Utbildning i Läkemedelshantering Avvikelser Vårdhygien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning i Läkemedelshantering Avvikelser Vårdhygien"

Transkript

1 Utbildning i Läkemedelshantering Avvikelser Vårdhygien

2 Delegering Kunskap Ansvar Trygghet 2

3 Ansvar MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska, är ytterst ansvarig Sjuksköterska delegerar Den som tar emot delegering ansvarar för hur arbetsuppgiften utförs Den som delegerar har formell kompetens genom utbildning, tex leg. sjuksköterska. Den som tar emot delegering har reell kompetens, det innebär att man inhämtat kunskaper genom praktisk erfarenhet/fortbildning. 3

4 Delegeringsförfarande Personen som ska få delegering bör ha genomgått Basutbildning i läkemedelshantering. Därefter tas kontakt med sjuksköterska på aktuell enhet för personlig genomgång och delegering. Vid delegeringstillfället prövar sjuksköterskan kunskaperna genom ett skriftligt test. Delegering = överlåtande av arbetsuppgift till någon annan Delegering får bara ske om det är förenligt med en GOD OCH SÄKER VÅRD Delegering får inte ske av ekonomiska skäl Delegering får inte lösa personalproblem Delegering får inte ske mot någons vilja Vissa arbetsuppgifter får inte delegeras utan måste utföras av sjuksköterska Dela dosett Ge Klexaneinjektion 4

5 Delegeringsbeslut Klart definierat Personligt Skriftligt Gäller max ett år Gäller endast på den enhet som delegeringen har erhållits Delegaten och den som delegerat har ett gemensamt ansvar för att se till att delegeringen är aktuell! Om delegaten eller den som delegerat uppgift slutar sin tjänst upphör delegeringen att gälla! Den som delegerar följer upp att arbetsuppgiften fullgörs på ett sätt som är förenligt med god och säker vård Du kan inte delegera vidare eller låta en student/praktikant utföra uppgiften. 5

6 Hälso- och sjukvårdens lagar Anställd vårdpersonal är skyldig att känna till de lagar som styr och reglerar hälso- och sjukvården samt tillämpa dessa på ett riktigt sätt. Alla som arbetar inom vården har ett yrkesansvar och ställs till svars vid fel och försummelse. På jobbet: En yrkesutövande personal Ansvarsfull och professionell Ha/skaffa kunskap och veta Hemma: En privatperson Får vara amatör Tycka/gissa 6

7 Den viktigaste lagen är: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SFS 1982:763 Utdrag ur SFS, Svensk författningssamling 1 och 2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor åt hela befolkningen. Den grundläggande människosynen består i en tro på alla människors lika värde. Alla ska få en vård av hög kvalitet enligt beprövad vetenskap. Vården ska bygga på respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Vårdpersonalen ska fungera som rådgivare och medarbetare. 7

8 Vi styrs även av Socialstyrelsen som är hälso- och sjukvårdens tillsynsmyndighet. Socialstyrelsen ger ut föreskrifter och allmänna råd som till exempel: SOSFS 1997:14, Om delegering av arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården. För att kunna utföra vissa hälso-och sjukvårdsuppgifter i arbetet behövs undervisning samt träning. 8

9 Växjö Kommun ger ut lokala riktlinjer med instruktioner och anvisningar för hur arbetet ska utföras. Dessa lokala riktlinjer hittar du på Kommunens insidan omsorgsförvaltningen. För att komma dit använd följande sökväg: Handböcker/Läkemedelshantering i Kronobergs län/kapitel du vill läsa. 9

10 Vårdpersonal ska också känna till Patientsäkerhetslagen samt Offentlighet och sekretesslagen Enhetschefen svarar för att personalen tillämpar de riktlinjer, lokala instruktioner och författningar som gäller Patientsäkerhetslagen 2010:659 Offentlighet och sekretesslagen SFS 2009:400 om tystnadsplikt. 10

11 För den som vill läsa mer: gå till patientsäkerhet under snabblänk till höger. Därefter se i vänstermeny. (Landstingets sjukvårdsupplysning) gå till lagar, sedan till svensk författnings-samling (SFS). Där kan du söka, med ord eller befintligt lag nr (ex HSL, 1982:763). Författningshandboken, Liber förlag 11

12 12

13 OF 102 sid 2 13

14 14

15 ALLMÄNT OM LÄKEMEDEL Läkemedel är produkter som är avsedda att lindra, förebygga, påvisa, bota sjukdomar och symtom. Läkemedel finns i flera olika beredningsformer (läkemedelsformer) och styrkor. Dessa kan tillföras kroppen på flera olika sätt (administreringssätt). Samma läkemedel kan även heta olika namn. Dessa läkemedel kallas synonymer. Vårdhygieniska rutiner gäller vid all läkemedelshantering. 15

16 Peroral administrering (per os) -läkemedel via munnen, genom magtarmkanalen Vanliga tabletter: Kan vara dragerade d.v.s. försedda med ett överdrag. Vissa tabletter kan krossas. Kontakta sjuksköterska om du är osäker. Enterotabletter: Har ett överdrag som hindrar tabletten från att lösas upp i magsäcken. Den verksamma substansen löses upp först i tarmen. Används när läkemedlet inaktiveras av miljön i magsäcken, irriterar magslemhinnan eller när man vill ha effekt av läkemedlet först några timmar efter intaget. Depottabletter: Släpper ut sin verksamma substans långsamt i kroppen, har därmed en förlängd verkan. Viktigt att dessa läkemedel sväljes hela, då de annars kan få för kraftig verkan, eller inte den förlängda verkan som avses. 16

17 Kapslar: Innerhåller en doserad mängd läkemedel i fast eller flytande form. Har för det mesta ett ytterhölje av gelatin. Löses upp i mage eller tarm. Ska sväljas hela. Viktigt att kapslar tas med minst ett halvt glas vatten, eftersom gelatinhöljet blir klibbigt och lätt fastnar i matstrupen. Börja med att ge några munnar vatten. Brustabletter: Ska lösas i ett halvt glas vatten. Skonsam mot magsäckens slemhinna. Ger något snabbare effekt än vanliga tabletter. Flytande beredningsformer: Droppar, mixturer och lösningar är alla flytande läkemedel. Samma läkemedel kan finnas i olika styrkor, viktigt att kontrollera styrka innan dosering. 17

18 Oral administrering -läkemedel som ska intas via munnen, men inte sväljas ner Sugtablett/tuggummi: Ger lokal effekt i munhåla och svalg. Sublingual administrering -läkemedel som läggs under tungan Resoribletter/spray: Den verksamma substansen går rakt in i blodbanan genom munslemhinnan. Effekt inträder inom några minuter. T.ex. Nitroglycerinpreparat - används vid kärlkramp. Vaginal administrering -läkemedel som ges via vagina Vagitorier/salvor Den verksamma substansen går till blodbanan genom slemhinnan, eller ger lokal effekt i vagina. Följ vårdhygieniska rutiner och använd alltid handskar vid vaginal administrering. 18

19 Rektal administrering -läkemedel som ges genom rectum (ändtarmen) Suppositorier (stolpiller) Den verksamma substansen går till blodbanan genom slemhinnan, eller ger lokal effekt i ändtarmen. För in stolpillret med den runda eller raka delen först (det som känns lindrigast) och så långt att pillret hamnar innanför ändtarmens muskel. Klysma/Prefill Den verksamma substansen går till blodbanan genom slemhinnan, eller ger lokal effekt i ändtarmen. Ett klysma är en liten tub med en pip. Pipen förs in i ändtarmen och tuben kläms ihop. Det är viktigt att man håller tuben hopklämd när man drar ut pipen, eftersom medicinen annars sugs tillbaka in i tuben. Prefill ser ut som en spruta. På sprutan sätter man på en plastpip som man sedan för in i ändtarmen. Fördelen med Prefill är att medicinen ej sugs tillbaka till sprutan. Personer som har epilepsi får ofta kramplösande medicin i form av Klysma eller Prefill. Man kan ge lavemang vid förstoppning i form av klysma. Följ vårdhygieniska rutiner och använd alltid handskar vid rektal administrering. 19

20 Administrering via ögonen -läkemedel som tillförs via ögonen Ögondroppar/salva Iakttag vårdhygieniska rutiner var noga med handhygienen. Ögondroppar/salva ges genom att man försiktigt drar ner det nedre ögonlocket så det bildas en ficka innanför. I den fickan droppar man respektive lägger sin salvsträng. Vid olika ögondroppar/salvor i samma öga - vänta 5 minuter mellan preparaten. Ofta kort hållbarhet. Skriv datum på förpackningen då den öppnas. Administrering via öronen -läkemedel som tillförs via öronen Örondroppar/salva Används vid lokal behandling i hörselgången, t.ex. vid eksem, vaxproppar eller infektioner. Bör ha rums- eller kroppstemperatur när de ges, kalla droppar kan orsaka yrsel. Vänd huvudet på sidan och dra försiktigt ytterörat bakåt för att räta ut hörselgången. Droppa i ordinerade droppar. Använd alltid fetvadd (inte bomull) om något behövs i hörselgången efteråt. Ofta kort hållbarhet. Skriv datum på förpackningen då den öppnas. 20

21 Administrering genom inhalation -läkemedel som andas in Inhalationsvätska, inhalationspulver Den verksamma substansen går via andningsvägarna ner till lungorna. I lungorna utövar den verksamma substansen en lokal effekt. Läkemedlet kan även absorberas i luftvägarnas slemhinnor, för att sedan komma ut i blodet och verka i andra organ. Ges med hjälp av olika inhalatorer (t.ex. Ailos och Maxin). Meddela sjuksköterska när patienten ej klarar inhalationstekniken 21

22 Administrering på huden -läkemedel som tillförs via huden Krämer/salvor/liniment och puder: Den verksamma substansen verkar lokalt på huden eller tränger genom huden för att tas upp i blodbanan. Använd alltid handskar Depå-plåster: Om möjligt använd handskar. Variera appliceringsställe Sätt plåster på slät hud där inte huden veckar sig vid rörelse. Märk det nya plåstret med datum, tid och signatur. Var noga med att det gamla plåstret tas bort och att det kasseras i avsett kärl och lämnas till apoteket. Parenteral administrering -genom injektion, direkt till blodbanan Kan ges intravenöst (i en ven), intramuskulärt (i en muskel) eller subcutant (under huden). 22

23 Biverkningar Alla läkemedel kan ge biverkningar, t.ex. trötthet, magproblem och muntorrhet. En del biverkningar är övergående och försvinner efter en tids användning. Vid svåra biverkningar kan man få väga nyttan av läkemedlet mot biverkningarna. Människor kan reagera olika på samma mängd läkemedel, äldre människor kan t.ex. ha förändringar i de organ som utsöndrar medicinen från kroppen (vanligen njurar och lever), vilket innebär att man inte tål lika hög dos som en yngre människa. Läkemedel kan orsaka överkänslighet och utlösa allergiska reaktioner, t.ex. hudutslag och klåda - Ring sjuksköterska! En allvarlig form av allergisk reaktion är anafylaktisk chock. Efter en hastigt uppkommen allergisk reaktion med symtom som hudutslag/klåda/ansiktssvullnad/andningsbesvär kan blodtrycket falla snabbt och andningssvårigheter uppträda. Det är ett livshotande tillstånd - Ring 112! När en allergisk reaktion uppträder hjälper det inte att minska dosen, man måste byta eller sätta ut preparatet. 23

24 Vissa läkemedel kan orsaka förändringar av blodbilden (t.ex.leponex och Clozapine). Det är ett allvarligt tillstånd och innebär att man blir infektionskänslig. En vanligen harmlös infektion kan bli livshotande. Blodprov lämnas regelbundet. Vissa läkemedel gör att man blir lättblödande (t.ex. Waran). Blodprov lämnas regelbundet. Läkemedlet doseras efter det. Alla misstankar om biverkningar ska rapporteras till sjuksköterska! Interaktioner -hur olika ämnen kan påverka läkemedlets effekt Effekten av ett läkemedel kan ändras vid samtidigt intag av annat/andra läkemedel/hälsokostpreparat/livsmedel. Effekten kan förstärkas, försvagas eller upphävas ex. grapefruktjuice. Överdosering Alla läkemedel är mer eller mindre giftiga. Ibland är det liten skillnad mellan den dos som ger önskad effekt och den dos som framkallar förgiftning. Kontakta alltid sjuksköterska vid överdosering, eller ring 112 i ett akut läge. 24

25 Tidsintervall Läkemedel ska alltid fördelas så jämt som möjligt över dygnet. Om det inte framgår av ordinationen vilka tider läkemedlen ska administreras ska detta ske enligt nedan: Två ggr/dag = kl och kl Tre ggr/dag = kl. 8.00, kl och kl Vid administrering fyra gånger per dag och den fjärde dosen är en sömntablett ska administreringen enligt tre ggr/dag användas och sömntabletten ges strax före eller vid sänggående. En del läkemedel ska tas före maten, andra till maten och ytterliggare andra ska intas mellan måltiderna. Om administrering avviker mer än 1 timme från planerad tid ska sjuksköterska kontaktas. 25

26 26

27 Landstingets medicinlista 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 Kom ihåg Vid överlämnande av läkemedel Kontrollera signeringslistan, så att medicinen inte redan är given. Rätt person? Rätt dag och tidpunkt? Överensstämmer antal tabletter med ordinationen? Vid intag av tabletter bör vårdtagaren sitta upp, ge rikligt med dryck. Övervaka intag, om inget annat är beslutat. Signera alltid efter administrering av läkemedel. Vid oklarheter/fel, ring direkt till sjuksköterska. Skriv sedan avvikelserapport. Vi administrering från hel förpackning, var noga med att kontrollera styrkan 33

34 Vid förändring/försämring av vårdtagarens tillstånd Den som är närmast vårdtagaren märker förändringarna först. Är något annorlunda reagera, rapportera och dokumentera! Till exempel: Feber Kräkning, illamående Blödning Fall Andnöd, andfåddhet Värk Förvirring Trötthet Svullna ben Listan kan göras lång. Är det något som du inte känner igen hos vårdtagaren, rapportera till sjuksköterska i tjänst. 34

35 Rutiner vid läkarbesök för hemsjukvårdspatienter När omsorgstagaren med hemsjukvård blir kallad till: Läkarundersökning Tandbehandling i narkos Röntgen Blodprovstagning Operation Annan undersökning Meddela omgående patientansvarig sjuksköterska! När omsorgstagaren ska till sjukvårdsinrättning ta alltid med: Aktuellt dosrecept eller läkemedelslista ID handling Förändringar i ordinationer och ev ny besökstid ska omgående meddelas till patientansvarig sjuksköterska 35

36 När det inte blev som det var tänkt 36

37 Avvikelsehantering Vad är en avvikelse? En händelse som har medfört eller hade kunnat medföra att omsorgstagaren skadats. Vid upptäckten av avvikelsen se till att omsorgstagaren får vård och kontakta sjuksköterska vid behov. Varför avvikelserapportering? Hitta orsaken till varför avvikelsen hände. Analys och ev. åtgärd för att undvika att det händer igen. Vem rapporterar? Den som upptäcker avvikelsen. Vad ska rapporteras? Omvårdnadsåtgärder som inte är utförda. Läkemedelsdos som är glömd eller given vid fel tid. Förväxling av läkemedelsdoser / omsorgstagare. Trycksår. Behandling som inte blivit utförd. Fel på medicintekniska produkter. Fel i informationsöverföring. Fall / tillbud Stölder. Självmord / självmordsförsök. Personalbrist som medför risk. Larm som inte blivit besvarade inom föreskriven tid. Vårdrelaterad infektion 37

38 Blanketter: Avvikelser / riskrapport (Gul). Fallrapport (Blå) Multifall (Blå) Avvikelse till dosapoteket ( Vit). Blanketten ska omgående till sjuksköterska. Om du har fått utbildning i att lägga in avvikelser i Procapita skriver du rapporten direkt i datorn. Annars används blanketterna som visas nedan. Om du vill läsa mer om avvikelsehantering, eller hämta blanketter gå in på Växjö kommun Insidan handböcker När det inte blev som det var tänkt 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 Lex Maria Finns i patientsäkerhetslagen (2010:659) Syfte Att få till en objektiv utredning om varför skadan eller risken uppstått för att förebygga att det händer igen. Vad skall rapporteras? Om en vårdtagare/brukare drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. Vem skall rapportera? All personal har skyldighet att till aktuell sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast rapportera händelser som kan omfattas av Lex Maria bestämmelserna. Hur skall vi rapportera? Vi är skyldiga att alltid skriva avvikelserapport. Den lämnas först till ansvarig sjuksköterska för kommentar och åtgärd. Vid allvarlig incident där vårdtagare/brukare drabbats av eller utsatts för risk/skada kontaktar sjuksköterskan enhetschef. Enhetschef informerar medicinskt ansvarig sjuksköterska 44

45 Individen Ålder > 65 Kön, Kvinna Inaktivitet Sänkt ADLförmåga Somatisk: Nedsatt balans Nedsatt syn Undernäring Sjukdomar: stroke, diabetes, osteoporos, parkinson mm. Läkemedel Orsaker Riskfaktorer FALL Konsekvenser av fallet Omgivning Innemiljö: Hemmet (hala golv, lösa mattor, dålig belysning, trösklar, sladdar, klädsel, skor mm) Utemiljö: Gårdar, trottoarer, trappor, olika lokaler, snöröjning mm. Fraktu rer Sår i mjukdelar Trauma, slag mot huvudet LIDANDE Rädsla för fall Otrygghet Sänkt livskval itet 45

46 Skyddsfaktorer Utevistelser Fysisk aktivitet : aktivitet i vardagen, promenader/träning Balanserad kost, vätskeintag Socialt nätverk Synkontroll Läkemedelsöversyn Riskfri miljö, checklistan Undvika aktiviteter med fallrisk, fixar-åke Hjälpmedel 46

47 VÅRDHYGIEN Smuts och bakterier Smuts och bakterier finns naturligt på oss själva och i vår omgivning och ska finnas där. Det är inget konstigt med det. De utgör i de flesta fall inget hinder eller fara för oss, de tillhör normalfloran. Vissa bakterier behöver vi för vår överlevnad (tex på huden och i tarmarna). Ibland bär vi dock på skadliga bakterier som kan ställa till oreda för oss, men så länge vi är friska, inte är försvagade eller får dem på fel plats klarar vi av dessa också. 47

48 Multiresistenta bakterier vårt STORA problem i dag Multiresistenta bakterier är vanliga bakterier som ofta finns i normalfloran hos människor och som har förändrats och utvecklat resistens mot antibiotika. Vi har vant oss vid att det går att behandla infektioner med antibiotika. Nu är vi på väg tillbaka i tiden. Bakterierna utvecklar resistens snabbare än vi hinner utveckla nya antibiotika. Resistensutvecklingen kan inte stoppas, nu gäller det att bromsa utvecklingen så mycket vi kan. Friska människor kan vara bärare av dessa bakterier utan att veta om det. Vid bristande basala hygienrutiner kan bakterierna föras vidare till svaga och nedsatta personer som då kan bli sjuka. Personer som drabbas av multiresistenta infektioner får ofta långvariga problem med exempelvis svårläkta sår, svåra diarrétillstånd eller andra svårbehandlade tillstånd. Infektionen kan i bästa fall behandlas med stark antibiotika. I värsta fall kan infektionen leda till döden. Personal/omsorgstagare som varit i kontakt med sjukvård i andra länder ska odlas vid hemkomsten. En MRSA-patient kostar ca. 1 miljon kronor vid sjukhusvård! Grundide`: Vi vet inte vem som har vad 48

49 Smitta / smittspridning Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder. Multiresistenta bakterier t.ex. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) kan lätt spridas i vårdmiljöer via: Personalkläder Handtag Tangentbord Stetoskop Blodtrycksmanschetter mm. Vem sprider mest och vem löper störst risk att bli smittad? Den som har: Bruten skyddsbarriär (sår, eksem, infarter, kateter, tracheostomi) Störd normalflora (antibiotikabehandling, nedsatt infektionsförsvar, svår kronisk sjukdom) 49

50 Hygien på arbetsplatsen Som anställd inom hälso- och sjukvården har vi en skyldighet att ta del av och följa de rutiner som är bestämda av kommunerna i Kronobergs län. Vi följer: Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Kronobergs län. Vi har alla ett ansvar och en skyldighet att hålla en god hygienisk miljö samt att skydda de personer vi vårdar och oss själva mot sjukdomsframkallande bakterier. På det viset visar vi respekt mot våra vårdtagare. För att läsa och ta del av vårdhygien, gå till: Rutiner för hälso -och sjukvård kapitel Vårdhygien på kommunens insida under HANDBÖCKER. 50

51 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbetet. De skall därför alltid tillämpas i alla vårdsituationer av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej. I basala hygienrutiner ingår: Handhygien Handdesinfektion med handsprit skall göras före och efter alla vårdmoment. Ta rikligt (2-3 ml) med handsprit i kupad hand. Gnid in, glöm ej fingertoppar/tumgrepp och vid behov även underarmar. Fortsätt att gnid in tills händerna är torra, då har full effekt uppnåtts. Handtvätt med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga/känns smutsiga. Använd engångshanddukar. Ringar, klocka och armband ska inte användas i det dagliga vårdarbetet. Handskar Handskar skall användas vid risk för kontakt med urin, avföring, blod, sekret och andra kroppsvätskor. 51

52 Plastförkläde Engångsplastförkläde skall användas vid risk för kontakt med urin, avföring, blod, sekret och andra kroppsvätskor. Punktdesinfektion Torka upp blod och andra kroppsvätskor med alkoholbaserat medel med rengörande effekt (ytdesinfektion). Noggrann mekanisk bearbetning är viktigt. 52

53 Exempel på vårdtagarnära arbete: Här används basala hygienrutiner: Dusch Personlig hygien övre/nedre toalett Toalettbesök Blöjbyte Bäddning Såromläggning KAD skötsel Stomivård Sugning av luftvägar Andra arbets-/vårdmoment: Bedöm vad omständigheterna kräver när du hjälper vårdtagare med t.ex: Av/påklädning, påtagning strumpor Överlämnande av läkemedel/apo-dos. Matlagning 53

54 Personligt hygienansvar Naglar skall vara kortklippta. Nagellack, lösnaglar eller handledsskydd får inte användas. Piercing kan utgöra en risk för kontaktsmitta via händer om piercinghålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om det är läkt. Långt hår skall vara uppsatt. Om huvudduk/slöja används skall den vara kort alternativt fästas upp. Arbetsdräkten skall vara kortärmad vid vårdtagarnära arbete och kunna tvättas i minst 60 grader. Om du har infekterade sår på fingrar (inkl. nagelband) hud eller händer, diarre eller andra tecken på mag / tarm infektion rapportera alltid till din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Mathygien Iaktta god handhygien. Gå aldrig mellan köksarbete och patientnära arbete. Använd köksbundet skyddsförkläde vid köksarbete (tvättas en gång i veckan). Disktrasan ska bytas dagligen. Tvättas i tvättmaskin alternativt kokas. 54

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering

Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering Socialtjänsten Utbildningsmaterial inför Läkemedelsdelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (20) Inledning Detta

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum: Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-09-01 Delegering riktlinje Delegering får endast ske om det är förenat med god och säker vård. Delegering får inte ske slentrianmässigt eller för att lösa personalbrist

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Rutin för Delegering i Värnamo Kommun

Rutin för Delegering i Värnamo Kommun 2015-09-29 Omsorgsförvaltningen Anette Claesson, MAS Rutin för Delegering i Värnamo Kommun HSL 1982:763 2 I hälso- och sjukvårdslagen står det att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt förhindra smitta på bästa sätt Lätt att göra rätt - förhindra smitta på bästa sätt Alla människor är bärare av mikroorganismer. I vårdmiljö möts många människor, vilket innebär en ökad

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Delegeringspolicy; medicinsk delegering Fastställt av Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Särskilt boende Utarbetad av Eva Blomberg Skapat datum 090901 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Läkemedelsdelegering

Läkemedelsdelegering Hemsjukvården/Funktionsstö Kungsbacka kommun Läkemedelsdelegering 2009-01-28 Anita Andersson-Lundahl, ssk Lena-Marie Bergendahl, ssk Anna-Carin Lehnberg, ssk Marie Persson, ssk Gunnel Sjögren, ssk Christina

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: SN-2016/103, version 4 Beslutande nämnd: Socialnämnd Beslutsdatum: 2016-09-01 Giltighetstid: 2017-12-30 Dokumentansvarig:

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering

Utbildning i läkemedelshantering inför delegering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Utbildning i läkemedelshantering inför delegering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140224 Gemensam

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för delegering av läkemedelshantering. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för delegering av läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård-

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna.

Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna. 4. Läkemedelsformer Läkemedel finns i många olika former, så kallade beredningsformer. Att det finns olika läkemedelsformer beror på flera faktorer, till exempel var i kroppen läkemedlet ska verka, vilken

Läs mer

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden

Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Antagen av vård- och omsorgs nämnden 2016-09-06 Dokumentet gäller som längst fram till 2020-09-06 Dokumentägare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Riktlinjer utarbetade för: Socialtjänstens hälso- och sjukvård Kvalitetsområde: Delegering Framtagen av ansvariga tjänstemän: Medicinskt

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Vårdhygieniska Argument

Vårdhygieniska Argument Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel

Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Medicinhantering Egenvård Handräckning Delegering för läkemedelshantering Handhygien är viktigt! Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Läkemedel Reviderat den 24 april 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Läkemedel Reviderat den 24 april 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 24 april 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Vad är omvårdnad? Allmän omvårdnad Åtgärd som är oberoende

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer