UTBILDNINGSFORUM 13 augusti 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTBILDNINGSFORUM 13 augusti 2015"

Transkript

1 UTBILDNINGSFORUM 13 augusti 2015

2 VÄLKOMMEN TILL VÅRT TREDJE UTBILDNINGSFORUM! Ängelholms kommun profilerar sig som Kunskapsstaden Intentionen är att alla led i våra verksamheter ska genomsyras av ett utvecklingsarbete som sker på egna villkor, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att uppfattas som en kunskapsstad av andra än ängelholmare har två fokusområden pekats ut av politikerna i nämnden. Det ena området handlar om huvudprocessen ökad måluppfyllelse och förbättrade skolresultat för varje elev. Om Ängelholm hävdar sig väl i förhållande till sina förutsättningar finns det goda möjligheter att vi uppfattas som en kunskapsstad av vår omgivning. Det andra fokusområdet handlar om att Ängelholm i så stor utsträckning som möjligt förknippas med forskning och en skola på vetenskaplig grund. Doktorander i lärande, satsningen på lärprocessledare och vår FoU-organisation under uppbyggnad innebär långsiktligt samarbete med Lunds Universitet, Campus Helsingborg, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet. På Utbildningsforum bygger vi kapaciteten undersökningsbaserad skolutveckling, lärarskicklighet och kollegialt lärande. När vi länkar ihop våra kapaciteter med strukturer inom skolan och i det utvidgade lärarrummet, vilket Utbildningsforum är i allra högsta grad, har vi igång många bärande delar i den lärande organisationen. Det är många pedagoger som har medverkat vid de två tidigare tillfällena, vilket innebär att andra av naturliga skäl kliver fram för första gången och håller ett seminarium för kollegorna. Tack alla ni för ert engagemang och att ni vågar bidra till Ängelholms fortsatta utveckling. Tony Mufic Chef Lärande och familj DATUM & PLATS Den 13 augsuti 2015 på Rönnegymnasiet i Ängelholm. ANMÄLAN & BEKRÄFTELSE Anmäl dig via formuläret som kommer till din e-postadress. Tänk på att platserna i lokalerna är begränsade. Först till kvarn! Senaste datum för anmälan är 12 juni Bekräftelse skickas till dig via e-post när du gör din anmälan. Spara din bekräftelse, den hjälper dig att hitta rätt lokal under forumet! PROGRAM FÖR DAGEN PASS FIKA 09: PASS LUNCH LUNCHFÖRELÄSNING: PASS FIKA PASS PERNILLA NILSSON Professor, Högskolan i Halmstad 1

3 FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR VÅGA VÄLJA ANNORLUNDA! Ämnesbeteckningar i programmet representerar den verksamhet seminariet i första hand är anpassat för. För att du ska få ut så mycket som möjligt av utbildningsforum rekommenderar vi dig att även gå på seminarier som handlar om andra verksamheter än din egen! SEMINARIUM Vägledande samspel ICDP (International Child Development Programme) Koll på fotoredigering Aktivitet förebygger vägen till en organiserad fritid Stöd för NT-utveckling nu och i framtiden Alla barn gör rätt om de kan - om Skolresursen i Ängelholm Tobaksfri skola - skolans ansvar och möjligheter Hur bidrar elevhälsan till barn och elevers lärande, hälsa och välbefinnande? Stillasittandets negativa hälsokonsekvenser Existentiella frågor vid livets slut Hur sätter vi fokus på barnkonventionen? - Från uppmärksamhetsvecka till en naturlig del i det dagliga arbetet Ängavångens förskola i ny kontext Tänkande hattar enligt Edward Bonos Sociala medier 1.0 Att arbeta som volontär på ett barnhem i Tanzania I mötet med Reggio Emilias pedagogiska filosofi väcktes eldsjälen i mig Musik för social och mänsklig utveckling Varför doktorander i lärande? Fronter för enklare dokumentation och bättre överblick av särskilt stöd Organiserad rastverksamhet en arena för vidgat lärande Musik inte bara sång Hur många är med på tåget? Uppleva, utforska, uwpptäcka genom jake, izzy & piraterna Torget en plats för möten Smarta läslådor utifrån montessoripedagogiken Över en kopp kaffe sker många samtal Tre bra appar för elever som behöver struktur IKT i vardagen Digitala verktyg i förskoleklassens språkarbete Hela barnet hela dagen 2

4 Intryck, reflektioner och utmaningar utifrån från Reggio Emilias filosofi Pedagogistans och ateljeristans roller - i ett sammanhang av möten, reflektion och utmaningar Skriva sig till läsning i förskoleklass Läsförståelse och kreativitet Övningsskola - ett samarbete mellan Villanskolan/Rebbelberga och Halmstad högskola Att undervisa i läsförståelse på gymnasiet ett läsprojekt i svenska och engelska enligt RT Hur kan man digitalisera ämnet idrott och hälsa? Tåssjö lägerskola, möjligheternas plats Från ensamkommande barn till självständig vuxen Young ideas for Europe - ett hållbart utvecklingsprojekt Internationalisering för alla Energi och hållbar utveckling brädspelet GASUCO Driv eleverna till att driva sig själva! Att använda dokumentkameran i undervisningen med fokus mot matematik Våld i nära relationer skolan en fristad? I morgon är en annan dag Blogg och Facebook i undervisningen Effekten av IKT-användning i spanskundervisning FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR Undervisning i förskolan en beskrivning av ett projekt i samarbete med Högskolan i Kristianstad Titta, det är min bokstav, det står Ella! - aktionsforskning inifrån praktiken, hur gör vi? Använda digitala verktyg i förskoleprojekt Kreativitet föddes och idéer möttes det blev ett minimello Workshop book creator, barnens arena för dokumentation Att möta och bemöta dagens familjer familjen i fokus, familjecentralerna i Ängelholms kommun Små barns inskolning i förskolan 3

5 Se möjligheterna och vårt samhälle Äventyrspedagogik från idé till äventyr Vad ska jag göra för att höja mitt betyg? Lärprocesstudie om läsning Utmanande klasser Surfa säkrare på nätet tips och inspiration Post-it lapp eller padlet i den formativa undervisningen måste man välja? Min resa från mellanstadiet via lärarutbildningen på Halmstad högskola till att bli läromedelsförfattare Pedagogik i förändring för mer glädje i undervisningen Rörelsepauser vid datoranvändare En läsande klass i praktiken läsförståelse genom boksamtal i helklass med skolbokspoolen som resurs Analys av resultat leder till bättre resultat ett elevhälsoperspektiv! Elevhälsoteamet som en resurs i skolans elevhälsoarbete Formativ bedömning med Fronter som verktyg Ökad motivation genom ett mer utvecklat samarbete mellan skolan och omvärlden Platsbaserat lärande att använda närmiljön i undervisningen Grej of the day Att anpassa idrott och hälsa för de yngre åldrarna Mindfulness & yoga i skolan för ett bättre välmående och ökade akademiska resultat Aktivitet och delaktighet med digitala verktyg Vad har man egentligen sysslat med på NO:n och tekniken på mellanstadiet? Storyline vikingatiden i åk 4 Värdegrundsarbete i högstadiet Delaktighetsmodellen ett arbetssätt som stärker brukarnas möjlighet att ha eget inflytande över och i sina liv Vårdhund motiverar till nya förutsättningar, motivation, utveckling och självkänsla av både psykiska och fysiska förmågor Pict-O-Stat ett webbaserat enkätverktyg där brukarna/deltagarna kan mäta den egna upplevda kvaliteten 4

6 PROGRAM VÄGLEDANDE SAMSPEL ICDP (INTERNATIONAL CHILD DEVELOPMENT PROGRAMME) AV OCH MED: Karina Nilsson och Gunilla Karlsson, elevhälsan LOKAL: C202 I KORTHET: Du får en inblick i, och exempel på, vad det innebär att arbeta utifrån Vägledande samspel ICDP. Forskningen visar att relationen mellan pedagog och barn/ elev har stor betydelse för både utveckling och lärande. Vägledande samspel ICDP är ett hälsofrämjande och förebyggande program som bygger på FN:s Barnkonvention. Syftet med programmet är att du blir mer medveten om ditt förhållningssätt och vilken betydelse detta har för barns/ungdomars utveckling. Ibland benämns Vägledande samspel ICDP som ett program som omsätter empati i praktiken. KOLL PÅ FOTOREDIGERING AV OCH MED: Annmarie Brandstädter, Kungsgårdsskolan LOKAL: B203 I KORTHET: Här får du lära dig grunden i hur olika fotoredigeringsprogram fungerar. Utvecklingen inom online- och gratisprogram går hela tiden framåt. Det är de program som kanske är intressanta för oss i skolan. I kursen kommer olika program att jämföras och du som deltagare kommer att se likheterna och lära dig grunderna i de du har användning för. Ta med dig dator eller surfplatta. AKTIVITET FÖREBYGGER VÄGEN TILL EN ORGANISERAD FRITID AV OCH MED: Maja Arvidsson och Lotta Vöcks Möller LOKAL: E109 I KORTHET: Aktivitet förebygger är en obligatorisk prova-på-verksamhet, där alla Ängelholms skolor deltar med någon årskurs. Eleverna får prova föreningsliv på skoltid, med en timmes utökad idrottslektion. AF leder till en tillhörighet i förenings- och kulturlivet för 25% av eleverna och 75% upplever att de har fått nya vänner. Nyckelord i vår verksamhet är bemötande och förhållningssätt. Vi ser att ledarskapet är avgörande för barn och ungas utveckling. Under föreläsningen kommer Ni få ta del av praktiska och enkla metoder som ger alla elever samma chans till utveckling. Vi ser ett starkt samband mellan hälsa, ledarskap och måluppfyllelse. För många barn och unga är en fritidssysselsättning en dröm som inte kan uppfyllas, då ekonomiska frågor eller annan problematik sätter käppar i hjulet. Vi gör det omöjliga möjligt för dessa barn genom att hjälpa till med medlemsavgifter, lägeravgifter och utrustning. FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR 5

7 STÖD FÖR NT-UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN AV OCH MED: Christian Rydberg, LOKAL: E206 I KORTHET: Under föreläsningens första del kommer olika former av stöd för att utveckla det pedagogiska arbetet i förskola och grundskola presenteras. Exempel på saker som kommer att tas upp är NTA, Snilleblixtarna, Innoviserna, LHU-samarbete med NSR, Ängelholms Marina Naturskola, NTernfortbildning för pedagoger i förskola och förskoleklass, kollegiala lärandet Tre träffar, samarbete med Järnvägens museum, Skolverkets NT-stöd, bedömning med Queenslands-materialet samt forskning om förskola och skola. Den andra delen öppnas upp för en diskussion om hur vi i kommunen kan organisera vårt arbete med utveckling av NT-ämnena tillsammans för att nå ännu längre. ALLA BARN GÖR RÄTT OM DE KAN - OM SKOLRESURSEN I ÄNGELHOLM AV OCH MED: Marko Skön, elevhälsan LOKAL: C201 I KORTHET: En föreläsning om Skolresursen och det förhållningssätt som är grunden för verksamheten. Med tankar från Bo Hejlskov Elvén, Ross Greene, Anne Linder med flera. Några frågor som diskuteras är: Vilka elever är skolan till för? Hur arbetar man med elever som har stora skillnader i svårigheter och behov? Vad innebär en placering? Vad behöver eleverna lära sig? Hur ser den anpassade studiegången ut? Vilken hjälp erbjuder skolan? Hur ser stödet ut? Hur undanröjer man hinder för inlärning? Hur motiverar man elever som inte vill lära sig? Vilka är framgångsfaktorerna? Varför lyckas vi inte alltid? TOBAKSFRI SKOLA - SKOLANS ANSVAR OCH MÖJLIGHETER AV OCH MED: Maria Selway, Drogförebyggande samordnare; Lärande och Familj, Marianne Havsjö, Skolsköterka, Valhall College, Lärande och Familj, Lina Johansson, Tillsynsansvarig, Smhällsutveckling. LOKAL: E211 I KORTHET: Varför är det viktigt att skolan engagerar sig i tobaksfrågan och hur kan du som skolledare eller pedagog agera? Vad säger lagen om rökning på skoltid? Vad är skolverkets hållning i ämnet tobak? Vi kommer också kort beröra de insatser som görs utanför skoltid i Ängelholm när det gäller att förebygga bruk av tobak bland barn och unga. Vi kommer gemensamt att svara på frågorna ovan samt dela med oss av konkreta verktyg som du direkt kan omsätta i handling. Under presentationen kommer vi även att beröra snus och e-cigaretter. 6

8 HUR BIDRAR ELEVHÄLSAN TILL BARN OCH ELEVERS LÄRANDE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE? - UTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR ETT GOTT OCH LÅNGT LIV! AV OCH MED: Anna Ristovska, verksamhetschef elevhälsan och Ann-Louise Rubin, verksamhetschef medicinsk resurs LOKAL: C202 I KORTHET: Sambanden mellan levnadsvillkor, skolresultat och hälsa är starka. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsans roll är främst att vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö. Det ska också vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser och hälsobesök. Elevhälsoenkäten kan användas för att följa elevers hälsa på individ, klass, skol- och kommunnivå. Känner du till resultaten på din skola? STILLASITTANDETS NEGATIVA HÄLSOKONSEKVENSER AV OCH MED: Calle Erlandsson och eventuellt Christos Makropoulos, gymnasieskolan LOKAL: E103 I KORTHET: Vårt samhälle och vår livsstil har blivit vår kropps värsta fiende. Stillasittandet har blivit en stor hälsorisk som kan jämställas med kraftig övervikt och rökning. Vad kan vi göra åt det? Sveriges Hälsoklyftor bara ökar och skolans roll som hälsoinspiratör är viktigare än någonsin, men vilka är våra resurser? Vad gör våra politiker? Inser vi allvaret av en allt sjukare och tröttare befolkning? Forskare säger att hälften av de som föds idag kommer att bli 100 år gamla. Samtidigt så likställer samma forskare hälsoriskerna med vår inaktiva livsstil med riskerna vid rökning eller kraftig fetma. Kan vi inte ändra på vår stillasittande livsstil så lär våra framtida gamlingar tillbringa större delen av de sista 50 åren på sjukhus eller andra vårdinrättningar. Dessutom måste de kanske jobba tills de fyller 80 för att få ihop pengar till sin pension. En ekvation som inte kommer att gå att lösa enligt mitt sätt att se det. Vi måste bli sundare och friskare helt enkelt och det finns ingen genväg! EXISTENTIELLA FRÅGOR VID LIVETS SLUT AV OCH MED: Maria Bengtsson och Ulla Lundström, vuxenutbildningen PLATSER: 24 LOKAL: E110 I KORTHET: Det är ett privilegium att få följa en medmänniska den sista tiden i livet och dela de djupa frågorna. Men hur blir det en bra tid och ett bra medmänskligt möte? En viktig och värdefull uppgift för såväl närstående, utvalda vänner och vårdpersonal, i en tid och ett samhälle där döden inte längre alltid ses som en naturlig del av livet. Vuxenutbildningen utbildar, föreläser, handleder, ger kunskap, hopp, råd och stöd i syfte att vården av döende ska bli så bra som möjligt oberoende av vårdform. Vården av döende är viktigt och kan inte göras om. 7

9 HUR SÄTTER VI FOKUS PÅ BARNKONVENTIONEN? - FRÅN UPPMÄRK- SAMHETSVECKA TILL EN NATURLIG DEL I DET DAGLIGA ARBETET AV OCH MED: Lars Persson (kultur och stad) och Matilda Hedén (servicestöd) 0 LOKAL: Aula I KORTHET: Kommunens barnrättsstrateger ger en bild av barnrättsarbetet på lokal, regional och nationell nivå. Var med och påverka utformningen av barnkonventionsveckan 2015 som avslutas med den nationella manifestationen Tusen lyktor. Ge input till diskussionen kring: hur kan barnkonventionen bli en del av det dagliga arbetet? hur får vi med barnen och barnets perspektiv i arbetet? ÄNGAVÅNGENS FÖRSKOLA I NY KONTEXT AV OCH MED: Linda Bygdeståhl och Charlott Lindgren, Ängavångens förskola LOKAL: B201 I KORTHET: Vad innebär mångfald för oss just nu? Genom vår aktionsforskning och kommunens satsning på förskolelyftet Dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten i förskolan har vi ökat vår medvetenhet om vikten av att bejaka mångfalden. Genom detta ser vi att förskoleverksamheten på Ängavångens förskola har kommit i en ny kontext, om detta vill vi berätta. TÄNKANDE HATTAR ENLIGT EDWARD BONOS AV OCH MED: Lena Ahl, Toftaskolan PLATSER: 25 LOKAL: B307 I KORTHET: De sex tänkarhattarna symboliserar olika sätt att tänka, och ska användas genom att man enskilt eller i grupp fokuserar på ett problem från sex olika perspektiv. De sex hattarna har olika färger och tas på antingen mentalt eller fysiskt. SOCIALA MEDIER 1.0 AV OCH MED: Maria Henryson och Jenny Böös, Kungsgårdsskolan LOKAL: E116 I KORTHET: En introduktion till hur du kan utveckla dig i din roll som lärare och din undervisning med hjälp av det utvidgade kollegiet. Vi börjar med att gå igenom hur man kommer igång genom att skapa facebookkonto och/eller twitteralias, så ta med smartphone eller dator! Därefter ger vi exempel på nyttiga och användbara saker och uppgifter vi fått del av via sociala medier. Avslutningsvis tipsar vi om givande grupper att delta i på facebook och intressanta personer att följa på twitter. 8

10 ATT ARBETA SOM VOLONTÄR PÅ ETT BARNHEM I TANZANIA AV OCH MED: Anna Karlsson, Förskolan Gläntan PLATSER: 24 LOKAL: B202 I KORTHET: En berättelse om hur det är på ett barnhem i Tanzania. Anna arbetade som volontär i två månader under hösten Barnen på förskolan i Skälderviken var involverade inför resan och tog också del av berättelserna efter. En spännande erfarenhet som ger oss insyn i hur det är på andra platser i världen. I MÖTET MED REGGIO EMILIAS PEDAGOGISKA FILOSOFI VÄCKTES ELD- SJÄLEN I MIG AV OCH MED: Oliwia Ann-Charlott Johansson, Strövelstorp LOKAL: B306 I KORTHET: I mitt forskningsarbete av en Förskola/skola i Stockholm inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi fann jag värdet av ett gemensamt förhållningssätt i synen på barnet - eleven samt lärande och kunskap. I föreläsningen kommer jag att förtydliga vad detta förhållningssätt innehåller. Föreläsningen kommer även att innehålla: Det är i praktiken, i vardagen som etiken och den verkliga värdegrunden bor. Det bor inte i orden det bor på jorden. Är Fast Know något bra? Lust och Nyfikenhet Wonder is the mother of all science Jag är övertygad om nyfikenhetens och det klassiska bildningsidealet. Finns det en risk att systemvärlden (massmedia - internet) invaderar vår livsvärld? Demokratins värdegrund Lyssnandets - kommunikationens pedagogik Med denna föreläsning hoppas jag att det ska tändas små eldar i även i era själar. MUSIK FÖR SOCIAL OCH MÄNSKLIG UTVECKLING AV OCH MED: Johanna Ericsson, Errarps skola LOKAL: D201 I KORTHET: Kan vi använda musik som verktyg för social och mänsklig utveckling? Kan musiken genom gruppen, orkestern eller kören vara ett forum för en demokratisk skolning i skolan? Vi pratar musik och samhälle lokalt, nationellt och internationellt med filosofin El Sistema som grund. VARFÖR DOKTORANDER I LÄRANDE? AV OCH MED: Frank Fredriksson, Ängelholms gymnasieskola PLATSER: 28 LOKAL: E101 I KORTHET: Jag kommer att presentera projektet Doktorander i lärande (DiL) från idé till förverkligande. Vad är tanken med projektet? Vart är vi på väg? Varför är DiL så viktigt? Vad vinner vi och vad vinner doktoranderna/universitetet/högskolan på satsningen? 9

11 FRONTER FÖR ENKLARE DOKUMENTATION OCH BÄTTRE ÖVERBLICK AV SÄRSKILT STÖD AV OCH MED: Christer Johansson, Nyhemsskolan PLATSER: 20 LOKAL: E107 I KORTHET: Många elever är i behov av olika former av stöd beroende på deras hjälpbehov. Ibland kan det vara svårt att hålla reda på vilken elev som får stöd i olika ämnen, när och varför. På Nyhemsskolan har vi sammanfattat detta i en särskild sida på fronter. Här förs allt in som inte är tystnadspliktsbelagt och alla kan snabbt och enkelt ta del av det. ORGANISERAD RASTVERKSAMHET EN ARENA FÖR VIDGAT LÄRANDE AV OCH MED: Joel Björn och Andreas Jönsson, Rebbelberga skola/fritids LOKAL: E214 I KORTHET: Vi ser rasten som ett utmärkt tillfälle under skoldagen där elever kan förenas med skolgården som gemensam arena. Denna föreläsning bygger på den rastverksamhet som Joel Björn arbetat med under Vi kommer även att belysa den vetenskapliga grunden med förstärkning av litteratur och artiklar som styrker rastens betydelse och belyser hur platser på skolan upplevs olika av elever. Under föreläsningen kommer vi att berätta om hur vi pedagoger med enkla medel och metoder kan skapa rum i rummet. Vi kommer att redogöra för vår syn på skolgården och rasten som en lärmiljö där elever kan mötas över åldrar, intresse och kulturella bakgrunder. Den organiserade rasten är ett sätt att samverka utifrån de olika pedagogiska perspektiven i skola, förskoleklass och fritidshem där fritidspedagogens kompetens kan komma till sin rätt genom det informella lärandet. Genom att synliggöra och utveckla det situationsstyrda lärandet samt att kunna se hur detta tillämpas i barnets vardag med leken som metod. MUSIK INTE BARA SÅNG AV OCH MED: Hanna Björk Forsberg och Anna-Märta Hedström, Strövelstorps skola och Söndrebalgs skola PLATSER: 24 LOKAL: B202 I KORTHET: Välkommen till en musiklektion där vi utifrån läroplanen för musik år 1-3 kommer att skicka med er konkreta tips på hur man med enkla medel kan genomföra musiklektioner. Vi kommer att sjunga passande sånger, göra rytmövningar, spela rytmikinstrument, träna på instrumentkunskap och musikbegrepp, prata om passande sångtonarter m.m. Vi vill inspirera er till att känna glädje i att jobba med musik i de yngre åren. 10

12 HUR MÅNGA ÄR MED PÅ TÅGET? AV OCH MED: Anna Rydenfält, Rebbelberga skola LOKAL: C201 I KORTHET: Att gå i skolan och lära sig nya saker är en utmaning. Ämnet du ska lära dig om är oftast helt nytt för dig. Fast att du talar språket som används i klassrummet så hör du ständigt nya ord och uttryck som du inte kan eller förstår. Men hur är det då när du inte ens talar språket? Jag kommer att berätta om arbetet med nyanlända elever som placerats direkt i klass F-1. Jag kommer även att prata om ett språkutvecklande arbetssätt och hur man kan tänka som klasslärare när man planerar och utför sin undervisning. Ett språkutvecklande arbetssätt är inte bara till för flerspråkiga elever utan är ett arbetssätt som gynnar ALLA elever. UPPLEVA, UTFORSKA, UPPTÄCKA GENOM JAKE, IZZY & PIRATERNA AV OCH MED: Malin Hansen, Lunnagårdens förskola LOKAL: B301 I KORTHET: Genom att lyssna och ta tillvara på barns populärkultur skapades projekt Jake, Izzy och piraterna. Följ med på Violens resa när de jobbar med ett sagooch upplevelseinriktat projekt där barnen får upptäcka, utforska och uppleva med hela sin kropp. Barns kreativitet, skaparlust, fantasi, sociala lek/samspel, språkande på olika sätt och inflytande får ta stor plats genom drama, lek och sagoäventyr. TORGET EN PLATS FÖR MÖTEN AV OCH MED: Marlena Lindkvist och Anneli Skeppstedt, Hjärnarps förskola PLATSER: 55 LOKAL: D101 I KORTHET: Torget på Hjärnarps förskola knyter ihop verksamheten och är en viktig mötesplats för alla barn, pedagoger och föräldrar. Där kan man se och lära av andras kompetenser och få en förståelse för varandras olikheter. Torget ska inspirera barnen till ett meningsfullt utforskande i en rik miljö som främjar demokratin och olikheterna hos barnen och där alla får sätta spår i ett material i mångfald tillsammans! SMARTA LÄSLÅDOR UTIFRÅN MONTESSORIPEDAGOGIKEN AV OCH MED: Therese Larsson, Ängelholms Montessoriskola LOKAL: E203 I KORTHET: Går det att använda montessorimaterialen, fast de är över 100 år gamla? Klart att det gör! Jag kommer att visa hur jag har digitaliserat det klassiska montessorimaterialet läslådorna i programmet Smart Notebook. Jag kommer även att visa hur jag arbetar med Smart Notebook, där eleverna hämtar uppgifter i GAFE och sedan gör uppgifter i programmet. Uppgifterna följer Maria Montessoris tanke om en ökad kunskaps progression, fast på ett modernt sätt. 11

13 ÖVER EN KOPP KAFFE SKER MÅNGA SAMTAL AV OCH MED: Anna Olsson NT-utvecklare F-6 och Rose-Marie Karlsson NT-utvecklare förskola LOKAL: E102 I KORTHET: Tid att lyfta tankar, någon som lyssnar, någon som ger av sin kunskap är några av aspekterna som handledning ger till pedagoger i verksamheten. Handledning som gör att egna tankar hörs och får feedback från andra lyssnare. Kunskap delas mellan deltagarna som ger nya idéer att arbeta utifrån Skolverket har under två år satsat på att utbilda handledare inom NT och i Ängelholm är det riktad mot förskola och grundskola. Vi kommer under på detta utbildningsforum bjuda in er på att få ta del av olika former av handledning och vi berättar mer kring skolverkets satsning på NT. TRE BRA APPAR FÖR ELEVER SOM BEHÖVER STRUKTUR - SCHEMA, DAGBOK OCH SKRIVA BERÄTTELSE AV OCH MED: Ylva Honoré, Martina Andersson, Claes Carlsson, Nyhem grundsärskola LOKAL: E108 I KORTHET: Vi kommer att presentera tre appar som vi använder aktivt i vårt arbete inom särskolan. Vi ger exempel på olika upplägg kring hur det kan se ut beroende på vilka svårigheter eleven har. En del behöver bilder för att förstå, för andra kan strukturen vara det man behöver mest hjälp med. Schema-app: Hur ser ett schema ut för en elev med utvecklingsstörning som bara förstår bilder? Hur ser ett schema ut för en normalbegåvad elev med AST som behöver struktur? Dagbok: Hur kan man få elever med utvecklingsstörning eller andra svårigheter att föra dagbok på ett enkelt sätt? Skriva berättelse: Hur kan du få en elev med svårighet att själv skriva och berätta. IKT I VARDAGEN AV OCH MED: Peter Widell, Södra Utmarken, Lönndalen LOKAL: E207 I KORTHET: Jag hade tänkt berätta om hur vi på Lönndalen har arbetat med vår miljö för att göra IKT naturligt för pedagoger och barn. Både hur vi har arbetat i rummen och materialet vi har att tillgå. Jag har även tänkt gå lite djupare i vilka appar vi använder på våra Ipads och demonstrera några av dessa. Då tänkte jag visa upp två appar lite extra och det är bitsboard, en app som man kan individanpassa till varje barn. Jag tänkte även visa upp appen Nikiplay som är en app som gör att barnen säkert kan använda sig av Youtube. Kommer nog även finnas tid för att demonstrera fler appar om det finns intresse. 12

14 DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLEKLASSENS SPRÅKARBETE AV OCH MED: Anna Hasselgård, Sarah Nilsson och Maria Malmborg, Rebbelberga skola PLATSER: 34 LOKAL: E208 I KORTHET: Digitala verktyg kan användas på många olika sätt, det fångar barnens intresse och nyfikenhet. Idag växer barn upp med teknik överallt runt omkring sig, det är deras vardag. Redan på förskolan har pedagogerna använt olika digitala verktyg i det språkliga arbetet och vi måste möta barnen där de är. Vårt tänkta arbete med Att Skriva sig till Läsning har visats sig bli bredare än vi tänkt från början och vi har tillsammans med eleverna fått göra en resa i de digitala verktygens värld. Om detta vill vi berätta! HELA BARNET HELA DAGEN AV OCH MED: Linda Arenhag, Mevlude Ibishi, Maria Norshammar, Madelene Möllerström och Malin Sahlstrand, Villanskolan LOKAL: E115 I KORTHET: En föreläsning om hur ett helt nytt arbetslag växer fram. Fem pedagoger med olika yrkesinriktningar och erfarenheter som tillsammans utvecklar arbetet på Stjärnan, som består av 36 elever fördelade i två klasser (åk 1-2) under förmiddagen och ytterligare en klass (åk 1) under eftermiddagen. Fokus för föreläsningen ligger på hur man som arbetslag kan samarbeta kring barnens lärande under hela dagen, både mellan klasserna och mellan skola-fritids. Tankesättet hela barnet hela dagen är målsättningen för hela verksamheten. INTRYCK, REFLEKTIONER OCH UTMANINGAR UTIFRÅN FRÅN REGGIO EMILIAS FILOSOFI AV OCH MED: Förskollärare Anette Ahlvin och Åsa Gottschalk och förskolechef Jessica Söderberg, Förskolan Munkabyn PLATSER: 80 LOKAL: Musiksal I KORTHET: Nu i maj har vi förmånen att få åka på studiebesök på förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Frågeställningar som vi bland annat kommer att ha med oss är: Hur tar det demokratiska uppdraget sig uttryck i deras verksamhet? Hur ser deras pedagoger på hur vi kan följa individens lärande i kollektivet? Hur viktigt är det att båda fakta och fantasi får ta plats i ett projekt? På vår föreläsning vill vi dela med oss utav våra reflektioner och intryck ifrån resan. Vilka utmaningar står vi inför i vår organisation/på våra förskolor utifrån de nya kunskaper vi tagit med oss från Reggio Emilia? 13

15 PEDAGOGISTANS OCH ATELJERISTANS ROLLER - I ETT SAMMANHANG AV MÖTEN, REFLEKTION OCH UTMANINGAR AV OCH MED: Maria Rellmar, Petra Nilsson och Helen Backman, Hjärnarps förskolor LOKAL: B301 I KORTHET: På Hjärnarps förskolor har man valt att organisera verksamheten för att med hjälp av pedagogista och ateljerista utveckla kvalitén på förskolan. Vad innebär dessa två roller för den pedagogiska verksamheten på förskolan? Hur kan man med hjälp av pedagogista och ateljerista skapa ett djup i barnens och pedagogernas lärande? Maria, Petra och Helen kommer att berätta om hur man kan organisera för att möjliggöra för detta. Vikten av 100-språkligheten kommer att beskrivas under föreläsningen och att jobba projektinriktat med den pedagogiska dokumentationen som motor i utvecklandet av projekten. SKRIVA SIG TILL LÄSNING I FÖRSKOLEKLASS AV OCH MED: Camilla Kant och Lotta Olsson, Södra Utmarkens skola LOKAL: E212 I KORTHET: Skriftspråket intresserar många barn som ska börja i förskoleklass. De förväntar sig lära sig läsa och skriva när de börjar skolan och är nyfikna och motiverade. Förskolorna arbetar medvetet med barns språkliga utveckling och barnen har mycket med sig när de börjar skolan. Hur kan vi möta barn i sin lust att erövra skriftspråket när alla ännu inte har finmotoriken till att forma bokstäver? Hur kan man lägga upp ett arbete där leken inte går förlorad samtidigt som vi möter barn i deras önskan att lära sig läsa? Kan ASL vara en bro mellan våra läroplaner? Ni ska få följa med i vårt vardagliga arbete Att skriva sig till läsning tillsammans med barnen i vår förskoleklass. Camilla och Lotta har arbetat med de yngre barnen i många år. Camilla i förskoleklass och Lotta som lärare i åk 1-3. Idag arbetar båda i förskoleklass och kommer att följa gruppen tillsammans till åk 1. LÄSFÖRSTÅELSE OCH KREATIVITET AV OCH MED: Birgitta Sturesson och Birgitta Carlsson, Magnarps skola LOKAL: B304 I KORTHET: Vi berättar om hur vi arbetar åldersintegrerat mellan en förskoleklass och en årskurs 3. Tillsammans fördjupar vi läsförståelsen med hjälp av Läsfixarna, En läsande klass. Detta gör vi med kreativa aktiviteter som till exempel måla, dramatisera, skriva böcker i publisher och filma. Vi ser att elevernas gemensamma skapande ger fin arbetsglädje och gemenskap. FÖRSKOLA GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA/VUXENUTBILDNING SOCIALA FRÅGOR 14

16 ÖVNINGSSKOLA - ETT SAMARBETE MELLAN VILLANSKOLAN/REBBEL- BERGA OCH HALMSTAD HÖGSKOLA AV OCH MED: Kristina Andersson, Tina Anderberg och Lotta Nilsson, Villanskolan/Rebbelberga skola LOKAL: E206 I KORTHET: Under läsåret har Villanskolan och Rebbelberga skola blivit särskilt utvalda av Halmstad högskola att vara en övningsskola för lärarstuderande. Övningsskolans försöksverksamhet vilar på tre ben; VFU:n, VI-dagar och samarbetet mellan skola och högskola. I detta föredrag kommer vi att berätta om våra erfarenheter och vårt lärande kring detta samarbete. I samarbete med Halmstad Högskola sker ett utbyte som ger en kvalitetshöjning för alla parter. Vi tar del av ny forskning samtidigt som studenterna får en verksamhetsförlagd utbildning som ger direkt koppling mellan teori och verksamhetens erfarenheter. Skolorna erbjuder hög handledarkompetens eftersom alla VFU-handledare erbjuds förutsättningar att gå handledarutbildning. ATT UNDERVISA I LÄSFÖRSTÅELSE PÅ GYMNASIET ETT LÄSPROJEKT I SVENSKA OCH ENGELSKA ENLIGT RT AV OCH MED: Susanne Eek och Maria Tocaj Piehl, gymnasieskolan LOKAL: E207 I KORTHET: Under innevarande läsår pågår ett läsprojekt på Ängelholms gymnasieskola. Projektet innebär att undervisningstiden i engelska och svenska utökats för att lärarna ska jobba med explicit läsförståelseundervisning enligt RT-metoden som förespråkas av bl.a. Barbro Westlund. Föreläsningen kommer att handla om hur metoden kan anpassas för äldre elever samt ge konkreta exempel på hur arbetet med eleverna sett ut. HUR KAN MAN DIGITALISERA ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA? AV OCH MED: Marcus Jakobsson, Rebbelberga skola PLATSER: 24 LOKAL: E104 I KORTHET: Då jag för 1,5 år sedan började på Rebbelberga skola fick jag information om att man arbetade med lärplattformen Fronter. Jag hade inte så mycket kunskap om detta verktyg, men efterhand fick jag en inblick i det och såg stora fördelar med att även kunna använda mig av detta i idrott och hälsa. Jag började så smått lägga in läxor och information i deras kalender och filmer m.m. i deras klassrum. Så småningom märkte jag att det underlättade att eleverna gick in i mitt rum, så att jag slapp lägga ut i flera klassers rum. Hösten 2014 fick jag hjälp av min kollega Linda Gustavsson att skapa det som vi gav namnet Idrottsrummet. Jag kommer berätta hur jag arbetar med detta rum och förhoppningsvis inspirera andra att göra något liknande. 15

17 TÅSSJÖ LÄGERSKOLA, MÖJLIGHETERNAS PLATS AV OCH MED: Stefan Nilsson (Söndrebalg), Morgan Wessman (S. Utmarken) Laila Karlsson (Tåssjö) Tobias Fahlén (Tofta) LOKAL: E202 I KORTHET: En lyckad lägerskola ger bättre sammanhållning i klassen och möjlighet att nå flera kunskapskrav i olika ämnen. Vi kommer ge exempel på: Program för en lyckad vistelse på lägerskolan Lektionsplaneringar och övningar Men kanske framförallt samtala och utbyta idéer kring hur en vistelse på lägerskolan blir en succé! FRÅN ENSAMKOMMANDE BARN TILL SJÄLVSTÄNDIG VUXEN AV OCH MED: Linda Lundberg, Frida Sjölin och Jonas Landin, integrationsenheten PLATSER: 24 LOKAL: D203 I KORTHET: Hur ser kommunens arbete ut med målgruppen ensamkommande flyktingbarn? Vad händer från att en anvisning kommer till att ungdomen ska stå på egna ben? Vilka är involverade och vad innebär det konkreta arbetet? YOUNG IDEAS FOR EUROPE - ETT HÅLLBART UTVECKLINGSPROJEKT AV OCH MED: Eva Manola och Anna Lycknets, Ängelholms Gymnasieskola RO2/ RO3 LOKAL: E103 I KORTHET: Tillsammans med initiativet Young Ideas for Europe och ungdomsledda samhällsföretaget Wake-Up Call arbetar 39 gymnasieelever med att utveckla innovativa idéer för att möta Europas framtida energibehov. Young Ideas for Europe är ett initiativ från en av Europas största stiftelser Robert Bosch Foundation, designat för elever mellan 15 och 18 år. Initiativet skapar ett paneuropeiskt nätverk som ger unga över hela EU chansen att aktivt delta i dialogen kring Europas framtid. Under fem dagar utvecklar eleverna idéer för hållbara energiplaner som kan möta Europas framtida behov. De bästa av idéerna från hela Europa sätts ihop till en gemensam handlingsplan New Energy for Europe vilken presenteras för EU:s ordförandeskap och beslutsfattare i Bryssel. Projektveckan äger rum i alla 27 EU-länderna. Under den engagerande projektveckan vände sig eleverna i Ängelholm till områdesexperter som Pär Holmgren, känd tevemeteorolog, Lars Ahlmström, miljöexpert och politiker för stöd och vägledning. 16

18 INTERNATIONALISERING FÖR ALLA AV OCH MED: Karin Magnusson, Patricia Moberg och Anna Lundgren, Ängelholms gymnasieskola RO3 LOKAL: E201 I KORTHET: Vi kommer att dela med oss av våra erfarenheter av att söka och medverka i internationella skolutbyten. Vi har sökt medel på UHR och blivit beviljade för både förberedande besök och praktikutbyte. Våren 2015 deltog vi även i en internationell kongress i Nantes, Frankrike, där syftet var att öka internationella utbyten i hela Europa. På denna kongress var det ytterligare 18 andra länder. Sverige står i dag för 1% av alla utbyten som sker. Detta vill vi ändra på, och göra Ängelholms kommun till en internationaliseringskommun. Vi vill sprida kunskap, erfarenheter och information för att öka internationalisering i Ängelholms kommun. Utbyten kan göra stor skillnad i våra elevers liv. Vill du berika ditt och dina elevers studiegång då ska du lyssna på oss. ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING BRÄDSPELET GASUCO AV OCH MED: Patrik Nyqvist, Göran Persson och Kristoffer Johnsson, Nyhemsskolan PLATSER: 20 LOKAL: E110 I KORTHET: Gasuco är ett snabbspelat och diskussionsbaserat kunskapsspel inom hållbar utveckling med fokus på argumentation och reflektion. Spelet kan användas som ett eget undervisningsmaterial eller integrerat med anpassade eller fria föreläsningar inom ämnet. Gasuco är packat med kunskap, spännande och mycket aktuellt. Spelet innehåller över 250 unika faktafrågor, diskussioner och begrepp utvecklat för grund- och gymnasieskola. DRIV ELEVERNA TILL ATT DRIVA SIG SJÄLVA! AV OCH MED: Jenny Frick, PLATSER: 80 LOKAL: Musiksal I KORTHET: Varken att få elever att ta till sig kunskapskraven eller att motivera dem att ta ansvar för att uppfylla dem är lätt. Föredraget beskriver ett arbets- och förhållningssätt som driver eleverna till att vilja förstå kunskapskraven och som motiverar dem att uppfylla dem. Ett sätt som innebär hög elevaktivitet och som skapar engagemang för uppgiften. Dessutom är det tidseffektivt för läraren. Vi funderar också på hur arbetssättet skulle kunna implementeras inom just ditt ämne. 17

19 ATT ANVÄNDA DOKUMENTKAMERAN I UNDERVISNINGEN MED FOKUS MOT MATEMATIK AV OCH MED: Carina Heijdenberg, Nyhemsskolan LOKAL: B201 I KORTHET: En introduktion till hur du kan använda dokumentkameran i din undervisning där elever görs delaktiga i sitt eget och i sina kamraters lärande. Jag kommer att visa hur jag och eleverna arbetar utifrån deras eller andras elevlösningar i det aktiva lärandet i klassrummet med fokus mot matematik. Dokumentkameran kan med fördel användas i alla ämnen för att skapa ökat intresse och delaktighet hos eleverna. Som avslutning kommer ni som är intresserade att få prova och komma med förslag på hur ni kan använda er av dokumentkameran i er undervisning. VÅLD I NÄRA RELATIONER SKOLAN EN FRISTAD? AV OCH MED: Paula Rydholm, Kompetenscentrum mot våld i nära relationer 0 LOKAL: Aula I KORTHET: Statistiken visar att vart tionde barn lever i familjer där det förekommer våld. Vart tjugonde barn upplever våld ofta. Den offentliga arena som dessa barn vistas i är förskolan eller skolan, som ska främja varje barns möjlighet till lärande. Samtliga anställda inom skola och förskola har anmälningsplikt om man misstänker att ett barn far illa. Ängelholms kommun har ingått avtal med Kompetenscentrum mot våld i nära relationer som utbildar personal i ämnet. Genom att höja kunskapen om våld i nära relationer och synliggöra vilka konsekvenser det får för de barn, kvinnor och män som drabbas, rustar vi för möjligheten att de utsatta får mer hjälp och stöd. Har anställda kunskap om våldet upptäcker man det lättare, man vågar även prata om det och man anmäler utsatthet för våld i större omfattning. I MORGON ÄR EN ANNAN DAG AV OCH MED: Daniel Henriksson, Peter Ljungdahl och Patrik Collin, Ängelholms Gymnasieskola RO2 LOKAL: E214 I KORTHET: Lämna in i tid? Varför då? Vad är det som styr elevers skolvardag? Vilka strategier används i valet mellan att lämna in, eller att inte lämna in? Vad motiverar och vad motiverar inte? Vilka upplevelser har gymnasieelever av sin egen skolpraktik? En inblick i elevers vardag, där uppskjutande beteende och strategiska val styr. Föreläsningen kommer att redovisa erhållna resultat från en pågående studie kring elevers prokastrinering. Utvalda elever på samhällsvetenskapliga programmet, med bristande motivation och uppskjutande beteende har intervjuats. Frågor som behandlas vid föreläsningen och vid efterföljande diskussion är orsaker till uppskjutande beteende bland elever och vad som kan göras för att öka motivationen och därigenom uppnå en högre måluppfyllelse. 18

20 BLOGG OCH FACEBOOK I UNDERVISNINGEN AV OCH MED: Charlotte Marie och Ulrika Rosqvist-Lindahl, Toftaskolan LOKAL: E102 I KORTHET: Är du sugen på att förändra något i din undervisning? Vågar du prova och vågar du göra fel? Vågar du stå fast vid din idé och bara köra på? Självklart vågar du det! Visst kan ett nytt arbetssätt bli lite motigt i början, men det är värt det. Vi vet! Vi är Charlotte (språklärare) och Ulrika (SO-lärare) och vi jobbar med åk 7-9 på Toftaskolan. Vi använder båda två blogg och Facebook i vår dagliga undervisning sedan något år tillbaka, fast på lite olika sätt. Vi kommer att berätta om våra erfarenheter och ge konkreta tips. Det vi kommer att prata om är: syftet med blogg och Facebook i undervisningen olika sätt att möta eleverna på Facebook kopplingen till LGR11 hur man startar och administrerar en blogg hur man får med sig eleverna på tåget vinsterna med arbetssättet EFFEKTEN AV IKT-ANVÄNDNING I SPANSKUNDERVISNING AV OCH MED: Henrietta C. Godolakis, Ängelholms gymnasieskola PLATSER: 24 LOKAL: D203 I KORTHET: Effekten av IKT-användning i spanskundervisning. Under föreläsningen presenteras forskningsresultaten av en komparativ studie genomförd under läsåret 13/14 i två undervisningsgrupper i spanska med olika datoranvändning. Vilken effekt har datoranvändningen på elevernas utveckling av målspråket i en språkundervisning präglad av det kommunikativa paradigmet? Vilka andra faktorer påverkar elevernas utveckling? UNDERVISNING I FÖRSKOLAN EN BESKRIVNING AV ETT PROJEKT I SAMARBETE MED HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD AV OCH MED: Susanne Rimsby, Git-Marie Nilsson och Titti Skog, Vita villans förskola LOKAL: E108 I KORTHET: Är du nyfiken på hur man kan jobba med vetenskaplig grund inom förskolan? Läsåret fick vi möjlighet att ingå i ett kompetensutvecklings-och forskningsprojekt kopplat till Högskolan i Kristianstad. Syftet med projektet var att vi pedagoger genom fördjupad kunskap och förståelse om målstyrda processer skulle kunna utveckla ett professionellt yrkesspråk kring uppdrag och undervisning inom naturvetenskap. Projektet utgick från variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Vi kommer visa hur vi arbetade med våra 5-åringar och hur det stärkte oss i vår yrkesroll. 19

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan 13 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan Samma innehåll på förmiddag och eftermiddag för att pedagoger

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Sabbatsbergs förskolor

Sabbatsbergs förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1.2.1.-54 / 2011 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Medevi Brunn, Orion och Torsgränd Sabbatsbergs förskolor ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge: Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors Kvalitetsrapport 2015/2016 Vår Vision: En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang- Kompetens- Arbetsglädje Sammanfattning Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Sädesärlan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2.. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se Arbetsplan Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola Inledning Arbetsplanen för Kullens förskola bygger på Lpfö-98 reviderad 2016, ÖSB övergripande strategi och budget, kvalitetsrapport, brukarenkät samt

Läs mer

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar S:t Jörgens skolområde Ditt barn har 100 språk. Alla barn är nyfikna. Nyfikenhet ger inspiration. Inspiration väcker lusten att lära. Ditt barn har 100 språk.

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer