Samlad kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samlad kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse"

Transkript

1 OMVÅRDNAD GÄVLE Samlad kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Omvårdnad Gävle Lisa Hartung, MAS Britt Aspgren, MAS Patrik Bergman, kvalitetscontroller

2 1

3 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Disposition 5 Övergripande mål och strategier 6 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet 8 Systematiskt förbättringsarbete 10 Riskanalys 10 Omvårdnad Gävles framtida arbete med riskanalyser 10 Avvikelsehanteringssystem 11 Medicinska och sociala avvikelser Synpunkter och klagomål under Personalens rapporteringsskyldighet vid vårdskador och missförhållanden Omvårdnad Gävles framtida avvikelsehantering 14 Egenkontroll och uppföljning 15 Omvårdnad Gävles framtida arbete med egenkontroller 15 Utveckling och förbättring 16 Samverkan för att förebygga vårdskador 18 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete aktiviteter och åtgärder Avvikelsemodul 19 Läkemedel 19 Kvalitetsregister 19 Samverkan 20 Utbildningsinsatser 21 Övriga aktiviteter och åtgärder 22 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete utfall Uppföljning av styrkort 23 Uppföljning av månadsrapporter 25 Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 27 Öppna jämförelser äldreomsorg 29 Öppna jämförelser funktionsnedsättning 31 Socialstyrelsens äldreguide 35 Omvårdnad Gävles kund- och närståendeundersökningar 36 Nattfasta på vård- och omsorgsboende 37 Kvalitetsrevisioner och avtalsuppföljningar 37 MAS årliga tillsyn och enkätundersökning rörande medicinsk kvalitet och patientsäkerhet 37 Referenser 39 2

4 Sammanfattning Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL) ska vårdgivare som bedriver verksamhet enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) årligen upprätta en så kallad patientsäkerhetsberättelse. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att även en sammanhållen kvalitetsberättelse bör upprättas utöver patientsäkerhetsberättelsen. Då patientsäkerheten är en central aspekt av kvaliteten på de tjänster som den kommunala vården och omsorgen tillhandahåller har Omvårdnad Gävle beslutat att upprätta kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna i ett och samma dokument. Omvårdnad Gävle är en uppdragsorienterad organisation med formulerade samhällsuppdrag och kunduppdrag. I dessa uppdragsformuleringar beskrivs vilka krav som ställs på de tjänster som Omvårdnad Gävle tillhandahåller. Kraven härrör från såväl lagar och föreskrifter som från omvårdnadsnämndens prioriteringar. Uppföljning av i vilken utsträckning kraven uppfylls sker löpande. En förutsättning för att kunna leverera god kvalitet och hög patientsäkerhet är ett systematiskt förbättringsarbete. Detta arbete är uppbyggt kring riskanalyser, utredning av avvikelser och egenkontroller. Den systematiska uppföljningen av samhällsuppdraget för år 2013, förvaltningens egenkontroll, omfattade följande: Uppföljning av styrkort Månadsrapporter Redovisning av resultat i Socialstyrelsens äldreguide Redovisning av resultat i Öppna jämförelser Redovisning av resultat i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Redovisning av resultat i Omvårdnad Gävles kund- och närståendeundersökningar Kvalitetsrevisioner Avtalsuppföljningar Nattfastemätningar MAS årliga tillsyn och enkätundersökning rörande medicinsk kvalitet och patientsäkerhet 3

5 Inledning Den 1 januari 2012 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i kraft. I föreskrifterna framgår hur en så kallad patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 i Patientsäkerhetslagen (PSL) ska vara utformad. Vidare lämnas ett allmänt råd om att vårdgivare som omfattas av SOSFS 2011:9 utöver patientsäkerhetsberättelsen även bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. I SOSFS 2011:9 definieras kvalitetsbegreppet som i vilken grad uppsatta krav och mål uppfylls. Denna kvalitetsdefinition utgör utgångspunkten för Omvårdnad Gävles syn på kvalitetsbegreppet. Omvårdnad Gävle har valt att ta fasta på hur kvalitet kan ses i relation till de olika delarna i den så kallade effektkedjan (se figur 1). Effektkedjan består av fyra steg; resurser, aktiviteter, prestationer och effekter (Statskontoret 2011). Omvårdnad Gävle sätter de olika delarna i effektkedjan i relation till tre huvudsakliga kvalitetsdimensioner; strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet: Strukturkvalitet i vilken grad egenskaperna hos verksamhetens resurser uppfyller uppställda krav Processkvalitet i vilken grad egenskaperna hos verksamhetens aktiviteter uppfyller uppställda krav Resultatkvalitet i vilken grad de egenskaperna hos verksamhetens prestationer uppfyller uppställda mål samt i vilken mån effekterna av verksamheten leder till måluppfyllelse. Skillnaden mellan kvalitet i relation till prestationer respektive effekter är viktig då det handlar om två olika slags resultatkvalitet. Figur 1. Effektkedjan. Uppföljning av krav Uppföljning av krav Uppföljning av mål Uppföljning av mål Då patientsäkerhet är ett av de viktigare kraven och målsättningarna inom den kommunala vården och omsorgen är en god patientsäkerhet en förutsättning för en god kvalitet. En god kvalitet förutsätter dock att även andra krav och mål uppfylls vid sidan av patientsäkerheten. I linje med detta konstaterar Socialstyrelsen, i en kommentar till SOSFS 2011:9, att skillnaden mellan kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna ligger i omfattningen av desamma. En kvalitetsberättelse ska beskriva kvaliteten i vården och omsorgen ur flera 4

6 olika aspekter, varav patientsäkerhet är en. Socialstyrelsen konstaterar att en sammanhållen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse kan upprättas i ett och samma dokument, förutsatt att de i PSL och SOSFS 2011:9 föreskrivna uppgifterna går att utläsa ur densamma (Socialstyrelsen 2012, s 37). Då patientsäkerheten är en central aspekt av kvaliteten på de tjänster som den kommunala vården och omsorgen tillhandahåller har Omvårdnad Gävle beslutat att upprätta kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna i ett och samma dokument. Det finns vissa krav och råd rörande innehållet i en sådan kvalitetsoch patientsäkerhetsberättelse. Det ska/bör framgå: hur patientsäkerheten och kvaliteten genom egenkontroll har följts upp och utvärderats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) hur ansvaret rörande kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor har varit organisatoriskt fördelat (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) hur patientsäkerhetsarbetet och arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår (PSL 3 kap. 10, SOSFS 2011:9 7 kap 1 ) vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och för att säkra verksamhetens kvalitet (PSL 3 kap. 10, SOSFS 2011:9 7 kap 1 ) hur samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) hur risker har hanterats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) hur rapporter från personalen rörande patientsäkerhet och kvalitet har hanterats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) hur inkomna klagomål och synpunkter som har betydelse för patientsäkerheten och kvaliteten har hanterats (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 PSL under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga (SOSFS 2011:9 7 kap 2 ; Socialstyrelsen 2012, s 37) vilka resultat som har uppnåtts (PSL 3 kap. 10, SOSFS 2011:9 7 kap 1 ) Disposition Den föreliggande kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen är disponerad på följande sätt. Först beskrivs de övergripande målen och strategierna för Omvårdnad Gävles verksamhet. Därefter redovisas hur det organisatoriska ansvaret för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är fördelat. Efter detta beskrivs hur det systematiska förbättringsarbetet är uppbyggt inom förvaltningen. I denna beskrivning ingår redogörelser för hur arbetet med riskanalyser ska ske, hur avvikelser och klagomål ska hanteras, hur förvaltningen ska arbeta med Lex Sarah och Lex Maria samt hur strukturen för egenkontroll och uppföljning ska se ut. Vidare beskrivs hur förbättrings- och 5

7 utvecklingsarbete bedrivs inom Omvårdnad Gävle och hur samverkan sker i syfte att förebygga vårdskador. Efter dessa beskrivningar av de strukturer som ligger till grund för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet vid Omvårdnad Gävle följer en redovisning av vilka aktiviteter, åtgärder och uppföljningar som genomförts under Avslutningsvis redovisas utfallet av den samlade uppföljningen av kvalitetsavvikelser under 2013 samt vissa underlag från den förvaltningsövergripande egenkontrollen för Övergripande mål och strategier Omvårdnad Gävle är en uppdragsorienterad organisation med formulerade samhällsuppdrag och kunduppdrag. I dessa uppdragsformuleringar beskrivs vilka krav som ställs på de tjänster som Omvårdnad Gävle tillhandahåller. Kraven härrör från såväl lagar och föreskrifter som från omvårdnadsnämndens prioriteringar. Kunduppdragen är i princip grundade på beslut om bistånd enligt SoL och/eller beslut om insatser enligt LSS. Dessa beslut fattas av biståndshandläggare vid myndighetsenheten. Utöver insatser med beslut enligt SoL och LSS ansvarar Omvårdnad Gävle även för förebyggande verksamhet inklusive anhörigstöd och, sedan 2013, för hemsjukvårdsinsatser. Samhällsuppdraget preciseras i nämndens och förvaltningens verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen består av olika delar som är nära relaterade till varandra och binds ihop av ett långsiktigt förbättringsprogram: Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan (fyraårig). Rullande förbättringsprogram (fyraårigt). Internbudget med styrkort på både nämnds- och verksamhetsnivå. Styrkortet består av mätbara mål för aktuellt år. Långsiktig strategisk planering i form av olika sektorsplaner till exempel för boende för äldre och personer med funktionsnedsättning. I omvårdnadsnämndens verksamhetsplan återfinns övergripande målformuleringar för Omvårdnad Gävle. Dessa målformuleringar är kopplade till de fyra perspektiven i omvårdnadsnämndens balanserade styrkort: Medborgare och brukare. Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande, valmöjlighet och delaktighet. Medarbetare. Omvårdnad Gävle skall vara en attraktiv arbetsgivare med motiverade framgångsrika medarbetare som agerar professionellt i sitt arbete. Ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap ska prägla oss som arbetsgivare. Hållbart samhälle. Omvårdnad Gävle skall i samarbete med andra främja en 6

8 ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar livsmiljö samt en bra livskvalité för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ekonomi. En ekonomi i balans. I det fyråriga förbättringsprogrammet återfinns de olika aktiviteter som krävs för att de övergripande målen ska uppnås. Att förbättringsprogrammet är på fyra år möjliggör en koppling mellan kortsiktiga och mer långsiktiga projekt och aktiviteter. Dessa långsiktiga förbättringar är samtidigt och som regel delar av nämndens strategiska planer som berör framtida tjänsteutbud och dess förutsättningar. 7

9 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet I detta stycke beskrivs roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom Omvårdnad Gävle. Omvårdnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) när det gäller personer som är 18 år och äldre 1. Nämnden har ett övergripande ansvar för att det finns ett kvalitetsledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Nämnden fastställer övergripande mål för verksamheten och följer upp målen inom ramen för balanserad styrning. Som ett led i detta rapporteras kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen årligen till nämnden. Förvaltningschefen fastställer riktlinjer och rutiner kopplade till de mål och krav som lagstiftningen och omvårdnadsnämnden ställt upp. Förvaltningsledningen ska ha en god insyn och informeras i det kvalitetsarbete som bedrivs. Som ett led i detta följs nämndens mål i månadsrapportering och styrkort. Kvalitetsledningssystemet förvaltas av kvalitetscontrollern som ansvarar för att utveckla detsamma på central nivå och rapportera systemets prestanda till förvaltningsledningen för granskning och underlag för förbättringar. Förvaltningsledningen värderar om ledningssystemet är tillräckligt och effektivt. Planerings- och utvecklingsenheten har rollen som beställare och kravställare gentemot såväl utförare i kommunal regi som externa utförare. Enheten ansvarar för att ta fram underlag för mål och resursfördelning inom ramen för omvårdnadsnämndens samhällsuppdrag. Dessutom medverkar enheten vid upphandlingar och genomför kvalitetsuppföljningar. Inom ramen för omvårdnadsnämndens kunduppdrag utreder och beslutar myndighetsenheten om insatser till enskilda samt har tillsynsansvar för den kommunala hälso- och sjukvården. Kunduppdragen följs upp löpande; exempelvis finns ett löpande uppföljningsansvar för fattade biståndsbeslut. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har rollen som kravställare gentemot såväl utförare i kommunal regi som externa utförare i den verksamhet som en kommun bedriver enligt 18 och 18a i HSL. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, styra och rapportera till omvårdnadsnämnden 1 Den 1 februari 2013 tog Gävle kommun över ansvaret för hemsjukvården i kommunen. Detta innebär att omvårdnadsnämnden numer ansvarar för sådana hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till hemsjukvårdspatienter över 18 år som utförs av sjuksköterskor/distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 8

10 hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs i verksamheterna. Uppföljningen ska ske löpande och via den årliga kvalitetstillsynen som genomförs av MAS, verksamhetschef HSL samt kvalitetscontroller vid planerings- och utvecklingsenheten. Verksamhetschef HSL ansvarar för att tillhandahållna tjänster uppfyller de målsättningar och krav som ställts upp av omvårdnadsnämnden, lagstiftning och föreskrifter i den verksamhet som en kommun bedriver enligt 18 och 18a i HSL. Första linjens chef ansvarar för att de tillhandahållna tjänsterna uppfyller de målsättningar och krav som ställts upp av omvårdnadsnämnd, lagstiftning och föreskrifter. Verksamheterna genomför löpande egenkontroller för att säkerställa att beställningar utförs och att genomförandeplaner är uppdaterade. 9

11 Systematiskt förbättringsarbete Det ovan beskrivna arbetet med övergripande mål och strategier utgör utgångspunkten för Omvårdnad Gävles systematiska arbete med kvalitetsförbättringar. Arbetet i sig är uppbyggt kring riskanalyser, utredning av avvikelser och egenkontroller. Det systematiska kvalitetsförbättringsarbetet ska betraktas som en ständigt pågående process. Nedan beskrivs kortfattat hur Omvårdnad Gävle har arbetat med riskanalyser, utredningar av avvikelser och egenkontroller under Då strukturen för det systematiska förbättringsarbetet inom Omvårdnad Gävle är under utveckling beskrivs även, under respektive rubrik, strukturen för det framtida arbetet med riskanalyser, utredningar av avvikelser och egenkontroller. Riskanalys I Patientsäkerhetslagen poängteras vikten av preventionsarbete. Riskanalyser ska därför utföras i förebyggande syfte för att identifiera svagheter och brister som skulle kunna bidra till att uppställda krav och målsättningar inte uppfylls. Under 2013 har riskbedömningar på individnivå gjorts efter fastställda tidsintervall inom ramen för kvalitetsregistren Senior Alert och BPSD. Sjuksköterska/distriktssköterska inom verksamheten har ansvarat för genomförandet. Riskbedömningar på individnivå har även gjorts på förekommen anledning, exempelvis då personal uppmärksammat förändringar i kunds beteende, sinnesstämning, eller då kund uttryckt konkreta självmordstankar. Riskanalyser i samband med verksamhetsförändringar har genomförts i enlighet med förvaltningens rutin för riskbedömning och konsekvensanalys vid förändrad verksamhet. Ansvaret för att initiera och genomföra dessa riskanalyser ligger på berörd verksamhetschef. Riskanalyserna genomförs i följande steg; (1) precisera den planerade förändringen, (2) gör en riskbedömning, (3) åtgärda och gör en handlingsplan samt (4) kontrollera genomförda åtgärder. Omvårdnad Gävles framtida arbete med riskanalyser I samband med den pågående översynen av det systematiska förbättringsarbetet har Omvårdnad Gävle beslutat att riskanalyser inom Omvårdnad Gävle i framtiden ska genomföras både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå. Verksamhetens riskanalys ska genomföras dels på individnivå dels på verksamhetsnivå. Riskanalys på individnivån ska genomföras för att förebygga skador för den enskilde kunden. Riskanalys på verksamhetsnivån ska genomföras både gällande befintliga processer och i samband med verksamhetsförändringar. 10

12 Förvaltningens riskanalys ska ske i samband med den interna kontroll som genomförs i enlighet med bestämmelserna i 6 kap 7 kommunallagen. Avvikelsehanteringssystem Inom Omvårdnad Gävle finns rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda de bakomliggande orsakerna. De vidtagna åtgärdernas effekt ska följas upp. Systemet är uppbyggt för att hantera medicinska avvikelser och sociala avvikelser som rapporterats av personal samt synpunkter och klagomål som framförts av kunder, närstående, medborgare eller andra externa parter. Parallellt finns strukturer för att hantera missförhållanden och risker för missförhållanden inom verksamheten (Lex Sarah) samt inträffade allvarliga skador/sjukdomar och risker för allvarliga skador/sjukdomar (Lex Maria). Medicinska och sociala avvikelser 2013 Från och med andra kvartalet 2012 ska verksamheterna registrera och hantera medicinska avvikelser och sociala avvikelser i en avvikelsemodul i verksamhetssystemet Treserva. I tabell 1 redovisas avvikelsestatistik för perioden Det bör noteras att det troligtvis finns en underrapportering av framförallt sociala avvikelser i Treserva, varför siffrorna i tabell 1 bör tolkas med försiktighet. 11

13 Tabell 1. Avvikelser registrerade i verksamhetssystemet Treserva under perioden Avvikelse Ordinärt boende VoB BoS Hemsjukv. PASS Summa Medicinska avvikelser Läkemedel - ej givet Läkemedel felaktig Läkemedel - kund avstår Behandling - utebliven Behandling felaktig Behandling - kund avstår Vårdrelaterad infektion Trycksår Fall med höftbyxa Fall utan höftbyxa Självmord eller självmordsförsök Sociala avvikelser Avvikelser som avser både social och medicinsk verksamhet Insats - ej utförd Insats - felaktigt utförd Upprepade avsägelser/icke önskvärda händelser Hot eller våld av medboende Sekretessbrott Övrigt SUMMA

14 Synpunkter och klagomål under 2013 I tabellerna 2 och 3 redovisas centralt registrerade synpunkter och klagomål, det vill säga sådana synpunkter och klagomål som är diarieförda hos Omvårdnad Gävle. Här kan det handla om såväl synpunkter och klagomål rörande individer som andra mer övergripande synpunkter och klagomål. Det bör dock noteras att det under 2013 har funnits andra kanaler för att lämna synpunkter och klagomål på Omvårdnad Gävles verksamheter. Då denna rapportering är mycket ofullständig redovisas dessa synpunkter och klagomål inte här. Tabell 2. Antal centralt registrerade synpunkter och klagomål (beröm exkluderat) fördelade efter verksamhet Omvårdnad Gävle Externa utförare Totalt Hemtjänst Äldreboende Psykiatrin 1-1 Boende och stöd Förebyggande Biståndsenheten 5-5 Pass PFV 2-2 Omvårdnad Gävle TOTALT Tabell 3. Antal centralt registrerade synpunkter och klagomål (beröm exkluderat) fördelade efter kategori Klagomål avseende Antal Utförande 21 Bemötande 19 Tillgänglighet 4 Information 4 Annat 15 Personal 14 Policy/regler - Taxa/kostnader - TOTALT 77 Personalens rapporteringsskyldighet vid vårdskador och missförhållanden 2013 Enligt 13 kap. 2 SoL och 24 a LSS är samtliga medarbetare som fullgör uppgifter inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS skyldiga att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten gäller för alla personer inom nämndens verksamhet och går konkret ut på att rapportera till närmaste chef. För varje sådan Lex Sarah-rapport genomförs en Lex Sarah-utredning. I de fall där en Lex Sarahutredning kommer fram till att ett allvarligt missförhållande eller en risk för ett allvarligt missförhållande har förekommit, upprättar medicinskt ansvarig 13

15 sjuksköterska en Lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inkom 80 Lex-rapporter från Omvårdnad Gävles egenregi, varav tre resulterade i Lex Sarah-anmälningar till IVO. När det gäller externa utförare åligger det varje vårdgivare att själv utreda och eventuellt anmäla Lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Anmälningsskyldighet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) samt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) gäller för samtliga verksamheter som bedriver hälsooch sjukvård inom Omvårdnad Gävle. Inom Omvårdnad Gävle är det medicinskt ansvarig sjuksköterska som tar beslut om anmälan enligt Lex Maria ska ske till IVO samt ansvarar för utredning och information till omvårdnadsnämnden. Under 2013 anmäldes två Lex Maria till IVO. Omvårdnad Gävles framtida avvikelsehantering I samband med den pågående översynen av det systematiska förbättringsarbetet har Omvårdnad Gävle beslutat att förtydliga hur avvikelsehanteringen ska fungera i framtiden. Omvårdnad Gävles avvikelsehanteringssystem ska hantera kvalitetsavvikelser inom verksamheterna. Med en kvalitetsavvikelse avses fel eller avsteg från krav, planerad insats eller förväntat förlopp som har eller kan innebära men, skada eller olägenhet för kund/er. En kvalitetsavvikelse kan också handla om avsteg från riktlinjer, rutiner eller instruktioner som direkt eller indirekt kan leda till sämre kvalitet 2. En kvalitetsavvikelse kan avse såväl en aktivitet som en utebliven aktivitet. Precis som tidigare ska personal som uppmärksammar en kvalitetsavvikelse rapportera denna. När det gäller synpunkter och klagomål som framförts av kunder, närstående, medborgare eller andra externa parter ska ansvarig handläggare bedöma om synpunkten eller klagomålet är att betrakta som en (eller flera) kvalitetsavvikelser. Om så är fallet ska ansvarig handläggare rapportera avvikelsen/avvikelserna. En upprättad Lex Sarah-rapport ska alltid parallellt registreras som en kvalitetsavvikelse. Parallellt med en utredning/händelseanalys enligt Lex Maria ska, om så inte redan skett, händelsen registreras som en kvalitetsavvikelse. Ansvarig chef ska se till att varje enskild avvikelse analyseras. Ansvarig chef ska även se till att en samlad uppföljning och analys av verksamhetens avvikelser sker. Syftet med denna sammanställning är att synliggöra eventuella mönster och/eller trender bland avvikelserna. Liksom på verksamhetsnivån ska en samlad uppföljning och analys av förvaltningens avvikelser genomföras. Förvaltningschef ansvarar för att den samlade uppföljningen och analysen genomförs. 2 Notera att det kan finnas andra typer av avvikelser som inte hanteras inom ramen för detta avvikelsehanteringssystem, till exempel gällande utförda hemtjänsttimmar, avvikelser från budget etc. 14

16 Egenkontroll och uppföljning Uppföljning och utvärdering inom Omvårdnad Gävle innebär, enligt förvaltningens principer för ledning och styrning, att verksamheten som helhet regelbundet utvärderas och att resultat och måluppfyllelse beträffande kunder, personal, miljö och ekonomi redovisas. Egenkontroll inom Omvårdnad Gävle handlar om att internt granska i vilken utsträckning verksamheten uppfyller uppställda krav och mål rörande kund. Övriga uppföljningsområden beskrivs i andra sammanhang. Egenkontroll ska genomföras inom Omvårdnad Gävles verksamheter med sådan frekvens och sådan omfattning att verksamhetens kvalitet kan säkras. Under 2013 har månadsvisa uppföljningar av utfallen på indikatorerna i verksamheternas styrkort på olika nivåer skett. I uppföljningen ingick också uppföljning av andra nyckeltal och verksamhetsmått som beskriver trendutveckling på kort och längre sikt. Under året har resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar, Omvårdnad Gävles kund- och närståendeundersökningar, Äldreguiden, Öppna jämförelser och andra liknande typer av kommunjämförelser följts upp. Vid tre tillfällen har nattfastan vid Omvårdnad Gävles vård- och omsorgsboenden följts upp. Vidare har medicinskt ansvarig sjuksköterska genomfört en tillsyn och en enkätundersökning rörande medicinsk kvalitet och säkerhet. Uppföljningar har också skett av omvårdnadsnämndens värdighetsgaranti, uppdragsbeskrivningar och avtal i kvalitetsrevisioner och avtalsuppföljningar. Omvårdnad Gävles framtida arbete med egenkontroller I samband med den pågående översynen av det systematiska förbättringsarbetet har Omvårdnad Gävle beslutat att egenkontroller inom Omvårdnad Gävle, precis som i fallet med riskanalyser, i framtiden ska genomföras både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå. Verksamhetens egenkontroll ska genomföras dels på individnivå dels på verksamhetsnivå. Egenkontroll på individnivån omfattar medarbetarnas kontroll av det egna arbetet med kund. Egenkontroll på verksamhetsnivån omfattar den kontroll av den egna verksamheten som ansvarig chef genomför. Egenkontroll på verksamhetsnivån innebär: Egenkontroll avseende strukturkvalitet, exempelvis kontroll av att verksamhetens lokala instruktioner är ändamålsenliga Egenkontroll avseende processkvalitet, exempelvis kontroll av att riktlinjer, rutiner och instruktioner följs i verksamheten Egenkontroll avseende resultatkvalitet, det vill säga kontroll av huruvida den egna verksamheten når de mål som ställts upp för densamma Förvaltningens egenkontroll är en del av det som kallas för ledningens genomgång. Underlag för ledningens genomgång är bland annat de rapporter 15

17 och uppföljningar som gjorts enligt nämndens uppföljningsplan och vissa kontroller som gjorts inom ramen för förvaltningens interna kontroll. Även resultat från kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar och Öppna jämförelser kan användas som underlag. Egenkontroll på förvaltningsnivån innebär: Egenkontroll avseende strukturkvalitet, exempelvis kontroll av att ledningssystemets riktlinjer och rutiner är ändamålsenliga Egenkontroll avseende processkvalitet, exempelvis kontroll av att riktlinjer, rutiner och instruktioner följs i de olika verksamheterna Egenkontroll avseende resultatkvalitet, det vill säga kontroll av huruvida verksamheterna når de mål som ställts upp för desamma Utveckling och förbättring Som nämndes i inledningen finns ett fyrårigt förbättringsprogram i omvårdnadsnämndens verksamhetsplan med olika aktiviteter som krävs för att uppställda mål ska nås. I praktiken kan man tala om ett rullande förbättringsprogram där man kan omprioritera eller lägga till aktiviteter som aktualiserats under året i samband med exempelvis förvaltningens riskanalyser, avvikelsehantering och egenkontroll. Rullande förbättringsprogram finns på alla nivåer och verksamheter inom Omvårdnad Gävle. Figur 2 visar i vilken tidsordning ett systematiskt förbättringsarbete normalt sett genomförs i fyra olika faser; planerande, genomförande, utvärdering och förbättring. Det är dock värt att notera att underlagen till det arbete som sker i förbättringsfasen kan komma fram direkt under samtliga övriga tre faser. Exempelvis kan riskanalyser i planeringsfasen direkt ge underlag för ett förbättringsarbete utan att processen behöver passera genomförande- och utvärderingsfaserna. Detta illustreras i figuren med de långa streckade pilarna. 16

18 Figur 2. Ledningssystemet som ett förbättringshjul. 17

19 Samverkan för att förebygga vårdskador För ökad samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommunerna finns en välfärdsgrupp och till denna finns kopplat vårdkedjegrupper för respektive område (äldre, vuxna och barn). För läkarmedverkan i vård- och omsorgsboende samt hemsjukvården finns avtal upprättade där bland annat samverkan för genomförande av läkemedelsgenomgångar ingår. Upprättande av läkaravtal för särskilt boende för personer med funktionsnedsättning har påbörjats. Även i dessa avtal ingår läkemedelsgenomgångar. Utöver den ovan beskrivna löpande samverkan sker samverkan även kopplat till enskilda projekt och aktiviteter. Hur denna typ av samverkan skett under 2013 beskrivs under stycket kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet under 2013 aktiviteter och åtgärder. 18

20 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete aktiviteter och åtgärder 2013 Det fyråriga förbättringsprogram som återfinns i omvårdnadsnämndens verksamhetsplan innehåller olika aktiviteter som krävs för att uppställda mål ska nås. Nedan redogörs för några av de aktiviteter som genomförts under 2013 i detta syfte. Avvikelsemodul I Treserva finns en avvikelsemodul som ska säkerställa att den som är med om en händelse registrerar den. Avvikelsemodulen ska vidare ge stöd att slutföra processen med åtgärder och fånga upp sådana Lex Sarah/Lex Maria som annars hade riskerat att förbli oupptäckta. Under 2013 har ett arbete påbörjats med att se över och kvalitetssäkra avvikelserapporteringen inom omvårdnad Gävle. Detta arbete kommer att fortgå även under Läkemedel Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar i samverkan med apotekare och hälsocentralens läkare har genomförts vid 3 särskilda boenden för äldre under 2013, 80 st. Med syfte att öka kunskapen hos omvårdnadspersonalen samt för att säkerställa en säker delegering av sjuksköterskor köpte ett vård- och omsorgsboende in ett webbaserat delegeringstest framtaget av apotekare. Kvalitetsregister Syftet med Senior Alert är att skapa ett systematiskt arbetssätt för att förebygga vårdskador genom att bedöma risker, analysera bakomliggande orsaker, sätta in förebyggande åtgärder samt följa upp dessa. Omvårdnad Gävle uppnådde i den nationella mätningen 2013 en täckningsgrad i Senior Alert på 94 procent gällande riskbedömningar som var högst 12 månader gamla. Det nationella målet var att uppnå en täckningsgrad på över 90 procent. Omvårdnad Gävle har antagit ett eget, mer ambitiöst, mål att uppnå en täckningsgrad på över 90 procent för riskbedömningar som är högst sex månader gamla. Mätt på detta sätt uppnådde Omvårdnad Gävle en täckningsgrad på 77 procent under Under 2013 har arbetet med riskbedömning av munhälsa i Senior Alert fortgått och vid den nationella mätningen hade Omvårdnad Gävle utfört flest riskbedömningar av munhälsa av samtliga kommuner i landet som deltar i Kvalitetsregistret Senior Alert. Under hösten 2013 har Senior Alert även implementerats för individer över 65 år inom avlösningsvistelse, Villa Milbo/Villa Brynäs. Även i denna grupp har riskbedömning av munhälsa i Senior Alert implementerats. Omvårdnad Gävle har fortsatt implementeringen av kvalitetsregistret BPSD, vilket är ett verktyg för att ge god vård och omsorg vid beteendemässiga och 19

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Revisionsrapport Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Motala kommun Kerstin Karlstedt December 2012 Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfrågor... 3 2.2. Metod... 3 4.1. Servicegaranti... 7 4.2.

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Bokslutsdagen 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Omvårdnad Gävle ansvarar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning i Gävle kommun. Verksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (processer)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (processer) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (processer) KVALITETSSÄKRING AV SOCIALA TJÄNSTER 4 kap 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 "kvalitet" = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet

Jämförelse mellan kvalitet och kostnader för 11 kommuner ÖJ 2011_2 kvalitet = brukarnas synpunkter på hemtjänst och särskilt boende som helhet NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 212-1-17 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) hösten 211 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut den andra rapporten med indikatorbaserade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 140313 Bo Österholm Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 Datum 2013-12-30 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun Beslutad av nämnden för Äldreomsorg Reviderad av nämnden för Äldreomsorg

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Inom verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (inklusive äldreomsorg), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll...

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll... Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod och avgränsning... 4 3. Organisation... 5 4. Granskningsresultat...

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer