Vård- och omsorgsassistenters kompetens. en litteraturgenomgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsassistenters kompetens. en litteraturgenomgång"

Transkript

1 Vård- och omsorgsassistenters kompetens en litteraturgenomgång

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen, tillsammans med nio andra myndigheter, lämnade 2004 till regeringen en handlingsplan för kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. I denna åtog sig Socialstyrelsen att precisera de grundläggande anspråken på yrkeskompetens för omvårdnadspersonalen. Ett sådant arbete har genomförts och rapporterats i Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Inom ramen för det arbetet genomförde fil.dr. Agneta Törnquist en litteraturgenomgång. I denna rapport redovisas denna litteraturgenomgång. Ansvarig för arbetet med att beskriva vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer är Gert Alaby. Christer Neleryd Chef för äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Inledning 7 Bakgrund 8 Vilken yrkeskompetens behöver omvårdnadspersonalen? 12 Vad innebär uttrycket yrkeskompetens? 12 Studier av litteratur och utbildningsdokument 13 Omvårdnadspersonal inom omsorgen om äldre 14 Definition av arbetet 14 Arbetsuppgifter vad man gör 14 Hur man ska vara 16 Vad man ska kunna utbildningsinnehåll 16 Vilka färdigheter är viktigast? 17 Omvårdnadspersonal inom omsorger om funktionshindrade 18 Definition av arbetet 18 Arbetsuppgifter vad man gör 18 Hur man ska vara 19 Vad man ska kunna utbildningsinnehåll 19 Vilka färdigheter är viktigast? 21 Omvårdnadspersonal inom hälso- och sjukvård 21 Definition av arbetet 21 Arbetsuppgifter vad man gör 21 Hur man ska vara 23 Vad man ska kunna utbildningsinnehåll 23 Vilka färdigheter är viktigast? 24 Valideringsdokument 24 Danmark 25 Finland 25 Norge 26 Sverige 27 Vilka färdigheter är viktigast? 28 Varför ska man ha utbildning? 28 Att rekrytera och behålla personal genom utbildning 28 Utbildning höjer statusen på omvårdnadsyrket 29 Utbildning är ett måste i kommunikation, relationer och medicin 29 Slutsatser 30 Referenser 33 Bilaga Svensk och finsk omvårdnadsutbildning 41 5

6 6

7 Inledning I rapporten Investera nu åtog sig Socialstyrelsen att utarbeta en kompetensbeskrivning för omvårdnadspersonal inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Denna ska användas vid utformning av utbildning och vid validering av yrkeskrav. Kompetensbeskrivningen är ett led i den handlingsplan som myndigheterna som utarbetat Investera nu har föreslagit. Som ett första steg i utformandet av en kompetensbeskrivning har jag fått i uppdrag att utforma ett underlagsmaterial för vidare diskussioner i referensgruppen. Detta underlagsmaterial är baserat på en litteraturgenomgång där studier som är publicerade i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar eller FoUrapporter ingår. En stor del av det skrivna är baserat på svenska studier. Jag har dessutom studerat valideringsdokument från våra nordiska grannländer. Syftet med litteraturgenomgången är att ge en bild av omvårdnadspersonalens yrkeskompetens. 7

8 Bakgrund I rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg utgiven av Socialstyrelsen (2004) har nio myndigheter samarbetat. De föreslår att tio mål och tio åtgärder läggs fast i en tioårig handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. De mål som jag i denna skrivning främst kommer att beröra handlar om att all personal ska ha minst grundläggande yrkeskompetens (mål II). År 2003 fanns det cirka anställda (månadsavlönande) inom vård och omsorg i kommunerna. Därutöver arbetade timanställda i verksamheten, vilket innebär att 22 procent av personalen inom kommunal vård och omsorg är timanställd. I landstinget arbetade personer i motsvarande arbetsuppgifter år Härtill kommer ett okänt antal som arbetar i företag på uppdrag av landstinget eller inom privat hälso- och sjukvård. Merparten av de insatser som utförs ges enligt socialtjänstlagen (SoL). En fjärdedel av insatserna ges enligt lagen om stöd och service om vissa funktionshindrade (LSS) samt cirka femton procent enligt hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen 2004). Den i särklass största yrkesgruppen, 75 procent av alla anställda, är vårdbiträden, undersköterskor, skötare och vårdare. Därtill kommer enligt Kommunals (2003) beräkningar yrkesgruppen personlig assistent och boendestödjare som beräknas vara knappt tio procent av de anställda inom vård och omsorg. Dessa yrkesgrupper går i denna text under samlingsnamnet omvårdnadspersonal. Enligt kommunala beräkningar behöver cirka personer med formell yrkesutbildning rekryteras inom de närmsta tio åren (Svenska Kommunförbundet 2004). Dessa fakta är bekymmersamma eftersom det redan idag är svårt att rekrytera omvårdnadspersonal, oavsett om de har utbildning eller inte. Som tabell 1 visar har nio av tio av omvårdnadspersonalen en gymnasieutbildning och sex av tio har en omvårdnadsutbildning. Dessa uppgifter gäller månadsanställd personal. Bland de timanställda är andelen omvårdnadsutbildade lägre. Tabell 1. Omvårdnadspersonalens utbildning i procent. Anställda 2003 Nyanställda 2003 Omvårdnadsutbildning (vårdgymnasium) Övrig vårdutbildning 8 8 Gymnasial/eftergymnasial utbildning (ej vård) Förgymnasial utbildning Källa Svenska Kommunförbundet: Aktuellt om äldreomsorgen 2004 (s. 46). I Svenska Kommunförbundets årliga statistiska beräkningar av omvårdnadspersonalens utbildning framkommer att av de undersköterskor och vårdbiträden som hade rekryterats under år 2003 hade hälften en formell 8

9 yrkesutbildning. Av dessa hade 25 procent läst omvårdnadsämnen på komvux, 18 procent omvårdnadsprogrammet på gymnasieskolan och åtta procent hade någon annan omvårdnadsutbildning. Av dem som saknade omvårdnadsutbildning hade 37 procent en annan gymnasieutbildning och tolv procent hade förgymnasial utbildning (Svenska Kommunförbundet 2004). Det man kan konstatera är att utbildningsnivån bland de nyanställda sjunker. För att utbildningsnivån ska kunna höjas är det viktigt att de nya som börjar inom äldreomsorgen är bättre utbildade än de som slutar och helst bättre utbildade än genomsnittet av dem som redan är anställda. De flesta kommuner ställer enligt Kommunal (2003) också krav på att undersköterskor och vårdbiträden som anställs ska ha kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram. En något ljusare bild av utbildningssituationen kan utläsas av den undersökning Socialstyrelsen genomförde inom de särskilda boendeformerna år Undersökningen visade att cirka 75 procent av de månadsanställda vårdbiträdena och undersköterskorna bedömdes ha en formell vård- eller omsorgsutbildning motsvarande lägst gymnasiekompetens (Socialstyrelsen 2001). En bidragande orsak till svårigheterna med att rekrytera omvårdnadsutbildad personal kan vara den låga kapaciteten inom utbildningssystemet, samtidigt som gymnasieskolans omvårdnadsprogram inte har tillräckligt med sökande. Av de undersköterskor och vårdbiträden som rekryterades år 2002 kom endast direkt från studier (Svenska Kommunförbundet 2003). Man kan konstatera att för att motsvara den långsiktiga efterfrågan på omvårdnadsutbildad personal behöver dagens utbildningskapacitet inom området mer än fördubblas. Vilken utbildning har då de som är anställda inom kommunal vård och omsorg? I en enkätstudie från år 2002 bland 316 vårdbiträdes- och undersköterskeanställda på särskilda boendeformer (ålderdomshem och servicehus) visade det sig att drygt hälften vardera var anställda som vårdbiträden respektive som undersköterskor (Törnquist 2004). Denna fördelning mellan vårdbiträdes- och undersköterskeanställda stämmer väl med andra studier, se bland annat Gustafsson och Szebehely (2001); Socialstyrelsen (2003). 9

10 Vårdbiträdens och undersköterskors utbildning vårdbiträdesut bildning 10-20v vb/komvux vårdlinje komvux Figur 1. I figurens vänstra del ser vi vårdbiträdenas utbildning och i den högra delen av figuren ser vi undersköterskornas utbildning på särskilt boende: ålderdomshem och servicehus, n = 316 (Källa: Törnquist 2004, s 204f). I ovanstående figur kan vi se att majoriteten (58 procent) av vårdbiträdena har gått en 10 eller 20 veckors vårdbiträdesutbildning. Tjugo personer (12 procent) har en gymnasial omvårdnadsutbildning från social servicelinje, vårdlinje eller omvårdnadsprogram. De av vårdbiträdena som har uppgivit att de har gått vårdlinje eller omvårdnadsprogram har inte fullföljt utbildningen och är därför inte behöriga till undersköterskearbete. Av dem som arbetar som vårdbiträden har 45 (27 procent) ingen formell vård- eller omsorgsutbildning. Spridningen mellan de olika utbildningsalternativen är större bland de undersköterskeutbildade. De som har en nyare utbildning, efter år 1991, har antingen gått på ungdomsgymnasiets omvårdnadsprogram (10 procent) eller på komvux (31 procent). En klar tendens är att de undersköterskeutbildade har skaffat sin utbildning som vuxen. Däremot var det endast sex av de vårdbiträdesanställda som höll på att successivt utbilda sig till undersköterska, vilket rimligtvis borde tolkas som om enheterna är långt ifrån intentionen om att den formella utbildningen ska vara omvårdnadsprogrammet och att all omvårdnadspersonal ska ha en undersköterskekompetens (Törnquist 2004). I och med gymnasiereformen år 1991 förändrades omvårdnadsutbildningen från en yrkesutbildning till en yrkesförberedande utbildning och av ovanstående utbildningsalternativ återstår idag omvårdnadsprogrammet på ungdomsgymnasiet alternativt komvux. Elevgruppen som sökt omvårdnadsprogrammet och dess föregångare har de senaste årtiondena genomgått en närmast total förändring. Från att det tidigare varit välmotiverade och högpresterande elever som kommit in i konkurrens ser vi nu alltmer skoltrötta och svagpresterande elever. Elevantalet har successivt minskat och under den sista tioårsperioden har elevantalet halverats. På de flesta orter kommer samtliga in som sökt omvårdnadsprogrammet (Skolverket 2000). Trots den minskande populariteten konstaterar Skolverket (2002) vid en undersökning, tre år efter avslutat gymnasium, att 83 procent av dem som 10

11 var verksamma var det inom ett målyrke för sin gymnasieutbildning. I en jämförelse med andra yrkesförberedande utbildningar kan sägas att i genomsnitt 40 procent arbetade inom ett målyrke för sin gymnasieutbildning efter tre år. Detta talar för att de som genomgått omvårdnadsprogrammet blir vården trogna. I en avhandling av Eriksson och Gunnarsson (1997) visar författarna på att endast elva procent av omvårdnadsprogrammets avgångselever önskar arbeta med äldre människor, de flesta vill arbeta på sjukhus och då främst på en mottagning (Walldal 1986; Herrman 1998). Enligt Eriksson och Gunnarssons (1997) studie har attityden till att arbeta med äldre försämrats under utbildningens gång. När eleverna började i årskurs ett uppgav en tredjedel att skälen till att söka utbildningen var att de ville hjälpa äldre människor. En försiktig tolkning kan vara att elevens möte med den äldre och äldreomsorgen under den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) har förändrat elevens inställning till att arbeta med äldre. Detta samband går däremot inte att utläsa i SCB:s sysselsättningsregister (1999) där det synliggörs att hela 43 procent av gymnasieskolans omvårdnadselever går till arbete inom äldreomsorgen (se vidare i Törnquist 2001). Förtydligas måste att merparten av dem som utbildas för vård och omsorgsyrken får sin utbildning inom komvux. I Skolverkets (2003) årliga statistik över elever som har slutfört gymnasieutbildning under året framkommer att från omvårdnadsprogrammet på ungdomsgymnasiet slutförde sammanlagt elever omvårdnadsprogrammet under år Samma år deltog sammanlagt studerande i kursen omvårdnad på komvux. 1 I Investera nu (Socialstyrelsen 2004) ser myndigheterna att även i framtiden är vuxna den mest betydelsefulla rekryteringsgruppen. 1 På komvux registrerades inte ett utbildningsprogram utan enbart kurser. Skolverket offentliggör statistik över de mest frekventa kurserna och bland dessa ingår ett flertal från omvårdnadsprogrammet, bland annat kursen omvårdnad. 11

12 Vilken yrkeskompetens behöver omvårdnadspersonalen? I Investera nu (Socialstyrelsen 2004) skriver myndigheterna att kraven på yrkeskompetens i den framtida omsorgen om äldre och funktionshindrade kommer att öka. Den vård och omsorg som kommer att bedrivas inom äldreomsorgen kommer främst att innefatta äldre i hög ålder, ofta med kognitiva funktionsnedsättningar, inte minst demenssjukdom. Allt fler kommer dessutom att ha flera sjukdomar och kommer att vårdas till livets slut. Arbetet med funktionshindrade kommer främst att bedrivas bland personer med psykiska funktionshinder. Den grundläggande yrkeskompetensen bör enligt Investera nu (Socialstyrelsen 2004) ha sin tyngdpunkt i sociala och pedagogiska moment inom omsorg och omvårdnad. Yrkeskompetensen är baserad på stödjande av den äldre och den funktionshindrades resurser rehabilitering och habilitering sjukdomar och skadors konsekvenser förebyggande av sjukdom och främjande av hälsa god omvårdnad självkännedom och samarbetsförmåga god omvärldsorientering muntliga och skriftliga färdigheter i det svenska språket teknisk kompetens (Socialstyrelsen 2004;18). Denna beskrivning av yrkeskompetensen får ligga som ingång i nedanstående litteraturgenomgång. Vad innebär uttrycket yrkeskompetens? Yrkeskompetens som uttryck är sammansatt av kunskap och färdighet. Om kunskapen är att veta något om det vi ska utföra så är själva utförandet färdigheten. Grundantagandet är att i allt arbete som vi utför behövs både kunskaper och färdigheter. Kunskaper är något som vi lär i skola och i arbetsliv men också i den vardag som vi befinner oss i. I de flesta utbildningar ligger tyngdpunkten på ett teoretiskt kunskapsinhämtande och själva färdighetsträningen förläggs då till arbetslivet. Enkelt kan man säga att det är arbetslivet som sköter färdighetslärandet. Olika yrken kräver olika kunskaper och färdigheter. En del yrken kräver långa teoretiska studier medan andra yrken kräver ett större kunskapsinhämtande från vardagen. En del yrken kräver fingerfärdighet medan andra yrken 12

13 kräver emotionella färdigheter. Man kan konstatera att yrkeskunskapen vare sig kan läras in eller bedömas skild från sitt sammanhang. Men för att betraktas som kompetent räcker det inte att enbart ha kunskaper och färdigheter utan vi ska också ha förutsättningar att finna lösningar på de problem som uppstår i det dagliga arbetet. Dessutom ska arbetet vi utför vara framgångsrikt; vi betraktar inte den som står handfallen i sitt arbete som kompetent. Vad är det då som avgör om individen blir framgångsrik i sin yrkesverksamhet när hon äger ett gott yrkeskunnande? För att komma närmare frågan om yrkeskompetens kan man ta utgångspunkt i Nijhofs och Streumers (1998) sammanställning av uttrycket Key Qualifications. Nyckelkvalifikationer används som en sammanfattande beskrivning av de kvaliteter som gör det möjligt för individen att fungera i en föränderlig tillvaro eller möta nya typer av situationer inom ett föränderligt arbetsliv. Nyckelkvalifikationernas styrka är att både kognitiva, sociala och kommunikativa förmågor lyfts upp såsom värdefulla. Nyckelkvalifikationerna kan delas in i fyra huvudkategorier: kognitiva färdigheter (lära sig, planering, argumentation, problemlösning) kommunikativa färdigheter (läsa, skriva, lyssna) sociala färdigheter och interpersonella relationsfärdigheter (arbeta i grupp, samspelsteknik, emotionell förmåga) personliga färdigheter (självständighet, ansvar, omdöme). Dessa nyckelkvalifikationer har en bred användning och är meningsfulla i de flesta yrken. Nyckelkvalifikationerna är också överförbara från arbete till arbete och behövs idag men också i framtiden. Förutom nyckelkvalifikationer behövs också yrkeskunskaper. Med hjälp av dessa två uttryck, nyckelkvalifikation och yrkeskunskap, kommer jag att kategorisera litteraturen. Dessutom synliggörs i litteratur och valideringsdokument en värdegrund som ska vara förankrad i allt arbete som omvårdnadspersonalen utför. Därmed blir värdegrund den tredje kategorin. Studier av litteratur och utbildningsdokument Omvårdnadspersonalen representerar som vi har sett ett flertal yrkesgrupper. Ett första steg i min litteraturredovisning har därför blivit att beskriva omvårdnadspersonalens arbete ur ett verksamhetsperspektiv. På detta sätt hoppas jag att synliggöra yrkeskompetensen. Därefter följer en kort beskrivning av vad omvårdnadspersonalen anser att de behöver för kunskaper för sitt arbete. Den första delen är indelad i tre områden: omsorgen om äldre och funktionshindrade och hälso- och sjukvård 2 och är i huvudsak baserad på svenska studier. Därefter kommer jag att kortfattat beskriva yrkeskunskap utifrån valideringsinstrument hämtade från de nordiska länderna. Avslut- 2 Eftersom vi inte har haft inriktningsspecifik utbildning sedan i början av 1990-talet så finner jag att det här finns ett behov av att även spegla omsorgen om sjuka. 13

14 ningsvis ställer jag mig frågan varför omvårdnadspersonalen ska ha utbildning och besvarar den med hjälp av vetenskapliga artiklar. Syftet med litteraturgenomgången är att ge en bild av omvårdnadspersonalens yrkeskompetens. Omvårdnadspersonal inom omsorgen om äldre När vi pratar om omsorgen om äldre innefattar det omvårdnadspersonal som arbetar inom kommunal äldreomsorg. 3 Omvårdnadspersonalen har yrkesbeteckningarna vårdbiträde eller undersköterska. De studier som jag har funnit om omvårdnadspersonal inom äldreomsorg och dess yrkeskompetens har främst berört hemtjänst. Tilläggas bör att man har gjort fler studier på äldreomsorgens omvårdnadspersonal än på personalen i de andra verksamhetsområdena. Definition av arbetet Syftet med omsorgsarbetet är att ge god omsorg med hög kvalitet. Med kvalitet avses att omsorgen om den äldre ska uppfylla och tillfredställa de äldres krav, behov och förväntningar. Omvårdnadspersonalens arbete ska kännetecknas av ett gott bemötande och hög kompetens. Den äldre ska ha möjlighet till stor delaktighet och stort inflytande, god tillgänglighet och kontinuitet och omsorgen ska upplevas trygg och säker. Den äldre ska kunna bo kvar i sitt hem, oavsett om det är ett boende i enskilt hem eller på särskilt boende, även om omvårdnadsbehovet är stort (Proposition 1997/98:113). Omsorgsarbetet med den äldre är ett arbete där omvårdnadspersonalen ger hjälp med sysslor som den äldre inte klarar av och omsorgsarbetet handlar ofta om den äldres mer eller mindre bestående behov av hjälp. Det primära målet för arbetet blir därmed att ta ansvar för den äldres välbefinnande där både praktiskt arbete och relationen mellan omvårdnadspersonalen och den äldre är sammanvävda (Törnquist 2004). Arbetsuppgifter vad man gör Ett vårdbiträdes arbete är enligt Blomdal Frej (1993) indelat i tre huvudkomponenter: det praktiska, det sociala och det existentiella, vilka förenas och integreras i relationen mellan den äldre och omvårdnadspersonalen. I studier av omsorgsarbetet och yrkeskompetens inom äldreomsorger har ett flertal arbetsområden identifierats (se bland annat Astvik 2003; Ellström & Ekholm 2001; Drugge 2003; Ström 1997; Törnquist 2004; Wahlgren 1996 och Zingmark 1991). 4 I de nämnda studierna fastslås att omvårdnadspersonalen ska behärska fem olika arbetsområden och därmed kunskapsområden. Dessa områden består av omsorgsuppgifter, sociala uppgifter, hushållsuppgifter, medicinska uppgifter och administrativa uppgifter. Dessa arbetsupp- 3 Även om tio procent av äldreomsorgen är i enskild regi så är de studier som jag har läst i stort baserade på material från kommunal äldreomsorg (Svenska Kommunförbundet 2004). 4 Det finns relativt många avhandlingar som beskriver omvårdnadspersonalens arbetsuppgifter inom omsorger om äldre, jag har här valt att ta upp de avhandlingar som hanterar frågor om kompetens och yrkeskunskaper. 14

15 gifter har olika värden för omvårdnadspersonalen och det mest betydelsefulla och själva kärnan i arbetet är omsorgsuppgifterna. Detta arbete definieras som det nära dagliga arbetet med den äldre och innehåller kunskaper och färdigheter som att se till att den äldre får duscha och får hår, naglar och tänder skötta. Men också att den äldre får på sig kläder och får i sig mat. Omsorgsuppgifterna prioriteras alltid före de andra arbetsuppgifterna. De arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen tycker är underprioriterade från ledningshåll är de sociala uppgifterna (se även rapporter från Socialstyrelsen 1997; Svenska Kommunförbundet 1999). Dessa innefattar kunskaper och färdigheter som att ta sig tid att prata, följa med på en promenad, aktivering eller kontakt med anhöriga, tandläkare, läkare eller frisör. Det är den äldres länk mellan enheten och yttervärlden. Bristen på tid för att utföra de sociala uppgifterna leder till stress hos omvårdnadspersonalen (se Gustafsson & Szebehely 2001). Ett av omvårdnadspersonalens mest tidskrävande arbetsområde är hushållsuppgifterna. Omvårdnadspersonalen på de särskilda boendeformerna har dessutom ett dubbelt hushållsarbete: hon sköter den äldres hem men också det gemensamma hemmet. Både den äldres hem och det särskilda boendet ska städas, gardiner ska bytas och tvättas och blommor ska skötas. Det dagliga hushållsarbetet har också det en tendens att ta tid från arbetet med den äldre. Idag är det många enheter som saknar vaktmästare. När politikerna fattar beslut om att kommunen ska ingå i ett miljöprojekt blir konsekvensen att kompostering och källsortering tar vårdbiträdets tid från arbetet med den äldre (se Törnquist 2004). De medicinska uppgifterna består främst i att lägga om sår, dela ut mediciner från dosetter och att ge insulin. Men det kan också innebära att ta hand om en svårt sjuk äldre vilket då kräver en förmåga att kombinera omsorgskunskaper och färdigheter med de medicinska kunskaperna och färdigheterna. Medicinska arbetsuppgifter delegeras av sjuksköterskan och det är sjuksköterskan som har det yttersta ansvaret för att dessa uppgifter sköts på ett kunnigt sätt. Det är också inom detta kunskapsfält som omvårdnadspersonalen finner att de har bristande kunskap. Främst behövs mer kunskaper och färdigheter för arbetet med äldre med demenssjukdom och psykisk sjukdom. Inom de medicinska uppgifterna kan även uppgifter som rehabilitering ingå. Det kan innefatta massage, sjukgymnastiska övningar och gångträning. Det sista av omvårdnadspersonalens fem arbetsområden är det administrativa arbetet ett arbete som omvårdnadspersonalen ser som en delegering av enhetschefens arbetsuppgifter (Törnquist 2004). I det administrativa arbetet ingår arbetsuppgifter som att beställa hem varor, sköta inringning av vikarier vid sjukfrånvaro, att schemalägga arbetet men också att dokumentera det dagliga arbetet hos den äldre. Här krävs kunskaper och färdigheter i att planera och organisera arbetet men också att formulera sig i skrift. Därutöver finner Astvik (2003) att omvårdnadspersonalen har ett socialpedagogiskt arbete som innebär och syftar till att stödja och utveckla den äldres resurser. Det handlar om hjälp till självhjälp med syfte att öka den äldres oberoende och självständighet. 15

16 Hur man ska vara Omvårdnadspersonalens formas av de relationer som de för tillfället befinner sig i. Det krävs med andra ord en kompetens i arbetet med den äldre och en annan kompetens i samarbetet med kollegan. Omvårdnadspersonalens personliga kompetens gentemot den äldre bygger på hans eller hennes empatiska förmåga, på ödmjukhet, kärleksfullhet och respekt för den äldre. Omvårdnadspersonalen ska med andra ord ha en emotionell kompetens. Lika viktig är den personliga kompetensen gentemot kollegorna, vilket innefattar att vara ärlig, stöttande, lojal, pålitlig och positiv. Omvårdnadspersonalen ska med andra ord ha en ansvarskompetens. I sitt arbete ska hon eller han dessutom vara självständig, flexibel och ha initiativförmåga. Den tänkbara personliga kompetensen som inte hör ihop med vårdbiträdet är snabbhet, effektivitet eller rationalitet (Törnquist 2004). Den personliga kompetensen är en förutsättning för omsorgsarbetets kvalitetsanspråk. En grundförutsättning för god kvalitet är enligt bland annat Ström (1997); Drugge (2003) och Astvik (2004) att organisera verksamheten så att det finns kontinuitet i relationen mellan omvårdnadspersonalen och den äldre. Eftersom arbetet sker i det personliga mötet i en relation kan inte omvårdnadspersonalen bytas ut utan att omsorgsinsatsen förändras. Arbetet handlar också om att knyta an till de äldre som alla är olika personligheter. Det handlar också om att se den äldres behov bakom demens, kristallkronor och valiumtabletter (Wahlgren 1996). Att mötet och relationen är viktig för omsorgens kvalitet styrks av ett flertal forskare (Ström 1997; Eliasson 1992; Szebehely 1995; Silfverberg 1996; Wahlgren 1996, Drugge 2003; Ingvad 2003). I studier från omsorger om äldre visar det sig att den personliga kompetensen i mångt och mycket är lika viktig, om än inte viktigare, än formell utbildning. Vad man ska kunna utbildningsinnehåll I ett stort antal studier fastslås att omvårdnadspersonalen kompetens utvecklas i de erfarenheter som bildas i mötet mellan de äldre och omvårdnadspersonalen, vilket innebär att yrket lärs i vardag eller i arbetet (Berg 1994; Christensen 1997; Daatland 1994; Drugge 2003; Forsgärde & Westman 2002; Gutavsson 1999; Melin Emilsson 1998). Med andra ord så har den erfarenhetsgrundade kunskapen ett företräde framför den utbildningsgrundade kunskapen. Argument för en erfarenhetsgrundad kompetens är att varje möte med den äldre är unik. Kunskapen kan därmed inte vara generell och kan därför inte läras i utbildning, utan betraktas som individuell. Utgångspunkten blir därmed i bemötandet av varje individ. Därmed blir omvårdnadspersonalens relationskompetens äldreomsorgens kvalitetsredskap (Engbom & Hellberg 2004). Motargument till den erfarenhetsbaserade kunskapssynen kan vi se i en studie av Axelsson & Elmståhl (2002) där de finner att outbildad omvårdnadspersonal utsätter de äldre för risk. Axelsson & Elmståhl kräver att omvårdnadspersonalen ska få bättre kunskaper i läkemedelshantering. Ericsson (2003) pekar på att kunskap inte bara är sunt förnuft. De finner att för att arbeta med demenssjuka ska omvårdnadspersonalen ha kunskaper om de- 16

17 menssjukdom och andra närliggande sjukdomar. Personalen ska även ha kunskaper om sociala faktorer som kan påverka den äldre hälsa men också olika metoder för att utreda vad den äldre med demenssjukdom klarar av och hur den ska behålla denna förmåga så länge som möjligt. Både Axelsson & Elmstål och Eriksson företräder en kunskapssyn som är vanlig inom äldreomsorgen nämligen den att omvårdnadspersonalen främst behöver medicinska kunskaper. Ett liknande resultat fick jag i min studie där både företrädare för äldreomsorgen på kommunal policynivå och på lokal enhetsnivå (enhetschefer och vårdbiträden) menade att det var inom det medicinska arbetsområdet som omvårdnadspersonalen behövde kunskaper (Törnquist 2004; se även Ellström & Ekholm 2001). En av slutsatserna i min studie (Törnquist 2004) var att förutom den medicinska kunskapen så behövde omvårdnadspersonalen i sitt arbete med äldre också ha kunskaper i gerontologi och beteendevetenskap. Kunskaperna ska ha ett tydligt äldrefokus och utifrån kunskaper om det normala åldrandet ska omvårdnadspersonalen kunna identifiera förändringar hos den äldre samt veta hur hon eller han ska bemöta den äldre med denna förändring. Detta tredelade samband, menar jag, ska betraktas som en grundförutsättning för all den kunskap som omvårdnadspersonalen behöver i sitt arbete. Centrum för förståelsen av kunskapen är att förlägga den i dess kontext och använda de grundläggande termer som är gemensamma för kontexten (aktiv, inflytande, trygghet, oberoende, respekt etcetera). Därför bör de tre centrala kompetensområdena gerontologi (kunskapen om den äldre) geriatrik (medicinska kunskaper) och bemötande (psykologi) diskuteras. Här kan vi se att de övriga kompetensområdena som omsorgs- och hushållskunskaper samt sociala och administrativa kunskaper helt naturligt kommer att ingå i förvärvandet av yrkeskunskapen. Därmed skapas en helhet (Törnquist 2004). Sammanfattningsvis kan vi utifrån Runesson och Eliasson-Lappalainen (2000;53) dra slutsatser om att yrkeskompetens inom äldreomsorgen är att ha de kunskaper som behövs för att sköta en annan människas hem och kropp samt förmåga att lyssna och se den andres behov eller önskemål och anpassa hjälpen efter detta. Annan kompetens som behövs är teoretisk kunskap: medicinsk, psykiatrisk och social. Det krävs också att kunna bedöma när andra yrkeskategorier med annan kompetens bör tillkallas. Vilka färdigheter är viktigast? Vi har sett utifrån de refererade studierna att omvårdnadspersonalen inom omsorgen om äldre behöver omsorgskunskaper, sociala kunskaper, hushållskunskaper, medicinska kunskaper och administrativa kunskaper. Tyngdpunkten i arbetet ligger i att ha kunskaper och färdigheter för att klara av omsorgs- och hushållsarbetsuppgifter. De nyckelkvalifikationer som främst har synliggjorts är sociala färdigheter och interpersonella relationsfärdigheter samt kommunikativa färdigheter. Tyngdpunkten ligger i relationsfärdigheterna. Den värdegrund som ska genomsyra arbetet är den äldres välbefinnande. 17

18 Omvårdnadspersonal inom omsorger om funktionshindrade När vi pratar om omsorgen om funktionshindrade innefattar det omvårdnadspersonal som arbetar inom kommunal handikappomsorg med personer som har ett fysiskt eller psykiskt handikapp alternativt en utvecklingsstörning. Omvårdnadspersonalen har olika yrkesbenämningar såsom personlig assistent, boendestödjare, skötare eller vårdare. De studier som jag har funnit om omvårdnadspersonal och dess yrkeskompetens inom omsorgen om funktionshindrade har främst berört yrkesgruppen personlig assistent. Ett fåtal studier rör omvårdnadspersonal som arbetar med psykiskt funktionshindrade eller utvecklingsstörda. Definition av arbetet I litteraturen går att utläsa att syftet med omsorgsarbetet är att stärka den funktionshindrades möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Enligt 6 LSS ska den enskilde i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges (SFS 1993:387). Ett grundfundament för omvårdnadspersonalens arbete inom omsorgen om funktionshindrade är att personalen tillsammans med den funktionshindrade ska utföra de sysslor som den funktionshindrade själv skulle ha gjort om han eller hon inte hade haft sitt funktionshinder (Dehlin 1997). Gough och Modig (1996;41) beskriver omsorgsarbetet som ett socialt arbete på det personliga livets villkor. Arbetsuppgifter vad man gör Omvårdnadspersonal som arbetar inom omsorgen om funktionshindrade har enligt Gough och Modig (1996) inte avgränsade och i förväg bestämda arbetsuppgifter utan arbetet består av de uppgifter som den funktionshindrade för tillfället behöver assistans med. Detta innebär att arbetsuppgifterna i stor utsträckning skapas av det den funktionshindrade företar sig, av dennes sysselsättningar och intressen. Att vara omvårdnadspersonal innebär också arbetssituationer där samarbetet innefattar intimitet, fysisk närhet och oavsiktlig insyn i privatlivets förhållanden. Relationens sociala närhet bidrar till behovet av att etablera en personlig relation till den funktionshindrade för att man ska känna sig hemma i den funktionshindrades sociala miljö. Relationen beskrivs av Gough och Modig (1996) som mycket närmare och personligare än andra arbetsrelationer. Att arbeta som omvårdnadspersonal bygger i hög utsträckning på samförstånd (se även Ahlström, Sundmark & Wetterstrand 2001; Hugemark & Wahlström 2002; Jensen 1992). I en studie av Larsson och Larsson (2003) blev de personliga assistenterna ombedda att beskriva sina huvudsakliga arbetsområden. De flesta lade tonvikten vid personlig omvårdnad i vilket ingår att hjälpa till med hygien, toalettbesök, omläggning av sår, av- och påklädning, vändning nattetid, tillsyn, användning av lift med mera. För vissa av assistenterna låg tyngdpunkten på mer utpräglade medicinska uppgifter, till exempel att sköta respirator, sondmata, suga rent, tappa urin, ge sjukgymnastik, rehabilitera etcetera. 18

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN

Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Ursula Frising Birgitta Engberg Eriksson Kertin Sandgren VÅRD OCH OMSORG VÄGGA VUXENUTBILDNING KARLSHAMN Vägga vuxenutbildning står på fem ben: 1. Grundläggande vuxenutbildning 2. Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Hälsa och vård yrken med många möjligheter. hälsa och vård. Läs till yrken inom UPPDATERAD NOVEMBER 2012

Hälsa och vård yrken med många möjligheter. hälsa och vård. Läs till yrken inom UPPDATERAD NOVEMBER 2012 Hälsa och vård yrken med många möjligheter UPPDATERAD NOVEMBER 2012 Läs till yrken inom hälsa och vård Att kunna hjälpa människor och ge dem möjlighet till ett bättre liv, är ett bland de mest givande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun!

INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO. Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! INFORMATION NYA MEDARBETARE ÄHO Välkommen som medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen i Orsa kommun! Organisationen Socialförvaltningen ansvarar över att alla som bor eller tillfälligt vistas i kommunen

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Att jobba hos oss. Leanlink. Leanlink. LSS Funktionsstöd. Leanlink. Kontakt. Leanlink LSS Funktionsstöd. Klostergatan 5b 581 81 Linköping

Att jobba hos oss. Leanlink. Leanlink. LSS Funktionsstöd. Leanlink. Kontakt. Leanlink LSS Funktionsstöd. Klostergatan 5b 581 81 Linköping Kontakt Klostergatan 5b 581 81 Linköping 013-20 60 00 leanlink.se/lss Att jobba hos oss Linköpings kommun leanlink.se Linköpings kommun leanlink.se , tillhör Linköpings kommun och är utförare av olika

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Investera nu! Vad kom man fram till. 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra?

Investera nu! Vad kom man fram till. 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra? Investera nu! 10 myndigheter 2004 Förslag till gemensam handlingsplan Vad bör staten göra? Vad kom man fram till Kvalificerat arbete Få utvecklingsmöjligheter Kunskapsnivån är låg Stora rekryteringsbehov

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vår och sommar 2013 www.svok.se Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Omvårdnadsassistentens kompetens. Grundläggande kompetensnivå REMISSVERSION

Omvårdnadsassistentens kompetens. Grundläggande kompetensnivå REMISSVERSION Omvårdnadsassistentens kompetens Grundläggande kompetensnivå REMISSVERSION Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Tillsyn enl. 26 LSS, gruppbostad Fuxen

Tillsyn enl. 26 LSS, gruppbostad Fuxen 1(7) Ulla Eriksson 0155-26 40 73 Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enl. 26 LSS, gruppbostad Fuxen BESLUT Länsstyrelsen riktar kritik mot Vuxennämnden i Eskilstuna kommun då nämnden

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg Vård-SFI Studieinnehåll Norra Mellansverige Lära och utvecklas tillsammans SFI Vård och omsorg Förberedande program för Omvårdnadsprogrammet Bakgrund Tanken med att starta en kurs inom SFI vård och omsorg

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Äldre- och Handikappomsorgen

Äldre- och Handikappomsorgen Äldre- och Handikappomsorgen i Haparanda Välkommen till Haparanda-Tornio Vi är den snabbast växande regionen i norra Sverige och Finland. Här finns 34 000 invånare och 1 900 företag. Tvillingstaden Tornio

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer