1 Affärsplan 2015 AFFÄRSPLAN 2015

Transkript

1 1 AFFÄRSPLAN 2015

2 Katrinelund. Fotograf Leif Johansson 2

3 INNEHÅLL INNEHÅLL INTRODUKTION 4 TRENDER 6 Framtidsutmaningar 6 Unga drömmer om staden - regionens betydelse stärks 7 Utvecklingen på bostadsmarknaden 8 OMVÄRLD 10 Utvecklingen i Sverige och Öresundsregionen 10 Malmö växer för 30:e året i rad 12 Malmö är en ung och global stad 12 Vad händer på arbetsmarknaden? 13 Fastighetsmarknaden i Malmö 14 Malmös utmaningar 18 INVÄRLD 20 Malmö stads budget för MKB:s roll i staden 21 MKB:s målområden 22 Ekonomi och fastighetsbestånd 22 God service och bra underhåll 23 Våra medarbetare 23 Affärsutveckling och nyproduktion 24 Hållbarhet i fokus 24 MÅL & STRATEGIER 26 REFERENSLISTA 27 3

4 INTRODUKTION INTRODUKTION Malmö är en dynamisk stad med en snabbt växande befolkning. Behovet av fler bostäder är som i andra tillväxtregioner stort. MKB, som ägs av Malmö stad, ska enligt ägaridén bidra till en väl fungerande bostadsmarknad för att öka förutsättningarna för tillväxt och välfärd. MKB:s största utmaning är i nuläget att kraftigt öka nyproduktionen av bostäder. En utmaning där bolaget har ett stort ansvar men också är beroende av andra aktörer. Förhoppningen är att vi ska producera bostäder i alla hyressegment och på så sätt öka tillgängligheten på bostadsmarknaden färdigställde vi 385 lägenheter, vilket är en historiskt hög nivå. Ambitionen är att ha en fortsatt hög produktionstakt 2015 för att 2016 möjliggöra färdigställande av 500 nya bostäder. Boende och därmed också nyproduktion av bostäder är en av de viktigaste delarna för att bygga tillväxt och välfärd. Vi känner oss stimulerade av att vara en viktig aktör som bidrar till att Malmö och välfärden i staden växer. Det ställer stora krav på oss men vi har höga ambitioner. Under 2014 har vi inlett ett mer fokuserat och målinriktat arbete. Den nya affärsplanen är ett konkret uttryck för detta. Vi har valt att ge affärsplanen ett tillgängligt och öppet format så att den som önskar kan ta del av vårt synsätt och vår inriktning. Verksamhetsplaner Affärsplan fastställd Budget fastställd Tertialbokslut 2 Oktober September November Augusti Tertial 3 Årsbokslut December Tertial 2 Januari Tertial 1 Februari Maj Mars April Affärsplan påbörjas Tertialbokslut 1 MKB:s affärsplan 2015 är ett strategiskt styrdokument som redogör för bolagets inriktning och övergripande mål inom områdena nyproduktion, ekonomi, hållbarhet, kund och medarbetare. I affärsplanen beskrivs ett antal trender och betydelsefulla omvärldsförutsättningar. Som stöd för genomförande av affärsplanen utformar de olika avdelningarna konkreta verksamhetsplaner och budgetar. Affärsplanen är ett levande dokument som uppdateras och justeras utifrån ändrade förutsättningar i om- och invärlden. För MKB tar affärsplaneringsprocessen inte slut i och med att planen för 2015 är klar. Vi inleder nu arbetet med att ta fram en affärsplan för treårsperioden , detta kommer att ske i en bredare process där frågor kan komma att omprövas. Juli Juni Malmö december 2014 Terje Johansson 4

5 INTRODUKTION MKB:s fastighetsförvaltare Magnus Delcarreon på besök hos en kund. Fotograf Gustaf Johansson MÅL 2015 EKONOMI Resultat efter finansnetto baserat på budget 185 miljoner NYPRODUKTION Möjliggöra färdigställandet av 500 bostadslägenheter HÅLLBARHET EKOLOGISK OCH SOCIAL Ekologisk Energianvändningen för uppvärmning, varmvatten, kyla och fastighetsel ska minska med 4 % Social 10 % av upphandlingarna ska göras med sociala klausuler KUND NKI* MEDARBETARE NMI* * Under inledningen av 2015 beslutar MKB hur dessa mätningar ska göras. I samband med det kommer målen att kvantifieras. 5

6 TRENDER TRENDER FRAMTIDSUTMANINGAR I regeringens framtidskommissions slutrapport, Svenska framtidsutmaningar, som presenterades 2013, kartläggs ett antal samhällsutmaningar som Sverige står inför nu och i framtiden. Globalisering och teknikutveckling Globalisering handlar i grund och botten om att nationsgränserna betyder allt mindre, att nationer blir allt mer sammanflätade och att samverkan över nationsgränserna blir viktigare. Nationalstaterna påverkas mer av olika globala flöden. Till följd av teknikutvecklingen har globaliseringstakten ökat. Informationstekniken har brutit ned tidsmässiga men även geografiska avstånd och skapat olika globala nätverk och flöden. Förändringar på teknikområdet påverkar i sin tur människors beteenden, kommunikation och sociala mönster, vilket ställer krav på nya arbetssätt inom företag och organisationer. Den hållbara tillväxten Den globala uppvärmningen fortsätter. Det råder stor enighet bland experter och forskare om att människan bidragit till en högre global medeltemperatur och att den globala uppvärmningen utgör en av de viktigaste framtidsutmaningarna. Den globala medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt 0,85 grader Celsius mellan 1880 och På norra halvklotet är de senaste tre decennierna sannolikt den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1400 åren. Konsekvenser av ökande havsnivå och ökade nederbördsmängder kan få stor betydelse för Malmö och behöver tas i beaktande. Om hundra år kan havet i extrema fall komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Då drabbas delar av Malmö innerstad, hamnen och delar av utbyggnadsområdena. En av framtidsutmaningarna handlar om att säkerställa att samhället är långsiktigt hållbart. För att åstadkomma en hållbar utveckling är det viktigt både att se och förstå samhället som en helhet som ett politiskt, socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt ekosystem där olika delar hänger samman och både påverkar och påverkas av varandra. Att arbeta med miljömässigt hållbar utveckling och resurshushållning blir allt viktigare. Detta återspeglas i bland annat boende- och resandemönster. SABO:s (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) miljörapport från 2013 visar att intresset för området hållbara bostäder ökar. Främst bland de företag som har börjat arbeta med att följa system för miljöcertifiering av byggnader. Det är en lång process från det man har beslutat att certifiera en byggnad till dess den är klar, men det finns en trend. Den demografiska utvecklingen Från att vara ett relativt fattigt och homogent land med låg medellivslängd har Sverige blivit ett rikt och heterogent land med en av världens högsta medellivslängder. Denna utveckling är en framgång för Sverige men medför också stora utmaningar, som välfärdsstatens finansiering och kompetensförsörjningen inom den privata och offentliga sfären. Den demografiska utvecklingen handlar emellertid inte bara om en åldrande befolkning. Den handlar också om in- och utvandring och om befolkningsförändringar i olika delar av Sverige. En fortsatt urbanisering under de kommande decennierna riskerar att leda till än större obalanser mellan olika delar av landet och inte minst mellan stad och land. Det innebär också en ökad efterfrågan på bostäder, kontor och affärslokaler i de urbana miljöerna. Migrationen och integrationen Av immigrationen har Sverige under de senaste decennierna utvecklats till ett land med hög invandring. Detta understryker att bilden av svenskar som ett homogent folk är förlegad. Bara i Malmö bor 178 olika nationaliteter. Migrationen medför många fördelar. Samtidigt visar analyser att det finns brister när det gäller integrationen i Sverige. Det är en av anledningarna till att befolkningen i Sverige blir allt mer uppdelad. De ekonomiska klyftorna mellan äldre och yngre, sammanboende och ensamstående föräldrar, dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i olika delar av städerna ökar. Även boendesegregationen ökar och är tydligast i de invandrartäta bostadsområden som finns i ytterområdena i de tre storstäderna och flera medelstora städer. Demokratin och jämställdheten De senaste årtiondena har medfört en förändring i medborgarnas politiska agerande. Valdeltagandet och tilltron till politiken har minskat, väljarna är inte lika partibundna som tidigare. Färre är medlemmar i ett politiskt parti. Samtidigt ser vi allt mer komplexa beslutsprocesser en utveckling som troligen kommer att fortsätta. Trots högt valdeltagande finns det betydande skillnader mellan resursstarka och resurssvaga grupper i samhället. Mycket talar för att skillnaden mellan hur mycket och vilka nyhetsmedier människor använder sig av kommer att fortsätta öka. Medielandskapets förändring, med bland annat ökad digitalisering, visar enligt forskningen att digitala medier ökar, snarare än minskar, kunskapsklyftan mellan olika grupper. 6

7 TRENDER Den sociala sammanhållningen Samtidigt som den sociala sammanhållningen i hög grad bygger på föreställningen om en nationell gemenskap, har Sverige likt andra länder under de senaste decennierna omvandlats som följd av bland annat globalisering, individualisering och ökad mångfald. I ett internationellt perspektiv framstår Sverige som ett land där människor utmärks av att ha starkare individualiserade och självförverkligande frihetsvärderingar än i andra länder. En utmaning i det sammanhanget är boendesegregationen. UNGA DRÖMMER OM STADEN - REGIONENS BETYDELSE STÄRKS Dubbelt så många 80- och 90-talister ser storstaden som ideal jämfört med 30-, 40- och 50-talister. Minst attraktivt i alla generationer är småorter med upp till invånare. Unga svenskar drömmer dessutom mer om staden än vad unga i många andra länder gör. Orsakerna till varför storstaden lockar unga handlar om status, utbud och större framtidsmöjligheter, men även blandningen av olika människor lockar. Det handlar då primärt om olika intressen och livsstilar, men även en blandning av människor med olika etnisk eller kulturell bakgrund. Bekväma och bra bostadsförhållanden är den enskilt viktigaste faktorn vid valet av bostad. Detta kan förklaras av att det bredare regionala sammanhanget har blivit viktigare, snarare än ökade krav på bra boende. De senaste åren har en dramatisk arbetsmarknadsförstoring skett, där människor rör sig över längre sträckor för att arbeta. Goda kommunikationer har således blivit relativt sett viktigare, samtidigt som goda arbets- och inkomstmöjligheter på orten, samt bra utbildningsmöjligheter på orten blivit väsentligt mindre viktigt. Så länge detta finns inom regionen och så länge det finns goda kommunikationer, behövs det inte på själva orten. Det finns en tydlig regional dimension i synen på det goda boendet, som kan beskrivas som stadens puls respektive landets lugn, där den förstnämnda i högre utsträckning tilltalar unga, medan den senare lockar äldre. Bland boende i mellanstora städer finns en tydlig ambivalens med ett behov av båda delarna stadsliv med närhet till lugn och natur. Bostadsbestånd fördelat på upplåtelseform* (Källa: Regeringens budgetproposition - Förslag till statens budget för 2015) % % 19 % 18 % 10 0 Egna hem Bostadsrätter Privata hyresrätter Allmännyttan Hyresrätter stat, kommun, landsting 1% * Uppgifterna avser juni SCB:s byte av redovisningsmetod gör att skillnaderna gentemot det bostadsbestånd som redovisades vid utgången av 2012 är stora och därmed inte är jämförbara. Totalt redovisades det nästan fler bostäder vid utgången av Hyresrätterna är ca fler, bostadsrätterna är ca färre och beståndet av direktägda bostäder är närmare bostäder färre. Uppgifter om upplåtelseform saknas för nästan bostäder. Förändringen i mätmetod gör att det inte går att dra några slutsatser om förändringar i bostadsbeståndet baserat på dessa uppgifter. 7

8 TRENDER UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN Bostadsbeståndet SCB redovisar i juni 2014 bostadsbeståndet baserat på uppgifter ur lägenhetsregistret. De första uppgifterna avser läget vid utgången av 2013 och visar att det då fanns permanentbostäder i hela riket. Av dessa fanns 43,2 procent i småhus, 50,3 procent i flerbostadshus och resterande i övriga hus (1,7 procent) eller utgjordes av specialbostäder (4,8 procent). Hushållens skuldsättning fortsätter att öka Varaktig hög befolkningsökning i storstäderna, framför allt i Stockholmsregionen, ökade realinkomster och låga räntor har tillsammans bidragit till hög efterfrågan på bostäder. Ökningen av bostadsutbudet har inte hållit samma takt som den ökade efterfrågan och tillsammans med bristen på hyresbostäder har bostadspriserna drivits upp, vilket ökat hushållens skuldbörda. Parallellt har ombildningarna från hyresrätt till bostadsrätt flyttat belåningen från de ursprungliga fastighetsägarna, huvudsakligen företag, till hushållen. Det genomsnittliga sparandet mellan åren 1980 och 2012 är 4,9 procent av hushållens disponibla inkomst, tjänste- och premiepensioner inräknat. Under senare år har sparandet dessutom ökat. Kommunernas bostadsförsörjningsansvar och de regionala bostadsmarknaderna I 2014 års upplaga av Boverkets bostadsmarknadsenkät anger 98 av landets 290 kommuner att bostadsmarknaden är i balans. Boverkets bostadsmarknadsenkät är en årlig undersökning av bostadsläget i landet som har tagits fram i samverkan med Länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna svarar på enkäten innehållande frågor om bland annat förväntat bostadsbyggande, boende och hållbar samhällsplanering och förmedling och anvisning av bostäder. Över hälften av landets kommuner, 156, anser att det är obalans på marknaden på grund av ett underskott på bostäder medan 35 kommuner har en bostadsmarknad i obalans på grund av överskott på bostäder. Åtgärder för äldres bostadssituation Sedan den 1 januari 2010 lämnas investeringsstöd för byggande av särskilda boendeformer för äldre och trygghetsbostäder som påbörjas senast den 31 december Hittills har drygt 430 miljoner kronor beviljats i stöd för byggande av trygghetsbostäder. De regionala skillnaderna är emellertid stora. I Stormalmö (totalt 12 kommuner) finns trygghetsbostäder i två tredjedelar av kommunerna medan var tredje kommun i Storgöteborg (totalt 13 kommuner) har trygghetsbostäder. Hemlösheten ökar Hemlösheten ser ut att öka i Sverige. Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning av hemlösheten som genomfördes under 2011, var människor hemlösa vid tidpunkten för mätningen. Vid kartläggning av hemlöshet använder Socialstyrelsen en bred definition, som omfattar såväl personers akuta brist på tak över huvudet som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Den största ökningen jämfört med Socialstyrelsens föregående kartläggning 2005, gäller kvinnor och män som befinner sig i den så kallade sekundära bostadsmarknaden, det vill säga när socialtjänsten hjälper till med tillfälliga boendelösningar som försökslägenheter eller lägenheter med sociala kontrakt. Ökning av bostadsbyggandet Under 2013 påbörjades enligt Boverket byggandet av cirka bostäder. Boverket bedömer att cirka bostäder kommer att påbörjas under 2014 och under år 2015 beräknas bostäder påbörjas. Av dessa beräknas ytterligare bostäder tillkomma årligen som nettotillskott genom ombyggnad av exempelvis vindar och lokaler. Brist på bostäder för unga och studenter Den generella bostadsbristen drabbar särskilt unga vuxna och studenter som får svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Åldern för att flytta hemifrån stiger i orter med generell bostadsbrist. Enligt resultaten från Boverkets enkät för 2014 bedömer 62 procent av landets kommuner att de har underskott på bostäder som unga kvinnor och män efterfrågar. Hyresgästföreningens rapport Ett land fullt av bostadsköer visar att 53 procent av de allmännyttiga bolagen i hög grad anser att det finns brist på bostäder för unga. Rapporten visar också att 246 kommuner eller 86 procent av Sveriges 290 kommuner uppger att de har brist på hyresrätter och 6 av 10 kommunala bostadsbolag uppger att de har kapacitet att upphandla eller bygga mer än idag. Det är vanligast med brist på bostäder för unga i storstadsregionerna och på universitets- och högskoleorterna men brist förekommer även i övriga delar av landet. 8

9 TRENDER Invigning av fotbolls-vm. Storbildsvisning av öppningsmatchen på Örtagårdstorget i Rosengård. Fotograf Gugge Zelander 9

10 OMVÄRLD OMVÄRLD UTVECKLINGEN I SVERIGE OCH ÖRESUNDSREGIONEN Politiskt nuläge i Sverige Riksdagen röstade den 3 december 2014 ja till oppositionens förslag om budgetramar och riktlinjer för den ekonomiska politiken. Detta innebär att statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor Efter förhandlingar mellan oppositionspartier och regeringen träffades Decemberöverenskommelsen som kommer att gälla från april 2015 till och med valdagen Sverige har med få undantag styrts av minoritetsregeringar och kommer troligtvis även framöver att styras av minoritetsregeringar. Dock har det med nuvarande politiska förutsättningar blivit svårare än tidigare. Mot den bakgrunden har Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna träffat en överenskommelse. Decemberöverenskommelsen innebär att den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget och utbrytningar ur budgeten ska heller inte vara möjliga. Överenskommelsen pekar också ut tre politiska områden för samarbete och samtal. Dessa områden är försvars- och säkerhetspolitik, pensionssystemet samt energiområdet. Vad gäller budgetramarna utifrån oppositionens budget som röstades fram den 3 december kommer dessa gälla fram till april I kommande vårbudget kan regeringen lägga fram nya förslag. Det är inte möjligt att ändra i inkomstskatterna, däremot kan man ändra andra intäkter, till exempel arbetsgivaravgifter och moms. Översikt över budgetposter för 2015 i den antagna budgeten (miljarder kronor): Reformområde Budget 2015 Mer kunskap i skolan 4,7 Stärkta drivkrafter och jobbchanser på 1,1 arbetsmarknaden Bättre villkor för företagande i hela landet 0,7 Förstärkt och utvecklad välfärd 2,1 Bättre miljö minskade utsläpp 0,5 Stärkt försvar 0,7 SUMMA (miljarder kronor) 9,7 Långsam återhämtning för svensk ekonomi Sex år efter finanskrisens inledning är återhämtningen fortfarande skör. Under 2014 har tillväxtprognoserna för året successivt reviderats ned, inte minst för EU-området där flera stora länder tycks vara på väg in i ny recession. Osäkerheten och den tröga återhämtningen för flera av våra viktigaste handelspartners har påverkat den svenska exporten negativt. Det är istället hushållens konsumtion som driver tillväxten i Sverige. Riksbanken beslutade vid sitt senaste penningpolitiska möte, måndagen den 15 december, att lämna reporäntan oförändrad vid 0 procent. Riksbanken indikerar också att den unikt låga reporäntan (0 procent) består ända till slutet av 2016, vilket innebär att ränteläget talar för fortsatt goda tider för hushållen även om höjda skatter och en stramare finanspolitik får effekt under Tillfrågade chefsekonomer i Svenska Dagbladets Näringslivsenkät är eniga med Riksbanken om att räntehöjningarna dröjer. De flesta spår att räntan höjs först i december 2015 och många tror att det dröjer ända in i Bättre utsikter för 2015 Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter. Men det finns ljuspunkter: till dem hör ökat bostadsbyggande, samtidigt som företagen signalerar positivare tongångar. Det finns tecken på att köplusten på våra exportmarknader kommer ta fart under På hemmaplan ökar byggproduktionen. Enligt Sveriges Byggindustrier kommer en begynnande tempoökning i svensk ekonomi bidra till att höja temperaturen i byggindustrin under Det är främst produktionen av nya bostäder som stiger snabbt, men uppgången på byggmarknaden sker på bred front både i år och nästa år. Utöver bostadsbyggandet kommer även infrastrukturinvesteringarna bli en stark motor för tillväxten nästa år. Totalt beräknas bygginvesteringarna öka med 5 procent 2014 och 2 procent BNP väntas växa i snabbare takt 2015: 2,6 procent mot 1,9 under Mälardalen fortsätter att växa i snabb takt, medan Västsverige ligger i nivå med riket i genomsnitt. För Skånes del väntas tillväxten öka efter ett svagt Prognosen visar att BRP (bruttoregionalprodukt) kommer öka med 2 procent per år Dansk återhämtning kan lyfta Öresundsregionen Öresundsregionen står för drygt en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Den danska delen av Öresundsregionen står för cirka 70 procent av regionens samlade bruttoregionalprodukt (BRP). Utvecklingen i Danmark har därför stor betydelse för Skåne. För Malmö medför svagare dansk ekonomi att färre svenskar får jobb i Danmark. Skånes BRP väntas öka från svaga 0,9 procents ökning 2014 till 2,2 procent Mälardalens BRP väntas öka 3,3 procent 2015 vilket drar upp snittet för riket till 2,5 procent. 10

11 OMVÄRLD Danmark drabbades betydligt hårdare av finanskrisen än Sverige, med bankkris och kraftig nedgång av tillgångspriser. Det finns tecken på att dansk ekonomi nu återhämtar sig, men BNP ligger till skillnad från i Sverige fortfarande på lägre nivå än före finanskrisen. Den danska arbetsmarknaden har överraskat positivt 2014, vilket även får effekter på den svenska sidan av Öresund. Flaggspelet vid Holma representerar var Holmastan börjar och slutar. Ett första steg mot bygget av Holmastan. Fotograf Gugge Zelander Nyckeltal: Prognos för BNP-utvecklingen i Sverige och Danmark (i procent) 2014 P 2015 P 2016 P Nordea SE 1,9 0,5 2,5 DK 1,3 2,3 1,7 Swedbank SE 2,1 1,7 2,3 DK 2,0 2,5 2,2 SEB SE 2,1 1,8 2,9 DK 2,3 2,7 2,5 Nordea Skåne 0,9 2,2 2,0 För Skåne drar den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden, där utbudet av arbetskraft ökar i snabbare takt än antalet nya jobb, ned tillväxten. Utvecklingen väntas bli starkare under 2015 och 2016, men Skåne presterar fortsatt under genomsnittet för Sverige och sämre än övriga svenska storstadsregioner. Svenskt Näringslivs företagarpanel visar också att Skåne släpar efter och indikerar att förväntningarna bland Skånes företagare är låga, både vad gäller investeringar och rekrytering. Utvecklingen i Malmö drivs till stor del av växande småföretag inom kunskapsintensiva näringar. Malmö är en attraktiv stad för företagsetableringar, inte minst när det gäller huvudkontor. Nyföretagandet i Malmö har sedan 2010 legat kring nya företag per år, vilket 2013 motsvarade 14,2 nya företag/1 000 invånare att jämföra med genomsnittet för Sverige på 11,5 nya företag/1 000 invånare. 11

12 OMVÄRLD MALMÖ VÄXER FÖR 30:E ÅRET I RAD MALMÖ ÄR EN UNG OCH GLOBAL STAD Sveriges befolkning växer, framförallt i storstadsregionerna. Under 2013 ökade folkmängden med cirka personer, varav 70 procent i Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Skåne. Den 31 december 2013 bodde det personer i Skåne och 3,8 miljoner i Öresundsregionen. Malmös befolkning ökade 2013 med till invånare. Ökningen bestod ungefär till hälften av ett positivt flyttningsnetto på personer, och andra hälften ett positivt födelsenetto på personer. Utvecklingen fortsätter under för 30:e året i rad - och vid halvårsskiftet uppgick antalet invånare i Malmö till I diagrammet nedan visas befolkningsutvecklingen i Malmö år samt prognos till år De senaste årens ökningar förväntas fortsätta med drygt fler Malmöbor per år. Såväl positivt flyttningsnetto som födelsenetto bidrar till stadens växande befolkning. År 2025 prognostiseras en total befolkning i Malmö om personer. Det stadsområde som växte mest under 2013 var Norr, som ökade med personer till drygt invånare. Totalt flyttade cirka personer in och flyttade ut ur Malmö Inkluderas även de in- och utflyttningar som sker mellan stadsområden så flyttade strax över personer under Malmö är en påtagligt ung stad - nästan halva befolkningen är under 35 år. Den typiska Malmöbon i dag är en 29-årig kvinna eller en 30-årig man. Befolkningsstrukturen bidrar även till ett högt födelsenetto och att gruppen barn i åldern 0-5 år är en relativt stor grupp. Malmö präglas liksom övriga svenska storstadsregioner av hög andel enpersonshushåll, 42 procent av de totalt hushållen består av endast en person. Vid slutet av 2013 var 31 procent eller nästan av Malmöborna födda i utlandet. Inräknat personer födda i Sverige av föräldrar med utländsk bakgrund har 42 procent av Malmöborna utländsk bakgrund. Totalt sett kommer Malmöbor som är födda i utlandet från 178 länder. De största grupperna kommer från Irak, forna Jugoslavien och Danmark. Malm ö Skåne Sv erig e Genomsnittsålder Befolkning i Malmö och prognos till år 2025 Antal Prognos 2025: Prognos 2020: Prognos 2014: År tal Källa: SCB och Malmö stadskontor Prognos 2015 Prognos 2020 Prognos

13 OMVÄRLD VAD HÄNDER PÅ ARBETSMARKNADEN? Sveriges befolkning växer. Därmed behövs fler jobb för att sysselsättningsgraden ska vara konstant. Sedan finanskrisen har arbetslösheten etablerat sig på högre nivå, kring 8 procent och sjunker endast långsamt. De regionala skillnaderna är emellertid stora. Skåne i allmänhet och Malmö i synnerhet har högre arbetslöshet än genomsnittet för riket. Skåne befinner sig bland länen med högst arbetslöshet, med drygt personer arbetslösa vid ingången av det fjärde kvartalet 2014, vilket motsvarar tio procent av arbetskraften. Malmös arbetslöshet uppgick till 15 procent i september Sedan det första kvartalet 2014 har nivån sjunkit. Antalet jobb ökar och tillväxten beräknas vara störst i storstäderna, men eftersom även befolkningen ökar krävs det ännu högre sysselsättningstillväxt för att komma ikapp Arbetslöshet år, september ,8% Ri ket 10% Skån e 15% Malm ö Näringslivet i Skåne har genomgått en strukturomvandling. De nya jobben kommer framförallt inom privata tjänstenäringar. I Malmö är företagstjänster i dag den enskilt största branschen, som står för 16 procent av arbetstillfällena. Nummer två är handel, följt av vård och omsorg Arbetslöshet Malmö efter utbildningsnivå 9,8% Eftergymnasial utbildning 15,5% Gymn asie - utbildni ng 5,4% Danmark 35,5% Omvandlingen från industri- till kunskapsstad har inneburit att många jobb som inte ställer krav på hög utbildning har försvunnit. En stor andel av de arbetslösa är personer som har svag ställning på arbetsmarknaden, till exempel med låg utbildningsnivå. Det illustreras av att arbetslösheten i Malmö är väsentligt lägre för akademiker och för personer med gymnasieutbildning än för personer med enbart grundskolekompetens. Detta speglar en sämre matchning mellan den tillgängliga arbetskraften och lediga jobb. Den låga sysselsättningsgraden påverkar medianinkomsten, som enligt SCB är kronor i Malmö, 27 procent lägre än i Stockholm och 18 procent lägre än i Göteborg. Antalet sysselsatta har emellertid ökat 2014, plus personer i kvartal tre 2014 jämfört med samma period i fjol, vilket också medför att sysselsättningsgraden sannolikt ökar något i Malmö för andra året i rad. Samtidigt som arbetslösheten är hög i Skåne och Malmö, ökar antalet arbetstillfällen till nya toppnivåer hade drygt personer sin arbetsplats i Malmö, en ökning med 1,8 procent jämfört med De senaste tio åren har Malmö tillsammans med Stockholm haft den snabbaste ökningen av antalet arbetstillfällen, plus 19 procent att jämföra med tio procent i snitt för riket Arbetstillfällen (16+år) i tusental i Malmö Närheten till Danmark och möjligheterna att arbetspendla över Öresund bidrar till ett större utbud av arbetstillfällen pendlade personer från Malmö till Danmark. I den nationella arbetsmarknadsstatistiken saknas personer som bor i Sverige och jobbar utomlands, vilket påverkar Malmös siffror negativt. I takt med att den danska ekonomin återhämtar sig och sysselsättningen ökar kommer antalet arbetspendlare sannolikt öka. Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark innebär att det avräkningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige i enlighet med skatteavtalet tillförs inkomstutjämningssystemet via det generella statsbidraget. Det innebär att avräkningsbeloppet fördelas proportionellt mellan samtliga invånare i Sverige och att en kommun i norra delen av landet får samma tillskott per invånare som en kommun i Skåne. En alternativ beräkningsmetod presenterad 2011 i ett betänkande av Utjämningskommittén.08 innefattar att avräkningsbeloppet fördelas proportionellt mot lönesumman i stället för som nu efter antalet invånare i kommunen. Om man tar hänsyn till pendlingen får de kommuner med en omfattande arbetspendling över landsgräns, däribland Malmö där 5 procent eller cirka personer pendlade över till Danmark, ett positivt utfall. Det är främst kommuner i Skåne, vissa kommuner i Västra Götaland, kommuner nära gränsen till Norge och ett par kommuner vid finska gränsen som påverkas positivt. Med de beräkningsmetoder som Statskontoret använt skulle Malmö få det högsta beloppet, 213 kronor per invånare och Skånes läns landsting skulle få ett tillskott på cirka 9 kronor per invånare. Effekterna av arbetspendlingen på den kommunalekonomiska utjämningen för Malmö kommun (2009) Standardkostnad i kr/inv Löner Grundskolekompetens Barnomsorg Individ- & familjeomsorg Kollektivtrafik Samlad effekt Total effekt

14 OMVÄRLD FASTIGHETSMARKNADEN I MALMÖ Nyproduktionen av bostäder i Sverige ligger fortfarande kraftigt i underkant i relation till befolkningstillväxten, men ökar efter flera år av svag utveckling. Enligt SCB påbörjades preliminärt produktion av cirka lägenheter under första halvåret Det innebär en ökning med 35 procent jämfört med samma period Ökningen berör framförallt flerbostadshus. Enligt Sveriges Byggindustrier kommer bostäder i småhus och flerbostadshus att påbörjas under Det är den högsta nivån sedan Skåne och Malmö hänger inte med, utan ligger kvar på lägre nivåer. I Malmö har det under de senaste tre åren i genomsnitt byggts cirka bostäder per år. Under 2013 färdigställdes nya lägenheter i Malmö, vilket är färre än 2012 då cirka lägenheter färdigställdes. Motsvarande förhållande gäller även antalet påbörjade lägenheter, som minskade från drygt år 2012 till under Knappt hälften (49 procent) av de under 2013 färdigställda lägenheterna är hyresrätter, 47 procent är bostadsrätter och cirka 4 procent småhus. Bostadsförsörjningen är en av stadens största utmaningar, då nyproduktionen de senaste åren bara täcker ungefär hälften av det behov som befolkningstillväxten motiverar. Bostadsbristen kan resultera i ett högt pris i form av uteblivna investeringar och lägre tillväxt. Malmös pågående detaljplanearbete omfattar cirka bostäder, därutöver finns cirka bostäder kvar i fastställda detaljplaner som ännu inte byggstartats. Mot bakgrund av den statistiken skulle det vara möjligt att byggstarta bostäder 2014, men antalet bygglov indikerar att nivån 2014 ligger på cirka påbörjade bostäder vilket är något högre än Även om det idag finns mycket byggrätter i Malmö finns de i liten utsträckning hos de fastighetsägare och byggentreprenörer som förväntas bygga hyresrätter Påbörjade lägenheter i tusental - riket P 2015P Påbörjade lägenheter i tusental - Malmö Mark med detaljplaner för bostadsbebyggelse BTA uppdelat på ägartyp i Malmö 2013 i kvm Flerbostadshus Flerbostadshus Småhus P Småhus Bostadsbyggandet sker i stor utsträckning i Västra Hamnen som ligger i stadsområde Norr, men byggandet tar fart även i bland annat Hyllie i stadsområde Söder. Åtskilliga förtätningsprojekt planeras i staden, vilket sprider bostadsbyggandet till fler områden Kommunen Exploatörer Bostadsrättsföreningar Övriga 14

15 OMVÄRLD I Malmö uppgår det totala bostadsbeståndet till cirka bostäder, varav 46 procent är hyresrätt, 37 procent bostadsrätt och 15 procent äganderätt. 45 procent av bostäderna är på 2 rum och kök eller mindre. 82 procent av bostäderna finns i flerfamiljshus och 18 procent i småhus. Stadsområde Antal invånare 2013 Ökn 2013 Antal färdigställda bostäder 2013 Norr Innerstaden Väster Söder Öster Totalt * 5 236* Antal hyresbostäder i Malmö Större ägare Antal Andel MKB % Stena % Akelius % Heimstaden % Wilhelm % HSB % Lifra % Ikano Bostad 640 1% Atrium Ljungberg 218 <1% Övriga % Summa % * Totalsumman inkuderar även individer som inte kan hänföras till ett stadsområde. Innerstaden Norr Öster Bengt och Ing-Britt Andersson har under många år varit engagerade i självförvaltningen på Holma. Fotograf Gugge Zelander Väster Söder Bostadspriserna i Stormalmö ökade åter 2013 efter flera år med svag utveckling. Villapriserna gick upp med i snitt sex procent, medan bostadsrätterna ökade nio procent i värde. Under perioden har villapriserna i princip legat still i Stormalmö med en ökning på fyra procent jämfört med 18 respektive 17 procent i Stockholm och Göteborg. Bostadsrättspriserna i Stormalmö har under samma period ökat med 16 procent, att jämföra med 38 procent i både Stockholm och Göteborg. På den kommersiella fastighetsmarknaden ökade vakansgraden något 2013 till 7,5 procent (6,9) och hyresnivån för CBD (Central Business District) minskade marginellt från 2013 till kronor per kvadratmeter. Omfattande investeringar sker i Malmö bland annat i anläggningen Malmö Live med konferens, konserthus och hotell i centrala Malmö, samt i lokaler för Malmö högskola, lokaler och hotell i Hyllie samt i Nyhamnen norr om centralstationen med flera områden. 15

16 OMVÄRLD De tio största kommersiella aktörerna på Malmömarknaden (yta i tkvm) Aktör Kontor tkvm Butik tkvm Industri tkvm Övrigt tkvm Totalt tkvm Wihlborgs Briggen Vasakronan MKB Fastigheter Klövern Stena fastigheter Sveareal Kungsleden Diligentia Atrium Ljungberg Summa Transaktioner på Malmömarknaden 2014 Objekt Köpare Köpeskilling, tkr Area, kvm 8 fastigheter, bl a Kronprinsen Akelius Lybeck 10, Stadt Hamburg 14 AREIM Taxeringsintendenten 3 & 4 Shall Fastigheter Dimman 11, samhällsfastighet Atrium Ljungberg Mässhallen 1 (T) Kungsleden Örehus 4 Brf Örehus Fastighets AB Skåneporten CA Fastigheter Slätthög 2, Bronsdolken 9, Stenåldern 6 Tribona Vidar 1 Heimstaden Gunghästen 1, hotell Jägersro Förvaltning Bjäre 5 & 14, bostäder Flygt Fastigheter Rektangeln 9, Rödkallen 11, kontor och industri Kungsleden Julius 1 Kungsleden Utanverket 2 JYMA Fastigheter AB Kornet 8 RW Capital Almen 8 Privatperson Harjagaren 9 & 10 Okänd ej officiell

17 OMVÄRLD Sålda bostadsrätter Malmö, december 2013 november 2014* Område Antal (överlåtelser bostadsrätter) Pris Tkr (medelvärde) Pris kr/kvm (medelvärde) Malmö kommun varav Centrala Malmö Ytterområden Utanför tätort * Differensen mellan statistiken för Malmö kommun och delområdena beror på att statistiken innehåller objekt som sålts i Malmö kommun men saknar angiven församling. Därför anges dessa endast i statistiken för Malmö kommun och inte för respektive delområde. Koggen i Västra hamnen, här har MKB byggt 52 lägenheter med påbörjad inflyttning i nov Fotograf Arkitektlaget i Skåne AB 17

18 OMVÄRLD MALMÖS UTMANINGAR Malmö står inför flera utmaningar. Det är för Malmö stad avgörande att skapa en socialt balanserad stad med goda livsvillkor för alla. Staden ska kunna växa. Samtidigt ska staden möta såväl den växande befolkningens behov av service som ett diversifierat näringsliv. Att bli en stad med minsta möjliga påverkan på miljön, lokalt och globalt, är ett komplicerat och sammansatt åtagande. Malmö har under de senaste åren haft en kraftig befolkningstillväxt och enligt prognosen förväntas Malmö ha en befolkningsmängd på invånare år Planeringen av bostäder måste möta ett ökat antal invånare på ett långsiktigt och hållbart sätt, samtidigt som planeringen måste kunna möta andra scenarier som en stagnerande eller till och med minskande befolkning. Sociala skillnader Malmö är en mångkulturell stad med 178 nationaliteter. Det är en stad där Öresundsbron, Citytunneln, Västra hamnen med Turning Torso och Malmö högskola har utvecklat Malmö. Men den sociala utvecklingen har inte hängt med i samma takt. Delar av befolkningen har inte omfattats av de gynnsamma effekter som stadens förvandling fört med sig. Utanförskap av olika slag skapar spänningar mellan olika grupper i samhället. Skillnader i levnadsstandard och folkhälsa har ökat mellan olika stadsdelar. Skillnaderna syns även mellan könstillhörighet, inrikes- och utrikesfödda och mellan olika utbildningsnivåer. Denna utveckling går inte i linje med stadens ambition om en hållbar stadsutveckling. När det gäller hälsa och välfärd har man i Malmö under många år noga följt utvecklingen i en årlig välfärdsredovisning. Utvecklingen visar att malmöborna mår bättre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna ökar mellan grupper med olika livsvillkor. Skillnaderna i medellivslängd mellan olika delar av Malmö är 5,4 år för män och 4,6 år för kvinnor. Mellan låg- och högutbildade i Malmö skiljer det 6 år i livslängd för män och 4,1 år för kvinnor, skillnader som ökat stadigt under de senaste 20 åren. Det är små skillnader i internationell jämförelse, men mekanismerna bakom skillnaderna är desamma. Det beror på människors olika villkor under livet, villkor som samhället kan påverka och förändra. För att Malmö ska uppnå en stad där alla omfattas av välfärden och där folkhälsan är god i alla stadsdelar, krävs insatser på många plan, även vad gäller stadens fysiska utformning. Förvisso kan den fysiska planeringen inte lösa flera av de viktiga frågor som är förutsättningar för social hållbarhet, som exempelvis arbete, försörjning och utbildning, integration och minskat utanförskap. Däremot kan stadsplaneringen verka stödjande för god socioekonomisk utveckling i hela staden. Stora inkomstskillnader Malmö är en kommun med medelinkomster som ligger betydligt lägre än det nationella snittet och de andra storstäderna i Sverige. Malmöhushållen tappade också något i inkomster relativt sett riket under det senaste årtiondet. Medelinkomst för personer år i landets tre storstäder i relation till riket Index 100 = riket resp år År Källa: Ekonomifakta 2012 Diagrammet visar skillnaden i disponibel inkomst per invånare mellan de fyra delområden med högst genomsnittlig disponibel inkomst respektive de fyra delområden med lägst genomsnittlig disponibel inkomst. Det finns en rad interagerande orsaker till denna tilltagande inkomstspridning, bland annat låg förvärvsgrad, näringslivsstruktur, befolkningens demografiska sammansättning och stadens roll som ankomstort för regionala och globala migranter. Genomsnittlig disponibel inkomst* per invånare, Kryddgården Herrgården Törnrosen Rosengård Fridhem Nya Bellevue Västervång Källa: Malmö stad, 2012 års siffror * Förvärvsinkomst före skatt inklusive inkomst från näringsverksamhet och beskattningsbara transfereringar. Stockholm Riket Göteborg Malmö Inkomst Bellevue 18

19 OMVÄRLD Ung stad med kraftig befolkningstillväxt Utöver en kraftigt växande befolkning kan demografin förändras på andra sätt. Malmö har en ovanligt stor andel barn och unga till skillnad från en åldrande befolkning som generellt präglar västvärlden. Nästan hälften av Malmös befolkning (49 procent) är under 35 år och hushållen består till 71 procent av ensamstående och ensamstående föräldrar. Hemlösheten ser ut att öka i Sverige och är även en utmaning i Malmö där det i dag finns totalt personer i hemlösa hushåll varav 973 vuxna och 329 barn. Detta tillsammans med en växande befolkning gör att behovet av bostäder måste tillgodoses. Staden ska fungera för såväl fler äldre, fler unga vuxna och studenter som fler barnfamiljer. Nya bostadsområden av olika slag behöver skapas och samtidigt behöver flera existerande bostadsområden kompletteras med nya upplåtelseformer för att skapa ett bredare och mer blandat bostadsutbud. Totala koldioxidutsläpp i Malmö per invånare (ton) Källa: Ekonomifakta 2012 Koldioxidutsläpp per invånare Trend för att uppnå uppsatta utsläppsmål till Nybyggande måste ske på ett hållbart sätt till exempel genom att underlätta transporter med begränsad miljöbelastning, det vill säga i anslutning till kollektivtrafik eller där man kan gå eller cykla från bostad till centrum, arbete och service. Malmös miljöutmaningar Malmö stads Miljöredovisning för 2013 inleds med en kommentar om hur sårbart Malmö är för en högre havsnivå. Det visar hur viktigt Malmös arbete för att minska den negativa klimatpåverkan är. Ett exempel som visar sårbarheten är den kraftiga inverkan som skyfallet i augusti 2014 hade på Malmö. Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet. Utmaningen ligger i att integrera de positiva erfarenheterna i det dagliga arbetet samtidigt som staden måste fortsätta söka nya sätt att möta framtida problem och möjligheter. Energieffektivisering är viktigt om Malmö ska nå klimatmålen. Energianvändningen i byggnadsbestånd, industri och service behöver minska. Det krävs att ny bebyggelse görs energieffektiv och att åtgärder genomförs i redan existerande bebyggelse. Malmös miljöarbete Malmö stad har ambitionen att vara en ledande miljöstad. Till år 2020 ska Malmö stads organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. För att nå målen måste staden satsa på åtgärder för ökad produktion av flera olika förnybara energislag. Under hösten 2014 har arbetet med en ny miljöhandlingsplan för perioden påbörjats, i vilken ett fåtal högt prioriterade åtgärder ska formuleras. I arbetet läggs stor vikt vid uppföljningsbarhet och ökad tydlighet. Milan Obradovic (S) och MKB:s VD, Terje Johansson tar första spadtaget till Greenhouse i Augustenborg genom att plantera ett äppleträd. Här bygger MKB 46 lägenheter med inflyttning i slutet av Fotograf Simon Klang 19

20 I Kv. Trevnaden på Norra Sofielund bygger MKB 170 lägenheter med påbörjad inflyttning i nov 2014 samt fortsatt inflyttning under Fotograf Johan Kasselbrant, Kanozi Arkitekter INVÄRLD En väl fungerande bostadsmarknad är en grundförutsättning för Malmös tillväxt och välfärd. Det är också utgångspunkten i Malmö stads ägardirektiv och uppdrag till MKB. Bolaget ska bidra till hela Malmös attraktivitet genom att erbjuda bra och prisvärda bostäder till befintliga och blivande malmöbor. MALMÖ STADS BUDGET FÖR 2015 I Malmö stads budget för 2015 lyfts ett antal uppdrag och inriktningar för kommunen och dess verksamheter. Budgeten sätter övergripande ramar för MKB:s arbete och i flera avseenden har budgeten direkt inverkan på MKB och bolagets arbete. Exempel på mål och inriktningar som har inverkan på MKB:s verksamhet: MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 lägenheter under 2015, och påbörja projektering av minst nya lägenheter. Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska staden bygga mer resurs- och kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har ett ledaransvar, ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet. Staden vill också undersöka hur MKB kan ges ett utökat uppdrag att arbeta med bostadsociala insatser i syfte att få ner kostnaderna för hemlöshet. Därtill undersöks möjligheten att skapa ett kommunalt byggbolag med syfte att sänka MKB:s byggkostnader samt byggkostnaderna för kommunala verksamhetslokaler. Samtliga kommunens verksamheter ska beakta rekommendationer och förslag i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att öka kunskapen kring de bakomliggande faktorer som påverkar hållbarhet och ökad jämlikhet i hälsa samt hur dessa kan påverkas genom ändrade arbetssätt, sociala investeringar och verksamhetsutveckling. Utifrån den nya översiktsplanen ska staden fortsätta bygga Malmö helt och grönt. Malmö stad ska genom samverkan med andra ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Staden ska ge barn och unga det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden. I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. 20