Redaktörer: Jessica Bergström, Annika Kihlstedt,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörer: Jessica Bergström, jessicabergstrom72@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com"

Transkript

1 Lösenord på hemsidan: Helhetssyn Nr 1/15 Redaktörer: Jessica Bergström, Annika Kihlstedt, EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, Hemsida: Manusstopp för EHSS-Nytt 2/2015 är 10 juni, välkomna med bidrag! Foto: 1

2 EHSS... 4 EHSS, IVL och FTF i samarbete 4 EHSS årsmöte EHSS frukostseminarier i Stockholm 4 Dags att söka EHSS stipendium 5 Sök EHSS studentpris senast 29 maj 6 Nätverk inom EHSS... 7 SNiS 7 Från EHSS Facebook-grupp... 8 Aktivitetsarmband 8 Intressant hur många kg det blir i olika vinklar 8 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete... 9 Ergonomistandarder omoderna, tråkiga och alldeles för få användningsområden. Eller.? 9 Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi 9 Forskning/Avhandlingar Mer arbetslivsforskning behövs 11 Hälso- och arbetsmiljöarbete behöver breddas 12 Ljuset är mycket viktigare för hälsan än de flesta inser 13 Stress kan kopplas till ökad risk för stroke 14 Dålig psykosocial arbetsmiljö kan bidra till hjärtproblem 15 Varför hjälper motion vid depression? 16 Kvinnor ses som bra chefer men blir ändå inte fler 18 Studie om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser 19 Lärare blir friskare när de själva lär 21 Nya förmågor krävs för digital läsning 22 Dagens barn lever kortare än sina föräldrar 24 Hörselnedsättning gör inte bilföraren sämre 26 NON-AUDITORY EFFECTS OF HIGH NOISE EXPOSURE 27 Tungt arbete ökar risken för ALS 28 Production loss among employees perceiving work environment problems 28 Langvarig effekt på smerter af styrketræning på arbejdspladsen 29 The News on Sitting Down; You May Want to Stand Up 30 Forskning pågår Webbsidan Aktuellt om vetenskap & hälsa 31 Kurs i synergonomi 31 Drygt 46,5 miljoner till ny forskning inom arbetsmiljö och hälsa 32 Nytt projekt synar socialarbetares kunskap 36 2

3 Datorsimulering av mänskliga rörelser i bilindustrin hjälper till att förebygga belastningsskador 38 Machokultur råder men nervskador är inte okej 40 Kan vi fika oss friska? 41 Två miljoner till Cecilia Berlin för forskning om arbetsmiljö 42 Människans interaktion med autonoma robotar 42 Konferenser, seminarium m.m Stressforskningsdagen 2015: Kvinnor, stress & sömn 44 Disputation i sjukgymnastik, Anna Trulsson 44 Licentiatuppsats i produkt- och processutveckling 45 Ted-Talks - Hälsovetenskapliga forskningsmetoder 45 Konsten att behålla sin hälsa - tankar om livet, arbetslivet och egna resurser 46 Hälsovetenskapens dag: En bra början 46 Säkerhetskonferens Stress kontra återhämtning 47 IEA 2015 i Melbourne 48 Inbjudan från EHSS danska kollegor kring IT och ergonomi 48 NES 2015, Creating sustainable work-environments 49 Övrigt Per-Olof Åstrand avliden 50 Enklare att välja rätt personlig fallskyddsutrustning 50 Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre? 51 Ny blogg om arbets- och miljömedicin lanserad 52 Här finns framtidens it-prylar 52 Ergonomic Solutions for Retailers 52 Besvär av arbetsrelaterad fysisk belastning ökar igen 53 How Kids Can Benefit from Ergonomics 53 eofficeergo: Ergonomics e-learning for Office Workers 54 Using Job Analyses to Prevent Musculoskeletal Injuries 55 3

4 EHSS EHSS, IVL och FTF i samarbete IVL Svenska Miljöinstitutet har fått medel för att ta fram underlag som framför allt kan vara till nytta för företagshälsovården och andra praktiker. Sedan december ligger en sida ute på FTF:s webbplast med ämnes- och branschinformation. EHSS har beslutat att samarbeta med IVL och FTF när det gäller detta projekt. Sedan december finns sidan på FTF:s webbplats. EHSS kommer att länka till detta och alla medlemmar som önskar kommer att kunna lämna bidrag. Tanken är att det ska vara ett levande material där alla, framför allt praktiker inom företagshälsovård, kan hitta information. /Jane EHSS årsmöte 2015 EHSS årsmöte går av stapeln den 20:e april i Kalmar. Mera information följer så håll öron och ögon öppna, bl.a. på EHSS hemsida: EHSS frukostseminarier i Stockholm Vi fortsätter med frukostseminarierna i Stockholm och har nu ett kvar för vårterminen, tisdagen den 14/4, då Linda Rose och Carl Lind från KTH kommer att presentera sin nya belastningsergonomiska riskbedömningsmetod RAMP. Välkomna att anmäla er här: 4

5 De bilder som visas finns i de flesta fall att ladda hem från vår hemsida: Vi går sedan igång med planeringen av höstens seminarier. Hör gärna av er till undertecknad med förslag på intressanta ämnen/teman att behandla! Göran M Hägg, seminarieansvarig, Stockholm Dags att söka EHSS stipendium EHSS arbetar för att sprida kunskap kring god ergonomi och föreningen vill aktivt medverka till att ge medlemmarna möjlighet att bidra till detta. EHSS vill därför: ge medlemmar möjlighet till kompetensutveckling och nätverkande när andra finansieringsmöjligheter saknas. verka för att sprida kunskap bland övriga medlemmar där stipendiaten för kunskapsinhämtningen vidare genom att föreläsa och/eller bidra till artikel i EHSS-Nytt. Ett stipendium tilldelas en enskild person och inte ett företag. Ansökan kan göras till konferenser och seminarier inom de nordiska länderna. Alla medlemmar i EHSS kan söka. Ansökan kan göras två gånger per år, 31 maj och 30 november. Läs mer här: 5

6 Sök EHSS studentpris senast 29 maj I juni delar EHSS, ut ett studentpris för ett studentprojekt i ergonomi på universitetsnivå. Alla studenter vid svenska universitet och högskolor kan ansöka om priset oberoende av nationalitet och ålder, likaså svenska studenter vid utländska universitet. Studentprojektet ska omfatta minst 15 högskolepoäng (ECTS). Det ska ha genomförts tidigast under vårterminen året innan och blivit godkänt tidigast i juni samma år. För 2015 är Cecilia Österman vid Linnéuniversitet, Kalmar ordförande i studentpriskommittén och hon lämnar närmare upplysningar och tar emot bidrag. Mer information finns här: 6

7 Nätverk inom EHSS SNiS Nätverket SNiS hade seminarium/medlemsmöte fredag den 30 januari 2015 på Arbetsmiljöverkets huvudkontor i Stockholm. Vi var 25 personer som deltog och vi hade trevligt som vanligt. Ett urval av programpunkterna berättas här. Vi startade dagen med att placera SNiS i sin kontext i Sverige, Norden och världen. Därefter var det dags för hur man gör rätt när det gäller syn, belysning och SAM (Systematiskt Arbetsmiljöarbete), presentatör Per Nylén. Trafikverket medverkade med Hans Gidlund, han utökade våra kunskaper om synergonomi och LED-belysning utomhus. Det är nu andra tillfället vi har synsvaghet som tema. Det vi fördjupade oss i var dövblindhet och Usher. Presentation av undertecknad. Perjohan Pettersson från Merident berättade hur tandläkare använder sina prismaglasögon. Det är en studie som pågår nu. Anders Giörlöffs presentation inbegrep utveckling av glas och dess betydelse för seendet. Vi påminner om varför SNiS finns. SNiS är ett nätverk för EHSS-medlemmar som är intresserade av synergonomi. Vår målsättning är att ha seminarium höst och vår som utvecklar och upprätthåller kunskap inom synergonomiområdet. Vi stödjer idén att lokala nätverk är viktiga för såväl nationellt som internationellt arbete. Nästa SNiS medlemsmöte planeras till hösten På återhörande! /Anki Nyström, Ordförande SNiS 7

8 Från EHSS Facebook-grupp Aktivitetsarmband "Banden varnar om man sitter stilla för länge, olika undersökningar har visat att det verkar fungera" någon som har testat? /Tips från Olle Janzon Intressant hur många kg det blir i olika vinklar Ont i nacken? Böj dig inte för mobilen Stirrar vi i mobilen med nacken böjd i 60 graders vinkel motsvarar det 27 kilo, lika mycket som en normalstor sjuåring. Nackens leder och muskler klarar det en kort stund, men sitter vi så länge blir belastningen skadlig och vi får ont, säger fysioterapeut Mia Flygar Lechner. /Tips från Jane Ahlin 8

9 Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete Ergonomistandarder omoderna, tråkiga och alldeles för få användningsområden. Eller.? Den 3 mars, 2015 bjöds SIS in till EHSS, närmare bestämt Tomas Berns, ordförande för SIS standardiseringskommitté för Ergonomi och Björn Nilsson som är SIS projektledare. De gav en överblick av spannet på standardiseringsarbetet inom ergonomiområdet och hur de används som verktyg i förbättrandet av samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system. Tomas gav också en mer detaljerad inblick i arbetet av den nya standarden Den människocentrerade organisationen, som han leder inom ISO (International Standardization Organization) vars syfte är att belysa Human factors på styrelse- och ledningsgruppsnivå. För er som inte var med finns presentationen på EHSS hemsida här. Information om SIS standardiseringskommitté Ergonomi Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att: tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett funktionsförmåga; öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen; 9

10 tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för utvecklingen av ett hållbart arbets- och fritidsliv tydliggörs; representera svenska intressen i europeiska och globala standardiseringssammanhang; ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera och/eller förebygga nedsatt kognition som kort kan beskrivas som människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv och sin omvärld; ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk lagstiftning. I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människasysteminteraktion, belysning och termiskt klimat. För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS,

11 Forskning/Avhandlingar Mer arbetslivsforskning behövs En ny avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att arbetslivsforskningen marginaliserats och fått en minskad tilldelning av offentliga medel de senaste decennierna. Något som kan påverka säkerheten och arbetsmiljöarbetet i Sverige. Mindre pengar till forskningen betyder att färre forskar om arbetslivet. Det nu nedlagda Arbetslivsinstitutet fungerade som en kontakt mellan forskarvärlden och aktörer med arbetslivet i fokus - avsaknaden av den kontakten innebär att vi idag är sämre rustade för att bemöta arbetsmiljöproblem, säger Carin Håkansta, filosofie doktor vid Luleå tekniska universitet, som nyligen presenterade sina forskningsresultat i avhandlingen Swedish Working Life Research: Formation and conceptual development of a research field in transition. Förändrades under 1990-talet Arbetslivsforskningen upplevde en guldålder från 1970-talet till det tidiga 90-talet men fältets status har därefter succesivt försvagats. Nedgången sammanfaller med avvecklingen av den svenska modellen, och de nyliberala vindarna som blåst över landet sedan dess har påverkat forskningspolitiken på ett sätt som gjort det allt svårare att hitta finansiärer till arbetslivsforskningen, berättar Carin Håkansta som menar att dagens system slår särskilt hårt mot forskare inom exempelvis arbetsvetenskap. Svensk forskningspolitik premierar idag "vetenskaplig nytta" i sammanhanget innovationer, företag och tillväxt så de forskare som 11

12 intresserar sig för nytta som inte är förknippad med teknik eller naturvetenskap har det svårare. Problematisk nedläggning Carin Håkansta upplever den omdiskuterade nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007 som problematisk och påpekar att det i övriga Norden och i de flesta andra europeiska länder samt USA finns statligt finansierade forskningsinstitut för miljö-och arbetslivsforskning Men jag hoppas att det nu finns möjligheter för arbetslivsforskningen att stärka sitt varumärke genom att både politiken och media uppmärksammat dålig arbetsmiljö den sista tiden, säger Carin Håkansta , Luleå tekniska universitet Hälso- och arbetsmiljöarbete behöver breddas Arbetsplatsen är en arena för hälsofrämjande insatser, inte minst med tanke på den tid som anställda tillbringar på jobbet. Robert Larsson, doktorand vid Mälardalens högskola (MDH), har undersökt hur det arbetet bedrivs och skiljer sig mellan olika kommunala arbetsgivare. Han anser att insatserna behöver breddas när det gäller ohälsosam arbetsbelastning, graden av inflytande i arbetet samt kommunikation och samarbete. Min avhandling syftar till att undersöka hur hälso- och arbetsmiljöarbete utformas, styrs och genomförs i praktiken inom olika kommunala verksamheter i Sverige, till exempel vård- och omsorg, skola samt stadsplanering och miljö, säger Robert Larsson Sextio kommunala vård- och omsorgsorganisationer samt olika förvaltningar ingår i studien. Fokus ligger på hur högre chefer och mellanchefer beskriver 12

13 att arbetet bedrivs, men också vilken typ av hälsoinsatser som de anställda på arbetsplatserna erbjuds. Studien utgår därför i första hand från ett ledningsperspektiv och bygger på enkätundersökningar bland chefer och anställda, intervjuer med chefer samt analys av handlingsplaner och andra relevanta dokument. Resultaten visar att hälso- och arbetsmiljöarbetet präglas av friskvårdsinsatser samt kartläggning av arbetsförhållanden och hälsa genom årligt kommande medarbetarundersökningar , Mälardalens högskola Ljuset är mycket viktigare för hälsan än de flesta inser 13 forskare vid 5 europeiska universitet är just klara med en unik sammanställning av ledande flervetenskaplig forskning om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Forskarna har analyserat 400 vetenskapliga artiklar och i dialog med representanter för 5 städer och 14 andra utvecklingsaktörer, inom EU-projektet SSL-erate, tagit fram en ny klargörande bild om hur viktig ljusets variation och karaktärer är för människors hälsa och välbefinnande. Dagtid och i synnerhet på morgonen är ljusets intensitet och vissa våglängder av blått ljus viktigt för att vi skall känna oss pigga. På kvällen bör man sänka ljusintensiteten, och använda varmare toner av ljus, eftersom det är viktigt för att kunna varva ned och sedan somna. Ljuset har direkta effekter på humör, vakenhet och uppmärksamhet. Kroppens klockor påverkar immunförsvaret, aptiten och många fler av våra funktioner och beteenden , Lunds uiversitet 13

14 Stress kan kopplas till ökad risk för stroke Tidigare forskningsresultat har visat att stress på arbetet kan kopplas till ökad risk för hjärtattacker. Nu visar nya studier att det även finns ett samband mellan stress och risken att drabbas av stroke. Eleonor Fransson är docent i epidemiologi vid Hälsohögskolan i Jönköping och forskar om hur stress på arbetsplatsen påverkar risken för sjukdomar. Hon har tillsammans med kollegor från flera europeiska länder analyserat data från 14 olika studier. Vi har analyserat sambandet mellan arbetsrelaterad stress i form av höga krav och låg kontroll i arbetet och risken att drabbas av stroke, berättar Eleonor Fransson. Resultaten visar att det finns en viss förhöjd risk att drabbas av ischemisk stroke, det vill säga en propp i något av hjärnans blodkärl, om man hade rapporterat att man hade ett stressigt arbete i form av höga krav och låg kontroll. Däremot visade resultaten ingen ökad risk för stroke i form av blödning i hjärnan. De finns få tidigare publicerade studier om det här sambandet och de har inte visat något entydigt resultat. Vår studie bidrar med ytterligare kunskap inom området om hur stress kan påverka hälsan. För att verkligen kunna slå fast ett orsakssamband skulle man dock behöva göra större interventionsstudier, säger Eleonor Fransson , Högskolan i Jönköping 14

15 Dålig psykosocial arbetsmiljö kan bidra till hjärtproblem Män som nyligen haft hjärtinfarkt eller kärlkramp och vars arbetsplats präglas av en dålig psykosocial miljö anser själva ofta att arbetsmiljön varit en bidragande orsak till hjärtproblemen. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. En psykosocialt dålig arbetsmiljö präglas av att den anställde upplever högt ställda krav, men själv har liten möjlighet att kontrollera sitt arbete, eller inte känner att hen får tillräcklig uppskattning för sin insats. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att män som nyligen drabbats av hjärtinfarkt eller kärlkramp och som själva upplever att de har en dålig psykosocial arbetsmiljö ser en koppling mellan sin hjärtsjukdom och sin arbetssituation. Dessa män trodde också ofta att det skulle ta längre tid för dem innan de kunde återgå till sitt arbete, säger doktoranden Mia Söderberg som skrivit avhandlingen. Ofta varningstecken Män som inte har problem med hjärtat men som upplever att deras arbetsmiljö är psykosocialt dålig har ofta varningstecken för hjärtkärlsjukdom, som högt blodtryck och högt värde för kolesterol. Mia Söderberg kan också dra slutsatsen att dessa män oftare byter jobb, och pekar här på en skillnad mellan kvinnor och män. Vi kunde bara se detta samband hos män, vilket kan bero på att arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnor och män generellt arbetar inom olika yrkeskategorier där förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation skiljer sig åt, säger Mia Söderberg, och fortsätter: 15

16 För kvinnor kan kombinationen av jobbrelaterad stress och hushållsarbete också ha en större inverkan på hälsa och olika hälsorelaterade beteenden än den har hos män. Skifte mot psykosociala faktorer Arbetsmarknaden domineras inte längre av industri, istället handlar arbete allt mer om kunskapsprocesser och kontakt med andra människor. När det gäller arbetsrelaterad ohälsa har vi också sett ett skifte, från fokus på fysiska riskfaktorer till ett större behov att utreda psykosociala faktorer, säger Mia Söderberg , Göteborgs universitet Varför hjälper motion vid depression? Experter har länge vetat att fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. Däremot råder det oklarheter kring orsaken. Forskare vid Högskolan i Halmstad ger i en ny studie en övergripande förklaring till varför motion har en positiv effekt vid depression. Forskarna har tittat på ett stort antal andra studier kring vad som händer i kroppen och hjärnan, både vid fysisk aktivitet och vid en depression. Målet var att skapa en modell som väger samman alla faktorer som tidigare studier har fastställt. Kroppen och hjärnan fungerar som en enhet och det är många olika mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom. Sammantaget kan man säga att träningen gör en depression lättare att hantera, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom den nya studien. 16

17 Alternativ behandling krävs Över 300 miljoner människor världen över har diagnosen depression. Depression är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för tidig död i höginkomstländer såsom Sverige. Tidigare forskningsstudier har bevisat att antidepressiv medicinering inte har någon effekt vid mild eller måttlig depression. Därför är det intressant med alternativa metoder för att hjälpa människor som lider av detta, säger Torbjörn Josefsson. Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013 att regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression. Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns det många olika hypoteser kring varför det är så. Vi ville i denna nya studie skapa ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och en enklare modell, säger Torbjörn Josefsson. Svaren är många hjärnan påverkas på flera sätt Depression leder ofta till koncentrationssvårigheter och ett negativt tankemönster, så kallade kognitiva symtom. En depression påverkar hur individen tolkar situationer, och kan ge svårigheter att se saker och ting ur ett annat perspektiv än sitt eget. Vid fysisk träning förbättras de så kallade exekutiva funktionerna. Dessa styrs från den främre delen av hjärnan (frontalloben). De fungerar som samordnare av olika typer av information och ligger bakom allt målinriktat beteende, till exempel planering och anpassningsförmåga. Detta innebär att de kognitiva symtomen kan minska vid motion och individen kan lättare hantera sin depression. Deprimerade människor har ofta en lägre halt av specifika proteiner i hjärnan, och vid träning ökar halten. Dessutom förbättras minnet och inlärningsförmågan vid fysisk aktivitet något som ofta försämras vid en 17

18 depression. Regelbunden motion ger även en förbättrad självkänsla hos individen. Detta är sannolikt en följd av att den fysiska självkänslan blir bättre, det vill säga att personen blir mer nöjd med sin kropp, vilket leder till en bättre självkänsla totalt. Ett väldigt vanligt problem vid depression är sömnstörningar, och träning leder till en bättre sömnkvalitet. Även anhedoni, det vill säga oförmågan till glädje, lust och intresse, reduceras vid träning. Motionen kan liknas vid en byggnadsställning något stabilt att luta sig emot. Förhoppningsvis leder våra forskningsresultat till att motion implementeras som en klinisk intervention vid depression, säger Torbjörn Josefsson , Högskolan i Halmstad ddepression html Kvinnor ses som bra chefer men blir ändå inte fler Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre ledare än kvinnor? En ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår många svårigheter för kvinnliga chefer. Genom att direkt jämföra personers generella bilder av manliga och kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms universitet. 18

19 I avhandlingen genomförs även en analys av en bok ur ett projekt från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ämnat att främja jämställdhet bland chefer i svenskt näringsliv. Denna analys kan öka förståelsen för varför den extremt ojämlika könsfördelningen bland toppchefer finns kvar trots viljan att förändra. Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar för hemarbete? Hur kan vi, både män och kvinnor, kombinera karriär och barn? Detta är några av de frågor som väcks utifrån denna analys, menar Hanna Kusterer , Stockholms universitet Studie om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser Man ska inte vara rädd för att skoja om varandras etniska bakgrund. Med rätt fingertoppskänsla kan det tvärtom leda till att den stereotypa bilden av invandrare minskar. Det menar sociologen Henriette Frees Esholdt som studerat humor och sexuellt samspel på en multietnisk arbetsplats i Danmark. Henriette Frees Esholdt gjorde sin studie på en stor arbetsplats inom hotelloch restaurangbranschen. Många arbeten var lågkvalificerade och ca 40 procent av de anställda var första generationens invandrare. 19

20 Henriette Frees Esholdt berättar att det inom forskningen är utbrett att man tolkar förhållandet mellan invandrare och exempelvis svenska eller danskar i termer av makt, underordning och att det finns ett vi och dem. Använder man den tolkningsramen går man miste om många nyanser i det sociala mötet. Exempelvis humor och sexskämt som invandrare och danskar frivilligt deltar i med liv och lust och som inte alls kan förstås som makt och rasism. I det kollegiala umgänget skojade invandrarna gärna om sig själva i termer av månggifte, terrorism och flitigt barnafödande. Inom det som Henriette Frees Esholdt kallar för en antirasistisk tolkningsram skulle detta kunna ses som ett bevis för att minoriteten anammar majoritetens stereotypa bild av dem själva, och därmed som ett bevis för att minoriteten är underordnad i maktposition i förhållande till majoriteten. Men detta synsätt blir alldeles för snävt menar hon: Genom att skämta om stereotypa bilder av sig själv avdramatiseras föreställningar om kulturella skillnader. Det kan bidra till att majoriteten får en mer nyanserad bild av invandrare, att de blir mindre osäkra på invandrarna och att det utvecklas sociala band. Men den sociala interaktionen är sårbar. Ett skämt kan riskera att plötsligt bli allvar. Henriette Frees Esholdt liknar det vid en lek där två barn i ena stunden slåss på skoj för att nästa göra det på blodigt allvar. Medarbetarna med dansk bakgrund som jag intervjuade menade att de måste vara mer på sin vakt när de skämtar med kollegor med invandrarbakgrund. Det finns alltid en risk att det uppfattas som rasism. Henriette Frees Esholdt studerade också skämt och skoj som anspelade på sexualitet. I de sexualiserade skämten kan man säga och göra saker som kan uppfattas som sexistiska utan att så är fallet, eftersom utgångspunkten i skämten är att män och kvinnor uppfattar sig som jämbördiga. I en 20

21 jämbördig relation upphör skämten i samma stund som den ena parten inte tycker att det är kul längre. Den här typen av skämt fungerar dock sämre när man inte har samma syn på kön och sexualitet. Några kvinnor, såväl invandrade och danska, upplevde sexualiserade skämt från vissa manliga kollegor med invandrarbakgrund som problematiska. Inte alla manliga medarbetare med invandrarbakgrund bemästrade eller respekterade könsspelets grundläggande regel om att män och kvinnor är jämbördiga, säger Henriette Frees Esholdt. Gränsen mellan sekulariserade skämt och sexuella trakasserier är ömtålig; det som det ena ögonblicket uppfattas som ett skämt kan i nästa ögonblick uppfattas som sexuellt trakasseri , Lunds universitet Lärare blir friskare när de själva lär Flera studier har visat på en koppling mellan lärande och hälsa. Denna koppling bekräftas i en ny studie från Högskolan Väst och Linnéuniversitetet som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig på arbetsplatsen. 229 lärare vid 20 skolor i Västra Götaland fick svara på en enkät som innehöll vetenskapligt prövade frågor om hälsa, kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer. Det betyder att för att behålla sin hälsa, behöver lärare inte bara undervisa de måste också lära och utveckla sig själva. Ett optimalt tillstånd av lärande karaktäriseras av en känsla av flow eller flyt. Detta tillstånd har beskrivits av forskare som ett tillstånd där man fullständigt hänger sig åt en aktivitet på ett sätt som är maximalt effektivt, 21

22 samtidigt som uppgiften upplevs som mycket stimulerande. I studien prövade forskarna även förhållandet mellan en känsla av flow och den upplevda hälsan hos lärarna och återigen kunde de se ett starkt samband mellan att ofta ha flyt i sitt arbete och att uppleva god hälsa. Enligt Yvonne Lagrosen som är docent i kvalitetsutveckling vid Högskolan Väst innebär en känsla av flow också att arbetsbelastningen upplevs som lägre: - Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då upplevs arbetsbelastningen inte som så hög. Samtidigt får utmaningen inte vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och egen kontroll av arbetssituationen. - Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi ständigt lära och utvecklas, både i vårt yrke och som människor. Om vi trivs på vårt arbete i så hög grad att vi blir totalt uppslukade av det, på samma sätt som i ett tillstånd av flow, då har vi de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt inflytande från vårt arbete. Så hitta ett jobb som du verkligen gillar och se till att du lär dig och utvecklas i det! , Högskolan i Väst Nya förmågor krävs för digital läsning Läsförståelsen av digitala texter skiljer sig från traditionella tryckta texter. En kombination av text, bilder, ljud och länkar ställer delvis andra krav på läsaren. Det visar en ny avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet som också visar att datorspelande kan främja digital läsning. 22

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Arbete, Hälsa och Ålder

Arbete, Hälsa och Ålder Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Hur skapar vi bättre arbetsmiljö för städpersonal? Lisa Schmidt

Hur skapar vi bättre arbetsmiljö för städpersonal? Lisa Schmidt Hur skapar vi bättre arbetsmiljö för städpersonal? Lisa Schmidt IVL Svenska Miljöinstitutet Ägs av en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet Verksamhet inom hela hållbarhetsområdet Klimat

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Våra utbildningar våren 2017

Våra utbildningar våren 2017 Våra utbildningar våren 2017 Allmän information För de företag som har timavtal kan utbildningskostnaden dras från timbanken alternativt faktureras. Vid heldagsutbildningar ingår för- och eftermiddagsfika

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet socialt illit trygghet uppskattning närvaro god fysisk arbetsmiljö tydligt ledarskap flexibilitet inflytande humor respekt tid variation KARLSTADS UNIVERSITET ARBETSMILJÖPOLICY frihet uppmärksamma kommunikation

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Åtgärda och följ upp (3 min), och SAM-hjulet.

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Åtgärda och följ upp (3 min), och SAM-hjulet. DEL 1: Åtgärda och följa upp Modulen inleds med det övergripande målet för modul 4 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja, sluta

Läs mer

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 2016 Tills vidare vid beslut Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström Workshop Tema stress 1 KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG Malin Strömberg Gunnar Lagerström Vad är stress? Stress kan beskrivas som den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmaning

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer