CANCERVÅRDEN. Inför Onkologidagarna. Extranummer. Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna. Sjuksköterskor i Cancervård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CANCERVÅRDEN. Inför Onkologidagarna. Extranummer. Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna. Sjuksköterskor i Cancervård"

Transkript

1 RAPPORT // CILLA WÄNDEL Från EONS-9 i Istanbul, sid 11. RAPPORT // MARIA ROOS Från sjuksköterskedagarna, sid 6. Extranummer Inför Onkologidagarna Rapport från EONS-9 & Sjuksköterskedagarna Sjuksköterskor i Cancervård

2 Bristol-Myers Squibb visar vägen inom immunonkologi Kan vi utnyttja kraften hos kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer? Innehåll // Extranummer Ledaren Redaktören har ordet Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar kan utnyttjas för att bekämpa cancer. Vår forskning ökar förståelsen för hur cancer kan undkomma immunsystemet och potentialen inom immunonkologi fortsätter att driva våra forskningsinsatser. Vi på Bristol-Myers Squibb fortsätter att forska och utveckla innovativa behandlingar som kan hjälpa patienter i deras kamp mot cancer. Rapport från Sjuksköterskedagarna Årets sjuksköterska 2014 Rapporter från EONS-9 Disputation Onkologidagarna i Umeå Medlemssidor bms.se Jan 2015 ONCSE15NP

3 LEDARE REDAKTÖREN God fortsättning på det nya året 2015! Äntligen kommer ett nytt nummer av Cancervården, jag hoppas ni har längtat! Hoppas att ni har haft en skön och vilsam jul. Jag har både hunnit med att fira jul med mina nära och kära och arbeta lite kliniska. Att arbeta under julhelgen är speciellt. Det är fantastiskt att julstämningen infinner sig på sjukhus trots allt. Den ser bara lite annorlunda ut. Man kan klä ut droppställningen till en julgran som ett barnbarn gjorde till sin morfar eller ta med Julpicknick till dagrummet som en son gjorde till sin pappa. Jag slutar aldrig att imponeras av patienter och anhörigas uppfinningsrikedom och kreativitet för att skapa stämning mitt i allt det svåra. Jag hoppas att jag kan föra tillbaka lite av den kreativiteten till vår nya tidning Som vi i styrelsen informerade under hösten så har Cancervården bytt tidningsleverantör. Vi har nu i januari startat vårt samarbeta med Adviser. Med anledning av detta har du detta lilla extranummer i din hand redan i februari. Vi vill inte att ni skall tro att vi har försvunnit, även om ni inte fått något nummer sedan tidigt i höstas. Förutom detta nummer kommer vi att ge ut fyra ordinarie tidningar under Detta känns nytt och spännande och vi ser fram emot samarbetet med Adviser. Vad har styrelsen arbetat med under hösten? Vi har framför allt fokuserat på arbetet med Onkologidagarna. Jag som ordförande hade tillsammans med tillträdande ordförande förmånen att besöka EONS ordförandemöte i november. Där möttes representanter från ett 20-tal länder i workshops med fokus på Communication, Advocacy, Research and Education (CARE). Läs mer om EONS arbete på där det också står om ordförandemötet Ett skäl till att vi trycker detta lilla extra nummer är att 2015 rymmer så många intressanta händelser som vi vill att ni skall uppmärksamma. Först ut är Onkologidagarna i Umeå mars. Det är en multiprofessionell konferens av hög kvalitet som vi arrangerar tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF). Svensk förening för psykosocial onkologi och rehabilitering (Swedpos) finns också på plats två av konferensdagarna. Fördragshållarna inom onkologisk omvårdnad är flera framstående, så väl nationella som internationella, forskare. Det är också ett bra tillfälle för alla kliniskt verksamma sjuksköterskor, läkare, paramedicinare, chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård. Föreningen har också tio stycken medlemsstipendier a 3000 SEK att söka för deltagande i konferensen. Läs mer på hemsidan Det är nu också dax att nominera Årets sjuksköterska, en mycket uppskattad utnämning. Vi behöver uppmärksamma våra värdefulla kollegor som gör skillnad runt om i Sverige. Sedan vill jag också att ni i god tid bokar in årsmötet den 19 maj I anslutning till årsmötet så kommer vi att ha en utbildningseftermiddag om säkerhet kring hantering av cytostatika. Ett mycket viktigt och angeläget ämne. Jag hoppas att vi får tillfälle att träffa under det kommande året. Hör gärna av dig till oss i styrelsen med dina synpunkter och idéer. Ha det gott och på återseende // Camilla Nu är julen över och vardagen har kommit tillbaka! Hoppas ni alla har fått möjlighet till någon form av välförtjänt vila. För ganska precis ett år sedan klev jag in i redaktionen för tidningen Cancervården, ett mycket inspirerande uppdrag. I höstas fick jag förtroendet att ta över redaktörsstolen efter Nadja och det känns verkligen som en riktig utmaning, samtidigt roligt och spännande! I år är det 20 år sedan jag examinerades som sjuksköterska vid Vårdhögskolan i Sundsvall. På den tiden var utbudet av arbeten begränsat och för min del gick flytten till Stockholm för att vara sommarvikarie på Geriatriska kliniken Danderyds sjukhus. När hösten närmade sig fanns ingen möjlighet att stanna kvar där och jag började söka nya arbeten. Av en ren slump hamnade jag då på Radiumhemmet eller den så kallade Onkologiska och Patologiska kliniken, som jag knappt visste vad det var. Jag sa under min utbildning att jag kommer aldrig att arbeta med cancer! Men detta har varit den mest lyckade slumpen i mitt liv. Idag säger jag att jag aldrig kommer att arbeta med något annat än cancerpatienter. Jag har under mina 20 år provat på alla typer av vård, öppen och slutenvård samt strålbehandling. 14 av dessa år har jag varit chef för cytostatikaverksamheten på Radiumhemmet bestämde jag mig för att göra någonting annat. Jag läste vidareutbildningen i Radioterapi och har sedan dess arbetat med strålbehandling både på Södersjukhuset och på Radiumhemmet. Tidningen har haft en turbulent och lite oviss höst. Som alla medlemmar redan fått information om har vi nu bytt tidningsdistributör. Under 2015 kommer 4 nummer, förutom detta extra nummer ut. Detta nummer är ett extranummer med fokus på Inför Onkologidagarna. Vi presenterar några rapporter från EONS, SOTA och Sjuksköterskedagarna. Hoppas det inspirerar er till att åka på dels Onkologidagarna och senare i höst även ECCO i Wien. Vi har även med en sammanfattning Ulla Näppes avhandling, Dilemman i samband med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas. Spännande läsning! I början av mars kommer ett nytt fullspäckat nummer med fokus på Akut Onkologi, något att se fram emot! Väl mött i mars! // Ulrika Persson Camilla Hultberg Ulrika Persson Chefredaktör 4. 5.

4 RAPPORT Sjuksköterskedagarna hölls på City Konferenscenter med nästan 800 personer närvarande. Det genomgående temat för de två dagarna var professionsetik och mod, men det var även fokus på hälsa och levnadsvanor. De flesta föreläsningarna under dagarna var parallella, så man fick försöka välja vad man ville lyssna på, vilket inte alltid var lätt. Maria Roos Strålbehandlingensavdelningen Universitetssjukhuset Örebro Rapport från sjuksköterskedagarna i Stockholm november 2014 Ania Willman, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening inledde dagarna med att hälsa välkommen. Hon pratade om hur det i nuläget ser ut i Sverige med sjuksköterskor. Det behövs fler sjuksköterskor och också fler sjuksköterskor med specialistutbildning. En utvärdering som är gjord av specialistsköterskeutbildningarna har visat på brister i utbildningen. Svensk sjuksköterskeförening anser därför att det behövs en ny typ av specialistsköterskeutbildning i Sverige. Ania Willman påtalade också vikten av specialistsjuksköterskeutbildningar för att patientvården ska vara säker, då forskning har visat att det finns ett samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjlighet till överlevnad, välbefinnande och möjlighet att få symtomminskning. Vi fick också under morgonen njuta av duon Lise och Getrud stod för underhållningen med cello, piano och skönsång. Ann Marie Rafferty, professor of Nursing Policy vid King s Collage i London, höll först ett föredrag om Reinventing nursing s social mission och därefter följde ett samtal mellan Ann Marie Rafferty och Ania Willman om vad sjuksköterskan har för ansvar?. Föreläsningen och samtalet handlade om omvårdnads policy, sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsmiljö och vad det resulterar i för patienterna. Ann Marie började med att berätta om omvårdnad ur ett historiskt perspektiv med utgångspunkt från Virginia Hendersson. Hur ser det ut i världen idag? Rapporter från Europa har visat att det finns för lite personal för att utföra den omvårdnad av patienter som är nödvändig. Ju fler patienter per sjuksköterska desto fler dödsfall. Ann Marie pratade om vad vi som profession har för ansvar för att utveckla kunskapsområdet. Det finns hela 13 miljoner sjuksköterskor i världen som kan amplify the voice of nursing. Kan vi som sjuksköterskor göra oss hörda gällande omvårdnad, så når vi långt globalt och kan påverka. Ett välbehövligt avbrott var pausgympan som hölls av Mathias Lidin, sjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska Sjukhuset. Han fick fart på hela publiken med knäböj och höftvickningar. Mats Johansson, som arbetar på avdelningen för medicinsk etik vid Lunds universitet, föreläste om något vi ser allt mer som underhållning i media- de vita dokusåporna som nu finns på TV, bloggar, Twitter, Facebook med mera. Är det försvarbart och etiskt riktigt att filma svårt sjuka människor och sedan visa det på TV? Mycket talar emot detta då risken finns att den personliga integriteten kränks eller att sekretessen inte kan hållas. Frågan är om alla patienter kan ge sitt samtycke till medverkan? Har anhöriga moralisk rätt att ge samtycke i patientens ställe? Han tog också upp att Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet avråder från att vara med i dessa program. Frida Smith tilldelades Svensk sjuksköterskeförenings Doktorandstipendium. Frida är specialistsjuksköterska inom onkologi och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Hon fick stipendiet för projektet Personcentrerad information och kommunikation vid kolorektal cancer (PINCORE) som ger förutsättningar för patienter och närståendes partnerskap i vården. Carina Werkander Harstäde föreläste om hur de närstående till svårt sjuka patienter upplever skuld och skam, och om balansgången mellan de komplexa känslor som uppstår när man vårdar sin anhörige. Hon har intervjuat anhöriga till svårt sjuka patienter efter deras bortgång och ca ett år framåt. Begreppen skuld och skam beskrevs. I intervjuerna framkom att de närstående hade en önskan om att vara delaktiga; bland annat för att ge kärlek, bevara autonomin hos den svårt sjuke och för att undvika en dålig vårdkvalité. Att vara närstående i livets slutskede ger känslor av tillfredsställelse och meningsfullhet men även att inte klara av situationen och ha kontroll dygnet runt. Upplevelserna av skuld kunde t.ex. vara att man inte uppfyllde sina åtaganden. Upplevelserna av skam kunde vara att känna sig kraftlös och underlägsen, att inte bli tagen på allvar eller att familjekonflikter blev synliga. Lena Sharps och Carol Thiselmans föreläsning handlade om den professionella identiteten och hur vi beter oss som sjuksköterskor. Teamarbete beskrivs som en viktig kärnkompetens inom vården. Men samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare fungerar inte alltid som det borde. Hur kan ett effektivt teamarbete fungera inom både den kliniska vården, utbildning och forskning; och hur påverkar det patientsäkerheten och patienternas delaktighet i vården? Det talades om s.k. magnetsjukhus, alltså sjukhus som behåller redan befintlig personal och även kan rekrytera nya sjuksköterskor. Viktigt för dessa s.k. magnetsjukhus är bland annat ett bra ledarskap med utvecklings- och utbildningsmöjligheter, ett bra teamarbete osv. I Sverige finns det i nuläget inga sådana sjukhus. Arbetsmiljöns betydelse diskuterades också. Forskning har visat på att arbetsplatser som sjuksköterskorna tycker det är bra och där de trivs och stannar, där tycker även patienterna att det är bra. Slutsatsen från föreläsningen var att forskningen har visat > 6. 7.

5 RAPPORT att en kompetent, välutbildad, självständig, teamarbetande, nöjd vårdpersonal med ett bra ledarskap och arbetsmiljö resulterar i en bättre vård för patienterna. Många utställare fanns på plats att besöka mellan föreläsningarna, med information om allt ifrån bemanningsföretag, böcker, olika utbildningar och förbund, företag med sårvårdsprodukter, munhälsoartiklar med mera. Första dagen avslutades med mingel framåt kvällen på Clarion hotell Sign med god buffé, vin och underhållning av discjockey. Levnadsvaneprojektets Hälsotorg var en mötesplats där man kunde få veta det senaste om det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet. Där var det också intressanta workshops båda dagarna. Jag var med andra dagens workshop samtal om levnadsvanor- ett interprofessionellt ansvar. Ska vi prata om levnadsvanor med våra svårt sjuka patienter? Det framkom att det ska vi absolut göra. Iréne Nilsson Carlsson på Socialstyrelsen berättade om de Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggandeförebyggande metoder som kom ut år De handlar om tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Inom hälso- och sjukvården gäller det att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt genom att stödja patienten att öka kontrollen av sin egen hälsa, även att erbjuda kunskap, verktyg och stöd t.ex. genom att erbjuda rådgivande samtal kring levnadsvanor. Det blev också intressanta diskussioner med Lars Jerdén, Sara Haile och Maria Hjort. Vem ansvarar för att patienten får information om levnadsvanor? Primärvården eller slutenvården? Vem är ansvarig för patienten när operationen är gjord och blir utskriven från vårdavdelningen. Kommunikationen är inte alltid den bästa mellan olika vårdgivare som dessutom har olika dokumentationssystem. Arbetet med levnadsvanor är ingen one mans show utan ett teamarbete. Patienten ska få samma information oberoende av vilken personalkategori man träffar. Det är också effektivt att utnyttja alla resurser i teamet. För att stärka lärandet och samverkan inom teamet är det är också viktigt med uppföljning och återkoppling. Båda dagarna var det posterutställning med ett 30-tal postrar, och med postervandring där utställarna berättade om sina projekt. Det delades också ut pris för bästa utvecklingsprojekt som gick till Katarina Vallin och Liselott Pettersson i Uppsala för postern Patientcentrerad rapport Bedside handover. Pris för bästa vetenskapliga poster gick till Ann-Kristin Jönsson och Karin Stenzelius för postern Livet efter prostatektomi, mäns upplevelser. Matthias Lidin, specialistsjuksköterska på livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset, föreläste om fysisk aktivitet och hur sjuksköterskan kan hjälpa personer att öka den fysiska aktiviteten genom hälsosamtal. Dessa samtal ska vara personcentrerande och motivera till att göra beteendeförändringar. Det är viktigt att lägga fram fakta som bygger på vetenskap. Han talade om de riktlinjer som finns gällande fysisk aktivitet och om det farliga stillasittandet. 30 minuter per dag eller 150 minuter per vecka ska man vara fysiskt aktiv om aktiviteten har en måttlig intensitet. Vid hög intensitet rekommenderas 50 minuter per vecka. Aktiviteterna går att dela upp på 10 minuters pass om man önskar. Dessutom bör man kombinera den fysiska aktiviteten med styrketräning. Det leder till att blodtrycket och de onda blodfetterna minskar, och blodsockerbalansen förbättras. Forskning talar för att den som är fysiskt aktiv lever 6-9 år längre än den som inte är det! Sölvi Vejby, sjuksköterska på hematologen och samordnare levnadsvanor HFS vid Akademiska sjukhuset, föreläste om etik och levnadsvanor. Hur kan man ge en professionell och evidensbaserade omvårdnad som grundar sig på ett hälsofrämjande och etiskt förhållningssätt när man träffar patienter som har fått en cancerdiagnos? Hon pratade om vikten att ha en hälsofrämjande slutenvård. Vid cancer spelar ärftligheten en stor roll i 5-10 % av fallen. Men i hela 70 % av fallen spelar livsstilsfaktorerna en stor roll. I nuläget saknas ett hälsofrämjande fokus inom vården- Utmaningarna kan vara de egna känslorna och värderingarna, bristen på kunskap, bristen på motiverande strategier, den fysiska miljön och att det inte finns några rutiner att jobba efter. Anna Forsberg föreläste andra dagen om moral, mod och vilket ansvar man som sjuksköterska har när man arbetar i en högteknologisk vård. Till vardags är hon professor i vårdvetenskap i Lund, där hon forskar kring vård i högteknologiska miljöer och inom organdonation/transplantation. Patienter som hamnar i vård med hög teknologi är ofta svårt sjuka. Hon menar att det finns etiska spänningsfält i vården. Patienten blir tvungen att lämna över ansvaret till personalen och lita på att de gör sitt bästa, men det gör dem också mer utlämnade och sårbara. Ju mer utsatt patienten är, desto större ansvar har vi som vårdpersonal för patienten. Sjuksköterskan visar sitt moraliska värde genom sitt sätt att handla mot patienten. Vi som vårdpersonal har en moralisk perception där vi måste höra, se och känna den enskilde patientens behov. Hon pratade också om den moraliska integriteten med fokus på vad som händer med vårdaren under vårdandet av patienten. Det är viktigt att våga vara modig som sjuksköterska, och att inte överge patienten är att ta ansvar. Andra dagen avslutades med att Lena Sundström, författare och journalist, föreläste om hjältar, moral och etik. Så var det dags att åka hem efter två givande och tänkvärda dagar, fullastad med broschyrer och en och annan ny penna och i bagaget! 8. 9.

6 NYHETER Carin Lundgren, vårdenhetschef på Onkologisk mottagning och Dagsjukvård, blev i våras utsedd till Årets sjuksköterska i Cancervård av föreningen Sjuksköterskor i Cancervård och ROCHE. Rapport från Carin finns att läsa i detta nummer på sidan 22 Årets sjuksköterska i cancervård 2014 I utmärkelsen ingick ett stipendium på 5000:- som skulle användas till utveckling och stimulans inom cancerområdet. Carin har använt stipendiet till EONS cancerkonferens i Istanbul 18-19/9 där fokus låg på Ledarskap och patientsäkerhet. Liten rapport från EONS i Istanbul Hur kan vi eliminera läkemedelsfel inom cancervården? (Lena Sharp - Sverige) WHO har tagit fram statistik på att ca 10% av alla patienter vi möter i vården får någon form av vårdskada. En stor det av dessa är relaterade till läkemedel. Inom cancervården är det skador uppkomna vid administrering av cytotoxiska läkemedel som är de allvarligaste och kan ge katastrofala följder. Dessa läkemedel är också de mest frekventa på en onkologklinik, vilket gör att frågan måste komma högt upp på dagordningen när det gäller patientsäkerhet! I processen runt administrationen finns både läkare, farmaceuter, sjuksköterskor och patienter och det är just i skiftena mellan dessa kontakter felen uppstår. Ett sätt som man provat och utvärderat från Karolinska universitetssjukhuset är att en sjuksköterska övervakar hela processen både för att upptäcka medicinska fel, men också för att göra patienterna mer delaktiga i sin medicinering och också kunna reagera på när det blir fel. Patientmedverkan har visat sig vara nyckeln till att eliminera fel i medicineringen. Olika former av patientmedverkan provas nu för att kunna öka patientsäkerheten ytterligare. Konferensdeltagare: Maria Brovall och Lena Sharp Engagera patienter och anhöriga i vården! (J.P Prata Portugal) På senare år har man sett att det finns stora vinster i att använda sig av läkemedelsberättelser när patienter passerar olika vårdnivåer. De största felen begås, som vi tidigare hört, när personalen rapporterar över läkemedel i skrift i epikrisen. I och med läkemedelsberättelser har man nu fått en fylligare rapport med förklaringar till att läkemedel bytts ut eller att styrkor förändrats vilket har minskat läkemedelsfelen betydligt. Nu vill man gå ytterligare ett steg i patientsäkerhetens namn och involvera patienterna som ägare av listan, vilket innebär att patienten är med när listan skrivs och får då också en ökad kunskap om sina mediciner vilket hypotetiskt skulle göra att läkemedelsfelen minskar. Detta är en pågående studie men redan finns resultat som visar att detta är en framkomlig väg för att minska läkemedelsfelen inom vården och därmed öka patientsäkerheten. Maria Brovall vid sin poster

7 RAPPORT Den sep hade jag förmånen att få vara delta på EONS 9 (European Oncology Nursing Society) konferens i Istanbul! Cilla Wändel Onkologisjuksköterska, Strålbehandlingen, Skånes Onkologiska Klinik, Lund EONS 9 konferens i Istanbul Cilla Wändel berättar om besöket Förberedelserna inför kongressen började redan i januari då jag och en kollega, Annette Holst-Hansson, utarbetade och sände in två abstrakt till konferensen, det ena handlade om implementering av positioneringssystemet Catalyst vid strålbehandlingsavdelningen och det andra abstraktet var en intervjustudie av 22 patienter om deras upplevelse av positioneringssystemet. I maj månad fick vi positivt svar; båda abstrakten var antagna som postrar! Nu började arbetet med att söka pengar till flyg och hotell! Vi hade turen att få pengar från två olika fonder, vår tjänstledighet blev beviljad och nu kunde vi färdigställa våra två postar! Vi reste ner dagen innan konferensen startade och hann med en liten runda i Istanbul. Den världsberömda Blå moskén med sina sex vackra minareter hann vi tyvärr inte tid att gå in i men vi såg den vackra byggnaden från torget. Hagia Sofia, den heliga visdomens kyrka och ett av världens arkitektoniska mästerverk, som är mer än 1400 år gammal beundrade vi också från utsidan och sedan begav vi ju oss till konferenslokalen för att registrera oss. Att registrerar sig för konferensen dagen innan är praktiskt och minskar risken att missa föreläsningar när konferensen börjar. Konferensen hölls i det gamla Militärmuséet (bara det var ju spännande) så varje gång vi gick in till konferensen fick vi skicka väskan genom en säkerhetskontroll precis som på en flygplats. Konferensen hade ca 400 deltagare, många var självklart från Turkiet, men de flesta europeiska länderna var representerade men även deltagare från Indien, Japan och Kanada fanns på plats. På konferensen hölls det många intressanta föreläsningar och många pågick parallellt så det fanns ingen möjlighet att jag skulle kunna lyssna på allt, så det var bara att välja! Jag vill delge er från några av de mest intressanta föreläsningar och work shops som jag hann lyssna på och delta i. Anki Krol från Nederländerna höll en intressant workshop med titeln Integrering av screening för distress. Anki började med att fråga oss deltagare om hur ofta vi som sjukvårdspersonal frågar en patient; Hur mår du? Men vad vi egentligen menar är ju hur patienten mår fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt. I Nederländerna har de anammat den vetenskapliga distress thermometer (DT), vilken är framtagen av NCCN. DT är validerad, strukturerad och enkel att använda. Patienten får ett formulär att fylla i hemma med en skala mellan 0-10, där 0 betyder ingen distress och 10 extrem distress. Det finns även en problemlista där patienten kan fylla i vad som bekymrar och stressar. Efter att patienten fyllt i formuläret diskuterar patienten eventuella problem med sin sjuksköterska och kan få hjälp med egenvårdsåtgärder. De får också svara på om de vill ha hjälp med sitt problem av någon annan i vårdteamet t.ex. en sjukgymnast. Anki och hennes kollegor ser stora fördelar med att använda distress termometern; sjuksköterskan och patienten får bättre kontakt och sjuksköterskan kan snabbare få ett grepp om vilka problem patienten har vilket leder till en snabbare lösning för patienten. Vissa frågor som kan vara svårt att prata om som t.ex. sexualitet och religion kan med hjälp av DT kännas mera naturliga att samtala kring. En svensk studie av Thalén-Lindström et al (2013) har validerat den svenska versionen av DT, vilket bådar gott för intresserade. Workshopen var väldigt intressant och avslutades med en diskussion om hur vi andra deltagare såg på möjligheterna natt införa en DT för screening vid våra sjukhus. Vi såg alla unisont stora möjligheter att använda oss av detta enkla hjälpmedel. En session var så kallad proffered papers där varje föreläsare endast ges 10 minuter för att snabbt presentera sina resultat. Sessionen vi besökte var om symtom hantering, det är ju ett ämne man inte kan få för mycket kunskap om. Flertalet presentationer var av förklarliga skäl av sjuksköterskor från Turkiet, en studie var om hur patienter (O. Ugür) upplever sitt dagliga liv med inplanterade venport. 107 patienter deltog i studien, där 90 % upplevde sig nöjda med informationen kring sin venport och denna information hade majoriteten fått av en sjuksköterska. Majoriteten upplevde inga problem med sin venport, däremot hade drygt 8 % någon gång haft en infektion kring venporten. Merparten av deltagarna upplevde att de kunde delta i fritidsaktiviteter, sport samt leva ett aktivt socialt liv trots venporten. Dock upplevde en femtedel av deltagarna att venporten var ett främmande föremål i deras kropp men mer än hälften av deltagarna var tacksamma att de fått en venport. En annan föreläsare (G. Can) presenterade en randomiserad kontrollerad studie om effekten av black mulberry molasses som prevention för strålningsinducerad mukosit hos head och neck cancer patienter, studien påvisade en 38 % -ig minskning av mukosit, minskad känslighet och smärta i gommen samt minskad incidens och grad av dysfagi, vidare studier behövs dock för att konfirmera resultatet. I England hade man provat en samhällsbaserad uppsökande klinik för män med prostata cancer. E Ream berättade att prostatacancer är 3 gånger så vanligt hos afrikanska män och karibiska män än hos kaukasier och dessa grupper har mindre kunskap om prostatcancer och därigenom en mera negativ bild av möjligheter till bot, behandlingsmöjligheter samt upplever större problem att prata om miktionsbesvär. Dessa män PSA-testar sig även eller kanske just därför i lägre omfattning. En klinik startades för att nå dessa män, den visade sig vara populär bland dessa män som tidigare varit svåra att nå, männen kände sig mera bekväma att > prata om sina besvär på klini

8 RAPPORT ken än hos en vanlig allmänläkare. Kliniken var öppen i 98 dagar och 328 män sökte hjälp och man fann 9 fall av prostatacancer varav 7 i ett tidigt stadium vilket annars är ovanligt i denna grupp. Trots att kliniken motsvarade sitt syfte fann man att det inte skett vare sig mest effektivt metodmässigt eller mest kostnadseffektivt men man är beredd att testa detta ytterligare och kanske då på ett mera effektivt. Vi passade på att smita ut och se omgivningarna under lunchen, vi såg det berömda Taksimtorget och åt en formidabel lunch samtidigt. Vädergudarna var oss dock inte nådiga vid vår vistelse det regnade titt som tätt, men vi var ju mest inomhus. Efter lunch besökte vi en mycket givande session om bröstcancer, moderator för sessionen var Paz Fernandez Ortega som på morgonen erhållit EONS Lifetime Achievement Award Professor Debbie Fenlon från Southhamptons University pratade om de långsiktiga konsekvenserna bröstcancer har på överlevarna. Vad gäller överlevare så uppstod det en intressant diskussion kring hur olika man pratar om överlevare i de olika europeiska länderna. I England är det ett vedertaget begrepp där även patienterna ser sig själva som överlevare medan man i många andra länder inklusive Sverige inte använder överlevare som begrepp i någon större omfattning. 1,67 miljoner kvinnor får diagnosen bröstcancer årligen globalt vilket innebär att bröstcancer står för 25 % av all cancer i världen. Man räknar med att kvinnor dör till följd av bröstcancer årligen. De flesta länder räknar inte överlevare men i England håller man räkning och kvinnor är bröstcanceröverlevare. Studier påvisar att kvinnor som överlevt bröstcancer rapporterar sämre upplevd hälsa och lägre livskvalitet. Viktökning är vanligt och hos kvinnor som tar Tamoxifen är viktökningen än högre. Andra bieffekter som rapporteras hos dessa kvinnor många år efter avslutad behandling är osteoporos, smärtor och värmevallningar, dessa med störd nattsömn som följd. Kognitiv beteendeterapi har visat lovande resultat för att lindra värmevallningar, och en stor studie är nu startad i England. Adherensen till Tamoxifen etc. minskar också med åren vilket kan leda till lägre överlevnad. Vad som är viktigt att ta med sig och tänka på i arbetet med dessa kvinnor är att cancer stör det vardagliga livet många år efter diagnos och behandling. Özgul Karayurt, professor från Turkiet pratade om lymfödem, siffrorna variera i olika studier men mellan %. Riskfaktorerna är associerade med behandling, sjukdomens utbredning samt patienten, där ett högt BMI och hypertension ökar risken. Rekommenderade aktiviteter är yoga, pilates, simning, aerobic, promenader, cykling men även att träna styrka. Från Sverige pratade sedan Marie Nilsson, socionom från KI om vad som påverkar återgången till arbete efter en bröstcancerdiagnos. Årligen drabbas 400 kvinnor i arbetsför ålder av bröstcancer. Risken att aldrig återkomma till arbetslivet ökar om kvinnan drabbas i yngre ålder och/eller känner sig missnöjd och otillfredsställd med sin arbetssituation. Det är viktigt att kvinnan får stöd från sin arbetsgivare samt att arbetsplatsen och arbetsuppgifter kan anpassas efter kvinnans behov för att kvinnan snabbt ska kunna återgå till sitt arbete. Sjukvårdspersonal har också en viktig roll när det gäller att underlätta för kvinnan att återgå till sitt arbete. Genom att bistå kvinnan med rätt information och vårdplanering optimeras hennes förutsättningar till en snabb och bra återgång till arbetet. Hur kvinnan blir bemött av arbetsgivare, försäkringskassa samt vänner och familj spelar stor roll för återhämtningen efter en bröstcancerdiagnos. Första konferensdagen avslutades med en fantastisk uppvisning av Turkisk folkdans där män och kvinnor dansade de mest fantastiska danser med medryckande musik och efteråt blev vi bjudna på Turkiska meze och ett glas vin! Posterutställningen var också mycket intressant och bestod av 185 olika postrar! En av dem var från Turkiet och handlade om sjuksköterskans roll vid tidig diagnosav bröstcancer hos män. Manlig bröstcancer är ju ovanligt och endast 1 % får denna diagnos i världen, men även denna ökar tyvärr. Studien är en case rapport om en man som får bröstcancer. Mannen kände själv en knuta i bröstet men ignorerade symtomen under två år innan han sökte läkare. Sjuksköterskor har en viktig roll i att informera om att även män kan få bröstcancer och man vill även uppmana att de gör självundersökningar av sina bröst. En annan poster var från Japan där de diskuterade sjuksköterskans betydelse för omvårdnad och vad som gör omvårdnaden unik! DE tyckte att sjuksköterskan tillsammans med patienten identifierar patientens behov. Sjuksköterskan fokuserar på patientens dagliga liv och erbjuder personlig koordination och behandling men sjuksköterskan ser också patientens potential. Därför har onkologisjuksköterskan en framträdande roll i multidisciplinära samarbeten. Innan lunchen serverades lyssnade vi på två föredrag om prostatacancer som hölls av Benthe Toft Jenssen från Danmark och Erik von Muilekom (ordförande i EONS) från Nederländerna. En studie med 1017 män med prostatacancer från sju länder visade att 81 % av männen har behov av mer stöd än det fått, de behövde främst mera psykosocialt stöd samt stöd kring sin sexualitet. Patienterna beskrev att 75 % var mycket nöjda med sin behandling och resterande hade negativ upplevelse av biverkningar, emotionellt och praktiskt stöd och 22 % saknade helt stöd för sin partner. Från fredagen vill jag också rapportera från en mycket intressant workshop som professor Anni Andersson från Dundee höll i med titeln Livsstil och cancer. Anni började med att beskriva att cancer till stor del är livsstilsberoend och beror i hög gradorsaker rökning och alkohol, kroniska infektioner, obalanserad diet och en del är hormonberoende. De som lever med en cancerdiagnos ökar, år 2010 levde 1 million med cancer och 2020 uppskattar man att 3 miljoner kommer att leva med cancer och 2030 beräknas siffran vara uppe i 4 miljoner! Fler och fler studier visar att man kan minska cancerdödligheten med hjälp av fysisk aktivitet, t.ex. visar 9 olika studier att risken för att dö i bröstcancer kan reduceras med 30 % med hjälp av fysisk aktivitet, 6 studier visar samtidigt på att fysisk aktivitet kan reducera mortaliteten i kolorektal cancer med 26 %. Anni uppmanar kvinnor med bröstcancer att fortsätta med eller starta med fysisk aktivitet redan dagen efter operationen. Man uppmanar patienter att vara aktiv 3 timmar per vecka och patienterna kan välja att promenera 10 min per gång så det behöver inte vara alltför belastande för dem. Att träna är en säker, effektiv väg för rehabilitering och det minskar de flesta symtom men speciellt lymfödem, fatigue och emotionell stress. Ett observandum för alla är att stillasittande 6 timmar per dag ökar risken att få kolorektal cancer med 27 %. Kvinnor med bröstcancer upplever viktökning i 60-96% och de ökar i genomsnitt 3.9 kg på 2 år beroende på kemoterapi och hormonbehandling. Normalt är att alla friska personer ökar ca 400 gram på ett år och man inte medvetet undviker det. Anni berättar också att patienterna ofta vill ha råd om vad just de ska träna på men hon menar att råden får ges på ett respektfullt sätt. Det är viktigt att vårdpersonalen inte är dömande utan utgår från vad som kan vara bra för just den unika individen. Ett bra hjälpmedel har visat sig vara en stegräknare för då upplevde patienterna att det blev roligare för dem att röra på sig. Konferensen gav viktig kunskap om canceröverlevares livskvalitet och hur vi kan påverka denna. Detta arbete måste startas redan vid diagnos för att patienterna ska ha en större chans att leva ett bra liv i framtiden. En annan viktig del av konferensen är ju att man får möjlighet att träffa andra onkologisjuksköterskor och dela erfarenheter med dem. Distresstermometern (DT) kan bli ett viktigt hjälpmedel i framtiden som en snabb och effektiv screeningmetod för distress som kan implementeras även på vår klinik

9 DISPUTATION Ulla Näppä Department of Radiation Sciences, Department of Nursing Umeå University, Umeå and Östersund, Sweden 2014 Resultat Studie I visade att 23 % av alla patienter som cytostatikabehandlats någon gång under sista året före sin död även fick cytostatikabehandling under sista levnadsmånaden. Studien visade också en samvariation mellan behandling sista levnadsmånaden och fler sjukhusvistelser inom en månad efter sista behandling, färre dokumenterade beslut att avsluta behandlingen samt att färre patienter från denna grupp avled i hemmet. I Studie II konstaterades att den utformade enkäten uppvisade tecken på såväl reliabilitet, validitet som förmåga att detektera när patientens allmäntillstånd försämrades. Studie III visade att palliativa cytostatika kan upplevas som potenta och oförutsägbara läkemedel, som kan skapa dilemman för de sjuksköterskor som genomför behandlingarna när de ges till patienter som är försvagade av sin cancersjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att de ibland stod mitt emellan läkare, patienter och närstående inför behandlingsbeslut. Studie IV visade ingen statistiskt säkerställd effekt av rutinmässig monitorering av allmäntillståndet med det i studie II framtagna formuläret. Varken behandling under sista månaden i livet, sjukhusvistelser, dokumenterade beslut att avsluta behandling eller dödsplats påverkades. Däremot rapporterade sjuksköterskorna att formuläret gav dem värdefull information om patientens allmäntillstånd inför behandling. Dilemmas in palliative chemotherapy when approaching end-of-life Sammanfattning Dilemman i samband med palliativ cytostatikabehandling när livets slut nalkas. Bakgrund Cytostatikabehandling som ges vid obotlig cancersjukdom kan minska tumörbörda och besvärande symtom som t. ex smärta. Behandlingen ökar livskvalitet och överlevnadstid i många fall och bör därför erbjudas alla patienter som kan ha nytta av den. Dock är cytostatika potenta läkemedel som kan ge besvärliga biverkningar. Diskussionen i många studier pekar på att den förväntade överlevnaden bör överstiga en månad för att behandlingen ska kunna ha avsedd effekt. Då cytostatikabehandling vid obotlig cancersjukdom inte kan bota patienten är det alltid en tidsfråga innan nyttan med behandlingen avtar för att till sist helt upphöra. Fortsatt behandling med cytostatika innebär då risk för enbart negativa effekter i form av ökad trötthet, nedsatt immunförsvar och till och med livsförkortning. Möjligheterna att klara av fortsatt cytostatikabehandling bedöms inför varje behandling med blodprover och klinisk bedömning. På sjukhus utan tjänstgörande onkologspecialist träffar patienten sjuksköterskan som ger behandlingen. Ansvarig läkare kontaktas när provsvar eller något i patientens tillstånd avviker från det vanliga. När sjukdomen framskrider och patientens allmäntillstånd börjar svikta, bör syftet med behandlingen utvärderas och överväganden göras huruvida den ska fortsätta, regimen förändras eller avslutas. Min erfarenhet, ur ett sjuksköterskeperspektiv, av palliativ vård och cytostatikabehandlingar givna till patienter med obotlig cancersjukdom, fick mig att vilja undersöka hur många patienter som behandlas i livets slutskede. Jag ville också ta reda på hur bedömningen av patienten inför behandlingen gick till och om den kunde förbättras, samt hur sjuksköterskan upplevde att ge cytostatikabehandlingar i sent sjukdomsskede. Syften I. Att utforska andelen patienter med obotlig cancer som behandlas med palliativ cytostatika under sista levnadsmånaden samt att finna utmärkande karakteristika för denna grupp patienter. II. Att utveckla och psykometriskt testa en kortfattad enkät utformad för bedömning av patientens allmäntillstånd vid palliativ cytostatikabehandling. III. Att identifiera situationer som sjuksköterskor kan uppleva som utmanande vid cytostatikabehandling av palliativa patienter med cancer. IV. Att undersöka om rutinmässig användning av enkäten utvecklad i studie II påverkat andelen patienter som behandlas med palliativa cytostatika under sista levnadsmånaden, andel sjukhusinläggningar, dokumentation av allmäntillstånd, dokumentation av avslutande av behandling i journal och/eller dödsplats. Metod Alla inkluderade patienter i studierna hade cytostatikabehandlats med anledning av obotlig, epitelial cancer (utgående från organens slemhinneceller) och var 20 år eller äldre. Deltagande sjuksköterskor arbetade på cytostatikabehandlingsmottagningar/ avdelningar. Både patienter och sjuksköterskor kom från Jämtland, Västerbotten och/eller Norrbotten. I studie I jämfördes journaldata från avlidna patienter som cytostatikabehandlats under sista levnadsmånaden med dem som avslutat behandlingarna tidigare. I studie II erbjöds patienter att delta i utvecklingen av en enkät som tagits fram för att mäta allmäntillståndet före cytostatikabehandling. I studie III intervjuades sjuksköterskor som arbetar med att ge cytostatika och deras berättelser analyserades med narrativ metod. I studie IV jämfördes journaldata för avlidna patienter som använt enkäten från studie II med matchade kontroller och i tillämpliga frågor data från studie I. Klinisk nytta för framtiden Fynden i studien kan vara till nytta för alla inblandade i cytostatikabehandlingen; patienten, närstående, sjuksköterskan och läkaren. Särskilt i beslutsprocessen om cytostatikabehandlingen ska fortsättas eller avbrytas. Metoder för att bättre bedöma prognostiska faktorer inför cytostatikabehandling behöver utvecklas ytterligare. I en framtida studie skulle formuläret kunna vidareutvecklas för datoriserad användning så resultaten förs in i patientjournalen, där både sjuksköterska och läkare enklare skulle ha tillgång till dem innan behandlingsbeslut. Slutsatser Behandling med palliativa cytostatika nära livets slutskede kan skapa situationer som upplevs som dilemman, både för patienten och för vårdpersonalen. I studierna behandlades % av patienterna med cytostatika under sista levnadsmånaden. Dessa patienter vårdades oftare på sjukhus och färre av dem dog i hemmet. Sjuksköterskorna beskrev att de i vissa fall upplevde sig vara [mitt i mellan] i beslutsprocessen om cytostatikabehandling skulle ges eller inte. Cytostatikabehandlingens oförutsägbarhet visade sig vara ett genomgående tema i avhandlingen. Oförutsägbarheten leder till att individanpassning för varje enskild patient är av största vikt. Försöket till formulärutveckling skulle kunna öka möjligheten att mer objektivt använda allmäntillstånd som en parameter inför behandlingsbeslut när patienten nalkas livets slut. Formuläret visade sig ge sjuksköterskorna värdefull information om patienternas upplevda allmäntillstånd även om denna studie inte visade statistiskt säkerställda skillnader mellan de som använde formuläret och kontrollgruppens patienter. För att ytterligare optimera beslutsfattandet vid palliativ cytostatikabehandling när livets slutskede nalkas krävs fortsatt forskning

10 PROGRAM ONSDAG 18 MARS Program Onkologidagarna i Umeå Tema: Multiprofessionellt samarbete för en jämlik vård MÅNDAG 16 MARS SK-LÄKARKURS - MALIGNA LYMFOM Lokal: Bergasalen, Norrlands universitetssjukhus Kursledare: Karin Papworth/Martin Erlanson, Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Kursen öppen även för sjuksköterskor Var god se separat program STYRELSEMÖTE - SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING mars GEMENSAM SESSION Jan Waldenström föreläsning Immunotherapy of malignant melanoma; recent progress and challenges Rolf Kiessling, Karolinska Institutet, Stockholm OMVÅRDNADSASPEKTER KRING IMMUNTERAPI Karin Gabrielsson, Umeå Diskussion KAFFE OCH UTSTÄLLNING PARALLELLA SESSIONER Strålbehandling av barn (I samarbete med Svenska Barnradioterapigruppen) Moderatorer: Kristina Nilsson, Uppsala, Per-Erik Sandström, Umeå Nationell långtidsuppföljning av strålbehandlade barn och ungdomar Ulla Martinsson, Uppsala Protonbehandlinb av barn i Sverige Karin Belfrage, Lund Neurokognitiva sekvele efter hjärntumör i barndomen Ingrid Tonning-Olsson, Skånes universitetssjukhus Modern behandling åt alla - men vem tar hand om Vansbropatientens biverkningar? Moderator: Roger Henriksson, Stockholm Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen Nina Cavalli-Björkman, Uppsala Patientföreträdare Nursingperspektiv jämlik vård Lena Sharp, Stockholm SWEDPOS session Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering och tre exempel på interprofessionellt samarbete Pia Dellson, Lund, Hanna Ekman, Kristianstad, Helena Lundgren, Stockholm, Marie Sodell, Stockholm, Helena Bucht, Luleå, Katja Vuollet Carlsson, Umeå LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån ÅRSMÖTE SOF SPUR Martin Erlanson, Umeå FRIA FÖREDRAG ATT BEDÖMA BEHOV AV CANCERRE- HABILITERING OCH PLANERA ÅTGÄRDER Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson, Halmstad Att få livet att funka när vardagen är ansatt - små insatser som gör stor skillnad Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, Stockholm Sex och cancer Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall, Växjö Tonåringar som närstående Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro, Katrin Bartfai, Örebro POSTERVANDRING 2 MIN PRESEN- TATION // SWEDPOS MINGEL ÅRSMÖTE SWEDPOS TISDAG 17 MARS SK-LÄKARKURS, FORTS MÖTESTID LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån INVIGNING AV ONKOLOGIDAGARNA GEMENSAM SESSION Moderatorer: Camilla Hultberg, Stockholm, Roger Henriksson, Stockholm Bröstcancer - State of the Art Henrik Lindman, Uppsala Betydelser av att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi Ulrika Fallbjörk, Umeå Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang Sara Lilliehorn, Umeå Radioterapi Statusrapport från Svenska Bröstradioterapigruppen. Åsa Ärlig, Jönköping KAFFE OCH UTSTÄLLNING GEMENSAM SESSION Moderatorer: Ann-Christine Svensk, Umeå, Anders Widmark, Umeå Prostatacancer - State of the Art Camilla Thellenberg-Karlsson, Umeå Biverkningar efter kurativt syftande kirurgiskeller strålbehandling av män med prostatacancer Per Fransson, Umeå GEMENSAM SESSION Moderator: Kristina Finnilä, Stockholm Skandionkliniken presenterar nuläget Thomas Björk Eriksson, Håkan Nyström, Maria Furberg, Skandionkliniken Diskussion SYMPOSIUM Moderator: Roger Henriksson, Stockholm/Umeå Hallmarks of Cancer - Evolution under utveckling Krisztian Homicsko, MD, PhD Oncologist, CHU, Lausanne Hallmarks of cancer - introduktion Onkologiska innovationer - idag och i framtiden Integration av biologiska behandlingar i en kemoterapeutisk värld Paneldebatt - diskussion kring Hallmarks of Cancer kopplat till klinisk praxis och forskning Gustav Ullenhag - Colorektalcancer och Melanom Mikael Johansson - Lungcancer Henrik Lindman - Bröstcancer Anders Widmark - Prostatacancer Samarbetspartner: Roche AB MINGELBUFFÉ MÖTE NATIONELLA ONKOLOGICHEFSRÅDET Jämförande dosplaneringsstudie; fotoner-protoner för en grupp barn/ungdomar med varierande diagnoser Ingrid Kristensen, Skånes universitetssjukhus DUMBO-studien - upplägg och statusrapport Viveca Lindh, Umeå Charlotte Ångström-Brännström, Umeå TORSDAG 19 MARS GEMENSAM SESSION Elis Berven föreläsning Moderator: Johan Wennerberg, Lund Individual patient data meta-analysis in oncology: a 25-years experience on treatment evaluation in head&neck and lung cancer Jean-Pierre Pignon, Institut Gustave Roussy, Villejuif, Department of Biostatistics and Epidemiology, France Omvårdnadsaspekter vid head&neck cancer Moderator: Lena Sharp, Stockholm Symtomupplevelse hos patienter som behandlas för huvud- och halscancer - kort och långt perspektiv GEMENSAM SESSION TBA KAFFE OCH UTSTÄLLNING Maria Larsson, Inst för hälsovetenskaper, Karlstads universitet KAFFE OCH UTSTÄLLNING PARALLELLA SESSIONER Sant eller falskt? Juridiska spörsmål i det dagliga arbetet Moderator: Elisabeth O Karlsson, Umeå Sofia Malander, jurist, Linköping Onkologisk omvårdnadsforskning - State of the Art Moderator: Per Fransson, Umeå Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer - vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Stockholm EGEN AKTIVITET - GITARRMUSÉET (SEPA- RAT ANMÄLAN) SWEDPOS MIDDAG Cancerrelaterad fatigue - patientens berättelse, undersökning, behandling och uppföljning Karin Ahlberg, Göteborg Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson, Karlstad PET/CT för strålbehandling (Svensk Förening för Nuklearmedicin) Moderatorer: Elin Trägårdh, Malmö, Sophia Frantz, Helsingborg Erfarenheter från Köpenhamn Annika Loft Jakobsen, PET & Cyklotronenheten, Rigshospitalet, Köpenhamn Targetbestäming ur fysikerns perspektiv Jan Axelsson, Umeå PET/CT för strålbehandling vid universitetssjuk fortsättning >

11 PROGRAM TORSDAG 19 MARS, FORTS. husen i Sverige Sophia Frantz, Helsingborg SWEDPOS - workshop (fyra parallella) Att bedöma behov av cancerrehabilitering och planera åtgärder Hanna Ekman, Kristianstad, Patrik Göransson, Halmstad Att få livet att funka när vardagen är ansatt - små insatser som gör stor skillnad Maria Roos, Sundsvall, Heidi Augustsen, Stockholm Sex och cancer Tina Nevin, Växjö, Carina Danemalm Jägervall, Växjö Tonåringar som närstående Tove Bylund Grenklo, Stockholm, Margareta Hedström, Stockholm, Johanna Joneklav, Örebro, Katrin Bartfai, Örebro LUNCH Lokaler: Kulturbageriet, Fika, Loungen vån PARALLELLA SESSIONER Strålbehandling (I samarbete med Svensk Förening för Radiofysik) Moderator: Björn Zackrisson, Cancercentrum, Umeå Skonsam strålbehandling - Ett nationellt projekt med MR i fokus Mikael Karlsson, Umeå Bakgrund och motivering; problembeskrivning för olika diagnoser Tufve Nyholm, Umeå, Lars E Olsson, Lund/Malmö MR baserad strålbehandling utan CT. Hur gör man? Joakim Jonsson, Umeå Automatisk segmentering på MR bilder för targetoch riskorgan Stina Svensson, RaySearch, Stockholm Presentation av vilka kliniska studier som pågår eller är på gång Adalsteinn Gunnlaugsson, Lund Adaptiv strålbehandling Adaptive radiotherapy for urinary bladder cancer - physical and clinical aspects Anne Vestergaard, Department of Medical Physics, Aarhus University Hospital Morten Höyer, Department of Oncology, Aarhus University Hospital SWEDPOS - FÖRELÄSNING Fysisk aktivitet - State of the Art Yvonne Wengström, Stockholm, Helena Igelström, Uppsala KAFFE OCH UTSTÄLLNING SWEDPOS - FÖRELÄSNING Ångest och Depression - State of the Art Pia Dellson, Lund, Birgitta Johansson, Uppsala, Johannes Engh, Falkenberg PARALLELL SESSION Sekreterarsession Kulturmöten i vården - när patienter och vårdpersonal från olika kulturer möts Moderator: Monica Sandström, Umeå Jeanette Olsson, Malmö, religionshistoriker med islam och den arabiska kulturen som specialinriktning Studiebesök Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus KONFERENSMIDDAG Lokal: Äpplet, Umeå Folkets Hus Lokal arr Varför ska man åka på Onkologidagarna? Ett perfekt tillfälle till att insupa ny kunskap, ny miljö och lära känna nya kunniga kollegor från landets alla hörn. En samlingsplats för onkologin i Sverige! Visst kommer du?! Det gör jag! // Ulrika Persson Stockholm Jag åker på Onkologidagarna för att få möjligheten att träffa trevliga kollegor och ta del av ny kunskap. //Micke Källman Gävle Jag vill gå på Onkologidagarna 2015 för att få reda på de senaste rönen inom onkologin, både gällande behandling och omvårdnad. Jag hoppas på att få inspiration av alla intressanta föreläsningar och ser även fram emot att träffa kollegor från hela landet // Maria Roos Örebro Klart att du ska delta på onkologidagarna 2015 i Umeå! De fantastiska föreläsarna och det breda programutbudet kommer att ge dig mycket ny kunskap och inspriration till ditt fortsatta så viktiga arbete. Vi ses! // Ann-Christine Svensk Umeå FREDAG 20 MARS GEMENSAM SESSION Moderator: Cecilia Olsson, Karlstad Acta Oncologica föreläsning Nurse led cancer care - looking to the future Mary Wells, Professor of Cancer Nursing Research & Practice, University of Stirling, Edinburgh KAFFE OCH UTSTÄLLNING GEMENSAM SESSION Väntetidssatsningen 2 miljarder anledningar Deltagare TBA Att få delta i Onkologidagarna 2015 ger en inblick i dagsläget inom onkologisk vård och behandling i Sverige samt en fingervisning om vad framtiden kan bära med sig i ett multiprofessionellt perspektiv men det är också en möjlighet att träffa kollegor från vårt avlånga land och utbyta erfarenheter, njuta av trevlig samvaro vilket kanske till och med öppnar upp för möjligheter till samarbete mellan kliniker. Jag ser fram emot att lyssna till föreläsningar om State of the Art kring bröstcancer, prostatacancer och onkologisk omvårdnadsforskning, barn och strålbehandling, höra vad Skandionkliniken kommer att innebära samt få mera kunskap kring rehabilitering av patienter med cancer. Vi ses där!// Annette Holst-Hansson Malmö Jag åker till Onkologidagarna för att det blir en multiprofessionell konferens av hög kvalitet! Fördragshållarna inom onkologisk omvårdnad är flera framstående så väl nationella som internationella forskare. Sedan är det ett fantastiskt tillfälle för kliniska sjuksköterskor, chefer och forskare att mötas för en bättre cancervård. Det får inte missas! // Cecilia Sissi Olsson Karlstad SEKRETERARSESSION PRISUTDELNING ÅRS BÄSTA POS- TER GÅR TILL... Journalen idag och vårddokumentationen 2015 ÅRS ONKOLOGIDAGAR AVSLUTAS OCH imorgon VÄLKOMNA TILL VÄSTERÅS 2016! Moderator: Katrin Sundh, Umeå Carina Zetterberg, Socialstyrelsen Lunch att ta med Lokaler: Kulturbageriet, Fika CANCERFONDSRAPPORTEN Ändringar kan förekomma! För uppdaterat program gå in på Årets Onkologidagar i Umeå kommer att bjuda på ett varierande och brett program för alla yrkesgrupper. I år är SEWDPOS (Svensk förening för psykosocial onkologi & rehabilitering) med och anordnar ett parallellt program som jag verkligen ser framemot. Sedan vill jag inte missa möjlighet att skapa nya kontakter och nätverka på onkologidagarna. Här får jag möjlighet att träffa alla yrkesgrupper inom onkologin i Sverige på en och samma gång. //Camilla Hultberg Stockholm Jag ser med glädje fram emot att få delta i Onkologidagarna i Umeå! Framförallt ser jag fram emot att få fördjupad kunskap i onkologisk omvårdnad och att knyta nya kontakter med kollegor som arbetar med och är intresserad av onkologisk omvårdnad. Det är viktigt att det finns ett nationellt forum för utbyte av kunskap och där ny kunskap presenteras. Detta skapar lust och kraft att vidareutveckla den onkologiska omvårdnaden vid den egna kliniken där jag tjänstgör. Väl mött i Umeå! // Karin Wieselblad Stockholm

12 MEDLEMSSIDOR STYRELSE SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD PATIENTFÖRENINGAR Se hit alla sjuksköterskor! Årets sjuksköterska i cancervård Nu är det dags att nominera någon av dina fantastiska kollegor till utmärkelsen, årets sjuksköterska i cancervård Kriterier för nomineringen är en sjuksköterska i klinisk verksamhet som kollegorna upplever har gjort en särskilt värdefull insats för patienterna, de närstående och/eller avdelningsarbetet. Den vinnande sjuksköterskan får ta emot utmärkelsen i samband med Sjuksköterskor i Cancervårds årsmöte den 20 maj. Vinsten är 5000 kronor som är avsedda att användas till utbildning inom tjänsten. Nomineringen vill vi ha senast den 7 april Du skickar din motivering och kandidatens namn, arbetsplats och telefonnummer till Du som nominerar och den nominerade ska vara medlem i föreningen Sjuksköterskor i Cancervård. Vinnaren utses av styrelsen för Sjuksköterskor i Cancervård. Utvecklingsstipendium - Stipendium för utveckling inom cancervården Välkommen att söka Utvecklingsstipendium. Stipendierna är till för föreningens medlemmar och avser att stimulera och öka kompetensen. Det går att söka medel för projektoch utvecklingsarbete, studiebesök och hospitering vid onkologiska verksamheter samt fortbildningsaktiviteter (ej grundutbildning eller akademiska studier). Hälsning från Carin Lundgren vårdenhetschef Gävleborg som fick utmärkelsen årets sjuksköterska i cancervård 2014: Jag är mycket tacksam för utmärkelsen efter att ha arbetat inom cancervården i 26 år. Stipendiet gjorde det möjligt för mig att delta i EONS 9, den september 2014 i Istanbul. Det var en bra konferens genomgående där 60% av postrarna kom från Sverige. Föreläsningarna om ledarskap och patientsäkerhet gav mycket eftertanke och idéer till hur vi kan fortsätta jobba med detta hemma. Intressanta föreläsningar men det som rörde oss mest var en mammas berättelse om hennes son som hade en hjärntumör och senare avled. Välkomna att söka stipendium för deltagande i årets Onkologidagar i Umeå Välkommen att ansöka om stipendium för deltagande i Onkologidagarna den mars 2015 i Umeå. Stipendiet är på 3000 kronor och avser att bidra till kostnader för kongressavgift och resa. Tio stipendier kommer att delas ut. Endast medlemmar i Föreningen Sjuksköterskor I Cancervård kan söka. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: ORDFÖRANDE Camilla Hultberg Karolinska universitetssjukhuset, Radiumhemmet, Stockholm Tel: , SEKRETERARE Gail Dunberger Ersta Sköndal Högskola Stigbergsgatan Stockholm KASSÖR Per Lindblom Karolinska Universitetssjukhuset Onkologiska kliniken, P Stockholm LEDAMÖTER Kristina Finnilä Karolinska Universitetssjukhuset MK1-divisionen C2: Stockholm Mikael Källman Gävle sjukhus Avdelningen 17 Onkologkliniken Gävle Tel: Cecilia Olsson Karlstads Universitet Avd för omvårdnad, Karlstad Tel: , Katarina Sjövall FoUU ledare Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus, Lund Ann-Christine Svensk Cancercentrum Strålbehandlingsavdelningen Umeå Anki Dehlin-Eriksson Verksamhetsutvecklare Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Blå stråket Göteborg Tel: Organisationen för Sjuksköterskor i cancervård. ISSN TS registrering begärd. Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material (text och bild). För signerade bidrag ansvarar författarna. CHEFREDAKTÖR Ulrika Persson ANSVARIG UTGIVARE Camilla Hultberg PRODUKTION Adviser försäljning AB ANNONSER Adviser försäljning AB Ansvarig säljare: Vejde Ericsson Tel: FORM Adviser försäljning AB 6 nummer per år/250 kronor. Medlemsavgift 250 kronor per år insättes på Riksföreningens för sjuksköterskor i Cancervårds Plusgiro: Riksföreningens hemsida KU, Radioterapi, Onkologiska kliniken, Stockholm Tel , Bröstcancerföreningarnas riksorganisation/bro Sturegatan 4, 5 tr, Box 1386, Sundbyberg Tel: , Fax: Cancer- och Trafikskadades Riksförbund/CTRF Box 9509, Sandhamnsgatan 61, Stockholm Tel: , Fax: Cancerfonden-Riksföreningen mot cancer David Bagares gata 5, Stockholm Tel: , Fax: Stödföreningen för Cancerpatienter Ö. Larmgatan 10, Göteborg Tel: , Fax: Sveriges Cancersjukas Riksförbund/SCR Box 7107, Barks väg 14, Solna Tel: , Fax: Gynsam, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation Storgatan 52B, Sundsvall Tel: Lungcancerföreningen Stödet Barks väg 14, Solna Kontakttelefon: Journummer/Stödtelefon: Svenska Laryngförbundet/SLF Barks väg 14, Solna Tel: , Fax: ProLiv, Patientförening för prostatacancersjuka Barks väg 14, Solna Tel: , Blodcancerförbundet Blodcancerfonden Box 1386, Sturegatan 4, Sundbyberg Tel: E-post: Carpa För patienter med tumörsjukdomar i hormonproducerande organ Sipples Patientförening Stallvägen 59, Båstad Tel: , Svenska Hjärntumörföreningen Norra Forsåkersgatan 21, Mölndal Tel: Ung Cancer Tel: Nätverket mot cancer Box 85, Bjärnum, Tel: Nätverket Mot Gynekologisk Cancer Parkvägen 46, Nacka Tell: ILCO Riksförbundet för stomioch reservoaropererade Box 1386, Sturegatan 4A, Sundbyberg Tel: Många av dessa patientföreningar delar också ut stipendier till vårdpersonal Utvecklingsstipendium delas ut två gånger per år, vid varje tillfälle delas två stipendier om vardera kronor ut. Utlysningen annonseras i tidningen Cancervården samt på föreningens hemsida, sista ansökningsdatum är 15 mars respektive 15 september. Skicka din ansökan med mail till Välkommen med din ansökan! Namn och kontaktuppgifter Arbetsplats Kort motivering Skicka din ansökan till senast den 20 februari REDAKTIONEN Ulrika Persson Radioterapiavdelningen Radiumhemmet och Södersjukhuset, Onkologiskakliniken Karolinska Universitetssjukhuset Tel: Karin Wieselblad Onkologkliniken P54 Karolinska Universitetssjukhuset Tel: Sjuksköterskor i Cancervård Årsmötet // 19 maj 2015 Maria Roos Strålbehandlingensavdelningen Universitetssjukhuset Örebro Tel: Annette Holst-Hansson Strålbehandlingsavdelningen Skånes Onkologiska Klinik, Lund Tel

13 POSTTIDNING B Avsändaradress: Cancervården, c/o Adviser AB, Åsgatan 2, Järna Nyheter från Nutricia! Nu kommer två nya smaker av Sveriges mest använda kompakta näringsdrycker. PER 125 ml Kcal Protein g Kostfiber g 0 PER 125 ml Kcal Protein g Kostfiber g 0 Fortimel Compact Neutral Ett neutralt alternativ av Sveriges mest använda kompakta näringsdryck.total finns nu 8 smaker. Fortimel Compact Protein Persika Mango Ny spännande smak av Sveriges mest proteinrika näringsdryck.* Välj mellan totalt 5 olika smaker. * 14,4 g protein/100 ml Har du frågor om Nutricias näringsdrycker? Kontakta Nutricia Direkt. Vardagar 9-15, Tel:

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Sjuksköterskor i Cancervård. Organisationsnummer 802015

Sjuksköterskor i Cancervård. Organisationsnummer 802015 Sjuksköterskor i Cancervård Organisationsnummer 802015 Verksamhetsberättelse för räkenskapsåret 2013 1 Verksamhetsberättelse för räkenskapsåret 1 januari -31 december 2013 Vid årsmötet 2013 blev Katarina

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

ä SJUKSKÖTERSKAN INOM ÄLDREVÅRD 19 20 november, City Conference Centre, Stockholm Workshoppar Hälsotorget Mötesplatsen Postervandringar

ä SJUKSKÖTERSKAN INOM ÄLDREVÅRD 19 20 november, City Conference Centre, Stockholm Workshoppar Hälsotorget Mötesplatsen Postervandringar Workshoppar Den 19 november kl. 13.40 14.40 Teamarbete = jämlik hälsa I workshoppen diskuteras hur ett aktivt teamarbete i vården kan bidra till en mer jämlik hälsa. TID OCH PLATS MEDLEMSKAP 19 20 november

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Personcentrerad vård 2015

Personcentrerad vård 2015 Framtidens vårdmodell: Personcentrerad vård 2015 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om planering, dokumentering, strukturerat arbetssätt och utvärdering av personcentrerad vård Öka förståelsen

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING

PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING PROTOKOLL 1(5) PROTOKOLL FRÅN STYRELSEMÖTE SVENSK ONKOLOGISK FÖRENING Tid 10 oktober, 2003 Plats: Närvarande: Svenska Läkarsällskapet Stockholm Bo Nordenskjöld Gunnar Westman Anna Jonsson Hans Svensson

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Protokoll från styrelsemöte 26 april 2014 Lokal; Hemma hos Maria i Dalby-Viggeby Jerusalem utanför Uppsala Närvarande; Pia Appelgren, Helena Berggren,

Läs mer

Handledaremöte 2012-31-01

Handledaremöte 2012-31-01 Handledaremöte 2012-31-01 Närvaro: Annika, Grethe, Dominique, Giovanni, Gun, Lena närvarande en kortis i början, Else (vid datorn) ST-läkarna o ST-café, 2 st per år, nästa gång 2012-04-17 13-16. Tänk efter

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen? Söndag 3 maj 15.00-18.00 16.00 16.15 17.30 18.00 19.00 20.30 Sjuksköterskor (Alla) PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic, Karolinska sjukhuset, Solna Dietister

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014 Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2014 Under Internationella Afasiveckan eller på själva Afasidagen den 10 oktober kommer det att vara mycket aktivitet runt om

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Rapport från World Conference on Social work and Social Development Action and Impact Stockholm 8-12 juli

Rapport från World Conference on Social work and Social Development Action and Impact Stockholm 8-12 juli 2012-08-21 Rapport från World Conference on Social work and Social Development Action and Impact Stockholm 8-12 juli Delar av styrelsen för Svensk Kuratorsförening har deltagit i World Conference on Social

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507

Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Minnesanteckningar från patientrådets möte 130507 Närvarande Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Christer Aronsson Ewa Jonsson Helena Bucht (via video) Katja Vuollet Carlsson Malin Andersson Margareta Sundsten

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Inbjudna talare. Andrea Blixter. Lotta Grey. Ulla Näppä

Inbjudna talare. Andrea Blixter. Lotta Grey. Ulla Näppä Inbjudna talare Andrea Blixter Andréa Blixter är specialistsjuksköterska inom kirurgisk omvårdnad. Hon tog sin sjuksköterskeexamen i januari 2007 vid Högskolan i Borås och arbetar sedan dess med allmänkirurgi

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsplan 2014 Blodcancerföreningen i Stockholms Län Blodcancerföreningen i Stockholm Län har för närvarande 526 medlemmar. Medlemmar är blodcancersjuka och deras anhöriga och närstående. Sedan hösten

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Hygiendagar Umeå 2015

Hygiendagar Umeå 2015 Hygiendagar Umeå 2015 Onsdagen den 15 april 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-13.45 Implementering - så kan vi underlätta

Läs mer

Januari 2013. Välkommen till nya kontoret. In i den den fackliga världen Möte med 50 fackliga ordföranden och Ordf i LO, TCO och Saco

Januari 2013. Välkommen till nya kontoret. In i den den fackliga världen Möte med 50 fackliga ordföranden och Ordf i LO, TCO och Saco Januari 2013 Välkommen till nya kontoret Ut i verksamheten! Här dialogmöte med landstingsledningen i Örebro In i den den fackliga världen Möte med 50 fackliga ordföranden och Ordf i LO, TCO och Saco Saco

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Svensk förening för Diabetologi Vårmöte 12-13 maj 2011 Nr XXXVII. År 2011 Årg 23 Nr 1

Svensk förening för Diabetologi Vårmöte 12-13 maj 2011 Nr XXXVII. År 2011 Årg 23 Nr 1 Svensk förening för Diabetologi Vårmöte 12-13 maj 2011 Nr XXXVII År 2011 Årg 23 Nr 1 Bäste Diabeteskollega Varmt välkommen till SFDs vårmöte som kommer att handla om viktiga nyheter och heta områden som

Läs mer