Redaktörer: Jessica Bergström, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Jessica Bergström, jessicabergstrom72@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 Lösenord på hemsidan: Helhetssyn Nr 1/15 Redaktörer: Jessica Bergström, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Hemsida: Manusstopp för EHSS-Nytt 2/2015 är 10 juni, välkomna med bidrag! Foto: 1

2 EHSS... 4 EHSS, IVL och FTF i samarbete 4 EHSS årsmöte EHSS frukostseminarier i Stockholm 4 Dags att söka EHSS stipendium 5 Sök EHSS studentpris senast 29 maj 6 Nätverk inom EHSS... 7 SNiS 7 Från EHSS Facebook-grupp... 8 Aktivitetsarmband 8 Intressant hur många kg det blir i olika vinklar 8 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete... 9 Ergonomistandarder omoderna, tråkiga och alldeles för få användningsområden. Eller.? 9 Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi 9 Forskning/Avhandlingar Mer arbetslivsforskning behövs 11 Hälso- och arbetsmiljöarbete behöver breddas 12 Ljuset är mycket viktigare för hälsan än de flesta inser 13 Stress kan kopplas till ökad risk för stroke 14 Dålig psykosocial arbetsmiljö kan bidra till hjärtproblem 15 Varför hjälper motion vid depression? 16 Kvinnor ses som bra chefer men blir ändå inte fler 18 Studie om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser 19 Lärare blir friskare när de själva lär 21 Nya förmågor krävs för digital läsning 22 Dagens barn lever kortare än sina föräldrar 24 Hörselnedsättning gör inte bilföraren sämre 26 NON-AUDITORY EFFECTS OF HIGH NOISE EXPOSURE 27 Tungt arbete ökar risken för ALS 28 Production loss among employees perceiving work environment problems 28 Langvarig effekt på smerter af styrketræning på arbejdspladsen 29 The News on Sitting Down; You May Want to Stand Up 30 Forskning pågår Webbsidan Aktuellt om vetenskap & hälsa 31 Kurs i synergonomi 31 Drygt 46,5 miljoner till ny forskning inom arbetsmiljö och hälsa 32 Nytt projekt synar socialarbetares kunskap 36 2

3 Datorsimulering av mänskliga rörelser i bilindustrin hjälper till att förebygga belastningsskador 38 Machokultur råder men nervskador är inte okej 40 Kan vi fika oss friska? 41 Två miljoner till Cecilia Berlin för forskning om arbetsmiljö 42 Människans interaktion med autonoma robotar 42 Konferenser, seminarium m.m Stressforskningsdagen 2015: Kvinnor, stress & sömn 44 Disputation i sjukgymnastik, Anna Trulsson 44 Licentiatuppsats i produkt- och processutveckling 45 Ted-Talks - Hälsovetenskapliga forskningsmetoder 45 Konsten att behålla sin hälsa - tankar om livet, arbetslivet och egna resurser 46 Hälsovetenskapens dag: En bra början 46 Säkerhetskonferens Stress kontra återhämtning 47 IEA 2015 i Melbourne 48 Inbjudan från EHSS danska kollegor kring IT och ergonomi 48 NES 2015, Creating sustainable work-environments 49 Övrigt Per-Olof Åstrand avliden 50 Enklare att välja rätt personlig fallskyddsutrustning 50 Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre? 51 Ny blogg om arbets- och miljömedicin lanserad 52 Här finns framtidens it-prylar 52 Ergonomic Solutions for Retailers 52 Besvär av arbetsrelaterad fysisk belastning ökar igen 53 How Kids Can Benefit from Ergonomics 53 eofficeergo: Ergonomics e-learning for Office Workers 54 Using Job Analyses to Prevent Musculoskeletal Injuries 55 3

4 EHSS EHSS, IVL och FTF i samarbete IVL Svenska Miljöinstitutet har fått medel för att ta fram underlag som framför allt kan vara till nytta för företagshälsovården och andra praktiker. Sedan december ligger en sida ute på FTF:s webbplast med ämnes- och branschinformation. EHSS har beslutat att samarbeta med IVL och FTF när det gäller detta projekt. Sedan december finns sidan på FTF:s webbplats. EHSS kommer att länka till detta och alla medlemmar som önskar kommer att kunna lämna bidrag. Tanken är att det ska vara ett levande material där alla, framför allt praktiker inom företagshälsovård, kan hitta information. /Jane EHSS årsmöte 2015 EHSS årsmöte går av stapeln den 20:e april i Kalmar. Mera information följer så håll öron och ögon öppna, bl.a. på EHSS hemsida: EHSS frukostseminarier i Stockholm Vi fortsätter med frukostseminarierna i Stockholm och har nu ett kvar för vårterminen, tisdagen den 14/4, då Linda Rose och Carl Lind från KTH kommer att presentera sin nya belastningsergonomiska riskbedömningsmetod RAMP. Välkomna att anmäla er här: 4

5 De bilder som visas finns i de flesta fall att ladda hem från vår hemsida: Vi går sedan igång med planeringen av höstens seminarier. Hör gärna av er till undertecknad med förslag på intressanta ämnen/teman att behandla! Göran M Hägg, seminarieansvarig, Stockholm Dags att söka EHSS stipendium EHSS arbetar för att sprida kunskap kring god ergonomi och föreningen vill aktivt medverka till att ge medlemmarna möjlighet att bidra till detta. EHSS vill därför: ge medlemmar möjlighet till kompetensutveckling och nätverkande när andra finansieringsmöjligheter saknas. verka för att sprida kunskap bland övriga medlemmar där stipendiaten för kunskapsinhämtningen vidare genom att föreläsa och/eller bidra till artikel i EHSS-Nytt. Ett stipendium tilldelas en enskild person och inte ett företag. Ansökan kan göras till konferenser och seminarier inom de nordiska länderna. Alla medlemmar i EHSS kan söka. Ansökan kan göras två gånger per år, 31 maj och 30 november. Läs mer här: 5

6 Sök EHSS studentpris senast 29 maj I juni delar EHSS, ut ett studentpris för ett studentprojekt i ergonomi på universitetsnivå. Alla studenter vid svenska universitet och högskolor kan ansöka om priset oberoende av nationalitet och ålder, likaså svenska studenter vid utländska universitet. Studentprojektet ska omfatta minst 15 högskolepoäng (ECTS). Det ska ha genomförts tidigast under vårterminen året innan och blivit godkänt tidigast i juni samma år. För 2015 är Cecilia Österman vid Linnéuniversitet, Kalmar ordförande i studentpriskommittén och hon lämnar närmare upplysningar och tar emot bidrag. Mer information finns här: 6

7 Nätverk inom EHSS SNiS Nätverket SNiS hade seminarium/medlemsmöte fredag den 30 januari 2015 på Arbetsmiljöverkets huvudkontor i Stockholm. Vi var 25 personer som deltog och vi hade trevligt som vanligt. Ett urval av programpunkterna berättas här. Vi startade dagen med att placera SNiS i sin kontext i Sverige, Norden och världen. Därefter var det dags för hur man gör rätt när det gäller syn, belysning och SAM (Systematiskt Arbetsmiljöarbete), presentatör Per Nylén. Trafikverket medverkade med Hans Gidlund, han utökade våra kunskaper om synergonomi och LED-belysning utomhus. Det är nu andra tillfället vi har synsvaghet som tema. Det vi fördjupade oss i var dövblindhet och Usher. Presentation av undertecknad. Perjohan Pettersson från Merident berättade hur tandläkare använder sina prismaglasögon. Det är en studie som pågår nu. Anders Giörlöffs presentation inbegrep utveckling av glas och dess betydelse för seendet. Vi påminner om varför SNiS finns. SNiS är ett nätverk för EHSS-medlemmar som är intresserade av synergonomi. Vår målsättning är att ha seminarium höst och vår som utvecklar och upprätthåller kunskap inom synergonomiområdet. Vi stödjer idén att lokala nätverk är viktiga för såväl nationellt som internationellt arbete. Nästa SNiS medlemsmöte planeras till hösten På återhörande! /Anki Nyström, Ordförande SNiS 7

8 Från EHSS Facebook-grupp Aktivitetsarmband "Banden varnar om man sitter stilla för länge, olika undersökningar har visat att det verkar fungera" någon som har testat? /Tips från Olle Janzon Intressant hur många kg det blir i olika vinklar Ont i nacken? Böj dig inte för mobilen Stirrar vi i mobilen med nacken böjd i 60 graders vinkel motsvarar det 27 kilo, lika mycket som en normalstor sjuåring. Nackens leder och muskler klarar det en kort stund, men sitter vi så länge blir belastningen skadlig och vi får ont, säger fysioterapeut Mia Flygar Lechner. /Tips från Jane Ahlin 8

9 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete Ergonomistandarder omoderna, tråkiga och alldeles för få användningsområden. Eller.? Den 3 mars, 2015 bjöds SIS in till EHSS, närmare bestämt Tomas Berns, ordförande för SIS standardiseringskommitté för Ergonomi och Björn Nilsson som är SIS projektledare. De gav en överblick av spannet på standardiseringsarbetet inom ergonomiområdet och hur de används som verktyg i förbättrandet av samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system. Tomas gav också en mer detaljerad inblick i arbetet av den nya standarden Den människocentrerade organisationen, som han leder inom ISO (International Standardization Organization) vars syfte är att belysa Human factors på styrelse- och ledningsgruppsnivå. För er som inte var med finns presentationen på EHSS hemsida här. Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att: tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett funktionsförmåga; öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen; 9

10 tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för utvecklingen av ett hållbart arbets- och fritidsliv tydliggörs; representera svenska intressen i europeiska och globala standardiseringssammanhang; ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera och/eller förebygga nedsatt kognition som kort kan beskrivas som människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv och sin omvärld; ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk lagstiftning. I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människasysteminteraktion, belysning och termiskt klimat. För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS,

11 Forskning/Avhandlingar Mer arbetslivsforskning behövs En ny avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att arbetslivsforskningen marginaliserats och fått en minskad tilldelning av offentliga medel de senaste decennierna. Något som kan påverka säkerheten och arbetsmiljöarbetet i Sverige. Mindre pengar till forskningen betyder att färre forskar om arbetslivet. Det nu nedlagda Arbetslivsinstitutet fungerade som en kontakt mellan forskarvärlden och aktörer med arbetslivet i fokus - avsaknaden av den kontakten innebär att vi idag är sämre rustade för att bemöta arbetsmiljöproblem, säger Carin Håkansta, filosofie doktor vid Luleå tekniska universitet, som nyligen presenterade sina forskningsresultat i avhandlingen Swedish Working Life Research: Formation and conceptual development of a research field in transition. Förändrades under 1990-talet Arbetslivsforskningen upplevde en guldålder från 1970-talet till det tidiga 90-talet men fältets status har därefter succesivt försvagats. Nedgången sammanfaller med avvecklingen av den svenska modellen, och de nyliberala vindarna som blåst över landet sedan dess har påverkat forskningspolitiken på ett sätt som gjort det allt svårare att hitta finansiärer till arbetslivsforskningen, berättar Carin Håkansta som menar att dagens system slår särskilt hårt mot forskare inom exempelvis arbetsvetenskap. Svensk forskningspolitik premierar idag "vetenskaplig nytta" i sammanhanget innovationer, företag och tillväxt så de forskare som 11

12 intresserar sig för nytta som inte är förknippad med teknik eller naturvetenskap har det svårare. Problematisk nedläggning Carin Håkansta upplever den omdiskuterade nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007 som problematisk och påpekar att det i övriga Norden och i de flesta andra europeiska länder samt USA finns statligt finansierade forskningsinstitut för miljö-och arbetslivsforskning Men jag hoppas att det nu finns möjligheter för arbetslivsforskningen att stärka sitt varumärke genom att både politiken och media uppmärksammat dålig arbetsmiljö den sista tiden, säger Carin Håkansta , Luleå tekniska universitet Hälso- och arbetsmiljöarbete behöver breddas Arbetsplatsen är en arena för hälsofrämjande insatser, inte minst med tanke på den tid som anställda tillbringar på jobbet. Robert Larsson, doktorand vid Mälardalens högskola (MDH), har undersökt hur det arbetet bedrivs och skiljer sig mellan olika kommunala arbetsgivare. Han anser att insatserna behöver breddas när det gäller ohälsosam arbetsbelastning, graden av inflytande i arbetet samt kommunikation och samarbete. Min avhandling syftar till att undersöka hur hälso- och arbetsmiljöarbete utformas, styrs och genomförs i praktiken inom olika kommunala verksamheter i Sverige, till exempel vård- och omsorg, skola samt stadsplanering och miljö, säger Robert Larsson Sextio kommunala vård- och omsorgsorganisationer samt olika förvaltningar ingår i studien. Fokus ligger på hur högre chefer och mellanchefer beskriver 12

13 att arbetet bedrivs, men också vilken typ av hälsoinsatser som de anställda på arbetsplatserna erbjuds. Studien utgår därför i första hand från ett ledningsperspektiv och bygger på enkätundersökningar bland chefer och anställda, intervjuer med chefer samt analys av handlingsplaner och andra relevanta dokument. Resultaten visar att hälso- och arbetsmiljöarbetet präglas av friskvårdsinsatser samt kartläggning av arbetsförhållanden och hälsa genom årligt kommande medarbetarundersökningar , Mälardalens högskola Ljuset är mycket viktigare för hälsan än de flesta inser 13 forskare vid 5 europeiska universitet är just klara med en unik sammanställning av ledande flervetenskaplig forskning om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Forskarna har analyserat 400 vetenskapliga artiklar och i dialog med representanter för 5 städer och 14 andra utvecklingsaktörer, inom EU-projektet SSL-erate, tagit fram en ny klargörande bild om hur viktig ljusets variation och karaktärer är för människors hälsa och välbefinnande. Dagtid och i synnerhet på morgonen är ljusets intensitet och vissa våglängder av blått ljus viktigt för att vi skall känna oss pigga. På kvällen bör man sänka ljusintensiteten, och använda varmare toner av ljus, eftersom det är viktigt för att kunna varva ned och sedan somna. Ljuset har direkta effekter på humör, vakenhet och uppmärksamhet. Kroppens klockor påverkar immunförsvaret, aptiten och många fler av våra funktioner och beteenden , Lunds uiversitet 13

14 Stress kan kopplas till ökad risk för stroke Tidigare forskningsresultat har visat att stress på arbetet kan kopplas till ökad risk för hjärtattacker. Nu visar nya studier att det även finns ett samband mellan stress och risken att drabbas av stroke. Eleonor Fransson är docent i epidemiologi vid Hälsohögskolan i Jönköping och forskar om hur stress på arbetsplatsen påverkar risken för sjukdomar. Hon har tillsammans med kollegor från flera europeiska länder analyserat data från 14 olika studier. Vi har analyserat sambandet mellan arbetsrelaterad stress i form av höga krav och låg kontroll i arbetet och risken att drabbas av stroke, berättar Eleonor Fransson. Resultaten visar att det finns en viss förhöjd risk att drabbas av ischemisk stroke, det vill säga en propp i något av hjärnans blodkärl, om man hade rapporterat att man hade ett stressigt arbete i form av höga krav och låg kontroll. Däremot visade resultaten ingen ökad risk för stroke i form av blödning i hjärnan. De finns få tidigare publicerade studier om det här sambandet och de har inte visat något entydigt resultat. Vår studie bidrar med ytterligare kunskap inom området om hur stress kan påverka hälsan. För att verkligen kunna slå fast ett orsakssamband skulle man dock behöva göra större interventionsstudier, säger Eleonor Fransson , Högskolan i Jönköping 14

15 Dålig psykosocial arbetsmiljö kan bidra till hjärtproblem Män som nyligen haft hjärtinfarkt eller kärlkramp och vars arbetsplats präglas av en dålig psykosocial miljö anser själva ofta att arbetsmiljön varit en bidragande orsak till hjärtproblemen. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. En psykosocialt dålig arbetsmiljö präglas av att den anställde upplever högt ställda krav, men själv har liten möjlighet att kontrollera sitt arbete, eller inte känner att hen får tillräcklig uppskattning för sin insats. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att män som nyligen drabbats av hjärtinfarkt eller kärlkramp och som själva upplever att de har en dålig psykosocial arbetsmiljö ser en koppling mellan sin hjärtsjukdom och sin arbetssituation. Dessa män trodde också ofta att det skulle ta längre tid för dem innan de kunde återgå till sitt arbete, säger doktoranden Mia Söderberg som skrivit avhandlingen. Ofta varningstecken Män som inte har problem med hjärtat men som upplever att deras arbetsmiljö är psykosocialt dålig har ofta varningstecken för hjärtkärlsjukdom, som högt blodtryck och högt värde för kolesterol. Mia Söderberg kan också dra slutsatsen att dessa män oftare byter jobb, och pekar här på en skillnad mellan kvinnor och män. Vi kunde bara se detta samband hos män, vilket kan bero på att arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnor och män generellt arbetar inom olika yrkeskategorier där förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation skiljer sig åt, säger Mia Söderberg, och fortsätter: 15

16 För kvinnor kan kombinationen av jobbrelaterad stress och hushållsarbete också ha en större inverkan på hälsa och olika hälsorelaterade beteenden än den har hos män. Skifte mot psykosociala faktorer Arbetsmarknaden domineras inte längre av industri, istället handlar arbete allt mer om kunskapsprocesser och kontakt med andra människor. När det gäller arbetsrelaterad ohälsa har vi också sett ett skifte, från fokus på fysiska riskfaktorer till ett större behov att utreda psykosociala faktorer, säger Mia Söderberg , Göteborgs universitet Varför hjälper motion vid depression? Experter har länge vetat att fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. Däremot råder det oklarheter kring orsaken. Forskare vid Högskolan i Halmstad ger i en ny studie en övergripande förklaring till varför motion har en positiv effekt vid depression. Forskarna har tittat på ett stort antal andra studier kring vad som händer i kroppen och hjärnan, både vid fysisk aktivitet och vid en depression. Målet var att skapa en modell som väger samman alla faktorer som tidigare studier har fastställt. Kroppen och hjärnan fungerar som en enhet och det är många olika mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom. Sammantaget kan man säga att träningen gör en depression lättare att hantera, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom den nya studien. 16

17 Alternativ behandling krävs Över 300 miljoner människor världen över har diagnosen depression. Depression är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för tidig död i höginkomstländer såsom Sverige. Tidigare forskningsstudier har bevisat att antidepressiv medicinering inte har någon effekt vid mild eller måttlig depression. Därför är det intressant med alternativa metoder för att hjälpa människor som lider av detta, säger Torbjörn Josefsson. Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013 att regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns det många olika hypoteser kring varför det är så. Vi ville i denna nya studie skapa ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och en enklare modell, säger Torbjörn Josefsson. Svaren är många hjärnan påverkas på flera sätt Depression leder ofta till koncentrationssvårigheter och ett negativt tankemönster, så kallade kognitiva symtom. En depression påverkar hur individen tolkar situationer, och kan ge svårigheter att se saker och ting ur ett annat perspektiv än sitt eget. Vid fysisk träning förbättras de så kallade exekutiva funktionerna. Dessa styrs från den främre delen av hjärnan (frontalloben). De fungerar som samordnare av olika typer av information och ligger bakom allt målinriktat beteende, till exempel planering och anpassningsförmåga. Detta innebär att de kognitiva symtomen kan minska vid motion och individen kan lättare hantera sin depression. Deprimerade människor har ofta en lägre halt av specifika proteiner i hjärnan, och vid träning ökar halten. Dessutom förbättras minnet och inlärningsförmågan vid fysisk aktivitet något som ofta försämras vid en 17

18 depression. Regelbunden motion ger även en förbättrad självkänsla hos individen. Detta är sannolikt en följd av att den fysiska självkänslan blir bättre, det vill säga att personen blir mer nöjd med sin kropp, vilket leder till en bättre självkänsla totalt. Ett väldigt vanligt problem vid depression är sömnstörningar, och träning leder till en bättre sömnkvalitet. Även anhedoni, det vill säga oförmågan till glädje, lust och intresse, reduceras vid träning. Motionen kan liknas vid en byggnadsställning något stabilt att luta sig emot. Förhoppningsvis leder våra forskningsresultat till att motion implementeras som en klinisk intervention vid depression, säger Torbjörn Josefsson , Högskolan i Halmstad ddepression html Kvinnor ses som bra chefer men blir ändå inte fler Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre ledare än kvinnor? En ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår många svårigheter för kvinnliga chefer. Genom att direkt jämföra personers generella bilder av manliga och kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms universitet. 18

19 I avhandlingen genomförs även en analys av en bok ur ett projekt från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ämnat att främja jämställdhet bland chefer i svenskt näringsliv. Denna analys kan öka förståelsen för varför den extremt ojämlika könsfördelningen bland toppchefer finns kvar trots viljan att förändra. Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar för hemarbete? Hur kan vi, både män och kvinnor, kombinera karriär och barn? Detta är några av de frågor som väcks utifrån denna analys, menar Hanna Kusterer , Stockholms universitet Studie om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser Man ska inte vara rädd för att skoja om varandras etniska bakgrund. Med rätt fingertoppskänsla kan det tvärtom leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar. Det menar sociologen Henriette Frees Esholdt som studerat humor och sexuellt samspel på en multietnisk arbetsplats i Danmark. Henriette Frees Esholdt gjorde sin studie på en stor arbetsplats inom hotelloch restaurangbranschen. Många arbeten var lågkvalificerade och ca 40 procent av de anställda var första generationens invandrare. 19

20 Henriette Frees Esholdt berättar att det inom forskningen är utbrett att man tolkar förhållandet mellan invandrare och exempelvis svenska eller danskar i termer av makt, underordning och att det finns ett vi och dem. Använder man den tolkningsramen går man miste om många nyanser i det sociala mötet. Exempelvis humor och sexskämt som invandrare och danskar frivilligt deltar i med liv och lust och som inte alls kan förstås som makt och rasism. I det kollegiala umgänget skojade invandrarna gärna om sig själva i termer av månggifte, terrorism och flitigt barnafödande. Inom det som Henriette Frees Esholdt kallar för en antirasistisk tolkningsram skulle detta kunna ses som ett bevis för att minoriteten anammar majoritetens stereotypa bild av dem själva, och därmed som ett bevis för att minoriteten är underordnad i maktposition i förhållande till majoriteten. Men detta synsätt blir alldeles för snävt menar hon: Genom att skämta om stereotypa bilder av sig själv avdramatiseras föreställningar om kulturella skillnader. Det kan bidra till att majoriteten får en mer nyanserad bild av invandrare, att de blir mindre osäkra på invandrarna och att det utvecklas sociala band. Men den sociala interaktionen är sårbar. Ett skämt kan riskera att plötsligt bli allvar. Henriette Frees Esholdt liknar det vid en lek där två barn i ena stunden slåss på skoj för att nästa göra det på blodigt allvar. Medarbetarna med dansk bakgrund som jag intervjuade menade att de måste vara mer på sin vakt när de skämtar med kollegor med invandrarbakgrund. Det finns alltid en risk att det uppfattas som rasism. Henriette Frees Esholdt studerade också skämt och skoj som anspelade på sexualitet. I de sexualiserade skämten kan man säga och göra saker som kan uppfattas som sexistiska utan att så är fallet, eftersom utgångspunkten i skämten är att män och kvinnor uppfattar sig som jämbördiga. I en 20

21 jämbördig relation upphör skämten i samma stund som den ena parten inte tycker att det är kul längre. Den här typen av skämt fungerar dock sämre när man inte har samma syn på kön och sexualitet. Några kvinnor, såväl invandrade och danska, upplevde sexualiserade skämt från vissa manliga kollegor med invandrarbakgrund som problematiska. Inte alla manliga medarbetare med invandrarbakgrund bemästrade eller respekterade könsspelets grundläggande regel om att män och kvinnor är jämbördiga, säger Henriette Frees Esholdt. Gränsen mellan sekulariserade skämt och sexuella trakasserier är ömtålig; det som det ena ögonblicket uppfattas som ett skämt kan i nästa ögonblick uppfattas som sexuellt trakasseri , Lunds universitet Lärare blir friskare när de själva lär Flera studier har visat på en koppling mellan lärande och hälsa. Denna koppling bekräftas i en ny studie från Högskolan Väst och Linnéuniversitetet som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig på arbetsplatsen. 229 lärare vid 20 skolor i Västra Götaland fick svara på en enkät som innehöll vetenskapligt prövade frågor om hälsa, kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer. Det betyder att för att behålla sin hälsa, behöver lärare inte bara undervisa de måste också lära och utveckla sig själva. Ett optimalt tillstånd av lärande karaktäriseras av en känsla av flow eller flyt. Detta tillstånd har beskrivits av forskare som ett tillstånd där man fullständigt hänger sig åt en aktivitet på ett sätt som är maximalt effektivt, 21

22 samtidigt som uppgiften upplevs som mycket stimulerande. I studien prövade forskarna även förhållandet mellan en känsla av flow och den upplevda hälsan hos lärarna och återigen kunde de se ett starkt samband mellan att ofta ha flyt i sitt arbete och att uppleva god hälsa. Enligt Yvonne Lagrosen som är docent i kvalitetsutveckling vid Högskolan Väst innebär en känsla av flow också att arbetsbelastningen upplevs som lägre: - Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då upplevs arbetsbelastningen inte som så hög. Samtidigt får utmaningen inte vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och egen kontroll av arbetssituationen. - Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi ständigt lära och utvecklas, både i vårt yrke och som människor. Om vi trivs på vårt arbete i så hög grad att vi blir totalt uppslukade av det, på samma sätt som i ett tillstånd av flow, då har vi de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt inflytande från vårt arbete. Så hitta ett jobb som du verkligen gillar och se till att du lär dig och utvecklas i det! , Högskolan i Väst Nya förmågor krävs för digital läsning Läsförståelsen av digitala texter skiljer sig från traditionella tryckta texter. En kombination av text, bilder, ljud och länkar ställer delvis andra krav på läsaren. Det visar en ny avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet som också visar att datorspelande kan främja digital läsning. 22

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld Mälardalens högskola Akademin för Hälsa, vård och välfärd, HVV 2015 Beslutande: Handläggande: 2015.01.28 Maria Müllersdorf Tanja Dunerbrandt, Madeleine

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer