Ett pilotprojekt i Skåne med syfte att stärka samverkan mellan högskola, gymnasieskola och grundskola

Transkript

1 PM: Anders Axelsson Mars 2015 Samverkansinlärning (SI) Ett pilotprojekt i Skåne med syfte att stärka samverkan mellan högskola, gymnasieskola och grundskola UTKAST

2 Förord Frågan om kompetensförsörjning har kommit allt högre upp på den politiska dagordningen både nationellt och regionalt. En ständigt pågående strukturomvandling gör att branscher och yrken försvinner, uppstår och förnyas. Kraven på kunskap, lärande, samarbete och problemlösning ökar i det moderna arbetslivet. Samtidigt kommer rapporter om försämrade skolresultat och ökade utbildningsklyftor. Syftet med denna rapport är att presentera erfarenheter och resultat av metoden Samverkansinlärning /Supplemental Instruktions (SI). SI är en metod för att stimulera till lärande och problemlösning och för att stärka samverkan mellan grundskola, gymnasium och högskola i syfte att främja breddad rekrytering och ökad genomströmning i hela utbildningssystemet. Under genomförde Region Skåne tillsammans med Lunds universitet, Malmö högskola, Teknikcollege Skåne samt Bastionskolan i Trelleborg och Tekniska skolan i Hässleholm ett pilotprojekt för att utveckla SI-modellen. I rapporten presenteras också förslag på hur en regional plattform kan byggas upp i Skåne runt SImodellen med det långsiktiga syftet att involvera samtliga lärosäten och kommuner. Inom Kompetenssamverkan Skåne samverkar Region Skåne med Lärosäten Syd, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Denna rapport är en del i detta samarbete och det statliga uppdrag som regionerna har kring regional kompetensförsörjning. Kompetenssamverkan Skåne föreslås ta initiativ till att en skånsk SIplattform etableras. Rapporten har skrivits av Anders Axelsson (Region Skåne) och Leif Bryngfors (Lunds universitet). Joakim Malm (Lunds universitet), Sara Vireklyst (Lunds universitet), Jörgen Ekman (Malmö högskola) och Suzanne Jardenfall (Region Skåne)har bidragit med underlag och synpunkter. 2

3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Bakgrund... 5 Skånes kompetensutmaning... 5 Kompetenssamverkan Skåne... 6 Syfte och mål... 8 Samverkansinlärning/Supplemental Instruction (SI)... 9 Vinster med SI Erfarenheter från en utvärdering om SI på Gymnasiet Övergång av elever till högskolan som deltagit på SI i gymnasiet Resultat och erfarenheter från pilotprojektet De fyra olika spåren som vi testat SI inom SI i utmanande skolmiljö - ett parallellt spår Syfte och vinster Resultat Nuläge och Framtid En regional plattform för samverkansinlärning Organisation Verksamhetsplan för Finansiering Urval av samarbetande skolor Genomförande Bilagor Referenser

4 Sammanfattning och slutsatser Syftet med följande rapport är att ge en översiktlig presentation av metoden Samverkansinlärning och vilka resultat som uppnåtts i det pilotprojekt som Region Skåne under 2014 genomförde tillsammans med Lunds universitet, Malmö högskola, Teknikcollege Skåne, Tekniska skolan i Hässleholm och Bastionskolan i Trelleborg. I rapporten presenteras också ett förslag på hur en regional plattform för SI-verksamheten riktad till gymnasie- och grundskolor i Skåne kan etableras. Samverkansinlärning, eller Supplemental Instruction (SI) som det egentligen heter, introducerades vid Lunds tekniska högskola SI-verksamheten utvecklades ursprungligen vid Kansas University i USA som ett kostnadseffektivt sätt att komma till rätta med den dåliga genomströmningen vid olika utbildningar. SI-metodiken har därefter spritts till andra delar av Lunds universitet och till andra lärosäten. Sedan några år tillbaka har SI-metoden även prövats på en del gymnasieskolor och i några fall även grundskolor i Skåne. SI-metodiken har främst tillämpats inom matematikämnet men har också fått spridning till andra ämnen som t.ex. språk. SI är ett komplement till den ordinarie undervisningen. Konkret sker SI-mötena om ca 5-15 elever där diskussionerna leds av äldre SI-utbildad student. SI-metodiken har utvärderats vid ett flertal tillfällen och då visat sig ha en tydlig effekt i form av ökad genomströmning i svåra kurser, en ökad övergång till högre utbildning, ökad studiemotivering och förbättra problemlösningsförmåga. En annan fördel med SI-verksamheten är att den bidrar till förbättrad samverkan mellan högskolor och gymnasie- och grundskolor och bidrar till en minskad social snedrekrytering. I december 2014 avslutades pilotprojektet. Projektet resultat har varit positiva men visar också på behovet av en regional plattform för att kunna koordinera och utveckla verksamheten om den ska kunna bli långsiktigt hållbar och spridas till fler skolor. Att etablera en regional SI-plattform ska ses som en del av Region Skånes nationella uppdrag att arbeta med regional kompetensförsörjning. SI-plattformen föreslås också vara en del av Kompetenssamverkan Skånes arbete. Plattformens verksamhet ska vara: Att successivt utöka antalet medverkande kommuner och skolor med målet att på sikt kunna samverka med alla skolor i Skåne som vill och har möjlighet Att samtliga lärosäten ansluter sig till plattformen och fungerar som noder som koordinerar verksamheten ut till grund- och gymnasieskolor i Skåne Att successivt utveckla SI-metodiken och implementera den i fler ämnen och program Att utveckla SI-verksamheten i skolor med svaga resultat och låg genomströmning Att utveckla plattformen genom ett brett partnerskap mellan Region Skåne och övriga samverkansparter i Kompetenssamverkan Skåne, medverkande kommuner och näringslivets organisationer. 4

5 Bakgrund Frågan om kompetensförsörjning har kommit allt högre upp på den politiska dagordningen både nationellt och regionalt. Kompetensförsörjningsfrågan i bred mening handlar om att förbättra matchningen mellan utbildningsutbudet och arbetslivets lågsiktiga efterfrågan på kompetenser. En ständigt pågående strukturomvandling innebär att vissa branscher och yrken omvandlas eller försvinner, samtidigt som nya växer fram. En övergripande tendens är att kunskapsinnehållet ökar i många yrken samtidigt ställer en snabbare omvandlingstakt krav på ökad förmåga till att lära nytt och på kreativa förmågor till problemlösning och samarbete. Kompetensförsörjningsfrågan i bred mening handlar alltså både om rätt dimensionering i utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens kompetensbehov och om att förbättra kvaliteten i utbildningarnas innehåll. Dessa frågor är avgörande för både Sverige och regionernas långsiktiga konkurrenskraft publicerade Region Skåne rapporten Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på I prognosen konstaterades att Skåne genomgår en snabb strukturomvandling vilket generellt ökar behovet av utbildning, lärande och kompetens i de flesta branscher och yrken. Prognosen visade också på en risk att Skåne på sikt kommer lida brist på ingenjörer, tekniker, sjuksköterskor, undersköterskor och flera lärarkategorier. En annan viktig aspekt är utbildningens betydelse för social sammanhållning i Skåneprognosen konstaterades att ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg löper 60 procent större sannolikhet att hamna i arbetslöshet än de med gymnasiebehörighet. Samtidigt som de flesta prognoser och analyser pekar på ökade kunskaps- och kompetenskrav visar andra studier på försämrade skolresultat och risk för en ökad segregation på utbildningsområdet. Matematik och språk är de mest kritiska ämnena där det finns behov av särskilda insatser. Kompetensförsörjningsfrågan handlar således både om utbildningens betydelse för arbetslivets framtida utvecklings- och konkurrenskraft och förmågan att skapa social sammanhållning och motverka utbildningsklyftor. SKÅNES KOMPETENSUTMANING År 2014 antog regionfullmäktige i Region Skåne den nya utvecklingsstrategin - Det öppna Skåne I målbilden för Skåne 2030 ingår bland annat att stärka Skåne som innovationsregion, förbättra matchningen på arbetsmarknaden och bygga en stark utbildningsregion. I januari 2010 fick samtliga regioner och län i uppdrag av regeringen att etablera regionala kompetensplattformar med syfte att stärka kunskapsuppbyggnaden och behovsanalyserna 5

6 samt främja samverkan inom kompetensförsörjningsområdet. I Skåne är det Region Skåne som ansvarar för uppdraget. Regional kompetensförsörjning är i praktiken ett utvecklingsområde som kopplar samman arbetsmarknadsfrågor, utbildning, näringslivsutveckling, jämställdhet och delar av integrationsfrågorna. Enligt regeringsuppdraget är syftet med kompetensplattformarna att bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. KOMPETENSSAMVERKAN SKÅNE År 2012 bildades Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som en samverkansarena för att stärka och utveckla detta arbete. Region Skåne är ordförande och övriga samverkansparter är Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne samt högskolor och universitet via Lärosäten Syd. KoSS samverkar med en rad andra organisationer och aktörer som exempelvis arbetsmarknadens parter och folkbildningen i olika konkreta frågor. Kompetensförsörjningsfrågan är ett tydligt exempel på ett utvecklingsområde som går tvärs över flera av ovan nämnda politikområden och hänger tydligt samman med tillväxtutmaningarna. För att kunna skapa utveckling på detta område krävs en tydlig samverkan mellan kommunal, regional och statlig nivå. KoSS består av en styrgrupp respektive arbetsgrupp med representanter från: Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Region Skåne (ordförande), Länsstyrelsen Skåne samt Lärosäten Syd. Kompetenssamverkan Skånes uppgift är att vara rådgivande åt sina uppdragsgivande organisationer. Kompetenssamverkan Skåne är inte ett beslutsfattande organ utan ett samverkande organ med följande uppgifter: Kraftsamla offentliga aktörer i Skåne och när möjligt, agera samlat i dialog med regeringskansli och statliga myndigheter Forum för utvecklingsdiskussioner och dialog Identifiera och genomföra analyser och kunskapsutveckling Samverka kring regionala målbilder och omvärldsbevakning Samverka med andra aktörer i utbildnings- och kompetensfrågor Prioriterade områden inom KoSS Baserat på resultaten i Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på (UAPS 2020), OECD:s Skåneanalys och ytterligare analyser kring Skånes utveckling har 6

7 aktörerna i KoSS enats om att det finns åtta prioriterade områden att arbeta med för att stärka Skåne ur ett kompetensförsörjningsperspektiv: Insatser för att främja utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknaden Insatser för att främja en könsintegrerad arbetsmarknad Insatser för att främja ungas väg till utbildning och arbete Insatser för att främja lärar-, utbildnings-, och skolutveckling Insatser för att främja intresset för teknik- och naturvetenskapliga utbildningar Insatser för att främja kompetensförsörjning inom vård och omsorg Insatser för att främja samverkan mellan arbetslivet och utbildningssystemen Insatser för att främja och utveckla vuxenutbildningen Som en del i arbetet presenterade Region Skåne också den Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos som redan nämnts. Ett område som där framträder som en särskilt stor utmaning är Skånes framtida försörjning av kompetenser inom teknik, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Skåneprognosen pekar på en betydande risk att det uppstår brist på ingenjörer och kvalificerade tekniker och industriarbetare. Kopplat till detta är att antalet elever som studerar på naturvetenskapliga programmet eller teknikprogrammet per årskull under en tioårsperiod varit sjunkande. En viss tendens till ökning av antalet sökande under senare år kan märkas men motsvarar sannolikt inte den stora framtida efterfrågan. En annan utmaning är att allt färre studenter på lärarutbildningen väljer att utbilda sig inom ämnena matematik, NO och teknik. För att långsiktigt stärka Skånes utveckling och attraktivitet och försörja det regionala näringslivet med välutbildade kompetenser krävs flera insatser. Några av dessa strategiska insatser handlar om att utveckla regional infrastruktur inom olika områden. Kompetenssamverkan Skåne stödjer några plattformar som Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Och det planeras för ett antal nya plattformar inom komptensförsörjningsområdet, det handlar bland annat om Arbetsmarknadskunskap i skolan, Yrkes-SFI och validering. Ytterligare en del i den regionala infrastrukturen är en plattform för Samverkansinlärning som är fokus för denna rapport. 7

8 Syfte och mål Under 2013 och 2014 genomförde Region Skåne tillsammans med Lunds tekniska högskola och Malmö högskola och Teknikcollege Skåne ett pilotprojekt runt SI-metodiken. Ett syfte var att testa SI-metoden vid Malmö högskola som tidigare saknat SI-verksamhet. SI har testats i programmeringskurser. I samverkan med Teknikcollege Skåne beslutades också att testa SI-metodiken vid en yrkesförberedande utbildning. SI har bedrivits vid Industritekniska programmet på Bastionskolan i Trelleborg. I Trelleborg och även vid Tekniska skolan i Hässleholm har SI-kurser körts i matematik i Teknikprogrammet. Regionala tillväxtnämnden i Region Skåne beslutade på samanträdet den 26 augusti 2013 (Dnr: ) att medfinansiera ett pilotprojekt kring SI-metoden med kronor. Syftet med följande rapport är att: - Avrapportera resultaten från pilotprojektet - Redovisa erfarenheter från några parallellt pågående SI-initiativ - Beskriva SI-metodikens innehåll och SI-verksamheten i Skåne - Redovisa ett förslag på en regional plattform för SI-samverkan i Skåne 8

9 Samverkansinlärning/Supplemental Instructions (SI) En möjlig väg att få fler elever att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar eller att välja en högskoleutbildning över huvudtaget är att stärka samverkan mellan högskola, gymnasiet och grundskolan. En konkret och väl beprövad modell för detta är Samverkansinlärning/Supplemental Instruktions (SI) som sedan flera år tillbaka bedrivs vid Lunds tekniska högskola (LTH) och andra delar av Lunds universitet. Supplemental Instructions introducerades vid Lunds tekniska högskola SIverksamheten utvecklades ursprungligen vid Kansas University i USA som ett kostnadseffektivt sätt att komma till rätta med den dåliga genomströmningen vid dessa utbildningar. På samma sätt har SI-verksamheten vid LTH framförallt applicerats på de inledande matematikkurserna som ett sätt att komma till rätta med den dåliga genomströmningen. SImetodiken har därefter spritts till andra delar av Lunds universitet och till andra lärosäten. Sedan några år tillbaka har SI-metoden även prövats på en del gymnasieskolor och i några fall även grundskolor i Skåne. SI-metodiken har främst tillämpats inom matematikämnet men har fått spridning till andra ämnen som t.ex. språk. SI är ett komplement till den ordinarie undervisningen. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenter. Konkret sker SI i möten om ca 5 15 studenter där diskussionerna leds av äldre studenter. De äldre studenterna ska inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. De äldre studenterna genomgår en inledande SIutbildning där de får de verktyg de behöver för att kunna leda en grupp. I England, bland annat vid University of Manchester, som har ett väldigt stort SI-program har näringslivet under många år identifierat SI-ledarna som väldigt intressanta att rekrytera framförallt för deras tillämpade ledarerfarenheter. Konsekvensen av detta är att en del företag aktivt letar efter studenter med SI-erfarenhet. SI-verksamheten i Skåne bedrivs delvis också mot gymnasieskolor och även i grundskolan i några fall. Ett exempel på det senare är Klippans gymnasium där elever i årskurs tre metodhandleder elever i årskurs två och ett och ettorna sedan för elever i årskurs 9 i grundskolan. Tekniska skolan i Hässleholm är ett annat exempel där gymnasieelever i årskurs tre har studiegrupper med niondeklassare i grundskolan. Fördelarna med SI-verksamheten i gymnasie- och grundskolan är flera: Förbättra samverkan mellan lärosätena och gymnasie- och grundskolorna Öka intresset och nyfikenheten för naturvetenskap och teknik (eller andra ämnen) bland elever med hjälp av högskolestudenter som fungerar som mentorer Bidra till bättre inlärning, ämnesförståelse och problemlösningsförmåga 9

10 Förbättra elevernas studieteknik Ge eleverna positiva förebilder och självförtroende inför fortsatta studier Bidra till minskad social snedrekrytering 2014 firade SI 20-års jubileum i Lund. Lunds Universitet är ett av fem nationella center (Kanada, Australien, Sydafrika och England) vars uppgift är att utbilda, kvalitetssäkra och utveckla SI i den omgivande regionen. Lunds universitet har till största del erbjudit SI till universitet och högskolor i Skandinavien men sedan ett tiotal år tillbaka har vi implementerat SI även på gymnasieskolan och även testat det i grundskolan. Det nationella utbildnings- och utvecklingscentret vid Lunds Universitet ger utbildning i SI men skall också kvalitetssäkra att SI bedrivs enligt sin grundidé. SI ingår i ett internationellt nätverk med Nationella center uppbyggda i länder som har och uppvisar en stabil och kvalitetssäkrad verksamhet. Det internationella SI centret finns vid University of Missouri i Kansas city i USA och utgör tillsammans med de nationella centren en steering committee som har till uppgift att säkerställa kvaliteten, utveckla och dela erfarenheter om SI världen över. SI har till största delen bedrivits inom högskoleutbildningssektorn. Sverige och Lunds universitet har varit föregångsland med att föra ner SI på lägre nivåer och som en samverkan mellan olika stadier införa SI arbetssättet på gymnasie- såväl som grundskola. VINSTER MED SI En väl utvecklad SI-verksamhet i en kurs leder normalt till en signifikant förbättrad genomströmning. Dessutom utvecklar studenterna sin studieteknik, förmåga till kritisk granskning och lagarbete samt att hålla presentationer. Om SI introduceras i början på en utbildning kan man även få positiva effekter i form av minskade avhopp samt bättre poängproduktion för nybörjarstudenterna. Genom att det bygger på ett konstruktivistiskt synsätt blir deltagarna involverade och aktiva deltagare. De lär sig dels att klara av de konkreta uppgifterna men lär sig också hur man skall tänka på en strukturell nivå. Dessutom får de också genom att delta tillgång till den tysta kunskapen som de normer och värderingar som gäller, detta via SI-ledaren som modellerar detta som ledare och sätter standarden för gruppen. SI-ledarna är kanske de största vinnarna. Dessa äldre studenter tränas i ett modernt ledarskap samt i gruppdynamik, praktisk pedagogik, att prata inför andra och att hantera oväntade situationer. SI vid LTH har framförallt applicerats på inledande kurser för nya studenter som ett sätt att komma till rätta med dålig genomströmning. Ett annat viktigt skäl till användningen av SI vid studiestart är att överbrygga skillnader i studiesätt mellan gymnasium och högskola. Det har genomförts ett stort antal utvärderingar varav ett flertal resultat från dessa utmynnat i vetenskapliga artiklar, se vidare under Referenser i denna rapport. En sammafattning av erfarenheterna med SI metodiken beskrivs nedan. 10

11 FAKTA: En student som har hög närvaro på SI producerar ca 12 högskolepoäng (hp) mer under första läsåret än studenter som inte deltagit på SI Efter fem års studietid så är andelen som tagit examen mer än dubbelt så stor bland de med hög SI-närvaro jämfört med de som inte deltagit på SI. Andelen som gjort avbrott är nästan 6 gånger lägre bland de med hög SI-närvaro jämfört med de som inte deltagit på SI Av de studenter som inte gjort avbrott eller tagit examen efter 5 år är poängproduktionen nästan 30 hp högre bland de med hög SI-närvaro jämfört med de som inte deltagit på SI SI utvecklades 1973 vid University of Missouri i Kansas City. SI som koncept har därefter fått stort genomslag och funnit en hemvist vid mer än 1500 högskolor och universitet i ett trettiotal länder. ERFARENHETER FRÅN EN UTVÄRDERING OM SI PÅ GYMNASIET De goda erfarenheterna med SI metodiken har gjort att LTH sett denna som ett medel att öka kontaktytorna med gymnasieskolor i Skåne. Detta inleddes som ett projekt under hösten 2007 mellan sju skånska gymnasieskolor och LTH där studenter från LTH varit SI-ledare för elever på gymnasieskolorna i naturvetenskapliga ämnen. Projektet föll väl ut under detta prövoår och samarbetet har idag permanentats. Antalet gymnasieskolor har utökats och idag är elva skånska gymnasieskolor med i samarbetet tillsammans med LTH. Detta finns beskrivet i en rapport med utvärdering av verksamheten under tre läsår 2011/ /14. "Det är ett ledarskap som är tillåtande, inkluderande men har ändå fokus på att prestera och uppnå resultat. Det är ett förhållningssätt till livet och människor som skapar broar och lyfter från detaljnivå till struktur." Leif Bryngfors (Lunds universitet) Rapporten visar att SI-verksamheten på gymnasiet i stort fungerat bra under de tre läsåren. SIledarna och eleverna får vanligen en mycket god och lättsam relation där man närmar sig ämnets svårigheter utifrån elevernas önskemål. Det verkar som de flesta eleverna uppskattar 11

12 SI-mötena och att de känner att de får en god förståelse för de problem de gått igenom. De berörda lärarna på skolan verkar känna att SI-mötena på ett bra sätt kompletterar ordinarie undervisning med värden som samarbete och diskussion mellan elever kring ämnet samt att hinna gå djupare på olika ämnesområden. Likaså verkar flera lärare uppskatta att deras elever får intryck av högre utbildning via SI-ledarna och att de även kan se att elevernas studieteknik förändras positivt när det gäller struktur och problemlösning. SI-ledarna känner överlag att de utvecklar sin förmåga att leda och hantera grupper samt att deras självförtroende och förmåga att prata inför andra stärkts. SI-gruppen vid LTH uppfattar att man både fått en god kontakt med de gymnasieskolor man samarbetar med och att eleverna på skolorna fått en god inblick i högre studier via SI-ledarna. Den huvudsakliga framtida utmaningen för SI-verksamheten är att stärka förankringen av denna på skolan hos berörda lärare, skolans ledning, men också hos skolans elever. ÖVERGÅNG AV ELEVER TILL HÖGSKOLAN SOM DELTAGIT PÅ SI I GYMNASIET Som redan nämnts finns det flera vinster med SI i gymnasieskolan. För det första att man etablerarar en långsiktig kontakt mellan högskolestudenter och gymnasieelever, eleverna får tillgång till hur man tänker på högskolan och i ämnena. För det andra vittnar flera lärare också om betydelsen av att få denna nära kontakt med högskolan, något som kan påverka ett helt lärarlag positivt. För det tredje är SI-verksamheten en viktig rekryteringsåtgärd för högskolan. I en liten studie från avgångsklasser under åren 2009/ /14 på Naturvetarprogrammet i Hässleholm, indikerar uppföljningen en ganska stark koppling mellan SI-deltagande och övergång till LTH. Det bör dock påpekas att det är ett litet material och ska därför tolkas med viss försiktighet. För att kunna säga något med större säkerhet så behövs det uppföljningar baserade på betydligt större underlag. 12

13 Läsår (antal N-elever) Kommentar om SIverksamhet för klass/klasser Andel som börjat högre studier Andel som börjar på LTH av de som börjat högre studier 09/10 (47 elever på 2 klasser) Frivillig SI i bägge klasserna 87 % 29 % 10/11 (28 i klass med SI) (23 i klass utan SI) Klass A hade SI varannan vecka Klass B hade ej SI 82 % - klass A 79 % - klass B 35 % - klass A 5 % - klass B 11/12 (2 klasser med 49 elever) Halvfrivillig SI 86 % 29 % 12/13 (2 klasser med 39 elever) Ingen SI för 35 elever som medtas i följande två kolumner (4 killar verkade som SIledare på högstadiet och började alla på LTH 2013) 83 % 7 % 13/14 1 klass med 27 elever Alla har haft SI varannan vecka under 2 läsår 63 % 35 % Källa: Lunds tekniska högskola 13

14 Resultat och erfarenheter från pilotprojektet Under 2014 bedrevs ett pilotprojekt med fokus på fyra områden för att testa SI på en bred front: Yrkesspåret, Teknik breddningsspåret, Malmöspåret och Grundskolespåret. I detta projekt ville vi dels sprida det geografiskt samt testa det även inom mer yrkesinriktade utbildningar. Syftet är också att få en större spridning och att bygga upp noder som kan utgöra plattformar strategiskt placerade i Skåne. Dessa noder skall när projektet är slut vara etablerade och fortsätta och utvidga SI programmet till regionens hela upptagningsområde. DE FYRA OLIKA SPÅREN SOM VI TESTAT SI INOM De fyra olika spåren som vi testat SI inom är: Yrkesspåret i Trelleborg I Trelleborg har vi haft SI-ledare från Lunds Universitet på Industriprogrammet, med inriktning mot matematik. SI-ledare tenderar att ha fått upp ett intresse bland deltagarna. Av erfarenhet vet vi att SI-ledarna är en av de stora vinnarna i programmet. Det bekräftas även från SI-ledaren på Industriprogrammet där såväl den egna förmågan att organisera och leda gruppdiskussionerna förbättrats och utvecklats som formen för mötena och den egna reflektionen över hur man uppnår bästa sätt att få till en lärandesituation "Som programutvecklare ska jag se till att våra elever får det bästa. Därför har vi tagit till oss SI-metoden" Malena Björner är programutvecklare Teknikcollege vid Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. SI har bedrivits under relativt kort tid och erfarenhetsmässigt så behövs det mer tid för att arbetssättet skall sätta sig och förstås av alla inblandade. Det går inte utifrån den gjorda utvärderingen att dra allt för stora slutsatser men de indikerar att eleverna överlag varit nöjda med SI-mötena. Skälet till att delta har varit att klara kursen. Glädjande är att vad gäller allmänna omdömen om SI så lyfter man upp det som värdefullt att få diskutera och att man erhållit en djupare förståelse samt att deltagarna fått ett ökat självförtroende. Avseende de allmänna färdigheterna så tenderar samverkan i grupp och att ha utvecklat det kritiska tänkande vara två färdigheter man särskilt lyfter fram. 14

15 Teknik i Trelleborg och Hässleholm Teknik i Trelleborg I Trelleborg på Bastionsskolan har vi haft SI-ledare med inriktning inom teknikprogrammet i ämnena matematik/fysik. Studenterna förefaller vara väldigt nöjda med SI-möten överlag. Det är glädjande att se att skälet till att man deltagit är att man velat förstå ämnet bättre eller som en elev uttryckte det Man lär sig mer om ämnet i ett djupare perspektiv. Man har också tyckt att det varit roligt att diskutera kursinnehållet med kamrater. "Det är ett bra forum att lära sig utan att man tänker på att man lär sig." Christina Rönngren är idag SI-ledare vid Teknik College, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg men är student vid LTH och har varit med på SI-möten i båda fysik och kemi. Under SI-mötena får eleverna studiekamrater på ett helt annat sätt än under ordinarie lektioner och man lär känna dem mycket närmre. Det ges mycket frihet under mötena och man tar sig an allt från socialt prat till intensiva diskussioner om friktion i lutande plan. Det är ibland tvära kast från det ena till det andra i en öppen och stimulerande miljö. Man uppskattar att det har varit lätt att ställa frågor och att man i grupp har arbetat tillsammans för att komma fram till lösningar på frågor/uppgifter. En extra sak man lyfter upp i de allmänna färdigheterna och som sannolikt skulle kunna upplevas som ännu viktigare om verksamheten bedrivits under längre period, är att man ökat sitt självförtroende i sina studier. Det som man lyfter fram som skiljer från den vanliga undervisningen är att man kan diskutera mer i grupp. Teknik i Hässleholm I Hässleholm har vi haft SI-ledare med inriktning inom teknikprogrammet i tre klasser 1 gång i veckan och alla tre SI-ledare har kommit från Lunds Universitet. SI möten har bedrivits på Tekniska skolan i Hässleholm men varje SI-ledare har också förlagt ett möte med sina deltagare på Lunds tekniska högskola. Eleverna förefaller vara nöjda med SI möten och en sak som särskilts lyfts fram är att mötena tränat eleverna i deras förmåga att presentera uppgifter för andra. En elev uttryckte det så här: Det är bra att vi lär oss förstå av varandra och har en rolig lektion samtidigt. Ett annat elev-citat på temat varför man är nöjd: Trevlig stämning, alla är motiverade till att delta tack vare SI ledarens inställning. 15

16 Eleverna tycker att ledaren hjälper dem vidare i kursen genom att ställa frågor. En färdighet som lyfts fram men som sannolikt fått ytterligare fokus om eleverna haft längre erfarenheter av SI-möten är den att det utvecklar förmågan till lagarbete och samverkan i grupp. En elev uttryckte det så här: Det bästa med SI är att vi fått arbeta i grupper och att vi sedan har gått igenom bra sätt att lösa uppgifterna Grundskolespåret i Hässleholm På Tekniska skolan i Hässleholm har man haft 9 SI-ledare i grundskolan (i matematik), fördelade på 4 grundskolor. Detta har inte direkt finansierats av pilotpengar men har bedrivits i nära anslutning till regionprojektet. Det har fungerat bra med gymnasieelever från åk 3 på NA programmet som varit SI-ledare i grundskolans högstadium. I grundskolans åk 8 och 9 gör elever E- val (elevens val) och då har de tillgång till extra matematikundervisning. SIverksamheten på grundskolan har skett inom ramen för E- val. SI har bedrivits en gång per vecka och alla dessa 4 grundskolor har E-valet samtidigt, vilket har förenklat schemaläggningen. SI-ledarna har själv haft SI- under åk 1 och 2, och de är duktiga i matematik. SI-ledarna gör det som gymnasiearbete och de skriver och reflektera över sitt arbete som ska utmynna i en vetenskaplig rapport. Samtliga 9 SI-ledare i Hässleholm tycker alla att det är roligt med ledarskap och att vara en del av andras utveckling. Men de ser även de fördelar som SI-verksamheten ger till deras egen utveckling. Som SI-ledare lär du dig leda grupper och att samarbeta men du får även en starkare studiegrund genom att lära ut och repetera det du själv lärde dig på lektionerna för ett eller några år sedan. Den största utmaningen som SI-ledare är att inte säga för mycket, att inte ge svaren. Det är även viktigt att kunna få en bra dynamik i gruppen. Alla ska vara med i diskussionerna även de som är lite blyga och inte är bekväma med att ta plats. SI-ledarna är bra förebilder som får eleverna att bli mer självständiga och känna sig trygga med att arbeta med andra. Eleverna börjar också använda matematiska termer och använder sig av problemlösning på ett helt annat sätt än de gjort tidigare. Som nämnts tidigare så beskriver även dessa elever att SI-ledarskapet utvecklar dem mycket, både ämnesmässigt men också som individer. SI-ledarna beskriver också hur mycket grundskoleleverna utvecklas, från blyga, osäkra och skrämda elever (känner stor osäkerhet i sina matematik-kunskaper) till elever som tycker att matematik är roligt. De upplever att förändringen sker snabbt. Efter så få som 2 SI-möten ser de effekt hos grundskolelever: De blir mer säkra, börjar prata matematik, diskutera, ställa frågor, samarbeta för att lösa problemet och framför allt gå fram och våga redovisa på tavlan. 16

17 SI-ledarna är bra förebilder som får eleverna att bli mer självständiga och känna sig trygga med att arbeta med andra Rouwaida är fysik- och matematiklärare vid Tekniska skolan i Hässleholm men är även koordinator för den SIverksamhet som bedrivs i Hässleholms kommun sedan Kontaktpersonen som håller i SI-programmet på Tekniska skolan i Hässleholm berättar att grundskoleeleverna säger att de vill ha mer tid med SI-ledarna. De tycker att det ger dem så mycket. Det de främst lyfter fram är att de i deras vanliga matematiklektioner mest sitter och räkna själva och inte pratar matematik. Under SI-mötena upplever de att de har de roligare uppgifter och att de förstår teorin bättre. Kontaktpersonen har också fått flera mail från grundskollärare som berömmer SI-ledarna och deras arbetssätt med grundskoleleverna. Här är utdrag från ett mail: Vilka SI-ledare du har skickat! De utmanar eleverna på ett annat sätt, de vågar bryta deras egna grupperingar och göra nya grupper som kan fungera beroende på dynamiken. De uppmuntrar eleverna att tänka själva, ställer rätt frågor för att få de att komma vidare i tänket. Och så hade de bakat idag! ;-) Vilka goda kakor! 17

18 Test av SI på Malmö högskola Malmö högskolas del i projektet bestod i att starta upp SI-verksamhet för att det ska kunna användas inom Högskolan i framtiden samt att undersöka förutsättningarna för att framöver skicka SI-ledare till gymnasieskolor i Malmö stad. Det har tidigare funnits mer eller mindre långtgående initiativ att starta SI-verksamhet vid högskolan, men dessa har av olika anledningar inte blivit bestående. Inom ramen för pilotprojektet gavs således en ny möjlighet att starta upp en SI-verksamhet och i februari 2014 utbildade Leif Bryngfors med kolleger på Nationellt centrum för Supplemental Instructions vid Lunds universitet sammanlagt 13 lärare till metodhandledare vid Fakulteten för teknik och samhälle. Eleverna tyckte det var en väldigt bra kurs men de tyckte läraren verkade inkompetent då han inte svarade på deras frågor. Och då har man på något sätt lyckats! Jörgen Edman, universitetslektor i fysik, vid Malmö högskola och startade SI-verksamheten vid Fakulteten för teknik och samhälle. Det är en metod som är värd att testa. Och det har just med det pedagogiska att göra. Den här pedagogiken är tilltalande. Jörgen Edman ingår i ett team av metodhandledare och 15 SI-ledare som har SI-möten på 3 kurser i matematik och programmering inom sammanlagt 6 program vid Malmö högskola. Som SI-deltagare tränas du hela tiden på att arbeta i grupp och hur du kan dra nytta av en grupps starka och svaga sidor. Samtidigt som man utvecklas själv Sedan ska man inte glömma bort den sociala aspekten. Den är speciellt viktig för nya studenter som har flyttat till Malmö där de kanske inte känner någon. Då är ett SI-möte perfekt för de hamnar i mindre grupper där de tvingas att kommunicera med varandra och väldigt snabbt börjar de prata om annat också. I samråd med prefekter bestämdes att SI skulle drivas på tre stycken kurser H14: Objektorienterad programmering, 15 hp ca 150 registrerade studenter Analys grundkurs A, 7.5 hp ca 110 registrerade studenter Analys med tillämpningar, 10 hp ca 70 registrerade studenter 18

19 Valet av kurser baserades på att en tillräckligt stor volym nybörjarstudenter skulle erbjudas SI och att så många program som möjligt skulle vara inblandade. Sammanlagt ges kurserna ovan i sex olika utbildningsprogram och sju olika årskurser. I mars/april 2014 påbörjades rekryteringen av potentiella SI-ledare och sammanlagt 14 SIledare sökte uppdraget, varav samtliga intervjuades och bedömdes vara kvalificerade. En SIledare hoppade sedermera av och en ersättare ordnades via LTH. Utbildningen av SI-ledare skedde på MAH under två dagar i slutet av augusti enligt en modell som lånades från LTH. Dock, eftersom väldigt få av de blivande SI-ledarna hade egen erfarenhet av SI-möten, lades ett SI-möte in som en del av utbildningen. Upplägget var gemensamt för samtliga kurser med ett SI-möte per vecka och gemensamma metodhandledarmöten. SI-grupperna dimensionerades så att mellan nybörjarstudenter placerades in per SI-grupp. Dock fick viss hänsyn tas till programstorlekar och speciellt i programmeringskursen blev det färre nybörjarstudenter per grupp än avsett, vilket senare fick konsekvenser för närvaron. Inledningsvis lades metodhandledarmöten en gång per vecka men efter hand som SI-ledarna kände sig mer trygga i sin roll så minskades antalet möten ner. Närvaron på SI-mötena var inledningsvis god och under de första fem veckorna deltog i genomsnitt drygt 10 studenter per SI-grupp. Senare minskade dock närvaron vilket blev speciellt tydligt på programmeringskursen. För att få tillräckligt många deltagare för att upprätthålla SI-pedagogiken så slogs i vissa fall grupper ihop, vilket visade sig vara en lyckad lösning. Ytterligare något som bidrog till att närvaron i vissa fall blev låg var att det i några SI-grupper var väldigt få studenter från början. Generellt var inte heller schemaläggningen helt lyckad eftersom SI-mötena fick ta de tider som blev över. Detta till trots kan vi i efterhand konstatera att SI-verksamheten på kurserna varit väldigt lyckad, speciellt med tanke på att det var första gången. Utvärdering av verksamheten pågår för tillfället och det kan konstateras att de SI-ledare som deltagit på mötena varit nöjda eller mycket nöjda med mötena. I flera fall har mötena angivits vara en förutsättning för att studenten överhuvud taget skulle klara kursen. Speciellt viktigt verkar detta ha varit på programmeringskursen, eftersom förkunskaperna i programmering är väldigt olika bland studenterna. Kan hösten SI-satsning få bara en eller två studenter som annars hade hoppat av att stanna kvar och fullfölja utbildningen är det värt allt slit I skrivande stund bedrivs SI-verksamhet på en kurs V15, Linjär Algebra, 7.5 hp, och till hösten 2015 finns medel avsatta motsvarande den satsning som gjordes H14. Preliminärt kommer SI-möten att bedrivas på samma kurser som H14, men exakt vilka kurser som blir aktuella återstår att diskutera. Förhoppningsvis kommer fakulteten att gynnas av att SI varit igång i drygt en termin då medvetenheten bland studenterna och lärarna har ökat. Vi hoppas därför att ännu fler ska söka uppdragen som SI-ledare H15 och att närvaron på mötena ska bli högre. Under våren förs diskussioner på att dra igång SI-verksamhet vid Fakulteten för lärande och samhälle och om planerna blir verklighet så planerar vi för en gemensam utbildning av blivande SI-ledare i augusti

20 Inom ramen för projektet har också kontakt tagits med Pauliskolan i Malmö och intresset för att ta emot en SI-ledare från Malmö högskola har undersökts. För närvarande finns inget sådant intresse och kontakt med ytterligare gymnasieskolor kommer att tas under våren. Ambitionen finns att komma ut på Malmös gymnasieskolor och är en uttalad del av fakultetens satsning. SI I UTMANANDE SKOLMILJÖ - ETT PARALLELLT SPÅR Apelgårdsskolan (Rosengård i Malmö) Parallellt med pilotprojektet pågick under 2014 en annan försöksverksamhet kopplat till SI. Vi har valt att här kort redovisa denna satsning med SI i utmanade skolmiljöer som indikativt kan visa på goda resultat. I förslaget till en regional SI-plattform som presenteras längre fram i rapporten föreslås att erfarenheterna från SI-verksamheten på Apelgårdsskolan integreras i den regionala plattformen och får utvecklas till ett eget verksamhetsområde. Då kommer egenskaper som ledarskap och samarbetsförmåga fram och det skapas en mognad att ta tag i sina studier Johan Fredriksson, SI-ledare på Apelgårdsskolan Johan Fredriksson, är Sveriges meste SI-ledare sett till antalet SI-möten och har startat den ideella föreningen Didici som arbetar för att stärka kunskapsutveckling bland ungdomar och minska socialt utanförskap. Verksamheten består just nu i ett SI-program i Rosengård där han är SI-ledare i årskurs 5-8 på Apelgårdsskolan i Malmö. Där hölls det första SI-mötet våren Johan Fredriksson har lett många SI-möten tidigare men eleverna här har helt andra behov än de studenter som Johan arbetat med tidigare vid bland annat Lunds Universitet och på gymnasienivå. Det gäller att man hittar former som bryter stämningen som finns efter rasten och som skapar fokus. Just på denna skola är tilltron till den egna förmågan låg och att det då kommer någon utifrån som tror på mig är stort. För många är det första gången de upplever detta och då blir det väldigt starkt och värdefullt. Det är små anpassningar som får stora effekter. 20

21 Följande avsnitt summerar syftet och vinster med SI i grundskolan och dess särskilt utmanande miljöer för både samhället och omgivande SI-verksamhet, resultat från studien inkl. utmaningar, SI-modifikationer och effekter. SYFTE OCH VINSTER Studien sker huvudsakligen i åk 5-9 Apelgårdsskolan i Rosengård Malmö, en utmanande lärmiljö som främst valdes av följande skäl: Utvecklas ett SI-koncept som lyckas här kan det fungera som modell för de flesta skolor. En fungerande SI-verksamhet i grundskolan som bl.a. skapar förebilder, tränar ledarskap, samarbete och skolmotivation ger stora samhällsvinster (se punkt 3 och 4). Vinsterna blir större ju tidigare ungdomar nås och i ju mer socialt utmanande områden skolorna befinner sig i. Arbetet för minskad ungdomsarbetslöshet och social utanförskap generellt får ett konkret verktyg i SI. Den oroväckande kunskapsutvecklingen bland Sveriges 15-åringar (enl. PISA) får även det ett konkret och potentiellt systemförändrande verktyg. SI i grundskolan är en ny och särskilt utmanande kontext ändrar randvillkoren för att SI ska fungera väl, vilket innebär att välfungerande SI-program är annorlunda uppbyggda. De innovationer i SI-utvecklingen som följer ger nya verktyg för all SI-verksamhet. Skapar en brygga av elevledarskap genom svenska skolans utbildningsnivåer. 21

22 SI i grundskolan och dess utmanande miljöer SI = Supplemental Instructions = Social Innovation? Här ses Johan under ett studiebesök i Lund med elever från årskurs 8 på Apelgårdsskolan i Rosengård i Malmö. RESULTAT Effekter från pilotstudien våren 2014 Studien startade i ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola och har bl.a. blivit publicerad i Supplemental Instruction Journal och visar lovande resultat och har identifierat utmaningsområden och utveckling i SI-konceptet. Efter 10 SI-möten för en sjunde- och niondeklass i matematik på Apelgårdsskolan återges här ett urval av resultaten: Före och efter betyg i matematik för niondeklass utan SI och parallellklass (kontrollgrupp) med SI: Utan SI: 2 betygshöjningar och 6 betygssänkningar i matematik. Med SI: 7 betygshöjningar och 0 betygssänkningar i matematik. Enkätsvar på en skala 1-5 (från tar helt avstånd till håller med till fullo ) till påståendena SI-mötena har stärkt mitt självförtroende i mina studier svarade 82% av niorna och 77% av sjuorna antingen 4 eller 5. SI-mötena har gett mig större motivation att börja gymnasiet svarade 73% av niorna och 85% av sjuorna 4 eller 5. Citat från elever: Kille, åk 7: De [SI-mötena] är såna lektioner du längtar till. Du vill ha det hela tiden. De är inte lika stökiga. Tjej, åk 9: Social grupp. Alla kan berätta vad de tänker. Och man får hjälp med matteuppgifter man behöver hjälp med. Man kan vara sig själv. 22

23 Citat från lärare: "Det [SI] är klockrent! [...] om man kollar här på Apelgårdsskolan så är det väldigt få [elever] som tar ansvar för sitt eget lärande, och än mindre för sina kamraters lärande. Kan man då få dom att göra det, att ta ansvar, oavsett vad det är [för], kan man lära sig det så har man kommit jättelångt, och det här är ju ett väldigt bra exempel, tycker jag, och det kanske också får dom att reflektera själv över 'hur beter man sig?'". Utmaningar och anpassning för att kunna bli beständigt i grundskolan Utmaningsområdena med tillhörande anpassning/utveckling är: Utmaning 1: bland annat en yngre målgrupp med ett lägre självdriv jämfört med gymnasie och universitetsstudenter o Anpassning: (1) en ny uppsättning workshop-metodiker som fångar elevernas uppmärksamhet och väcker engagemang; (2) en ansökningsprocess av SIdeltagare med urval tillsammans med lärare och flytande intag över terminens gång. (3) en stegvis implementeringsmodell med deltagande vid SI-möten av senior SI-ledare (från Didici eller LU) innan elever som SI-ledare väljs ut och utbildas. Utmaning 2: särskilt i grundskolan kan det för personal uppfattas som känsligt att någon utomstående bedriver skolverksamhet. o Anpassning: (4) förlägg SI-möten på elevens val; (5) låta lärare integrera SI i sitt arbete som ett komplement till sin ordinarie undervisning. Här sker ett pilotprojekt under våren 2015 i Burlövs kommun med preliminärt mycket lovande resultat. Utmaning 3: extremelever som är aktivt oengagerade på lektioner och enskilt kan omöjliggöra SI. o Anpassning: (2) ansökningsprocess. NULÄGE OCH FRAMTID Studien av SI i grundskolan och i utmanande miljöer har visat lovande resultat, vidareutvecklat SI för att kunna introduceras och skalas upp i grundskolan, och väckt stor uppmärksamhet genom dels publikation i den amerikanska vetenskapliga tidsskriften Supplemental Instruction Journal och att Ashoka (världens största organisation för socialt entreprenörskap) valt ut initiativtagare Johan till en av 15 unga Changemakers i Skandinavien, vilket sammantaget lett till grundandet av den ideella föreningen Didici som arbetar för att öka kunskapsutvecklingen i den svenska skolan och minska socialt utanförskap huvudsakligen genom att sprida modeller för elevledarskap. Framtiden av verksamheten är i starkt beroende av Johan Fredriksson som initierat och bedriver studien än idag. Det finns betydande synergier mellan Didici och Lunds Universitet varför en gemensam plattform i arbetet framåt är att rekommendera. 23

24 En regional plattform för samverkansinlärning Syftet med Lunds universitets engagemang med SI gentemot gymnasieskolorna är att förbättra samverkan mellan högre utbildning och gymnasieskolan, medverka till att få en bättre övergång till högskolan. Lunds universitet har hittills själv stått för finansieringen av ersättning till studenter och för reskostnader. Detta sätter vissa gränser för hur många skolor som det är möjligt att samverka med. Mot bakgrund av de långsiktiga behoven med fler som tar examen på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna ser vi det som långsiktigt viktigt att bygga starka länkar mellan högstadiet, gymnasieskolan och högskolan. Detta gäller även en ökning av studenter på vårdutbildningar på gymnasiet och vidare till högskolan eller yrkeshögskolan för att tillgodose regionens och kommunernas behov. SI-metodiken har alla förutsättningar att utvecklas och tillämpas inom flera skolämnen. Vi ser också att det är viktigt att kunna nå ut till alla delar i Skåne för att på så sätt medverka till ökad övergång till högre studier i alla Skånes kommuner. En sådan uppskalning innebär ökade kostnader för koordinering, utbildning och resor och dessa kostnader behöver täckas av fler aktörer. Vi vill utreda och pröva förutsättningarna för att bygga upp en regional infrastruktur och organisation för att utveckla SI som en generell metod för gymnasiet, grundskolan och högskolan. Genom en gemensam kraftsamling av olika medverkande som alla berörs av en otillräcklig framtida försörjning till yrken inom teknik, vård och skola blir det både ekonomiskt möjligt och går att få stort genomslag i hela Skåne. Mot bakgrund av SI-verksamhetens goda resultat föreslår vi att en regional SI-plattform etableras med syfte att successivt utveckla och skala upp arbetet till att omfatta Skånes samtliga grund- och gymnasieskolor. För att bygga det hållbart så måste detta ske etappvis och med en robust organisation. Vi har skisserat ett arbete som skall utvecklas under tre-fem år där fler skolor succesivt erbjuds deltagande i verksamheten. ORGANISATION Det nationella SI utbildnings- och utvecklingscentret finns på Lunds Universitet och det kommer fortsättningsvis också att fungera som koordinerande funktion för all SI verksamhet i Skandinavien. Nationellt SI-center Ett nationellt SI center är placerat vid Lunds Universitet/LTH via ett avtal med det internationella SI centret vid University of Missouri i Kansas city. Detta uppdrag innebär att Lunds Universitet utgör en nationell utbildnings och utvecklingscenter för SI utsträckt till Norden och andra omgivande länder. Centrets huvuduppgift är att via den certifierade utbildaren som är placerad vid centret utbilda andra som vill starta och genomföra SI program. Vidare att kvalitetssäkra och genomföra seminarier etc. Det finns en internationell referensgrupp knutet till centret. 24

25 Så alla som fungerar som metodhandledare i norden är utbildade vid detta center. Efter en sådan utbildning kan personen sedan själv utbilda SI ledare (äldre studenter) men inte metodhandledare och driva sina egna program. SI inom Lunds universitet SI vid Lunds Universitet bedrivs idag vid de flesta fakulteter. Det kan vara organiserat på lite olika sätt beroende på om det är en programstruktur eller mer fristående kurser. Principen är att det finns en samordnande funktion på fakulteten. Sedan kan det finnas en metodhandledare på varje institution som driver och handleder SIledare på programmet. Fakulteten kan ha sin egen utbildning och samlar då alla SI-ledare inför detta. Ett alternativ är att ha en central metodhandledare som sköter alla programs SI-program. SI externt riktat mot gymnasie- och grundskola Det som nu avses är att bygga upp en regional plattform för SI-verksamheten riktat till gymnasie- och grundskolor. En verksamhet med flera samverkande aktörer som samfinansierar insatserna där både syfte och mål är att bygga en integrerad ekonomiskt långsiktig och stabil verksamhet. Detta är en ny verksamhet och runt denna skall det byggas en regional plattform. Det är ett samarbete mellan Region Skåne, Lärosäten syd, Kommunförbundet i Skåne samt näringslivsorganisationer. Den byggs upp med ett antal nivåer som har sin roll och som alla samverkar i ett integrerat system. Den regionala SI-plattformen organiseras därför skilt från det nationella centret men skall även det ha sitt säte på Lunds Universitet, med ett kansli. Plattformen i sin helhet består av kansliet i Lund med ansvar för utveckling och utbildning och övergripande koordinering. På varje högskola finns det en samordnare och på respektiver gymnasie- och grundskola en kontaktperson. Nedan beskrivs de olika funktionerna 25

26 Översiktlig beskrivning av den regionala SI-plattformens verksamhet och delar Styrgrupp Verksamheten har en styrgrupp som består av representanter från de deltagande lärosätena, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, näringslivsorganisationer etc. Central Funktion Verksamheten byggs upp och leds av en central samordningsfunktion som hanterar all utbildning, sköter administration och all samverkan mellan de olika högskolorna. Samordningsenheten placeras på Lunds universitet. Högskolenivå- Koordinator På varje högskola utses det en Koordinator som skall samordna SI-verksamheten gentemot gymnasieskolorna. De skall utse SI ledare, välja ut och hålla kontakt med Kontaktpersonen på gymnasieskolorna och tillsammans med dem initiera SI inom gymnasieskolan. 26