Utbildning i Läkemedelshantering Avvikelser Vårdhygien

Transkript

1 Utbildning i Läkemedelshantering Avvikelser Vårdhygien

2 Delegering Kunskap Ansvar Trygghet 2

3 Ansvar MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska, är ytterst ansvarig Sjuksköterska delegerar Den som tar emot delegering ansvarar för hur arbetsuppgiften utförs Den som delegerar har formell kompetens genom utbildning, tex leg. sjuksköterska. Den som tar emot delegering har reell kompetens, det innebär att man inhämtat kunskaper genom praktisk erfarenhet/fortbildning. 3

4 Delegeringsförfarande Personen som ska få delegering bör ha genomgått Basutbildning i läkemedelshantering. Därefter tas kontakt med sjuksköterska på aktuell enhet för personlig genomgång och delegering. Vid delegeringstillfället prövar sjuksköterskan kunskaperna genom ett skriftligt test. Delegering = överlåtande av arbetsuppgift till någon annan Delegering får bara ske om det är förenligt med en GOD OCH SÄKER VÅRD Delegering får inte ske av ekonomiska skäl Delegering får inte lösa personalproblem Delegering får inte ske mot någons vilja Vissa arbetsuppgifter får inte delegeras utan måste utföras av sjuksköterska Dela dosett Ge Klexaneinjektion 4

5 Delegeringsbeslut Klart definierat Personligt Skriftligt Gäller max ett år Gäller endast på den enhet som delegeringen har erhållits Delegaten och den som delegerat har ett gemensamt ansvar för att se till att delegeringen är aktuell! Om delegaten eller den som delegerat uppgift slutar sin tjänst upphör delegeringen att gälla! Den som delegerar följer upp att arbetsuppgiften fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård Du kan inte delegera vidare eller låta en student/praktikant utföra uppgiften. 5

6 Hälso- och sjukvårdens lagar Anställd vårdpersonal är skyldig att känna till de lagar som styr och reglerar hälso- och sjukvården samt tillämpa dessa på ett riktigt sätt. Alla som arbetar inom vården har ett yrkesansvar och ställs till svars vid fel och försummelse. På jobbet: En yrkesutövande personal Ansvarsfull och professionell Ha/skaffa kunskap och veta Hemma: En privatperson Får vara amatör Tycka/gissa 6

7 Den viktigaste lagen är: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SFS 1982:763 Utdrag ur SFS, Svensk författningssamling 1 och 2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor åt hela befolkningen. Den grundläggande människosynen består i en tro på alla människors lika värde. Alla ska få en vård av hög kvalitet enligt beprövad vetenskap. Vården ska bygga på respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Vårdpersonalen ska fungera som rådgivare och medarbetare. 7

8 Vi styrs även av Socialstyrelsen som är hälso- och sjukvårdens tillsynsmyndighet. Socialstyrelsen ger ut föreskrifter och allmänna råd som till exempel: SOSFS 1997:14, Om delegering av arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården. För att kunna utföra vissa hälso-och sjukvårdsuppgifter i arbetet behövs undervisning samt träning. 8

9 Växjö Kommun ger ut lokala riktlinjer med instruktioner och anvisningar för hur arbetet ska utföras. Dessa lokala riktlinjer hittar du på Kommunens insidan omsorgsförvaltningen. För att komma dit använd följande sökväg: Handböcker/Läkemedelshantering i Kronobergs län/kapitel du vill läsa. 9

10 Vårdpersonal ska också känna till Patientsäkerhetslagen samt Offentlighet och sekretesslagen Enhetschefen svarar för att personalen tillämpar de riktlinjer, lokala instruktioner och författningar som gäller Patientsäkerhetslagen 2010:659 Offentlighet och sekretesslagen SFS 2009:400 om tystnadsplikt. 10

11 För den som vill läsa mer: gå till patientsäkerhet under snabblänk till höger. Därefter se i vänstermeny. (Landstingets sjukvårdsupplysning) gå till lagar, sedan till svensk författnings-samling (SFS). Där kan du söka, med ord eller befintligt lag nr (ex HSL, 1982:763). Författningshandboken, Liber förlag 11

12 12

13 OF 102 sid 2 13

14 14

15 ALLMÄNT OM LÄKEMEDEL Läkemedel är produkter som är avsedda att lindra, förebygga, påvisa, bota sjukdomar och symtom. Läkemedel finns i flera olika beredningsformer (läkemedelsformer) och styrkor. Dessa kan tillföras kroppen på flera olika sätt (administreringssätt). Samma läkemedel kan även heta olika namn. Dessa läkemedel kallas synonymer. Vårdhygieniska rutiner gäller vid all läkemedelshantering. 15

16 Peroral administrering (per os) -läkemedel via munnen, genom magtarmkanalen Vanliga tabletter: Kan vara dragerade d.v.s. försedda med ett överdrag. Vissa tabletter kan krossas. Kontakta sjuksköterska om du är osäker. Enterotabletter: Har ett överdrag som hindrar tabletten från att lösas upp i magsäcken. Den verksamma substansen löses upp först i tarmen. Används när läkemedlet inaktiveras av miljön i magsäcken, irriterar magslemhinnan eller när man vill ha effekt av läkemedlet först några timmar efter intaget. Depottabletter: Släpper ut sin verksamma substans långsamt i kroppen, har därmed en förlängd verkan. Viktigt att dessa läkemedel sväljes hela, då de annars kan få för kraftig verkan, eller inte den förlängda verkan som avses. 16

17 Kapslar: Innerhåller en doserad mängd läkemedel i fast eller flytande form. Har för det mesta ett ytterhölje av gelatin. Löses upp i mage eller tarm. Ska sväljas hela. Viktigt att kapslar tas med minst ett halvt glas vatten, eftersom gelatinhöljet blir klibbigt och lätt fastnar i matstrupen. Börja med att ge några munnar vatten. Brustabletter: Ska lösas i ett halvt glas vatten. Skonsam mot magsäckens slemhinna. Ger något snabbare effekt än vanliga tabletter. Flytande beredningsformer: Droppar, mixturer och lösningar är alla flytande läkemedel. Samma läkemedel kan finnas i olika styrkor, viktigt att kontrollera styrka innan dosering. 17

18 Oral administrering -läkemedel som ska intas via munnen, men inte sväljas ner Sugtablett/tuggummi: Ger lokal effekt i munhåla och svalg. Sublingual administrering -läkemedel som läggs under tungan Resoribletter/spray: Den verksamma substansen går rakt in i blodbanan genom munslemhinnan. Effekt inträder inom några minuter. T.ex. Nitroglycerinpreparat - används vid kärlkramp. Vaginal administrering -läkemedel som ges via vagina Vagitorier/salvor Den verksamma substansen går till blodbanan genom slemhinnan, eller ger lokal effekt i vagina. Följ vårdhygieniska rutiner och använd alltid handskar vid vaginal administrering. 18

19 Rektal administrering -läkemedel som ges genom rectum (ändtarmen) Suppositorier (stolpiller) Den verksamma substansen går till blodbanan genom slemhinnan, eller ger lokal effekt i ändtarmen. För in stolpillret med den runda eller raka delen först (det som känns lindrigast) och så långt att pillret hamnar innanför ändtarmens muskel. Klysma/Prefill Den verksamma substansen går till blodbanan genom slemhinnan, eller ger lokal effekt i ändtarmen. Ett klysma är en liten tub med en pip. Pipen förs in i ändtarmen och tuben kläms ihop. Det är viktigt att man håller tuben hopklämd när man drar ut pipen, eftersom medicinen annars sugs tillbaka in i tuben. Prefill ser ut som en spruta. På sprutan sätter man på en plastpip som man sedan för in i ändtarmen. Fördelen med Prefill är att medicinen ej sugs tillbaka till sprutan. Personer som har epilepsi får ofta kramplösande medicin i form av Klysma eller Prefill. Man kan ge lavemang vid förstoppning i form av klysma. Följ vårdhygieniska rutiner och använd alltid handskar vid rektal administrering. 19

20 Administrering via ögonen -läkemedel som tillförs via ögonen Ögondroppar/salva Iakttag vårdhygieniska rutiner var noga med handhygienen. Ögondroppar/salva ges genom att man försiktigt drar ner det nedre ögonlocket så det bildas en ficka innanför. I den fickan droppar man respektive lägger sin salvsträng. Vid olika ögondroppar/salvor i samma öga - vänta 5 minuter mellan preparaten. Ofta kort hållbarhet. Skriv datum på förpackningen då den öppnas. Administrering via öronen -läkemedel som tillförs via öronen Örondroppar/salva Används vid lokal behandling i hörselgången, t.ex. vid eksem, vaxproppar eller infektioner. Bör ha rums- eller kroppstemperatur när de ges, kalla droppar kan orsaka yrsel. Vänd huvudet på sidan och dra försiktigt ytterörat bakåt för att räta ut hörselgången. Droppa i ordinerade droppar. Använd alltid fetvadd (inte bomull) om något behövs i hörselgången efteråt. Ofta kort hållbarhet. Skriv datum på förpackningen då den öppnas. 20

21 Administrering genom inhalation -läkemedel som andas in Inhalationsvätska, inhalationspulver Den verksamma substansen går via andningsvägarna ner till lungorna. I lungorna utövar den verksamma substansen en lokal effekt. Läkemedlet kan även absorberas i luftvägarnas slemhinnor, för att sedan komma ut i blodet och verka i andra organ. Ges med hjälp av olika inhalatorer (t.ex. Ailos och Maxin). Meddela sjuksköterska när patienten ej klarar inhalationstekniken 21

22 Administrering på huden -läkemedel som tillförs via huden Krämer/salvor/liniment och puder: Den verksamma substansen verkar lokalt på huden eller tränger genom huden för att tas upp i blodbanan. Använd alltid handskar Depå-plåster: Om möjligt använd handskar. Variera appliceringsställe Sätt plåster på slät hud där inte huden veckar sig vid rörelse. Märk det nya plåstret med datum, tid och signatur. Var noga med att det gamla plåstret tas bort och att det kasseras i avsett kärl och lämnas till apoteket. Parenteral administrering -genom injektion, direkt till blodbanan Kan ges intravenöst (i en ven), intramuskulärt (i en muskel) eller subcutant (under huden). 22

23 Biverkningar Alla läkemedel kan ge biverkningar, t.ex. trötthet, magproblem och muntorrhet. En del biverkningar är övergående och försvinner efter en tids användning. Vid svåra biverkningar kan man få väga nyttan av läkemedlet mot biverkningarna. Människor kan reagera olika på samma mängd läkemedel, äldre människor kan t.ex. ha förändringar i de organ som utsöndrar medicinen från kroppen (vanligen njurar och lever), vilket innebär att man inte tål lika hög dos som en yngre människa. Läkemedel kan orsaka överkänslighet och utlösa allergiska reaktioner, t.ex. hudutslag och klåda - Ring sjuksköterska! En allvarlig form av allergisk reaktion är anafylaktisk chock. Efter en hastigt uppkommen allergisk reaktion med symtom som hudutslag/klåda/ansiktssvullnad/andningsbesvär kan blodtrycket falla snabbt och andningssvårigheter uppträda. Det är ett livshotande tillstånd - Ring 112! När en allergisk reaktion uppträder hjälper det inte att minska dosen, man måste byta eller sätta ut preparatet. 23

24 Vissa läkemedel kan orsaka förändringar av blodbilden (t.ex.leponex och Clozapine). Det är ett allvarligt tillstånd och innebär att man blir infektionskänslig. En vanligen harmlös infektion kan bli livshotande. Blodprov lämnas regelbundet. Vissa läkemedel gör att man blir lättblödande (t.ex. Waran). Blodprov lämnas regelbundet. Läkemedlet doseras efter det. Alla misstankar om biverkningar ska rapporteras till sjuksköterska! Interaktioner -hur olika ämnen kan påverka läkemedlets effekt Effekten av ett läkemedel kan ändras vid samtidigt intag av annat/andra läkemedel/hälsokostpreparat/livsmedel. Effekten kan förstärkas, försvagas eller upphävas ex. grapefruktjuice. Överdosering Alla läkemedel är mer eller mindre giftiga. Ibland är det liten skillnad mellan den dos som ger önskad effekt och den dos som framkallar förgiftning. Kontakta alltid sjuksköterska vid överdosering, eller ring 112 i ett akut läge. 24

25 Tidsintervall Läkemedel ska alltid fördelas så jämt som möjligt över dygnet. Om det inte framgår av ordinationen vilka tider läkemedlen ska administreras ska detta ske enligt nedan: Två ggr/dag = kl och kl Tre ggr/dag = kl. 8.00, kl och kl Vid administrering fyra gånger per dag och den fjärde dosen är en sömntablett ska administreringen enligt tre ggr/dag användas och sömntabletten ges strax före eller vid sänggående. En del läkemedel ska tas före maten, andra till maten och ytterliggare andra ska intas mellan måltiderna. Om administrering avviker mer än 1 timme från planerad tid ska sjuksköterska kontaktas. 25

26 26

27 Landstingets medicinlista 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 Kom ihåg Vid överlämnande av läkemedel Kontrollera signeringslistan, så att medicinen inte redan är given. Rätt person? Rätt dag och tidpunkt? Överensstämmer antal tabletter med ordinationen? Vid intag av tabletter bör vårdtagaren sitta upp, ge rikligt med dryck. Övervaka intag, om inget annat är beslutat. Signera alltid efter administrering av läkemedel. Vid oklarheter/fel, ring direkt till sjuksköterska. Skriv sedan avvikelserapport. Vi administrering från hel förpackning, var noga med att kontrollera styrkan 33

34 Vid förändring/försämring av vårdtagarens tillstånd Den som är närmast vårdtagaren märker förändringarna först. Är något annorlunda reagera, rapportera och dokumentera! Till exempel: Feber Kräkning, illamående Blödning Fall Andnöd, andfåddhet Värk Förvirring Trötthet Svullna ben Listan kan göras lång. Är det något som du inte känner igen hos vårdtagaren, rapportera till sjuksköterska i tjänst. 34

35 Rutiner vid läkarbesök för hemsjukvårdspatienter När omsorgstagaren med hemsjukvård blir kallad till: Läkarundersökning Tandbehandling i narkos Röntgen Blodprovstagning Operation Annan undersökning Meddela omgående patientansvarig sjuksköterska! När omsorgstagaren ska till sjukvårdsinrättning ta alltid med: Aktuellt dosrecept eller läkemedelslista ID handling Förändringar i ordinationer och ev ny besökstid ska omgående meddelas till patientansvarig sjuksköterska 35

36 När det inte blev som det var tänkt 36

37 Avvikelsehantering Vad är en avvikelse? En händelse som har medfört eller hade kunnat medföra att omsorgstagaren skadats. Vid upptäckten av avvikelsen se till att omsorgstagaren får vård och kontakta sjuksköterska vid behov. Varför avvikelserapportering? Hitta orsaken till varför avvikelsen hände. Analys och ev. åtgärd för att undvika att det händer igen. Vem rapporterar? Den som upptäcker avvikelsen. Vad ska rapporteras? Omvårdnadsåtgärder som inte är utförda. Läkemedelsdos som är glömd eller given vid fel tid. Förväxling av läkemedelsdoser / omsorgstagare. Trycksår. Behandling som inte blivit utförd. Fel på medicintekniska produkter. Fel i informationsöverföring. Fall / tillbud Stölder. Självmord / självmordsförsök. Personalbrist som medför risk. Larm som inte blivit besvarade inom föreskriven tid. Vårdrelaterad infektion 37

38 Blanketter: Avvikelser / riskrapport (Gul). Fallrapport (Blå) Multifall (Blå) Avvikelse till dosapoteket ( Vit). Blanketten ska omgående till sjuksköterska. Om du har fått utbildning i att lägga in avvikelser i Procapita skriver du rapporten direkt i datorn. Annars används blanketterna som visas nedan. Om du vill läsa mer om avvikelsehantering, eller hämta blanketter gå in på Växjö kommun Insidan handböcker När det inte blev som det var tänkt 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 Lex Maria Finns i patientsäkerhetslagen (2010:659) Syfte Att få till en objektiv utredning om varför skadan eller risken uppstått för att förebygga att det händer igen. Vad skall rapporteras? Om en vårdtagare/brukare drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. Vem skall rapportera? All personal har skyldighet att till aktuell sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast rapportera händelser som kan omfattas av Lex Maria bestämmelserna. Hur skall vi rapportera? Vi är skyldiga att alltid skriva avvikelserapport. Den lämnas först till ansvarig sjuksköterska för kommentar och åtgärd. Vid allvarlig incident där vårdtagare/brukare drabbats av eller utsatts för risk/skada kontaktar sjuksköterskan enhetschef. Enhetschef informerar medicinskt ansvarig sjuksköterska 44

45 Individen Ålder > 65 Kön, Kvinna Inaktivitet Sänkt ADLförmåga Somatisk: Nedsatt balans Nedsatt syn Undernäring Sjukdomar: stroke, diabetes, osteoporos, parkinson mm. Läkemedel Orsaker Riskfaktorer FALL Konsekvenser av fallet Omgivning Innemiljö: Hemmet (hala golv, lösa mattor, dålig belysning, trösklar, sladdar, klädsel, skor mm) Utemiljö: Gårdar, trottoarer, trappor, olika lokaler, snöröjning mm. Fraktu rer Sår i mjukdelar Trauma, slag mot huvudet LIDANDE Rädsla för fall Otrygghet Sänkt livskval itet 45

46 Skyddsfaktorer Utevistelser Fysisk aktivitet : aktivitet i vardagen, promenader/träning Balanserad kost, vätskeintag Socialt nätverk Synkontroll Läkemedelsöversyn Riskfri miljö, checklistan Undvika aktiviteter med fallrisk, fixar-åke Hjälpmedel 46

47 VÅRDHYGIEN Smuts och bakterier Smuts och bakterier finns naturligt på oss själva och i vår omgivning och ska finnas där. Det är inget konstigt med det. De utgör i de flesta fall inget hinder eller fara för oss, de tillhör normalfloran. Vissa bakterier behöver vi för vår överlevnad (tex på huden och i tarmarna). Ibland bär vi dock på skadliga bakterier som kan ställa till oreda för oss, men så länge vi är friska, inte är försvagade eller får dem på fel plats klarar vi av dessa också. 47

48 Multiresistenta bakterier vårt STORA problem i dag Multiresistenta bakterier är vanliga bakterier som ofta finns i normalfloran hos människor och som har förändrats och utvecklat resistens mot antibiotika. Vi har vant oss vid att det går att behandla infektioner med antibiotika. Nu är vi på väg tillbaka i tiden. Bakterierna utvecklar resistens snabbare än vi hinner utveckla nya antibiotika. Resistensutvecklingen kan inte stoppas, nu gäller det att bromsa utvecklingen så mycket vi kan. Friska människor kan vara bärare av dessa bakterier utan att veta om det. Vid bristande basala hygienrutiner kan bakterierna föras vidare till svaga och nedsatta personer som då kan bli sjuka. Personer som drabbas av multiresistenta infektioner får ofta långvariga problem med exempelvis svårläkta sår, svåra diarrétillstånd eller andra svårbehandlade tillstånd. Infektionen kan i bästa fall behandlas med stark antibiotika. I värsta fall kan infektionen leda till döden. Personal/omsorgstagare som varit i kontakt med sjukvård i andra länder ska odlas vid hemkomsten. En MRSA-patient kostar ca. 1 miljon kronor vid sjukhusvård! Grundide`: Vi vet inte vem som har vad 48

49 Smitta / smittspridning Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder. Multiresistenta bakterier t.ex. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) kan lätt spridas i vårdmiljöer via: Personalkläder Handtag Tangentbord Stetoskop Blodtrycksmanschetter mm. Vem sprider mest och vem löper störst risk att bli smittad? Den som har: Bruten skyddsbarriär (sår, eksem, infarter, kateter, tracheostomi) Störd normalflora (antibiotikabehandling, nedsatt infektionsförsvar, svår kronisk sjukdom) 49

50 Hygien på arbetsplatsen Som anställd inom hälso- och sjukvården har vi en skyldighet att ta del av och följa de rutiner som är bestämda av kommunerna i Kronobergs län. Vi följer: Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Kronobergs län. Vi har alla ett ansvar och en skyldighet att hålla en god hygienisk miljö samt att skydda de personer vi vårdar och oss själva mot sjukdomsframkallande bakterier. På det viset visar vi respekt mot våra vårdtagare. För att läsa och ta del av vårdhygien, gå till: Rutiner för hälso -och sjukvård kapitel Vårdhygien på kommunens insida under HANDBÖCKER. 50

51 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbetet. De skall därför alltid tillämpas i alla vårdsituationer av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej. I basala hygienrutiner ingår: Handhygien Handdesinfektion med handsprit skall göras före och efter alla vårdmoment. Ta rikligt (2-3 ml) med handsprit i kupad hand. Gnid in, glöm ej fingertoppar/tumgrepp och vid behov även underarmar. Fortsätt att gnid in tills händerna är torra, då har full effekt uppnåtts. Handtvätt med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga/känns smutsiga. Använd engångshanddukar. Ringar, klocka och armband ska inte användas i det dagliga vårdarbetet. Handskar Handskar skall användas vid risk för kontakt med urin, avföring, blod, sekret och andra kroppsvätskor. 51

52 Plastförkläde Engångsplastförkläde skall användas vid risk för kontakt med urin, avföring, blod, sekret och andra kroppsvätskor. Punktdesinfektion Torka upp blod och andra kroppsvätskor med alkoholbaserat medel med rengörande effekt (ytdesinfektion). Noggrann mekanisk bearbetning är viktigt. 52

53 Exempel på vårdtagarnära arbete: Här används basala hygienrutiner: Dusch Personlig hygien övre/nedre toalett Toalettbesök Blöjbyte Bäddning Såromläggning KAD skötsel Stomivård Sugning av luftvägar Andra arbets-/vårdmoment: Bedöm vad omständigheterna kräver när du hjälper vårdtagare med t.ex: Av/påklädning, påtagning strumpor Överlämnande av läkemedel/apo-dos. Matlagning 53

54 Personligt hygienansvar Naglar skall vara kortklippta. Nagellack, lösnaglar eller handledsskydd får inte användas. Piercing kan utgöra en risk för kontaktsmitta via händer om piercinghålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om det är läkt. Långt hår skall vara uppsatt. Om huvudduk/slöja används skall den vara kort alternativt fästas upp. Arbetsdräkten skall vara kortärmad vid vårdtagarnära arbete och kunna tvättas i minst 60 grader. Om du har infekterade sår på fingrar (inkl. nagelband) hud eller händer, diarre eller andra tecken på mag / tarm infektion rapportera alltid till din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Mathygien Iaktta god handhygien. Gå aldrig mellan köksarbete och patientnära arbete. Använd köksbundet skyddsförkläde vid köksarbete (tvättas en gång i veckan). Disktrasan ska bytas dagligen. Tvättas i tvättmaskin alternativt kokas. 54