BEGREPPET KOMPLETTERING I ETT EXAMINATIONSPERSPEKTIV. Ett försök med det praktiska körkortsprovet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEGREPPET KOMPLETTERING I ETT EXAMINATIONSPERSPEKTIV. Ett försök med det praktiska körkortsprovet"

Transkript

1 BEGREPPET KOMPLETTERING I ETT EXAMINATIONSPERSPEKTIV Ett försök med det praktiska körkortsprovet Tova Stenlund Widar Henriksson Charlotte Wahl Bengt Holmberg BVM nr 27, 2007 ISSN

2 EXAMINATION AND THE CONCEPT OF SUPPLE- MENTARY EXAMINATION A study with the practical driving-license test Tova Stenlund & Widar Henriksson, Umeå University Charlotte Wahl & Bengt Holmberg, Lund University The present study concerns an experiment where part of the Swedish Road Administration s right to the driving-license examination was delegated to the driver education. During the experimental period test takers that failed the practical driving test, due to an isolated shortcoming, were given the opportunity to be retested in a traffic school, with focus mainly on that shortcoming. The main purpose of this study was to examine the definition of the isolated shortcoming and to obtain indications of whether the judgements of these are as alike as possible. Another purpose was to study the attitudes and experience of participants in the experiment through interviews. Furthermore, the intention was to use available statistics from the experiment to examine to what extent the parties involved, driver examiners and driver instructors, where able to make reliable and relevant judgements regarding the isolated shortcoming. One conclusion is that the definition of the isolated shortcoming cannot be considered to be reliable since available statistics, as well as results from the interviews, indicate insecurity about the definition. Another conclusion from the interviews is that the overall attitude toward the experiment was positive among driver examiners and driver instructors.

3 INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 EXAMINATION INOM UTBILDNINGSSYSTEMET FÖR KÖRKORT B... 1 PROJEKTET SLÄCKA TVÅAN... 2 Försöksdesign för projektet Släcka tvåan... Examination med krav på komplettering några reflektioner... 5 Begreppet komplettering i ett teoretiskt perspektiv... 5 Begreppet komplettering i ett förarprovsperspektiv... 6 SYFTE... 8 METOD... 9 INSTRUMENT... 9 Pilotstudie... 9 DELTAGARE PROCEDUR ANALYS AV INSAMLAT INTERVJUMATERIAL... 1 RESULTAT OCH DISKUSSION STATISTISKA DATA FRÅN STEG RESULTAT OCH DISKUSSION AV INTERVJUERNA DEFINITION AV EN TVÅA Antal tvåor Sammanfattning SLÄCKNING AV TVÅOR Bedömningen Sammanfattning ARBETSMILJÖ Påverkan på trafikskolornas verksamhet... 2 Sammanfattning PROJEKTUPPLEVELSEN Delegering av examinationsrätt... 9 Sammanfattning SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR

4 INLEDNING Den här studien handlar om ett försök att delegera en del av Vägverkets examinationsrätt för körkort, behörighet B, till trafikskolor. Försöket kallas Projektet Släcka tvåan och är en del av det större projektet Utvecklat förarprov, vilket nu genomförs av Vägverket. I projektet Släcka tvåan prövas möjligheten om provtagare som blir underkända på körprovet på grund av en mindre isolerad brist kan examineras på ett tillförlitligt sätt av en trafikskola. BAKGRUND Examination ingår som en av totalt tre komponenter i ett målstyrt utbildningssystem. Dessa tre komponenter är mål, utbildning och examination och innebörden i begreppet målstyrning är att det är definierade mål som utgör utgångspunkt för såväl utbildningens innehåll och genomförande som examinationens utformning. Detta innebär således att den utbildningsansvarige ska utgå från målbeskrivningen när denne planerar utbildningen och analogt är synsättet detsamma när den examinationsansvarige ska utforma examinationen, dvs. utgångspunkten är målbeskrivningen (Bernstein, 1971; Hopkins, 1998; Shepard, 2000). I Sverige är i princip all utbildning målstyrd. Det gäller exempelvis utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå och något som också kännetecknar den svenska skolan är att den som är utbildare i de flesta fall också är den som ansvarar för examinationen (Skolverket, 2005; Wikström, 2006). Sett i ett internationellt perspektiv är detta en unik lösning eftersom man i många andra länder utanför Sverige vanligtvis separerar den undervisande och den examinerande funktionen. Detta innebär således att det är olika personer som svarar för undervisning och examination och att ansvaret för examinationens innehåll och utformning i många fall avgörs på nationell nivå (Eckstein & Noah, 199). Examination inom utbildningssystemet för körkort B Vägverket har övergripande ansvar för utbildning på olika nivåer, exempelvis för A- B- C- D- och E-behörighet, inom körkortsområdet. I samtliga nämnda fall är utgångspunkten en målstyrning, dvs. Vägverket formulerar målbeskrivningar som sedan förutsätts ligga till grund för utbildning. Innebörden i detta är att Vägverket, förutom en viss roll som tillsynsmyndighet för utbildare, har mycket liten kontroll på utbildning- 1

5 ens genomförande. Däremot har Vägverket påtaglig kontroll över examinationens innehåll och genomförande. Dels i form av att Vägverket ansvarar för utformning och administration av det teoretiska kunskapsprovet, dels i form av att det är Vägverkets befattningshavare som genomför prövningen av den praktiska färdigheten (Franke & Larsson, 1996; Franke, Larsson, & Mårdsjö, 1995). Projektet Släcka tvåan Idag har således Vägverket i huvudsak all examinationsrätt inom förarutbildningen i Sverige. Projektet Släcka tvåan kan betraktas som ett steg i riktningen mot att lägga ut ett större ansvar för examinationen på de trafikskolor som håller en hög utbildningskvalitet. Projektet Släcka tvåan ska enligt Vägverket (2006a) inte ses som en ensam förbättring i förarprovsystemet utan först och främst ses i ett vidare utvecklingsperspektiv. Detta perspektiv beskrivs mer ingående i figur 1 nedan i den så kallade examinationsstegen (Vägverket, 2006b). Trafikskolor Certifierade trafikskolor Auktoriserade trafikskolor släcker tvåor Auktoriserade trafikskolor släcker alla omprov Auktoriserade trafikskolor examinerar Figur 1. Beskrivning av examinationsstegen. I examinationsstegen beskrivs utvecklingen för trafikskolorna stegvis och visar att ett möjligt scenario i framtiden kan vara att trafikskolor får förordnande att examinera körkortsaspiranter fullt ut. För att detta ska vara möjligt att åstadkomma förutsätts att trafikskolorna uppvisar tillräcklig kompetens och att myndigheten har en väl fungerande tillsynsverksamhet (Vägverket, 2006a). 2

6 Försöksdesign för projektet Släcka tvåan Projektet kan beskrivas som en typ av småskaligt försök som utformats i två faser där utfallet av den ena fasen (fortsättningsvis betecknat steg 1) avgör huruvida försöket ska gå vidare i en andra fas (steg 2). Innehållet i steg 1 kan sammanfattat beskrivas som bestående av tre delar. Den första delen innebär urval av problem, dvs. vilken typ av brist i körbeteendet hos den elev som examineras ska kunna överlåtas till trafikskolor att kontrollera om bristen åtgärdats. Den andra delen innebär urval av avdelningar och trafikskolor där försöket i steg 1 ska genomföras och den tredje delen innefattar frågan om hur en examination ska kunna genomföras under kontrollerade former under denna del av försöksperioden. Steg 1 av försöksverksamheten inleddes den första maj och avslutades den sista oktober Steg 1 utvärderas för närvarande och utfallet av denna utvärdering är avgörande för om försöket ska gå vidare i steg 2 (Vägverket, 2006a). Innan försöksverksamhetens steg 1 påbörjades erhöll utbildningsledarna vid de utvalda trafikskolorna och Vägverkets s.k. tillsynsansvariga inspektörer en utbildning (Vägverket, 2006b). Tillsynsansvariga utövar tillsyn på trafikskolorna, dvs. kontrollerar att vissa villkor är uppfyllda. I utbildningen ingick, förutom definitionen av tvåan och procedurerna kring tvåan, att öva på situationer som innebär att en provtagare får en tvåa eller situationer där en tvåa skall släckas. De villkor som i övrigt formulerades för projektet Släcka tvåan var att när en provtagare får en tvåa på körprovet kan eleven välja att antingen släcka den hos en trafikskola som är godkänd för detta, en så kallad certifierad trafikskola, eller hos Vägverket. Innan släckningen förväntas eleven utbilda bort bristen som orsakat tvåan. Vid privat övningskörning blir det handledarens uppgift medan en trafikskoleutbildad elev förväntas genomföra utbildningen hos en trafikskola.

7 Tvåa Släckning hos Vägverket Utbildning Släckning på trafikskola Godkänd Underkänd Godkänd Underkänd Ny tvåa Nytt omprov Ny tvåa Nytt omprov Figur 2. Beskrivning av proceduren om resultatet blir en tvåa på ett körprov. Om eleven sedan bestämmer sig för att släcka tvåan hos Vägverket är det, precis som i andra prov, en inspektör som utför provet och bedömer om eleven har åtgärdat bristen. Väljer eleven istället att släcka tvåan hos en trafikskola är det utbildningsledaren vid trafikskolan som utför provet och kontrollerar att bristen inte längre finns. Om släckningen inte blir godkänd kan det antingen bli en ny tvåa eller ett helt nytt omprov, beroende på vilka brister eleven uppvisar (figur 2). Under steg 1 samåker Vägverkets tillsynsansvarige med utbildningsledaren vid släckningen av tvåan. Om den tillsynsansvarige och utbildningsledaren inte har samma åsikt om resultatet av provet är det dock den tillsynsansvariges ord som gäller. Den huvudsakliga skillnaden mellan försöksdesignen för steg 2 och motsvarande design för steg 1 är att kontrollbetingelsen förändras. I steg 1 kontrolleras huruvida bristen har åtgärdats av två personer. I steg 2 är det dock meningen att utbildningsledarna själva ska kunna verifiera om bristerna är åtgärdade och i steg 2 släcker utbildningsledaren själv tvåan. Under steg 2 återgår Vägverkets tillsynsansvarige till den regelbundna tillsynen över trafikskolorna. Enligt förslaget på försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan kommer även steg 2 att pågå i sex månader. Även utfallet av steg 2 utvärderas och ligger till grund för slutsatser om för- och nackdelar med en delegerad examinationsrätt. 4

8 Examination med krav på komplettering några reflektioner Sett i ett allmänt utbildningsperspektiv är det en förhållandevis vanlig företeelse att den som examinerar bedömer att en studerandes kunskaper och färdigheter i huvudsak är av godkänd karaktär men att det finns vissa mindre brister. Den studerande åläggs därför att komplettera för att examinator ska erhålla indikationer på att den observerade bristen korrigerats. För att denna komplettering ska uppfylla kravet på tillförlitlighet och relevans krävs i princip att tre villkor är uppfyllda. Det första villkoret är att entydigt synliggöra vad som ska kompletteras, dvs. det krävs en verbal definition. Denna verbala definition, som vanligtvis är teoretisk till sin karaktär, kan även konkretiseras empiriskt via verklighetsförankrade exempel. Det andra villkoret är att ange hur kompletteringen ska utformas, dvs. en procedurbeskrivning och det tredje villkoret är att ange hur kompletteringen ska bedömas. I det sistnämnda fallet finns dessa villkor vanligtvis fastställda i och med att generella bedömningskriterier initialt har fastställts för examinationen. Begreppet komplettering i ett teoretiskt perspektiv Sett i ett teoretiskt, och med stor sannolikhet också ett empiriskt, perspektiv är fördelningen av kunskaper och färdigheter för en viss population en kontinuerlig variabel. Detta innebär att graden av kunskaper och färdigheter kan betraktas som en variabel som varierar och om man beskriver hur frekvensfördelningen för en viss population ser ut antar denna fördelning i många fall normalfördelningens utseende. Detta illustreras i nedanstående figur. Figur. Teoretisk modell som illustrerar utgångspunkten för begreppet komplettering. 5

9 Begreppet komplettering innebär att det finns ett antal individer i populationen (representerade av gråmarkerad yta) som inte riktigt har nått upp till den kravgräns som har definierats för godkänt resultat, dvs. de är nästan godkända (G-). Kravgränsen för godkänt resultat är markerad G i ovanstående figur. Den gråmarkerade ytan i figuren representerar således det antal individer som befinner sig i intervallet från gränsvärdet för komplettering (G-) till gränsvärdet för godkänt (G). Relationen mellan denna gråmarkerade yta och den totala ytan under kurvan representerar den andel individer som måste komplettera sin examination. Begreppet komplettering i ett förarprovsperspektiv Utgångspunkten är således att det finns ett gränsvärde (G-), och att det finns ett antal individer mellan detta gränsvärde och gränsvärdet för G. Om man utgår från det praktiska provet för behörighet B under ordinarie betingelser skulle dessa individer således bli underkända på förarprovet. Verksamheten med projektet Släcka tvåan innebär dock att dessa individer ska identifieras och behandlas på ett tillförlitligt och relevant sätt. För att möjliggöra detta krävs således (se ovan) att tre villkor ska vara uppfyllda. Det första villkoret innebär att det ska finnas en verbal definition av de kunskaps- och färdighetsaspekter som kännetecknar de individer som tillhör den grå fördelningsytan (mellan G- och G) i figur 2. Enligt Vägverket (2006b) är den verbala definitionen följande: Isolerad underkänd brist i en för övrigt stabil körning, där bristen kan åtgärdas med en riktad begränsad utbildningsinsats. Denna verbala och teoretiska definition kan också förankras empiriskt via s.k. exemplifierande definitioner. Denna strategi har utnyttjats i föreliggande studie. Ytterligare en strategi som tillämpats har varit att inrikta på begreppet nästan tvåa, dvs. med referens till figur ovan, det som kännetecknar de individer som ligger i gränsområdet omedelbart under G-. Vägverket har valt att använda begreppet tvåa som en sammanfattad etikett för bristerna hos de individer som tillhör den grå fördelningsytan i figur 2. Ursprunget till termen tvåa kan härledas till Svensk bilprovning. I likhet med bilprovningen, där auktoriserade verkstäder kan släcka en 6

10 tvåa från besiktningen, är tanken att bilskolorna skulle kunna ges möjligheten att rätta till och examinera mindre isolerade brister. Vad gäller det andra villkoret, hur kompletteringen ska utformas, framgår detta av de villkor för projektverksamheten som Vägverket (2006a) definierat för försöksverksamheten i steg 1 respektive steg 2 (se ovan). Givet det tredje villkoret, hur kompletteringen ska bedömas, uppkommer dock frågan om bedömningskriterierna ska vara identiska eller inte vid den ursprungliga prövningen och vid kompletteringen. Konkret innebär detta ett ställningstagande till huruvida man ska beakta eventuella nya brister som framkommer i bedömningssituationen för projektet Släcka tvåan? Konkret blev ställningstagandet i projektet att omprovet för den som erhållit en tvåa skulle ha samma karaktär som ett vanligt prov, men med fokus på bristen, dvs. 25 minuter för körning i trafik. Dock skulle tidsåtgången för hela provet noteras (se bilaga 1). Tanken med den sistnämnda åtgärden var att resultatet av tidsnoteringen skulle kunna ligga till grund för slutsatser om en förkortad tid för projektet Släcka tvåan i steg två (Bogefors, 2006b). 7

11 SYFTE Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka definitionen av begreppet tvåa och att erhålla indikationer på om bedömningen av dessa är så lika som möjligt. Syftet var dessutom att genom intervjuer med inblandade inspektörer och utbildningsledare undersöka deras inställning och upplevelse av hela projektet Släcka tvåan. Ytterligare ett syfte var att, utifrån en sammankoppling med tillgänglig statistik om de trafikskolor och förarprovskontor som deltagit i försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan, belysa i vilken utsträckning berörda har tillräcklig kunskap och kompetens för att genomföra tillförlitliga och relevanta bedömningar av tvåor. Nämnda syften har relaterats till följande frågeställningar: 1. Hur säker är definitionen av en tvåa, det vill säga finns det variationer av hur man definierar och exemplifierar en tvåa mellan individer, orter och områden eller är definitionen relativt lika mellan dessa? 2. Finns skillnader i hanteringen av släckningarna av tvåorna och är tillsynare (det vill säga inspektörer med tillsynsansvar) och utbildningsledare överens i sina bedömningar?. Hur påverkar projektet Släcka tvåan tillsynarna och utbildningsledarnas arbetssituation och trafikskolornas verksamhet? 4. Vilken upplevelse av projektet Släcka tvåan har tillsynare och utbildningsledare? Här avses själva tanken bakom projektet såsom exempelvis problemet delegering av examinationsrätt och vilka vinster och förluster en sådan organisation kan åstadkomma.? 5. Hur överensstämmer utfallet av intervjuerna med tillgänglig statistik om de trafikskolor och förarkontor som deltagit i försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan? 8

12 METOD Instrument Undersökningen genomfördes i form av en intervjustudie. Vid intervjuerna användes en intervjumatris (bilaga 2 och ) vars struktur kan betecknas som halv-strukturerad (Patton, 1990), dvs. den gav frihet för intervjun att ta den form som bildas av ett naturligt samtal. Detta innebar att den som genomförde intervjun inte nödvändigtvis ställde frågor på ett bestämt sätt eller i viss ordning. Däremot säkerställde intervjuaren, via intervjumatrisen, att samtliga frågor och frågeställningar blev belysta (Holme & Solvang, 1996). Matriserna, en för intervjuerna med tillsynarna och en för intervjuerna med utbildningsledarna, utformades efter studiens frågeställningar, med syftet att erhålla så omfattande information som möjligt. Det bedömdes nödvändigt att utforma två matriser eftersom intervjupersonerna är två olika yrkesgrupper, vilka har olika erfarenheter från projektet Släcka tvåan. På grund av detta skiljer sig ämnesområdena i de två matriserna en aning (bilaga 2 och ). Ett annat instrument som utnyttjades under försöket var en enkät (bilaga 1) som de elever som fått en tvåa fick fylla i tillsammans med tillsynaren vid godkänt resultat av släckningen av tvåan. I enkäten redovisades antal lektioner, och/eller antal timmar privat övningskörning, som eleverna utfört mellan körprovet och släckningen av tvåan, det vill säga omprovet. I enkäten angavs även hur lång tid släckningen av tvåan (omprovet) tagit. Pilotstudie Innan intervjuerna påbörjades utfördes en pilotstudie där en inspektör intervjuades för att säkerställa att de ämnesområden som intervjumatrisen utgjordes av var relevanta och att inget område saknades. Inspektören som valdes ut för pilotstudien var inte inblandad i de senare intervjuerna men arbetade på ett kontor som var med i projektet Släcka tvåan. Pilotstudien genomfördes i syfte att dels pröva frågorna som bedömdes som relevanta för studien och dels för att få uppslag till om det fanns några andra frågor som var viktiga i sammanhanget. Resultatet av pilotstudien visade att de områden som tagits upp i intervjumatrisen bedömdes vara relevanta och att inga nya uppslag om frågor framkom. 9

13 Deltagare Den urvalsprocess som så småningom ledde fram till urval av intervjupersoner i föreliggande studie genomfördes i flera steg. Urvalets första steg innebar att tre av Vägverkets totalt sju avdelningar valdes ut vilka, sammantagna, representerade hela populationen trafikskolor i Sverige. Principer för genomförandet av detta första steg har redovisats i Sundström (2004). Utfallet, och därmed valda avdelningar, blev: avdelning Norr, avdelning Sydöst och avdelning Väst. Dessa avdelningar och orter har undersökts, dels angående deras representativitet vad det gäller frekvens och karaktär av tvåor (Sundström, 2004), dels angående deras representativitet vad det gäller antal prov, provresultat, köns- och åldersfördelning (Wiberg, Stenlund, Sundström, & Henriksson, 2005). Resultatet visade att dessa avdelningar och orter sammantagna kan betraktas som representativa för hela Sverige, dvs. att erhållna resultat och tendenser med stor sannolikhet kan sägas återspegla hur det ser ut i hela landet. Urvalets andra steg baserades på ett urval av trafikskolor inom respektive avdelning som haft mer än tio prov/år under perioden Utfallet av urvalets andra steg blev att 18 trafikskolor identifierades i avdelning Norr, 24 trafikskolor i avdelning Sydöst och 46 trafikskolor i avdelning Väst, dvs. totalt 88 trafikskolor. För dessa sammanlagt 88 trafikskolor beräknades den genomsnittliga andelen godkända på körprov (och kunskapsprov) i ett första skede i fyra kategorier: <75 procent, %, % och >85 %. Genomsnittsvärden baserades på observerad andel för år 200 och år 2004 (8 mån). Urvalets tredje steg baserades på körprovet och de trafikskolor vars genomsnittsprocent på körprovet under observationsperioden var högre än eller lika med 75 %. Givet dessa urvalskriterier återstod 1 trafikskolor i avdelning Norr, 16 trafikskolor i avdelning Sydöst och 25 trafikskolor i avdelning Väst, dvs. det återstod sammanlagt 54 trafikskolor. Urvalets fjärde steg innebar att man utgick från den teoretiska ambitionen att stickprovet skulle bestå av 27 trafikskolor, med en viss fördelning på avdelningar och försöksorter. Teoretiskt innebar detta att respektive försöksort skulle ha tre trafikskolor och respektive avdelning ( st) skulle innefatta totalt 9 trafikskolor. 42 trafikskolor anmälde intresse för att ingå i försöksverksamheten (Bogefors, 2006a). Urvalskriteriet minst 75 % godkända uppfylldes av 24 av dessa trafikskolor och av dessa valde en 10

14 trafikskola att inte delta i försöksverksamheten. Det slutgiltiga antalet blev därmed 2 trafikskolor vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell 1. Förteckning över avdelning, orter och antal trafikskolor i respektive ort som medverkat i försöksverksamheten för projektet Släcka tvåan. Avdelning Väst Sydöst Ort Skövde Borås Göteborg Linköping Växjö Kalmar Trafikskolor Norr Umeå Luleå Skellefteå 2 1 Summa 2 De tre avdelningarna som var med i försöket (Sydöst, Väst och Norr) har vardera tre försöksorter. Varje ort har en tillsynare (Kalmar och Växjö delar tillsynare likaså Umeå och Skellefteå) och varje ort har mellan en och fyra trafikskolor, därmed en till fyra utbildningsledare, med i försöket (tabell 2). 11

15 Tabell 2. Beskrivning av deltagare uppdelade på ort och yrke. Yrkesgrupp Avdelning Tillsynare Utbildningsledare Väst Skövde Borås Göteborg Sydöst Norr Linköping Växjö Kalmar Umeå Luleå Skellefteå Summa 7 2 a delar tillsynare b delar tillsynare 1 1 a 1 a 1 b 1 1 b De 2 utbildningsledarnas ålder varierade mellan 0 och 62 år, varav 6 var kvinnor (26 %) och 17 var män (74 %). Deras yrkeserfarenhet som trafikskollärare varierade mellan 4 och 8 år. De 7 tillsynarna varierade hade en ålder på år, alla sju var män. Deras yrkeserfarenhet som inspektörer varierade mellan 6 41 år. Procedur Den första kontakten med intervjupersonerna skedde via telefon i oktober Då gavs en allmän orientering om utvärderingen, dess syfte och intervjuförfarandet. En tid avtalades och intervjuerna genomfördes sedan under november De 0 intervjuerna utfördes av två personer som oberoende av varandra genomförde sina intervjuer. En person utförde intervjuerna i avdelningarna Sydöst och Väst och en person utförde intervjuerna i avdelning Norr. Alla intervjuer utom två spelades in (en informant gav inte sitt samtycke till att intervjun bandades och en intervju blev inte inspelad av tekniska skäl). Under de två intervjuer som inte bandades gjordes istället noggranna anteckningar. Som komplement till inspelningarna fördes

16 även minnesanteckningar under dessa intervjuer. Samtliga intervjuer sammanfattades sedan i skriftlig form. Analys av insamlat intervjumaterial Analysen av intervjudata genomfördes i två faser. Den första fasen innebar att intervjuaren, med utgångspunkt från de teoretiska intervjumatriser som utformats, bildade svarskategorier i anslutning till frågorna i intervjun. Detta gjorde intervjuarna var för sig och oberoende av varandra. Bildandet av dessa kategorier styrdes av intervjupersonernas svar. Mera detaljerat beskrivet innebar det förfaringssätt som respektive intervjuare utnyttjade för att komma fram till svarskategorier att de lyssnade igenom materialet och utifrån det fastställde meningsenheter där intervjupersonens utsaga formulerades mer kortfattat. Det insamlade materialet strukturerades sedan i en matris, där respektive intervjupersons yttranden sorterades in i rätt kategori och sammanhang. På detta sätt klargjordes mönster i och mellan intervjupersonernas utsagor varefter detta kunde analyseras (Lantz, 199). Genomförandet av analysens andra fas innebar att de två intervjuarna tillsammans diskuterade det utfall som var och en kommit fram till enskilt. Syftet med denna diskussion var att nå konsensus, dvs. att fastställa slutgiltiga svarskategorier som man var helt överens om. Denna slutgiltigt fastställda kategoriseringsmodell ligger till grund för resultatredovisningen i denna studie. Innehållet i svarskategorierna har relaterats till de frågeställningar som bedömdes relevanta för projektet. För att ytterligare belysa och konkretisera innehåll i svarskategorierna har också konkreta citat från intervjuerna utnyttjats i syfte att tillskapa autenticitet. 1

17 RESULTAT OCH DISKUSSION Resultatredovisningen utgörs av två delar. I den första delen presenteras statistiska data från första steget av Släcka tvåan och i den andra delen presenteras och diskuteras resultatet av intervjuerna. Statistiska data från steg 1 I presentationen av intervjukategorierna görs en sammankoppling med tillgänglig statistik om de trafikskolor och förarkontor som deltagit i projektet Släcka tvåan. Det statistiska materialet består av två delar, varav den ena delen utgörs av frekvens och fördelning av antalet tvåor i de tre avdelningarna och den andra delen utgörs av statistik från enkäten (Bilaga 1) som eleverna, vilka släckt en tvåa, fick fylla i. I den här delen presenteras först frekvens och fördelning av tvåor och sedan elevenkätens resultat. Elevenkäterna saknas för ett antal (sju) av provtagarna, detta kan bero på att dessa elever inte fyllt i enkäten. Bortfallet är inte speciellt stort och kommer därför inte att påverka resultatet särskilt mycket. Det totala antalet tvåor i de tre avdelningarna är 59. Av dessa är 57 släckta, 2 (54.2 %) av en trafikskola och 27 ( 45.8 %) av Vägverket (tabell 4). De två tvåor som inte släcktes bedömdes som nya omprov. Två av de övriga tvåorna bedömdes vid släckningen som en ny tvåa vilka sedermera släcktes inom ramen för projektet. Antalet underkända körprov och tvåor på olika orter och avdelningar varierar och i tabell och 4 beskrivs fördelning av dessa. I tabell redovisas fördelningen av tvåor relativt antal körprov och antal underkända. 14

18 Tabell. Beskrivning av fördelningen av antal körprov samt antal och andel (%) underkända (U) på respektive ort och totalt. Dessutom antal tvåor och andel (%) tvåor relativt antal underkända på respektive ort och totalt. Område Väst Ort Skövde Borås Göteborg Antal körprov Antal U Andel (%) U Antal tvåor 12 1 Andel (%) tvåor Summa Sydöst Linköping Växjö Kalmar Summa Norr Umeå Luleå Skellefteå Summa Summa totalt Av tabellen framgår att andel underkända och andel tvåor varierar mellan de orter som deltog i försöksverksamheten. Av tabellen framgår exempelvis att Skövde hade en låg andel underkända (29.8%) och samtidigt en hög andel (7.2%) tvåor. Om man utgår från den ort som hade den högsta andelen tvåor (Luleå, 9.%) är motsvarande andel underkända betydligt högre (6.4%). En annan iakttagelse är att exempelvis Borås och Växjö hade en låg andel tvåor, trots att andelen underkända var hög. Den totala andelen tvåor var 2.01 procent. I tabell 4 redovisas fördelningen av tvåor relativt om släckningen genomförts av trafikskola eller Vägverket och om den prövande var privatist eller trafikskoleanmäld. 15

19 Tabell 4. Beskrivning av fördelningen av tvåor i procent (%) och antal (f) i avdelningarna som var med i försöket och var de har släckts, på trafikskola (Tsk) eller hos Vägverket (VV). Fördelningen mellan trafikskoleanmälda och privatister anges med antal (f). Avdelning Väst Ort Skövde Borås Göteborg Antal tvåor Tskanmäld Privatist Släckning Tsk Släckning VV Släckta totalt % f f f % f % f % f Summa Sydöst Linköping Växjö Kalmar Summa Norr Umeå Luleå Skellefteå Summa Summa totalt Vid en jämförelse av andelen tvåor mellan avdelningarna syns att avdelning Sydöst skiljer sig från de övriga genom att den har en relativt liten andel tvåor (15, %). Det finns även skillnader mellan orterna inom samma avdelning. Exempelvis skiljer sig orten Borås i avdelning Väst från de övriga orterna i avdelningen genom att orten bara hade tre tvåor medan Skövde och Göteborg har 12 respektive 1. I avdelning Norr skiljer sig också Luleå markant från Umeå och Skellefteå i antal tvåor (Luleå har 16 tvåor medan Umeå och Skellefteå har tre vardera). I tabell 4 kan även utläsas att bland dem som fått en tvåa är 40 trafikskoleanmälda och 19 privatister. Fördelningen av dessa grupper skiljer sig mellan avdelningarna. I avdelning Sydväst är det endast trafikskoleanmälda som fått bedömningen underkänd tvåa. I avdelning norr är det sex privatister, av totalt 22, som erhållit en tvåa, medan det i avdelning Väst är en relativt lika fördelning mellan grupperna. Det finns inga större 16

20 skillnader mellan avdelningarna angående om tvåan är släckt på trafikskola eller på Vägverket, däremot finns det skillnader inom avdelningarna. Exempelvis, i avdelning Väst hade orten Skövde störst andel släckningar på trafikskola (11 jämfört med en på Vägverket) medan orten Göteborg hade störst andel släckningar på Vägverket (nio jämfört med fyra på trafikskola). I tabell 5 och 6 presenteras resultatet på enkäten till de provtagare som blivit godkända vid släckningen av tvåan (bilaga 1). I tabell 5 redovisas hur lång tid släckningarna har upptagit och i tabell 6 presenteras elevernas svar på de tre frågorna om utbildning. Tabell 5. Presentation av hur mycket tid som användes för släckningen av tvåan i andel (%) och antal inom parantes (f). Tid för släckning Väst % (f) Sydöst % (f) Norr % (f) Totalt % (f) < 20 min 1.0 () () min 4.5 (10) () 27.1 (1) min 9.1 (9) 22.2 (2) 12.5 (2) 27.1 (1) 0-4 min 4.4 (1) 56.6 (5) 1.6 (6) 25.0 (12) 5-9 min (1) 19 () 8. (4) > 40 min (1) 12.5 (2) 6.2 () Summa 100 (2) 100 (9) 100 (16) 100 (48) I tabell 5 framgår det att tiden för de flesta släckningar av tvåor hamnar i intervallen minuter och minuter (54,2 %). Tabellen visar att avdelning Väst skiljer sig från de övriga avdelningarna, genom att de har kortare släckningstid, majoriteten av provtagarna har en släckningstid som ligger mellan mindre än (<) 20 minuter och minuter (sammanlagt 56,5 % ). I både avdelning Sydöst och Norr hade de flesta en släckningstid på 0 minuter eller mer. I tabell 6 presenteras hur eleverna har svarat på frågan om hur de utbildat sig mellan proven. Det visade sig att 85,4 % angav att de har tagit lektioner på en trafikskola mellan provtillfällena. Majoriteten (47,9 %) har 17

Effekter av sammanhållet förarprov

Effekter av sammanhållet förarprov Utredningsuppdrag 1 (13) Upprättad av Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Dnr/Beteckning TSV 2014-243 En kunskapsöversikt Utredningsuppdrag 2 (13) Innehåll

Läs mer

NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen

NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen Marie Wiberg BVM nr 28, 2007 ISSN 1652-7313 NEW CURRICULUM AND NEW FORMS OF EXAMINATION A

Läs mer

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123

Svenskt Näringsliv. Privat/Offentligt Gymnasieskolor P 10123 Svenskt Näringsliv Privat/Offentligt P INNEHÅLL P.O. Box 6733 S-113 85 Stockholm Sweden Visiting address: Gävlegatan 16 Tel +46 8 598 998 00 Fax +46 8 598 998 05 Köpmangatan 7 S-871 30 Härnösand Sweden

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet

Läs mer

Provtagares uppfattning om förarprovet

Provtagares uppfattning om förarprovet Provtagares uppfattning om förarprovet Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov Susanne Alger Anna Sundström BVM No 45, 2011 ISSN 1652-7313 Abstract On the 1st of September

Läs mer

INFORMATION AB RAPPORT 2007:1. Den nya förarprovsmodellen En utvärdering

INFORMATION AB RAPPORT 2007:1. Den nya förarprovsmodellen En utvärdering INFORMATION AB RAPPORT 27:1 Den nya förarprovsmodellen En utvärdering Dokumentinformation Titel: Den nya förarprovsmodellen. En utvärdering Serie nr: 27:1 Projektnr: Författare: I289 Inger Linderholm,

Läs mer

Sammanhållet prov. Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov. Susanne Alger Widar Henriksson Anna Wänglund

Sammanhållet prov. Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov. Susanne Alger Widar Henriksson Anna Wänglund Sammanhållet prov Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov Susanne Alger Widar Henriksson Anna Wänglund BVM Nr 41, 2010 ISSN 1652-7313 Abstract On the 1st of September

Läs mer

DEN SVENSKA FÖRARPRÖVNINGENS RESULTAT

DEN SVENSKA FÖRARPRÖVNINGENS RESULTAT DEN SVENSKA FÖRARPRÖVNINGENS RESULTAT Sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet för underkända och godkända provtagare Anna Sundström Marie Wiberg BVM nr 13, 2005 ISSN 1652-7313 Performance on the

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Enkät till huvudmän inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan

Enkät till huvudmän inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan Bilaga 3 Dnr 31-2011-1450 Enkät till huvudmän inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan I denna bilaga redovisas resultatet av den enkät som Riksrevisionen sänt ut till samtliga huvudmän

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om trafikskolor; beslutade den 20 juni 2006. VVFS 2006:65 Utkom från trycket den 29 juni 2006 Allmänna råd markeras med indragen text Vägverket föreskriver

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRARUTBILDNING OCH FÖRARPRÖVNING 1 Kunskapsprovet 2 Körprovet 3 Förarutbildningen i ett historiskt perspektiv 4 Tidigare studier om förarprövningen 5 SYFTE 7 METOD 7 Stickprov 1 8

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafikskolor;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafikskolor; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafikskolor; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor och beslutar

Läs mer

Kompletterande utbildning för läkare med examen

Kompletterande utbildning för läkare med examen UTBILDNINGSPLAN 1 Dnr: Fastställd av Grundutbildningsnämnden Gäller från vårterminen 2018 Grundutbildningsnämnden Kompletterande utbildning för läkare med examen 60 högskolepoäng Nivå A KULÄK Programbeskrivning

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 höstterminen 2014 hade titeln Hugget i

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts

Läs mer

Betygskriterier för examensarbete/självständigt arbete

Betygskriterier för examensarbete/självständigt arbete Fastställt av BIG: s institutionsstyrelse 2008-10-22 Betygskriterier för examensarbete/självständigt arbete 1. Bedömningsgrunder och innehåll Ett examensarbete eller självständigt arbete ska bedömas inom

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om trafikskolor;

Transportstyrelsens föreskrifter om trafikskolor; Transportstyrelsens föreskrifter om trafikskolor; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket

Läs mer

Anonyma tentamina. Vad tycker studenter vid LTU? En undersökning utförd av studentkårerna vid Luleå tekniska universitet

Anonyma tentamina. Vad tycker studenter vid LTU? En undersökning utförd av studentkårerna vid Luleå tekniska universitet Anonyma tentamina Vad tycker studenter vid LTU? En undersökning utförd av studentkårerna vid Luleå tekniska universitet Luleå Studentkår Teknologkåren Luleå tekniska universitet Luleå 2016-03-11 Sammanfattning

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2009:189 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 16 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om körkortslagen

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2012-05-28, kl. 9-13 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel tillåtna Betyg:

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

FÖRARPRÖVNINGENS STRUKTUR OCH RESULTAT

FÖRARPRÖVNINGENS STRUKTUR OCH RESULTAT FÖRARPRÖVNINGENS STRUKTUR OCH RESULTAT En studie av relationen mellan kunskapsprov och körprov samt utbildningsbakgrundens betydelse Simon Wolming PM 166 1 INNEHÅLL ABSTRACT... 3 INTRODUKTION... 4 Syfte

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET Anläggningens namn INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Urval och insamling Frågestruktur

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA

ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA En enkätstudie om körkortsutbildningens betydelse för provresultatet Anna Sundström Pm nr 190, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--190--SE KURSPLANEN OCH FÖRARPROVEN...

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd

Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd Kammarrätten i Göteborg Stockholm den 12 oktober 2012 Box 1531 401 50 Göteborg Mål nr 2928-12, 2930-12 och 2931-12, Per & Sara Gastro i Helsingborg AB./. Socialnämnden i Helsingborgs kommun angående serveringstillstånd

Läs mer

Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat

Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat 2016-05-02 Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark IFAU (www.ifau.se) Projektet Handledning för

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Innehåll. Inledning... 3

Innehåll. Inledning... 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Delprov B... 4 Bedömningsanvisningar Delprov C... 16 Provbetyg... 29 Kopieringsunderlag för

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009

Sammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009 Sammanfattning GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen Januari 2009 Inledning Närservice är en del av Regionservice inom Västra Götalandsregionen. Närservice levererar tjänster inom städ och

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer