Vårdprogram Stroke Rehabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram Stroke Rehabilitering"

Transkript

1 Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (22) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Vårdprogram Stroke Rehabilitering Detta dokument ingår som en del i Landstinget Gävleborgs strokevårdprogram och är avsett att ge en övergripande beskrivning av vilka olika insatser gällande specifik rehabilitering som kan vara aktuella för strokepatienter. Insatserna kan utföras på olika nivåer i vårdkedjan beroende på patientens status och behov, och beskrivs mer ingående i respektive yrkeskategoris behandlingsriktlinjer. 1 Rehabilitering Begreppet rehabilitering definieras som insatser vilka ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhället. Personer som drabbats av stroke är i behov av rehabilitering av olika professioner i team. I detta team bör det ingå arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, läkare, neuropsykolog, sjukgymnast, sjuksköterska, och undersköterska. Genom sina olika kompetenser och specifika kunskaper kan de ge patient och närstående information, stöd och hjälp med den komplexa symptombilden som stroke kan ge. När det gäller information är det viktigt att den är lättförståelig och anpassad för patient och närstående, och att den ges vid upprepade tillfällen. Strokepatienter kan ha svårt att uttala sina egna behov pga. att hjärnskadan har medfört svårigheter med kommunikation, orientering och uppmärksamhet. För att behandlingen skall ge önskad effekt behöver alla insatser ges med hänsyn till de individuella behov och förutsättningar som personen har. Strokediagnosen fastställs av ansvarig läkare. Samtliga strokepatienter ska omgående rapporteras till rehabiliteringspersonal för utredning angående funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar samt rehabiliteringsbehov. Enligt Nationella riktlinjer för strokesjukvård framhålls vikten av omedelbar mobilisering. Valet av lämplig form för rehabilitering efter slutenvårdstiden avgörs efter bedömning av patientens behov och förmåga att tillgodogöra sig rehabilitering. Rehabilitering kan ske i slutenvård, primärvård eller kommun. Vissa patienter med stroke kan ha behov av långvarigt stöd för sin förändrade livssituation. Återkommande perioder med rehabiliterande insatser kan behövas för att förbättra/bibehålla uppnådda fysiska och psykiska funktioner och aktiviteter. Träningen kan inriktas mot att förbättra nuvarande funktion för att klara att utföra aktiviteter på samma sätt som tidigare, eller att lära in nya strategier för att klara viktiga vardagsaktiviteter på ett annorlunda sätt. Förutom att jobba mot de mål som formulerats är det viktigt att förebygga och kontinuerligt uppmärksamma risk för komplikationer som ofta kan uppstå. Socialstyrelsen förordar uppföljning efter 3 och 12 månader.

2 2 (22) 1.1 Rehabiliterande förhållningssätt Att drabbas av stroke medför en livsomställning. I den akuta fasen präglas patientens situation av en rad plötsligt uppkomna förluster. Patienten kan helt eller delvis ha förlorat fysiska och psykiska funktioner, ADL-färdigheter samt eventuellt befinna sig i kris. Ett bra resultat förutsätter en konsekvent och individuell behandlingsstrategi som integrerar all personal och närstående runt patienten. Rehabilitering måste naturligt integreras i vardagen och genomsyra dygnets alla timmar. Det leder till att alla som finns i personens närhet måste ha ett rehabiliterande förhållningssätt. Ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att: Utgångspunkten ska vara att ha en stödjande och inte hjälpande inriktning. Väcka individens intresse för sina egna resurser och möjligheter. Uppmuntra till egen problemlösning och eget handlande. I all rehabilitering är det viktigt att stimulera till egenaktivitet även om patienten inte kan utföra hela aktiviteten själv. För en strokepatient stimulerar detta hjärnans återhämtning. Kom ihåg att även vila är en del av behandlingen. Det är också viktigt att stärka patientens självtillit och uppmuntra till egenansvar för välbefinnande och hälsa. All personal som medverkar i patientens vård, omvårdnad och rehabilitering ska bidra till att göra patienten delaktig och väl informerad om sin sjukdom och egenvårdsinsatser. Genom ett rehabiliterande förhållningssätt kan all personal ge patienten aktivering och träning i vardagen där de bästa träningsmöjligheterna finns. 1.2 Specifik rehabilitering Specifik rehabilitering utförs av personer med formell kompetens, dvs arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, neuropsykolog och sjukgymnast. Ändamålsenliga rehabiliteringsåtgärder utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Rehabiliteringsprocessen startar alltid med bedömning utifrån patientens problematik så snart patientens allmäntillstånd tillåter. Varje behandlingsinsats utgår från denna bedömning av patientens individuella behov och förutsättningar. Delegering kan ske av utvalda behandlingsinsatser, exempelvis till rehabassistenter och/eller vårdpersonal. Det finns ett flertal behandlingskoncept inom strokerehabilitering. Det finns inte evidens för att något koncept är bättre än ett annat utan en individanpassad behandling ska stå i fokus. Uppgiftsspecifik träning förordas dock i Nationella riktlinjer för stroke. Träning om minuter/dag 5 dagar/vecka av vardera sjukgymnastik och arbetsterapi som ingår i strokenhetskoncept ger effekt. Rehabilitering skall ske utifrån yrkesspecifika riktlinjer och Vårdprogram Stroke - rehabilitering. Insatser som skall ges: (Nationella riktlinjer för strokesjukvård) Akut prevention (Nationella riktlinjer för strokesjukvård)

3 3 (22) Rehabiliteringsplan inklusive funktionsrond och målsättning (HSL 3 SOSFS 2008:20) Träning/behandling utifrån uppsatta mål i rehabiliteringsplanen (Nationella riktlinjer för strokesjukvård) Planering inför utskrivning (SOSFS 2008:20 samt 2005:27, (Nationella riktlinjer för strokesjukvård) Överrapportering/informationsöverföring (SOSFS 2005:27 samt Nationella riktlinjer för strokesjukvård) 2 Rehabiliteringsprocessen Rehabiliteringsprocessen omfattar sammansatta och samordnade åtgärder som utgår från den drabbade personens behov och intressen. Processen ska hjälpa personen att mobilisera och utveckla egna resurser för att nå olika gamla och nya mål i livet. Rehabiliteringsprocessen kan beskrivas enl 3 faser: 1. Inledning där aktörerna påbörjar arbetet med patienten. Det som poängteras är att det är patientens friska och kreativa sidor som skall lyftas. 2. Arbetsfas där själva rehabiliteringsarbetet påbörjas och tillsammans med patienten utifrån bedömningsinstrument som har sin grund i ICF, skapa en sammanhängande bild av behov och önskemål. 3. Avslutningsfasen där patienten är förberedd på att insatserna ej fortsätter. Utvärdering av de konkreta rehabiliterande insatserna (har planen följts, har behoven blivit uppfyllda, vilken upplevelse har patienten, resultat av insats). Huvudmotiv till att tidsbegränsa av rehabiliterings perioder är att rehabprocessen förutsätter motivation, målinriktat arbete och uppoffring. Ett viktigt instrument och stöd i detta arbete är rehabiliteringsplanen. 3 Rehabiliteringsplan Enligt HSL 3b och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20) ska varje patient med funktionsnedsättning ha en upprättad rehabiliteringsplan. Rehabplanen är separat dokument, ej att förväxlas med vårdplanen. Rehabplanen är patientens dokument och denne ska erhålla ett eget exemplar. Den är dessutom en journalhandling som ska överföras till nästa vårdnivå, oberoende av journalsystem. Rehabplanen upprättas under slutenvårdsvistelsen och skall kontinuerligt revideras och följa patienten i vårdkedjan. Den skall även innefatta hur ansvarsfördelning och uppföljning skall ske under processen. I rehabplanen är det är viktigt att lyfta fram både personens resurser/begränsningar, behov/intressen samt förväntningar på kort och långsikt. För att uppnå patientens mål är det viktigt att rätt kompetens kopplas in i teamet för att ge insatser utifrån patientens behov och vid rätt tillfälle. Rehabiliteringsplanen inbegriper patienten, närstående och samtliga yrkesgrupper som är ansvariga/delaktiga i patientens rehabiliteringsprocess.

4 4 (22) Målen läggs på aktivitets- och delaktighetsnivå och tillsammans med patienten. Ett mål ska vara SMART dvs. specifikt, mätbart, accepterat, relevant och tidsangivet. Länk till rehabplan rutin och mall dokument ej klart. 4 Fortsatt Rehabilitering efter vård på strokeenhet I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård, 2009 står: Första året efter stroke minskar rehabiliterande insatser av sjukgymnast, arbetsterapeut eller ett multidisciplinärt team för hemmaboende patienter risken för död eller försämring i ADLförmåga (evidensstyrka 1). Resultatet visar att uppgiftsspecifik träning som utgår från aktiviteter som är valda av personen själv och företrädesvis bedrivs i en familjär och anpassad miljö ger ökad aktivitetsförmåga och ökad delaktighet i samhällslivet. Klinisk erfarenhet tyder på att förbättrad aktivitet och delaktighet kan uppnås med träning mer än ett år efter insjuknandet. Dessa rehabalternativ finns i länet: Rehabmedicin, Sandviken: Remiss från slutenvård eller primärvård. Arbetsför ålder. Dagrehab: Öppenvård, mestadels på rehabmottagning, några timmar/dag, några dagar/vecka. Hemrehab: Öppenvård, i hemmet och i samhället. Poliklinik: Arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, neuro/psykolog, sjukgymnast. Korttidsplats med rehabilitering: samverkan landsting/kommun enligt HSL beslut finns på Forsa Rehab och på Ljusdals Närsjukhus. Patienter som bedöms tillhöra personkrets 2 informeras om möjlighet att söka stöd via LSS genom kommunen/vuxenhabiliteringen. 5 ICF För bedömning, målformulering och planering av åtgärder inom rehabilitering används ICF - Internationell klassifikation av funktionshinder och hälsa. ICF är en global klassifikation som ska användas för uppföljning av funktionstillstånd och funktionshinder. ICF ingår i WHOs Family of International Classifications med det uttalade syftet att dels komplettera sjukdomsklassifikationen ICD, dels tillhandahålla ett gemensamt språk för att beskriva hälsa. ICF indelas i fem områden eller komponenter varav fyra kan användas idag. Dessa fyra är: kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Det femte personliga faktorer är ännu inte färdigutvecklat av WHO.

5 5 (22) Komponenterna beskrivs enligt följande: Kroppsfunktion Förlust av eller avvikelse i en fysiologisk funktion kan innebära t ex smärta, pares, nedsatt förmåga att tala. Kroppsstruktur Förlust av eller avvikelse i kroppsstruktur, dvs i organ eller lemmar, kan avse t ex ledkontrakturer. Aktivitet och delaktighet Svårigheter att genomföra aktiviteter kan innebära t ex nedsatt förflyttningsförmåga, problem att kommunicera eller utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Inskränkning av delaktighet handlar om de sociala konsekvenser som ett funktionshinder kan ge t ex inom viktiga livsområden som utbildning, arbete, föreningsliv. Omgivningsfaktorer Fysiska, sociala och attitydmässiga faktorer kan påverka hälsotillståndet t ex personligt stöd av familj, allmänna sociala stödinsatser eller närmiljöns utformning. Man kan säga att ICFs komponenter speglar de dimensioner som alltid, i större eller mindre utsträckning, måste beaktas när vård- och omsorgspersonal möter patienten. Genom att tänka utifrån ICFs olika komponenter kan man få en helhetsbild av patientens situation. ICFs komponenter har olika tyngd i yrkesgruppernas professionella utövning. Alla professioner måste dock förhålla sig till hela komponentuppsättningen för att patientens/brukarens behov ska tillgodoses. och behandling Kroppsfunktion 6 Psykiska funktioner Detta avsnitt handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner som minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner. 6.1 Övergripande och specifika psykiska funktioner Funktionsnedsättningar gällande psykiska funktioner kan innebära svårigheter med t ex uppmärksamhet, minne, psykomotorisk funktion, perceptuell funktion, tankefunktioner, abstraktionsförmåga, organiseringsförmåga, kognitiv flexibilitet och problemlösning och språkfunktioner. Samtliga problem är av betydelse för återhämtningen och den fortsatta rehabiliteringen och det är viktigt att de uppmärksammas och förstås rätt av patient och omgivning. Även ökad uttröttbarhet eller hjärntrötthet är vanligt även efter lätt stroke och kan för vissa personer vara det enda bestående funktionshindret. Ett viktigt led i rehabiliteringen av trötthet är att man får lära sig sina begränsningar och möjligheter, att planera in vilopauser och att hålla en aktivitetsnivå som är anpassad till behovet av vila.

6 6 (22) Arbetsterapeut kartlägger funktionsnedsättningarnas påverkan på utförandet av vardagliga aktiviteter. Detta sker genom strukturerad observation i naturliga aktiviteter av olika slag både under vårdtiden och i hemmet. Valet av aktivitet har betydelse. Aktiviteten bör vara känd för patienten men ändå erbjuda en viss utmaning. Aktiviteten kan exempelvis vara utförande av personlig vård eller någon hushålls- eller fritidssyssla. Kartläggningen ger också vägledning till vilket förhållningssätt som sedan kan tillämpas vid ev behandling. Är patienten i yrkesverksam ålder ska neuropsykologisk utredning/screening komplettera arbetsterapeuts utredning, för att kunna besvara frågor om fortsatta insatser, arbetsåtergång och studier. Psykolog gör neuropsykologisk utredning. Resultat på neuropsykologiska test ställs i relation till anamnestisk information, klinisk intervju, observationer, patientens psykiska mående, samt psykologens övergripande kunskaper i psykologi. Utredningen utmynnar i en bedömning av patientens svårigheter och styrkor, samt svarar på utredningens specifika frågeställning. Psykologens insatser delas in i olika nivåer beroende på patientens funktionsnivå, tid efter skada och frågeställning. Logoped bedömer påverkan på språkfunktioner såsom hör- och läsförståelse och muntlig och skriftlig uttrycksförmåga. Beroende på patientens tillstånd kan bedömningen vara informell eller formell. Information om patientens premorbida språkförmåga inhämtas om möjligt från närstående eller patienten själv. En bedömning av patientens kommunikationsförmåga ingår också. Logopedens bedömning ger en bild av hur patienten kommunicerar i nuläget, hur samtalspartnern (anhöriga, rehabpersonal, omvårdnadspersonal m fl) bör anpassa sin kommunikation efter patientens förutsättningar samt hur patienten bäst kan tillgodogöra sig information. en ligger också till grund för beslut om fortsatta åtgärder (specifik träning, hjälpmedelsbehov osv) gällande språk- och kommunikationsförmåga. Rehabilitering vid nedsättningar av psykiska funktioner syftar till att förbättra det funktionella, målinriktade beteendet hos patienten i dennes vardag. Annorlunda uttryckt går denna rehabilitering ut på att försöka undanröja hinder för individens förmåga att möta omgivningens psykiska och sociala krav. Utifrån neuropsykologs, arbetsterapeuts och logopeds respektive utredning görs plan för insats/behandling kopplat till rehabiliteringens fortsättning. Arbetsterapeut arbetar med patientens svårigheter i vardagen till följd av nedsättningar av psykiska funktioner genom att t ex träna vissa förmågor, anpassa aktivitetens svårighetsgrad, anpassa miljön eller införa olika kompensatoriska strategier. Logoped arbetar med träning av språkfunktioner samt med kompensatoriska strategier för att hjälpa patienten att få en så bra kommunikation som möjligt. Neuropsykolog arbetar med besvär relaterade till nedsättningar av psykiska funktioner och emotionell påverkan efter stroke utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, logoped, neuropsykolog

7 7 (22) Emotionella funktioner Emotionella besvär utgör vanliga restsymptom efter stroke. Depression är vanligt hos strokepatienter både i akutfasen, subakut och i det längre perspektivet. Andra vanliga symptom är personlighetsförändringar, ångeststörning, krisreaktion, samt dysinhibition (okontrollerbar irritabilitet, aggressivitet och aggressionsutbrott). Psykologkompetens kan krävas för att bedöma symtomens orsak, vad som är primära effekter av stroke respektive vilka symtom som är sekundära till stroke. I klinisk intervju med patienten och vid behov även närstående tar psykolog anamnes. Utifrån den anamnestiska informationen och gängse skattningsformulär kartlägger psykolog patientens psykiska mående. De emotionella reaktionerna har hög samsjuklighet, och vid misstanke om en reaktion ska patienten screenas för denna reaktion och även för de andra vanliga emotionella reaktionerna. Negativa följder av obehandlad depression är sämre återhämtning, sänkt livskvalitet för den strokedrabbade och närstående samt negativ inverkan på överlevnaden efter stroke. Det är därför av stor vikt att individer med depression får behandling. I första hand rekommenderas farmakologisk behandling som bör kompletteras med psykosocial och psykologisk behandling. Vid psykoterapeutisk behandling av strokepatienter som har nedsättningar av psykiska funktioner kan det krävas psykolog med neuropsykologisk kompetens, då patientens funktionsnedsättningar måste förstås och beaktas, samtidigt som behandlingen måste anpassas utifrån dessa individuella svårigheter. Information gällande vanliga emotionella besvär efter stroke skall ges till patient och närstående. Emotionella besvär efter stroke (dokument ej klart) Ansvarig rehabpersonal: Kurator, psykolog 7 Sinnesfunktioner och smärta Detta avsnitt handlar om sinnesorganens funktioner, syn, hörsel, smak osv. samt om smärtförnimmelser. 7.1 Sinnesfunktioner Förändringar av sinnesfunktioner kan föreligga hos strokepatienter exempelvis synfältsbortfall, påverkan på lukt och smak, ledkänsel samt känsel för beröring och temperatur. Även hörselfunktioner kan påverkas och funktioner som hänger samman med förmåga att hålla kroppen upprätt. En kartläggning utförs av patientens resurser och hinder, och hur eventuella nedsättningar påverkar patienten.

8 8 (22) Sensorisk stimulering av den drabbade sidan i alla vardagliga aktiviteter och genom beröring och guidning att använda båda sidor av kroppen. Träning av förmåga att hålla kroppen upprätt i olika positioner/balansträning sker i sittande, stående och gående beroende på patientens nedsättningar. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast 7.2 Smärta Patienter med stroke kan drabbas av smärta av olika genes. Orsaken till smärtan bör utredas tillsammans i teamet. Vid smärta från rörelseapparaten från andra sjukdomar eller sekundärt till exempelvis pares, kan rehabiliterande insatser såsom rörelseträning, akupunktur, TENS, kyla/värme prövas. Genom försiktigt handhavande vid förflyttningar och undvikande av ytterlägen i påverkad kroppshalva i vilopositioner och träning, kan onödig smärta undvikas. Central smärta beroende på hjärnskadan är svår att behandla med rehabiliterande insatser, eventuellt kan TENS prövas. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast 8 Röst- och talfunktioner Detta avsnitt handlar om funktioner som producerar ljud och tal. Patientens känsel och motorik i munnen utreds för bedömning av talförmåga. Differentialdiagnostisering sker mellan dysartri, oral och/eller verbalapraxi. Rehabilitering av dysartri innefattar ofta någon form av oralmotorisk träning. Ett övningsprogram brukar introduceras. Om rösten är påverkad provar man röstbehandling med andnings- och fonationsträning för att hjälpa patienten att återfå en funktionell röst, och/eller kunna kompensera för sin nedsättning. Ansvarig rehabpersonal: logoped 9 Hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystems- och andningsfunktioner Detta kapitel handlar om funktioner inom hjärt- och kärlsystemet (hjärtats och blodkärlens funktioner), blodbildnings- och immunsystemsfunktioner och andningsfunktioner (funktioner för andning och ansträngningstolerans)

9 9 (22) Tidigt påbörjad rehabilitering och mobilisering är en av nyckelkomponenterna i vården vid en strokeenhet. Ett flertal komplikationer (t ex ventrombos, pneumoni) är relaterade till minskad aktivitet. Patientens allmäntillstånd och eventuella restriktioner avgör val av bedömning och eventuellt bedömningsinstrument. Tidig mobilisering av personer med stroke är inte farligt. Mobilisering ur säng till sittande och stående/gående är en centralt förebyggande åtgärd mot komplikationer och bör påbörjas inom timmar Allmän fysisk uthållighet Definition enligt ICF: Funktioner som hänger samman med den allmänna toleransnivån vid fysisk ansträngning eller uthållighet. Ett stort antal personer har varierande grad av funktionshinder efter ett strokeinsjuknande. En betydande del av dem kan dock vara fysiskt aktiva på ett anpassat sätt. Personer med restsymtom efter stroke har ofta nedsatt kondition och nedsatt fysisk prestationsförmåga. Många personer har kvarstående symtom och kan ha svårt att klara ett vanligt gympapass eller annan önskad fysisk aktivitet. Risken att bli nedstämd och få sänkt livskvalitet på grund av nedsatt kondition och styrka, kan avhjälpas med att skapa träningstillfällen för personer med restsymptom efter stroke. Kondition Standardiserat cykelergometertest. Skattad subjektiv ansträngning enligt Borgs RPE-skala. Muskulär uthållighet Funktionella uthållighetstest, se avsnittet Muskelkraftsfunktioner Funktionell gångförmåga 6 minuters gångtest. Åtgärd När inga medicinska hinder föreligger, kan ett konditionsträningsprogram förbättra uthållighet och funktionell förmåga. Det kan också leda till ökat självförtroende, att engagera och aktivera sig i fysiska aktiviteter. Ett recept på fysisk aktivitet (FaR) kan öka motivationen hos patienten. Studier visar att styrketräning för nedre extremiteter ger signifikanta funktionella förbättringar. Naturliga och för den enskilde individen lustbetonade aktiviteter rekommenderas såsom: (raska) promenader, trappgång, dans, trädgårdsarbete, träning på arm- och bencykel, träning på löpband, rullstolskörning, bassängträning, m.m. Fysisk träning i grupp efter individuellt program ger en varierande belastning för hela kroppen, är socialt och psykologiskt stimulerande. Läs mer i riktlinjer enligt FYSS.

10 10 (22) 9.2 Ventrombos : Symtom så som svullnad och smärta uppmärksammas och tas upp i teamet. Åtgärd (k): aktiva ben-/fotrörelser regim avseende t ex högläge kompressionsstrumpor vid kraftig svullnad undvika hårda resårer i strumpor 9.3 Andningsfunktioner Uppmärksamma andningsfrekvens, andningsmönster, sekretansamling, andfåddhet (Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Lone Olséni & Per Wollmer (red). Studentlitteratur 2003). Åtgärd Förebyggande behandling vid immobilisering. Tidig mobilisering. Lägesändringar. Motståndsandning: sluten läppandning, behandling med positive expiratory pressure (PEP) t ex PEP-pipa, PEP-mask. Huffing och hostteknik. För att undvika/minska risken för aspirationspneumoni är det viktigt med en upprätt sittställning under måltiderna. (Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Lone Olséni & Per Wollmer(red). Studentlitteratur 2003) 10 Matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Detta avsnitt handlar om funktioner som intagande av föda, matsmältning och elimination (utsöndring), liksom även funktioner involverade i ämnesomsättning och endokrina system Funktioner vid intagande av föda Se avsnitt 3.5 Ät- och sväljsvårigheter dysfagi husvard_omvardnad.pdf. Den orala och faryngeala fasen (mun- och svalgfasen) bedöms av logoped. Logoped aktualiseras efter att avdelningspersonalen gått igenom flödesschemat SSA (http://www.plexus.lg.se/upload/plexus/division_medicin/divisionsledning/rutiner/internmedicin/str oke/sväljningsförmåga_undersökning.pdf). Syftet är att bedöma om patienten kan inta mat, dryck och läkemedel via munnen. I undersökningen ingår också en bedömning av patientens munoch tandstatus samt saliv (länk till Sjukhusvård omvårdnad, avsnitt 3.2 Munvård) i relation till födointag. När patienten orkar vara vaken i minst 5 min kan en bedömning av sväljförmågan göras. Ibland räcker det inte med en bedside-bedömning utan en instrumentell bedömning

11 11 (22) behöver göras; terapeutisk sväljröntgen eller FUS (Fiberendoskopisk Undersökning av Sväljning). Det är viktigt att komma ihåg att patienten kan ha problem även med den esofageala fasen. Dessa problem orsakas inte av stroke, men kan försvåra sväljnignen ytterligare och kan kräva en instrumentell bedömning genom gastroskopi eller esofagusröntgen. Dietist kopplas in när avdelningspersonalen själva inte kan bedöma nutritionsbehovet eller när SGA visar B eller C (SGA-blankett oke/nutritionsstatus_bedömning_sga.pdf). Energi- och proteinbehov kan räknas fram av dietist. Ett individuellt nutritionsschema kan då sammanställas samtidigt som avdelningspersonalen för kcal- & vätskeregistrering. (Lista för registrering av vätska och kcal oke/lista_for_vatska_kcal.pdf) Om patienten av olika anledningar har svårt att täcka sitt behov av mat via munnen finns alternativa lösningar. Strävan är att erbjuda så normal mat som möjligt men använda t ex berikningsprodukter för att öka energiinnehållet i maten eller näringsdrycker som komplement till övriga måltider. Det kan också vara aktuellt att ändra konsistensen på maten (Konsistenstrappan oke/matsituation_bedömning_meof-ii.pdf). Under rehabiliteringsperioden förändras rekommendationerna i takt med att patientens tillstånd förbättras. Om patienten inte kan äta alls via munnen är nasogastrisk sond ett första alternativ att börja med. Är problemen långvariga kan det bli aktuellt att förse patienten med en PEG. Oavsett hur man tillför maten så bedömer dietisten vilken sondnäring som är mest lämplig för patient och situation samt upprättar ett individuellt upptrappningsschema. Det är viktigt att patienter med sond eller PEG så snart det är möjligt får smakportioner i lämplig konsistens för att träna sväljförmåga. Ibland görs sväljträning även utanför måltid. Denna kan ofta utföras av avdelningspersonal efter logopedens rekommendationer. Ansvarig rehabpersonal: Dietist, logoped. 11 Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Detta avsnitt handlar om rörelsesystemets funktioner, inklusive funktioner i leder, skelett, reflexer och muskler. Patientens resurser och hinder kartläggs. Hänsyn tas till eventuella restriktioner, patientens tidigare sjukdomar och tidigare förmågor. Muskelfunktion, muskeltonus, balans, gångmönster, koordination, finmotorik, ledrörlighet är exempel på funktioner som bedöms. Analys sker av hur ovanstående påverkar patientens vardagsliv, fritidsaktiviteter och delaktighet i samhället.

12 12 (22) ens mål är att patienten ska uppnå och bibehålla så god rörelse-, funktionsförflyttnings- och ADLförmåga som möjligt för att högsta möjliga oberoende i vardagslivet ska uppnås. Utifrån patientens behov och önskemål är syftet med behandlingen att förbättra den rörelseförmåga som blivit störd och motverka utvecklingen av ogynnsamma rörelser och rörelsemönster samt träna in nya sätt att utföra basala rörelser. Muskelfunktion, kraft och tonus Det är viktigt att försöka normalisera muskeltonus för att bibehålla muskellängd och ledrörlighet, samt för att behålla det normala rörelsemönstret i möjligaste mån så att inte onormal belastning uppstår i leder och i andra delar av kroppen. Muskeltonus kan exempelvis påverkas via lägesändring, kroppsbelastning, töjning, styrketräning av antagonist samt korrekt vilo- och sittställning. Detta är viktigt att beakta redan från insjuknandet och fortlöpande. Rörelseförmåga och gångmönster Rörelseträning innefattar träning av muskelfunktion, koordination, finmotorik och ledrörlighet. Rörelseträningen bör i möjligaste mån vara uppgiftsspecifik och ske i aktiviteter och miljöer som är adekvata för patienten. En strokepatients gångmönster påverkas ofta av nedsatt styrka, rörlighet, förändrad muskeltonus och/eller känsel i bål, ben och fot. Det normala gångmönstret eftersträvas och återinlärs. Normala rörelser stimuleras och onormala rörelsemönster undviks. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast. 12 Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Detta avsnitt handlar om funktioner i hud, naglar och hår Hudens skyddsfunktioner Trycksår kan uppstå på grund av nedsatt rörlighet, känsel, nedsatt cirkulation och nedsatt nutritionsförmåga. Dessa kan medföra lidande för patienten samt förlänga vårdtider, förlångsamma/förhindra förbättringar och framgångsrik rehabilitering. Riskfaktorer uppmärksammas och tas upp i teamet. (Förebygg trycksår i samband med vård - broschyr från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Trycksår kan förebyggas bl a genom mobilisering, en bra variation av läge både i liggande och sittande och vid behov tryckavlastning. Patienter med värde mindre än 20 poäng på Nortonskalan bör uppmärksammas speciellt. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, dietist, sjukgymnast

13 13 (22) Kroppsstrukturer 13 Strukturer i hjärt-kärlsystemet 13.1 Handödem Svullen hand är en vanlig sekundär komplikation vid hemiplegi orsakad av stroke. Att hitta och behandla ödematösa händer så tidigt som möjligt är viktigt för att förhindra försämrad funktion, förseningar i rehabiliteringsprocessen och förhindra skulder/hand syndrom. Riskfaktorer såsom nedsatt motorik och känsel, nedsatt uppmärksamhet och/eller insikt uppmärksammas. sker genom observation och/eller måttagning. Handödem kan förebyggas/behandlas genom information, högläge och god positionering av handen, aktiva rörelser, olika typer av handledsstöd, lindning med flera åtgärder. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut 14 Strukturer som sammanhänger med rörelse 14.1 Subluxerad axel Subluxerad axel är mycket vanligt förekommande hos strokepatienter med sänkt muskeltonus i armen. En subluxerad axel är inte smärtsam till sin grund men den kan lätt skadas på grund av att den är instabil. Smärta i skuldran kan även bidra till sämre återhämtning av arm/handfunktion, depression, sömnstörningar men också leda till generellt försämrad återhämtning av funktionsförmågan. Arbetsterapeut och sjukgymnast undersöker skuldran och bedömer dess funktion både i vila och i samband med aktivitet Subluxationsrisk förebyggs/minskas genom funktionella vilolägen, avlastning av armens tyngd med rullstolsbord och/eller luxationsbandage. Ytterlägen undviks och försiktighet måste iakttas vid passivt rörelseuttag. Aktiv rörelseträning är att föredra. Den svaga armen hanteras med försiktighet vid t.ex. förflyttning, hygien och påklädning. Viktigt att aldrig dra eller lyfta i den svaga armen. Stötta under armbågen vid förflyttningar. Arbetsterapeut och sjukgymnast ger instruktioner till patient, vårdpersonal samt vid behov till närstående. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast 14.2 Muskel- och ledkontrakturer Personer med nedsättningar av muskelfunktion har stor risk att snabbt utveckla muskel- och ledkontrakturer. Vid daglig kontakt med patienten uppmärksammas dennes rörlighet i leder och muskler.

14 14 (22) Personer med halvsidiga funktionsbortfall, kan behöva hjälp med att förebygga inskränkt rörlighet genom aktiv, aktivt avlastad eller passiv kontrakturprofylax. Rörlighet i bålen bör uppmärksammas. Arbetsterapeut och sjukgymnast ger instruktioner till patient, vårdpersonal samt vid behov till närstående. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast

15 15 (22) Aktiviteter och delaktighet 15 Lärande och att tillämpa kunskap Detta avsnitt handlar om lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Strokeinsjuknandet kan ge nedsatt inlärningsförmåga, svårigheter att använda både ny och gammal kunskap, att lösa problem och att fatta beslut. Arbetsterapeuten bedömer hur dessa kognitiva problem påverkar aktivitetsutförandet. Logoped gör en bedömning av patientens förmåga att inhämta eller uttrycka information/kunskap genom att läsa och skriva. Vid neuropsykologisk utredning bedömer psykolog patientens förmågor gällande olika inlärningsfunktioner och förmåga att tillämpa kunskap. Den arbetsterapeutiska behandlingen utifrån vald aktivitet kan tex ske genom tillämpning av lämpliga strategier, anpassning av aktivitetens svårighetsgrad och tillrättaläggning av miljön. Logopedens behandling inriktas på att patienten i möjligaste mån återfå läs- och skrivförmåga samt att finna lämpliga kompensatoriska strategier och alternativa sätt att inhämta och uttrycka information (t ex tekniska hjälpmedel, talböcker). För många patienter kan ett viktigt mål vara att kunna skriva sitt namn självständigt. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, logoped, psykolog 16 Kommunikation Detta avsnitt handlar om allmänna och specifika drag i kommunikation genom språk, tecken och symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel. Kommunikationsförmågan utreds genom samtal med patienten, observation av samtal mellan patient och närstående eller samtal i grupp och rollspel. Bland annat observeras verbal och icke-verbal kommunikation, turtagning, ögonkontakt och möjlighet att använda alternativa och kompletterande kommunikationssätt (t ex papper och penna som stöd, bilder). Samtal med närstående är av betydelse för att erhålla ytterligare information om hur kommunikationen fungerar hemma i vardagen och ute i samhället. Vid neuropsykologisk utredning bedömer psykolog olika aspekter av verbala funktioner. Vid rehabilitering av kommunikationssvårigheter ligger fokus i akutskedet på att handleda och stötta patienten och dennes närstående, och informera om svårigheterna. Förslag ges på strategier. Information om ovanstående ges också till övrig personal i teamet.

16 16 (22) När patientens allmäntillstånd tillåter tränas de språkliga funktioner som är nedsatta i syfte att rehabilitera språkförmågan. Hur alternativa kommunikationsstrategier tränas beror på om patienten är självständig eller partnerberoende i sin kommunikation. Ibland blir det aktuellt med ett kommunikationshjälpmedel. Om kommunikationssvårigheterna beror på högersidig skada eller kognitiva svårigheter blir behandlingen ofta rådgivning till närstående samt personal. Ansvarig rehabpersonal: Logoped, psykolog 17 Förflyttning Detta avsnitt handlar om att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel Att förflytta sig själv Patientens tidigare förmåga till förflyttning kartläggs. Den nuvarande förmågan att kunna förflytta sig bedöms avseende att kunna ändra läge i sängen, att kunna ta sig i och ur sängen, att kunna flytta sig till/från rullstol eller stol vid sängen, att kunna resa sig upp, att ta sig fram gående, med eller utan hjälpmedel, eller i rullstol. Träningen av förflyttningar bör ske i vardagliga situationer, ex flytta till/från säng, till/från rullstol, till/från toalett, och i olika miljöer, t ex inomhus/utomhus, på olika underlag och i trappa. Utprovning av och träning med lämpligt förflyttningshjälpmedel är en viktig del av behandlingen och bör fortlöpande utvärderas. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast 17.2 Fallrisk Nedsatt balans i kombination med kognitiva problem ökar risken för fallolyckor. Det finns även en ökad risk för benskörhetsfrakturer då personer med stroke drabbas av ökade benmasseförluster speciellt i den förlamade sidan. En bedömning bör göras för att identifiera fallriskfaktorer. Dessa kan t.ex. vara nedsatt gång och förflyttningsförmåga, felaktigt användande av hjälpmedel, riskfyllt rörelsebeteende, desorientering, bristande insikt, miljöfaktorer, synförmåga och nutritionsnivå. (Förebygg trycksår i samband med vård - broschyr från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Åtgärder för att förebygga fall är av stor vikt. Dessa kan bestå av träning av balans och säkra förflyttningar, inträning av ett säkert aktivitetsutförande, genomgång och anpassning av miljön, information till patient, närstående och vårdpersonal. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast

17 17 (22) 17.3 Att bära, flytta och hantera föremål Förmågan att använda arm och hand praktiskt i olika situationer bedöms, t ex att gripa, hantera, släppa föremål, att lyfta och bära föremål. Uppgiftsspecifik träning förordas i Nationella riktlinjer för stroke. Detta innebär att hand- och armfunktionen i första hand tränas i aktiviteter som är meningsfulla för patienten. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast 18 Personlig vård Detta avsnitt handlar om egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, att ta hand om sin kropp och kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa. Kartläggning av tidigare aktivitetsmönster inom personlig vård görs genom intervju med patient och/eller närstående. En bedömning av nuvarande aktivitetsförmåga görs, genom observation av patientens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter över dygnet. Man bedömer även på vilket sätt patienten utför aktiviteten. Detta sker i naturliga situationer i aktiviteter som är viktiga för patienten, t ex i ätsituationen eller i samband med morgontoaletten. Patienten lär sig nya tillvägagångssätt eller återinlär tidigare aktivitetsförmågor; sköta hygien, på- och avklädning. Träningen sker genom lämplig nivå av tillsyn, guidning eller hjälp. Guidningen kan vara muntlig eller manuell, vilken vägleder patienten i den aktivitet hon/han skall utföra. Träning bör fortsätta i hemmet efter utskrivning (rangordning 1). Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut 18.1 Att äta och dricka I ätaktiviteten ligger tyngdpunkten på den preorala fasen. görs av sittande och postural kontroll, förmåga i arm och hand att hantera bestick och porslin. görs vidare av förmåga att bearbeta och svälja mat och dryck utan att hosta/aspirera/dregla, eventuella kognitiva nedsättningars inverkan på förmågan att äta samt omgivningsfaktorer som kan påverka födointaget. Sittställningen optimeras genom träning och utprovning av rätt typ av sittmöbel. Munmotorik och kontroll av tuggan i munnen kan tränas för att minska risken för dregling och hosta. Miljön kan anpassas genom möblering, dukning/porslin och sanering av störande intryck. Arm och hand tränas i samband med matintag. Hjälpmedel som underlättar greppet kan vara aktuella. Muntlig eller manuell guidning vägleder patienten. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast

18 18 (22) 19 Hemliv Detta avsnitt handlar om att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra. Kartläggning av tidigare aktivitetsmönster inom området hemliv görs genom intervju med patient och/eller närstående. En bedömning av nuvarande aktivitetsmönster görs, genom observation av patientens förmåga att utföra sysslor gällande hemmets skötsel som är viktiga för patienten. Detta kan exempelvis vara att tillaga en måltid eller att sköta sina inköp. Utifrån den utredning som gjorts och de mål som formulerats tränar patienten aktiviteter för att åter klara hushållsgöromål, t.ex. laga mat, städa, tvätta och göra inköp. Träningen bör ske i patientens hemmiljö och/eller i träningslägenhet. Här kommer även moment in som planering, hantera mått och mängder, lära sig en strategi för nedsatt minne, koncentration, uppmärksamhet, orientering osv. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, sjukgymnast 20 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Detta avsnitt handlar om att genomföra de handlingar och uppgifter som behövs för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor (okända, vänner, släktingar, familjemedlemmar och andra närstående) på ett i sammanhanget lämpligt och socialt passande sätt. Den psykosociala kartläggningen ligger till grund för kurators bedömning av det stöd patient och närstående behöver. Patientens samlade situation, med sociala, psykiska och medicinska symtom skall betraktas som en helhet. Även patienter med mildare symtom, och deras närstående, kan uppleva situationen svårbemästrad. Närstående till patienter med mycket grav stroke hamnar utan förvarning i en utsatt situation vilket är viktigt att uppmärksamma. En målsättning är att så tidigt som möjligt få till stånd en fungerande interaktion mellan patient, deras närstående och personal utifrån individuella förutsättningar och reaktioner på den uppkomna situationen. Patienten skall ses som en speciell individ med egen bakgrund. Därför är det viktigt att i mötet med patienten utgå från perspektiv såsom livslopp, kön, etnicitet, etik och samhälle. Socialstyrelsens riktlinjer säger exempelvis: Det finns anledning att anta att yngre patienter med stroke behöver en annan typ av stöd än äldre. Det kan finnas olika behov beroende på typ av funktionsbortfall, grad av beroende med mera.

19 19 (22) Exempel på faktorer som kan ligga till grund för kartläggningen är: Familjeförhållanden och socialt nätverk Boende Arbete Fritidsintressen Sex och samlevnad Ekonomi Sjukskrivning Behov av fullmakt Färdtjänst LSS Fokus läggs på patientens/närståendes upplevda konsekvenser av sjukdomen, fysiskt, psykiskt och socialt. Kurator bedömer patientens/närståendes behov av stödkontakt, krishantering och förmedling till samhällets stödfunktioner. Då en människa insjuknar i stroke kan det ge upphov till en krisreaktion. Plötsligt hamnar man i en livssituation där tidigare erfarenheter och inlärda sätt att reagera inte är tillräckliga för att man ska förstå och bemästra den aktuella situationen. Krisintervention innebär att man stöttas på vägen framåt och att man styrs förbi vissa hinder då man saknar känslomässig, intellektuell och handlingsmässig beredskap. I krisinterventionen får man hjälp att känslomässigt bearbeta det inträffade. Information ska ges med känsla för vad man vill veta och hur mycket man kan hantera. Krisintervention ges i första hand av kuratorer och psykologer som har särskild kompetens inom området. För en del patienter kommer en svacka efter tre eller sex månader om man upptäcker att man har kvarstående symtom som man ännu inte vet hur man ska förhålla sig till. Det är då viktigt för den fortsatta rehabiliteringen att man även får krisstöd och en del patienter kan behöva depressionsbehandling. Ansvarig rehabpersonal: Kurator, psykolog 21 Viktiga livsområden Detta avsnitt handlar om att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner Arbete och sysselsättning Kartläggning av tidigare arbetsuppgifter och krav görs genom intervju med patient och/eller närstående. En bedömning av nuvarande aktivitets- och arbetsförmåga utförs. För patienter i yrkesverksam ålder kan målsättningen vara att återgå till arbete/sysselsättning. Arbetsuppgifter och arbetsmiljö behöver ofta anpassas pga. motoriska och/eller kognitiva svårigheter, vilket kan ske i samråd med försäkringskassa och/eller företagshälsovård.

20 20 (22) Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, kurator, logoped, neuropsykolog, sjukgymnast 22 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Detta avsnitt handlar om de handlingar och uppgifter som krävs för att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Rekreation och fritid Kartläggning av tidigare aktivitetsmönster inom området fritid görs genom intervju med patient och/eller närstående. En bedömning av nuvarande aktivitetsmönster görs. Många strokepatienter får ofrivilligt mer fritid. En viktig del av behandlingsinsatserna är att hjälpa patienten att återta tidigare intressen eller finna nya meningsfulla fritidsaktiviteter så att balans mellan aktivitet och vila kan uppnås. Ansvarig rehabpersonal: Arbetsterapeut, kurator, logoped, sjukgymnast Omgivningsfaktorer 23 Produkter och teknik Detta avsnitt handlar om naturliga produkter, av människor skapade produkter eller system av produkter samt om utrustning och teknik i en persons omedelbara omgivning, som är samlad, skapad, producerad eller tillverkad. ISO 9999 klassifikationen av tekniska hjälpmedel definierar dessa som varje produkt, instrument, utrustning eller tekniskt system som används av en funktionshindrad person och som är särskilt framställd eller allmänt tillgänglig för att förebygga, kompensera, övervaka, lindra eller neutralisera funktionshinder. Det är erkänt att vilken produkt eller teknik som helst kan vara stödjande Hjälpmedel Väl fungerande hjälpmedel kan vara en viktig förutsättning för att det dagliga livet ska fungera för personer med stroke. En behovsbedömning görs utifrån den enskildes behov och behöver ständigt utvärderas utefter hur funktion och aktivitetsförmåga förändras. Hjälpmedel som kan vara aktuella är t ex förflyttnings-, hygien-, kommunikations-, röst- och kognitiva hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel ingår som en del i rehabiliteringen. I det akuta skedet är patienterna ofta i behov av förflyttningshjälpmedel pga nedsatt förmåga att ta sig fram gående. Om patienten har (viss) gångförmåga kan gåbord eller rollator användas, i annat fall kan patienten vara beroende av rullstol. Ett vanligt förekommande tillbehör till rullstolen är ett bord som stöder och avlastar den svaga armen. Ibland kan t ex bokstavstavla, datorhjälpmedel eller röstförstärkare underlätta kommunikationen.

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst Syfte På ViN innefattar rehabilitering alla åtgärder av medicinsk och social art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Vårdprogram Stroke Rehabilitering - Kurator

Vårdprogram Stroke Rehabilitering - Kurator Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Charlotte Agnevik-Jonsson Fastställare: Verksamhetschef Åsa Linder Revisionsnr Diarienr. 1 (15) Fastställandedatum Giltigt t.o.m.

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Vårdprogram Stroke Psykolog

Vårdprogram Stroke Psykolog Upprättare: Leg. Psykolog Johan Ödgren Granskare: Leg. Psykolog Magnus Wiklund, Leg. Psykolog Ann-Katrine Östling Fastställare: Reidun Wettermark, verksamhetschef Revisionsnr Diarienr. 1 (13) Fastställandedatum

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Rehabiliteringsprogram stroke inom slutenvård i Region Jönköpings län (2014)

Rehabiliteringsprogram stroke inom slutenvård i Region Jönköpings län (2014) Rehabiliteringsprogram stroke inom slutenvård i Region Jönköpings län (2014) Inledning Detta dokument är ett länsövergripande rehabiliteringsprogram vid stroke inom slutenvården och är en reviderad version

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Stroke 2014-12-03 Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson, Christina Heden,

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen? Sköt om dig oc Efter hjärnskakning: Många som fått en hjärnskakning upplever att tiden efter inte riktigt fungerar som innan. Detta kan leda till funderingar och oro. I Sörmland finns ett vårdprogram för

Läs mer

Stiftelsen Mälargården Rehab Center

Stiftelsen Mälargården Rehab Center Stiftelsen Mälargården Rehab Center Historik Stiftelsen startade sin verksamhet på tidigt 1970-tal med inriktning på polio och trafikskador. Sedan dess har många gäster fått möjlighet till rehabilitering

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer