BEGREPPET KOMPLETTERING I ETT EXAMINATIONSPERSPEKTIV. Ett försök med det praktiska körkortsprovet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEGREPPET KOMPLETTERING I ETT EXAMINATIONSPERSPEKTIV. Ett försök med det praktiska körkortsprovet"

Transkript

1 BEGREPPET KOMPLETTERING I ETT EXAMINATIONSPERSPEKTIV Ett försök med det praktiska körkortsprovet Tova Stenlund Widar Henriksson Charlotte Wahl Bengt Holmberg BVM nr 27, 2007 ISSN

2 EXAMINATION AND THE CONCEPT OF SUPPLE- MENTARY EXAMINATION A study with the practical driving-license test Tova Stenlund & Widar Henriksson, Umeå University Charlotte Wahl & Bengt Holmberg, Lund University The present study concerns an experiment where part of the Swedish Road Administration s right to the driving-license examination was delegated to the driver education. During the experimental period test takers that failed the practical driving test, due to an isolated shortcoming, were given the opportunity to be retested in a traffic school, with focus mainly on that shortcoming. The main purpose of this study was to examine the definition of the isolated shortcoming and to obtain indications of whether the judgements of these are as alike as possible. Another purpose was to study the attitudes and experience of participants in the experiment through interviews. Furthermore, the intention was to use available statistics from the experiment to examine to what extent the parties involved, driver examiners and driver instructors, where able to make reliable and relevant judgements regarding the isolated shortcoming. One conclusion is that the definition of the isolated shortcoming cannot be considered to be reliable since available statistics, as well as results from the interviews, indicate insecurity about the definition. Another conclusion from the interviews is that the overall attitude toward the experiment was positive among driver examiners and driver instructors.

3 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 EXAMINATION INOM UTBILDNINGSSYSTEMET FÖR KÖRKORT B... 1 PROJEKTET SLÄCKA TVÅAN... 2 Försöksdesign för projektet Släcka tvåan... Examination med krav på komplettering några reflektioner... 5 Begreppet komplettering i ett teoretiskt perspektiv... 5 Begreppet komplettering i ett förarprovsperspektiv... 6 SYFTE... 8 METOD... 9 INSTRUMENT... 9 Pilotstudie... 9 DELTAGARE PROCEDUR ANALYS AV INSAMLAT INTERVJUMATERIAL... 1 RESULTAT OCH DISKUSSION STATISTISKA DATA FRÅN STEG RESULTAT OCH DISKUSSION AV INTERVJUERNA DEFINITION AV EN TVÅA Antal tvåor Sammanfattning SLÄCKNING AV TVÅOR Bedömningen Sammanfattning ARBETSMILJÖ Påverkan på trafikskolornas verksamhet... 2 Sammanfattning PROJEKTUPPLEVELSEN Delegering av examinationsrätt... 9 Sammanfattning SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR

4 INLEDNING Den här studien handlar om ett försök att delegera en del av Vägverkets examinationsrätt för körkort, behörighet B, till trafikskolor. Försöket kallas Projektet Släcka tvåan och är en del av det större projektet Utvecklat förarprov, vilket nu genomförs av Vägverket. I projektet Släcka tvåan prövas möjligheten om provtagare som blir underkända på körprovet på grund av en mindre isolerad brist kan examineras på ett tillförlitligt sätt av en trafikskola. BAKGRUND Examination ingår som en av totalt tre komponenter i ett målstyrt utbildningssystem. Dessa tre komponenter är mål, utbildning och examination och innebörden i begreppet målstyrning är att det är definierade mål som utgör utgångspunkt för såväl utbildningens innehåll och genomförande som examinationens utformning. Detta innebär således att den utbildningsansvarige ska utgå från målbeskrivningen när denne planerar utbildningen och analogt är synsättet detsamma när den examinationsansvarige ska utforma examinationen, dvs. utgångspunkten är målbeskrivningen (Bernstein, 1971; Hopkins, 1998; Shepard, 2000). I Sverige är i princip all utbildning målstyrd. Det gäller exempelvis utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå och något som också kännetecknar den svenska skolan är att den som är utbildare i de flesta fall också är den som ansvarar för examinationen (Skolverket, 2005; Wikström, 2006). Sett i ett internationellt perspektiv är detta en unik lösning eftersom man i många andra länder utanför Sverige vanligtvis separerar den undervisande och den examinerande funktionen. Detta innebär således att det är olika personer som svarar för undervisning och examination och att ansvaret för examinationens innehåll och utformning i många fall avgörs på nationell nivå (Eckstein & Noah, 199). Examination inom utbildningssystemet för körkort B Vägverket har övergripande ansvar för utbildning på olika nivåer, exempelvis för A- B- C- D- och E-behörighet, inom körkortsområdet. I samtliga nämnda fall är utgångspunkten en målstyrning, dvs. Vägverket formulerar målbeskrivningar som sedan förutsätts ligga till grund för utbildning. Innebörden i detta är att Vägverket, förutom en viss roll som tillsynsmyndighet för utbildare, har mycket liten kontroll på utbildning- 1

5 ens genomförande. Däremot har Vägverket påtaglig kontroll över examinationens innehåll och genomförande. Dels i form av att Vägverket ansvarar för utformning och administration av det teoretiska kunskapsprovet, dels i form av att det är Vägverkets befattningshavare som genomför prövningen av den praktiska färdigheten (Franke & Larsson, 1996; Franke, Larsson, & Mårdsjö, 1995). Projektet Släcka tvåan Idag har således Vägverket i huvudsak all examinationsrätt inom förarutbildningen i Sverige. Projektet Släcka tvåan kan betraktas som ett steg i riktningen mot att lägga ut ett större ansvar för examinationen på de trafikskolor som håller en hög utbildningskvalitet. Projektet Släcka tvåan ska enligt Vägverket (2006a) inte ses som en ensam förbättring i förarprovsystemet utan först och främst ses i ett vidare utvecklingsperspektiv. Detta perspektiv beskrivs mer ingående i figur 1 nedan i den så kallade examinationsstegen (Vägverket, 2006b). Trafikskolor Certifierade trafikskolor Auktoriserade trafikskolor släcker tvåor Auktoriserade trafikskolor släcker alla omprov Auktoriserade trafikskolor examinerar Figur 1. Beskrivning av examinationsstegen. I examinationsstegen beskrivs utvecklingen för trafikskolorna stegvis och visar att ett möjligt scenario i framtiden kan vara att trafikskolor får förordnande att examinera körkortsaspiranter fullt ut. För att detta ska vara möjligt att åstadkomma förutsätts att trafikskolorna uppvisar tillräcklig kompetens och att myndigheten har en väl fungerande tillsynsverksamhet (Vägverket, 2006a). 2

6 Försöksdesign för projektet Släcka tvåan Projektet kan beskrivas som en typ av småskaligt försök som utformats i två faser där utfallet av den ena fasen (fortsättningsvis betecknat steg 1) avgör huruvida försöket ska gå vidare i en andra fas (steg 2). Innehållet i steg 1 kan sammanfattat beskrivas som bestående av tre delar. Den första delen innebär urval av problem, dvs. vilken typ av brist i körbeteendet hos den elev som examineras ska kunna överlåtas till trafikskolor att kontrollera om bristen åtgärdats. Den andra delen innebär urval av avdelningar och trafikskolor där försöket i steg 1 ska genomföras och den tredje delen innefattar frågan om hur en examination ska kunna genomföras under kontrollerade former under denna del av försöksperioden. Steg 1 av försöksverksamheten inleddes den första maj och avslutades den sista oktober Steg 1 utvärderas för närvarande och utfallet av denna utvärdering är avgörande för om försöket ska gå vidare i steg 2 (Vägverket, 2006a). Innan försöksverksamhetens steg 1 påbörjades erhöll utbildningsledarna vid de utvalda trafikskolorna och Vägverkets s.k. tillsynsansvariga inspektörer en utbildning (Vägverket, 2006b). Tillsynsansvariga utövar tillsyn på trafikskolorna, dvs. kontrollerar att vissa villkor är uppfyllda. I utbildningen ingick, förutom definitionen av tvåan och procedurerna kring tvåan, att öva på situationer som innebär att en provtagare får en tvåa eller situationer där en tvåa skall släckas. De villkor som i övrigt formulerades för projektet Släcka tvåan var att när en provtagare får en tvåa på körprovet kan eleven välja att antingen släcka den hos en trafikskola som är godkänd för detta, en så kallad certifierad trafikskola, eller hos Vägverket. Innan släckningen förväntas eleven utbilda bort bristen som orsakat tvåan. Vid privat övningskörning blir det handledarens uppgift medan en trafikskoleutbildad elev förväntas genomföra utbildningen hos en trafikskola.

7 Tvåa Släckning hos Vägverket Utbildning Släckning på trafikskola Godkänd Underkänd Godkänd Underkänd Ny tvåa Nytt omprov Ny tvåa Nytt omprov Figur 2. Beskrivning av proceduren om resultatet blir en tvåa på ett körprov. Om eleven sedan bestämmer sig för att släcka tvåan hos Vägverket är det, precis som i andra prov, en inspektör som utför provet och bedömer om eleven har åtgärdat bristen. Väljer eleven istället att släcka tvåan hos en trafikskola är det utbildningsledaren vid trafikskolan som utför provet och kontrollerar att bristen inte längre finns. Om släckningen inte blir godkänd kan det antingen bli en ny tvåa eller ett helt nytt omprov, beroende på vilka brister eleven uppvisar (figur 2). Under steg 1 samåker Vägverkets tillsynsansvarige med utbildningsledaren vid släckningen av tvåan. Om den tillsynsansvarige och utbildningsledaren inte har samma åsikt om resultatet av provet är det dock den tillsynsansvariges ord som gäller. Den huvudsakliga skillnaden mellan försöksdesignen för steg 2 och motsvarande design för steg 1 är att kontrollbetingelsen förändras. I steg 1 kontrolleras huruvida bristen har åtgärdats av två personer. I steg 2 är det dock meningen att utbildningsledarna själva ska kunna verifiera om bristerna är åtgärdade och i steg 2 släcker utbildningsledaren själv tvåan. Under steg 2 återgår Vägverkets tillsynsansvarige till den regelbundna tillsynen över trafikskolorna. Enligt förslaget på försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan kommer även steg 2 att pågå i sex månader. Även utfallet av steg 2 utvärderas och ligger till grund för slutsatser om för- och nackdelar med en delegerad examinationsrätt. 4

8 Examination med krav på komplettering några reflektioner Sett i ett allmänt utbildningsperspektiv är det en förhållandevis vanlig företeelse att den som examinerar bedömer att en studerandes kunskaper och färdigheter i huvudsak är av godkänd karaktär men att det finns vissa mindre brister. Den studerande åläggs därför att komplettera för att examinator ska erhålla indikationer på att den observerade bristen korrigerats. För att denna komplettering ska uppfylla kravet på tillförlitlighet och relevans krävs i princip att tre villkor är uppfyllda. Det första villkoret är att entydigt synliggöra vad som ska kompletteras, dvs. det krävs en verbal definition. Denna verbala definition, som vanligtvis är teoretisk till sin karaktär, kan även konkretiseras empiriskt via verklighetsförankrade exempel. Det andra villkoret är att ange hur kompletteringen ska utformas, dvs. en procedurbeskrivning och det tredje villkoret är att ange hur kompletteringen ska bedömas. I det sistnämnda fallet finns dessa villkor vanligtvis fastställda i och med att generella bedömningskriterier initialt har fastställts för examinationen. Begreppet komplettering i ett teoretiskt perspektiv Sett i ett teoretiskt, och med stor sannolikhet också ett empiriskt, perspektiv är fördelningen av kunskaper och färdigheter för en viss population en kontinuerlig variabel. Detta innebär att graden av kunskaper och färdigheter kan betraktas som en variabel som varierar och om man beskriver hur frekvensfördelningen för en viss population ser ut antar denna fördelning i många fall normalfördelningens utseende. Detta illustreras i nedanstående figur. Figur. Teoretisk modell som illustrerar utgångspunkten för begreppet komplettering. 5

9 Begreppet komplettering innebär att det finns ett antal individer i populationen (representerade av gråmarkerad yta) som inte riktigt har nått upp till den kravgräns som har definierats för godkänt resultat, dvs. de är nästan godkända (G-). Kravgränsen för godkänt resultat är markerad G i ovanstående figur. Den gråmarkerade ytan i figuren representerar således det antal individer som befinner sig i intervallet från gränsvärdet för komplettering (G-) till gränsvärdet för godkänt (G). Relationen mellan denna gråmarkerade yta och den totala ytan under kurvan representerar den andel individer som måste komplettera sin examination. Begreppet komplettering i ett förarprovsperspektiv Utgångspunkten är således att det finns ett gränsvärde (G-), och att det finns ett antal individer mellan detta gränsvärde och gränsvärdet för G. Om man utgår från det praktiska provet för behörighet B under ordinarie betingelser skulle dessa individer således bli underkända på förarprovet. Verksamheten med projektet Släcka tvåan innebär dock att dessa individer ska identifieras och behandlas på ett tillförlitligt och relevant sätt. För att möjliggöra detta krävs således (se ovan) att tre villkor ska vara uppfyllda. Det första villkoret innebär att det ska finnas en verbal definition av de kunskaps- och färdighetsaspekter som kännetecknar de individer som tillhör den grå fördelningsytan (mellan G- och G) i figur 2. Enligt Vägverket (2006b) är den verbala definitionen följande: Isolerad underkänd brist i en för övrigt stabil körning, där bristen kan åtgärdas med en riktad begränsad utbildningsinsats. Denna verbala och teoretiska definition kan också förankras empiriskt via s.k. exemplifierande definitioner. Denna strategi har utnyttjats i föreliggande studie. Ytterligare en strategi som tillämpats har varit att inrikta på begreppet nästan tvåa, dvs. med referens till figur ovan, det som kännetecknar de individer som ligger i gränsområdet omedelbart under G-. Vägverket har valt att använda begreppet tvåa som en sammanfattad etikett för bristerna hos de individer som tillhör den grå fördelningsytan i figur 2. Ursprunget till termen tvåa kan härledas till Svensk bilprovning. I likhet med bilprovningen, där auktoriserade verkstäder kan släcka en 6

10 tvåa från besiktningen, är tanken att bilskolorna skulle kunna ges möjligheten att rätta till och examinera mindre isolerade brister. Vad gäller det andra villkoret, hur kompletteringen ska utformas, framgår detta av de villkor för projektverksamheten som Vägverket (2006a) definierat för försöksverksamheten i steg 1 respektive steg 2 (se ovan). Givet det tredje villkoret, hur kompletteringen ska bedömas, uppkommer dock frågan om bedömningskriterierna ska vara identiska eller inte vid den ursprungliga prövningen och vid kompletteringen. Konkret innebär detta ett ställningstagande till huruvida man ska beakta eventuella nya brister som framkommer i bedömningssituationen för projektet Släcka tvåan? Konkret blev ställningstagandet i projektet att omprovet för den som erhållit en tvåa skulle ha samma karaktär som ett vanligt prov, men med fokus på bristen, dvs. 25 minuter för körning i trafik. Dock skulle tidsåtgången för hela provet noteras (se bilaga 1). Tanken med den sistnämnda åtgärden var att resultatet av tidsnoteringen skulle kunna ligga till grund för slutsatser om en förkortad tid för projektet Släcka tvåan i steg två (Bogefors, 2006b). 7

11 SYFTE Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka definitionen av begreppet tvåa och att erhålla indikationer på om bedömningen av dessa är så lika som möjligt. Syftet var dessutom att genom intervjuer med inblandade inspektörer och utbildningsledare undersöka deras inställning och upplevelse av hela projektet Släcka tvåan. Ytterligare ett syfte var att, utifrån en sammankoppling med tillgänglig statistik om de trafikskolor och förarprovskontor som deltagit i försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan, belysa i vilken utsträckning berörda har tillräcklig kunskap och kompetens för att genomföra tillförlitliga och relevanta bedömningar av tvåor. Nämnda syften har relaterats till följande frågeställningar: 1. Hur säker är definitionen av en tvåa, det vill säga finns det variationer av hur man definierar och exemplifierar en tvåa mellan individer, orter och områden eller är definitionen relativt lika mellan dessa? 2. Finns skillnader i hanteringen av släckningarna av tvåorna och är tillsynare (det vill säga inspektörer med tillsynsansvar) och utbildningsledare överens i sina bedömningar?. Hur påverkar projektet Släcka tvåan tillsynarna och utbildningsledarnas arbetssituation och trafikskolornas verksamhet? 4. Vilken upplevelse av projektet Släcka tvåan har tillsynare och utbildningsledare? Här avses själva tanken bakom projektet såsom exempelvis problemet delegering av examinationsrätt och vilka vinster och förluster en sådan organisation kan åstadkomma.? 5. Hur överensstämmer utfallet av intervjuerna med tillgänglig statistik om de trafikskolor och förarkontor som deltagit i försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan? 8

12 METOD Instrument Undersökningen genomfördes i form av en intervjustudie. Vid intervjuerna användes en intervjumatris (bilaga 2 och ) vars struktur kan betecknas som halv-strukturerad (Patton, 1990), dvs. den gav frihet för intervjun att ta den form som bildas av ett naturligt samtal. Detta innebar att den som genomförde intervjun inte nödvändigtvis ställde frågor på ett bestämt sätt eller i viss ordning. Däremot säkerställde intervjuaren, via intervjumatrisen, att samtliga frågor och frågeställningar blev belysta (Holme & Solvang, 1996). Matriserna, en för intervjuerna med tillsynarna och en för intervjuerna med utbildningsledarna, utformades efter studiens frågeställningar, med syftet att erhålla så omfattande information som möjligt. Det bedömdes nödvändigt att utforma två matriser eftersom intervjupersonerna är två olika yrkesgrupper, vilka har olika erfarenheter från projektet Släcka tvåan. På grund av detta skiljer sig ämnesområdena i de två matriserna en aning (bilaga 2 och ). Ett annat instrument som utnyttjades under försöket var en enkät (bilaga 1) som de elever som fått en tvåa fick fylla i tillsammans med tillsynaren vid godkänt resultat av släckningen av tvåan. I enkäten redovisades antal lektioner, och/eller antal timmar privat övningskörning, som eleverna utfört mellan körprovet och släckningen av tvåan, det vill säga omprovet. I enkäten angavs även hur lång tid släckningen av tvåan (omprovet) tagit. Pilotstudie Innan intervjuerna påbörjades utfördes en pilotstudie där en inspektör intervjuades för att säkerställa att de ämnesområden som intervjumatrisen utgjordes av var relevanta och att inget område saknades. Inspektören som valdes ut för pilotstudien var inte inblandad i de senare intervjuerna men arbetade på ett kontor som var med i projektet Släcka tvåan. Pilotstudien genomfördes i syfte att dels pröva frågorna som bedömdes som relevanta för studien och dels för att få uppslag till om det fanns några andra frågor som var viktiga i sammanhanget. Resultatet av pilotstudien visade att de områden som tagits upp i intervjumatrisen bedömdes vara relevanta och att inga nya uppslag om frågor framkom. 9

13 Deltagare Den urvalsprocess som så småningom ledde fram till urval av intervjupersoner i föreliggande studie genomfördes i flera steg. Urvalets första steg innebar att tre av Vägverkets totalt sju avdelningar valdes ut vilka, sammantagna, representerade hela populationen trafikskolor i Sverige. Principer för genomförandet av detta första steg har redovisats i Sundström (2004). Utfallet, och därmed valda avdelningar, blev: avdelning Norr, avdelning Sydöst och avdelning Väst. Dessa avdelningar och orter har undersökts, dels angående deras representativitet vad det gäller frekvens och karaktär av tvåor (Sundström, 2004), dels angående deras representativitet vad det gäller antal prov, provresultat, köns- och åldersfördelning (Wiberg, Stenlund, Sundström, & Henriksson, 2005). Resultatet visade att dessa avdelningar och orter sammantagna kan betraktas som representativa för hela Sverige, dvs. att erhållna resultat och tendenser med stor sannolikhet kan sägas återspegla hur det ser ut i hela landet. Urvalets andra steg baserades på ett urval av trafikskolor inom respektive avdelning som haft mer än tio prov/år under perioden Utfallet av urvalets andra steg blev att 18 trafikskolor identifierades i avdelning Norr, 24 trafikskolor i avdelning Sydöst och 46 trafikskolor i avdelning Väst, dvs. totalt 88 trafikskolor. För dessa sammanlagt 88 trafikskolor beräknades den genomsnittliga andelen godkända på körprov (och kunskapsprov) i ett första skede i fyra kategorier: <75 procent, %, % och >85 %. Genomsnittsvärden baserades på observerad andel för år 200 och år 2004 (8 mån). Urvalets tredje steg baserades på körprovet och de trafikskolor vars genomsnittsprocent på körprovet under observationsperioden var högre än eller lika med 75 %. Givet dessa urvalskriterier återstod 1 trafikskolor i avdelning Norr, 16 trafikskolor i avdelning Sydöst och 25 trafikskolor i avdelning Väst, dvs. det återstod sammanlagt 54 trafikskolor. Urvalets fjärde steg innebar att man utgick från den teoretiska ambitionen att stickprovet skulle bestå av 27 trafikskolor, med en viss fördelning på avdelningar och försöksorter. Teoretiskt innebar detta att respektive försöksort skulle ha tre trafikskolor och respektive avdelning ( st) skulle innefatta totalt 9 trafikskolor. 42 trafikskolor anmälde intresse för att ingå i försöksverksamheten (Bogefors, 2006a). Urvalskriteriet minst 75 % godkända uppfylldes av 24 av dessa trafikskolor och av dessa valde en 10

14 trafikskola att inte delta i försöksverksamheten. Det slutgiltiga antalet blev därmed 2 trafikskolor vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell 1. Förteckning över avdelning, orter och antal trafikskolor i respektive ort som medverkat i försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan. Avdelning Väst Sydöst Ort Skövde Borås Göteborg Linköping Växjö Kalmar Trafikskolor Norr Umeå Luleå Skellefteå 2 1 Summa 2 De tre avdelningarna som var med i försöket (Sydöst, Väst och Norr) har vardera tre försöksorter. Varje ort har en tillsynare (Kalmar och Växjö delar tillsynare likaså Umeå och Skellefteå) och varje ort har mellan en och fyra trafikskolor, därmed en till fyra utbildningsledare, med i försöket (tabell 2). 11

15 Tabell 2. Beskrivning av deltagare uppdelade på ort och yrke. Yrkesgrupp Avdelning Tillsynare Utbildningsledare Väst Skövde Borås Göteborg Sydöst Norr Linköping Växjö Kalmar Umeå Luleå Skellefteå Summa 7 2 a delar tillsynare b delar tillsynare 1 1 a 1 a 1 b 1 1 b De 2 utbildningsledarnas ålder varierade mellan 0 och 62 år, varav 6 var kvinnor (26 %) och 17 var män (74 %). Deras yrkeserfarenhet som trafikskollärare varierade mellan 4 och 8 år. De 7 tillsynarna varierade hade en ålder på år, alla sju var män. Deras yrkeserfarenhet som inspektörer varierade mellan 6 41 år. Procedur Den första kontakten med intervjupersonerna skedde via telefon i oktober Då gavs en allmän orientering om utvärderingen, dess syfte och intervjuförfarandet. En tid avtalades och intervjuerna genomfördes sedan under november De 0 intervjuerna utfördes av två personer som oberoende av varandra genomförde sina intervjuer. En person utförde intervjuerna i avdelningarna Sydöst och Väst och en person utförde intervjuerna i avdelning Norr. Alla intervjuer utom två spelades in (en informant gav inte sitt samtycke till att intervjun bandades och en intervju blev inte inspelad av tekniska skäl). Under de två intervjuer som inte bandades gjordes istället noggranna anteckningar. Som komplement till inspelningarna fördes

16 även minnesanteckningar under dessa intervjuer. Samtliga intervjuer sammanfattades sedan i skriftlig form. Analys av insamlat intervjumaterial Analysen av intervjudata genomfördes i två faser. Den första fasen innebar att intervjuaren, med utgångspunkt från de teoretiska intervjumatriser som utformats, bildade svarskategorier i anslutning till frågorna i intervjun. Detta gjorde intervjuarna var för sig och oberoende av varandra. Bildandet av dessa kategorier styrdes av intervjupersonernas svar. Mera detaljerat beskrivet innebar det förfaringssätt som respektive intervjuare utnyttjade för att komma fram till svarskategorier att de lyssnade igenom materialet och utifrån det fastställde meningsenheter där intervjupersonens utsaga formulerades mer kortfattat. Det insamlade materialet strukturerades sedan i en matris, där respektive intervjupersons yttranden sorterades in i rätt kategori och sammanhang. På detta sätt klargjordes mönster i och mellan intervjupersonernas utsagor varefter detta kunde analyseras (Lantz, 199). Genomförandet av analysens andra fas innebar att de två intervjuarna tillsammans diskuterade det utfall som var och en kommit fram till enskilt. Syftet med denna diskussion var att nå konsensus, dvs. att fastställa slutgiltiga svarskategorier som man var helt överens om. Denna slutgiltigt fastställda kategoriseringsmodell ligger till grund för resultatredovisningen i denna studie. Innehållet i svarskategorierna har relaterats till de frågeställningar som bedömdes relevanta för projektet. För att ytterligare belysa och konkretisera innehåll i svarskategorierna har också konkreta citat från intervjuerna utnyttjats i syfte att tillskapa autenticitet. 1

17 RESULTAT OCH DISKUSSION Resultatredovisningen utgörs av två delar. I den första delen presenteras statistiska data från första steget av Släcka tvåan och i den andra delen presenteras och diskuteras resultatet av intervjuerna. Statistiska data från steg 1 I presentationen av intervjukategorierna görs en sammankoppling med tillgänglig statistik om de trafikskolor och förarkontor som deltagit i projektet Släcka tvåan. Det statistiska materialet består av två delar, varav den ena delen utgörs av frekvens och fördelning av antalet tvåor i de tre avdelningarna och den andra delen utgörs av statistik från enkäten (Bilaga 1) som eleverna, vilka släckt en tvåa, fick fylla i. I den här delen presenteras först frekvens och fördelning av tvåor och sedan elevenkätens resultat. Elevenkäterna saknas för ett antal (sju) av provtagarna, detta kan bero på att dessa elever inte fyllt i enkäten. Bortfallet är inte speciellt stort och kommer därför inte att påverka resultatet särskilt mycket. Det totala antalet tvåor i de tre avdelningarna är 59. Av dessa är 57 släckta, 2 (54.2 %) av en trafikskola och 27 ( 45.8 %) av Vägverket (tabell 4). De två tvåor som inte släcktes bedömdes som nya omprov. Två av de övriga tvåorna bedömdes vid släckningen som en ny tvåa vilka sedermera släcktes inom ramen för projektet. Antalet underkända körprov och tvåor på olika orter och avdelningar varierar och i tabell och 4 beskrivs fördelning av dessa. I tabell redovisas fördelningen av tvåor relativt antal körprov och antal underkända. 14

18 Tabell. Beskrivning av fördelningen av antal körprov samt antal och andel (%) underkända (U) på respektive ort och totalt. Dessutom antal tvåor och andel (%) tvåor relativt antal underkända på respektive ort och totalt. Område Väst Ort Skövde Borås Göteborg Antal körprov Antal U Andel (%) U Antal tvåor 12 1 Andel (%) tvåor Summa Sydöst Linköping Växjö Kalmar Summa Norr Umeå Luleå Skellefteå Summa Summa totalt Av tabellen framgår att andel underkända och andel tvåor varierar mellan de orter som deltog i försöksverksamheten. Av tabellen framgår exempelvis att Skövde hade en låg andel underkända (29.8%) och samtidigt en hög andel (7.2%) tvåor. Om man utgår från den ort som hade den högsta andelen tvåor (Luleå, 9.%) är motsvarande andel underkända betydligt högre (6.4%). En annan iakttagelse är att exempelvis Borås och Växjö hade en låg andel tvåor, trots att andelen underkända var hög. Den totala andelen tvåor var 2.01 procent. I tabell 4 redovisas fördelningen av tvåor relativt om släckningen genomförts av trafikskola eller Vägverket och om den prövande var privatist eller trafikskoleanmäld. 15

19 Tabell 4. Beskrivning av fördelningen av tvåor i procent (%) och antal (f) i avdelningarna som var med i försöket och var de har släckts, på trafikskola (Tsk) eller hos Vägverket (VV). Fördelningen mellan trafikskoleanmälda och privatister anges med antal (f). Avdelning Väst Ort Skövde Borås Göteborg Antal tvåor Tskanmäld Privatist Släckning Tsk Släckning VV Släckta totalt % f f f % f % f % f Summa Sydöst Linköping Växjö Kalmar Summa Norr Umeå Luleå Skellefteå Summa Summa totalt Vid en jämförelse av andelen tvåor mellan avdelningarna syns att avdelning Sydöst skiljer sig från de övriga genom att den har en relativt liten andel tvåor (15, %). Det finns även skillnader mellan orterna inom samma avdelning. Exempelvis skiljer sig orten Borås i avdelning Väst från de övriga orterna i avdelningen genom att orten bara hade tre tvåor medan Skövde och Göteborg har 12 respektive 1. I avdelning Norr skiljer sig också Luleå markant från Umeå och Skellefteå i antal tvåor (Luleå har 16 tvåor medan Umeå och Skellefteå har tre vardera). I tabell 4 kan även utläsas att bland dem som fått en tvåa är 40 trafikskoleanmälda och 19 privatister. Fördelningen av dessa grupper skiljer sig mellan avdelningarna. I avdelning Sydväst är det endast trafikskoleanmälda som fått bedömningen underkänd tvåa. I avdelning norr är det sex privatister, av totalt 22, som erhållit en tvåa, medan det i avdelning Väst är en relativt lika fördelning mellan grupperna. Det finns inga större 16

20 skillnader mellan avdelningarna angående om tvåan är släckt på trafikskola eller på Vägverket, däremot finns det skillnader inom avdelningarna. Exempelvis, i avdelning Väst hade orten Skövde störst andel släckningar på trafikskola (11 jämfört med en på Vägverket) medan orten Göteborg hade störst andel släckningar på Vägverket (nio jämfört med fyra på trafikskola). I tabell 5 och 6 presenteras resultatet på enkäten till de provtagare som blivit godkända vid släckningen av tvåan (bilaga 1). I tabell 5 redovisas hur lång tid släckningarna har upptagit och i tabell 6 presenteras elevernas svar på de tre frågorna om utbildning. Tabell 5. Presentation av hur mycket tid som användes för släckningen av tvåan i andel (%) och antal inom parantes (f). Tid för släckning Väst % (f) Sydöst % (f) Norr % (f) Totalt % (f) < 20 min 1.0 () () min 4.5 (10) () 27.1 (1) min 9.1 (9) 22.2 (2) 12.5 (2) 27.1 (1) 0-4 min 4.4 (1) 56.6 (5) 1.6 (6) 25.0 (12) 5-9 min (1) 19 () 8. (4) > 40 min (1) 12.5 (2) 6.2 () Summa 100 (2) 100 (9) 100 (16) 100 (48) I tabell 5 framgår det att tiden för de flesta släckningar av tvåor hamnar i intervallen minuter och minuter (54,2 %). Tabellen visar att avdelning Väst skiljer sig från de övriga avdelningarna, genom att de har kortare släckningstid, majoriteten av provtagarna har en släckningstid som ligger mellan mindre än (<) 20 minuter och minuter (sammanlagt 56,5 % ). I både avdelning Sydöst och Norr hade de flesta en släckningstid på 0 minuter eller mer. I tabell 6 presenteras hur eleverna har svarat på frågan om hur de utbildat sig mellan proven. Det visade sig att 85,4 % angav att de har tagit lektioner på en trafikskola mellan provtillfällena. Majoriteten (47,9 %) har 17

Effekter av sammanhållet förarprov

Effekter av sammanhållet förarprov Utredningsuppdrag 1 (13) Upprättad av Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Dnr/Beteckning TSV 2014-243 En kunskapsöversikt Utredningsuppdrag 2 (13) Innehåll

Läs mer

Provtagares uppfattning om förarprovet

Provtagares uppfattning om förarprovet Provtagares uppfattning om förarprovet Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov Susanne Alger Anna Sundström BVM No 45, 2011 ISSN 1652-7313 Abstract On the 1st of September

Läs mer

INFORMATION AB RAPPORT 2007:1. Den nya förarprovsmodellen En utvärdering

INFORMATION AB RAPPORT 2007:1. Den nya förarprovsmodellen En utvärdering INFORMATION AB RAPPORT 27:1 Den nya förarprovsmodellen En utvärdering Dokumentinformation Titel: Den nya förarprovsmodellen. En utvärdering Serie nr: 27:1 Projektnr: Författare: I289 Inger Linderholm,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om trafikskolor; beslutade den 20 juni 2006. VVFS 2006:65 Utkom från trycket den 29 juni 2006 Allmänna råd markeras med indragen text Vägverket föreskriver

Läs mer

Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna

Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Vägverket Anita Ramstedt Samhälle och trafik 781 87 Vägverket Beteckning: EK 50 A 2006: 4523 Slutrapport Förstudie rörande Stjärnmärkning av trafikskolorna Enligt överenskommelsen mellan Vägverket och

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Vägen till körkort VÄGVERKET. BEST.NR 88430. UTGÅVA: 4. JUNI 2005. PRODUKTION: BANGALORE AB. TRYCK: COLORPRINT. FOTO: HENRIK HANSSON.

Vägen till körkort VÄGVERKET. BEST.NR 88430. UTGÅVA: 4. JUNI 2005. PRODUKTION: BANGALORE AB. TRYCK: COLORPRINT. FOTO: HENRIK HANSSON. Vägen till körkort VÄGVERKET. BEST.NR 88430. UTGÅVA: 4. JUNI 2005. PRODUKTION: BANGALORE AB. TRYCK: COLORPRINT. FOTO: HENRIK HANSSON. VTK_05_24.indd 5 06-06-16 08.04.13 Att ta körkort spännande, ansvarsfullt

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

KÖRKORTSPROVET I ETT NORDISKT PERSPEKTIV

KÖRKORTSPROVET I ETT NORDISKT PERSPEKTIV KÖRKORTSPROVET I ETT NORDISKT PERSPEKTIV Teoriprovet nuläge och framtid Widar Henriksson Anna Sundström Marie Wiberg Pm nr 174, 2002 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--174--SE BAKGRUND De nordiska länderna

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2)

Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2) Kursrapport för WEBB12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31WTX2) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Övriga medverkande lärare: Karin Dessne David Gunnarsson Linda Rydh Jonas Söderholm Birgitta

Läs mer

Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/2003 2003/0252(COD) ändringsakt) Ändringsförslag 114 Artikel 6, punkt 3, led b.

Förslag till direktiv (KOM(2003)0621 C5-0610/2003 2003/0252(COD) ändringsakt) Ändringsförslag 114 Artikel 6, punkt 3, led b. 17.2.2005 A6-0016/114 ÄNDRINGSFÖRSLAG 114 från Paolo Costa, för ALDE-gruppen Ändringsförslag 114 Artikel 6, punkt 3, led b b) för kategori B får ge behörighet att föra lätt motorcykel. b) för kategori

Läs mer

Informationsfolder för AB Ekmans Bilskola

Informationsfolder för AB Ekmans Bilskola Informationsfolder för AB Ekmans Bilskola ekman_broschyr.indd 1 2014-12-14 13:48:53 ekman_broschyr.indd 2 2014-12-14 13:48:54 Vad roligt att du ska ta körkort. Nedan listar vi de olika steg som krävs för

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Inventering av fordonspotential biogasdrift i Södermanland 610220 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16)

Poäng. Start v. Applikationsprogramm ering i Python 7.5. Antal registrerade (män/kvinnor) 50 (34/16) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Applikationsprogramm ering i Python 5DA 7.5 215 13 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 5 (34/16) Antal aktiva

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Version September 2014. Utskriftsbeställning

Version September 2014. Utskriftsbeställning Version September 2014 Utskriftsbeställning ) Kort om Byggnet Access Byggnet Access är ett internetbaserat dokumenthanteringssystem för bygg- och fastighet- samt industriprojekt. Eftersom mappstruktur

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder

Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metodbeskrivning för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Metod för effektivisering av för effektivisering av hastighetsnedsättande insatser och åtgärder Den metod som vi arbetat

Läs mer

Enkät till inspektörer vid Statens skolinspektion inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan

Enkät till inspektörer vid Statens skolinspektion inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan Bilaga 1 Dnr 31-2011-1450 Enkät till inspektörer vid Statens skolinspektion inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan I denna bilaga redovisas resultatet av den enkät som skickades till

Läs mer

Grundläggande 1 övningar i kombinatorik

Grundläggande 1 övningar i kombinatorik UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Vera Koponen Baskurs i matematik Grundläggande 1 övningar i kombinatorik Se till att ni klarar av dessa uppgifter innan ni går vidare till svårare uppgifter

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå

Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå 1(9) Remissvar 2010-02 15 Ämnesplanen för Bygg- och anläggning Sakinnehåll, progression och nivå 1. Om arbetet med ämnesplanerna Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, tycker att det är mycket viktigt att

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 november 2009 KLAGANDE Statens skolinspektion Box 23069 104 35 Stockholm MOTPART PPS Power Planning System AB, 556504-2255 Mjölnarvägen 4 131 31 Nacka

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum

Grundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum KALKYLERING MED MICROSOFT OFFICE EXCEL... 4 Användning av funktioner i Microsoft Excel... 4 LETARAD FUNKTIONEN... 5 OM funktionen... 8 Mer Diagramhantering...10

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

RiR 2007:6. Vägverkets körprov. lika för alla?

RiR 2007:6. Vägverkets körprov. lika för alla? RiR 2007:6 lika för alla? ISBN 978 91 7086 106 4 RiR 2007:6 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 RIKSREVISIONEN Till Regeringen Näringsdepartementet Datum: 2007-05-11 Dnr: 31-2006-0232 lika för alla?

Läs mer

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om kunskapsprov

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om kunskapsprov FoHMFS 2014:7 Folkhälsomyndighetens föreskrifter om kunskapsprov Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Releasedokument för astra WEB 2013-09-24

Releasedokument för astra WEB 2013-09-24 Releasedokument för astra WEB 2013-09-24 1 Nya Funktioner Återaktivera en arkiverad kund - När man lägger in en elev som redan finns i astra som arkiverad så får man en frågar om man vill avaktivera eleven.

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer