Årsredovisning 2015 Mölndals stad

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Mölndals stad

2 Organisation 2015 Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna Valberedningen Stadsledningsförvaltningen Serviceförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Arbetsgivar- o. organisationsutskottet Näringslivsutskottet Planeringsutskottet Serviceutskottet Förbo AB 27,6% Kvarnfallet Mölndal AB 100% Kultur- och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Mölndal Energi AB 100% Mölndal Energi Nät AB 100% Skolförvaltningen Skolnämnden Mölndalsbostäder AB 100% Faren Fastighets AB 100% Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Social- och arbetsmarknadsnämnden Byggnadsnämnden Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 100% Tekniska förvaltningen Tekniska nämnden Mölndals Parkerings AB 100% Utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden MölnDala Fastighets AB 100% Stadsledningsförvaltningen Valnämnden Mölndal Centrum Koljan 1 Fastighets AB 100% Överförmyndarnämnden Mölndal Centrum Karpen 12 Fastighets AB 100% Mandatfördelning S 18 M 14 MP 7 L 6 SD 6 V 4 KD 3 C 3 Mölndal Centrum Byggnads Fastighets AB 100% Affärsfastigheter i Mölndal AB 100% Mölndal Centrum Fiskarna KB 100%

3 INNEHÅLL Stadens årsredovisning följer bestämmelser i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Den upprättas av kommunstyrelsen med hjälp från stadsledningsförvaltningen. Årsredovisningen överlämnas till kommunfullmäktige samt revisorer och ska godkännas av kommunfullmäktige. Årsredovisningens primära målgrupp är kommunfullmäktige. Genom ett strukturerat innehåll är avsikten att den också ska tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag samt kunna användas för trendanalyser. INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande 2 Stadsdirektören 3 Mölndal Vision FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelsen innehåller en översikt över utvecklingen av stadens verksamhet med fokus på stadens ekonomiska utveckling och ställning i relation till det verksamhetsmässiga resultatet. Omvärldsperspektiv 8 Viktiga händelser 15 Uppföljning verksamhetsmål 17 Driftredovisning kommun 25 Investeringsredovisning kommun 28 Staden som arbetsgivare 30 Finansiell analys Mölndals stad sammanställd redovisning 33 Finansiell analys Mölndals stad kommun 36 VERKSAMHETSREDOVISNING Verksamhetsredovisningen omfattar bolagen och nämnderna och skildrar ekonomisk utveckling samt resultat. Gällande nämnderna beskrivs även måluppfyllelse samt framtida utmaningar och möjligheter. Bolag inom sammanställd redovisning 64 Byggnadsnämnden 71 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 73 Kultur- och fritidsnämnden 79 Miljönämnden 83 Skolnämnden 86 Social- och arbetsmarknadsnämnden 90 Tekniska nämnden 95 Utbildningsnämnden 99 Vård- och omsorgsnämnden 103 ÖVRIGT Särredovisning av VA-verksamheten 108 Miljömål Redovisning bemötande 115 Mölndal i jämförelse 116 Indikatorer till KF-målen 124 Tioårsöversikt 127 Kommunstyrelsen och dess utskott 128 Förvaltningschefer 129 Revisionsberättelse 130 FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar består av resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för staden samt sammanställd redovisning i förvaltningsform. En kompletterande bild ges genom finansiella rapporter som beaktar hela pensionsåtagandet. Resultaträkning 46 Kassaflödesanalys 46 Balansräkning 47 Noter 48 Driftredovisning 58 Investeringsredovisning 59 Redovisningsprinciper 60 Fullfondsmodell en kompletterande bild 62

4 INLEDNING Foto: Hans Wretling Marie Östh Karlsson (S), Kommunstyrelsens ordförande Medmänsklighet gör mottagandet humanare Ett händelserikt år är till ända blev det året då medborgarna i Mölndal äntligen, måste jag säga, kunde se effekten av planeringen av det nya Mölndals Centrum. Kvarndalen har förvandlats till Krandalen. I över 10 år har planering, förhandling och avtalsskrivande pågått, ett omtag har det också blivit sattes äntligen spaden i marken för byggnationen av ett nytt centrum. Det sker också i en tid när flera andra stora byggprojekt är igång: Kvarnbyvallen, Åby Stallbacke, Frimärksgatan, Kvarnbyterassen, Mölndals sjukhus med flera. Under året har också Sverigeförhandlingen pågått som ska utmynna i höghastighetsjärnväg mellan Stockholm Göteborg, Stockholm Malmö. Vi har under hela året förberett oss för på vilket sätt Mölndal C kan vara en knutpunkt för kollektivtrafik med hjälp av spårdragningsalternativet via Mölndal. Sverigeförhandlarna ser inte det alternativet som sitt förstahandsval. Det gör däremot kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. Förhandlingen fortsätter och kommer att avslutas under Vi har, ända sen Majoritet Mölndals tillträde efter valet 2014, jobbat med verksamhetsutveckling. Vi har valt att sätta verksamheten i fokus redan från dag ett. Det har inneburit en del omorganisationer och utredningar. Vi har lyft upp nämndernas verksamhetsplaner högre upp på den politiska dagordningen. Vi har valt att lägga en politisk programförklaring för att peka ut färdriktningen. Nu ser vi att det börjar ge resultat. Vi skapar successivt ordning och reda i verksamheten som i sin tur gör verksamheten mer effektiv. Effekterna av det ser vi nu i form av ett bokslut där vi lyckats skapa ett positivt resultat för den vanliga löpande verksamheten på drygt 100 miljoner kronor. Lägger man till markförsäljningar, som bland annat ska användas till stadens anläggningar i Mölndals innerstad samt ytterligare ett par stora engångsposter summerar stadens resultat för 2015 till 264 mnkr. Det är ett bra överskott att ta med sig för framtida utmaningar. En av många utmaningar vi haft, både i Sverige och i Mölndal under 2015 har varit att ta emot de flyktingar som kommit till Sverige. I Mölndal har vi ett särskilt ansvar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Jag har varit och besökt övernattningsplatser för de barn som kommer till Mölndal. Det jag sett är ett enastående bevis på att människan är hjälpsam och solidarisk. Både i kyrkan, föreningslivet och i stadens egen regi har vi människor som ställer upp och hjälper till när trycket är som hårdast. Enkelt och utan besvär så löser man sängplatser på en eftermiddag. Fixar fram madrasser, kuddar, hygienartiklar. En inköpsrunda så är frukosten fixad: mjölk, bröd, ost och lite annat. Helt fantastiskt att se hur det bara händer. En stor eloge till alla i Mölndal som ställer upp och hjälper till att göra barnens flykt lite mänskligare, lite varmare. Mjölken är egentligen ingenting, inte frukosten heller. Tandborsten betyder nog inte så mycket den heller. Det är medmänskligheten som räknas. Våra varma hjärtan och våra leenden, vårt sätt att ta emot dessa barn. En kram, en tröstande klapp på kinden. Att bara finnas där, kunna berätta att de ljud som finns utanför är ljud från tåg, bilar, lyftkranar. Det är inga bomber, inga kulsprutor som låter. Människorna som ropar är inga människor som jagar barn på flykt, det är människor som spelar fotboll och leker tillsammans. Att finnas där och förklara det för dessa barn som flytt till oss betyder mycket. Jag ser framför mig ett mycket öppnare, varmare Mölndal med människor som talar med varandra, som hjälper varandra och ställer upp för människor i nöd, vilken nöd det än må vara. Det senaste året har jag sett många bevis på det. Det gör mig så fantastiskt glad och varm i hjärtat. Låt oss fortsätta med det. Marie Östh Karlsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 2

5 INLEDNING Håkan Ahlström, Stadsdirektör Foto: Hans Wretling Vi klarade uppdraget Att blicka tillbaka på 2015 utan att reflektera över höstens flyktingström är svårt, för att inte säga oansvarigt. Där finns många lärdomar värda att reflektera över. Mycket annat som hänt under 2015 är naturligtvis värt att kommentera, men faktum kvarstår. Flyktingsituationen överskuggar helt enkelt det mesta, varför jag i år väljer att fokusera på den. Jag har länge envisats med att hävda, att praktiskt taget vad som än händer i vårt land så händer det i en kommun. Snöstormen, översvämningen, storbranden, tågolyckan, elavbrottet eller gängkriget händer i en kommun. Inte i riksdagen eller på de statliga eller regionala myndigheternas kontor. Det händer i kommunens vardag, i våra invånares omedelbara närhet. Vi måste därför ständigt ha en beredskap för och vara tränade på att snabbt och effektivt hantera det oväntade, det där som inte får hända händer ändå. För det händer som sagt i en kommun, i vår vardag. Höstens stora flyktingström är ett påtagligt exempel på detta. Under 2015 sökte drygt flyktingar asyl i Sverige, en fördubbling jämfört med året innan. Oavsett om de fick boende i Migrationsverkets anläggningar eller inte så placerades de i en kommun, blev en del av kommunens ansvar. Belastningen på kommunernas socialtjänst, överförmyndarorganisation och skola blev snabbt allvarlig, i många fall kritisk. Men systemen höll för påfrestningen, tack vare stabila och robusta kommunala organisationer. Eller kanske ska jag säga trots handfallna och vilsna myndigheter Mölndal är sedan 2008 ankomstkommun för ensamkommande barn, eller på Migrationsverkets språk barn utan vårdnadshavare. Det betyder att när en sådan person anländer till vår del av landet placeras hen i Mölndal, blir vårt ansvar i avvaktan på beslut om en mer permanent placering i en kommun. Under åren som gått sedan 2008 har vi byggt upp en stabil och professionell organisation för att hantera uppdraget, med stor kunskap och erfarenhet. Även om inte heller vi kunde ana den slutliga omfattningen så noterade vi redan våren 2015 att något höll på att hända, att antalet ensamkommande barn ökade. En ökning som fortsatte under sommaren och tidig höst. Gradvis spände vi musklerna, gjorde oss beredda. Strax efter sommaren insåg vi att vi, för att klara ökningen, behövde bygga ett nära samarbete med Göteborg och tog därför initiativ till ett samarbetsavtal, ett avtal som möjliggjorde att vi hjälpte varandra. Tiden som vi var ansvariga för varje barn växte från normalt 2 3 dagar till närmare tre veckor, i takt med att Migrationsverkets beslutsapparat blev överbelastad. Då hade många av våra myndigheter ännu inte vaknat, ännu inte förstått vad som var på väg att hända. För det hände i en kommun. När belastningen på oss i Mölndal var som störst anlände närmare 100 ensamkommande barn per dygn. Barn som snabbt skulle tas om hand, få mat, husrum och tillsyn. Bara under november månad tog vi emot strax över 700 barn. Under hela 2015 anlände drygt barn till Mölndal. Det borde inte vara svårt att föreställa sig vilken belastning detta utsatte oss för, vad som krävdes av oss för att på bästa sätt möta varje individ, ge ett värdigt omhändertagande. I ett snabbt, prestigelöst och effektivt samarbete krokade olika delar av kommunens organisation arm och spände musklerna för att klara uppdraget. För att ge ett exempel; på drygt 10 timmar, från beslut till färdig lokal ordnade vi bemanning, sängplatser och mat för 100 ensamkommande barn. Det klarar bara en organisation som förstått att praktiskt taget vad som än händer, så händer det i en kommun. Det krävs en organisation som inte börjar med att slå i regelverk, läsa reglementen och fundera på administrativa rutiner utan som lägger sitt fokus på att lösa en akut uppgift. En sådan organisation har vi! Samtidigt som jag är öppen med min kritik mot myndigheter som inte hade förmåga att bidra till att situationen blev hanterbar, att vi som kommun fick stöd och hjälp, är jag lika tydlig med att vi ska vara stolta över oss själva. Stolta över alla de enskilda personer, medarbetare och lokala organisationer som ställde upp och hjälpte till, bidrog till att vi klarade vår del av uppdraget. Nu, i skrivande stund, pågår arbetet med att snabbt ställa om vår kommunala organisation, från att arbeta med ensamkommande i transit till att under 2016 ta emot närmare 500 barn och vuxna i asyl. Allt fokus läggs nu på att bygga en bra integrationsprocess. I Mölndal ska det inte ta sju år för en yrkesutbildad vuxen att komma i arbete, att få en riktig plats och tillhörighet i samhället! I Mölndal ska barn och unga snabbt få en plats i skolan, snabbt bli en del av den nya generation vi ska bygga vårt samhälle på. Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen! Håkan Ahlström Stadsdirektör 3

6 INLEDNING Tillsammans förverkligar vi vår vision! Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en inriktning för hur Mölndal ska utvecklas fram till Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med siktet inställt på ett Mölndal i toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår vision. Mölndals stads ansvar och roll Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision 2022 fortskrider. Kommunfullmäktige Mölndals stad 18 september 2013 Visionens syften 1. Visionen för Mölndal ska styra den övergripande utvecklingen i det geografiska området fram mot Visionen ska beskriva en önskvärd framtidsbild av Mölndal som stad och samhälle. 2. Visionen ska foga samman pågående och framtida samhällsutvecklingsprojekt med våra gemensamma målbilder för samhällsutvecklingen i Mölndal till en övergripande och överordnad helhetsbild. 3. Visionen ska vara en kraftsamlande ledstjärna och en gemensam utgångspunkt för fokus och prioriteringar för den kommunala organisationen samt kunna fungera på samma sätt för de aktörer som verkar i och kring Mölndal. Mölndal Vision I september 2013 antog kommunfullmäktige en vision för Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Illustration: The Compadres 4

7 INLEDNING Visionen består av en sammanfattning, tre fokusområden samt tre strategier för respektive område. Dessutom finns sex indikatorer som signalerar om vi är på rätt väg. Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Fokusområde En modig stad med tydlig historia Mölndal har en sammanhållen och unik stadskänsla där vi använder våra historiska miljöer på nya spännande sätt. Vi har en tillgänglig, levande stad där människor möts och upplever tillit och mångfald. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling. Mod och framåtanda präglar hur vi tillsammans formar vår stad för framtiden. Visionsstrategier Vi utvecklar en tät, vacker och sammanhållen stadskärna som består av Mölndals centrum, Forsåker och Kvarnbyn. Med en modern känsla i gestaltning och uttryck som knyter an till vår historia skapar vi ett Mölndal som speglar vår identitet. Vi utvecklar gemensamma mötesplatser där alla är välkomna och kan uppleva ett livaktigt kultur- och fritidsliv. I våra stadskvarter skapar vi ett blandat utbud av bostäder, handel och nöjen som gör det trivsamt att vistas i Mölndal. I dialog med Mölndalsborna skapar vi en livskraftig utveckling av Mölndal som stärker vår gemensamma identitet och stolthet. Fokusområde En hållbar stad där vi växer och mår bra Mölndal växer och vi blir fler. Unga människor söker sig till Mölndal för att leva och bo. Här kan du styra dina livsval och nå din fulla potential. Alla får chansen. Här finns attraktiva bostäder och en grön livsmiljö. Smidiga kommunikationer gör det enkelt att besöka Mölndal och att leva här. I Mölndal blomstrar både stad och land. Visionsstrategier Vi bygger attraktiva bostäder som främjar en blandning av människor och som möter bostadsbehoven hos olika generationer. Mölndal utvecklar bra och attraktiva skolor där trygga elever når höga och jämna skolresultat. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra. Vi verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Fokusområde Mölndal förstärker Västsverige Vår kunskap och kreativitet förstärker Västsverige. I Mölndal föds och utvecklas de bästa idéerna. Vi är ledande i arbetet med att utveckla smarta lösningar som stärker vår storstadsregion. Närheten till Göteborg är en tillgång för Mölndal vi är en attraktiv del av storstaden med en egen kreativ profil. Visionsstrategier Vi utvecklar ett företagsvänligt klimat som gör att kunskapsintensiva och kreativa verksamheter väljer att etablera sig i Mölndal. Vi driver samverkan mellan näringsliv, kommunen, skolor och lärosäten som skapar nya mötesplatser för ett starkare regionalt näringsliv. Vi skapar kreativa miljöer där människor från olika bakgrunder möts och nya tankar föds. Vi utvecklar ett livskraftigt samarbete med Göteborg och kringliggande kommuner som stärker vår gemensamma storstadsregion för framtiden. Till fokusområdena knyts kommunfullmäktigemål, ibland förkortat till KF-mål, som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. De KF-mål som gällde 2015 följs upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse och verksamhetsredovisning. 5

8 INLEDNING Mölndal Vision 2022 Vi närmar oss visionen när: 1. Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar Mölndal som bostadsort. 2. Fler än nio av tio unga tjejer och killar i Mölndal mår bra och har framtidstro. 3. Fler än hälften av Mölndalsbornas resor görs med hållbara färdsätt. 4. Mölndal är en av Sveriges främsta näringslivskommuner. 5. Mölndal har ett positivt varumärke som har stärkts över tid. 6. Vi är fler än Mölndalsbor. Var står vi idag? Här kan du läsa kort om var vi idag står i förhållande till indikatorerna. Mer information om dessa områden finns att läsa i förvaltningsberättelse, verksamhets- och miljöredovisning. 1 och 5: Under 2014 genomförde staden en varumärkesundersökning. Studien visade att Mölndalsborna upplever Mölndal som en trygg stad att bo i med ett attraktivt läge nära Göteborg. Invånarna är stolta över sin stad, samtidigt som knappt sex av tio är positivt inställda till Mölndals stad i stort. På våren 2015 fattade kommunstyrelsen beslut om en varumärkesplattform för Mölndals stad med tillhörande löfte; Bästa möjliga Mölndal. Varje dag. Under hösten påbörjades arbetet med att implementera plattformen i organisationen. En extern lansering planeras till hösten : I november 2013 gjordes en lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp, bland unga i Mölndal. Resultaten färdigställdes under våren och visade bland annat att en klar majoritet av Mölndals unga, drygt 80 procent, är nöjda med sina liv. Andelen är något högre i årkurs 8 än i gymnasiet och fler pojkar än flickor är nöjda. Runt 80 procent beskriver också sin hälsa som generellt sett mycket eller ganska bra. Samtidigt uppger mer än hälften någon form av regelbundna hälsobesvär, framför allt stress, sömnproblem och trötthet. För att öka nöjdheten och välmåendet bland unga planeras bland annat för ökade möjligheter till spontanidrott, att fånga upp idéer och visa på möjligheter att genomföra egna arrangemang, samt att skapa nya arenor för konst och kultur. I skolan och inom omsorgsverksamheterna arbetar man kontinuerligt för att unga ska känna tillhörighet i en kamratgrupp och trygghet i sin vardag. En ny Lupp-undersökning genomförs : Grunden för stadens miljöarbete är Mölndals miljömål. Kopplat till miljömålen finns ett handlingsprogram med åtgärder. I den fysiska planeringen satsas på förtätning för att ge fler chansen att bo där det finns goda möjligheter till hållbart resande. Staden bygger exempelvis cykelbanor och planerar tillsammans med Västtrafik kollektivtrafiken så att så många som möjligt väljer att leva och resa utan bil. I planeringen av parkeringar satsas på cykelparkering och bilpooler. Staden har sedan 2014 en elbilspool. En mängd andra åtgärder i form av event, kampanjer och rådgivning genomförs också för att påverka attityder och beteenden för att fler ska välja hållbara sätt att resa. 4: I Sveriges kommuner och landstings Nöjd Kundindex har Mölndal förbättrat sitt resultat från 66 till 73 jämfört med föregående år. Mätningen bygger på frågor ställda till företag som varit i kontakt med staden i myndighetsärenden. Däremot har resultatet i den nationella näringslivsrankingen försämrats. Antalet nystartade företag ligger kvar på en oförändrad nivå. För att främja klimatet för näringslivet har staden under året bland annat tagit fram ett nytt näringslivsprogram, startat en lotsfunktion och en etableringsgrupp för företagare, samt förbättrat kommunikationen med företagare. 6: Mölndal växte med 0,7 procent eller 413 personer jämfört med föregående år. Tillväxten är lägre än 2014 års 1,5 procent, som dock var ovanligt hög. 6

9 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Det kommunala uppdraget regleras genom speciallagstiftning på flertalet områden. En kommun har även befogenhet att arbeta med angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till det geografiska området eller invånarna och inte sköts av någon annan. Här beskrivs faktorer av betydelse för medborgarnas behov av direkt kommunal service men också sådant som påverkar befolkningens mer allmänna levnadsvillkor och Mölndals stads intresse i utvecklingen av hela regionen. Möjligheten att fullfölja det kommunala uppdraget styrs av ekonomiska förutsättningar, som i sig är starkt omvärldsberoende. Samhällsekonomi Mycket ovanliga tider Det är mycket ovanliga tider så sa Riksbankschefen Stefan Ingves i början av februari 2016, i samband med att Riksbanken offentliggjorde den senaste sänkningen av reporäntan till minus 0,50 procent. Uttalandet får ses som en bild av det extremt låga svenska ränteläget och kampen för att få upp inflationen men kan också ses som en beskrivning av världsekonomin med all osäkerhet inte minst vad gäller politisk oro och krigsrisker. Starkare global tillväxt men nedåtrisker dominerar så lyder rubriken för den Internationella översikten i SEB:s senaste Nordic Outlook, februari Här pekas på den ökade osäkerheten kring den globala ekonomins styrka då industrikonjunkturen vacklar på bred front. I USA avslutades fjolåret svagt och frågetecknen kring den kinesiska ekonomin sätter avtryck på de finansiella marknaderna. Samtidigt har förnyat oljeprisfall också förstärkt den finansiella oron. Eftersom oljeprisfallet pressar de offentliga finanserna i många producentländer ökar riskerna för politisk instabilitet, främst i Mellanöstern. Tillväxten i eurozonen har förbättrats och ovanstående rapport uttrycks att Återhämtningen fortsätter, även om takten inte övertygar. Den spanska och tyska ekonomin ger allt starkare signaler men detta motverkas i viss mån av osäkerhet i Grekland. Folkomröstningen i Storbritannien om EU-medlemskapet och samarbetssvårigheterna kring flyktingfrågan skapar också osäkerhet. I eurozonen väntas en tillväxt på 1,9 procent under 2016 och 2,0 procent Tillväxtekonomierna pressas bland annat av den finansiella oron. Framförallt de råvaruexporterande ekonomierna har drabbats hårt. Det finns spekulationer om en kinesisk hårdlandning men i prognosen väntas Kinas ekonomi kunna undvika en kraftig inbromsning tack vare en stark tjänstesektor. Den tidigare så starka tillväxten bromsas dock upp. Den ryska ekonomin försvagas ytterligare och även i Brasilien fortsätter försvagningen. I Indien väntas fortsatt ökande tillväxt från en redan hög nivå. Sammantaget väntas dock en svag ökning av den globala BNP utvecklingen från cirka 3,1 procent år 2015 till 3,4 procent år 2016 och 3,8 procent för Svensk tillväxt sköt fart ordentligt under 2015 med en BNP-ökning på 3,6 procent. Indikatorer tyder på att utvecklingen fortsätter i år. Förbättringen drivs av ökande bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion delvis beroende på en stor invandring. Även för industrisektorn börjar viss uppgång skönjas. En snabbt stigande tjänsteexport gjorde att den totala exporten växte i god takt 2015 och trenden bedöms fortsätta de närmaste åren. BNP beräknas enlig SKL öka med 3,8 procent 2016 och 3,3 procent under Det ekonomiska nyhetsflödet 2015 dominerades av rapporter och spekulationer om det extrema ränteläget. Sambandet mellan den rekordlåga räntan och starkt ökande priser på bostäder gjorde att debatten också kom att handla om ifall landet har en bostadsbubbla. Bilden av en relativt stark ekonomi bekräftas av arbetsmarknadsdata i form av högre sysselsättning. Arbetslösheten sjönk också med en halv procent till 7,4 procent 2015 och väntas fortsätta sjunka både 2016 och Den låga inflationen ledde till att Riksbanken under året sänkte reporäntan i flera steg för att vid årets slut ligga på minus 0,35 procent. I februari 2016 sänkte banken reporäntan ytterligare till minus 0,5 procent. Räntan förväntas ligga kvar på denna extremt låga nivå under hela Den svenska kronan har under större delen av 2015 varit relativt stark. I samband med de upprepade räntesänkningarna har den dock temporärt sjunkit i värde och det svenska näringslivets konkurrensläge har förbättrats. Den samhällsekonomiska utvecklingen har starka samband med befolkningens sysselsättning och inkomster. Det är strategiska faktorer för kommunerna. Utjämningssystemet innebär att skatteintäkterna i en enskild kommun baseras på befolkningens inkomster i hela landet. Kommunernas ekonomi De demografiska behoven växlas upp Kommunernas resultat för 2015 summerar till 12,3 miljarder kronor, en förbättring med 1,7 miljarder jämfört med Totalt sett är resultatet för kommuner och landsting likvärdigt med Den genomsnittliga nivån uppnår dock inte vad som brukar betraktas som nödvändigt för en god ekonomisk hushållning. Under året har sektorn haft en kostnadsökning på mer än fem procent. Det är en betydligt snabbare ökning än på mycket länge. Kostnadsökningen uppvägs samtidigt av snabbt ökande intäkter. Bland annat har ersättningarna från Migrationsverket ökat kraftigt och AFA Försäkring har för sista året återbetalat premier på knappt fem miljarder, varav 3,5 miljarder till kommunerna. Under 2015 har kommuner och landsting dessutom disponerat drygt en miljard av det tillfälliga extra statliga stödet för flyktingmottagandet som är avsett att användas under 2015 och Sektorn har under ett antal år före 2014 haft en trend av mycket goda resultat, i det sammanhanget har återbetalning av premier från AFA Försäkring samt de konjunk- 8

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE turstöd som staten lämnade i samband med finanskrisen haft stor betydelse. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i olika sammanhang lyft fram att detta har varit positivt för kommunerna men att det samtidigt fått andra konsekvenser. Dels kan det ha resulterat i att kommunerna har invaggats i en falsk trygghet och dels kan det innebära pedagogiska svårigheter för förtroendevalda och verksamhetsföreträdare när det finns underliggande resursproblem som kräver besparingar. I sin publikation Ekonomirapporten, oktober 2015, har SKL tagit fram en ny prognos över kommunernas och landstingens ekonomi för de närmaste åren. I samband med presentationen framhöll förbundet att läget denna gång är ytterst bekymmersamt och att sektorns ekonomi befinner sig i ett mycket svårt läge. I pressmeddelandet rubricerades till och med resultatet med uttrycket dramatiskt läge. Enligt beräkningarna måste den genomsnittliga kommunalskatten höjas med nästan två kronor fram till år Anledningen är den höga efterfrågan på välfärdstjänster och det snabbt växande demografiska trycket, som kommer från en ökande befolkning, men också betydligt fler äldre personer. Samtidigt menar förbundet att en så stor skattehöjning inte kan vara rimlig och att kommuner och landsting istället måste börja arbeta på ett nytt sätt, exempelvis genom att fortsätta effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt samt tilllämpa ny kunskap och teknik. Inför 2016 och kommande år är läget extra osäkert till följd av de kraftiga flyktingströmmarna. Det innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar, vilket påverkar skatteunderlaget positivt. Den effekten hämmas av att flyktinginvandrarna har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagningen och därmed större befolkning innebär också ökade kostnader för kommunerna. De kostnadsökningarna bedöms under de närmaste åren vara betydligt större än de intäktstillskott som uppstår från ökade skatter. Under de närmaste åren växer befolkningen betydligt snabbare än skatteunderlaget och för kommuner och landsting innebär detta ett betydande problem. Samtidigt är en relativt stor del av invandrarna i yrkesverksam ålder och på sikt bör detta innebära en positiv inverkan på möjligheten att finansiera välfärden. Kommunerna står följaktligen inför ett antal utmaningar under de kommande åren. SKL pekar på anpassningsbehoven till följd av demografiska förändringar, ökande pensionskostnader men även stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. Förbundet menar att en fråga som växer i omfattning är den ökande andelen riktade statsbidrag och de försämrade planeringsförutsättningar som följer av dessa. I början av 2016 är förbundets budskap till kommunsektorn att den ovanligt stora osäkerheten om skatteunderlagets utveckling och den svårbedömda kostnadsutvecklingen bör leda till att kommunerna bör tänka i termer av ekonomisk marginal. Befolkningen Födelse- och invandringsöverskott gav drygt 400 nya kommuninvånare Befolkningen ökade i åtta av tio svenska kommuner under Det är färre kommuner än året innan, då nio av tio kommuner ökade sin befolkning. Rikets folkökning under 2015 berodde både på ett födelseöverskott, skillnaden mellan födda och döda, och ett invandringsöverskott, skillnaden mellan invandrade och utvandrade. Invandringsöverskottet utgjorde 77 procent av folkökningen och födelseöverskottet återstående 23 procent. Den största folkökningen stod som vanligt de tre storstadskommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö för. Av landets 290 kommuner är Mölndal befolkningsmässigt rikets 35:e största kommun. Av länets 49 kommuner har Mölndal den tredje största befolkningen, före Trollhättan och efter Borås. Under året ökade Mölndals invånarantal med 413 personer eller 0,7 procent och vid årets slut uppgick befolkningen till personer. Det är inte i nivå med den rekordökning på 949 personer eller 1,5 procent, som staden hade under Mölndals folkökning under 2015 var ganska jämnt fördelad mellan födelse- och invandringsöverskott. Här ingår inte asylsökande eftersom statistiken utgår från folkbokföring. Den stora ökningen av antalet asylsökande som skedde under hösten 2015 har ännu inte börjat ge tydliga avtryck i ökad flyktinginvandring. Födelseöverskottet uppgick till 208 personer, 95 kvinnor och 113 män, och invandringsöverskottet uppgick till 194 personer, 87 kvinnor och 107 män. Invandringsöverskottet utgjorde därmed 47 procent av folkökningen och födelseöverskottet 50 procent. De resterande tre procenten bidrog det inrikes flyttningsöverskottet med. Födelseöverskottet har under de senaste fem åren varierat mellan 208 och 428 personer per år. Under samma period har invandringsöverskottet stigit från 134 till som högst 248 personer per år, vilket redovisades Det har resulterat i att invandringsöverskottets andel av befolkningsökningen har legat mellan 37 och 78 procent. Utländsk bakgrund Folkökning Medelålder Demografi 0 5 år år Riket Mölndal w år 65 w år 0 15 år år Mölndal Riket (index 100) Källa: SCB 9

12 FÖRVALTN I NGSB ER ÄTTELSE Omvärldsperspektiv Den enskilt största invandringsgruppen de senaste åren är personer födda i Syrien. Den stora flyktingströmmen till Sverige under 2015 resulterade i nya asylsökande. Eftersom handläggningstiden ofta överstiger ett år kommer många av de som beviljas uppehållstillstånd att räknas som invandrade och folkbokförda tidigast under Enligt uppgifter från Migrationsverket är det 283 asylsökande, varav 91 ensamkommande barn, som för närvarande är bosatta i Mölndal. En asylsökande som ännu inte fått uppehållstillstånd är inte folkbokförd och ingår därmed inte heller i befolkningsstatistiken över invandrade. Under året invandrade personer till Sverige. Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Till Mölndal invandrade under samma period 490 personer, fördelat på 221 kvinnor och 269 män. Till skillnad från riket innebär det en minskning med 44 personer mot ifjol. Männen är fler än kvinnorna i majoriteten av åldersklasserna. Samma könsfördelning gäller också för den nationella nivån. I statistiken över antal invandrade personer ingår alla som flyttar till Sverige efter att ha bott utomlands. Det betyder att det bland invandrarna finns personer som är födda i Sverige och är svenska medborgare. De brukar normalt sett vara den största gruppen invandrare. Men i statistiken för åren 2014 och 2015 kommer gruppen födda i Sverige först på andra plats, efter Syrien. I statistiken definieras personer med utländsk bakgrund som utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Drygt 22 procent av Sveriges befolkning hade utländsk bakgrund vid utgången av I Mölndal var motsvarande andel 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund har sedan 2014 ökat med en procentenhet i både kommunen och riket. Mölndal hade vid årsslutet en befolkningstäthet på 432 invånare per km². Befolkningstätheten är högst i Mölndals centrala delar, följt av Kållered och Lindome. I SCB:s senaste tätortsberäkning ligger kommunens tätortsgrad på drygt 95 Drygt nya kommuninvånare fram till 2025 Stadens befolkningsprognoser används i huvudsak för planering av lokaler och beräkning av framtida skatteintäkter. Alternativet till att använda sig av prognoser är helt enkelt att gissa eller att använda sig av föregående års uppgifter. Fördelen med prognoser är att man kan ta hänsyn till observerade trender och även områdesspecifika förutsättningar, till exempel ett ökat barnafödande. Enligt den senast aktuella befolkningsprognosen för Mölndal förväntas befolkningen fortsätta att öka. Mölndals stad hade i början av 2015 en folkmängd på personer och år 2025 väntas den uppgå till personer. Folkmängden skulle enligt dessa scenarier som mest öka med 775 personer under år 2020 och som minst öka med 277 personer under år Antalet yngre barn mellan 0 och 5 år förväntas öka med 566 personer under dessa år, och antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas samtidigt öka med 993 personer. Under hela perioden beräknas de yrkesverksamma åldrarna, år, öka med personer, och 65 år och äldre med personer, varav åldersklassen 85 år och äldre beräknas öka med 232 personer. Antal 400 Befolkningsökning Mölndals stad Färdigställda lägenheter per hustyp År Flerbostadshus År 10 Småhus Källa: SCB, Mölndals stad % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 procent. Motsvarande siffra för hela landet är 70 procent. Medelåldern hos kommunens befolkning är något lägre jämfört med riket, vilket bland annat kan förklaras av ett genomsnittligt högre barnafödande. Under 2015 föddes 718 barn i kommunen. Det är något färre än året innan. Att det föddes färre barn under 2015 följer utvecklingen både i riket och i länet. Både riket och länet har en lägre andel barn och unga jämfört med Mölndal, där två av tio kommuninvånare är i åldern 0 15 år. Det motsatta förhållandet råder för andelen äldre, där också två av tio kommuninvånare är 65 år eller äldre. Sedan år 2010 har andelen äldre av hela Mölndals befolkning ökat med en procentenhet, medan andelen barn och unga varit oförändrad.

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Födelsenettot, det vill säga antalet födda minus antalet döda, antas inte variera lika mycket. Det väntas ligga mellan 325 och 381 personer under periodens olika år. Bostadsmarknad Mölndals bostadsbestånd på lägenheter motsvarar 0,6 procent av landets totala bestånd. Bostadslägenheterna är fördelade på 46 procent småhus, 50 procent flerbostadshus och specialbostäder och övriga hus, motsvarande 4 procent. Störst andel är äganderätter med 40 procent, följt av hyresrätter, 32,5 procent, och bostadsrätter, 27,5 procent. Kommundelen Mölndal står för mer än hälften av kommunens småhusbebyggelse, varav en tredjedel ligger i Västra Mölndal. Kållered har lägst andel av kommunens småhus med knappt 15 procent, medan drygt 34 procent ligger i Lindome. Merparten av flerbostadshusen är koncentrerade till Västra Mölndal, som tillsammans med den östra delen står för drygt 85 procent av det totala beståndet av flerbostadshus i kommunen. Av resterande flerbostadshus finns knappt 9 procent i Kållered och något över 5 procent i Lindome. Av kommunens drygt hyresrätter finns störst andel, drygt 77 procent, i Mölndal. Årets byggande resulterade i 181 nya lägenheter Under 2015 färdigställdes 181 lägenheter, varav 159 i flerbostadshus och 22 i småhus. Under en tioårsperiod planerar staden för drygt nya bostäder, vilket motsvarar en ökning av nuvarande bostadsbestånd med 24 procent, från till lägenheter. Medelpriset för ett småhus i Mölndal låg på nästan 4,2 miljoner kronor i december SCB:s småhusbarometer visar att småhuspriserna steg med 2 procent under det fjärde kvartalet 2015, jämfört med det föregående. Samma ökning redovisades även totalt för hela landet. På årsbasis, fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma period föregående år, har priserna stigit med 16 procent. I länet och riket var ökningen något mindre med 12 respektive 11 procent. Förortskommuner som Mölndal kännetecknas generellt av en stor in- och utflyttning med många unga vuxna utflyttare. Höga födelsetal och ett positivt invandringsnetto förklarar varför Mölndals befolkning ökar idag. Att Mölndal ska växa är en starkt uttalad ambition. På sikt behöver därför utflyttningen minska om detta ska kunna uppnås. Många familjer med yngre barn väljer att flytta till stadens småhusområden. Då barnen blir äldre väljer en del att flytta vidare till någon av grannkommunerna. En annan flyttbenägen grupp är unga vuxna. Det årliga inrikes flyttningsnettot till Mölndal varierar mycket, från ett överskott på 447 personer år 2014 till ett underskott på 191 personer år Trots en trend till ökat kvarboende i kommunen motsvarade det inrikes flyttningsnettot endast ett överskott på 14 personer år Förtätning ska bidra till en sammanhängande och hållbar stadsdel Mölndals innerstad, Stallbacken, Kvarnbyterrassen och Kvarnbyvallen är några av de pågående byggprojekt som syftar till att utveckla Mölndals tätort. Förtätningen är ett medel för att nå en tätare och mer blandad stad, som är gång-, cykel- och kollektivtrafikanpassad. Den är också en viktig strategi för att uppfylla målen i klimat- och energifrågor. De bostadspolitiska inriktningsmål som ställdes upp av kommunfullmäktige i slutet av 2015 ställer fortsatt stora krav på kommunal samordning och resurshushållning. Det krävs också strategiska beslut kring utbyggnadstakt och kontroll över kommunalekonomiska effekter vid utbyggnaden av social service på grund av befolkningsökning och nyetablerade områden. Den numrerade kartan visar de bostadsprojekt med mer än 10 lägenheter, som kommunen planerar ska byggas under åren Totalt planeras drygt lägenheter, 78 procent av dessa i flerbostadshus och 22 procent i småhus. 1. Stretered 1:191, 55 lägenheter flerbostadshus/småhus 2. Ullas Lyckas väg, 60 lägenheter småhus 3. Ranntorp 2:20, 12 lägenheter småhus 4. Stallbacken, 438 lägenheter flerbostadshus 5. Västra Balltorp, 80 lägenheter flerbostadshus 6. Bifrost trygghetsboende, 66 lägenheter flerbostadshus 7. Kängurun 21, 60 lägenheter flerbostadshus 8. Västra Balltorp, 76 lägenheter småhus 9. Kvarnbyterrassen, 277 lägenheter flerbostadshus 10. Stensjön, 210 lägenheter flerbostadshus 11. Kvarnbyvallen, 182 lägenheter flerbostadshus 12. Stensjön, 122 lägenheter småhus 13. Kvarnbyvallen, 80 lägenheter småhus 14. Esbjörn Schillersgatan 13 lägenheter småhus 11

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsperspektiv Socioekonomisk profil Befolkningens sammansättning och förutsättningar styr efterfrågan på kommunal service Det är inte bara invånarnas ålder som avgör behoven av kommunal service. Även den socioekonomiska situationen har betydelse. I nedanstående spindeldiagram jämförs Mölndals invånare med medelvärdet för riket, som här är satt till index 100. Bland befolkningen i Mölndal har 26 procent minst en treårig eftergymnasial utbildning. Andelen välutbildade är jämfört med hela Sveriges befolkning 6 procentenheter högre. Kommunens invånare redovisar också en högre medelinkomst, kronor, jämfört med de kronor som är genomsnittet för riket. Mölndal är en av de 20 kommuner i landet som enligt beräkningar från SCB har lägst barnfattigdom. Även kriminaliteten är lägre i Mölndal än i riket i stort visar Brottsförebyggande rådets helårsstatistik. Här är antalet anmälda brott drygt färre per invånare. Andelen invånare i behov av ekonomiskt bistånd ligger 1,6 procentenheter under rikssnittet. Andra faktorer som jämförs är ohälsotalet på 25, mätt i antal sjukdagar. Det är en sjukdag mindre än riket. Mölndals stad har en, ur kommunalekonomisk synvinkel, gynnsam befolkningsstruktur i jämförelse med riket. Effekterna neutraliseras samtidigt i stor utsträckning genom skatteutjämningssystemet. Folkhälsa God folkhälsa är en av flera aspekter i ett socialt hållbart samhälle. En god folkhälsa handlar både om att befolkningens hälsa ska vara så bra som möjligt och att den ska vara så jämnt fördelad som möjligt. Folkhälsan påverkas av allt från individens egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. För befolkningen som helhet utvecklas folkhälsan i en positiv riktning. Medellivslängden ökar, i Mölndal såväl som i regionen och riket. Men hälsan i utsatta grupper har inte förbättrats på samma positiva sätt. Hälsoskillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. Bland kvinnor utan gymnasieutbildning har den självskattade hälsan försämrats och medellivslängden har inte utvecklats lika positivt. I grupper med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och HBTQ-identitet är andelen personer med ohälsa betydligt högre än i andra grupper. Hälsan bland befolkningen i Mölndal är generellt god. Tre av fyra Mölndalsbor upplever att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd och andelen har inte förändrats nämnvärt under de senaste åren. Det syns en tendens till att skillnaderna mellan mäns och kvinnors hälsotillstånd ökat. Det är vanligare bland män att uppge en god hälsa än bland kvinnor, 79 procent respektive 71 procent. Skillnaden ser ut att vara större i Mölndal än i Västra Götalandsregionen, men är inom osäkerhetsmarginalen. Även om många Mölndalsbor upplever en god hälsa så uppger 19 procent av kvinnorna och 17 procent av männen nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland unga syns också skillnader i hälsa beroende på kön. I årskurs 8 uppger 71 procent av flickorna och 87 procent av pojkarna att de har en ganska eller mycket bra hälsa. Men i årskurs två på gymnasiet minskar andelen pojkar som upplever en bra hälsa, till 76 procent medan flickornas är kvar på ungefär samma nivå. Bland Mölndalsborna uppger 22 procent att de har svårt att lita på andra, det är något färre än i Västra Götalandsregionen. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att ha svårt att lita på andra och den skillnaden har ökat med några procent sedan Att känna tillit har en positiv inverkan på vår hälsa. Den som känner tillit till Barnfattigdom Anmälda brott Biståndsmottagare Socioekonomisk profil Valdeltagande Högutbildade Ohälsotal Mölndal Riket (index 100) Förvärvsarbetande Medelinkomst Arbetssökande Källa: SCB, AMS, FK, Valmyndigheten, Socialstyrelsen och BRÅ. % Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Mölndal Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE andra är till exempel mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter. Tillit är också en förutsättning för en positiv samhällsutveckling. Väldigt få ungdomar i Mölndal använder tobak när de går på högstadiet. Men på gymnasiet får många förändrade vanor och andelen som använder tobak varje vecka ökar. Bland vuxna har tobaksanvändandet minskat under de senaste åren, men det är fortfarande dubbelt så vanligt att använda tobak dagligen bland män än bland kvinnor. Det är också nästan dubbelt så vanligt bland män än bland kvinnor att ha två eller fler ohälsosamma levnadsvanor, 29 procent respektive 16 procent. Andelen Mölndalsbor med ohälsosamma levnadsvanor har inte förändrats de senaste åren. Frågan om hälsa är en viktig del i mottagandet och introduktionen av nyanlända. Nyanlända flyktingar har generellt sett ett sämre hälsotillstånd än infödda svenskar, det gäller såväl fysisk som psykisk hälsa, som bland annat relateras till påfrestningar under både migration och integrationsprocessen. Många som kommer har redan hög utbildning. Oavsett utbildningsnivå främjas hälsan genom att snabbt komma in i arbete eller utbildning och genom delaktighet i sociala sammanhang. Kommunen har en viktig roll i folkhälsoarbetet och ansvaret för att främja hälsa och välfärd delas av alla verksamheter. Det främjande och förebyggande hälsoarbetet bidrar till ett gott liv för medborgarna, samtidigt som en god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling med bevarad välfärd. Minskade behov av efterhjälpande insatser förbättrar samtidigt utrymmet för välfärdens finansiering. Näringsliv Göteborgsregionen växer starkast av storstadsregionerna Göteborgsregionen präglades 2015 av en fortsatt mycket stark ekonomisk utveckling. Vid årsskiftet sjönk arbetslösheten i regionen under nivån i Stockholmsregionen, vilket är unikt. Under 2000-talet har det skapats nya jobb i regionen vilket motsvarar en tillväxt på 21 procent. Det är mer än i både Stockholms- och Malmöregionen. Produktiviteten i regionens näringsliv har under samma period ökat med 27 procent. Göteborgsregionen skapar med andra ord fler jobb och producerar mer per person. Antalet nystartade företag i Mölndal ligger på en fortsatt hög nivå, men är 10 procent lägre än 2014 som var ett rekordår. Jämfört med föregående år har det skett en stor ökning i antalet företagsflyttningar över kommungränsen, 339 inflyttningar respektive 307 utflyttningar. Under de 13 år som statistiken tagits fram har antalet inflyttade företag aldrig varit högre. Det är en indikator på det ökade intresset för etablering söderut från Göteborgs centrum, vilket även förstärks av de investeringar i nya kontorsarbetsplatser som genomförs i stråket Gårda-Mölndal. Det finns också lediga kontorsytor i attraktiva lägen inom Mölndal som lockar större företag att flytta hit. Det finns ett stort intresse att förvärva och utveckla kommersiella fastigheter i Mölndal. Pedagogen Park har på kort tid blivit fullt uthyrd, Lackarebäcksområdet omvandlas och håller nu på att fyllas med olika slag av personalintensiva tjänsteföretag, SCA:s nuvarande kontor i Eklanda har en ny ägare som ska utveckla fastigheten när SCA flyttar till Mölndals innerstad i slutet av 2016, Kållered Köpstad ska utvecklas med nya varuhus och ytterligare handel. Näringslivet i Mölndal är väl differentierat. Det finns ungefär 500 branscher, vilket är en stor spridning. De sektorer som präglar strukturen är Life Science, IT med mikrovågsteknik, papper och fiberteknik, handel samt mode och design. Strukturen är också präglad av stora företag. 85 företag har 50 eller fler anställda. Av de 10 största företagen i Göteborgsregionen finns två i Mölndal och resterande i Göteborg. Mölndals stad har i den årliga rankingen av företagsklimatet, som Svenskt Näringsliv genomför, plats 44 av 290 kommuner. Sedan två år genomförs en löpande Nöjd Kundindex-mätning inom stdens fyra myndighetsområden. Resultaten används för utveckling av verksamhet, bemötande och service och ger resultat. Från ett NKI på 66, som uppmättes 2014, steg värdet vid den senaste mätningen till 73. Ett starkt näringsliv bidrar till Mölndals stads attraktionskraft och tillväxten i regionen. Det är betydelsefullt för företagens utveckling att de anställda uppfattar att staden kan erbjuda god boendemiljö, bra kommunal service och fungerande infrastruktur. Arbetsmarknad Fortsatt ökad jobbtillväxt Mölndal har en förvärvsintensitet på 82,5 procent. Sysselsättningen hos dagbefolkningen, det vill säga antal arbetstillfällen inom kommunen, ökade med arbetstillfällen eller 4,7 procent till under För länet med en förvärvsintensitet på 77,3 procent var motsvarande ökning 0,7 procent, från till arbetstillfällen. Ökningen var för länet lika mellan könen, medan sysselsättningen bland männen ökade mer än för kvinnorna i Mölndal. Flest antal arbetstillfällen finns inom det privata näringslivet, men Mölndals stad och Västra Götalandsregionen, VGR, utgör de största enskilda arbetsgivarna i kommunen. Noterat är att det på arbetsmarknaden fortfarande finns stora skillnader mellan könen i vissa avseenden. Det är 85 procent av männen som är yrkesverksamma inom näringslivet, medan kvinnornas andel stannar på 54 procent. Av kvinnorna är 40 procent anställda av Mölndals stad eller regionen. För männen är motsvarande andel endast 11 procent. Mölndal karaktäriseras av en stor inpendling på personer. Totalt sett omfattar arbetspendlingen personer och redovisar ett pendlingsöverskott på personer. 29 procent av de som har sin arbetsplats i Mölndal bor också i kommunen. Det motsvarar invånare. 13