Vård- och omsorgsassistenters kompetens. en litteraturgenomgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsassistenters kompetens. en litteraturgenomgång"

Transkript

1 Vård- och omsorgsassistenters kompetens en litteraturgenomgång

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen, tillsammans med nio andra myndigheter, lämnade 2004 till regeringen en handlingsplan för kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. I denna åtog sig Socialstyrelsen att precisera de grundläggande anspråken på yrkeskompetens för omvårdnadspersonalen. Ett sådant arbete har genomförts och rapporterats i Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Inom ramen för det arbetet genomförde fil.dr. Agneta Törnquist en litteraturgenomgång. I denna rapport redovisas denna litteraturgenomgång. Ansvarig för arbetet med att beskriva vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer är Gert Alaby. Christer Neleryd Chef för äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Inledning 7 Bakgrund 8 Vilken yrkeskompetens behöver omvårdnadspersonalen? 12 Vad innebär uttrycket yrkeskompetens? 12 Studier av litteratur och utbildningsdokument 13 Omvårdnadspersonal inom omsorgen om äldre 14 Definition av arbetet 14 Arbetsuppgifter vad man gör 14 Hur man ska vara 16 Vad man ska kunna utbildningsinnehåll 16 Vilka färdigheter är viktigast? 17 Omvårdnadspersonal inom omsorger om funktionshindrade 18 Definition av arbetet 18 Arbetsuppgifter vad man gör 18 Hur man ska vara 19 Vad man ska kunna utbildningsinnehåll 19 Vilka färdigheter är viktigast? 21 Omvårdnadspersonal inom hälso- och sjukvård 21 Definition av arbetet 21 Arbetsuppgifter vad man gör 21 Hur man ska vara 23 Vad man ska kunna utbildningsinnehåll 23 Vilka färdigheter är viktigast? 24 Valideringsdokument 24 Danmark 25 Finland 25 Norge 26 Sverige 27 Vilka färdigheter är viktigast? 28 Varför ska man ha utbildning? 28 Att rekrytera och behålla personal genom utbildning 28 Utbildning höjer statusen på omvårdnadsyrket 29 Utbildning är ett måste i kommunikation, relationer och medicin 29 Slutsatser 30 Referenser 33 Bilaga Svensk och finsk omvårdnadsutbildning 41 5

6 6

7 Inledning I rapporten Investera nu åtog sig Socialstyrelsen att utarbeta en kompetensbeskrivning för omvårdnadspersonal inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Denna ska användas vid utformning av utbildning och vid validering av yrkeskrav. Kompetensbeskrivningen är ett led i den handlingsplan som myndigheterna som utarbetat Investera nu har föreslagit. Som ett första steg i utformandet av en kompetensbeskrivning har jag fått i uppdrag att utforma ett underlagsmaterial för vidare diskussioner i referensgruppen. Detta underlagsmaterial är baserat på en litteraturgenomgång där studier som är publicerade i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar eller FoUrapporter ingår. En stor del av det skrivna är baserat på svenska studier. Jag har dessutom studerat valideringsdokument från våra nordiska grannländer. Syftet med litteraturgenomgången är att ge en bild av omvårdnadspersonalens yrkeskompetens. 7

8 Bakgrund I rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg utgiven av Socialstyrelsen (2004) har nio myndigheter samarbetat. De föreslår att tio mål och tio åtgärder läggs fast i en tioårig handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. De mål som jag i denna skrivning främst kommer att beröra handlar om att all personal ska ha minst grundläggande yrkeskompetens (mål II). År 2003 fanns det cirka anställda (månadsavlönande) inom vård och omsorg i kommunerna. Därutöver arbetade timanställda i verksamheten, vilket innebär att 22 procent av personalen inom kommunal vård och omsorg är timanställd. I landstinget arbetade personer i motsvarande arbetsuppgifter år Härtill kommer ett okänt antal som arbetar i företag på uppdrag av landstinget eller inom privat hälso- och sjukvård. Merparten av de insatser som utförs ges enligt socialtjänstlagen (SoL). En fjärdedel av insatserna ges enligt lagen om stöd och service om vissa funktionshindrade (LSS) samt cirka femton procent enligt hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen 2004). Den i särklass största yrkesgruppen, 75 procent av alla anställda, är vårdbiträden, undersköterskor, skötare och vårdare. Därtill kommer enligt Kommunals (2003) beräkningar yrkesgruppen personlig assistent och boendestödjare som beräknas vara knappt tio procent av de anställda inom vård och omsorg. Dessa yrkesgrupper går i denna text under samlingsnamnet omvårdnadspersonal. Enligt kommunala beräkningar behöver cirka personer med formell yrkesutbildning rekryteras inom de närmsta tio åren (Svenska Kommunförbundet 2004). Dessa fakta är bekymmersamma eftersom det redan idag är svårt att rekrytera omvårdnadspersonal, oavsett om de har utbildning eller inte. Som tabell 1 visar har nio av tio av omvårdnadspersonalen en gymnasieutbildning och sex av tio har en omvårdnadsutbildning. Dessa uppgifter gäller månadsanställd personal. Bland de timanställda är andelen omvårdnadsutbildade lägre. Tabell 1. Omvårdnadspersonalens utbildning i procent. Anställda 2003 Nyanställda 2003 Omvårdnadsutbildning (vårdgymnasium) Övrig vårdutbildning 8 8 Gymnasial/eftergymnasial utbildning (ej vård) Förgymnasial utbildning Källa Svenska Kommunförbundet: Aktuellt om äldreomsorgen 2004 (s. 46). I Svenska Kommunförbundets årliga statistiska beräkningar av omvårdnadspersonalens utbildning framkommer att av de undersköterskor och vårdbiträden som hade rekryterats under år 2003 hade hälften en formell 8

9 yrkesutbildning. Av dessa hade 25 procent läst omvårdnadsämnen på komvux, 18 procent omvårdnadsprogrammet på gymnasieskolan och åtta procent hade någon annan omvårdnadsutbildning. Av dem som saknade omvårdnadsutbildning hade 37 procent en annan gymnasieutbildning och tolv procent hade förgymnasial utbildning (Svenska Kommunförbundet 2004). Det man kan konstatera är att utbildningsnivån bland de nyanställda sjunker. För att utbildningsnivån ska kunna höjas är det viktigt att de nya som börjar inom äldreomsorgen är bättre utbildade än de som slutar och helst bättre utbildade än genomsnittet av dem som redan är anställda. De flesta kommuner ställer enligt Kommunal (2003) också krav på att undersköterskor och vårdbiträden som anställs ska ha kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram. En något ljusare bild av utbildningssituationen kan utläsas av den undersökning Socialstyrelsen genomförde inom de särskilda boendeformerna år Undersökningen visade att cirka 75 procent av de månadsanställda vårdbiträdena och undersköterskorna bedömdes ha en formell vård- eller omsorgsutbildning motsvarande lägst gymnasiekompetens (Socialstyrelsen 2001). En bidragande orsak till svårigheterna med att rekrytera omvårdnadsutbildad personal kan vara den låga kapaciteten inom utbildningssystemet, samtidigt som gymnasieskolans omvårdnadsprogram inte har tillräckligt med sökande. Av de undersköterskor och vårdbiträden som rekryterades år 2002 kom endast direkt från studier (Svenska Kommunförbundet 2003). Man kan konstatera att för att motsvara den långsiktiga efterfrågan på omvårdnadsutbildad personal behöver dagens utbildningskapacitet inom området mer än fördubblas. Vilken utbildning har då de som är anställda inom kommunal vård och omsorg? I en enkätstudie från år 2002 bland 316 vårdbiträdes- och undersköterskeanställda på särskilda boendeformer (ålderdomshem och servicehus) visade det sig att drygt hälften vardera var anställda som vårdbiträden respektive som undersköterskor (Törnquist 2004). Denna fördelning mellan vårdbiträdes- och undersköterskeanställda stämmer väl med andra studier, se bland annat Gustafsson och Szebehely (2001); Socialstyrelsen (2003). 9

10 Vårdbiträdens och undersköterskors utbildning vårdbiträdesut bildning 10-20v vb/komvux vårdlinje komvux Figur 1. I figurens vänstra del ser vi vårdbiträdenas utbildning och i den högra delen av figuren ser vi undersköterskornas utbildning på särskilt boende: ålderdomshem och servicehus, n = 316 (Källa: Törnquist 2004, s 204f). I ovanstående figur kan vi se att majoriteten (58 procent) av vårdbiträdena har gått en 10 eller 20 veckors vårdbiträdesutbildning. Tjugo personer (12 procent) har en gymnasial omvårdnadsutbildning från social servicelinje, vårdlinje eller omvårdnadsprogram. De av vårdbiträdena som har uppgivit att de har gått vårdlinje eller omvårdnadsprogram har inte fullföljt utbildningen och är därför inte behöriga till undersköterskearbete. Av dem som arbetar som vårdbiträden har 45 (27 procent) ingen formell vård- eller omsorgsutbildning. Spridningen mellan de olika utbildningsalternativen är större bland de undersköterskeutbildade. De som har en nyare utbildning, efter år 1991, har antingen gått på ungdomsgymnasiets omvårdnadsprogram (10 procent) eller på komvux (31 procent). En klar tendens är att de undersköterskeutbildade har skaffat sin utbildning som vuxen. Däremot var det endast sex av de vårdbiträdesanställda som höll på att successivt utbilda sig till undersköterska, vilket rimligtvis borde tolkas som om enheterna är långt ifrån intentionen om att den formella utbildningen ska vara omvårdnadsprogrammet och att all omvårdnadspersonal ska ha en undersköterskekompetens (Törnquist 2004). I och med gymnasiereformen år 1991 förändrades omvårdnadsutbildningen från en yrkesutbildning till en yrkesförberedande utbildning och av ovanstående utbildningsalternativ återstår idag omvårdnadsprogrammet på ungdomsgymnasiet alternativt komvux. Elevgruppen som sökt omvårdnadsprogrammet och dess föregångare har de senaste årtiondena genomgått en närmast total förändring. Från att det tidigare varit välmotiverade och högpresterande elever som kommit in i konkurrens ser vi nu alltmer skoltrötta och svagpresterande elever. Elevantalet har successivt minskat och under den sista tioårsperioden har elevantalet halverats. På de flesta orter kommer samtliga in som sökt omvårdnadsprogrammet (Skolverket 2000). Trots den minskande populariteten konstaterar Skolverket (2002) vid en undersökning, tre år efter avslutat gymnasium, att 83 procent av dem som 10

11 var verksamma var det inom ett målyrke för sin gymnasieutbildning. I en jämförelse med andra yrkesförberedande utbildningar kan sägas att i genomsnitt 40 procent arbetade inom ett målyrke för sin gymnasieutbildning efter tre år. Detta talar för att de som genomgått omvårdnadsprogrammet blir vården trogna. I en avhandling av Eriksson och Gunnarsson (1997) visar författarna på att endast elva procent av omvårdnadsprogrammets avgångselever önskar arbeta med äldre människor, de flesta vill arbeta på sjukhus och då främst på en mottagning (Walldal 1986; Herrman 1998). Enligt Eriksson och Gunnarssons (1997) studie har attityden till att arbeta med äldre försämrats under utbildningens gång. När eleverna började i årskurs ett uppgav en tredjedel att skälen till att söka utbildningen var att de ville hjälpa äldre människor. En försiktig tolkning kan vara att elevens möte med den äldre och äldreomsorgen under den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) har förändrat elevens inställning till att arbeta med äldre. Detta samband går däremot inte att utläsa i SCB:s sysselsättningsregister (1999) där det synliggörs att hela 43 procent av gymnasieskolans omvårdnadselever går till arbete inom äldreomsorgen (se vidare i Törnquist 2001). Förtydligas måste att merparten av dem som utbildas för vård och omsorgsyrken får sin utbildning inom komvux. I Skolverkets (2003) årliga statistik över elever som har slutfört gymnasieutbildning under året framkommer att från omvårdnadsprogrammet på ungdomsgymnasiet slutförde sammanlagt elever omvårdnadsprogrammet under år Samma år deltog sammanlagt studerande i kursen omvårdnad på komvux. 1 I Investera nu (Socialstyrelsen 2004) ser myndigheterna att även i framtiden är vuxna den mest betydelsefulla rekryteringsgruppen. 1 På komvux registrerades inte ett utbildningsprogram utan enbart kurser. Skolverket offentliggör statistik över de mest frekventa kurserna och bland dessa ingår ett flertal från omvårdnadsprogrammet, bland annat kursen omvårdnad. 11

12 Vilken yrkeskompetens behöver omvårdnadspersonalen? I Investera nu (Socialstyrelsen 2004) skriver myndigheterna att kraven på yrkeskompetens i den framtida omsorgen om äldre och funktionshindrade kommer att öka. Den vård och omsorg som kommer att bedrivas inom äldreomsorgen kommer främst att innefatta äldre i hög ålder, ofta med kognitiva funktionsnedsättningar, inte minst demenssjukdom. Allt fler kommer dessutom att ha flera sjukdomar och kommer att vårdas till livets slut. Arbetet med funktionshindrade kommer främst att bedrivas bland personer med psykiska funktionshinder. Den grundläggande yrkeskompetensen bör enligt Investera nu (Socialstyrelsen 2004) ha sin tyngdpunkt i sociala och pedagogiska moment inom omsorg och omvårdnad. Yrkeskompetensen är baserad på stödjande av den äldre och den funktionshindrades resurser rehabilitering och habilitering sjukdomar och skadors konsekvenser förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa god omvårdnad självkännedom och samarbetsförmåga god omvärldsorientering muntliga och skriftliga färdigheter i det svenska språket teknisk kompetens (Socialstyrelsen 2004;18). Denna beskrivning av yrkeskompetensen får ligga som ingång i nedanstående litteraturgenomgång. Vad innebär uttrycket yrkeskompetens? Yrkeskompetens som uttryck är sammansatt av kunskap och färdighet. Om kunskapen är att veta något om det vi ska utföra så är själva utförandet färdigheten. Grundantagandet är att i allt arbete som vi utför behövs både kunskaper och färdigheter. Kunskaper är något som vi lär i skola och i arbetsliv men också i den vardag som vi befinner oss i. I de flesta utbildningar ligger tyngdpunkten på ett teoretiskt kunskapsinhämtande och själva färdighetsträningen förläggs då till arbetslivet. Enkelt kan man säga att det är arbetslivet som sköter färdighetslärandet. Olika yrken kräver olika kunskaper och färdigheter. En del yrken kräver långa teoretiska studier medan andra yrken kräver ett större kunskapsinhämtande från vardagen. En del yrken kräver fingerfärdighet medan andra yrken 12

13 kräver emotionella färdigheter. Man kan konstatera att yrkeskunskapen vare sig kan läras in eller bedömas skild från sitt sammanhang. Men för att betraktas som kompetent räcker det inte att enbart ha kunskaper och färdigheter utan vi ska också ha förutsättningar att finna lösningar på de problem som uppstår i det dagliga arbetet. Dessutom ska arbetet vi utför vara framgångsrikt; vi betraktar inte den som står handfallen i sitt arbete som kompetent. Vad är det då som avgör om individen blir framgångsrik i sin yrkesverksamhet när hon äger ett gott yrkeskunnande? För att komma närmare frågan om yrkeskompetens kan man ta utgångspunkt i Nijhofs och Streumers (1998) sammanställning av uttrycket Key Qualifications. Nyckelkvalifikationer används som en sammanfattande beskrivning av de kvaliteter som gör det möjligt för individen att fungera i en föränderlig tillvaro eller möta nya typer av situationer inom ett föränderligt arbetsliv. Nyckelkvalifikationernas styrka är att både kognitiva, sociala och kommunikativa förmågor lyfts upp såsom värdefulla. Nyckelkvalifikationerna kan delas in i fyra huvudkategorier: kognitiva färdigheter (lära sig, planering, argumentation, problemlösning) kommunikativa färdigheter (läsa, skriva, lyssna) sociala färdigheter och interpersonella relationsfärdigheter (arbeta i grupp, samspelsteknik, emotionell förmåga) personliga färdigheter (självständighet, ansvar, omdöme). Dessa nyckelkvalifikationer har en bred användning och är meningsfulla i de flesta yrken. Nyckelkvalifikationerna är också överförbara från arbete till arbete och behövs idag men också i framtiden. Förutom nyckelkvalifikationer behövs också yrkeskunskaper. Med hjälp av dessa två uttryck, nyckelkvalifikation och yrkeskunskap, kommer jag att kategorisera litteraturen. Dessutom synliggörs i litteratur och valideringsdokument en värdegrund som ska vara förankrad i allt arbete som omvårdnadspersonalen utför. Därmed blir värdegrund den tredje kategorin. Studier av litteratur och utbildningsdokument Omvårdnadspersonalen representerar som vi har sett ett flertal yrkesgrupper. Ett första steg i min litteraturredovisning har därför blivit att beskriva omvårdnadspersonalens arbete ur ett verksamhetsperspektiv. På detta sätt hoppas jag att synliggöra yrkeskompetensen. Därefter följer en kort beskrivning av vad omvårdnadspersonalen anser att de behöver för kunskaper för sitt arbete. Den första delen är indelad i tre områden: omsorgen om äldre och funktionshindrade och hälso- och sjukvård 2 och är i huvudsak baserad på svenska studier. Därefter kommer jag att kortfattat beskriva yrkeskunskap utifrån valideringsinstrument hämtade från de nordiska länderna. Avslut- 2 Eftersom vi inte har haft inriktningsspecifik utbildning sedan i början av 1990-talet så finner jag att det här finns ett behov av att även spegla omsorgen om sjuka. 13

14 ningsvis ställer jag mig frågan varför omvårdnadspersonalen ska ha utbildning och besvarar den med hjälp av vetenskapliga artiklar. Syftet med litteraturgenomgången är att ge en bild av omvårdnadspersonalens yrkeskompetens. Omvårdnadspersonal inom omsorgen om äldre När vi pratar om omsorgen om äldre innefattar det omvårdnadspersonal som arbetar inom kommunal äldreomsorg. 3 Omvårdnadspersonalen har yrkesbeteckningarna vårdbiträde eller undersköterska. De studier som jag har funnit om omvårdnadspersonal inom äldreomsorg och dess yrkeskompetens har främst berört hemtjänst. Tilläggas bör att man har gjort fler studier på äldreomsorgens omvårdnadspersonal än på personalen i de andra verksamhetsområdena. Definition av arbetet Syftet med omsorgsarbetet är att ge god omsorg med hög kvalitet. Med kvalitet avses att omsorgen om den äldre ska uppfylla och tillfredställa de äldres krav, behov och förväntningar. Omvårdnadspersonalens arbete ska kännetecknas av ett gott bemötande och hög kompetens. Den äldre ska ha möjlighet till stor delaktighet och stort inflytande, god tillgänglighet och kontinuitet och omsorgen ska upplevas trygg och säker. Den äldre ska kunna bo kvar i sitt hem, oavsett om det är ett boende i enskilt hem eller på särskilt boende, även om omvårdnadsbehovet är stort (Proposition 1997/98:113). Omsorgsarbetet med den äldre är ett arbete där omvårdnadspersonalen ger hjälp med sysslor som den äldre inte klarar av och omsorgsarbetet handlar ofta om den äldres mer eller mindre bestående behov av hjälp. Det primära målet för arbetet blir därmed att ta ansvar för den äldres välbefinnande där både praktiskt arbete och relationen mellan omvårdnadspersonalen och den äldre är sammanvävda (Törnquist 2004). Arbetsuppgifter vad man gör Ett vårdbiträdes arbete är enligt Blomdal Frej (1993) indelat i tre huvudkomponenter: det praktiska, det sociala och det existentiella, vilka förenas och integreras i relationen mellan den äldre och omvårdnadspersonalen. I studier av omsorgsarbetet och yrkeskompetens inom äldreomsorger har ett flertal arbetsområden identifierats (se bland annat Astvik 2003; Ellström & Ekholm 2001; Drugge 2003; Ström 1997; Törnquist 2004; Wahlgren 1996 och Zingmark 1991). 4 I de nämnda studierna fastslås att omvårdnadspersonalen ska behärska fem olika arbetsområden och därmed kunskapsområden. Dessa områden består av omsorgsuppgifter, sociala uppgifter, hushållsuppgifter, medicinska uppgifter och administrativa uppgifter. Dessa arbetsupp- 3 Även om tio procent av äldreomsorgen är i enskild regi så är de studier som jag har läst i stort baserade på material från kommunal äldreomsorg (Svenska Kommunförbundet 2004). 4 Det finns relativt många avhandlingar som beskriver omvårdnadspersonalens arbetsuppgifter inom omsorger om äldre, jag har här valt att ta upp de avhandlingar som hanterar frågor om kompetens och yrkeskunskaper. 14

15 gifter har olika värden för omvårdnadspersonalen och det mest betydelsefulla och själva kärnan i arbetet är omsorgsuppgifterna. Detta arbete definieras som det nära dagliga arbetet med den äldre och innehåller kunskaper och färdigheter som att se till att den äldre får duscha och får hår, naglar och tänder skötta. Men också att den äldre får på sig kläder och får i sig mat. Omsorgsuppgifterna prioriteras alltid före de andra arbetsuppgifterna. De arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen tycker är underprioriterade från ledningshåll är de sociala uppgifterna (se även rapporter från Socialstyrelsen 1997; Svenska Kommunförbundet 1999). Dessa innefattar kunskaper och färdigheter som att ta sig tid att prata, följa med på en promenad, aktivering eller kontakt med anhöriga, tandläkare, läkare eller frisör. Det är den äldres länk mellan enheten och yttervärlden. Bristen på tid för att utföra de sociala uppgifterna leder till stress hos omvårdnadspersonalen (se Gustafsson & Szebehely 2001). Ett av omvårdnadspersonalens mest tidskrävande arbetsområde är hushållsuppgifterna. Omvårdnadspersonalen på de särskilda boendeformerna har dessutom ett dubbelt hushållsarbete: hon sköter den äldres hem men också det gemensamma hemmet. Både den äldres hem och det särskilda boendet ska städas, gardiner ska bytas och tvättas och blommor ska skötas. Det dagliga hushållsarbetet har också det en tendens att ta tid från arbetet med den äldre. Idag är det många enheter som saknar vaktmästare. När politikerna fattar beslut om att kommunen ska ingå i ett miljöprojekt blir konsekvensen att kompostering och källsortering tar vårdbiträdets tid från arbetet med den äldre (se Törnquist 2004). De medicinska uppgifterna består främst i att lägga om sår, dela ut mediciner från dosetter och att ge insulin. Men det kan också innebära att ta hand om en svårt sjuk äldre vilket då kräver en förmåga att kombinera omsorgskunskaper och färdigheter med de medicinska kunskaperna och färdigheterna. Medicinska arbetsuppgifter delegeras av sjuksköterskan och det är sjuksköterskan som har det yttersta ansvaret för att dessa uppgifter sköts på ett kunnigt sätt. Det är också inom detta kunskapsfält som omvårdnadspersonalen finner att de har bristande kunskap. Främst behövs mer kunskaper och färdigheter för arbetet med äldre med demenssjukdom och psykisk sjukdom. Inom de medicinska uppgifterna kan även uppgifter som rehabilitering ingå. Det kan innefatta massage, sjukgymnastiska övningar och gångträning. Det sista av omvårdnadspersonalens fem arbetsområden är det administrativa arbetet ett arbete som omvårdnadspersonalen ser som en delegering av enhetschefens arbetsuppgifter (Törnquist 2004). I det administrativa arbetet ingår arbetsuppgifter som att beställa hem varor, sköta inringning av vikarier vid sjukfrånvaro, att schemalägga arbetet men också att dokumentera det dagliga arbetet hos den äldre. Här krävs kunskaper och färdigheter i att planera och organisera arbetet men också att formulera sig i skrift. Därutöver finner Astvik (2003) att omvårdnadspersonalen har ett socialpedagogiskt arbete som innebär och syftar till att stödja och utveckla den äldres resurser. Det handlar om hjälp till självhjälp med syfte att öka den äldres oberoende och självständighet. 15

16 Hur man ska vara Omvårdnadspersonalens formas av de relationer som de för tillfället befinner sig i. Det krävs med andra ord en kompetens i arbetet med den äldre och en annan kompetens i samarbetet med kollegan. Omvårdnadspersonalens personliga kompetens gentemot den äldre bygger på hans eller hennes empatiska förmåga, på ödmjukhet, kärleksfullhet och respekt för den äldre. Omvårdnadspersonalen ska med andra ord ha en emotionell kompetens. Lika viktig är den personliga kompetensen gentemot kollegorna, vilket innefattar att vara ärlig, stöttande, lojal, pålitlig och positiv. Omvårdnadspersonalen ska med andra ord ha en ansvarskompetens. I sitt arbete ska hon eller han dessutom vara självständig, flexibel och ha initiativförmåga. Den tänkbara personliga kompetensen som inte hör ihop med vårdbiträdet är snabbhet, effektivitet eller rationalitet (Törnquist 2004). Den personliga kompetensen är en förutsättning för omsorgsarbetets kvalitetsanspråk. En grundförutsättning för god kvalitet är enligt bland annat Ström (1997); Drugge (2003) och Astvik (2004) att organisera verksamheten så att det finns kontinuitet i relationen mellan omvårdnadspersonalen och den äldre. Eftersom arbetet sker i det personliga mötet i en relation kan inte omvårdnadspersonalen bytas ut utan att omsorgsinsatsen förändras. Arbetet handlar också om att knyta an till de äldre som alla är olika personligheter. Det handlar också om att se den äldres behov bakom demens, kristallkronor och valiumtabletter (Wahlgren 1996). Att mötet och relationen är viktig för omsorgens kvalitet styrks av ett flertal forskare (Ström 1997; Eliasson 1992; Szebehely 1995; Silfverberg 1996; Wahlgren 1996, Drugge 2003; Ingvad 2003). I studier från omsorger om äldre visar det sig att den personliga kompetensen i mångt och mycket är lika viktig, om än inte viktigare, än formell utbildning. Vad man ska kunna utbildningsinnehåll I ett stort antal studier fastslås att omvårdnadspersonalen kompetens utvecklas i de erfarenheter som bildas i mötet mellan de äldre och omvårdnadspersonalen, vilket innebär att yrket lärs i vardag eller i arbetet (Berg 1994; Christensen 1997; Daatland 1994; Drugge 2003; Forsgärde & Westman 2002; Gutavsson 1999; Melin Emilsson 1998). Med andra ord så har den erfarenhetsgrundade kunskapen ett företräde framför den utbildningsgrundade kunskapen. Argument för en erfarenhetsgrundad kompetens är att varje möte med den äldre är unik. Kunskapen kan därmed inte vara generell och kan därför inte läras i utbildning, utan betraktas som individuell. Utgångspunkten blir därmed i bemötandet av varje individ. Därmed blir omvårdnadspersonalens relationskompetens äldreomsorgens kvalitetsredskap (Engbom & Hellberg 2004). Motargument till den erfarenhetsbaserade kunskapssynen kan vi se i en studie av Axelsson & Elmståhl (2002) där de finner att outbildad omvårdnadspersonal utsätter de äldre för risk. Axelsson & Elmståhl kräver att omvårdnadspersonalen ska få bättre kunskaper i läkemedelshantering. Ericsson (2003) pekar på att kunskap inte bara är sunt förnuft. De finner att för att arbeta med demenssjuka ska omvårdnadspersonalen ha kunskaper om de- 16

17 menssjukdom och andra närliggande sjukdomar. Personalen ska även ha kunskaper om sociala faktorer som kan påverka den äldre hälsa men också olika metoder för att utreda vad den äldre med demenssjukdom klarar av och hur den ska behålla denna förmåga så länge som möjligt. Både Axelsson & Elmstål och Eriksson företräder en kunskapssyn som är vanlig inom äldreomsorgen nämligen den att omvårdnadspersonalen främst behöver medicinska kunskaper. Ett liknande resultat fick jag i min studie där både företrädare för äldreomsorgen på kommunal policynivå och på lokal enhetsnivå (enhetschefer och vårdbiträden) menade att det var inom det medicinska arbetsområdet som omvårdnadspersonalen behövde kunskaper (Törnquist 2004; se även Ellström & Ekholm 2001). En av slutsatserna i min studie (Törnquist 2004) var att förutom den medicinska kunskapen så behövde omvårdnadspersonalen i sitt arbete med äldre också ha kunskaper i gerontologi och beteendevetenskap. Kunskaperna ska ha ett tydligt äldrefokus och utifrån kunskaper om det normala åldrandet ska omvårdnadspersonalen kunna identifiera förändringar hos den äldre samt veta hur hon eller han ska bemöta den äldre med denna förändring. Detta tredelade samband, menar jag, ska betraktas som en grundförutsättning för all den kunskap som omvårdnadspersonalen behöver i sitt arbete. Centrum för förståelsen av kunskapen är att förlägga den i dess kontext och använda de grundläggande termer som är gemensamma för kontexten (aktiv, inflytande, trygghet, oberoende, respekt etcetera). Därför bör de tre centrala kompetensområdena gerontologi (kunskapen om den äldre) geriatrik (medicinska kunskaper) och bemötande (psykologi) diskuteras. Här kan vi se att de övriga kompetensområdena som omsorgs- och hushållskunskaper samt sociala och administrativa kunskaper helt naturligt kommer att ingå i förvärvandet av yrkeskunskapen. Därmed skapas en helhet (Törnquist 2004). Sammanfattningsvis kan vi utifrån Runesson och Eliasson-Lappalainen (2000;53) dra slutsatser om att yrkeskompetens inom äldreomsorgen är att ha de kunskaper som behövs för att sköta en annan människas hem och kropp samt förmåga att lyssna och se den andres behov eller önskemål och anpassa hjälpen efter detta. Annan kompetens som behövs är teoretisk kunskap: medicinsk, psykiatrisk och social. Det krävs också att kunna bedöma när andra yrkeskategorier med annan kompetens bör tillkallas. Vilka färdigheter är viktigast? Vi har sett utifrån de refererade studierna att omvårdnadspersonalen inom omsorgen om äldre behöver omsorgskunskaper, sociala kunskaper, hushållskunskaper, medicinska kunskaper och administrativa kunskaper. Tyngdpunkten i arbetet ligger i att ha kunskaper och färdigheter för att klara av omsorgs- och hushållsarbetsuppgifter. De nyckelkvalifikationer som främst har synliggjorts är sociala färdigheter och interpersonella relationsfärdigheter samt kommunikativa färdigheter. Tyngdpunkten ligger i relationsfärdigheterna. Den värdegrund som ska genomsyra arbetet är den äldres välbefinnande. 17

18 Omvårdnadspersonal inom omsorger om funktionshindrade När vi pratar om omsorgen om funktionshindrade innefattar det omvårdnadspersonal som arbetar inom kommunal handikappomsorg med personer som har ett fysiskt eller psykiskt handikapp alternativt en utvecklingsstörning. Omvårdnadspersonalen har olika yrkesbenämningar såsom personlig assistent, boendestödjare, skötare eller vårdare. De studier som jag har funnit om omvårdnadspersonal och dess yrkeskompetens inom omsorgen om funktionshindrade har främst berört yrkesgruppen personlig assistent. Ett fåtal studier rör omvårdnadspersonal som arbetar med psykiskt funktionshindrade eller utvecklingsstörda. Definition av arbetet I litteraturen går att utläsa att syftet med omsorgsarbetet är att stärka den funktionshindrades möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Enligt 6 LSS ska den enskilde i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges (SFS 1993:387). Ett grundfundament för omvårdnadspersonalens arbete inom omsorgen om funktionshindrade är att personalen tillsammans med den funktionshindrade ska utföra de sysslor som den funktionshindrade själv skulle ha gjort om han eller hon inte hade haft sitt funktionshinder (Dehlin 1997). Gough och Modig (1996;41) beskriver omsorgsarbetet som ett socialt arbete på det personliga livets villkor. Arbetsuppgifter vad man gör Omvårdnadspersonal som arbetar inom omsorgen om funktionshindrade har enligt Gough och Modig (1996) inte avgränsade och i förväg bestämda arbetsuppgifter utan arbetet består av de uppgifter som den funktionshindrade för tillfället behöver assistans med. Detta innebär att arbetsuppgifterna i stor utsträckning skapas av det den funktionshindrade företar sig, av dennes sysselsättningar och intressen. Att vara omvårdnadspersonal innebär också arbetssituationer där samarbetet innefattar intimitet, fysisk närhet och oavsiktlig insyn i privatlivets förhållanden. Relationens sociala närhet bidrar till behovet av att etablera en personlig relation till den funktionshindrade för att man ska känna sig hemma i den funktionshindrades sociala miljö. Relationen beskrivs av Gough och Modig (1996) som mycket närmare och personligare än andra arbetsrelationer. Att arbeta som omvårdnadspersonal bygger i hög utsträckning på samförstånd (se även Ahlström, Sundmark & Wetterstrand 2001; Hugemark & Wahlström 2002; Jensen 1992). I en studie av Larsson och Larsson (2003) blev de personliga assistenterna ombedda att beskriva sina huvudsakliga arbetsområden. De flesta lade tonvikten vid personlig omvårdnad i vilket ingår att hjälpa till med hygien, toalettbesök, omläggning av sår, av- och påklädning, vändning nattetid, tillsyn, användning av lift med mera. För vissa av assistenterna låg tyngdpunkten på mer utpräglade medicinska uppgifter, till exempel att sköta respirator, sondmata, suga rent, tappa urin, ge sjukgymnastik, rehabilitera etcetera. 18

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Personal i omsorg och vård för äldre

Personal i omsorg och vård för äldre Personal i omsorg och vård för äldre 185 000 undersköterskor och vårdbiträden Utgör 85 procent av personalen i omsorg och vård för äldre 4,4 procent av Sveriges totala arbetskraft Sveriges i särklass största

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Yrkeskrav i äldreomsorg (S2007:12) I den äldres tjänst. Äldreassistent ett framtidsyrke förslag från utredningen om yrkeskrav i äldreomsorgen

Yrkeskrav i äldreomsorg (S2007:12) I den äldres tjänst. Äldreassistent ett framtidsyrke förslag från utredningen om yrkeskrav i äldreomsorgen I den äldres tjänst Äldreassistent ett framtidsyrke förslag från utredningen om yrkeskrav i äldreomsorgen Kompetensförsörjning genom validering och arbetsplatslärande, Göteborg den 25 november 2009 anita.berger@social.ministry.se

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte

VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte VÅRD OCH OMSORG Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap och socialt arbete. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete ur ett helhetsperspektiv,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Checklista vid teoretisk validering

Checklista vid teoretisk validering Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Validandens namn Lärare: Personnummer: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar

Läs mer

Inbjudan till nätverksmöte kring Vård- och omsorgscollege

Inbjudan till nätverksmöte kring Vård- och omsorgscollege Inbjudan till nätverksmöte kring Vård- och omsorgscollege Datum: Onsdag 4 februari Tid: OBS ändrad tid! 08.30 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2, Göteborg Sammanträdesrum 135 Värden bjuder på fika 090123 Anmäl

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Grundläggande nivå

Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Grundläggande nivå Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer Grundläggande nivå Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14

Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14 Aktuella projekt 2. Omvårdnadslyftet 2012-14 Omvårdnadslyftet och krav på utbildningsnivå Bakgrund Omvårdnadslyftet anknyter till Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd

Socialstyrelsens allmänna råd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Nr 10/2011 December 2011 Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR 200 poäng Kurstid: 18/3 24/5 2013 Litteratur: Vi kommer att använda Medicinsk grundkurs 1 + Vård och omsorg 1 + kompendium som du får här på kursen Lektionstillfällen:

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Vägga vuxenutbildning står på fem ben: 1. Grundläggande vuxenutbildning 2. Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2002:9 (S) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Socialstyrelsens

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

9. Korttidsboende - Demens

9. Korttidsboende - Demens Förfrågningsunderlag 2012-06-13 Upphandlingsansvarig Malmö kommun Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser Anna Bassmann 2010-00110 Sista anbudsdag: 2012-09-10 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

5. Gruppboende - Personer med psykisk funktionsnedsättning

5. Gruppboende - Personer med psykisk funktionsnedsättning Förfrågningsunderlag 2012-06-13 Upphandlingsansvarig Malmö kommun Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser Anna Bassmann 2010-00110 Sista anbudsdag: 2012-09-10 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Att jobba hos oss. Leanlink. Leanlink. LSS Funktionsstöd. Leanlink. Kontakt. Leanlink LSS Funktionsstöd. Klostergatan 5b 581 81 Linköping

Att jobba hos oss. Leanlink. Leanlink. LSS Funktionsstöd. Leanlink. Kontakt. Leanlink LSS Funktionsstöd. Klostergatan 5b 581 81 Linköping Kontakt Klostergatan 5b 581 81 Linköping 013-20 60 00 leanlink.se/lss Att jobba hos oss Linköpings kommun leanlink.se Linköpings kommun leanlink.se , tillhör Linköpings kommun och är utförare av olika

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer