Dockteaterföreningen UNIMA-Sveriges årsskrift för verksamhetsåret 2014.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dockteaterföreningen UNIMA-Sveriges årsskrift för verksamhetsåret 2014."

Transkript

1 dockument 2015 Dockteaterföreningen UNIMA-Sveriges årsskrift för verksamhetsåret 2014.

2 dockument 2015 utgiven av Dockteaterföreningen UNIMA-Sverige Några ord från ordföranden. sidan 2 I redaktionen: Margareta Sörenson Fatima Olsson Gustaf Kull Torbjörn Ahlström Annika Arnell * Övriga medabetare i detta nummer: Åsa Viklund Annette Cegrell Sköld Lisa Kjellgren Anna Westman Liselott Ström Ylva Varik Ansv.utgiv. Augusto Cabrera Redaktionens adress: c/o Kull Storgatan Härnösand tel Layout och distribution: Gustaf Kull Tryck: Hemströms Tryckeri Härnösand Det finns tre saker som vi i Unima Sverige alltid har arbetat med: Att få Unima och dockteater att bli känt genom att arrangera olika event och annonsera om föreställningarna på vår hemsida, att utveckla ett Nordiskt samarbete och sist men inte minst att arbeta för att utbilda folk i dockteater. Dessa tre mål har mycket gemensamt. Vi kan genom samarbete få tillgång till kunskap om utbildningar och andra vägar in i dockteaterns värld. Ju fler som utbildas och arbetar med dockteater desto mer känd blir den som konstnärlig uttrycksform. Några bra exempel hittar du i årets skrift. I Norden och i Europa finns flera utbildningar inom dockteater. I Sverige har vi Nordiska Scenografiskolan och Finland har också dockteaterutbildning i högskoleform, för att nämna bara två exempel. Detta nummer av Dockument handlar just om vilka alternativ till utbildning inom dockteater som finns. Ta vara på det och sprid gärna denna information så flera kan få möjlighet till att uttrycka sig med dockteater. Här finns också exempel på användningen av dockteater, som verktyg i terapi och undervisning, på interkontinentalt samarbete. Och inte minst en fantastisk intervju med dockteaterns nestor Michael Meschke. Efter några förfrågningar presenterar vi i detta nummer också styrelsen och föreningens stadgar i slutet av tidskriften. Augusto Cabrera Ordförande Unima Sverige. UNIMA-Sverige Box SE Stockholm Vill du bli medlem i UNIMA-Sverige? Sätt in 150:- på plusgiro Skriv Ny medlem i meddelanderutan och komplett adress med telefon och e-postadress som avsändare. OMSLAG: Framsida: Malin Halland i Ofelia och skuggorna på Marionetteatern Foto: Petra Hellberg. Baksida: Syrsan och Myran av Svarta Katten. Dockmakare Thomas Lundqvist

3 VARIFÅN KOMMER ALLA? Varifrån kommer dockteaterns yrkesfolk? Det är en fråga som kräver ett ovanligt krångligt svar: de kommer från alla möjliga håll, ibland omöjliga. Historiskt sett, har dockteatern inte skilt på konstformens olika yrken som vi gör idag. De kringresande dockteatrarna i Europa var i allmänhet små familjeföretag i lågbudgetklass. Att de var tusenkonstnärer var sannolikt en ekonomisk nödvändighet - såväl offentlig tandutdragning, försäljning av undergörande elixir och magiska handlingar drygade ut kassan. Däri ligger troligen också förklaringen till att några dockspelare brändes på bål som häxkarlar. Vi ska heller inte glömma att vanliga teatersällskap gjorde sin repertorar elastisk genom att utöka den med dockor. Det finns uppgifter om kringresande Shakespelare-kompanier som kunde göra sina föreställningar med skådespelare och, i mindre sammanhang, med dockor. Att några roller ersattes av dockor var heller inte ovanligt under 16- och 1700-talen, de privata små operascenerna i furstehus kompletterade sina relativt få sångare med platta staffage -figurer i fonden. Optik, fyrverkeri och harpa Ofta anger vi Johan Christoffer Heuserman som den svenska dockteaterns fader, men sedan 1600-talet finns det väl dokumenterade dockteatermän som tyske Hans Jacobi Wijgant, holländske Franciscus Bossier och italienske Stefan Landolfi och på 1700-talet är optikern och konstnären Johan Hilverding i farten, sannolikt den som spelade med stora marionetter för en ung Karl XII. Samtidigt som Heuserman var även Georg Honung aktiv, en tysk fyrverki-artist, och lite tidigare hade Johan Erik Svanvinge börjat turnera i Sverige, en före detta sotare som sadlat om. Han visade gymnastiska övningar tillsammans med positivmusik och dockor. Likaså for Johan Emil Mörk runt med sin mekaniska figurteater och visade transformationer, förvandlingar och korta underhållningsstycken. Johan Christoffer Heusermans ståtliga plats i svensk dockteaterhistoria kan han nog tacka August Strindberg för. Strindberg såg teatern på Djurgårdsslätten och antecknade noga - det var under hans socialantropologiska högperiod, men han förband också mycket klokt dockteatern med den stora, vanliga teatern vad gäller dramaturgi, repertoar, publikkontakt och mycket mera. I en dockspelande familj som Johan Christoffer Heusermans, deltog alla efter förmåga. Heusermanns hustru Maria Wisbar spelade fiol och sjöng, samt gjorde akrobatik hängande i sitt hår - en cirkuskonst som än idag lever vidare. Nya generationer tog över genom ingiften, i Heusermanns fall en måg, Christoffer Kegel. Någon utbildning har aldrig hittats i Heusermanns CV, han skrevs i Sverige först som marionettspelare och harpist och under sina sista år som förevisare av panoramabilder. Detta sagt för att visa hur brokig och egenhändigt komponerad dockteaterns konstnärer byggt sin utbildning och verksamhet. Också för 1900-talet kan sägas att utbildningsvägarna har gått från ett starkt personligt intresse eller engagemang till en slingrande väg av lärlingsskap. Michael Meschke började göra dockteater i skolan, Ing-Mari Tirén, som ägnat sig åt amatörteater, upptäcktes i ett skyltfönster där hon assiterade i vad som var 1950-talets stora PR-yta. I skyltfönstren gestaltades varor för mode och heminredning, på ett sätt som idag bara sker inför jul. Men, där fanns en estetik för tredimensionell presentation. Michael Meschke gick läroår hos tyske Harro Siegel, som starkt betonade hantverksskickligheten och förmedlade ett klassiskt tyskt kulturarv. Samt hos Etienne Decroux, mimens förgrundsfigur i västra Europa. Ing-Mari Tirén gick från skyltfönstren till Marionetteatern, där hon började arbeta och förkovrade sig under tiden. Och efter två decennier där, öppnade hon eget: Dockteatern Tittut, inledningsvis tillsammans med förskolläraren Eva Persson. Lärlingar och akademiker Marionetteatern fungerade i decennier som ett lärosäte och en rangerbangård för dockteaterns olika yrken och där utbildades och tränades i praktiken många unga. Staffan Westerberg hade redan en teaterutbildning när han kom till Marionetteatern, Mats Ek hade arbetat något år med teater men var strax inspicient och regissör. Eva Grytt, Arne Högsander, Gunilla Pantzar kom till Marionetteatern med konst

4 högskola bakom sig och fick kachera och klippa skumgummidockor i högt tempo. Jonna Grimstoft, Thomas Lundqvist och Sven Wallin kom också från konsthögskolor men gick andra vägar till andra scener. Många som strömmat igenom Marionetteatern har haft ett egenhändigt packat bagage. Andra som var helt unga kom mer eller mindre direkt till Marionetteatern som nuvarande konstnärliga ledaren Helena Nilsson. Mycket ung anställdes hon som lärling tillsammans med Annika Arnell på treårig utbildning. Under 1960-talet började de konstnärliga utbildningarna överlag att akademiseras. Konstutbildningarna var redan sedan 1800-talet akademier, men teaterutbildningarna levde kvar i elevskolor knutna till de stora teatrarna i Stockholm och Göteborg. När Dramatens elevskola blev en statlig utbildning och Operans balettskola utlokaliserades och kommunaliserades hördes ramaskrin. Idag uppskattar nog de flesta att utbildningarna är (någorlunda) oberoende i förhållande till de stora teaterhusen, men enkel har denna process inte varit. Den är heller inte avslutad. Den senaste akademiseringen är cirkusutbildningen som numera är en del av Dans- och Cirkushögskolan, precis som i övriga Europa där nycirkusens kreativitet varit motor i en nystart för en hel konstform. Akademi för dockor Och dockteatern? Den första försöksverksamheten med en utbildning på universitetsnivå för dockteatern bedrevs på 1980-talet på Marionetteatern under ledning av Michael Meschke, som sedan lade mycket möda på att få en sådan utbildning att bli permanent. L Institut International de la Marionette i Charleville- Mézières kom att bli en förebild för många dockteaterutbildningar och där betonades dockteaterns tradition av multikapacitet, flexibilitet och stor öppenhet mot den samtida teatern. En internationell stjärna som koreografen Gisèle Vienne gick institutets utbildning, men övergick till att koreografera gränsöverskridande verk som gärna hade inslag av objekt, figurer eller projektioner på levande, rörliga kroppar. Varje student fick lära sig ett musikinstrument, en intressant påminnelse om att dockspelare sedan århundraden spelat själva till sina föreställningar. Intaget av studenter var dessutom internationellt, vilket återspeglar tankar och ambitioner i den tid när världen vrider från kolonialism till post-kolonialism och globalisering. Inte minst klassiska teaterformer från Asien var en stor inspiratör och skattkista för 1980-talets scenkonstnärer. När Marionetteatern fyllde 25 år 1983 gjorde Michael Meschke i kapitlet Framtiden i jubileumsboken Marionetteatern (red. Karin Therén) avslutningsvis en lista på vad som borde finnas i det nya hus som var planerat för teatern: en plats för experiment och nyskapande, en plats för internationellt kulturutbyte, en plats för unga begåvningar och för utbildning och studier. Det är lika utmärkt som det är tidstypiskt för hela den nyskapande teatern i vad vi alltjämt kallar Västerlandet. Animation och fyrverkeri Så småningom blev det också en regelrätt dockteaterutbildning på universitetsnivå på dåvarande Dramatiska Institutet, numera Stockholms Dramatiska Högskola där också Scenskolan ingår. Två kullar studenter om fyra unga hanns med innan utbildningen lades ner: för liten, för dyr, för speciell. Utbildningen var alltjämt generell, den utbildade såväl till dockmakeri som till dockspel som till dramaturgi. De senaste åren har olika försök gjorts att dra igång en ny utbildning, men det enda realistiska just nu verkar vara att skapa begränsade kurser på magisternivå. Det vill säga, för studenter som redan är verksamma inom scenkonsterna eller närbesläktade konstformer och vill gå vidare - den som mest diskuterats är animation. Dockbaserad animationsfilm är en växande genre - från reklam till största djupsinne. Olika försök att närma de nordiska ländernas utbildningar för dockteater har hittills strandat, eftersom de befinner sig på olika akademiska nivåer. Dockteaterlinjen i Åbo, vid skolan för konst och kommunikation, (Turku School of Arts and Communication) finns kvar sedan 1990-talet. I Norge finns dockteaterutbildningen idag inlemmad i scenografiutbildning och i Danmark finns den än så länge bara på folkhögskolenivå. Under andra hälften av 1900-talet har de flesta inom dockteatern velat att dockteatern skulle få sina egna utbildningar och liksom skyddas från att malas ner i andra scenkonster. Det är högst begripligt, - 4 -

5 mycket av dockteaterns karaktär ligger hantverkskunnandet nära och risken att en stor specialkunskap går upp i rök är stor. Å andra sidan har dockteatern i årtusenden varit en del av något vidare och större med tusen och en förgreningar och variationer in i andra konstformer. Den fantasifulla mix av fyrverkeri, akrobatik, förvandlingsbalett, lindans, modellteater, marionetter och mycket annat, som den holländske konstmästaren Lazar Lion arbetade med står sig på sätt och vis än idag. Han balancerade värjor och tobakspipor, hade en trupp med luftspringare (luftakrobater) och vid ett uppträdande i Karlskrona 1776 visade han att han kunde baka pannkaka i en hatt. Praktik och teori Lärlingstid, praktik och eget arbete har således varit den stora klassiska utbildningsvägen, mycket ofta inom en familjestruktur. När vi läser om någon som själv lärt sig yrket, visar det sig, så gott som alltid, finnas en lärare, en arbetsgivare eller annan inspiratör i ett inledande skede. Inom konsthistorien säger man: Ingen bild utan en annan bild. Ofta har denna inspiration varit allmänt scenkonstnärlig, och alls inte just från dockornas värld. Det senaste halvseklet har utbildningsinstitutioner och högskolor varit den dominerande utbildningen, men till konstnärligt inriktade högskolor kommer mestadels unga människor som redan har flera år på förberedande konstskolor eller motsvarande. Ofta har de både tre och fyra års studier bakom sig, för att sedan gå en treårig grundutbildning på högskola. Vilken helst ska toppas med en master-utbildning på ytterligare två år. Ett sådant system är beroende av att unga människor har kunnat finansiera sina studier med hjälp av statliga studielån - kanske det inte alltid kommer att vara så. Det flesta yrkesutövande konstnärer blir sedan tvungna att leva på låg standard, det är ett fåtal förunnat att etablera sig på en inkomstnivå i klass med lärare eller annan lägre medelklass. Rena rama lyxen om man jämför med förr i tiden, men konstlivets och scenkonsternas plats i samhället har alltid varit under förändring. Exemplet Oskar Hejll Lisa Björkström gick DI:s treåriga utbildning efter flera år på förberedande konstskolor och en tid som lärling hos Arne Högsander. Hon har haft olika uppdrag sedan hon gick ut skolan men kan intyga att tillvaron som frilans är osäker. I höst kommer hon att arbeta som gästlärare på StDH (Stockholms Dramatiska Högskola, d v s gamla DI och Scenskolan sammanslagna) i animation. Lisa tycker att det var fantastiskt med en generell dockteaterutbildning, där man som student kunde orientera sig själv och välja inriktning under resans gång. För hennes del har animation blivit ett sådant val. Hade man förra året vägarna förbi Grönland kunde man se Toqqortat, ett stort samarbetsprojekt i nycirkus och totalteater med Grönlands historia och innuitisk berättartradition som tema. Dit hör maskteater, en sorts clown- eller narrtradition där man förvränger det hårt sminkade ansiktet genom att hålla en kort pinne inne i munnen så att kinderna spärras ut eller deformeras. Att Oskar Hejll, en av DI-studenterna, var på plats är inte att förvånas över - här var han scenograf och attributmakare och skapade en jättestor val av en container för utomhusscenen i kolonialhamnen i Nuuk. Oskar har profilerat sig på flera sätt, bland annat med Doktor Cagliostros Kabinett, där fejk -föremål ser autentiska ut. Om det nu finns någon autenticitet kring ockultisten och alkemisten Cagliostro som fängslades av inkvisitionen Oskar Hejll utbildade sig inledningsvis i masktillverkning hos Augusto Cabrera och var också lärling hos Arne Högsander, innan han gick DI:s dockteaterutbildning, kullen efter Lisa Björkström. Han framhåller gärna lärlingsskapet som ett bra sätt att lära sig yrket, och han - 5 -

6 tar numera själv emot lärlingar från Hantverkarakademien. Där finns många yrkesutbildningar som är i dockteaterns tassemarker: attributmakare, bildhuggare, dockmakare och där arbetar man med modern lärlingsutbildning. Oskar Hejll var i tonåren livespelsidkare och har stora historiska kunskaper med inriktning på medeltid, som lett till bland annat Magikergränd, en slags tänjbar teatergrupp med många samarbetspartners, som nu kommer att göra en serie för SVT. Den säregna blandning av hantverksskicklighet och magi, eller vurm för folktro med kvasivetenskapliga bevis-föremål och teatermässig eller scenografisk gestaltning är minst sagt egen. Det går, kort sagt, bra för Oskar och han själv kommenterar detta: Jag har överlevt för att jag INTE är specialiserad. Visst arbetar jag med dockteater, men jag kallar det hellre att jag berättar med hjälp av föremål, på många olika vis. Lärlingsutbildning har många fördelar: som världen ser ut och för möjligheten att få en anställning eller uppdrag, behöver man få göra riktiga saker till riktiga projekt. En akademisk utbildning är betydelsefull för den konstnärliga biten, men jag tror inte att det behövs en särskild dockteaterutbildning, eftersom det finns många andra vägar att gå. För att bli en skicklig dockspelare är det bättre att gå en mimutbildning Nackdelen med lärlingsskap är, förstås, att mina lärlingar lär sig mitt sätt att tänka och göra, vilket funkar jättebra för en del, sämre för någon annan. Risken med en generell högskoleutbildning för dockteater är att man kommer ut och är dålig på ganska många saker. Jag har arbetat med Hantverksakademin länge nu och det fungerar bra, lärlingarna stannar i två år, så man hinner göra en hel del. Fuck KUR Oskars verkstad ligger i Alby, hos Subtopia, nycirkusens kreativa högkvarter. När jag kom till ateljén här i Subtopia hade jag uppdrag, fortsätter Oskar, men kände inte att det riktigt räckte. Här analyserades min situation, vad ville jag, egentligen? Det var faktiskt ett val jag gjorde: jag ville ha en lön, jag ville ha frihet att göra vad jag vill och jag vill kunna styra min arbetsprocess. Jag tänkte testa det i tre år, och det har jag gjort nu. Det funkade. Jag söker inga bidrag, det är jättemycket jobb med det, och jag behöver då inte heller redovisa något och inte snegla nervöst på trender och behov. Fuck Kulturrådet Nu gör vi precis det vi vill och det går bra. Det är rätt mycket 1700-tal över hans resonemang, och frågan är om det inte präglar mycket av dagens scenkonstarbete som finns utanför teaterhusen. Oskar menar att intresset för dockteater idag är ganska - 6 -

7 svalt, att unga personer som vill utbilda sig framför allt söker sig till animationsfilm och animatronics. Långt från det medeltida laborerandet med magiska trick som Oskar förbereder inför sommaren, då han ska steka osynliga ägg Utbildnings-Sverige Blickar man ut över dockteaterlandet Sverige har idag de flesta verksamma en högskoleutbildning, och generationen med konsthögskola och bildinriktning bakom sig ser ut att närma sig pensionsåldern. Det är alltså olika scenkonstnärliga utbildningar som dominerar idag, och precis som i samhället för övrigt finns inte så många öppna dörrar där unga människor bara kan stiga på, pröva sig fram, se och lära. Tycker du att allt var bättre förr, men att förr kunde ha varit lite bättre, som Oskar så knepigt skriver på sin hemsida. Hans verkstads placering i Subtopia är kanske främsta förklaringen till att han kom att ingå i ett flerårigt nycirkusprojekt, där eldsjälar som Nalle Laanela, egentligen clown, med utbildning bland annat hos Lecoq i Paris, varit en av drivkrafterna. École Internationale de Théâtre Jacques Lecoq är en av de skolor som utbildat en del svenskar i mim och fysisk teater, som Sophia Segrell, den ena konstnärliga ledaren vid Dockteatern Tittut. Där har två andra dockspelare, Sara Bexell och Lisa Kjellgren, sin utbildning från Theatre of Speech and Drama i London, medan den andra konstnärliga ledaren, Sven Wagelin Challis, har gått vanlig scenskola, precis som Malin Halland, skådespelare och dockspelare hos Marionetteatern. Där hon arbetar tillsammans med Jenny Bjärkstedt, DI-utbildad, och Kay Tinbäck du Rées, från början dramapedagog som blev scenograf och senare dockmakare/spelare. Dockteatern har ett drag av kameleont och extrem anpassning. Teaterkonsten har under ett par decennier växlat till mer av allkonstverk med starka inslag av dans, ljussättning, bildmässighet. Kanske vi just därför befinner oss i en period där utbildningarna för scenernas många yrken söker sin kropp och själ. Omdefiniering pågår; flexibilitet och mångfald är måsten. Rädslan att dockteatern som kulturarv och specialkunskap ska försvinna är lika rimlig som orimlig. Och tre fjärdedelar av studenterna som gick DI:s dockteaterutbildning är idag verksamma professionella inom konstformen i hela dess vidd och djup. Margareta Sörenson Bilden på omstående sida: Toqqortat - ensemblen på Grönland. Ovan t.v.: Medieval enochian hand computer. Ovan t.h.: Oskars Ateljé / Verkstad i Subtopia

8 MESCHKE OM UTBILDNING På resa i Thailand med Abellis Magiska Teater sammanstrålar Fatima Olsson i Bangkok med Michael Meschke, mångårigt verksam som dynamo inom svenskt teaterliv och hans hustru och medarbetare Elisabeth Beijer-Meschke, scenograf, och fd prefekt vid Dramatiska Institutet. Paret har just varit på teaterfestivalen i Ampravan för att utdela Unimas internationella pris, Prix Michael Meschke, till ledaren för Thailändska Dockteatern Semathai. Här delar de med sig om sina tankar och erfarenheter från mångårig verksamhet inom dockteaterpedagogik. Michael Meschke berättar: I början av min teaterbana på 50 talet var öststaterna dominerande vad gällde utbildning. Där fanns de storskaliga statliga dockteatrarna med hundratals anställda och till dem behövdes folk. Utbildningen var mycket steril. Endast en modell dög. T o m när jag reste i Asien såg jag spår av den. Det var bara Obrazov som gällde. Två fingrar och en boll till huvud. Då kunde man kalla sig dockspelare. Sergei Obrazov med Centrala dockteatern i Moskva, som lanserade den moderna dockteatern på 20-talet blev dogmen. Han var en Sergei Obrazov mycket skicklig teaterman. Jag kände honom och uppvaktade honom för Unimas räkning på 80-års dagen på hans datja. Han var en snäll farbror men han hatade mig för att jag gjorde Kung Ubu och fick första pris för föreställningen på festivalen i Bukarest på 60-talet. Obrazov som satt i juryn var absolut emot för det var för modernt och det var inte dockteater. Festivalgeneralen Margaretha Nicolescu kämpade heroiskt för att övertyga Obrazov om att det här var det bästa och mest nyskapande som fanns i Europa. Föreställningen var en våldsam parodi på temat diktatur men det var det estetiska inte det politiska som han reagerade mot. Det fanns alltså nästan ingenting förutom den här öststats-utbildningen. En berömd skola, Ernst Busch, fanns i dåvarande Öst-Berlin. Den är fortfarande igång. En annan i Polen. En vändning skedde först i början av 80-talet grundade jag och 4 till skolan i Charleville. 15 elever från lika många länder fick bli försökskaniner under en höst. Det slog mycket väl ut. Många av dem är nu välkända och duktiga yrkesverksamma. Det tog några år innan skolan blev statligt erkänd. Nu är det ett universitet med högskolestatus och är en av Europas främsta utbildningsplatser. Efter den tillkom andra mycket kvalificerade skolor i Stuttgart, London, Åbo, Fredrikstad och Stockholm. Det går inte att prata utbildning utan att prata kvalitet. Mål och medel. Vad man åsyftar. Utbildning är lätt att fixa. Lära ut hur man bygger dockor, den hantverksmässiga sidan. Det är på gott och ont för det kan resultera i kvacksalveridockteater. -Som när man köper flirtkulor och sticker in 2 fingrar och säger kvack, kvack Gullig dockteater. Hur ska jag som brunnit så för utbildning och som blivit så bränd. Hur ska jag tackla detta så det inte blir kverulans och gnäll från en avdankad gammal professor? Kvintessensen av mitt livs erfarenheter är: Tala bara om utbildning i termer av kvalitet och då måste man veta vad kvalitet är. Kvalitet är inte nödvändigtvis att man använder det ena träslaget framför det andra för att skära ut en hand i lind eller björk. Kvalitet är inte enbart hur leden görs även om det naturligtvis är klart viktigt. Kvalitet är varför man spelar. Vad man spelar. Det vill säga etik och estetik hör helt ihop för mig. Det är bara i utbildningen man kan lägga grunden från början. Man ska inte tro att man kan utbilda folk till konstnärer. Har man resurser inom sig så kan en god utbildning ta fram det och hjälpa det på traven till medvetenhet. Ta fram den kreativa kapaciteten som hos de flesta människor annars förblir oförlöst och gör att de bli kvar som applåderande publik i teatersalongen och tycker det är kul med teater. Gudskelov, för annars hade vi konkurrens. Fatima: Med din erfarenhet av att initiera utbildningar, vad tänker du i dag i frågan? Michael: Jag är positiv till formell utbildning och tycker det finns flera bra skolor. Den bästa är Charleville och det beror på förmågan att dra till sig bra konstnärer som lärare. Konstnärer med värdefulla erfarenheter att dela med sig skapar ett dynamiskt klimat, inte instutionerna i sig vann jag gehör för att finansiera en statlig utbildning knuten till Marionetteatern där vi hade 12 elever i 3 år. Många av dem yrkesverksamma än idag. Den pågick som ett experiment. Efteråt utvärderades det hela av en mycket kvalificerad jury av kultur-personligheter. De kom fram till att det var en drömutbildning som varmt rekommenderades, punkt, slut. Sedan hände inget mer för det fanns inget kulturdepartement som hade intresse av att fortsätta. Så var det bara. Bravo, bravo Gå hem nu och gör något annat. Sedan tog det några år och sedan kom Dramatiska Institutet (DI) och däremellan startade jag Åbo-skolan. Jag tänkte till innan, över ett koncept. Varför utbildning? Vad är det som är bra, vad är blindskären? Och koncepetet formulerades tydligast för Åbo-skolan. Ett papper med grundtanken. Hur någonting borde vara, visionen. Och det låg sedan till grund också för DI:utbildningen

9 Hemligheten med vad som gör en bra skola: Att kalla till sig de bästa krafterna. Inte ha en fast lärarkår som kör tills de pensioneras. Återigen: Framförallt jobba med energiska, levande och skapande konstnärer. Den visionen förverkligade vi. Därför var det sådan cirkulation på DI. Gästlärarna kom överalltifrån; Japan, Paris. DI var öppet för det. Det är ett under att utbildningen blev av. Kostnaden för varje elev översteg tokigt nog mer än en tandläkarutbildning. En enda person har vi att tacka för det, nämligen Inger Zielfelt som var lärare på DI. Hon kom och tittade på Marionettmuseet. Hon sade, bland det finaste jag hört, att här finns en kunskapsbank som borde knytas till DI. Vi får aldrig glömma bort hennes enorma insats Hon fick ja från rektorn, Kjell Grede, filmare med konstnärlig ådra Tyvärr var hans efterträdare Per Lysander helt likgiltig och och såg utbildningen som ett nödvändigt ont och lade ner linjen så fort det gick för att frigöra pengar. Elisabeth: Utbildningen var upplagd på 3 år och terminerna måste ju hålla sig till DI:s schema och regler, poängsystem och tentor. Det fanns stora resurser. Inom dessa 3 år skulle mycket rymmas. Rörelse, mim, språk, talteknik, kurser som löpte kontinuerligt genom dessa 6 terminer för att ge eleverna tid att utvecklas. Plus teori, dockteaterhistoria, dramaturgi Michael: Vad i all sin dagar har talteknik, rörelse att göra på en docktearterskola kan man fråga sig? Jo poängen med konceptionen är att dockteater i första hand är teater. Och vad är teater: Jo att gestalta och förmedla någonting. Dvs agerande, skådespel. All teater är skådespel och skådespelaren har en utbildning för att kunna förmedla. Han/ hon måste kunna tala och röra sig bra. Enligt min inställning ses även dockspelaren som aktör. På 70-talet uppstod ett mode där dockspelarna mer och mer skulle exibera sig själva. Det gick så långt att på många öststatsteatrar blev dockan nånting man viftade med på armen, medan man själv dansade omkring i prunkande folkdräkter. Det var en avart. Det är inte så längre. Det väsentliga är att se dockteater som teater och ställa samma kunskapskrav på de som utövar dockteater som på skådespelare. Jag kanske motsäger mig själv. Många dockspelare kommer från alla möjliga håll. Från sjömanslivet och musiken som t ex Anders Olsson i Abellis Magiska Teater. Andra från bildkonsthållet och de kan bli väldigt fina dockspelare Jag fördömer inte dem. Jag talar om principer för formell utbildning. Ska man utbilda ska man. Å andra sidan ska man inte bara köra mim och dans, men vill du att en docka ska röra sig vackert och rätt så måste du själv kunna uppleva den rörelsen, känna den i dig själv. Vill du att dockan ska tala övertygande, att dess röst ska vara kapabel att förmedla ett budskap är du förtjänt av talteknik på samma vis som skådespelaren. För man kan ju annars tycka att det är lite extravagant att göra en skola där eleverna ska mima och prata, men jag har som sagt starka motiv för det. Elisabeth: DI utbildningen inrymde alla aspekter av dockteatern. Ljussättning, regi, scenografi, skrivande, dramaturgi.kontinuitet i form av en röd tråd var viktig så det var ju inte så att man slängde ut ett jäkla kursprogram. Man hade en tanke som höll ihop det hela och som kunde förklara kopplingen mellan olika områden, mellan olika dockspelstekniker och deras relation till scenkonst. Varför docka istället för skådespelare eller vice, versa. Vad är dans, kan en docka dansa bättre än en dansare, och så vidare. Det fanns ständigt en analys bakom för att binda ihop detaljerna till en helhet. Fatima: Den utbildningar du drog igång på har ju betytt oerhört mycket för svensk dockteater. Många som fortfarande jobbar profesionellt gick ju där. Bl a Johannes Schneider som fick Thomas Lundqvist, Svarta Kattens dockteater, att börja göra dockteater. Michael: Ja, Thomas såg ett uppsågat bunrakuhuvud med mekaniken synlig på Marionettmuseet. Det verkade spännande och han började göra dockor. Det är det här jag ska satsa på. Nu åker han runt hela världen och lär ut Gaijin Bunraku som blivit en egen stil. Thomas kom inte till Japan förrän han var med i Marionetteaterns ensemble på gästspel där långt senare. Arne Högsander, en annan begåvad dockteaterkonstnär var privatelev på Marionetteatern redan tidigt 50-tal. Likaså Staffan Westerberg som en dag 1953 stod i dörren på teatern, mager och blyg. Hej jag är från Norrland, kan jag få titta på dockteater och hur marionetter är konstruerade? Arne Högsander skrev när jag fyllde 80 - Utan dig, ingen Papje Masje fabrik. Andra exempel är Ing-Mari Tirén, Dockteatern Tittuts grundare, Silvia Bergman och Helena Nilsson, Marionetteaterns nuvarande konstnärliga ledare. Fatima: Det hade antagligen inte funnits mycket dockteater i Sverige om du inte funnits som igångsättare. Den gedigna DI- utbildningen var ju lyckad eftersom de som gick där fortfarande är yrkesverksamma, har sina egna teatrar och fortsätter producera egna föreställningar. Alla har utvecklats åt olika håll. Elisabeth: Att utbildningen lades ner var enbart av ekonomiska skäl. Dockteaterlinjens pengar gick till ökade resurser på andra linjer och till ombyggnaden av huset. Vi var ju del av teaterlinjen och de tyckte det var jättekul med dockteater men vi sågs också som en främmande fågel. Det var svårt att komma in i deras struktur. Alla var så upptagna med sina utbildningar, sina kurser. Lärarna jobbade vid sidan av och det var ju i och för sig meningen. Men i deras ögon var dockteater hela tiden något exotiskt och spännande som man kunde ta in lite av i sin ram, men vi blev aldrig integrerade. Tiden vi fick på oss var också kanske lite för kort. DI hade ju funnits i så många år och de körde på i sina upptrampade spår. Så kom plötsligt något nytt in, det var inte så lätt. Inger Zielfelt var mycket målmedveten och tyckte det var underbart med utbildningen, följde upp den och var lärare i det hela med entusiasm. Hon pensionerades och dog tyvärr strax efter och sedan fanns det inte någon brinnande ande kvar i huset. Vi var mycket upptagna att bygga upp utbildningen och hann ju inte göra allting på en gång. Det tog - 9 -

10 ju tid att komma in i deras system och bygga upp det hela. Tiden var för kort för att få de andra med. Fatima: Vilka Utbildningar idag tycker ni är bra? Michael: Charleville är den bästa i Europa, även dockteaterklassen vid Ernst Buschs teaterskola i Berlin håller hög kvalitet. Det som fattas i Skandinavien vad gäller utbildning kan man skaffa sig i t ex London. Jag är dock orolig över att ytliga trender ska ta över t.ex utbildningen i Charleville. Man har bytt ledare där och jag vet inte var han står idémässigt. Utbildningen är meningslös att fortsätta om de tappar sin glöd och inriktningen på allroundkunskap och bara sniffar efter vad som är inne. Ett fenomen man ser lite här och där. Opportunistiska lekar och figurer. Viktigt är att behålla dockans poesi. Många kopierar och gör sämre. Det gäller alla trender och moden. En skola som jag också tror fungerar bra är Åbo dockteaterlinje, Finland. Fredriksstadsskolan i Norge var mycket aktiv i början, under Måna Wig, men sedan kom hon i otakt med skolledning och finansiärer på den statliga skolan. Efter henne importerades en person som till yrke och personlighet var scenograf och inriktningen gled över åt installationshållet. En installation med eller utan rörelse kan ju också göra intryck som ett drama men det är sällsynt. Självklart är det bästa sällsynt. Allt kan inte vara bra, mycket är skräp, inte bara på dockteaterområdet. Man måste uppmuntra och främja dockteatern fast den verkar åt skogen ibland. Trist och dålig ibland.efter ha ägnat mer än 40-år av mitt liv till utbildning vidhåller jag: Man måste börja med utbildningen. Lära ut hur man slår i en spik och limmar ihop men sedan uppmuntra. Skapande betyder ju att sätta igång processer rörelser, väcka inneboende, befintliga resurser i människan. Jag tycker den Thailändska gruppen, Semathai, som fick Meschkepriset nu, är på rätt väg när de säger att vi funderar på att grunda ett utbildnings centrum, som inte har funnits på många år i Thailand. Hon säger till eleverna inte för att ni ska göra som Semathai, ni ska inte härma oss, utan do your own. Gruppen jobbar mycket med marionetter och enkla bunrakudockor. De dramatiserar t ex gamla buddistiska sagor kopplar dem till dagsaktuella teman i landet Ämnen som: Vad är rättvisa? De tar upp sociala problem. Deras publik är barn och familjer. Sen undervisar de över hela landet. De har väldigt stort nätverk. De lär ut hur man bygger dockor och gör en föreställning. De knyter till sig lokala dockmakare och musiker som arbetar med dem. Utbildning handlar ju också om att skapa intresse redan hos barn och unga, som sedan kan leda vidare. Ett sådant exempel på pedagogik är den skuggspelskurs Elisabeth just hållit på festivalen i Ampravan. På några timmar med hjälp av saxar, papper, pinnar och silkespapper blev 20 ungdomar rasande fascinerade. De gav sig hän. Klippte och skapade. Hela festivalen gick på temat My Homeland. Med tanken att uppmuntra människor att stanna kar där de är uppvuxna, för inte alla ska bo i Bangkok. Deltagarna var år gamla och kom från olika delar av Thailand. Att man går tillbaka till sina egna kulturella rötter, det är ju det som är så spännande, i stället för att göra någon Mangahistoria. Elisabeth: Ja berättelsen kom att handla om 3 studenter från olika delar av Thailand som möts i Bangkok för studier. De sitter och äter ihop och lär känna varandra. De berättar för varandra om sin hembygd och så återvänder de hem

11 Ensemblen Sema Thai med svenska gäster. och tar med sig lite av de andras kultur. Deltagarna hade en väldigt stark känsla för sin egen tradition. För vilket utseende dockorna skulle ha, hur de skulle röra sig och vara klädda. De ansträngde sig för få fram vad som vad som var speciellt för det område de kom från med föremål, maträtter och frukter. Den färdiga föreställningen presenterades sedan på festivalen. Festivalen delfinansierades med Meschkepriset på 3000 euro som 2014 tilldelades den konstnärliga ledaren för Semathai, Piewnam Chalermyart, för sina insatser som förnyare inom dockteaterkonsten. Hon startade sin framgångsrika teater för 10 år sedan efter ha varit elev till Meschke på teateruniversitet i Bangkok Fatima: På tal om utbildningssituationen i Sverige. Vad tror ni om tanken på samarbete med en utländsk skola, att vi skulle kunna fungera som en filial? Michael: Den tanken tror jag inte på. Det blir lätt att man startar något med pukor och trumpeter och så dör det ut. Allt kräver en eldsjäl. Varje sak som har succé kräver en personlighet bakom. Men jag har goda nyheter. Faktum är att en ledande och inflytelserik person inom Stockholms Dramatiska Högskola, fd DI, Madeleine Berg anser att dockteaterutbildningen ska återupptas och fortsätta och att hon ska arbeta aktivt för det. I så fall skulle man kunna knyta kontakter och samarbeta i någon form med en utländsk skola. Att driva på, höra sig för hur det går med planerna skulle kunna vara något för intresserade inom t ex Unima. En käpp i hjulet är att SDH-utbildningen är så påkostad. Inom den ramen går det inte att göra saker enkelt och billigt. Det är inte tillåtet. Varje elev kostar minst kr / år. Om man i stället för att behöva anpassa sig till den strukturen kunde påverka den i riktning att göra saker enklare och billigare skulle man kunna ta in flera elever och inrikta sig på kortare kurser och forskningsprojekt. Problemet är att en högskola måste ha heltidsstuderande. Annars blir det kursverksamhet. Inget fel på det. På femtiotalet var Kursverksamheten vid Stockholms Universitet den mest radikala kulturinstitutionen i 10 år. De var en liten avlägsen filial till Stockholms högskola och fick pengar för att anordna kurser. Det var där jag började att lära ut hur man gör dockor när jag i början på 50-talet som ung teaterkonstnär höll på att svälta ihjäl i Gamla Stan. Genom att jag kom in i det sammanhanget och de blev intresserade kunde jag ordna kurser och bjuda in mimaren Marcel Marceau, dåtidens högst betalda artist i Frankrike och min mimlärare Decroux. Hela svenska kultureliten kom. Jag hade lärt känna Marceau på skolan hos Decroux och kunde få honom att komma ganska billigt. Det kostade inte en hel institution med väggar och hissar utan det kostade per projekt/kurs och verksamheten blomstrade med enda person som administratör. Elisabeth: SDH söker ju nya former, så det skulle kunna finnas möjligheter. Michael: Problemet är elevunderlaget. En sådan verksamhet skulle vända sig till almmänheten. Så institutionen skulle behöva öppna sig för att ge kurser projektvis till allmänheten. Svårigheten är att hålla intresset vid liv. Om någon vill lära sig allt om dockteater och får en tvåveckors kurs per termin, vad gör de då dessemellan? Elever från skådespelarutbildningen, mimare, dansare, cirkuselever, animatörer kunde också tänkas vara intresserade att komplettera sin utbildning med dockteateaterkunskaper. Det är ändå inom Teaterhögskolans ram dockteatern hör hemma och där en utbildning har störst möjlighet att överleva med lite statliga pengar. Elisabeth: Sen beror det ju mycket på vem som driver det där på plats; engagerar sig och trycker på hela tiden. Kanske skulle nuvarande Marionetteatern som förra året var värd för Nordiska dockteaterdagarna i en framtid kunna

12 gå i bräschen. Den är ju vår enda dockteaterinstitution.det sägs ju, utan historia ingen framtid. Det märker man ju så tydligt på den här kunskapsbanken som Inger Zielfelt kallade talade om, som fanns på Marionettmuseet. Den är ju borta och finns bara kvar i oss två ambulerande personer idag. En mycket, mycket väsentlig del i kunskapssamlandet är museiverksamhet och på Marionnettmuseet hade vi byggt upp något helt unikt i Europa. Ingenstans kunde man se ett sånt museum, som vi var tvungna att ge upp i brist på intresse och resurser från högsta kulturmaktens sida. Museet har aldrig varit något ämne från Kulturrådets sida. Nåväl, för att rädda museet har stiftelsen Marionetteatern- Marionettmuseet donerat det till staten. Staten i det här fallet betyder Scenkonstmuseet, som ännu inte finns men som kommer att förverkligas i och med ombyggnad av gamla Kronobageriet, nuvarande Musikmuseet bredvid Dramaten. Scenkonstmuseet beräknas öppna 2016 och där ska Marionettmuseets samlingar finnas som en självständig del. Det är resultatet av en 10 år lång kamp som vi har bedrivit inom stiftelsen för att säkra museets framtid. Man behöver tänka om när det gäller museum. Museet vad är det? Skolbarn som vallas genom gamla saker eller levande kunskapsbank? Idag sjuder museivärlden av kreativ verksamhet. Särskilt i Frankrike. Det är nu vårt mål att så ska bli fallet med Scenkonstmuseet också. Nye chefen, Daniel Wetterskog som är ung och öppen har försäkrat mig att Marionettmuseet ska få sin plats där och vara tillgängligt för allmänheten. Konceptet ska som tidigare vara en vandring genom jordens kulturer, en vandring från land till land för att ge en helhetssyn på dockteatern. Fatima: Inom den ramen kan man också ha kurser. Michael: Ja och det som finns där är kunskapsbanken och det krävs då personer som kan förmedla kunskaperna.vi har utbildat en person särskilt för ändamålet, konstnären Julia Bondesson. Vi har ägnat 2 år att indoktrinera henne, föra över all kunskap. Vi har filmat varenda pinal i samlingarna och berättat dess historia. Allt finns dokumenterat. Så för att koppla ihop med utbildning. Den största och viktigaste kunskapskällan i Sverige finns kvar. Ännu så länge i standbyläge Fatima Olsson Adress till de utländska skolor Michael och Elisabeth nämner i artikeln ovan: Charleville: Ecole Nationale Supérieure des Arts de la Marionnette (ESNAM) 7 Place Winston Churchill O8000 CHARLEVILLE-MÉZIÈRES France Phone +33 (0) Berlin: The Ernst Busch University of Dramatic Art & Puppetry Department Parkaue BERLIN Germany Åbo: Turku University of Applied Sciences / Arts Academy, Puppetry Department Linnankatu TURKU Finland Phone

13 Central school of speech and drama En skola med gamla anor är Central School of Speech and Drama i London. Några svenska dockmakare har tillbringat tid där. Vi har fångat in en av dem, Lisa Kjellgren och ber henne berätta om skolan. Jag utbildade mig alltså i London på The Central School of Speech and Drama med inriktning på Dockteater. En treårig högskoleutbildning och jag gick där Dockteaterlinjen var och är fortfarande del av den inriktning på skolan som kallas Theatre practice. Denna innefattar alla delar av teaterns yrken bakom scenen, d.v.s allt från ljus och ljudteknik, dekormåleri, attributmakeri till design av scen, kostym etc. Under de tre åren samarbetar man ofta med elever från de andra delarna av utbildningen, dock mer sällan med skolans skådespelaravdelning. Dockteatern ses på Central School of Speech and Drama som ett performativt design och konstområde. Där den tangerar både den traditionella dockteatern och mer abstrakta och experimentella former av teater. Kanske skulle man kunna säga att den faktiskt låg någonstans mellan performancekonst och teater. Vi arbetade genomgående med devising. Det talades också varmt för idéen att använda dockor som element i vanliga teaterföreställningar men detta var under min tid på skolan inte ofta förekommande, tyvärr. Första året av utbildningen innefattade grundläggande kurser i dockspelsteknik samt föreställningssamarbeten med elever från de andra inriktningarna, samt tillvalskurser i andra ämnen så som i mitt fall, attributmakeri och ljussättning. Andra året var mer fokuserat på huvudämnet, dockteater. Vi jobbade mer med tillverkning i olika material och med olika docktekniker, så som handdockor, bunraku, objektteater och skuggspel. Vi hade även löpande röstträning. Det tredje och sista året innefattade ett stort eget projekt, samt en praktikperiod. Det jag idag tycker att utbildningen saknade var en mer gedigen gestaltande träning med större fokus på teater och sceniskt berättande. Jag upplevde att det var svårt att bryta idéen om dockspelaren som svartklädd osynlig och tyst, trots att det talades om att man ville röra sig bort från det. Lisa Kjellgren Dockspelare och Dockmakare Stockholm. Dockteaterlinjen var en kreativ utbildning där det krävdes av eleverna att ta egna initiativ, forma sitt lärande och ta del av skolans fulla potential. Idag kan jag se mycket positivt jag fått med mig och annat som kunde ha varit långt bättre. Men så är det nog är med de flesta utbildningar. Idag har jag ingen riktig inblick i hur dockteaterutbildningen på Central School of Speech and Drama ser ut, men de har en informativ hemsida: https://www.cssd.ac.uk/course/puppetry-design-and-performance-ba Min Nattresa, Dockteatern Tittut Dockor & scenografi Lisa Kjellgren foto Love Lannér

14 NORDISKA SCENOGRAFISKOLAN LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Nordiska Scenografiskolan, The Scandinavian School for Stage Designers, är en högskoleutbildning inom scenografi, attributmakeri/dock-/maskmakeri och specialeffekter som bedrivs i Skellefteå av Luleå tekniska universitet (LTU) i samarbete med Dramatiska Institutet (DI). Högskoleutbildningen heter 2012 Film- och TVscenografi/attributmakeri, omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen ger konstnärlig högskoleexamen. 16 blivande scenografer och attributmakare/dock-/maskmakare antas till utbildningen varje år via arbetsprover och ansökningshandlingar. Historik Skolan började hösten 1987 som en påbyggnadsutbildning inom Skellefteås kommunala gymnasieskola på Nordanåområdet och var fram till 1989 inriktad enbart på teaterscenografi, då en utbildning inom TV-scenografi startades. Skolans grundare och förste rektor var konstnären m.m. Tage Martin Hörling. Teaterscenografin inriktade sig 1991 mot teaterns hantverksyrken (dekormåleri och attributmakeri, dock-/maskmakeri medan TV-scenografin blev en egen tvåårig utbildning under namnet Production design. Lärarsystemet har till stor del byggt på nordiska gästlärare, och skolan har - frånsett några år under 1970-talet - saknat motsvarighet i Sverige, Norge och Danmark. Det var på Nordiska Scenografiskolan som Sveriges första utbildning i datorgrafik såg dagens ljus Viktiga samarbetspartners har varit Västerbottensteatern, Luleå tekniska universitet, Dramatiska Institutet och Film i Västerbotten. Sedan 2005 finns hela Nordiska Scenografiskolan på Campus Skellefteå och bedrivs av Luleå tekniska universitet. Detta inklusive den ettåriga datorgrafikutbildningen, som då sedan några år bedrevs som treårig högskoleutbildning av LTU Skellefteå, tillsammans med deras utbildning i datorspelsutveckling. Inriktning attributmakeri/dock-/maskmakeri. I film, TV, teater och utställningsproduktioner är behovet stort för specialtillverkade föremål. Allt från föremål som är verklighetstrogna eller hämtade ur fantasin till mekaniska underverk. Även mask och speldockor för såväl dockteater som animerad film. De kvalifikationer som en skicklig attributmakare/dock-/maskmakare bör ha är formsinne, materialkunskap, praktiskt och tekniskt handlag, improvisations- och inlevelseförmåga. Genom dels produktionsövningar och dels självständigt arbete av mycket skilda karaktärer får studenten värdefulla kunskaper och erfarenheter inför sin kommande yrkesroll. Hemsida: -

15 En av de elever som gått på Nordiska Scenografiskolan har vi intervjuat om hennes väg in i dockteatervärlden. Hon heter Ylva Varik och bor i Skogsnäs-kooperativet i norra Ångermanland. Här berättar hon själv: Född o uppvuxen i Göteborg där jag började på konstskolor när jag var 17 år. Kursverksamhetens konstskola och Hovedskoues målarskola. Min längtan vidare från måleriet fanns alltid. Lusten att arbeta med olika material. Efter en tid i Stockholm, där jag fick min son, började jag leka med papiermache och masker. Så kom jag i början av 90-talet in på Nordiska Scenografiskolan i Skellefteå och fick frossa i attributmakerie och alla material och lusten att hitta olika lösningar växte. Jag som tidigare inte hade erfarenhet av teater i någon form började så smått förstå glädjen och äventyret med att tillsammans med andra skapa något, som kan bli en fantastisk upplevelse. Under tiden på Scenografiskolan kom jag för första gången i kontakt med dockteatern. Under mitt sista år på skolan fick jag möjlighet att praktisera på Raja-teatern i Härnösand. Där fick jag lära mig mer och mer om dockornas möjligheter, konstruktioner och magiska värld av Jonna Grimstoft som var dockmakare där. Efter skolan ville jag inte tillbaka till Stockholm, så jag bosatte mig på Skogsnäs, en liten kooperativ by i norra Ångermanland. Under de följande 5 åren arbetade jag på Raja-teatern, som både scenograf och dockmakare tillsammans med Jonna. Jag har blivit kvar i Ångermanland, byggt hus, fått en dotter, odlat och haft djur till husbehov, men hela tiden frilansat som scenograf och ibland som dockmakare alltfrån Nordnorge till Spanien. Dockorna har hela tiden följt med och då och då dyker dom upp i mina föreställningar och kommer att fortsätta att göra det.

16 LÄRLINGSUTBILDNING En väg in i dockteatervärlden kan vara att gå som lärling hos någon, som redan är etablerad. Få hjälp att bygga upp ett kontaktnät, samtidigt som man skaffar sig sin yrkeskunskap. Via t.ex. Stockholms Hantverksakademi får man struktur på praktiken. Såhär skriver Stockholms Hantverksakademi på sin hemsida bl.a.: Yrkeshögskoleutbildningar varvar teori med praktik. De praktiska kurserna kallas för LIA (Lärande i arbete) och är en viktig del av en yrkeshögskoleutbildning. LIA innebär att den delen av utbildningen är förlagd till en arbetsplats, lärlingsplats, där du får möjlighet att tillämpa och utveckla de praktiska och teoretiska kunskaperna i verkligheten. Lärandet på lärlingsplatsen innebär också att du får värdefulla kontakter i arbetslivet som mycket väl kan leda till jobb direkt efter avslutade studier. På Hantverksakademins yrkeshögskola är studierna till 80 % arbetsplatsförlagda, LIA, och till 20 % skolförlagda med teoretisk/praktisk undervisning. De teoretiska kurserna har tydlig koppling till yrket. En dag i veckan är vikt för de skolförlagda kurserna och innehåller ekonomi, juridik, yrkeshistoria och estetisk fördjupning. Det är upp till en själv att hitta någon att praktisera hos och denna handledare får en liten ersättning från Hantverksakademin. Vi har fångat upp två elever vid Akademin som här berättar lite om sin väg in i vår värld. Jag heter Anna Westman och går andra året på Hantverksakademin i Stockholm. Det är en Yrkeshögskola för smala yrken. Här samsas bland andra skomakare, dekormålare, bryggare, timmermän, guldsmeder, tapetserare och krukmakare. Undervisningen är lärlingsbaserad och innebär att man är ute i någon verkstad den allra största delen av studietiden. Ca fyra dagar i veckan, vissa perioder fem. En dag i veckan är avsedd för föreläsningar och instudering. Företagsekonomi, juridik och yrkeshistoria, stilhistoria och estetisk orientering är de ämnen man läser och är avsedda att förbereda den studerande på livet som egenföretagare/uppdragstagare vilket ofta blir hantverkarens arbetssituation. Intagning sker genom att den som söker beskriver i ett brev varför man vill söka den önskade yrkesutbildningen och vilka tidigare erfarenheter man har. Arbetsfältet bör inte vara helt nytt då man måste ha någorlunda handlag för att kunna tillgodogöra sig hantverket. Sista terminen innehåller ett fördjupningsarbete och examensarbete som visas på en gemensam utställning. Jag har gått som attributmakarlärling men hamnat hos flera dockmakare, vilket jag är mycket glad för Då attributmakare liksom dockmakare arbetar så väldigt olika både vad gäller material och teknik ville jag gärna vara hos flera handledare. Och det har jag fått vara Så jag har byggt miniatyrmiljöer som presenterade smörgåsbordets historia hos David Wätte. Med Annika Arnell fick jag vara med om tillverkningen av dockor och scenografi till en föreställning om Beatrix Potter på Teater Tittut. Hos Oscar Hejl arbetade vi bland annat med föremål till skräckutställningen på Hallwyllska palatset. Hos Kent Wendell byggde vi bland annat en vulkan till Millesgården och dansande kvastar och en flygande fåtölj till Göteborgsoperan. Till en utomhusföreställning med Teater Tittut byggde vi riktigt stora dockor hos Eva Grytt. Mitt specialarbete som blev en bunrakudocka gjorde jag på en intensiv treveckorskurs på Teatro del Lavoro i Pinerolo i Italien med Thomas Lundqvist. De sista månaderna som lärling kommer jag att vara på Marionetteatern i Stockholm. Utbildningen har varit en fantastisk möjlighet för mig att lära mig ett yrke jag gärna vill ägna mig åt och gärna kombinera med kulturhistoria som jag arbetat mycket med tidigare. Alla mina handledare har varit oerhört generösa, både med sig själva och sina kunskaper. Lärlingssituationen blir ju oundvikligen ganska intim då man kliver in i någons vardag för några månader. Jag är imponerad och tacksam för den entusiasm och kunskap de alla har delat med sig av. Att både vara skicklig hantverkare och pedagog är ju inte självklart men alla jag mött har haft båda talangerna. Erfarenheterna jag fått hos mina handledare och det internationella perspektiv jag fick i Italien på dockteatern som konstform har varit väldigt inspirerande. Då jag också är musikant ser jag möjligheter att i föreställningar få göra många saker som jag tycker om (samtidigt) - en tredimensionell rörlig konst som också kan låta - fantastiskt Händer på tork till Bunrakudockor i Pinerolo, Teatro del Lavoro februari 2015.

17 Mitt namn är Liselott Ström och jag har en nystartad dockteater som heter Virvelvind produktion. Min passion är att skriva sagor, skapa dockor med tillhörande scenografi och interagera med barn för att inspirera till ett lustfyllt och meningsfullt lärande. Jag läste konst- och formgivning i gymnasiet och utbildade mig sedan till förskollärare på Lärarhögskolan i Stockholm. Under mitt arbete som förskollärare upptäckte jag hur morgonsamlingen kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Genom att utveckla sagor kring olika teman och använda visuellt material till detta lyckades jag fånga barnens brinnande engagemang. Gullviva När jag blev föräldraledig startade jag en naturgrupp för småbarnsfamiljer i Tantolunden på Södermalm. Jag fortsatte att utveckla mitt eget material och grundade en flygande dockteater, Virvelvind produktion, som åker runt till förskola, förskoleklass och kyrkans barnverksamhet i Stockholm. Dockteatern framförs i barngruppens naturliga samlingsring för att skapa en intim stund där barnen kan möta dockorna och delta interaktivt. I egenskap av förskollärare har jag ett pedagogiskt förhållningssätt och bearbetar mål från Läroplanen för förskolan i mina föreställningar. Jag är också intresserad av existentiella frågor. Min förhoppning är att barnen ska få en magisk upplevelse Jag har utvecklat mitt eget sätt att göra dockor men ville bredda min materialkunskap och teknik. Parallellt med Virvelvind produktion började jag därför leta efter en dockmakarutbildning. Till slut fann jag Hantverksakademin som har en tvåårig lärlingsbaserad yrkeshögskoleutbildning inom smala yrken, t.ex. dockmakare eller attributmakare. Den sökande behöver ha lite förkunskap inom det valda yrket. Utöver några teoretiska kurser i bland annat företagande och yrkeshistoria är utbildningens upplägg så att eleven ska lära sig yrket genom att assistera sin handledare i verkstaden. Det utgår en liten ersättning från Hantverksakademin till handledaren. Jag har varit lärling hos David Wätte i SPIXAs dockmakeri. I den rikligt utrustade verkstaden har vi arbetat med bland annat siliconer och plast. Just nu är jag lärling hos Amanda Cederquist, Donna dell Arte där vi bland annat skulpterar, tar form och cacherar med grålump. Det är mycket inspirerande och lärorikt. Framtiden får visa vart vinden tar mig härnäst Solnäbb Årets magiska förvandling Stjärnposten

18 Dockteaterfabler som fick vingar och flög över jorden. Göteborgs stad drev under många år ett twinningprojekt med Beira, i Moçambique. Projektet omfattade kommunal verksamhet som renhållning, fastighetsfrågor men utökades, på deras önskan, att även inkludera kulturverksamhet. Frölunda Kulturhus fick tidigt frågan, om vi tillsammans med personalen i Casa de Cultura - Beiras kulturhus, ville utveckla deras verksamhet. Kontrakt signerades. På så sätt fick jag möta Afrika för första gången och tillsammans med underbara människor, fulla av skaparglädje, introducera dockteater. Resultatet av hela kultursamarbetet, , har Linnéa Åhlander, Frölunda Kulturhus sammanställt, i skriften Magasin Moçambique Göteborg inleder samarbete med Sydafrika År 2005 inledde Göteborgs stad ett nytt twinningprojekt, denna gång med staden Port Elisabeth, Nelson Mandela Bay i Sydafrika. Kultur hade stor prioritet och Frölunda Kulturhus kom, även denna gång, tidigt med i bilden. Dockteater var ett önskemål, ett annat var måleri. När den sydafrikanska delegationen första gången besökte Frölunda Kulturhus ville de ta del av mitt sätt att arbeta, vilket de uppskattade. Dockteater och måleri blev sedan några av projektets hörnstenar. Vi skulle samarbeta med Gelvandale bibliotek. Ett litet biblioteket, i en förort med mindre köpcentrum bredvid. Inom några år skulle biblioteket få en tillbyggnad med: ateljé, verkstad, liten teatersalong, rum för läxläsning, samt större personalutrymmen. Bibliotekarierna ville använda dockteater för att locka barn och unga till biblioteket. Bara barnen kommer in genom dörrarna så finns det en möjlighet att deras livssituation kan förändras, sa personalen. Det är min önskan och dröm att sagoberättarens röst aldrig skall tystna i Afrika, att alla Afrikas barn ska få uppleva böckernas under och att de aldrig ska förlora förmågan att utvidga sin värld med hjälp av sagornas magi. Nelson Mandela Våren 2006 inledde Frölunda Kulturhus ett samarbete med Kristin Friis som driver AHA-teatern, Sverige. Hon blev min samarbetspartner och följde med till Sydafrika. Under 10 dagar inspirerade vi två bibliotekspersonalen och några seniorvolontärer som skulle vara med i satsningen. Kristin och jag ledde workshops, presenterade olika docktyper och speltekniker samtidigt som vi lyssnade till deras önskemål. Året efter var vi båda där igen, sedan fortsatte jag

19 arbetet ensam. Sverige har länge haft tradition med folk- och konstsagor. Idag är berättelser om barn som är utsatta och själva klarar av saker populärare. I deras bokbestånd fanns en del nordiska barnböcker som översatts till engelska. De kände t.ex. väl till H C Andersens sagor, även om de tyckte att miljöerna var främmande. Det kan man lätt förstå när man är där. I Sydafrika, som i många afrikanska länder, har i stället fabler en starkt framträdande plats. De ville arbeta med fabler och överlämnade en hög med böcker. Bagaget hem blev tungt. Jag läste, fabel efter fabel, och blev inspirerad att producera några av dem, med enklaste och billigaste material. Att använda gratismaterial, så mycket som möjligt, var också ett önskemål de framfört. Fabelföreställningar på Frölunda Kulturhus växer fram. Kulturhusets amatördockteatergrupp, 8 vuxna, fastnade för två fabler. När Haren lurade både Kaninen och Giraffen och Hur Elefanten fick sin snabel. Båda dramatiserades för att uppföras, som två berättelser, i en pjäs. Djurfigurer tillverkades i hand- och stavdocksteknik samt en del som skuggfigurer. Det var mycket experimenterande. Bland annat försökte man spela skuggteater i ett akvarium. Tyvärr, skvätte vattnet så den idén fick läggas ner. Dekoren gjordes hoprullbar. Ljudillustrationer och musikinslag var akustiska. Besöken från Gelvandale, under arbetets gång, inspirerade och fablers betydelse diskuterades. Amatörgruppen bestämde att, efter premiären, skänka dockor och dekor till Gelvandale. Något sydafrikanerna tacksamt tog emot. Senare på plats i Gelvandale repeterade jag in föreställningen med dem. Redan veckan efter skulle det komma publik. Med en förskoleklass satte jag samtidigt upp fabeln Vem gömmer sig i Kaninens hydda?. Först tänkte jag arbeta med stora pappfigurer. Men av en tillfällighet fick jag syn på en barnbilderbok, med engelsk text - Who s in the Rabbit s house? - i kulturhusets bibliotek. Den låg i lådan för utgallrade böcker. Pris 10 kr, som hittat Det är en massajfabel, skriven av Verna Aardema med härliga och roliga illustrationer av Leo och Diane Dillon. Men vem vet om fabeln är just därifrån, fabler har en tendens att vandra. En saga är alltid en saga och man berättar den utifrån sin egen fantasi, sin personlighet och vilken grupp man tillhör. Om sagan får vingar och flyger på besök hos andra kan man aldrig hålla den kvar. En dag kommer den flygandes tillbaka, berikad med nya detaljer, med nya röster. Så är det med folksagor från hela världen. Nelson Mandela Boken handlar om en grupp barn som skall spela en fabel om en kanin som inte vågar gå in i sitt hus för någon för att någon gömmer sig där inne. För att illustrera djur i föreställningen använder barnen huvudmasker. Som en blixt från klar himmel visste jag; Den fabeln skall jag sätta upp. Huvudmasker skall det bli. Inga platta pappfigurer. Inte visste jag då vilket otroligt roligt arbete som väntade. Ett par dagar senare träffade jag på bussen en lärare, Ingalill Nilsson. Hon kom fram och ville tacka för ett verkstadsbesök, med dockteatertema, på Frölunda Kulturhuset som hennes förskoleklass hade deltagit i. Eleverna tyckte det var så roligt Då berättade jag om min idé, i stort format, som skulle avslutas med uppspel i Kulturhusets stora sal. Skulle ni vilja vara med, frågade jag. Slottsbergsskolan, där hon arbetade, hade gångavstånd till Kulturhuset. Så det skulle passa. Men jag ställde också villkor, att vi gemensamt skulle arbeta på ett pedagogiskt sätt, från start till mål samt att de skulle fotografera arbetsprocessen. Att gå runt med kamera själv har jag alltid upplevt som störande moment. Men här var det viktigt att dokumentera. Ingalill tog upp idén med klassens fritidspedagog Birgit Thompson- Malm och de tackade ja. Vi planerade tillsammans och de engagerade sig. Allt gick mycket smidigt. Klassen var invandrartät. Alla eleverna, skulle det visa sig, var små personligheter, nyfikna och duktiga. Första gången barnen kom på besök visade jag stora salen, lokalen där de skulle spela teater i slutet av skolåret. Med stora ögon tittade de runt. 238 personer får plats. Ska vi spela teater här? Ja, svarade jag. Oh, sa de tyst med öppen mun. Denna gång började jag helt tvärt om, presenterade målet först. Vi fortsatte till bibliotekets sagorum där de fick lyssna på, Vem gömmer sig i Kaninens hydda?, fabeln de skulle spela för sina föräldrar och syskon men också för alla de andra barnen i skolan. Ni skall också få göra stora djurmasker, sa jag och berättade vidare, de skall ni ha på huvudet när ni spelar. Barnen skruvande lite på sig, tittade på varandra och sedan på fröknarna. De nickade och barnen slappnade av. Så började resan. Djuren i fabeln; schakal, groda, leopard, kanin, elefant och noshörning presenterades noggrant, i tur och ordning. Till hjälp hade vi böcker från biblioteket. Efter genomgången fick de rita djuret, gärna flera stycken. Varje barn valde sin bästa teckning som klipp

20 tes ut. Senare klistrade jag upp dem på kapaskivor till den kommande utställningen. En hemlighet innehöll fabeln, djuret som gömde sig i hyddan. Den figuren bestämde vi att hålla lite hemlig. Den fordrade flera maskprydda barn, på rad, när den skulle gestaltas. Rösten i hyddan sa: I am The Long One. I eat trees and trample on elephants. Go away Or I will trample on you Det var inte heller lätt att gissa, vilket djur det var. Så avslöjandet, ville vi, skulle bli en överraskning. I skolan förstärkte lärarna arbetet med en uppblåsbar jordglob, karta och bilder som de använde i berättandet. De tryckte upp fabeltexten till varje barn, även om de ännu inte kunde läsa den. Men de var bekanta med innehållet och uppskattade det lilla häftet. Jag tillverkade stora huvudmasker av wellpapp till varje barn. Sedan fick de måla dem. Vi gick sakta till väga. Arbetade i smågrupper. Hur ser djurets huvud ut? Hur ser nosen och ögonen ut? Vilken färg ska vi välja? Kanske vi ska blanda två färger? Vilken pensel är bäst, stor eller liten? Med stort allvar och under tystnad arbetade barnen sakta men säkert. Resultatet blev över förväntan och barnen lyckliga. Dekoren, ett träd och en sjö tillverkades gemensamt. Men hyddan av wellpapp byggde vaktmästaren åt oss. Kläderna bestod av enkla tygstycken, i olika färger. De knöts över ena axeln. Även den iden tog jag ur boken. Innan uppspelet fick barnen välja namn på sin teater. De blev Slottsteatern. Att föreställning och utställning gjorde stor succé, kan var och en förstå. Stolta fick de var sin ros som tack och massvis med applåder. Till framgången får här räknas lärarnas medverkan, att vi blev ett team som jobbade mot samma mål. Ingen knorrade att det var uppspel på en söndag. Maskerna fick barnen behålla. Sydafrikanerna fick ta del av pjäsarbetet när de kom på besök. Utställningen, med bilder, överlämnades till Gelvandale och ställdes ut där. Vid nästa besök i Sydafrika jag ledde jag workshops med fabeln som utgångspunkt med alla barnbibliotekarier i Port Elizabeth. Figurerna fick de tillverka av tjock kartong. Året efter ville personalen i Gelvandale sätta upp en svensk fabelföreställning. En klurig fråga, jag fick fundera länge. Troll, häxor? Eller gamla välkända Aisoposfabler. Men de är ju inte svenska Till slut fastnade jag för, När mössen skull sätta bjällra på katten, en Aisoposfabel. Där kunde många vara med i föreställningen. Lärarna i Slottsbergsskolan, ville fortsätta samarbetet. De tyckte att barnen vuxit med den tidigare

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Mitt namn är Erling Lundh och kommer från Kalix. Ordförande för Barents Puppetry Network sen det bildades 2001.

Mitt namn är Erling Lundh och kommer från Kalix. Ordförande för Barents Puppetry Network sen det bildades 2001. Mitt namn är Erling Lundh och kommer från Kalix. Ordförande för Barents Puppetry Network sen det bildades 2001. Och jag heter, Marina Lundh som är internationell sekreterare i Barents Puppetry Network,

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM

Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM Konstnärligt kandidatprogram i skådespelarkonst På det treåriga Skådespelarprogrammet vid Teaterhögskolan i Malmö utbildas skådespelare till teater,

Läs mer

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Teater handlar om mötet mellan aktörer och publik, här och nu. Ämnet teater behandlar de konstnärliga uttrycksformer som kan samverka i en teaterföreställning, till exempel skådespeleri, regi och

Läs mer

Kulturama Teater Ta plats på scen

Kulturama Teater Ta plats på scen Kulturama Teater Ta plats på scen Kulturama Teater 1 Sveriges största center för estetiska utbildningar Drömmer du om en framtid som skådespelare? Då måste du lära dig att förstå och kunna gestalta varför

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Ämnet teater behandlar skapande och gestaltande arbete samt hur olika sceniska uttrycksmedel kan kombineras för att kommunicera med en publik. Ämnet handlar om teater som konstform samt om att gestalta

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Högskoleförberedande Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater På PB får du vara dig själv. Du får vara som du vill vara och ingen kommer döma dig för det.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Ateljé Donna dell Arte Miniutbildning i dockmakeri och dockteater

Ateljé Donna dell Arte Miniutbildning i dockmakeri och dockteater Ateljé Donna dell Arte Miniutbildning i dockmakeri och dockteater Höst 2016 Kursserie med handledning för dig som vill skapa din egen dockteater! Nu är det dags! Under hösten blir det äntligen av med en

Läs mer

Estetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA

Estetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA Estetiska programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA estetiska programmet your way to express Estetiska programmet är för dig som tänker dig en framtid där vidare studier, inom såväl estetiska som andra verksamhetsområden

Läs mer

Scengymnasiet S:t Erik. Musik Musikal Musikproduktion Teater

Scengymnasiet S:t Erik. Musik Musikal Musikproduktion Teater Scengymnasiet S:t Erik Musik Musikal Musikproduktion Teater Estetiska programmet Med inriktning: Teater Musik Musikal Musikproduktion Högskolebehörighet och möjlighet att ta meritpoäng Vad innebär samarbetet

Läs mer

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN BBrass MUSIKERUTBILDNINGEN MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ Musikerutbildningen brass Musikerutbildningen erbjuder specialiserade utbildningsprogram som förbereder dig

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

VEM ÄR RIITTA KALENIUS

VEM ÄR RIITTA KALENIUS VEM ÄR RIITTA KALENIUS Riitta Kalenius är en finsk målare, allround konstnär och designer av interiör och utemöbler. Hon bor i Sverige. I den här artikeln beskriver hon sin konst, sin motivation och sitt

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap ! Balettpojkarna Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap Fakta om filmen Originaltitel: Balleyttguttene Regi: Kenneth Elvebakk

Läs mer

Redovisning av Resebidrag inom Teater Sara Kander, scenograf Resa till Teaterfestival Famfest 2013, Santiago, Chile 11-23 juli 2013

Redovisning av Resebidrag inom Teater Sara Kander, scenograf Resa till Teaterfestival Famfest 2013, Santiago, Chile 11-23 juli 2013 Redovisning av Resebidrag inom Teater Sara Kander, scenograf Resa till Teaterfestival Famfest 2013, Santiago, Chile 11-23 juli 2013 Pantomimteaterns föreställning Charlies unge, som jag arbetat med, var

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare. Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal

Läs mer

Andreas Braula. Horisontvägen 63 128 34 Skarpnäck. Tele: 0730-250 555 Mail: andreas_braula@hotmail.com http://web.comhem.

Andreas Braula. Horisontvägen 63 128 34 Skarpnäck. Tele: 0730-250 555 Mail: andreas_braula@hotmail.com http://web.comhem. Andreas Braula Horisontvägen 63 128 34 Skarpnäck Tele: 0730-250 555 Mail: andreas_braula@hotmail.com http://web.comhem.se/braula/ Magin, ja faktiskt det ordet i att någon talar åt en annan som är. Jag

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING självmålet analysera Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Östanom sol västanom måne

Östanom sol västanom måne Östanom sol västanom måne folksaga dramatiserad för dockteater i teaterbussen Sagoberättaren, en stor bunrakudocka, berättar sagan om flickan som följer isbjörnen, en förtrollad prins, till slottet östanom

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

GET SQUEERED!!! En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med: foto: Gabriel Flores Jair

GET SQUEERED!!! En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med:  foto: Gabriel Flores Jair GET SQUEERED!!! foto: Gabriel Flores Jair En workshop i drag & genusgestaltning tillsammans med: info@potatopotato.se www.potatopotato.se We are born naked, the rest is drag Drag ett kroppsligt sätt att

Läs mer

Kamera&Bild Nr 4. 48 Galleri, Bildbehandlarna

Kamera&Bild Nr 4. 48 Galleri, Bildbehandlarna 48 Galleri, Bildbehandlarna Under utbildningens andra år fick eleverna i uppgift att delta i en klasstävling. De fick en ganska trist bild av en dödskalle och fria händer att göra vad de ville med den.

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN

UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

EN PLATS, EN SCEN OCH RÖST FÖR DEN SKAPANDE MÄNNISKAN

EN PLATS, EN SCEN OCH RÖST FÖR DEN SKAPANDE MÄNNISKAN EN PLATS, EN SCEN OCH RÖST FÖR DEN SKAPANDE MÄNNISKAN KULTUR FÖR ALLA POSITION Center för kulturarv och kulturliv inom musik, teater och dans MISSION En öppen mötesplats för den skapande människan 2 Musikverkets

Läs mer

SILENT BOOKS PÅ RYDAHOLMS SKOLA och RYDAHOLMS BIBLIOTEK Rydaholm, Värnamo / KREATIVT KAOS I RYDAHOLM

SILENT BOOKS PÅ RYDAHOLMS SKOLA och RYDAHOLMS BIBLIOTEK Rydaholm, Värnamo / KREATIVT KAOS I RYDAHOLM SILENT BOOKS PÅ RYDAHOLMS SKOLA och RYDAHOLMS BIBLIOTEK Rydaholm, Värnamo 2017-04-27 / 05-04 KREATIVT KAOS I RYDAHOLM I samarbete med Värnamo Internationella vänner, http://internationellavanner.se/, ska

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N

Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N "Inspirationsinjektionen var vad det låter som en injektion av inspiration i form av tre workshop veckor tillsammans med tre olika

Läs mer

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Hej alla barn och föräldrar, Hoppas att ni alla har haft en trevlig Valborg. Vi jobbar på i full fart för att välkomna er till en spännande skolstart i höst. Maija

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master. Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli Hej handledare! Ami Hallberg-Pauli Här kommer ett material med förslag på övningar och diskussioner man kan ta

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Jens. Ahlbom. illustratör, tecknare och barnboksförfattare. en av skaparna av mulle meck

Jens. Ahlbom. illustratör, tecknare och barnboksförfattare. en av skaparna av mulle meck 1 en av skaparna av mulle meck Jens Ahlbom illustratör, tecknare och barnboksförfattare 2 3 inledning Mulle Meck George Johansson/Jens Ahlbom Foto: Monika Franzon I hjärtat av Hudiksvall i norra Sverige

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Dockteaterkollektivet. Dockspelare i föreställningarna Monster! och Örnen och Björnen.

Dockteaterkollektivet. Dockspelare i föreställningarna Monster! och Örnen och Björnen. Kronologisk CV Erik Häger 073-937 45 97, info@erikhager.se www.erikhager.se 2013-02 Dockteaterkollektivet. Dockspelare i föreställningarna Monster! och Örnen och Björnen. 2012-10-2013-02 Hågoland Teater,

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Välkomna till oss på Corazon Dance

Välkomna till oss på Corazon Dance Välkomna till oss på Corazon Dance Nu planerar vi inför vårterminen på Corazon Dance och hälsar både gamla och nya elever välkomna till oss. Terminen startar under månadsskiftet januari februari 2014 och

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Kunskap förändrar 2011

Kunskap förändrar 2011 Kunskap förändrar 2011 Estetiskt program med inriktningen Bild och Form (designprofil) Estetiskt program med inriktningarna Dans, Musik och Teater (musikalprofil) Liten skola med personlig atmosfär Folkuniversitetets

Läs mer

f o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K

f o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K f o t o o c h f i l m S E R I E T E C K N I N G S K AT E B O A R D Foto: DD, åk 3 at e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o S K AT E PA R K På Bryggeriets gymnasium läser du Estetiska programmet med

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

I Guds hus får jag vara. Ögonstenar. I Guds hus vill jag vara, i Guds hus vill jag bo. Jag kan inte förklara, jag kan bara tro.

I Guds hus får jag vara. Ögonstenar. I Guds hus vill jag vara, i Guds hus vill jag bo. Jag kan inte förklara, jag kan bara tro. I ditt stora hjärta I ditt stora hjärta har du mig. I ditt stora hjärta har du rum för mig. Du bryr dig om mig, du ser, du hör. I ditt stora hjärta har du mig. (T o M: Sara Flodström ) I Guds hus får jag

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Jag, Judas 9 Ståthållerskans dröm 35 Efter passionen 61

Innehåll. Förord 7 Jag, Judas 9 Ståthållerskans dröm 35 Efter passionen 61 Innehåll Förord 7 Jag, Judas 9 Ståthållerskans dröm 35 Efter passionen 61 FÖRORD Påskveckan infaller någon gång i mars eller i april. Det är en intensiv tid på många sätt, också i naturen då vinter möter

Läs mer