Referat. Fellesmøte med Miljøutvalget. 102/14 Öppnande av möte och godkännande av dagordning. 103/14 Referat från Närinsutskottets septembermöte

Transkript

1 Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 28. oktober 2014 Mødested Riksdagen, Stockholm Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Referat 03. november /14 Öppnande av möte och godkännande av dagordning Ordföranden, Lena Asplund, öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Mötet började med en kort presentationsrunda där alla fick säga vilket nationellt utskott de sitter i. Ordföranden öppnade mötet. 103/14 Referat från Närinsutskottets septembermöte Protokollet från Näringsutskottets septembermöte har sänts ut och godkänts i en skriftlig procedur. Att lägga protokollet från september till handlingarna. Fellesmøte med Miljøutvalget

2 104/14 Transportsamarbet - Höghastighetståg Bilaga 1 Bilaga 2 Höghastighetståg skapar större arbetsmarknad och stärker näringslivet Inbjudan till samråd med Nordiska rådets Näringsutskott samt Miljö- och naturresursutskott På förra fellesmötet (i september), beslutade utskotten att föreslå att rekommendationen 27/2012, tiltak for å styrke nordisk transportsamarbeid om infrastruktur og miljø, avskrivs, och att utskotten istället konkretiserar sina insatser kring järnvägskorridoren från Oslo till Köpenhamn. Samtidigt valde utskotten att upprätthålla rekommendation 37/2013 Samordning og gjennomføring av planer om å styrke og utvide jernbanekapasiteten i de nordlige områder, som ett sätt att möta konkurrenshotet som följer av ikraftträdandet av EU:s svaveldirektiv 1/ Til møtet hadde sekretariatet utarbeidet et notat som om et forslag om hurtigtogsforbindelse Oslo-Gøteborg-Malmø/København, og videre mot kontinentet. Til møtet kom den svenske infrastrukturminister, Anna Johansson (S). Infrastrukturministeren opplyste at den nye regjeringen i Sverige prioriterer nordisk samarbeid og at jernbaneforbindelsen prioriteres innenfor utviklingen av transport-infrastruktur i Sverige. Veiforbindelsene, flytrafikken og de marine transporter er også viktige. En marin-strategi for Sverige skal utvikles. En ny trafikkproposisjon vil bli utarbeidet i Sverige i 2016, og det nordiske perspektiv ventes å bli tatt opp i den. Ministeren uttrykte at det er forutsetninger for å videreutvikle togforbindelsene mellom de nordiske land. Malmbanen fra Norge til Sverige og Norrbotten-banen som kan styrke togforbindelsen mellom Finland, Sverige og Norge er et eksempel. Disse to baner er prioritert i den nærmeste tiden. Videre er Sverige i gang i en felles utredning med Norge om styrkning av togforbindelsen Oslo-Gøteborg. Styrkning av den videre forbindelsen fra Gøteborg til København ligger lengre inn i framtiden. Den vurderes å være betydelig utbygget i forveien. Sverige prioriterer i dag utviklingen av hurtigtogforbindelsen mellom henholdsvis Stockholm og Gøteborg og Stockholm og Malmø. På spørsmål om finansiering av fremtidens hurtigtog svarte ministeren at den nye regjeringen ikke har tatt stilling til dette ennå, men at man ikke skal utelukke at også PPP-løsninger kan bli aktuelt. Den svenske infrastruktur minister var positiv til å delta i en rundebordskonferanse om nordisk transportpolitikk, som Nordisk råd har planer om å arrangere. Hun mente at det finns en interesse i å utvikle felles visjoner for en nordisk infrastrukturstrategi, og at en rundbordssamtale kunne være en god start på slik et samarbeid. At utvalgene noterer informasjonen. Att utskotten arrangerar ett rundabordssamtal med de nordiska transportministrarna, samt med företrädare för ett urval av berörda side 2 af 11

3 kommuner, regioner och näringsliv längs med transportkorridoren Oslo- Köpenhamn. Att utskottets medlemmar uppvaktar medlemmarna i de nationella transportutskotten, för att intressera dem för rådets agenda. Att utskottet ber sekretariatet att, med utgångspunkt i diskussionen med infrastrukturministern och bakgrundsnotatet, utarbeta ett färdigt förslag till utskottsförslag inför mötet i januari. Saker til drøftelse og beslutning 105/14 Utvalgsforslag om flammepunkt for marint diesel Bilag Bilag 1 Utkast til utvalgsforslag om flammepunkt for marint diesel Sekretariatat hade författat ett utkast till utskottsförslag rörande harmonisering av flammpunkten för marint diesel och vanligt diesel. Tanken med förslaget är att sänka kostnaderna för sjöfarten, som kompensation och konkurrensfrämjande åtgärd i och med ikraftträdandet av EU:s Svaveldirektiv 1/ Utskottet diskuterade förslaget och ville gärna att det skulle innehålla ett tillägg kring om en harmonisering av flammpunkten skulle påverka de tekniska förutsättningarna att anpassa befintliga skepp till ny teknologi i framtiden, såsom t.ex. LNG. Att med tillägget om huruvida en harmonisering av flammpunkten skulle påverka de tekniska förutsättningarna att anpassa befintliga skepp till ny teknologi i framtiden, sända utskottsförslaget på remiss/höring i länderna. Att be sekretariatet utarbeta ett slutgiltigt förslag till utskottsförslag, baserat på remissvaren. 106/14 Rek. 5/ Betänkande över meddelese om fiskodling i recirkulationsanläggningar Bilaga 1 Betänkande över meddelelse vedr. Rek. 5/2014 om fiskodling i recirkulationsanläggningar Nordiska ministerrådet har inkommit med sitt meddelande över rekommendation 5/2014, fiskodling i recirkulationsanläggningar. I meddelandet uttrycker ministerrådet en hög grad av samsyn med rådet i frågan om recirkulationsteknikens många fördelar, inte minst i den side 3 af 11

4 miljökänsliga Östersjön. Dock kommenterar och bemöter ministerrådet inte alla de konkreta ställningstaganden och förslag som uttrycks i rekommendationen. Til møtet hadde Sekretariatet utarbeidet et forslag til betenkning hvor det konkluderes at utvalgene anbefaler Nordisk råd å anse rekommandasjonen som ferdigbehandlet. Utvalgene kom fram til at meddelelsen fra Nordisk ministerråd ikke adresserer at-satsene i rekommandasjonen på en tilfredsstillende måte, og derfor bør rekommandasjonen opprettholdes i forventing om et fyldigere svar fra Nordisk ministerråd. Næringsutvalget og Miljø- og naturressursutvalget besluttet å komme til bake til saken på et kommende møte, og ga Sekretariatet i oppdrag å komme med et nytt forslag til bentekning, som bygger på de synspunkter som man kom fram under diskusjonen på møtet. 107/14 Näringsutskottets behandling av NMR budget 2016 Sekretariatet hade till mötet pekat på några tänkbara områden där Näringsutskottet kunde föreslå förstärkningar, samt några grundläggande principer för besparingar. Under tidig vår fastställs budgetramarna för sektorerna, så det är viktigt att Näringsutskottet senast på januarimötet enas om vilka områden man vill värna, vad man ev. vill vidareutveckla, samt varifrån pengar ev. ska tas för att kunna satsa på andra områden. Utskottet hade en förbehållslös diskussion under mötet, och bland annat följande framfördes: Vi behöver veta på vilka områden det idag INTE görs forskning nationellt, d.v.s var vi skulle kunna få till verklig nordisk nytta på forskningsområdet. Ev. nedskärningar i budgeten bör i första hand ske på områden som inte direkt berör det inomnordiska, d.v.s. på Baltimum- Rysslandsområdet. Vi bör INTE använda osthyvelsmetoden utan göra medvetna prioriteringar. Forskning och komparativa studier bör fredas från nedskärningar. Vi bör utveckla bättre metoder för att kapitalisera på medicinsk forskning. Arbetsmarknadsområdet är viktigt och bör fredas från besparingar. Det bör göras en genomgång av alla småposter i budgeten, så att man satsar resurserna på stora och viktiga samarbetsområden. Medicinsk forskning är viktigt att satsa på. side 4 af 11

5 Språkförståelsen, inte mins kopplat till arbetsmarknaden, kan behöva särskilda resurser (kopplat till Näringsutskottets utskottsförslag). Forskning/studie kring konkurrensutsättelsens konsekvenser (jämför medlemsförslag på remiss). Nordiskt Sommaruniveristet föreslås finansieras genom NordForsks ordinarie medel. Är det hållbart. Att ge sekretariatet i uppdrag att till januarimötet återkomma med konkreta förslag till vad Näringsutskottet bör framföra sin åsikt i budgetfrågan inför 2016, baserat delvis på de synpunkter som framkom på mötet. 108/14 Anmodning om innspill til Kontrollkomiteens kommende granskningsoppgaver i 2015 Bilag Bilag 1 Anmodning om innspill til kontrolloppgave i brev fra Kontrollkomiteens leder Utskottet diskuterade Kontrollkommitténs anmodan om inspel till kontrolluppgifter för Kommittén för Utskottet fastnade för fyra konkreta förslag rörande Arjeplogavtalets uppsägande, effekterna av nedläggningen av Ministerrådet för transport 2005, hur politiska saker på tvärs av ministerier hanteras, samt hur Nordiska rådets arbete kan effektiviseras. Utskottets förslag sänds till Kontrollkommittén direkt efter mötet, varefter Kontrollkommittén prioriterar och avgör vilka frågor man ev. vill arbeta vidare med under Att Näringsutskottets förslag till granskningsuppgifter till Kontrollkommittén är: Arjeplogavtalet: Ministerrådet för socialpolitik (MR-S) har varit i färd med att uppsäga Arjeplogavtalet, som handlar om erkännande av yrkeskvalifikationer för vissa yrkesgrupper på hälso- och veterinärområdet. Hela processen verkar ha gått till på ett högst oklart och oprofessionellt sätt, och flera yrkesgrupper riskerar att få sin mobilitet begränsad om avtalet sägs upp. Näringsutskottet föreslår att Kontrollkommittén granskar hur förslaget om att säga upp avtalet uppstod och hur frågan har processats därefter. Har man gjort konsekvensanalyser i länderna? Vilka har de transportpolitiska effekterna varit av att man nedlade Ministerrådet för transport 2005? Hur har den samnordiska dialogen och infrastrukturplaneringen förändrat sig efter 2005? Hur hanterar ministerrådet politiska saker som är olikt placerade i länderna, så att det inte finns något enskilt ministerråd som kan hantera sakerna. Ett exempel är frågan side 5 af 11

6 om byggstandarder, där länderna har ansvaret för frågan fördelat på helt olika ministerier, vilket verkar ha lett till att man har svårt att hantera den inom ramen för ministerrådsstrukturen. Det finns säkert andra exempel också. Näringsutskottet föreslår att det tillsätts en extern konsult till att se på hur Nordiska rådets arbete/arbetssätt kunde göras mer effektivt och få större genomslag i politiken. 109/14 Höring -giftfri vardag Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Remiss/høring - Uppföljning kring en giftfri vardag Konklusioner/rekommendationer från konferensen kring en giftfri vardag, 3 juni 2014 Forbrukerrådets sluttrapport - Hvordan sikre forbrukerne en giftfri hverdag? Näringsutskottet hade till mötet fått en remiss/höring från Medborgar- och konsumentutskottet, som den del av dess arbete med ett förslag om en giftfri vardag. Näringsutskottet diskuterade sig fram till ett antal synpunkter som man vill framföra till Medborgaroch konsumentutskottet. Dessa framgår nedan. Näringsutskottet beslutade att som sin åsikt framföra följande synpunkter till Nordiska rådets Medborgar- och konsumentutskott: Det bör ses som en potentiell konkurrensfördel för nordiska producenter, att göra sig kända på marknaden såsom varande företag som tillverkar produkter som inte innehåller sådana gifter som visserligen är lagliga inom EU, men som ändå är skadliga för hälsa och miljö. Vem har dokumentationsasvaret,- kunden eller producenten? Det bör vara producenten som ska kunna visa på att varan inte är skadlig, inte tvärt om. Norden/offentliga aktörer och uppköpare, kan arbeta med att göra vår vardag giftfriare genom att frivilligt välja bort produkter med obehagliga gifter, t.ex. i rengöringsmedel på förskolor. Nordiska rådet borde, i samarbete med EU-parlamentariker från de nordiska länderna, påverka REACH-listan så att fler farliga ämnen förs upp på den. Konsumentinformationen måste förstärkas! Att sekretariatet vidareförmedlar Näringsutskottets synpunkter till Medborgar- och konsumentutskottet. side 6 af 11

7 110/14 Sommarmötet förslag Sekretariatet framförde tankar om Näringsutskottets sommarmöte 2015, kopplat till Miljö- och naturresursutskottets diskussioner om att eventuellt förlägga sitt sommarmöte till Skagen. Utskottets medlemmar kunde dock inte helt se vad det fanns av värde att besöka på Skagen, utöver vindkraftsparker och en vacker natur/kultur. Iställer framfördes önskemål om att besöka Öresundsregionen för att bland annat se/lära närmare på/om forskningsanläggningen ESS/MaxLab (European Spallation Source), Medicon Valley-samarbetet, ÖresundsUniversitetet, Seed Funding, infrastruktur/8- miljonersbyen och hälsoforskning/hälsoteknologi. Kanske ett upplägg om elmarknaden och prissättningen på denna också. Det som fram till presidiet decembermöte är oklart är om sommarmötet 2015 kommer att ligga i juni eller i augusti. Detta torde dock vara klart i tid till januarimötet. Att be sekretariatettill nästa möte utarbeta ett konkret förslag till program för sommarmötet Saker til orientering 111/14 Inför sessionen Bilaga 1 UDKAST TIL DAGSORDEN, sessionen 2014 Sekretariatet informerade kort om sessionen och vad som är nytt på denna session, samt vilka som ska presentera utskottets saker i plenum. Sekretariatet uppmanade också utskottets medlemmar att förbereda frågor till Samarbetsministrarnas frågetimme. Att ta informationen från sekretariatet för kännedom. 112/14 Rapportörskap - innovation forskning side 7 af 11

8 Det har varit oklart hur arbetet med innovation och forskning ska gå till i utskottet/i samarbete med Nordiska rådets Kultur- och utbildningsutskott. Till mötet föreslogs att medlemmarna antingen skulle framlägga konkreta förslag på forskningsinsatser som kan ligga till grund för ett gemensamt möte med Kultur- och utbildningsutskottet i januari, eller också att rapportörskapet görs vilande till dess att det dyker upp ett forskningsområde där utskotten tillsammans önskar göra en insats. Diskussionerna under mötet ledde fram till ett antal avgränsade områden, där såväl utskottets rapportör (Heidi Nordby-Lunde) och utskottet i sin helhet, menade att det vore värdefullt att göra en insats. De nämnda områdena var: grön tillväxt, medicinsk forskning, medicinsk teknologi samt registerforskning. Heidi lovade att till januarimötet återkomma med ett förslag till konkret insats på ovanstående. Det föreslogs också att dessa frågor bör vara de enda som utskottet ägnar sig ut som prioriterade frågor under Att Hidi/rapportören återkommer med konkreta förslag till ett gemensamt möte med Kultur- och utbildningsutskottet i januari. 113/14 Studiebesök till Göteborgs Hamn och frågan om konkurrensförhållandena mellan de olika trafikslagen På Näringsutskottets möte i Tammerfors i september, framfördes önskemål om att dels sätta sig in i frågorna kring nordisk hamnpolitik, dels att se på konkurrensförhållanden och samspelet mellan olika transportslag i Norden. Som en del i detta framfördes önskemål om att besöka Göteborgs Hamn. Också Trondheims nya hamn har nämnts som ett möjligt besöksmål, men där ligger processen sådan att det inte ter sig meningsfullt med ett besök förrän tidigast om ett år. Några frågeställningar som det vore intressant att ta reda på mer om är: Vilka farleder använder vi idag, och hur ser volymerna ut på olika rutter (däribland Nordostpassagen)? Hur fungerar de nya elektriska färjorna som har tagits i bruk i Norge, och det EU-projekt som understödjer godstransporter på mindre fartyg i nära-kustentrafik (i Norge?)? Förra svenska regeringen skattebefriade land-elen till fartyg i hamn för att på så sätt demotivera fartygen att låta skeppsmotorerna gå inne i hamn, bara för att få el ombord. Hur har detta fallit ut? side 8 af 11

9 Det finns ett så kallat Västsvenskt Paket, som inbegriper olika omfattade infrastruktursatsningar i Göteborg och Västsverige. Skaraborg Logistic Center jobbar mycket med detta paket, och kan med fördel besökas för att få inblick i de olika infrastrukturlösningar man planerar. Det finns också önskemål om att ta reda på/se mer på följande: utviklingstrekk ved sjøtransport. Endring av type gods. Hvem styrer/påvirker varetransportmønsteret. Avgiftsregime ( nasjonalt, globalt) og nåværende og fremtidige miljøkrav. Gøteborg havn sin aktivitet og potensial sett i forhold til Norden og Europa. hvordan ser de på Nordpassasjen hva skal til for å få mer effektiv godstransport mellom sjø, bane, vei evt fly. innspill på hvilke politiske grep de enkelte nordiske land og Norden samlet kan ta for å styrke sjøtransport, både i forhold til gods og passasjertransport. Mötet enades inte om huruvida det är hela utskottet, ev. tillsammans med Miljö- och naturresursutskottet, som ska besöka Göteborgs Hamn med omnejd, om det bara är rapportörerna och ev. någon ytterligare, eller hur det hela bör förlöpa. Rapportörerna får därför jobba vidare med dessa idéer tillsammans med sekretariatet. Att ge rapportörskapet i uppdrag att jobba vidare med saken. 114/14 Gränshinder, status okt 14 Bilaga 1 Bilaga 2 A 1630/presidiet: Medlemsförslag om implementering av EUdirektiv A 1631/presidiet: Medlemsförslag om regeringarnas uppdrag till sina centrala myndigheter om att underlätta den fria rörligheten i Norden Sekretariatet gav en kompletterande muntlig redogörelse för status i gränshinderarbetet. Att ta informationen för kännedom. 115/14 Frågor av medialt intresse side 9 af 11

10 Som sedvanligt lyftes frågan om vilka politiska ärenden från mötet som kunde vara av medialt intresse. Följande nämndes: Infrastrukturministerns syn på nordiskt infrastruktursamarbete, initiativet om harmoniseringen av flammpunkten för diesel (kanske först när frågan har varit på remiss och det blir mer skarpt läge, Språkförståelsen på arbetsmarknaden, medlemsförslaget om trepartssamtal (att utskottet kommer att jobba med frågan). Att i första hand gå ut i media kring infrastrukturfrågan. 116/14 Eventuelt I och med att Arto Pirttilahti lämnat utskottet så behöver utskottet utse en ny energirapportör. Att på januarimötet utse en ny energirapportör. side 10 af 11

11 Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Gunvor Eldegard (A), Norge Ruth Mari Grung (A), Norge Pyry Niemi (S), Sverige Rikard Larsson (S), Sverige Mittengruppen (M) Ola Johansson (C), Sverige Den konservativa gruppen (K) Eero Suutari (saml), Finland Heidi Nordby Lunde (H), Norge Lena Asplund (M), Sverige Formand Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Steingrímur J. Sigfússon (VG), Island Nordisk frihet Mikkel Dencker (DF), Danmark Utan partigruppstillhörighet Sivert Haugen Bjørnstad (FrP), Norge Forfald Den socialdemokratiska gruppen (S) Tarja Filatov (sd), Finland Mittengruppen (M) Finn Thranum (V), Danmark Per Olaf Lundteigen (Sp), Norge Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Torgeir Knag Fylkesnes (SV), Norge UNR Espen Krogh, Danmark, Nordisk Ungkonservativ Union (NUU) Hanna-Marilla Zidan, Finland, Socialistisk Ungdom i Norden (SUN) Sekretariat Johan Lindblad, Nordisk Råd Mika Laaksonen, Nordiska rådet, Finlands delegation Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Helena Lundstedt, Nordiska rådet, Sveriges delegation Hildur Boldt, Den socialdemokratiska gruppen (S) Inger Strömbom, Mittengruppen (M) Johan Carlsson, Den konservativa gruppen side 11 af 11