UTBILDNINGSFORUM 13 augusti 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNINGSFORUM 13 augusti 2015"

Transkript

1 UTBILDNINGSFORUM 13 augusti 2015

2 VÄLKOMMEN TILL VÅRT TREDJE UTBILDNINGSFORUM! Ängelholms kommun profilerar sig som Kunskapsstaden Intentionen är att alla led i våra verksamheter ska genomsyras av ett utvecklingsarbete som sker på egna villkor, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att uppfattas som en kunskapsstad av andra än ängelholmare har två fokusområden pekats ut av politikerna i nämnden. Det ena området handlar om huvudprocessen ökad måluppfyllelse och förbättrade skolresultat för varje elev. Om Ängelholm hävdar sig väl i förhållande till sina förutsättningar finns det goda möjligheter att vi uppfattas som en kunskapsstad av vår omgivning. Det andra fokusområdet handlar om att Ängelholm i så stor utsträckning som möjligt förknippas med forskning och en skola på vetenskaplig grund. Doktorander i lärande, satsningen på lärprocessledare och vår FoU-organisation under uppbyggnad innebär långsiktligt samarbete med Lunds Universitet, Campus Helsingborg, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet. På Utbildningsforum bygger vi kapaciteten undersökningsbaserad skolutveckling, lärarskicklighet och kollegialt lärande. När vi länkar ihop våra kapaciteter med strukturer inom skolan och i det utvidgade lärarrummet, vilket Utbildningsforum är i allra högsta grad, har vi igång många bärande delar i den lärande organisationen. Det är många pedagoger som har medverkat vid de två tidigare tillfällena, vilket innebär att andra av naturliga skäl kliver fram för första gången och håller ett seminarium för kollegorna. Tack alla ni för ert engagemang och att ni vågar bidra till Ängelholms fortsatta utveckling. Tony Mufic Chef Lärande och familj DATUM & PLATS Den 13 augsuti 2015 på Rönnegymnasiet i Ängelholm. ANMÄLAN & BEKRÄFTELSE Anmäl dig via formuläret som kommer till din e-postadress. Tänk på att platserna i lokalerna är begränsade. Först till kvarn! Senaste datum för anmälan är 12 juni Bekräftelse skickas till dig via e-post när du gör din anmälan. Spara din bekräftelse, den hjälper dig att hitta rätt lokal under forumet! PROGRAM FÖR DAGEN PASS FIKA 09: PASS LUNCH LUNCHFÖRELÄSNING: PASS FIKA PASS PERNILLA NILSSON Professor, Högskolan i Halmstad 1

3 FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR VÅGA VÄLJA ANNORLUNDA! Ämnesbeteckningar i programmet representerar den verksamhet seminariet i första hand är anpassat för. För att du ska få ut så mycket som möjligt av utbildningsforum rekommenderar vi dig att även gå på seminarier som handlar om andra verksamheter än din egen! SEMINARIUM Vägledande samspel ICDP (International Child Development Programme) Koll på fotoredigering Aktivitet förebygger vägen till en organiserad fritid Stöd för NT-utveckling nu och i framtiden Alla barn gör rätt om de kan - om Skolresursen i Ängelholm Tobaksfri skola - skolans ansvar och möjligheter Hur bidrar elevhälsan till barn och elevers lärande, hälsa och välbefinnande? Stillasittandets negativa hälsokonsekvenser Existentiella frågor vid livets slut Hur sätter vi fokus på barnkonventionen? - Från uppmärksamhetsvecka till en naturlig del i det dagliga arbetet Ängavångens förskola i ny kontext Tänkande hattar enligt Edward Bonos Sociala medier 1.0 Att arbeta som volontär på ett barnhem i Tanzania I mötet med Reggio Emilias pedagogiska filosofi väcktes eldsjälen i mig Musik för social och mänsklig utveckling Varför doktorander i lärande? Fronter för enklare dokumentation och bättre överblick av särskilt stöd Organiserad rastverksamhet en arena för vidgat lärande Musik inte bara sång Hur många är med på tåget? Uppleva, utforska, uwpptäcka genom jake, izzy & piraterna Torget en plats för möten Smarta läslådor utifrån montessoripedagogiken Över en kopp kaffe sker många samtal Tre bra appar för elever som behöver struktur IKT i vardagen Digitala verktyg i förskoleklassens språkarbete Hela barnet hela dagen 2

4 Intryck, reflektioner och utmaningar utifrån från Reggio Emilias filosofi Pedagogistans och ateljeristans roller - i ett sammanhang av möten, reflektion och utmaningar Skriva sig till läsning i förskoleklass Läsförståelse och kreativitet Övningsskola - ett samarbete mellan Villanskolan/Rebbelberga och Halmstad högskola Att undervisa i läsförståelse på gymnasiet ett läsprojekt i svenska och engelska enligt RT Hur kan man digitalisera ämnet idrott och hälsa? Tåssjö lägerskola, möjligheternas plats Från ensamkommande barn till självständig vuxen Young ideas for Europe - ett hållbart utvecklingsprojekt Internationalisering för alla Energi och hållbar utveckling brädspelet GASUCO Driv eleverna till att driva sig själva! Att använda dokumentkameran i undervisningen med fokus mot matematik Våld i nära relationer skolan en fristad? I morgon är en annan dag Blogg och Facebook i undervisningen Effekten av IKT-användning i spanskundervisning FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR Undervisning i förskolan en beskrivning av ett projekt i samarbete med Högskolan i Kristianstad Titta, det är min bokstav, det står Ella! - aktionsforskning inifrån praktiken, hur gör vi? Använda digitala verktyg i förskoleprojekt Kreativitet föddes och idéer möttes det blev ett minimello Workshop book creator, barnens arena för dokumentation Att möta och bemöta dagens familjer familjen i fokus, familjecentralerna i Ängelholms kommun Små barns inskolning i förskolan 3

5 Se möjligheterna och vårt samhälle Äventyrspedagogik från idé till äventyr Vad ska jag göra för att höja mitt betyg? Lärprocesstudie om läsning Utmanande klasser Surfa säkrare på nätet tips och inspiration Post-it lapp eller padlet i den formativa undervisningen måste man välja? Min resa från mellanstadiet via lärarutbildningen på Halmstad högskola till att bli läromedelsförfattare Pedagogik i förändring för mer glädje i undervisningen Rörelsepauser vid datoranvändare En läsande klass i praktiken läsförståelse genom boksamtal i helklass med skolbokspoolen som resurs Analys av resultat leder till bättre resultat ett elevhälsoperspektiv! Elevhälsoteamet som en resurs i skolans elevhälsoarbete Formativ bedömning med Fronter som verktyg Ökad motivation genom ett mer utvecklat samarbete mellan skolan och omvärlden Platsbaserat lärande att använda närmiljön i undervisningen Grej of the day Att anpassa idrott och hälsa för de yngre åldrarna Mindfulness & yoga i skolan för ett bättre välmående och ökade akademiska resultat Aktivitet och delaktighet med digitala verktyg Vad har man egentligen sysslat med på NO:n och tekniken på mellanstadiet? Storyline vikingatiden i åk 4 Värdegrundsarbete i högstadiet Delaktighetsmodellen ett arbetssätt som stärker brukarnas möjlighet att ha eget inflytande över och i sina liv Vårdhund motiverar till nya förutsättningar, motivation, utveckling och självkänsla av både psykiska och fysiska förmågor Pict-O-Stat ett webbaserat enkätverktyg där brukarna/deltagarna kan mäta den egna upplevda kvaliteten 4

6 PROGRAM VÄGLEDANDE SAMSPEL ICDP (INTERNATIONAL CHILD DEVELOPMENT PROGRAMME) AV OCH MED: Karina Nilsson och Gunilla Karlsson, elevhälsan LOKAL: C202 I KORTHET: Du får en inblick i, och exempel på, vad det innebär att arbeta utifrån Vägledande samspel ICDP. Forskningen visar att relationen mellan pedagog och barn/ elev har stor betydelse för både utveckling och lärande. Vägledande samspel ICDP är ett hälsofrämjande och förebyggande program som bygger på FN:s Barnkonvention. Syftet med programmet är att du blir mer medveten om ditt förhållningssätt och vilken betydelse detta har för barns/ungdomars utveckling. Ibland benämns Vägledande samspel ICDP som ett program som omsätter empati i praktiken. KOLL PÅ FOTOREDIGERING AV OCH MED: Annmarie Brandstädter, Kungsgårdsskolan LOKAL: B203 I KORTHET: Här får du lära dig grunden i hur olika fotoredigeringsprogram fungerar. Utvecklingen inom online- och gratisprogram går hela tiden framåt. Det är de program som kanske är intressanta för oss i skolan. I kursen kommer olika program att jämföras och du som deltagare kommer att se likheterna och lära dig grunderna i de du har användning för. Ta med dig dator eller surfplatta. AKTIVITET FÖREBYGGER VÄGEN TILL EN ORGANISERAD FRITID AV OCH MED: Maja Arvidsson och Lotta Vöcks Möller LOKAL: E109 I KORTHET: Aktivitet förebygger är en obligatorisk prova-på-verksamhet, där alla Ängelholms skolor deltar med någon årskurs. Eleverna får prova föreningsliv på skoltid, med en timmes utökad idrottslektion. AF leder till en tillhörighet i förenings- och kulturlivet för 25% av eleverna och 75% upplever att de har fått nya vänner. Nyckelord i vår verksamhet är bemötande och förhållningssätt. Vi ser att ledarskapet är avgörande för barn och ungas utveckling. Under föreläsningen kommer Ni få ta del av praktiska och enkla metoder som ger alla elever samma chans till utveckling. Vi ser ett starkt samband mellan hälsa, ledarskap och måluppfyllelse. För många barn och unga är en fritidssysselsättning en dröm som inte kan uppfyllas, då ekonomiska frågor eller annan problematik sätter käppar i hjulet. Vi gör det omöjliga möjligt för dessa barn genom att hjälpa till med medlemsavgifter, lägeravgifter och utrustning. FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR 5

7 STÖD FÖR NT-UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN AV OCH MED: Christian Rydberg, LOKAL: E206 I KORTHET: Under föreläsningens första del kommer olika former av stöd för att utveckla det pedagogiska arbetet i förskola och grundskola presenteras. Exempel på saker som kommer att tas upp är NTA, Snilleblixtarna, Innoviserna, LHU-samarbete med NSR, Ängelholms Marina Naturskola, NTernfortbildning för pedagoger i förskola och förskoleklass, kollegiala lärandet Tre träffar, samarbete med Järnvägens museum, Skolverkets NT-stöd, bedömning med Queenslands-materialet samt forskning om förskola och skola. Den andra delen öppnas upp för en diskussion om hur vi i kommunen kan organisera vårt arbete med utveckling av NT-ämnena tillsammans för att nå ännu längre. ALLA BARN GÖR RÄTT OM DE KAN - OM SKOLRESURSEN I ÄNGELHOLM AV OCH MED: Marko Skön, elevhälsan LOKAL: C201 I KORTHET: En föreläsning om Skolresursen och det förhållningssätt som är grunden för verksamheten. Med tankar från Bo Hejlskov Elvén, Ross Greene, Anne Linder med flera. Några frågor som diskuteras är: Vilka elever är skolan till för? Hur arbetar man med elever som har stora skillnader i svårigheter och behov? Vad innebär en placering? Vad behöver eleverna lära sig? Hur ser den anpassade studiegången ut? Vilken hjälp erbjuder skolan? Hur ser stödet ut? Hur undanröjer man hinder för inlärning? Hur motiverar man elever som inte vill lära sig? Vilka är framgångsfaktorerna? Varför lyckas vi inte alltid? TOBAKSFRI SKOLA - SKOLANS ANSVAR OCH MÖJLIGHETER AV OCH MED: Maria Selway, Drogförebyggande samordnare; Lärande och Familj, Marianne Havsjö, Skolsköterka, Valhall College, Lärande och Familj, Lina Johansson, Tillsynsansvarig, Smhällsutveckling. LOKAL: E211 I KORTHET: Varför är det viktigt att skolan engagerar sig i tobaksfrågan och hur kan du som skolledare eller pedagog agera? Vad säger lagen om rökning på skoltid? Vad är skolverkets hållning i ämnet tobak? Vi kommer också kort beröra de insatser som görs utanför skoltid i Ängelholm när det gäller att förebygga bruk av tobak bland barn och unga. Vi kommer gemensamt att svara på frågorna ovan samt dela med oss av konkreta verktyg som du direkt kan omsätta i handling. Under presentationen kommer vi även att beröra snus och e-cigaretter. 6

8 HUR BIDRAR ELEVHÄLSAN TILL BARN OCH ELEVERS LÄRANDE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE? - UTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR ETT GOTT OCH LÅNGT LIV! AV OCH MED: Anna Ristovska, verksamhetschef elevhälsan och Ann-Louise Rubin, verksamhetschef medicinsk resurs LOKAL: C202 I KORTHET: Sambanden mellan levnadsvillkor, skolresultat och hälsa är starka. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsans roll är främst att vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö. Det ska också vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser och hälsobesök. Elevhälsoenkäten kan användas för att följa elevers hälsa på individ, klass, skol- och kommunnivå. Känner du till resultaten på din skola? STILLASITTANDETS NEGATIVA HÄLSOKONSEKVENSER AV OCH MED: Calle Erlandsson och eventuellt Christos Makropoulos, gymnasieskolan LOKAL: E103 I KORTHET: Vårt samhälle och vår livsstil har blivit vår kropps värsta fiende. Stillasittandet har blivit en stor hälsorisk som kan jämställas med kraftig övervikt och rökning. Vad kan vi göra åt det? Sveriges Hälsoklyftor bara ökar och skolans roll som hälsoinspiratör är viktigare än någonsin, men vilka är våra resurser? Vad gör våra politiker? Inser vi allvaret av en allt sjukare och tröttare befolkning? Forskare säger att hälften av de som föds idag kommer att bli 100 år gamla. Samtidigt så likställer samma forskare hälsoriskerna med vår inaktiva livsstil med riskerna vid rökning eller kraftig fetma. Kan vi inte ändra på vår stillasittande livsstil så lär våra framtida gamlingar tillbringa större delen av de sista 50 åren på sjukhus eller andra vårdinrättningar. Dessutom måste de kanske jobba tills de fyller 80 för att få ihop pengar till sin pension. En ekvation som inte kommer att gå att lösa enligt mitt sätt att se det. Vi måste bli sundare och friskare helt enkelt och det finns ingen genväg! EXISTENTIELLA FRÅGOR VID LIVETS SLUT AV OCH MED: Maria Bengtsson och Ulla Lundström, vuxenutbildningen PLATSER: 24 LOKAL: E110 I KORTHET: Det är ett privilegium att få följa en medmänniska den sista tiden i livet och dela de djupa frågorna. Men hur blir det en bra tid och ett bra medmänskligt möte? En viktig och värdefull uppgift för såväl närstående, utvalda vänner och vårdpersonal, i en tid och ett samhälle där döden inte längre alltid ses som en naturlig del av livet. Vuxenutbildningen utbildar, föreläser, handleder, ger kunskap, hopp, råd och stöd i syfte att vården av döende ska bli så bra som möjligt oberoende av vårdform. Vården av döende är viktigt och kan inte göras om. 7

9 HUR SÄTTER VI FOKUS PÅ BARNKONVENTIONEN? - FRÅN UPPMÄRK- SAMHETSVECKA TILL EN NATURLIG DEL I DET DAGLIGA ARBETET AV OCH MED: Lars Persson (kultur och stad) och Matilda Hedén (servicestöd) 0 LOKAL: Aula I KORTHET: Kommunens barnrättsstrateger ger en bild av barnrättsarbetet på lokal, regional och nationell nivå. Var med och påverka utformningen av barnkonventionsveckan 2015 som avslutas med den nationella manifestationen Tusen lyktor. Ge input till diskussionen kring: hur kan barnkonventionen bli en del av det dagliga arbetet? hur får vi med barnen och barnets perspektiv i arbetet? ÄNGAVÅNGENS FÖRSKOLA I NY KONTEXT AV OCH MED: Linda Bygdeståhl och Charlott Lindgren, Ängavångens förskola LOKAL: B201 I KORTHET: Vad innebär mångfald för oss just nu? Genom vår aktionsforskning och kommunens satsning på förskolelyftet Dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten i förskolan har vi ökat vår medvetenhet om vikten av att bejaka mångfalden. Genom detta ser vi att förskoleverksamheten på Ängavångens förskola har kommit i en ny kontext, om detta vill vi berätta. TÄNKANDE HATTAR ENLIGT EDWARD BONOS AV OCH MED: Lena Ahl, Toftaskolan PLATSER: 25 LOKAL: B307 I KORTHET: De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv. De sex hattarna har olika färger och tas på antingen mentalt eller fysiskt. SOCIALA MEDIER 1.0 AV OCH MED: Maria Henryson och Jenny Böös, Kungsgårdsskolan LOKAL: E116 I KORTHET: En introduktion till hur du kan utveckla dig i din roll som lärare och din undervisning med hjälp av det utvidgade kollegiet. Vi börjar med att gå igenom hur man kommer igång genom att skapa facebookkonto och/eller twitteralias, så ta med smartphone eller dator! Därefter ger vi exempel på nyttiga och användbara saker och uppgifter vi fått del av via sociala medier. Avslutningsvis tipsar vi om givande grupper att delta i på facebook och intressanta personer att följa på twitter. 8

10 ATT ARBETA SOM VOLONTÄR PÅ ETT BARNHEM I TANZANIA AV OCH MED: Anna Karlsson, Förskolan Gläntan PLATSER: 24 LOKAL: B202 I KORTHET: En berättelse om hur det är på ett barnhem i Tanzania. Anna arbetade som volontär i två månader under hösten Barnen på förskolan i Skälderviken var involverade inför resan och tog också del av berättelserna efter. En spännande erfarenhet som ger oss insyn i hur det är på andra platser i världen. I MÖTET MED REGGIO EMILIAS PEDAGOGISKA FILOSOFI VÄCKTES ELD- SJÄLEN I MIG AV OCH MED: Oliwia Ann-Charlott Johansson, Strövelstorp LOKAL: B306 I KORTHET: I mitt forskningsarbete av en Förskola/skola i Stockholm inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi fann jag värdet av ett gemensamt förhållningssätt i synen på barnet - eleven samt lärande och kunskap. I föreläsningen kommer jag att förtydliga vad detta förhållningssätt innehåller. Föreläsningen kommer även att innehålla: Det är i praktiken, i vardagen som etiken och den verkliga värdegrunden bor. Det bor inte i orden det bor på jorden. Är Fast Know något bra? Lust och Nyfikenhet Wonder is the mother of all science Jag är övertygad om nyfikenhetens och det klassiska bildningsidealet. Finns det en risk att systemvärlden (massmedia - internet) invaderar vår livsvärld? Demokratins värdegrund Lyssnandets - kommunikationens pedagogik Med denna föreläsning hoppas jag att det ska tändas små eldar i även i era själar. MUSIK FÖR SOCIAL OCH MÄNSKLIG UTVECKLING AV OCH MED: Johanna Ericsson, Errarps skola LOKAL: D201 I KORTHET: Kan vi använda musik som verktyg för social och mänsklig utveckling? Kan musiken genom gruppen, orkestern eller kören vara ett forum för en demokratisk skolning i skolan? Vi pratar musik och samhälle lokalt, nationellt och internationellt med filosofin El Sistema som grund. VARFÖR DOKTORANDER I LÄRANDE? AV OCH MED: Frank Fredriksson, Ängelholms gymnasieskola PLATSER: 28 LOKAL: E101 I KORTHET: Jag kommer att presentera projektet Doktorander i lärande (DiL) från idé till förverkligande. Vad är tanken med projektet? Vart är vi på väg? Varför är DiL så viktigt? Vad vinner vi och vad vinner doktoranderna/universitetet/högskolan på satsningen? 9

11 FRONTER FÖR ENKLARE DOKUMENTATION OCH BÄTTRE ÖVERBLICK AV SÄRSKILT STÖD AV OCH MED: Christer Johansson, Nyhemsskolan PLATSER: 20 LOKAL: E107 I KORTHET: Många elever är i behov av olika former av stöd beroende på deras hjälpbehov. Ibland kan det vara svårt att hålla reda på vilken elev som får stöd i olika ämnen, när och varför. På Nyhemsskolan har vi sammanfattat detta i en särskild sida på fronter. Här förs allt in som inte är tystnadspliktsbelagt och alla kan snabbt och enkelt ta del av det. ORGANISERAD RASTVERKSAMHET EN ARENA FÖR VIDGAT LÄRANDE AV OCH MED: Joel Björn och Andreas Jönsson, Rebbelberga skola/fritids LOKAL: E214 I KORTHET: Vi ser rasten som ett utmärkt tillfälle under skoldagen där elever kan förenas med skolgården som gemensam arena. Denna föreläsning bygger på den rastverksamhet som Joel Björn arbetat med under Vi kommer även att belysa den vetenskapliga grunden med förstärkning av litteratur och artiklar som styrker rastens betydelse och belyser hur platser på skolan upplevs olika av elever. Under föreläsningen kommer vi att berätta om hur vi pedagoger med enkla medel och metoder kan skapa rum i rummet. Vi kommer att redogöra för vår syn på skolgården och rasten som en lärmiljö där elever kan mötas över åldrar, intresse och kulturella bakgrunder. Den organiserade rasten är ett sätt att samverka utifrån de olika pedagogiska perspektiven i skola, förskoleklass och fritidshem där fritidspedagogens kompetens kan komma till sin rätt genom det informella lärandet. Genom att synliggöra och utveckla det situationsstyrda lärandet samt att kunna se hur detta tillämpas i barnets vardag med leken som metod. MUSIK INTE BARA SÅNG AV OCH MED: Hanna Björk Forsberg och Anna-Märta Hedström, Strövelstorps skola och Söndrebalgs skola PLATSER: 24 LOKAL: B202 I KORTHET: Välkommen till en musiklektion där vi utifrån läroplanen för musik år 1-3 kommer att skicka med er konkreta tips på hur man med enkla medel kan genomföra musiklektioner. Vi kommer att sjunga passande sånger, göra rytmövningar, spela rytmikinstrument, träna på instrumentkunskap och musikbegrepp, prata om passande sångtonarter m.m. Vi vill inspirera er till att känna glädje i att jobba med musik i de yngre åren. 10

12 HUR MÅNGA ÄR MED PÅ TÅGET? AV OCH MED: Anna Rydenfält, Rebbelberga skola LOKAL: C201 I KORTHET: Att gå i skolan och lära sig nya saker är en utmaning. Ämnet du ska lära dig om är oftast helt nytt för dig. Fast att du talar språket som används i klassrummet så hör du ständigt nya ord och uttryck som du inte kan eller förstår. Men hur är det då när du inte ens talar språket? Jag kommer att berätta om arbetet med nyanlända elever som placerats direkt i klass F-1. Jag kommer även att prata om ett språkutvecklande arbetssätt och hur man kan tänka som klasslärare när man planerar och utför sin undervisning. Ett språkutvecklande arbetssätt är inte bara till för flerspråkiga elever utan är ett arbetssätt som gynnar ALLA elever. UPPLEVA, UTFORSKA, UPPTÄCKA GENOM JAKE, IZZY & PIRATERNA AV OCH MED: Malin Hansen, Lunnagårdens förskola LOKAL: B301 I KORTHET: Genom att lyssna och ta tillvara på barns populärkultur skapades projekt Jake, Izzy och piraterna. Följ med på Violens resa när de jobbar med ett sagooch upplevelseinriktat projekt där barnen får upptäcka, utforska och uppleva med hela sin kropp. Barns kreativitet, skaparlust, fantasi, sociala lek/samspel, språkande på olika sätt och inflytande får ta stor plats genom drama, lek och sagoäventyr. TORGET EN PLATS FÖR MÖTEN AV OCH MED: Marlena Lindkvist och Anneli Skeppstedt, Hjärnarps förskola PLATSER: 55 LOKAL: D101 I KORTHET: Torget på Hjärnarps förskola knyter ihop verksamheten och är en viktig mötesplats för alla barn, pedagoger och föräldrar. Där kan man se och lära av andras kompetenser och få en förståelse för varandras olikheter. Torget ska inspirera barnen till ett meningsfullt utforskande i en rik miljö som främjar demokratin och olikheterna hos barnen och där alla får sätta spår i ett material i mångfald tillsammans! SMARTA LÄSLÅDOR UTIFRÅN MONTESSORIPEDAGOGIKEN AV OCH MED: Therese Larsson, Ängelholms Montessoriskola LOKAL: E203 I KORTHET: Går det att använda montessorimaterialen, fast de är över 100 år gamla? Klart att det gör! Jag kommer att visa hur jag har digitaliserat det klassiska montessorimaterialet läslådorna i programmet Smart Notebook. Jag kommer även att visa hur jag arbetar med Smart Notebook, där eleverna hämtar uppgifter i GAFE och sedan gör uppgifter i programmet. Uppgifterna följer Maria Montessoris tanke om en ökad kunskaps progression, fast på ett modernt sätt. 11

13 ÖVER EN KOPP KAFFE SKER MÅNGA SAMTAL AV OCH MED: Anna Olsson NT-utvecklare F-6 och Rose-Marie Karlsson NT-utvecklare förskola LOKAL: E102 I KORTHET: Tid att lyfta tankar, någon som lyssnar, någon som ger av sin kunskap är några av aspekterna som handledning ger till pedagoger i verksamheten. Handledning som gör att egna tankar hörs och får feedback från andra lyssnare. Kunskap delas mellan deltagarna som ger nya idéer att arbeta utifrån Skolverket har under två år satsat på att utbilda handledare inom NT och i Ängelholm är det riktad mot förskola och grundskola. Vi kommer under på detta utbildningsforum bjuda in er på att få ta del av olika former av handledning och vi berättar mer kring skolverkets satsning på NT. TRE BRA APPAR FÖR ELEVER SOM BEHÖVER STRUKTUR - SCHEMA, DAGBOK OCH SKRIVA BERÄTTELSE AV OCH MED: Ylva Honoré, Martina Andersson, Claes Carlsson, Nyhem grundsärskola LOKAL: E108 I KORTHET: Vi kommer att presentera tre appar som vi använder aktivt i vårt arbete inom särskolan. Vi ger exempel på olika upplägg kring hur det kan se ut beroende på vilka svårigheter eleven har. En del behöver bilder för att förstå, för andra kan strukturen vara det man behöver mest hjälp med. Schema-app: Hur ser ett schema ut för en elev med utvecklingsstörning som bara förstår bilder? Hur ser ett schema ut för en normalbegåvad elev med AST som behöver struktur? Dagbok: Hur kan man få elever med utvecklingsstörning eller andra svårigheter att föra dagbok på ett enkelt sätt? Skriva berättelse: Hur kan du få en elev med svårighet att själv skriva och berätta. IKT I VARDAGEN AV OCH MED: Peter Widell, Södra Utmarken, Lönndalen LOKAL: E207 I KORTHET: Jag hade tänkt berätta om hur vi på Lönndalen har arbetat med vår miljö för att göra IKT naturligt för pedagoger och barn. Både hur vi har arbetat i rummen och materialet vi har att tillgå. Jag har även tänkt gå lite djupare i vilka appar vi använder på våra Ipads och demonstrera några av dessa. Då tänkte jag visa upp två appar lite extra och det är bitsboard, en app som man kan individanpassa till varje barn. Jag tänkte även visa upp appen Nikiplay som är en app som gör att barnen säkert kan använda sig av Youtube. Kommer nog även finnas tid för att demonstrera fler appar om det finns intresse. 12

14 DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLEKLASSENS SPRÅKARBETE AV OCH MED: Anna Hasselgård, Sarah Nilsson och Maria Malmborg, Rebbelberga skola PLATSER: 34 LOKAL: E208 I KORTHET: Digitala verktyg kan användas på många olika sätt, det fångar barnens intresse och nyfikenhet. Idag växer barn upp med teknik överallt runt omkring sig, det är deras vardag. Redan på förskolan har pedagogerna använt olika digitala verktyg i det språkliga arbetet och vi måste möta barnen där de är. Vårt tänkta arbete med Att Skriva sig till Läsning har visats sig bli bredare än vi tänkt från början och vi har tillsammans med eleverna fått göra en resa i de digitala verktygens värld. Om detta vill vi berätta! HELA BARNET HELA DAGEN AV OCH MED: Linda Arenhag, Mevlude Ibishi, Maria Norshammar, Madelene Möllerström och Malin Sahlstrand, Villanskolan LOKAL: E115 I KORTHET: En föreläsning om hur ett helt nytt arbetslag växer fram. Fem pedagoger med olika yrkesinriktningar och erfarenheter som tillsammans utvecklar arbetet på Stjärnan, som består av 36 elever fördelade i två klasser (åk 1-2) under förmiddagen och ytterligare en klass (åk 1) under eftermiddagen. Fokus för föreläsningen ligger på hur man som arbetslag kan samarbeta kring barnens lärande under hela dagen, både mellan klasserna och mellan skola-fritids. Tankesättet hela barnet hela dagen är målsättningen för hela verksamheten. INTRYCK, REFLEKTIONER OCH UTMANINGAR UTIFRÅN FRÅN REGGIO EMILIAS FILOSOFI AV OCH MED: Förskollärare Anette Ahlvin och Åsa Gottschalk och förskolechef Jessica Söderberg, Förskolan Munkabyn PLATSER: 80 LOKAL: Musiksal I KORTHET: Nu i maj har vi förmånen att få åka på studiebesök på förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Frågeställningar som vi bland annat kommer att ha med oss är: Hur tar det demokratiska uppdraget sig uttryck i deras verksamhet? Hur ser deras pedagoger på hur vi kan följa individens lärande i kollektivet? Hur viktigt är det att båda fakta och fantasi får ta plats i ett projekt? På vår föreläsning vill vi dela med oss utav våra reflektioner och intryck ifrån resan. Vilka utmaningar står vi inför i vår organisation/på våra förskolor utifrån de nya kunskaper vi tagit med oss från Reggio Emilia? 13

15 PEDAGOGISTANS OCH ATELJERISTANS ROLLER - I ETT SAMMANHANG AV MÖTEN, REFLEKTION OCH UTMANINGAR AV OCH MED: Maria Rellmar, Petra Nilsson och Helen Backman, Hjärnarps förskolor LOKAL: B301 I KORTHET: På Hjärnarps förskolor har man valt att organisera verksamheten för att med hjälp av pedagogista och ateljerista utveckla kvalitén på förskolan. Vad innebär dessa två roller för den pedagogiska verksamheten på förskolan? Hur kan man med hjälp av pedagogista och ateljerista skapa ett djup i barnens och pedagogernas lärande? Maria, Petra och Helen kommer att berätta om hur man kan organisera för att möjliggöra för detta. Vikten av 100-språkligheten kommer att beskrivas under föreläsningen och att jobba projektinriktat med den pedagogiska dokumentationen som motor i utvecklandet av projekten. SKRIVA SIG TILL LÄSNING I FÖRSKOLEKLASS AV OCH MED: Camilla Kant och Lotta Olsson, Södra Utmarkens skola LOKAL: E212 I KORTHET: Skriftspråket intresserar många barn som ska börja i förskoleklass. De förväntar sig lära sig läsa och skriva när de börjar skolan och är nyfikna och motiverade. Förskolorna arbetar medvetet med barns språkliga utveckling och barnen har mycket med sig när de börjar skolan. Hur kan vi möta barn i sin lust att erövra skriftspråket när alla ännu inte har finmotoriken till att forma bokstäver? Hur kan man lägga upp ett arbete där leken inte går förlorad samtidigt som vi möter barn i deras önskan att lära sig läsa? Kan ASL vara en bro mellan våra läroplaner? Ni ska få följa med i vårt vardagliga arbete Att skriva sig till läsning tillsammans med barnen i vår förskoleklass. Camilla och Lotta har arbetat med de yngre barnen i många år. Camilla i förskoleklass och Lotta som lärare i åk 1-3. Idag arbetar båda i förskoleklass och kommer att följa gruppen tillsammans till åk 1. LÄSFÖRSTÅELSE OCH KREATIVITET AV OCH MED: Birgitta Sturesson och Birgitta Carlsson, Magnarps skola LOKAL: B304 I KORTHET: Vi berättar om hur vi arbetar åldersintegrerat mellan en förskoleklass och en årskurs 3. Tillsammans fördjupar vi läsförståelsen med hjälp av Läsfixarna, En läsande klass. Detta gör vi med kreativa aktiviteter som till exempel måla, dramatisera, skriva böcker i publisher och filma. Vi ser att elevernas gemensamma skapande ger fin arbetsglädje och gemenskap. FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR 14

16 ÖVNINGSSKOLA - ETT SAMARBETE MELLAN VILLANSKOLAN/REBBEL- BERGA OCH HALMSTAD HÖGSKOLA AV OCH MED: Kristina Andersson, Tina Anderberg och Lotta Nilsson, Villanskolan/Rebbelberga skola LOKAL: E206 I KORTHET: Under läsåret har Villanskolan och Rebbelberga skola blivit särskilt utvalda av Halmstad högskola att vara en övningsskola för lärarstuderande. Övningsskolans försöksverksamhet vilar på tre ben; VFU:n, VI-dagar och samarbetet mellan skola och högskola. I detta föredrag kommer vi att berätta om våra erfarenheter och vårt lärande kring detta samarbete. I samarbete med Halmstad Högskola sker ett utbyte som ger en kvalitetshöjning för alla parter. Vi tar del av ny forskning samtidigt som studenterna får en verksamhetsförlagd utbildning som ger direkt koppling mellan teori och verksamhetens erfarenheter. Skolorna erbjuder hög handledarkompetens eftersom alla VFU-handledare erbjuds förutsättningar att gå handledarutbildning. ATT UNDERVISA I LÄSFÖRSTÅELSE PÅ GYMNASIET ETT LÄSPROJEKT I SVENSKA OCH ENGELSKA ENLIGT RT AV OCH MED: Susanne Eek och Maria Tocaj Piehl, gymnasieskolan LOKAL: E207 I KORTHET: Under innevarande läsår pågår ett läsprojekt på Ängelholms gymnasieskola. Projektet innebär att undervisningstiden i engelska och svenska utökats för att lärarna ska jobba med explicit läsförståelseundervisning enligt RT-metoden som förespråkas av bl.a. Barbro Westlund. Föreläsningen kommer att handla om hur metoden kan anpassas för äldre elever samt ge konkreta exempel på hur arbetet med eleverna sett ut. HUR KAN MAN DIGITALISERA ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA? AV OCH MED: Marcus Jakobsson, Rebbelberga skola PLATSER: 24 LOKAL: E104 I KORTHET: Då jag för 1,5 år sedan började på Rebbelberga skola fick jag information om att man arbetade med lärplattformen Fronter. Jag hade inte så mycket kunskap om detta verktyg, men efterhand fick jag en inblick i det och såg stora fördelar med att även kunna använda mig av detta i idrott och hälsa. Jag började så smått lägga in läxor och information i deras kalender och filmer m.m. i deras klassrum. Så småningom märkte jag att det underlättade att eleverna gick in i mitt rum, så att jag slapp lägga ut i flera klassers rum. Hösten 2014 fick jag hjälp av min kollega Linda Gustavsson att skapa det som vi gav namnet Idrottsrummet. Jag kommer berätta hur jag arbetar med detta rum och förhoppningsvis inspirera andra att göra något liknande. 15

17 TÅSSJÖ LÄGERSKOLA, MÖJLIGHETERNAS PLATS AV OCH MED: Stefan Nilsson (Söndrebalg), Morgan Wessman (S. Utmarken) Laila Karlsson (Tåssjö) Tobias Fahlén (Tofta) LOKAL: E202 I KORTHET: En lyckad lägerskola ger bättre sammanhållning i klassen och möjlighet att nå flera kunskapskrav i olika ämnen. Vi kommer ge exempel på: Program för en lyckad vistelse på lägerskolan Lektionsplaneringar och övningar Men kanske framförallt samtala och utbyta idéer kring hur en vistelse på lägerskolan blir en succé! FRÅN ENSAMKOMMANDE BARN TILL SJÄLVSTÄNDIG VUXEN AV OCH MED: Linda Lundberg, Frida Sjölin och Jonas Landin, integrationsenheten PLATSER: 24 LOKAL: D203 I KORTHET: Hur ser kommunens arbete ut med målgruppen ensamkommande flyktingbarn? Vad händer från att en anvisning kommer till att ungdomen ska stå på egna ben? Vilka är involverade och vad innebär det konkreta arbetet? YOUNG IDEAS FOR EUROPE - ETT HÅLLBART UTVECKLINGSPROJEKT AV OCH MED: Eva Manola och Anna Lycknets, Ängelholms Gymnasieskola RO2/ RO3 LOKAL: E103 I KORTHET: Tillsammans med initiativet Young Ideas for Europe och ungdomsledda samhällsföretaget Wake-Up Call arbetar 39 gymnasieelever med att utveckla innovativa idéer för att möta Europas framtida energibehov. Young Ideas for Europe är ett initiativ från en av Europas största stiftelser Robert Bosch Foundation, designat för elever mellan 15 och 18 år. Initiativet skapar ett paneuropeiskt nätverk som ger unga över hela EU chansen att aktivt delta i dialogen kring Europas framtid. Under fem dagar utvecklar eleverna idéer för hållbara energiplaner som kan möta Europas framtida behov. De bästa av idéerna från hela Europa sätts ihop till en gemensam handlingsplan New Energy for Europe vilken presenteras för EU:s ordförandeskap och beslutsfattare i Bryssel. Projektveckan äger rum i alla 27 EU-länderna. Under den engagerande projektveckan vände sig eleverna i Ängelholm till områdesexperter som Pär Holmgren, känd tevemeteorolog, Lars Ahlmström, miljöexpert och politiker för stöd och vägledning. 16

18 INTERNATIONALISERING FÖR ALLA AV OCH MED: Karin Magnusson, Patricia Moberg och Anna Lundgren, Ängelholms gymnasieskola RO3 LOKAL: E201 I KORTHET: Vi kommer att dela med oss av våra erfarenheter av att söka och medverka i internationella skolutbyten. Vi har sökt medel på UHR och blivit beviljade för både förberedande besök och praktikutbyte. Våren 2015 deltog vi även i en internationell kongress i Nantes, Frankrike, där syftet var att öka internationella utbyten i hela Europa. På denna kongress var det ytterligare 18 andra länder. Sverige står i dag för 1% av alla utbyten som sker. Detta vill vi ändra på, och göra Ängelholms kommun till en internationaliseringskommun. Vi vill sprida kunskap, erfarenheter och information för att öka internationalisering i Ängelholms kommun. Utbyten kan göra stor skillnad i våra elevers liv. Vill du berika ditt och dina elevers studiegång då ska du lyssna på oss. ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING BRÄDSPELET GASUCO AV OCH MED: Patrik Nyqvist, Göran Persson och Kristoffer Johnsson, Nyhemsskolan PLATSER: 20 LOKAL: E110 I KORTHET: Gasuco är ett snabbspelat och diskussionsbaserat kunskapsspel inom hållbar utveckling med fokus på argumentation och reflektion. Spelet kan användas som ett eget undervisningsmaterial eller integrerat med anpassade eller fria föreläsningar inom ämnet. Gasuco är packat med kunskap, spännande och mycket aktuellt. Spelet innehåller över 250 unika faktafrågor, diskussioner och begrepp utvecklat för grund- och gymnasieskola. DRIV ELEVERNA TILL ATT DRIVA SIG SJÄLVA! AV OCH MED: Jenny Frick, PLATSER: 80 LOKAL: Musiksal I KORTHET: Varken att få elever att ta till sig kunskapskraven eller att motivera dem att ta ansvar för att uppfylla dem är lätt. Föredraget beskriver ett arbets- och förhållningssätt som driver eleverna till att vilja förstå kunskapskraven och som motiverar dem att uppfylla dem. Ett sätt som innebär hög elevaktivitet och som skapar engagemang för uppgiften. Dessutom är det tidseffektivt för läraren. Vi funderar också på hur arbetssättet skulle kunna implementeras inom just ditt ämne. 17

19 ATT ANVÄNDA DOKUMENTKAMERAN I UNDERVISNINGEN MED FOKUS MOT MATEMATIK AV OCH MED: Carina Heijdenberg, Nyhemsskolan LOKAL: B201 I KORTHET: En introduktion till hur du kan använda dokumentkameran i din undervisning där elever görs delaktiga i sitt eget och i sina kamraters lärande. Jag kommer att visa hur jag och eleverna arbetar utifrån deras eller andras elevlösningar i det aktiva lärandet i klassrummet med fokus mot matematik. Dokumentkameran kan med fördel användas i alla ämnen för att skapa ökat intresse och delaktighet hos eleverna. Som avslutning kommer ni som är intresserade att få prova och komma med förslag på hur ni kan använda er av dokumentkameran i er undervisning. VÅLD I NÄRA RELATIONER SKOLAN EN FRISTAD? AV OCH MED: Paula Rydholm, Kompetenscentrum mot våld i nära relationer 0 LOKAL: Aula I KORTHET: Statistiken visar att vart tionde barn lever i familjer där det förekommer våld. Vart tjugonde barn upplever våld ofta. Den offentliga arena som dessa barn vistas i är förskolan eller skolan, som ska främja varje barns möjlighet till lärande. Samtliga anställda inom skola och förskola har anmälningsplikt om man misstänker att ett barn far illa. Ängelholms kommun har ingått avtal med Kompetenscentrum mot våld i nära relationer som utbildar personal i ämnet. Genom att höja kunskapen om våld i nära relationer och synliggöra vilka konsekvenser det får för de barn, kvinnor och män som drabbas, rustar vi för möjligheten att de utsatta får mer hjälp och stöd. Har anställda kunskap om våldet upptäcker man det lättare, man vågar även prata om det och man anmäler utsatthet för våld i större omfattning. I MORGON ÄR EN ANNAN DAG AV OCH MED: Daniel Henriksson, Peter Ljungdahl och Patrik Collin, Ängelholms Gymnasieskola RO2 LOKAL: E214 I KORTHET: Lämna in i tid? Varför då? Vad är det som styr elevers skolvardag? Vilka strategier används i valet mellan att lämna in, eller att inte lämna in? Vad motiverar och vad motiverar inte? Vilka upplevelser har gymnasieelever av sin egen skolpraktik? En inblick i elevers vardag, där uppskjutande beteende och strategiska val styr. Föreläsningen kommer att redovisa erhållna resultat från en pågående studie kring elevers prokastrinering. Utvalda elever på samhällsvetenskapliga programmet, med bristande motivation och uppskjutande beteende har intervjuats. Frågor som behandlas vid föreläsningen och vid efterföljande diskussion är orsaker till uppskjutande beteende bland elever och vad som kan göras för att öka motivationen och därigenom uppnå en högre måluppfyllelse. 18

20 BLOGG OCH FACEBOOK I UNDERVISNINGEN AV OCH MED: Charlotte Marie och Ulrika Rosqvist-Lindahl, Toftaskolan LOKAL: E102 I KORTHET: Är du sugen på att förändra något i din undervisning? Vågar du prova och vågar du göra fel? Vågar du stå fast vid din idé och bara köra på? Självklart vågar du det! Visst kan ett nytt arbetssätt bli lite motigt i början, men det är värt det. Vi vet! Vi är Charlotte (språklärare) och Ulrika (SO-lärare) och vi jobbar med åk 7-9 på Toftaskolan. Vi använder båda två blogg och Facebook i vår dagliga undervisning sedan något år tillbaka, fast på lite olika sätt. Vi kommer att berätta om våra erfarenheter och ge konkreta tips. Det vi kommer att prata om är: syftet med blogg och Facebook i undervisningen olika sätt att möta eleverna på Facebook kopplingen till LGR11 hur man startar och administrerar en blogg hur man får med sig eleverna på tåget vinsterna med arbetssättet EFFEKTEN AV IKT-ANVÄNDNING I SPANSKUNDERVISNING AV OCH MED: Henrietta C. Godolakis, Ängelholms gymnasieskola PLATSER: 24 LOKAL: D203 I KORTHET: Effekten av IKT-användning i spanskundervisning. Under föreläsningen presenteras forskningsresultaten av en komparativ studie genomförd under läsåret 13/14 i två undervisningsgrupper i spanska med olika datoranvändning. Vilken effekt har datoranvändningen på elevernas utveckling av målspråket i en språkundervisning präglad av det kommunikativa paradigmet? Vilka andra faktorer påverkar elevernas utveckling? UNDERVISNING I FÖRSKOLAN EN BESKRIVNING AV ETT PROJEKT I SAMARBETE MED HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD AV OCH MED: Susanne Rimsby, Git-Marie Nilsson och Titti Skog, Vita villans förskola LOKAL: E108 I KORTHET: Är du nyfiken på hur man kan jobba med vetenskaplig grund inom förskolan? Läsåret fick vi möjlighet att ingå i ett kompetensutvecklings-och forskningsprojekt kopplat till Högskolan i Kristianstad. Syftet med projektet var att vi pedagoger genom fördjupad kunskap och förståelse om målstyrda processer skulle kunna utveckla ett professionellt yrkesspråk kring uppdrag och undervisning inom naturvetenskap. Projektet utgick från variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Vi kommer visa hur vi arbetade med våra 5-åringar och hur det stärkte oss i vår yrkesroll. 19

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK 6-9 HÅSTENSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam föreläsning

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus De flesta av oss är överens om att skola och utbildning är i behov av stora förändringar. Det handlar om ledarskap, pedagogik, individualisering,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

SVENSKA SKOLAN I NAIROBI

SVENSKA SKOLAN I NAIROBI SVENSKA SKOLAN I NAIROBI EN SKOLA FÖR DIG Svenska Skolan i Nairobi har funnits sedan 1968. Vi har en lång erfarenhet som utlandsskola. Här finns förskola från 1,5 års ålder, förskoleklass och grundskola

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2014 En resurs för personal som arbetar med barns och ungas hälsa samt rättigheter. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Hälsokällan - en verksamhet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Program för studiedagen den 19 september 2011

Program för studiedagen den 19 september 2011 Program för studiedagen den 19 september 2011 PASS 1 kl 8 9:45 Språkbiten Lina Rahm Hallberg och Anders Gransö Platengymnasiets aula Antal personer ca 250 Målgrupp: Alla lärare F 6 Fika i Platens café!

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Äventyrspedagogik Verksamhetsplanen för Rödsleskolan Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Innehåll Kort presentation sid 3 Vad är äventyrspedagogik? sid 4

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer