CANCERVÅRDEN. Inför Onkologidagarna. Extranummer. Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna. Sjuksköterskor i Cancervård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANCERVÅRDEN. Inför Onkologidagarna. Extranummer. Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna. Sjuksköterskor i Cancervård"

Transkript

1 RAPPORT // CILLA WÄNDEL Från EONS-9 i Istanbul, sid 11. RAPPORT // MARIA ROOS Från sjuksköterskedagarna, sid 6. Extranummer Inför Onkologidagarna Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna Sjuksköterskor i Cancervård

2 Bristol-Myers Squibb visar vägen inom immunonkologi Kan vi utnyttja kraften hos kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer? Innehåll // Extranummer Ledaren Redaktören har ordet Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar kan utnyttjas för att bekämpa cancer. Vår forskning ökar förståelsen för hur cancer kan undkomma immunsystemet och potentialen inom immunonkologi fortsätter att driva våra forskningsinsatser. Vi på Bristol-Myers Squibb fortsätter att forska och utveckla innovativa behandlingar som kan hjälpa patienter i deras kamp mot cancer. Rapport från Sjuksköterskedagarna Årets sjuksköterska 2014 Rapporter från EONS-9 Disputation Onkologidagarna i Umeå Medlemssidor bms.se Jan 2015 ONCSE15NP

3 LEDARE REDAKTÖREN God fortsättning på det nya året 2015! Äntligen kommer ett nytt nummer av Cancervården, jag hoppas ni har längtat! Hoppas att ni har haft en skön och vilsam jul. Jag har både hunnit med att fira jul med mina nära och kära och arbeta lite kliniska. Att arbeta under julhelgen är speciellt. Det är fantastiskt att julstämningen infinner sig på sjukhus trots allt. Den ser bara lite annorlunda ut. Man kan klä ut droppställningen till en julgran som ett barnbarn gjorde till sin morfar eller ta med Julpicknick till dagrummet som en son gjorde till sin pappa. Jag slutar aldrig att imponeras av patienter och anhörigas uppfinningsrikedom och kreativitet för att skapa stämning mitt i allt det svåra. Jag hoppas att jag kan föra tillbaka lite av den kreativiteten till vår nya tidning Som vi i styrelsen informerade under hösten så har Cancervården bytt tidningsleverantör. Vi har nu i januari startat vårt samarbeta med Adviser. Med anledning av detta har du detta lilla extranummer i din hand redan i februari. Vi vill inte att ni skall tro att vi har försvunnit, även om ni inte fått något nummer sedan tidigt i höstas. Förutom detta nummer kommer vi att ge ut fyra ordinarie tidningar under Detta känns nytt och spännande och vi ser fram emot samarbetet med Adviser. Vad har styrelsen arbetat med under hösten? Vi har framför allt fokuserat på arbetet med Onkologidagarna. Jag som ordförande hade tillsammans med tillträdande ordförande förmånen att besöka EONS ordförandemöte i november. Där möttes representanter från ett 20-tal länder i workshops med fokus på Communication, Advocacy, Research and Education (CARE). Läs mer om EONS arbete på där det också står om ordförandemötet Ett skäl till att vi trycker detta lilla extra nummer är att 2015 rymmer så många intressanta händelser som vi vill att ni skall uppmärksamma. Först ut är Onkologidagarna i Umeå mars. Det är en multiprofessionell konferens av hög kvalitet som vi arrangerar tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF). Svensk förening för psykosocial onkologi och rehabilitering (Swedpos) finns också på plats två av konferensdagarna. Fördragshållarna inom onkologisk omvårdnad är flera framstående, så väl nationella som internationella, forskare. Det är också ett bra tillfälle för alla kliniskt verksamma sjuksköterskor, läkare, paramedicinare, chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård. Föreningen har också tio stycken medlemsstipendier a 3000 SEK att söka för deltagande i konferensen. Läs mer på hemsidan Det är nu också dax att nominera Årets sjuksköterska, en mycket uppskattad utnämning. Vi behöver uppmärksamma våra värdefulla kollegor som gör skillnad runt om i Sverige. Sedan vill jag också att ni i god tid bokar in årsmötet den 19 maj I anslutning till årsmötet så kommer vi att ha en utbildningseftermiddag om säkerhet kring hantering av cytostatika. Ett mycket viktigt och angeläget ämne. Jag hoppas att vi får tillfälle att träffa under det kommande året. Hör gärna av dig till oss i styrelsen med dina synpunkter och idéer. Ha det gott och på återseende // Camilla Nu är julen över och vardagen har kommit tillbaka! Hoppas ni alla har fått möjlighet till någon form av välförtjänt vila. För ganska precis ett år sedan klev jag in i redaktionen för tidningen Cancervården, ett mycket inspirerande uppdrag. I höstas fick jag förtroendet att ta över redaktörsstolen efter Nadja och det känns verkligen som en riktig utmaning, samtidigt roligt och spännande! I år är det 20 år sedan jag examinerades som sjuksköterska vid Vårdhögskolan i Sundsvall. På den tiden var utbudet av arbeten begränsat och för min del gick flytten till Stockholm för att vara sommarvikarie på Geriatriska kliniken Danderyds sjukhus. När hösten närmade sig fanns ingen möjlighet att stanna kvar där och jag började söka nya arbeten. Av en ren slump hamnade jag då på Radiumhemmet eller den så kallade Onkologiska och Patologiska kliniken, som jag knappt visste vad det var. Jag sa under min utbildning att jag kommer aldrig att arbeta med cancer! Men detta har varit den mest lyckade slumpen i mitt liv. Idag säger jag att jag aldrig kommer att arbeta med något annat än cancerpatienter. Jag har under mina 20 år provat på alla typer av vård, öppen och slutenvård samt strålbehandling. 14 av dessa år har jag varit chef för cytostatikaverksamheten på Radiumhemmet bestämde jag mig för att göra någonting annat. Jag läste vidareutbildningen i Radioterapi och har sedan dess arbetat med strålbehandling både på Södersjukhuset och på Radiumhemmet. Tidningen har haft en turbulent och lite oviss höst. Som alla medlemmar redan fått information om har vi nu bytt tidningsdistributör. Under 2015 kommer 4 nummer, förutom detta extra nummer ut. Detta nummer är ett extranummer med fokus på Inför Onkologidagarna. Vi presenterar några rapporter från EONS, SOTA och Sjuksköterskedagarna. Hoppas det inspirerar er till att åka på dels Onkologidagarna och senare i höst även ECCO i Wien. Vi har även med en sammanfattning Ulla Näppes avhandling, Dilemman i samband med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas. Spännande läsning! I början av mars kommer ett nytt fullspäckat nummer med fokus på Akut Onkologi, något att se fram emot! Väl mött i mars! // Ulrika Persson Camilla Hultberg Ulrika Persson Chefredaktör 4. 5.

4 RAPPORT Sjuksköterskedagarna hölls på City Konferenscenter med nästan 800 personer närvarande. Det genomgående temat för de två dagarna var professionsetik och mod, men det var även fokus på hälsa och levnadsvanor. De flesta föreläsningarna under dagarna var parallella, så man fick försöka välja vad man ville lyssna på, vilket inte alltid var lätt. Maria Roos Strålbehandlingensavdelningen Universitetssjukhuset Örebro Rapport från sjuksköterskedagarna i Stockholm november 2014 Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening inledde dagarna med att hälsa välkommen. Hon pratade om hur det i nuläget ser ut i Sverige med sjuksköterskor. Det behövs fler sjuksköterskor och också fler sjuksköterskor med specialistutbildning. En utvärdering som är gjord av specialistsköterskeutbildningarna har visat på brister i utbildningen. Svensk sjuksköterskeförening anser därför att det behövs en ny typ av specialistsköterskeutbildning i Sverige. Ania Willman påtalade också vikten av specialistsjuksköterskeutbildningar för att patientvården ska vara säker, då forskning har visat att det finns ett samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjlighet till överlevnad, välbefinnande och möjlighet att få symtomminskning. Vi fick också under morgonen njuta av duon Lise och Getrud stod för underhållningen med cello, piano och skönsång. Ann Marie Rafferty, professor of Nursing Policy vid King s Collage i London, höll först ett föredrag om Reinventing nursing s social mission och därefter följde ett samtal mellan Ann Marie Rafferty och Ania Willman om vad sjuksköterskan har för ansvar?. Föreläsningen och samtalet handlade om omvårdnads policy, sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsmiljö och vad det resulterar i för patienterna. Ann Marie började med att berätta om omvårdnad ur ett historiskt perspektiv med utgångspunkt från Virginia Hendersson. Hur ser det ut i världen idag? Rapporter från Europa har visat att det finns för lite personal för att utföra den omvårdnad av patienter som är nödvändig. Ju fler patienter per sjuksköterska desto fler dödsfall. Ann Marie pratade om vad vi som profession har för ansvar för att utveckla kunskapsområdet. Det finns hela 13 miljoner sjuksköterskor i världen som kan amplify the voice of nursing. Kan vi som sjuksköterskor göra oss hörda gällande omvårdnad, så når vi långt globalt och kan påverka. Ett välbehövligt avbrott var pausgympan som hölls av Mathias Lidin, sjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska Sjukhuset. Han fick fart på hela publiken med knäböj och höftvickningar. Mats Johansson, som arbetar på avdelningen för medicinsk etik vid Lunds universitet, föreläste om något vi ser allt mer som underhållning i media- de vita dokusåporna som nu finns på TV, bloggar, Twitter, Facebook med mera. Är det försvarbart och etiskt riktigt att filma svårt sjuka människor och sedan visa det på TV? Mycket talar emot detta då risken finns att den personliga integriteten kränks eller att sekretessen inte kan hållas. Frågan är om alla patienter kan ge sitt samtycke till medverkan? Har anhöriga moralisk rätt att ge samtycke i patientens ställe? Han tog också upp att Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet avråder från att vara med i dessa program. Frida Smith tilldelades Svensk sjuksköterskeförenings Doktorandstipendium. Frida är specialistsjuksköterska inom onkologi och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Hon fick stipendiet för projektet Personcentrerad information och kommunikation vid kolorektal cancer (PINCORE) som ger förutsättningar för patienter och närståendes partnerskap i vården. Carina Werkander Harstäde föreläste om hur de närstående till svårt sjuka patienter upplever skuld och skam, och om balansgången mellan de komplexa känslor som uppstår när man vårdar sin anhörige. Hon har intervjuat anhöriga till svårt sjuka patienter efter deras bortgång och ca ett år framåt. Begreppen skuld och skam beskrevs. I intervjuerna framkom att de närstående hade en önskan om att vara delaktiga; bland annat för att ge kärlek, bevara autonomin hos den svårt sjuke och för att undvika en dålig vårdkvalité. Att vara närstående i livets slutskede ger känslor av tillfredsställelse och meningsfullhet men även att inte klara av situationen och ha kontroll dygnet runt. Upplevelserna av skuld kunde t.ex. vara att man inte uppfyllde sina åtaganden. Upplevelserna av skam kunde vara att känna sig kraftlös och underlägsen, att inte bli tagen på allvar eller att familjekonflikter blev synliga. Lena Sharps och Carol Thiselmans föreläsning handlade om den professionella identiteten och hur vi beter oss som sjuksköterskor. Teamarbete beskrivs som en viktig kärnkompetens inom vården. Men samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare fungerar inte alltid som det borde. Hur kan ett effektivt teamarbete fungera inom både den kliniska vården, utbildning och forskning; och hur påverkar det patientsäkerheten och patienternas delaktighet i vården? Det talades om s.k. magnetsjukhus, alltså sjukhus som behåller redan befintlig personal och även kan rekrytera nya sjuksköterskor. Viktigt för dessa s.k. magnetsjukhus är bland annat ett bra ledarskap med utvecklings- och utbildningsmöjligheter, ett bra teamarbete osv. I Sverige finns det i nuläget inga sådana sjukhus. Arbetsmiljöns betydelse diskuterades också. Forskning har visat på att arbetsplatser som sjuksköterskorna tycker det är bra och där de trivs och stannar, där tycker även patienterna att det är bra. Slutsatsen från föreläsningen var att forskningen har visat > 6. 7.

5 RAPPORT att en kompetent, välutbildad, självständig, teamarbetande, nöjd vårdpersonal med ett bra ledarskap och arbetsmiljö resulterar i en bättre vård för patienterna. Många utställare fanns på plats att besöka mellan föreläsningarna, med information om allt ifrån bemanningsföretag, böcker, olika utbildningar och förbund, företag med sårvårdsprodukter, munhälsoartiklar med mera. Första dagen avslutades med mingel framåt kvällen på Clarion hotell Sign med god buffé, vin och underhållning av discjockey. Levnadsvaneprojektets Hälsotorg var en mötesplats där man kunde få veta det senaste om det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet. Där var det också intressanta workshops båda dagarna. Jag var med andra dagens workshop samtal om levnadsvanor- ett interprofessionellt ansvar. Ska vi prata om levnadsvanor med våra svårt sjuka patienter? Det framkom att det ska vi absolut göra. Iréne Nilsson Carlsson på Socialstyrelsen berättade om de Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggandeförebyggande metoder som kom ut år De handlar om tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Inom hälso- och sjukvården gäller det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt genom att stödja patienten att öka kontrollen av sin egen hälsa, även att erbjuda kunskap, verktyg och stöd t.ex. genom att erbjuda rådgivande samtal kring levnadsvanor. Det blev också intressanta diskussioner med Lars Jerdén, Sara Haile och Maria Hjort. Vem ansvarar för att patienten får information om levnadsvanor? Primärvården eller slutenvården? Vem är ansvarig för patienten när operationen är gjord och blir utskriven från vårdavdelningen. Kommunikationen är inte alltid den bästa mellan olika vårdgivare som dessutom har olika dokumentationssystem. Arbetet med levnadsvanor är ingen one mans show utan ett teamarbete. Patienten ska få samma information oberoende av vilken personalkategori man träffar. Det är också effektivt att utnyttja alla resurser i teamet. För att stärka lärandet och samverkan inom teamet är det är också viktigt med uppföljning och återkoppling. Båda dagarna var det posterutställning med ett 30-tal postrar, och med postervandring där utställarna berättade om sina projekt. Det delades också ut pris för bästa utvecklingsprojekt som gick till Katarina Vallin och Liselott Pettersson i Uppsala för postern Patientcentrerad rapport Bedside handover. Pris för bästa vetenskapliga poster gick till Ann-Kristin Jönsson och Karin Stenzelius för postern Livet efter prostatektomi, mäns upplevelser. Matthias Lidin, specialistsjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset, föreläste om fysisk aktivitet och hur sjuksköterskan kan hjälpa personer att öka den fysiska aktiviteten genom hälsosamtal. Dessa samtal ska vara personcentrerande och motivera till att göra beteendeförändringar. Det är viktigt att lägga fram fakta som bygger på vetenskap. Han talade om de riktlinjer som finns gällande fysisk aktivitet och om det farliga stillasittandet. 30 minuter per dag eller 150 minuter per vecka ska man vara fysiskt aktiv om aktiviteten har en måttlig intensitet. Vid hög intensitet rekommenderas 50 minuter per vecka. Aktiviteterna går att dela upp på 10 minuters pass om man önskar. Dessutom bör man kombinera den fysiska aktiviteten med styrketräning. Det leder till att blodtrycket och de onda blodfetterna minskar, och blodsockerbalansen förbättras. Forskning talar för att den som är fysiskt aktiv lever 6-9 år längre än den som inte är det! Sölvi Vejby, sjuksköterska på hematologen och samordnare levnadsvanor HFS vid Akademiska sjukhuset, föreläste om etik och levnadsvanor. Hur kan man ge en professionell och evidensbaserade omvårdnad som grundar sig på ett hälsofrämjande och etiskt förhållningssätt när man träffar patienter som har fått en cancerdiagnos? Hon pratade om vikten att ha en hälsofrämjande slutenvård. Vid cancer spelar ärftligheten en stor roll i 5-10 % av fallen. Men i hela 70 % av fallen spelar livsstilsfaktorerna en stor roll. I nuläget saknas ett hälsofrämjande fokus inom vården- Utmaningarna kan vara de egna känslorna och värderingarna, bristen på kunskap, bristen på motiverande strategier, den fysiska miljön och att det inte finns några rutiner att jobba efter. Anna Forsberg föreläste andra dagen om moral, mod och vilket ansvar man som sjuksköterska har när man arbetar i en högteknologisk vård. Till vardags är hon professor i vårdvetenskap i Lund, där hon forskar kring vård i högteknologiska miljöer och inom organdonation/transplantation. Patienter som hamnar i vård med hög teknologi är ofta svårt sjuka. Hon menar att det finns etiska spänningsfält i vården. Patienten blir tvungen att lämna över ansvaret till personalen och lita på att de gör sitt bästa, men det gör dem också mer utlämnade och sårbara. Ju mer utsatt patienten är, desto större ansvar har vi som vårdpersonal för patienten. Sjuksköterskan visar sitt moraliska värde genom sitt sätt att handla mot patienten. Vi som vårdpersonal har en moralisk perception där vi måste höra, se och känna den enskilde patientens behov. Hon pratade också om den moraliska integriteten med fokus på vad som händer med vårdaren under vårdandet av patienten. Det är viktigt att våga vara modig som sjuksköterska, och att inte överge patienten är att ta ansvar. Andra dagen avslutades med att Lena Sundström, författare och journalist, föreläste om hjältar, moral och etik. Så var det dags att åka hem efter två givande och tänkvärda dagar, fullastad med broschyrer och en och annan ny penna och i bagaget! 8. 9.

6 NYHETER Carin Lundgren, vårdenhetschef på Onkologisk mottagning och Dagsjukvård, blev i våras utsedd till Årets sjuksköterska i Cancervård av föreningen Sjuksköterskor i Cancervård och ROCHE. Rapport från Carin finns att läsa i detta nummer på sidan 22 Årets sjuksköterska i cancervård 2014 I utmärkelsen ingick ett stipendium på 5000:- som skulle användas till utveckling och stimulans inom cancerområdet. Carin har använt stipendiet till EONS cancerkonferens i Istanbul 18-19/9 där fokus låg på Ledarskap och patientsäkerhet. Liten rapport från EONS i Istanbul Hur kan vi eliminera läkemedelsfel inom cancervården? (Lena Sharp - Sverige) WHO har tagit fram statistik på att ca 10% av alla patienter vi möter i vården får någon form av vårdskada. En stor det av dessa är relaterade till läkemedel. Inom cancervården är det skador uppkomna vid administrering av cytotoxiska läkemedel som är de allvarligaste och kan ge katastrofala följder. Dessa läkemedel är också de mest frekventa på en onkologklinik, vilket gör att frågan måste komma högt upp på dagordningen när det gäller patientsäkerhet! I processen runt administrationen finns både läkare, farmaceuter, sjuksköterskor och patienter och det är just i skiftena mellan dessa kontakter felen uppstår. Ett sätt som man provat och utvärderat från Karolinska universitetssjukhuset är att en sjuksköterska övervakar hela processen både för att upptäcka medicinska fel, men också för att göra patienterna mer delaktiga i sin medicinering och också kunna reagera på när det blir fel. Patientmedverkan har visat sig vara nyckeln till att eliminera fel i medicineringen. Olika former av patientmedverkan provas nu för att kunna öka patientsäkerheten ytterligare. Konferensdeltagare: Maria Brovall och Lena Sharp Engagera patienter och anhöriga i vården! (J.P Prata Portugal) På senare år har man sett att det finns stora vinster i att använda sig av läkemedelsberättelser när patienter passerar olika vårdnivåer. De största felen begås, som vi tidigare hört, när personalen rapporterar över läkemedel i skrift i epikrisen. I och med läkemedelsberättelser har man nu fått en fylligare rapport med förklaringar till att läkemedel bytts ut eller att styrkor förändrats vilket har minskat läkemedelsfelen betydligt. Nu vill man gå ytterligare ett steg i patientsäkerhetens namn och involvera patienterna som ägare av listan, vilket innebär att patienten är med när listan skrivs och får då också en ökad kunskap om sina mediciner vilket hypotetiskt skulle göra att läkemedelsfelen minskar. Detta är en pågående studie men redan finns resultat som visar att detta är en framkomlig väg för att minska läkemedelsfelen inom vården och därmed öka patientsäkerheten. Maria Brovall vid sin poster

7 RAPPORT Den sep hade jag förmånen att få vara delta på EONS 9 (European Oncology Nursing Society) konferens i Istanbul! Cilla Wändel Onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen, Skånes Onkologiska Klinik, Lund EONS 9 konferens i Istanbul Cilla Wändel berättar om besöket Förberedelserna inför kongressen började redan i januari då jag och en kollega, Annette Holst-Hansson, utarbetade och sände in två abstrakt till konferensen, det ena handlade om implementering av positioneringssystemet Catalyst vid strålbehandlingsavdelningen och det andra abstraktet var en intervjustudie av 22 patienter om deras upplevelse av positioneringssystemet. I maj månad fick vi positivt svar; båda abstrakten var antagna som postrar! Nu började arbetet med att söka pengar till flyg och hotell! Vi hade turen att få pengar från två olika fonder, vår tjänstledighet blev beviljad och nu kunde vi färdigställa våra två postar! Vi reste ner dagen innan konferensen startade och hann med en liten runda i Istanbul. Den världsberömda Blå moskén med sina sex vackra minareter hann vi tyvärr inte tid att gå in i men vi såg den vackra byggnaden från torget. Hagia Sofia, den heliga visdomens kyrka och ett av världens arkitektoniska mästerverk, som är mer än 1400 år gammal beundrade vi också från utsidan och sedan begav vi ju oss till konferenslokalen för att registrera oss. Att registrerar sig för konferensen dagen innan är praktiskt och minskar risken att missa föreläsningar när konferensen börjar. Konferensen hölls i det gamla Militärmuséet (bara det var ju spännande) så varje gång vi gick in till konferensen fick vi skicka väskan genom en säkerhetskontroll precis som på en flygplats. Konferensen hade ca 400 deltagare, många var självklart från Turkiet, men de flesta europeiska länderna var representerade men även deltagare från Indien, Japan och Kanada fanns på plats. På konferensen hölls det många intressanta föreläsningar och många pågick parallellt så det fanns ingen möjlighet att jag skulle kunna lyssna på allt, så det var bara att välja! Jag vill delge er från några av de mest intressanta föreläsningar och work shops som jag hann lyssna på och delta i. Anki Krol från Nederländerna höll en intressant workshop med titeln Integrering av screening för distress. Anki började med att fråga oss deltagare om hur ofta vi som sjukvårdspersonal frågar en patient; Hur mår du? Men vad vi egentligen menar är ju hur patienten mår fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt. I Nederländerna har de anammat den vetenskapliga distress thermometer (DT), vilken är framtagen av NCCN. DT är validerad, strukturerad och enkel att använda. Patienten får ett formulär att fylla i hemma med en skala mellan 0-10, där 0 betyder ingen distress och 10 extrem distress. Det finns även en problemlista där patienten kan fylla i vad som bekymrar och stressar. Efter att patienten fyllt i formuläret diskuterar patienten eventuella problem med sin sjuksköterska och kan få hjälp med egenvårdsåtgärder. De får också svara på om de vill ha hjälp med sitt problem av någon annan i vårdteamet t.ex. en sjukgymnast. Anki och hennes kollegor ser stora fördelar med att använda distress termometern; sjuksköterskan och patienten får bättre kontakt och sjuksköterskan kan snabbare få ett grepp om vilka problem patienten har vilket leder till en snabbare lösning för patienten. Vissa frågor som kan vara svårt att prata om som t.ex. sexualitet och religion kan med hjälp av DT kännas mera naturliga att samtala kring. En svensk studie av Thalén-Lindström et al (2013) har validerat den svenska versionen av DT, vilket bådar gott för intresserade. Workshopen var väldigt intressant och avslutades med en diskussion om hur vi andra deltagare såg på möjligheterna natt införa en DT för screening vid våra sjukhus. Vi såg alla unisont stora möjligheter att använda oss av detta enkla hjälpmedel. En session var så kallad proffered papers där varje föreläsare endast ges 10 minuter för att snabbt presentera sina resultat. Sessionen vi besökte var om symtom hantering, det är ju ett ämne man inte kan få för mycket kunskap om. Flertalet presentationer var av förklarliga skäl av sjuksköterskor från Turkiet, en studie var om hur patienter (O. Ugür) upplever sitt dagliga liv med inplanterade venport. 107 patienter deltog i studien, där 90 % upplevde sig nöjda med informationen kring sin venport och denna information hade majoriteten fått av en sjuksköterska. Majoriteten upplevde inga problem med sin venport, däremot hade drygt 8 % någon gång haft en infektion kring venporten. Merparten av deltagarna upplevde att de kunde delta i fritidsaktiviteter, sport samt leva ett aktivt socialt liv trots venporten. Dock upplevde en femtedel av deltagarna att venporten var ett främmande föremål i deras kropp men mer än hälften av deltagarna var tacksamma att de fått en venport. En annan föreläsare (G. Can) presenterade en randomiserad kontrollerad studie om effekten av black mulberry molasses som prevention för strålningsinducerad mukosit hos head och neck cancer patienter, studien påvisade en 38 % -ig minskning av mukosit, minskad känslighet och smärta i gommen samt minskad incidens och grad av dysfagi, vidare studier behövs dock för att konfirmera resultatet. I England hade man provat en samhällsbaserad uppsökande klinik för män med prostata cancer. E Ream berättade att prostatacancer är 3 gånger så vanligt hos afrikanska män och karibiska män än hos kaukasier och dessa grupper har mindre kunskap om prostatcancer och därigenom en mera negativ bild av möjligheter till bot, behandlingsmöjligheter samt upplever större problem att prata om miktionsbesvär. Dessa män PSA-testar sig även eller kanske just därför i lägre omfattning. En klinik startades för att nå dessa män, den visade sig vara populär bland dessa män som tidigare varit svåra att nå, männen kände sig mera bekväma att > prata om sina besvär på klini

8 RAPPORT ken än hos en vanlig allmänläkare. Kliniken var öppen i 98 dagar och 328 män sökte hjälp och man fann 9 fall av prostatacancer varav 7 i ett tidigt stadium vilket annars är ovanligt i denna grupp. Trots att kliniken motsvarade sitt syfte fann man att det inte skett vare sig mest effektivt metodmässigt eller mest kostnadseffektivt men man är beredd att testa detta ytterligare och kanske då på ett mera effektivt. Vi passade på att smita ut och se omgivningarna under lunchen, vi såg det berömda Taksimtorget och åt en formidabel lunch samtidigt. Vädergudarna var oss dock inte nådiga vid vår vistelse det regnade titt som tätt, men vi var ju mest inomhus. Efter lunch besökte vi en mycket givande session om bröstcancer, moderator för sessionen var Paz Fernandez Ortega som på morgonen erhållit EONS Lifetime Achievement Award Professor Debbie Fenlon från Southhamptons University pratade om de långsiktiga konsekvenserna bröstcancer har på överlevarna. Vad gäller överlevare så uppstod det en intressant diskussion kring hur olika man pratar om överlevare i de olika europeiska länderna. I England är det ett vedertaget begrepp där även patienterna ser sig själva som överlevare medan man i många andra länder inklusive Sverige inte använder överlevare som begrepp i någon större omfattning. 1,67 miljoner kvinnor får diagnosen bröstcancer årligen globalt vilket innebär att bröstcancer står för 25 % av all cancer i världen. Man räknar med att kvinnor dör till följd av bröstcancer årligen. De flesta länder räknar inte överlevare men i England håller man räkning och kvinnor är bröstcanceröverlevare. Studier påvisar att kvinnor som överlevt bröstcancer rapporterar sämre upplevd hälsa och lägre livskvalitet. Viktökning är vanligt och hos kvinnor som tar Tamoxifen är viktökningen än högre. Andra bieffekter som rapporteras hos dessa kvinnor många år efter avslutad behandling är osteoporos, smärtor och värmevallningar, dessa med störd nattsömn som följd. Kognitiv beteendeterapi har visat lovande resultat för att lindra värmevallningar, och en stor studie är nu startad i England. Adherensen till Tamoxifen etc. minskar också med åren vilket kan leda till lägre överlevnad. Vad som är viktigt att ta med sig och tänka på i arbetet med dessa kvinnor är att cancer stör det vardagliga livet många år efter diagnos och behandling. Özgul Karayurt, professor från Turkiet pratade om lymfödem, siffrorna variera i olika studier men mellan %. Riskfaktorerna är associerade med behandling, sjukdomens utbredning samt patienten, där ett högt BMI och hypertension ökar risken. Rekommenderade aktiviteter är yoga, pilates, simning, aerobic, promenader, cykling men även att träna styrka. Från Sverige pratade sedan Marie Nilsson, socionom från KI om vad som påverkar återgången till arbete efter en bröstcancerdiagnos. Årligen drabbas 400 kvinnor i arbetsför ålder av bröstcancer. Risken att aldrig återkomma till arbetslivet ökar om kvinnan drabbas i yngre ålder och/eller känner sig missnöjd och otillfredsställd med sin arbetssituation. Det är viktigt att kvinnan får stöd från sin arbetsgivare samt att arbetsplatsen och arbetsuppgifter kan anpassas efter kvinnans behov för att kvinnan snabbt ska kunna återgå till sitt arbete. Sjukvårdspersonal har också en viktig roll när det gäller att underlätta för kvinnan att återgå till sitt arbete. Genom att bistå kvinnan med rätt information och vårdplanering optimeras hennes förutsättningar till en snabb och bra återgång till arbetet. Hur kvinnan blir bemött av arbetsgivare, försäkringskassa samt vänner och familj spelar stor roll för återhämtningen efter en bröstcancerdiagnos. Första konferensdagen avslutades med en fantastisk uppvisning av Turkisk folkdans där män och kvinnor dansade de mest fantastiska danser med medryckande musik och efteråt blev vi bjudna på Turkiska meze och ett glas vin! Posterutställningen var också mycket intressant och bestod av 185 olika postrar! En av dem var från Turkiet och handlade om sjuksköterskans roll vid tidig diagnosav bröstcancer hos män. Manlig bröstcancer är ju ovanligt och endast 1 % får denna diagnos i världen, men även denna ökar tyvärr. Studien är en case rapport om en man som får bröstcancer. Mannen kände själv en knuta i bröstet men ignorerade symtomen under två år innan han sökte läkare. Sjuksköterskor har en viktig roll i att informera om att även män kan få bröstcancer och man vill även uppmana att de gör självundersökningar av sina bröst. En annan poster var från Japan där de diskuterade sjuksköterskans betydelse för omvårdnad och vad som gör omvårdnaden unik! DE tyckte att sjuksköterskan tillsammans med patienten identifierar patientens behov. Sjuksköterskan fokuserar på patientens dagliga liv och erbjuder personlig koordination och behandling men sjuksköterskan ser också patientens potential. Därför har onkologisjuksköterskan en framträdande roll i multidisciplinära samarbeten. Innan lunchen serverades lyssnade vi på två föredrag om prostatacancer som hölls av Benthe Toft Jenssen från Danmark och Erik von Muilekom (ordförande i EONS) från Nederländerna. En studie med 1017 män med prostatacancer från sju länder visade att 81 % av männen har behov av mer stöd än det fått, de behövde främst mera psykosocialt stöd samt stöd kring sin sexualitet. Patienterna beskrev att 75 % var mycket nöjda med sin behandling och resterande hade negativ upplevelse av biverkningar, emotionellt och praktiskt stöd och 22 % saknade helt stöd för sin partner. Från fredagen vill jag också rapportera från en mycket intressant workshop som professor Anni Andersson från Dundee höll i med titeln Livsstil och cancer. Anni började med att beskriva att cancer till stor del är livsstilsberoend och beror i hög gradorsaker rökning och alkohol, kroniska infektioner, obalanserad diet och en del är hormonberoende. De som lever med en cancerdiagnos ökar, år 2010 levde 1 million med cancer och 2020 uppskattar man att 3 miljoner kommer att leva med cancer och 2030 beräknas siffran vara uppe i 4 miljoner! Fler och fler studier visar att man kan minska cancerdödligheten med hjälp av fysisk aktivitet, t.ex. visar 9 olika studier att risken för att dö i bröstcancer kan reduceras med 30 % med hjälp av fysisk aktivitet, 6 studier visar samtidigt på att fysisk aktivitet kan reducera mortaliteten i kolorektal cancer med 26 %. Anni uppmanar kvinnor med bröstcancer att fortsätta med eller starta med fysisk aktivitet redan dagen efter operationen. Man uppmanar patienter att vara aktiv 3 timmar per vecka och patienterna kan välja att promenera 10 min per gång så det behöver inte vara alltför belastande för dem. Att träna är en säker, effektiv väg för rehabilitering och det minskar de flesta symtom men speciellt lymfödem, fatigue och emotionell stress. Ett observandum för alla är att stillasittande 6 timmar per dag ökar risken att få kolorektal cancer med 27 %. Kvinnor med bröstcancer upplever viktökning i 60-96% och de ökar i genomsnitt 3.9 kg på 2 år beroende på kemoterapi och hormonbehandling. Normalt är att alla friska personer ökar ca 400 gram på ett år och man inte medvetet undviker det. Anni berättar också att patienterna ofta vill ha råd om vad just de ska träna på men hon menar att råden får ges på ett respektfullt sätt. Det är viktigt att vårdpersonalen inte är dömande utan utgår från vad som kan vara bra för just den unika individen. Ett bra hjälpmedel har visat sig vara en stegräknare för då upplevde patienterna att det blev roligare för dem att röra på sig. Konferensen gav viktig kunskap om canceröverlevares livskvalitet och hur vi kan påverka denna. Detta arbete måste startas redan vid diagnos för att patienterna ska ha en större chans att leva ett bra liv i framtiden. En annan viktig del av konferensen är ju att man får möjlighet att träffa andra onkologisjuksköterskor och dela erfarenheter med dem. Distresstermometern (DT) kan bli ett viktigt hjälpmedel i framtiden som en snabb och effektiv screeningmetod för distress som kan implementeras även på vår klinik

9 DISPUTATION Ulla Näppä Department of Radiation Sciences, Department of Nursing Umeå University, Umeå and Östersund, Sweden 2014 Resultat Studie I visade att 23 % av alla patienter som cytostatikabehandlats någon gång under sista året före sin död även fick cytostatikabehandling under sista levnadsmånaden. Studien visade också en samvariation mellan behandling sista levnadsmånaden och fler sjukhusvistelser inom en månad efter sista behandling, färre dokumenterade beslut att avsluta behandlingen samt att färre patienter från denna grupp avled i hemmet. I Studie II konstaterades att den utformade enkäten uppvisade tecken på såväl reliabilitet, validitet som förmåga att detektera när patientens allmäntillstånd försämrades. Studie III visade att palliativa cytostatika kan upplevas som potenta och oförutsägbara läkemedel, som kan skapa dilemman för de sjuksköterskor som genomför behandlingarna när de ges till patienter som är försvagade av sin cancersjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de ibland stod mitt emellan läkare, patienter och närstående inför behandlingsbeslut. Studie IV visade ingen statistiskt säkerställd effekt av rutinmässig monitorering av allmäntillståndet med det i studie II framtagna formuläret. Varken behandling under sista månaden i livet, sjukhusvistelser, dokumenterade beslut att avsluta behandling eller dödsplats påverkades. Däremot rapporterade sjuksköterskorna att formuläret gav dem värdefull information om patientens allmäntillstånd inför behandling. Dilemmas in palliative chemotherapy when approaching end-of-life Sammanfattning Dilemman i samband med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas. Bakgrund Cytostatikabehandling som ges vid obotlig cancersjukdom kan minska tumörbörda och besvärande symtom som t. ex smärta. Behandlingen ökar livskvalitet och överlevnadstid i många fall och bör därför erbjudas alla patienter som kan ha nytta av den. Dock är cytostatika potenta läkemedel som kan ge besvärliga biverkningar. Diskussionen i många studier pekar på att den förväntade överlevnaden bör överstiga en månad för att behandlingen ska kunna ha avsedd effekt. Då cytostatikabehandling vid obotlig cancersjukdom inte kan bota patienten är det alltid en tidsfråga innan nyttan med behandlingen avtar för att till sist helt upphöra. Fortsatt behandling med cytostatika innebär då risk för enbart negativa effekter i form av ökad trötthet, nedsatt immunförsvar och till och med livsförkortning. Möjligheterna att klara av fortsatt cytostatikabehandling bedöms inför varje behandling med blodprover och klinisk bedömning. På sjukhus utan tjänstgörande onkologspecialist träffar patienten sjuksköterskan som ger behandlingen. Ansvarig läkare kontaktas när provsvar eller något i patientens tillstånd avviker från det vanliga. När sjukdomen framskrider och patientens allmäntillstånd börjar svikta, bör syftet med behandlingen utvärderas och överväganden göras huruvida den ska fortsätta, regimen förändras eller avslutas. Min erfarenhet, ur ett sjuksköterskeperspektiv, av palliativ vård och cytostatikabehandlingar givna till patienter med obotlig cancersjukdom, fick mig att vilja undersöka hur många patienter som behandlas i livets slutskede. Jag ville också ta reda på hur bedömningen av patienten inför behandlingen gick till och om den kunde förbättras, samt hur sjuksköterskan upplevde att ge cytostatikabehandlingar i sent sjukdomsskede. Syften I. Att utforska andelen patienter med obotlig cancer som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden samt att finna utmärkande karakteristika för denna grupp patienter. II. Att utveckla och psykometriskt testa en kortfattad enkät utformad för bedömning av patientens allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling. III. Att identifiera situationer som sjuksköterskor kan uppleva som utmanande vid cytostatikabehandling av palliativa patienter med cancer. IV. Att undersöka om rutinmässig användning av enkäten utvecklad i studie II påverkat andelen patienter som behandlas med palliativa cytostatika under sista levnadsmånaden, andel sjukhusinläggningar, dokumentation av allmäntillstånd, dokumentation av avslutande av behandling i journal och/eller dödsplats. Metod Alla inkluderade patienter i studierna hade cytostatikabehandlats med anledning av obotlig, epitelial cancer (utgående från organens slemhinneceller) och var 20 år eller äldre. Deltagande sjuksköterskor arbetade på cytostatikabehandlingsmottagningar/ avdelningar. Både patienter och sjuksköterskor kom från Jämtland, Västerbotten och/eller Norrbotten. I studie I jämfördes journaldata från avlidna patienter som cytostatikabehandlats under sista levnadsmånaden med dem som avslutat behandlingarna tidigare. I studie II erbjöds patienter att delta i utvecklingen av en enkät som tagits fram för att mäta allmäntillståndet före cytostatikabehandling. I studie III intervjuades sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika och deras berättelser analyserades med narrativ metod. I studie IV jämfördes journaldata för avlidna patienter som använt enkäten från studie II med matchade kontroller och i tillämpliga frågor data från studie I. Klinisk nytta för framtiden Fynden i studien kan vara till nytta för alla inblandade i cytostatikabehandlingen; patienten, närstående, sjuksköterskan och läkaren. Särskilt i beslutsprocessen om cytostatikabehandlingen ska fortsättas eller avbrytas. Metoder för att bättre bedöma prognostiska faktorer inför cytostatikabehandling behöver utvecklas ytterligare. I en framtida studie skulle formuläret kunna vidareutvecklas för datoriserad användning så resultaten förs in i patientjournalen, där både sjuksköterska och läkare enklare skulle ha tillgång till dem innan behandlingsbeslut. Slutsatser Behandling med palliativa cytostatika nära livets slutskede kan skapa situationer som upplevs som dilemman, både för patienten och för vårdpersonalen. I studierna behandlades % av patienterna med cytostatika under sista levnadsmånaden. Dessa patienter vårdades oftare på sjukhus och färre av dem dog i hemmet. Sjuksköterskorna beskrev att de i vissa fall upplevde sig vara [mitt i mellan] i beslutsprocessen om cytostatikabehandling skulle ges eller inte. Cytostatikabehandlingens oförutsägbarhet visade sig vara ett genomgående tema i avhandlingen. Oförutsägbarheten leder till att individanpassning för varje enskild patient är av största vikt. Försöket till formulärutveckling skulle kunna öka möjligheten att mer objektivt använda allmäntillstånd som en parameter inför behandlingsbeslut när patienten nalkas livets slut. Formuläret visade sig ge sjuksköterskorna värdefull information om patienternas upplevda allmäntillstånd även om denna studie inte visade statistiskt säkerställda skillnader mellan de som använde formuläret och kontrollgruppens patienter. För att ytterligare optimera beslutsfattandet vid palliativ cytostatikabehandling när livets slutskede nalkas krävs fortsatt forskning

10 PROGRAM ONSDAG 18 MARS Program Onkologidagarna i Umeå Tema: Multiprofessionellt samarbete för en jämlik vård MÅNDAG 16 MARS SK-LÄKARKURS - MALIGNA LYMFOM Lokal: Bergasalen, Norrlands universitetssjukhus Kursledare: Karin Papworth/Martin Erlanson, Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Kursen öppen även för sjuksköterskor Var god se separat program STYRELSEMÖTE - SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING mars GEMENSAM SESSION Jan Waldenström föreläsning Immunotherapy of malignant melanoma; recent progress and challenges Rolf Kiessling, Karolinska Institutet, Stockholm OMVÅRDNADSASPEKTER KRING IMMUNTERAPI Karin Gabrielsson, Umeå Diskussion KAFFE OCH UTSTÄLLNING PARALLELLA SESSIONER Strålbehandling av barn (I samarbete med Svenska Barnradioterapigruppen) Moderatorer: Kristina Nilsson, Uppsala, Per-Erik Sandström, Umeå Nationell långtidsuppföljning av strålbehandlade barn och ungdomar Ulla Martinsson, Uppsala Protonbehandlinb av barn i Sverige Karin Belfrage, Lund Neurokognitiva sekvele efter hjärntumör i barndomen Ingrid Tonning-Olsson, Skånes universitetssjukhus Modern behandling åt alla - men vem tar hand om Vansbropatientens biverkningar? Moderator: Roger Henriksson, Stockholm Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen Nina Cavalli-Björkman, Uppsala Patientföreträdare Nursingperspektiv jämlik vård Lena Sharp, Stockholm SWEDPOS session Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering och tre exempel på interprofessionellt samarbete Pia Dellson, Lund, Hanna Ekman, Kristianstad, Helena Lundgren, Stockholm, Marie Sodell, Stockholm, Helena Bucht, Luleå, Katja Vuollet Carlsson, Umeå LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån ÅRSMÖTE SOF SPUR Martin Erlanson, Umeå FRIA FÖREDRAG ATT BEDÖMA BEHOV AV CANCERRE- HABILITERING OCH PLANERA ÅTGÄRDER Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson, Halmstad Att få livet att funka när vardagen är ansatt - små insatser som gör stor skillnad Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, Stockholm Sex och cancer Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall, Växjö Tonåringar som närstående Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro, Katrin Bartfai, Örebro POSTERVANDRING 2 MIN PRESEN- TATION // SWEDPOS MINGEL ÅRSMÖTE SWEDPOS TISDAG 17 MARS SK-LÄKARKURS, FORTS MÖTESTID LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån INVIGNING AV ONKOLOGIDAGARNA GEMENSAM SESSION Moderatorer: Camilla Hultberg, Stockholm, Roger Henriksson, Stockholm Bröstcancer - State of the Art Henrik Lindman, Uppsala Betydelser av att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi Ulrika Fallbjörk, Umeå Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang Sara Lilliehorn, Umeå Radioterapi Statusrapport från Svenska Bröstradioterapigruppen. Åsa Ärlig, Jönköping KAFFE OCH UTSTÄLLNING GEMENSAM SESSION Moderatorer: Ann-Christine Svensk, Umeå, Anders Widmark, Umeå Prostatacancer - State of the Art Camilla Thellenberg-Karlsson, Umeå Biverkningar efter kurativt syftande kirurgiskeller strålbehandling av män med prostatacancer Per Fransson, Umeå GEMENSAM SESSION Moderator: Kristina Finnilä, Stockholm Skandionkliniken presenterar nuläget Thomas Björk Eriksson, Håkan Nyström, Maria Furberg, Skandionkliniken Diskussion SYMPOSIUM Moderator: Roger Henriksson, Stockholm/Umeå Hallmarks of Cancer - Evolution under utveckling Krisztian Homicsko, MD, PhD Oncologist, CHU, Lausanne Hallmarks of cancer - introduktion Onkologiska innovationer - idag och i framtiden Integration av biologiska behandlingar i en kemoterapeutisk värld Paneldebatt - diskussion kring Hallmarks of Cancer kopplat till klinisk praxis och forskning Gustav Ullenhag - Colorektalcancer och Melanom Mikael Johansson - Lungcancer Henrik Lindman - Bröstcancer Anders Widmark - Prostatacancer Samarbetspartner: Roche AB MINGELBUFFÉ MÖTE NATIONELLA ONKOLOGICHEFSRÅDET Jämförande dosplaneringsstudie; fotoner-protoner för en grupp barn/ungdomar med varierande diagnoser Ingrid Kristensen, Skånes universitetssjukhus DUMBO-studien - upplägg och statusrapport Viveca Lindh, Umeå Charlotte Ångström-Brännström, Umeå TORSDAG 19 MARS GEMENSAM SESSION Elis Berven föreläsning Moderator: Johan Wennerberg, Lund Individual patient data meta-analysis in oncology: a 25-years experience on treatment evaluation in head&neck and lung cancer Jean-Pierre Pignon, Institut Gustave Roussy, Villejuif, Department of Biostatistics and Epidemiology, France Omvårdnadsaspekter vid head&neck cancer Moderator: Lena Sharp, Stockholm Symtomupplevelse hos patienter som behandlas för huvud- och halscancer - kort och långt perspektiv GEMENSAM SESSION TBA KAFFE OCH UTSTÄLLNING Maria Larsson, Inst för hälsovetenskaper, Karlstads universitet KAFFE OCH UTSTÄLLNING PARALLELLA SESSIONER Sant eller falskt? Juridiska spörsmål i det dagliga arbetet Moderator: Elisabeth O Karlsson, Umeå Sofia Malander, jurist, Linköping Onkologisk omvårdnadsforskning - State of the Art Moderator: Per Fransson, Umeå Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer - vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Stockholm EGEN AKTIVITET - GITARRMUSÉET (SEPA- RAT ANMÄLAN) SWEDPOS MIDDAG Cancerrelaterad fatigue - patientens berättelse, undersökning, behandling och uppföljning Karin Ahlberg, Göteborg Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson, Karlstad PET/CT för strålbehandling (Svensk Förening för Nuklearmedicin) Moderatorer: Elin Trägårdh, Malmö, Sophia Frantz, Helsingborg Erfarenheter från Köpenhamn Annika Loft Jakobsen, PET & Cyklotronenheten, Rigshospitalet, Köpenhamn Targetbestäming ur fysikerns perspektiv Jan Axelsson, Umeå PET/CT för strålbehandling vid universitetssjuk fortsättning >

11 PROGRAM TORSDAG 19 MARS, FORTS. husen i Sverige Sophia Frantz, Helsingborg SWEDPOS - workshop (fyra parallella) Att bedöma behov av cancerrehabilitering och planera åtgärder Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson, Halmstad Att få livet att funka när vardagen är ansatt - små insatser som gör stor skillnad Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, Stockholm Sex och cancer Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall, Växjö Tonåringar som närstående Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro, Katrin Bartfai, Örebro LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån PARALLELLA SESSIONER Strålbehandling (I samarbete med Svensk Förening för Radiofysik) Moderator: Björn Zackrisson, Cancercentrum, Umeå Skonsam strålbehandling - Ett nationellt projekt med MR i fokus Mikael Karlsson, Umeå Bakgrund och motivering; problembeskrivning för olika diagnoser Tufve Nyholm, Umeå, Lars E Olsson, Lund/Malmö MR baserad strålbehandling utan CT. Hur gör man? Joakim Jonsson, Umeå Automatisk segmentering på MR bilder för targetoch riskorgan Stina Svensson, RaySearch, Stockholm Presentation av vilka kliniska studier som pågår eller är på gång Adalsteinn Gunnlaugsson, Lund Adaptiv strålbehandling Adaptive radiotherapy for urinary bladder cancer - physical and clinical aspects Anne Vestergaard, Department of Medical Physics, Aarhus University Hospital Morten Höyer, Department of Oncology, Aarhus University Hospital SWEDPOS - FÖRELÄSNING Fysisk aktivitet - State of the Art Yvonne Wengström, Stockholm, Helena Igelström, Uppsala KAFFE OCH UTSTÄLLNING SWEDPOS - FÖRELÄSNING Ångest och Depression - State of the Art Pia Dellson, Lund, Birgitta Johansson, Uppsala, Johannes Engh, Falkenberg PARALLELL SESSION Sekreterarsession Kulturmöten i vården - när patienter och vårdpersonal från olika kulturer möts Moderator: Monica Sandström, Umeå Jeanette Olsson, Malmö, religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning Studiebesök Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus KONFERENSMIDDAG Lokal: Äpplet, Umeå Folkets Hus Lokal arr Varför ska man åka på Onkologidagarna? Ett perfekt tillfälle till att insupa ny kunskap, ny miljö och lära känna nya kunniga kollegor från landets alla hörn. En samlingsplats för onkologin i Sverige! Visst kommer du?! Det gör jag! // Ulrika Persson Stockholm Jag åker på Onkologidagarna för att få möjligheten att träffa trevliga kollegor och ta del av ny kunskap. //Micke Källman Gävle Jag vill gå på Onkologidagarna 2015 för att få reda på de senaste rönen inom onkologin, både gällande behandling och omvårdnad. Jag hoppas på att få inspiration av alla intressanta föreläsningar och ser även fram emot att träffa kollegor från hela landet // Maria Roos Örebro Klart att du ska delta på onkologidagarna 2015 i Umeå! De fantastiska föreläsarna och det breda programutbudet kommer att ge dig mycket ny kunskap och inspriration till ditt fortsatta så viktiga arbete. Vi ses! // Ann-Christine Svensk Umeå FREDAG 20 MARS GEMENSAM SESSION Moderator: Cecilia Olsson, Karlstad Acta Oncologica föreläsning Nurse led cancer care - looking to the future Mary Wells, Professor of Cancer Nursing Research & Practice, University of Stirling, Edinburgh KAFFE OCH UTSTÄLLNING GEMENSAM SESSION Väntetidssatsningen 2 miljarder anledningar Deltagare TBA Att få delta i Onkologidagarna 2015 ger en inblick i dagsläget inom onkologisk vård och behandling i Sverige samt en fingervisning om vad framtiden kan bära med sig i ett multiprofessionellt perspektiv men det är också en möjlighet att träffa kollegor från vårt avlånga land och utbyta erfarenheter, njuta av trevlig samvaro vilket kanske till och med öppnar upp för möjligheter till samarbete mellan kliniker. Jag ser fram emot att lyssna till föreläsningar om State of the Art kring bröstcancer, prostatacancer och onkologisk omvårdnadsforskning, barn och strålbehandling, höra vad Skandionkliniken kommer att innebära samt få mera kunskap kring rehabilitering av patienter med cancer. Vi ses där!// Annette Holst-Hansson Malmö Jag åker till Onkologidagarna för att det blir en multiprofessionell konferens av hög kvalitet! Fördragshållarna inom onkologisk omvårdnad är flera framstående så väl nationella som internationella forskare. Sedan är det ett fantastiskt tillfälle för kliniska sjuksköterskor, chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård. Det får inte missas! // Cecilia Sissi Olsson Karlstad SEKRETERARSESSION PRISUTDELNING ÅRS BÄSTA POS- TER GÅR TILL... Journalen idag och vårddokumentationen 2015 ÅRS ONKOLOGIDAGAR AVSLUTAS OCH imorgon VÄLKOMNA TILL VÄSTERÅS 2016! Moderator: Katrin Sundh, Umeå Carina Zetterberg, Socialstyrelsen Lunch att ta med Lokaler: Kulturbageriet, Fika CANCERFONDSRAPPORTEN Ändringar kan förekomma! För uppdaterat program gå in på Årets Onkologidagar i Umeå kommer att bjuda på ett varierande och brett program för alla yrkesgrupper. I år är SEWDPOS (Svensk förening för psykosocial onkologi & rehabilitering) med och anordnar ett parallellt program som jag verkligen ser framemot. Sedan vill jag inte missa möjlighet att skapa nya kontakter och nätverka på onkologidagarna. Här får jag möjlighet att träffa alla yrkesgrupper inom onkologin i Sverige på en och samma gång. //Camilla Hultberg Stockholm Jag ser med glädje fram emot att få delta i Onkologidagarna i Umeå! Framförallt ser jag fram emot att få fördjupad kunskap i onkologisk omvårdnad och att knyta nya kontakter med kollegor som arbetar med och är intresserad av onkologisk omvårdnad. Det är viktigt att det finns ett nationellt forum för utbyte av kunskap och där ny kunskap presenteras. Detta skapar lust och kraft att vidareutveckla den onkologiska omvårdnaden vid den egna kliniken där jag tjänstgör. Väl mött i Umeå! // Karin Wieselblad Stockholm

12 MEDLEMSSIDOR STYRELSE SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD PATIENTFÖRENINGAR Se hit alla sjuksköterskor! Årets sjuksköterska i cancervård Nu är det dags att nominera någon av dina fantastiska kollegor till utmärkelsen, årets sjuksköterska i cancervård Kriterier för nomineringen är en sjuksköterska i klinisk verksamhet som kollegorna upplever har gjort en särskilt värdefull insats för patienterna, de närstående och/eller avdelningsarbetet. Den vinnande sjuksköterskan får ta emot utmärkelsen i samband med Sjuksköterskor i Cancervårds årsmöte den 20 maj. Vinsten är 5000 kronor som är avsedda att användas till utbildning inom tjänsten. Nomineringen vill vi ha senast den 7 april Du skickar din motivering och kandidatens namn, arbetsplats och telefonnummer till Du som nominerar och den nominerade ska vara medlem i föreningen Sjuksköterskor i Cancervård. Vinnaren utses av styrelsen för Sjuksköterskor i Cancervård. Utvecklingsstipendium - Stipendium för utveckling inom cancervården Välkommen att söka Utvecklingsstipendium. Stipendierna är till för föreningens medlemmar och avser att stimulera och öka kompetensen. Det går att söka medel för projektoch utvecklingsarbete, studiebesök och hospitering vid onkologiska verksamheter samt fortbildningsaktiviteter (ej grundutbildning eller akademiska studier). Hälsning från Carin Lundgren vårdenhetschef Gävleborg som fick utmärkelsen årets sjuksköterska i cancervård 2014: Jag är mycket tacksam för utmärkelsen efter att ha arbetat inom cancervården i 26 år. Stipendiet gjorde det möjligt för mig att delta i EONS 9, den september 2014 i Istanbul. Det var en bra konferens genomgående där 60% av postrarna kom från Sverige. Föreläsningarna om ledarskap och patientsäkerhet gav mycket eftertanke och idéer till hur vi kan fortsätta jobba med detta hemma. Intressanta föreläsningar men det som rörde oss mest var en mammas berättelse om hennes son som hade en hjärntumör och senare avled. Välkomna att söka stipendium för deltagande i årets Onkologidagar i Umeå Välkommen att ansöka om stipendium för deltagande i Onkologidagarna den mars 2015 i Umeå. Stipendiet är på 3000 kronor och avser att bidra till kostnader för kongressavgift och resa. Tio stipendier kommer att delas ut. Endast medlemmar i Föreningen Sjuksköterskor I Cancervård kan söka. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: ORDFÖRANDE Camilla Hultberg Karolinska universitetssjukhuset, Radiumhemmet, Stockholm Tel: , SEKRETERARE Gail Dunberger Ersta Sköndal Högskola Stigbergsgatan Stockholm KASSÖR Per Lindblom Karolinska Universitetssjukhuset Onkologiska kliniken, P Stockholm LEDAMÖTER Kristina Finnilä Karolinska Universitetssjukhuset MK1-divisionen C2: Stockholm Mikael Källman Gävle sjukhus Avdelningen 17 Onkologkliniken Gävle Tel: Cecilia Olsson Karlstads Universitet Avd för omvårdnad, Karlstad Tel: , Katarina Sjövall FoUU ledare Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus, Lund Ann-Christine Svensk Cancercentrum Strålbehandlingsavdelningen Umeå Anki Dehlin-Eriksson Verksamhetsutvecklare Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Blå stråket Göteborg Tel: Organisationen för Sjuksköterskor i cancervård. ISSN TS registrering begärd. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material (text och bild). För signerade bidrag ansvarar författarna. CHEFREDAKTÖR Ulrika Persson ANSVARIG UTGIVARE Camilla Hultberg PRODUKTION Adviser försäljning AB ANNONSER Adviser försäljning AB Ansvarig säljare: Vejde Ericsson Tel: FORM Adviser försäljning AB 6 nummer per år/250 kronor. Medlemsavgift 250 kronor per år insättes på Riksföreningens för sjuksköterskor i Cancervårds Plusgiro: Riksföreningens hemsida KU, Radioterapi, Onkologiska kliniken, Stockholm Tel , Bröstcancerföreningarnas riksorganisation/bro Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386, Sundbyberg Tel: , Fax: Cancer- och Trafikskadades Riksförbund/CTRF Box 9509, Sandhamnsgatan 61, Stockholm Tel: , Fax: Cancerfonden-Riksföreningen mot cancer David Bagares gata 5, Stockholm Tel: , Fax: Stödföreningen för Cancerpatienter Ö. Larmgatan 10, Göteborg Tel: , Fax: Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR Box 7107, Barks väg 14, Solna Tel: , Fax: Gynsam, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation Storgatan 52B, Sundsvall Tel: Lungcancerföreningen Stödet Barks väg 14, Solna Kontakttelefon: Journummer/Stödtelefon: Svenska Laryngförbundet/SLF Barks väg 14, Solna Tel: , Fax: ProLiv, Patientförening för prostatacancersjuka Barks väg 14, Solna Tel: , Blodcancerförbundet Blodcancerfonden Box 1386, Sturegatan 4, Sundbyberg Tel: E-post: Carpa För patienter med tumörsjukdomar i hormonproducerande organ Sipples Patientförening Stallvägen 59, Båstad Tel: , Svenska Hjärntumörföreningen Norra Forsåkersgatan 21, Mölndal Tel: Ung Cancer Tel: Nätverket mot cancer Box 85, Bjärnum, Tel: Nätverket Mot Gynekologisk Cancer Parkvägen 46, Nacka Tell: ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade Box 1386, Sturegatan 4A, Sundbyberg Tel: Många av dessa patientföreningar delar också ut stipendier till vårdpersonal Utvecklingsstipendium delas ut två gånger per år, vid varje tillfälle delas två stipendier om vardera kronor ut. Utlysningen annonseras i tidningen Cancervården samt på föreningens hemsida, sista ansökningsdatum är 15 mars respektive 15 september. Skicka din ansökan med mail till Välkommen med din ansökan! Namn och kontaktuppgifter Arbetsplats Kort motivering Skicka din ansökan till senast den 20 februari REDAKTIONEN Ulrika Persson Radioterapiavdelningen Radiumhemmet och Södersjukhuset, Onkologiskakliniken Karolinska Universitetssjukhuset Tel: Karin Wieselblad Onkologkliniken P54 Karolinska Universitetssjukhuset Tel: Sjuksköterskor i Cancervård Årsmötet // 19 maj 2015 Maria Roos Strålbehandlingensavdelningen Universitetssjukhuset Örebro Tel: Annette Holst-Hansson Strålbehandlingsavdelningen Skånes Onkologiska Klinik, Lund Tel

13 POSTTIDNING B Avsändaradress: Cancervården, c/o Adviser AB, Åsgatan 2, Järna Nyheter från Nutricia! Nu kommer två nya smaker av Sveriges mest använda kompakta näringsdrycker. PER 125 ml Kcal Protein g Kostfiber g 0 PER 125 ml Kcal Protein g Kostfiber g 0 Fortimel Compact Neutral Ett neutralt alternativ av Sveriges mest använda kompakta näringsdryck.total finns nu 8 smaker. Fortimel Compact Protein Persika Mango Ny spännande smak av Sveriges mest proteinrika näringsdryck.* Välj mellan totalt 5 olika smaker. * 14,4 g protein/100 ml Har du frågor om Nutricias näringsdrycker? Kontakta Nutricia Direkt. Vardagar 9-15, Tel:

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017 Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm 27-28 april 2017 Möjligheter och utmaningar i en föränderlig cancervård betydelsen av sjuksköterskor med specialistkompetens Nationella

Läs mer

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017 Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm 27-28 april 2017 Möjligheter och utmaningar i en föränderlig cancervård betydelsen av sjuksköterskor med specialistkompetens Nationella

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Vem är vi som är här? Kontaktsjuksköterska Sjuksköterska Läkare Kurator

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Att bedöma rehabiliteringsbehov och planera åtgärder Workshop på Onkologidagarna 2015 18 & 19 mars Hanna Ekman Kontaktsjuksköterska Rehabiliteringskoordinator

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Teamet runt cancerpatienten

Teamet runt cancerpatienten I samarbete med Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Medlemmar får 10% rabatt Teamet runt cancerpatienten kunskap utveckling inspiration Livet och livskvaliteten efter cancerbehandling

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Seminarium i Palliativ vård

Seminarium i Palliativ vård Seminarium i Palliativ vård Länets palliativa rådgivningsteam arrangerade ett stort seminarium i Palliativ vård 28 september 2010 på Nordkalotten Konferens & Hotell i Luleå. Seminariet vände sig till chefer

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2011 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut. NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio

Läs mer

Sjuksköterskor i Cancervård. Organisationsnummer 802015

Sjuksköterskor i Cancervård. Organisationsnummer 802015 Sjuksköterskor i Cancervård Organisationsnummer 802015 Verksamhetsberättelse för räkenskapsåret 2013 1 Verksamhetsberättelse för räkenskapsåret 1 januari -31 december 2013 Vid årsmötet 2013 blev Katarina

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

ä SJUKSKÖTERSKAN INOM ÄLDREVÅRD 19 20 november, City Conference Centre, Stockholm Workshoppar Hälsotorget Mötesplatsen Postervandringar

ä SJUKSKÖTERSKAN INOM ÄLDREVÅRD 19 20 november, City Conference Centre, Stockholm Workshoppar Hälsotorget Mötesplatsen Postervandringar Workshoppar Den 19 november kl. 13.40 14.40 Teamarbete = jämlik hälsa I workshoppen diskuteras hur ett aktivt teamarbete i vården kan bidra till en mer jämlik hälsa. TID OCH PLATS MEDLEMSKAP 19 20 november

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Vad är en klinisk prövning?

Vad är en klinisk prövning? Vad är en klinisk prövning? En introduktion för patienter och närstående Inledning Utvecklingen i Europa har fortsatt gå framåt under det nya millenniets första årtionde. Vi har flera faktorer att tacka

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

EFTERUTBILDNINGSKURS ALLMÄN ONKOLOGI

EFTERUTBILDNINGSKURS ALLMÄN ONKOLOGI Svensk Onkologisk Förening 2004 1(6) ALLMÄN ONKOLOGI MÅNDAGEN DEN 2 FEBRUARI 10.00 10.30 Kaffe, kursinformation 10.40 11.20 BRÖSTCANCER Jonas Bergh Avancerad sjukdom 11.25 12.05 BRÖSTCANCER Jonas Bergh

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter

Läs mer

Handledaremöte 2012-31-01

Handledaremöte 2012-31-01 Handledaremöte 2012-31-01 Närvaro: Annika, Grethe, Dominique, Giovanni, Gun, Lena närvarande en kortis i början, Else (vid datorn) ST-läkarna o ST-café, 2 st per år, nästa gång 2012-04-17 13-16. Tänk efter

Läs mer

1. Val av justerare Marie Robertsson. 2. Godkännande av föregående protokoll Godkändes. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes

1. Val av justerare Marie Robertsson. 2. Godkännande av föregående protokoll Godkändes. 3. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes Minnesanteckningar Patient & Na rsta endera det vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland Tid: 6 november 16.00 19.00 Plats: Regionalt Cancercentrum, Va stgo tagatan 2, - lokal: Edsviken Deltagare:

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Välkommen till sjuksköterskeprogrammets konferens i omvårdnad 26 april 2013 Studenter vid sjuksköterskeprogrammet, termin 6, presenterar sina examensarbeten 09.00 Inledning av Professor Siv Söderberg i

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART Inger Fridegren, ordförande i Nationella Rådet för Palliativ Vård, som var en av arrangörerna hälsade oss välkomna. Hon introducerade tämligen omgående konferensensappen

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer