2014/1308 A 31. VERKSAMHETSPLAN Institutionen för ingenjörsvetenskap

Transkript

1 2014/1308 A 31 VERKSAMHETSPLAN Institutionen för ingenjörsvetenskap

2 Beslutad av rektor 2014-xx-xx Dnr 2014 Innehåll Fokusområde A - Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 4 Fokusområde B - Forskning och utbildning på forskarnivå... 8 Fokusområde C Kunskapsbildning genom samverkan inom utbildning och forskning Fokusområde D Verksamhetens förutsättningar/verksamhet i utveckling ÖVP Bilaga 2 Specifika krav på Högskolan Väst från regering och från andra myndigheter Handlingsplan för centrumbildning vid Högskolan Väst

3 Institutionens målbild 2018 Vi är ett förstahandsval för alla våra kunder Forskning Den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst skall bidra till att stärka konkurrenskraften, tillväxt och kunskapsutveckling inom produktionsteknik i hela Sverige genom effektivt samverkan mellan industri och akademi. Produktionsteknik Väst bildar tillsammans med strategiska samarbetspartners, en stark infrastruktur som möjliggör effektivt utbyte av kunskap och forskningsresultat mellan företag, universitet och högskolor i Sverige. Produktionsteknik Väst skall skapa enkla, effektiva och uthålliga former för samverkan mellan industri och högskola samt samarbete mellan högskolor. Produktionsteknik Västs fokusområde skall vara forskning inom avancerad modellering, simulering, styrning av produktionstekniska processer och system. Organisatoriskt är forskningen indelad i fyra arenor: Termisk Sprutning, Skärande Bearbetning, Svetsning samt Flexibel Industriell Automation. Alla arenorna samarbetar med flera andra lärosäten nationellt och internationellt och har gästprofessorer från flera olika välrenommerade lärosäten, både nationellt och internationellt. Forskningen har en stabil finansiering och omsätter ungefär 50% av institutionens totala omsättning. Forskningsmiljön attraherar forskare nationellt och internationellt och vår forskning är framgångsrik och erkänd Förutom forskningen som bedrivs inom Produktionsteknik Väst så bedrivs det forskning inom andra områden på institutionen. Institutionen uppmuntrar enskilda forskare att söka externa pengar och att meritera sig vidare. Forskarutbildning Forskarutbildningen i produktionsteknik sker inom de två områdena produktionsprocesser och produktionssystem. Samverkan mellan dessa två områden är central och utbildningen äger huvudsakligen rum inom Produktionsteknik Väst men samarbete kring forskarutbildningskurser med andra lärosäten sker. Forskarutbildningen präglas av hög kvalitet och god genomströmning. De fyra arenorna har tre till sex akademidoktorander och varje arena har god handledarkompetens. En attraktiv industriforskarskola med ytterligare ca 20 industridoktorander, fördelade mellan de olika arenorna, bedrivs framgångsrikt. Vi är dessutom en viktig part i en nationell forskarskola inom produktionsteknik. Grundutbildning Vi är ett förstahandsval för våra studenter. Utbildningen har erkänt hög kvalitet, ett högt och stabilt söktryck (nationell jämförelse med liknande utbildning) och har utbildningsanslag motsvarande minst 850 HST, vilket utgör en stabil finansiell grund. Utbildningen bedrivs främst i fleråriga stabila program som alla har unik inriktning nationellt sett. Vår maskiningenjörsutbildning, med två inriktningar och Industriell ekonomi har direkt koppling till våra två internationella magisterprogram (Produktionsteknik och Robotteknik) och till vår forskarutbildning och forskning. Programmen ger studenterna möjlighet att läsa enligt Co-opmodellen, vilket inget annat svenskt lärosäte erbjuder på motsvarande utbildning. Elektroingenjörsutbildningen är helt ensam i sitt slag i Sverige och erbjuds även den med Co-op. Möjligheten för institutionen att kunna erbjuda Co-op är viktigt då det ger studenterna en stor fördel när det gäller möjlighet till arbetslivserfarenhet inför sitt kommande yrkesliv, vilket starkt efterfrågas av branschen och därmed blir Co-op institutionens starkaste och viktigaste Ail-aktivitet. Lantmäteriingenjörsutbildningen har en unik profil är och är ett mycket attraktivt ingenjörsprogram. Vidare har vi två unika teknikerutbildningar, en inom elkraft och en inom nätverksteknik. Båda programmen har högt söktryck och kan byggas på till en kandidatexamen. Institutionen erbjuder även tekniskt basår för de studenter som inte uppfyller behörighetskraven för ingenjörsutbildning. Ca 10% av institutionens HST bedrivs i form av fristående kurser. Institutionen bedriver uppdragsutbildning motsvarande ca 10% av institutionens omsättning där Ciscoakademin är en mycket viktig aktör. Vi säljer specialkurser på olika nivåer till utvalda företag och samarbetar med IUC Väst. Uppdragen bedrivs både som korta flexibla moduler och som längre poängsatta utbildningar. Företagen i regionen vänder sig i första hand till oss när de vill ha uppdragsutbildning. Samverkan och AIL Samverkan och arbetsintegrerat lärande, AIL, är en naturlig del av institutionens verksamhet och bedrivs framgångsrikt inom både utbildning och forskning. Inom utbildningen är AIL en kvalitetsdimension för att stärka, säkra och befästa kunskap. AIL sker genom reflektion av det erfarenhetsbaserade lärandet i mötet med yrkeslivet. Forskningen är tillämpningsbar och genomförs i nära samverkan med näringsliv och andra externa parter regionalt, nationellt och internationellt. Uppdrag inom forskning och utbildning är ofta ett resultat av framgångsrik samverkan. För både utbildning och forskning gäller att 2

4 samverkan är en förutsättning för att säkra ett aktivt kunskapsutbyte som resulterar i utveckling och lärande för alla parter. För oss är AIL en del i det livslånga lärandet. Personal och arbetsmiljö Vi är ett förstahandsval för personalen och har en stabil kompetensbas. Arbetsmiljön är tillåtande och attraktiv med gott ledarskap, kollegial stöttning och goda förutsättningar för utveckling och meritering. Medarbetarna jobbar i mindre arbetslag, vilket förbättrar synlighet och feedback. Studenterna möter kompetenta, engagerade och inspirerande lärare i en attraktiv arbetsmiljö och med välutrustad modern laborationsmiljö. 3

5 Fokusområde A - Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Institutionens vilja om utbildning: Institutionen erbjuder utbildningar av erkänt hög kvalitet inom profilerade områden på grundnivå, avancerad nivå samt forskarutbildning. Internationella utbildningar erbjuds i huvudsak på magisternivå. Studenterna är motiverade, nöjda och eftertraktade på arbetsmarknaden och för vidare utbildning. Grundläggande värden för hög kvalitet i utbildningarna är arbetsintegrerat lärande i samtliga program, nära samverkan med omgivande samhälle, tydlig koppling till forskning samt ett internationellt perspektiv. Internationaliseringen bidrar till nya perspektiv och infallsvinklar och främjar förståelsen och respekten för andra synsätt, kulturer och traditioner samt ökar medvetenheten för internationell solidaritet. Medarbetarna bidrar med spetskompetens och engagemang för rekrytering, undervisning och handledning. Alla medarbetare vet att de arbetar för studentens och samhällets bästa. Institutionen erbjuder även kompetensutveckling för yrkesverksamma och omgivande samhället ser institutionen som en viktig samarbetspartner. AVP del A: Mål och uppdrag från ÖVP Mål A1 Uppdrag A1.1 : A1.1 Stärka och vidareutveckla kvaliteten inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Under år 2015 ska ett vidareutvecklat kvalitetssäkringssystem vara implementerat där AIL och samverkan med det omgivande samhället ska vara kvalitetsaspekter. Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå. Uppdrag A 1.2 Ett pedagogiskt meriteringsprogram ska utarbetas under A 1.3 Institutionen för individ och samhälle Uppdrag A 1.3 A 1.3 Aktivitet A1.4: Delaktiviteter: : Ett vidareutvecklat program för högskolepedagogiska kurser och seminarier ska utarbetas under våren 2015 för att kunna erbjudas från och med hösten Institutionen för individ och samhälle Genomlysa institutionens samtliga program: Under perioden skall samtliga program vid institutionen genomlysas vad gäller ingående kursplaners lärandemål, undervisningsformer, examination och studenternas arbetsutrymmen. Syftet med genomlysningen är att: -säkerställa uppfyllelse av respektive utbildnings nationella mål och CDIO syllabus 2.0 -säkerställa så att flödet av ingående kurser ligger rätt i utbildningen vad gäller förkunskaper och lärandemål -säkerställa så att undervisnings- och examinationsformer stödjer studenten att nå lärandemålen -säkerställa efterfrågade generiska förmågor, inklusive progression, i utbildningen. Därutöver -för ingenjörsutbildningarna sträva efter att inrymma två DBT-projektkurser (design-build-test), en i åk 1 och en med progression i åk 3, där studenten skall träna på ingenjörsyrket. Strävan är DBT-kurserna skall ske i nära samarbete med företag för att stärka Ail och marknadsföra Co-Op. -Identifiera, utveckla, genomföra och utvärdera moment i två kurser per årskurs och program där IKT-pedagogik skall användas. - Identifiera, utveckla, genomföra och utvärdera ett kursmoment per årskurs och program som kan examineras genom IKT. -Identifiera behov av eventuell anpassning av studenternas arbetsytor att stödja undervisningsoch examinationsformer. Bitr. prefekt för grundutbildning och programansvariga 2015: Genomlysning av Industriell ekonomi, Lantmäteriingenjör och maskiningenjör. 2016: Genomlysning av Elektroingenjör och de två magisterutbildningarna. 2017: Genomlysning av 2 åriga utbildningar och tekniskt basår. Aktivitet A1.5: Arbeta utifrån handlingsplan framtagen vid respektive programs genomlysning : Bitr. prefekt för grundutbildning och programansvariga

6 Aktivitet A1.6 Utveckla ingenjörsutbildning med inriktning mot nätverksteknik med start H16 Avdelningsledare (Bo Månsson med hjälp av utsedd arbetsgrupp) Tidplan Klart våren 2015 Aktivitet A1.7 Fortsätta kartlägga examensarbetesaktiviterna i syfte att stärka kvaliteten och, i den mån det är möjligt, samordna examensarbetesprocessen vid institutionen. Biträdande prefekt för grundutbildning Tidplan 2015 Mål A2 Uppdrag A2.1 A 2.1 Uppdrag A 2.2 A 2.2 A2.2 Aktivitet A2.3: : Stärka och utveckla arbetet med breddad rekrytering, genomströmning och etablering. Under 2015 utveckla och påbörja tillämpning av ett helhetskoncept för kartläggning och stöd till studenter före, genom och efter utbildningen med ambitionen att stärka arbetet för alla studenters möjlighet till framgångsrika studier. Alla arbetsenheter har ett ansvar i att arbeta med målsättningen. Särskilt ansvar har: - IS för högskolepedagogiken inkluderande Språk och text - EI för IKT - IV för utveckling av högskolepedagogiken rörande matematikämnet - Biblioteket för utveckling av informationsresurser, sökverktyg och användarstöd - Förvaltningen för att utveckla studentstödsverksamhet Utvecklingsstrateg ansvarar för att initiera och samordna uppdrag A Under 2015 genomföra kartläggning och analysera olika studentgruppers genomströmning och ta fram en åtgärdsplan som särskilt beaktar högskolepedagogik och IKT-pedagogik. Alla arbetsenheter har ett ansvar i att arbeta med målsättningen. Särskilt ansvar har: - IS för högskolepedagogiken inkluderande Språk och text - EI för IKT - IV för utveckling av högskolepedagogiken rörande matematikämnet - Biblioteket för utveckling av informationsresurser, sökverktyg och användarstöd - Förvaltningen för att utveckla studentstödsverksamhet Utvecklingsstrateg ansvarar för att initiera och samordna uppdrag A Institutioner och förvaltning Utvärdera och analysera genomförda stödåtgärder för nya studenter lp 1, H14 Bitr. prefekt för grundutbildning V15 Aktivitet A2.4: Fortsätta genomföra stödåtgärder för nya studenter i lp 1. : Programansvariga samt studie och karriärvägledare H15- Aktivitet A2.5: Fortsatt stort engagemang för att rekrytera fler studenter till grundutbildningen genom en rad viktiga event : Rekryteringsansvarig vid institutionen Mål A3 Under perioden öka antalet helårsstudenter på avancerad nivån (se indikatorer och måltal, bilaga 1). Uppdrag A3 Utveckla utbudet och marknadsföringen av utbildning på avancerad nivå inför läsåret 2015/2016. A3 Institutioner och förvaltning. 5

7 Aktivitet A3.1: Utse en arbetsgrupp att först identifiera åtgärder som marknadsför, kommunicerar och tydliggör (vad utbildning på avancerad nivå är och vad det ger dig som student) våra utbildningar på avancerad nivå, för IV-studenter fr.o.m. åk 1. Därefter skapa handlingsplan för genomförande. : Rekryteringsanvarig vid institutionen 2015 Aktivitet A3.2: Genomförande enligt handlingsplan i A3.1 för att öka antalet IV-studenter, på avancerad nivå. : Rekryteringsanvarig vid institutionen Aktivitet A3.3: Utvärdering av genomförda åtgärder enligt A3.2. : Rekryteringsansvarig vid institutionen Aktivitet A3.4: I enlighet med institutionens internationella strategi: identifiera, utveckla och fördjupa samarbeten med ett antal internationella lärosäten, hellre kvalitet än kvantitet, för att öka den internationella rekryteringen på avancerad nivå. : Internationaliseringsansvarig vid institutionen Aktivitet A3.5 Utarbeta strategi som tydliggör hur vi medvetet skall arbeta för att vår utbildning på avancerad nivå blir en naturlig rekryteringsbas för vår forskning. Bitr. prefekter vid institutionen Tidplan 2015 Aktivitet A3.6 Utreda möjligheten till en magisterutbildning inom smarta nät/grön energi (elkraft) i samarbete med Høgskolen i Østfold. Delaktiviteter Bilda arbetsgrupp/nätverk tillsammans med HiØ. Undersök möjligheten att söka INTERREG-projekt Avdelningsledare (Mikael Ericsson och Bo Månsson) Tidplan 2015 Aktivitet A3.7 Tidplan Mål A4 Uppdrag A4.1 A4.1 Uppdrag A4.2 A4.2 Uppdrag A4.3 Rekryteringsbesök av programansvariga för magisterutbildningrna vid lämpliga lärosäten Programansvariga (Mahdi Eynian och Fredrik Danielsson) 2015: Identifiera lämpliga lärosäten och start av rekryteringsbesök 2016: Fortsätta rekryteringsbesök och påbörja utvärdering av besöken Stärka och utöka internationaliseringen i hela högskolans verksamhet. Under perioden öka antalet inresande och utresande studenter i syfte att öka internationaliseringen av studentpopulationen (se indikatorer och måltal, bilaga 1). Inför läsåret 2015/2016 genomföra en översyn av kursutbudet på engelska. Utvecklingsstrateg ansvarar för att initiera och samordna uppdragen i samarbete med institutioner och förvaltning. Under 2015 utarbeta en handlingsplan för att utöka antalet utresande studenter. Utvecklingsstrateg ansvarar för att initiera och samordna uppdragen i samarbete med institutioner och förvaltning. Inför läsåret 2015/2016 göra en samordnad översyn av samarbetsavtal. 6

8 A4.3 Utvecklingsstrateg ansvarar för att initiera och samordna uppdragen i samarbete med institutioner och förvaltning. Aktivitet A4.4: Se aktivitet A3.4 : Aktivitet A4.5: Vid genomlysning av programmen (Aktivitet A1.4) identifiera del av kurs eller utbildningsmoment som helt eller delvis kan vara förlagt utomlands i enlighet med IV:s strategi för internationalisering. : Biträdande prefekt för grundutbildning och programansvarig Aktivitet A4.6: Skapa handlingsplan som innehåller åtgärder, tidsplan, finansieringsplan, genomförande och utvärdering av identifierad utomlands förlagd del av kurs eller utbildningsmoment. : Internationaliseringsansvarig vid institutionen Aktivitet A4.7: Arbeta enligt handlingsplan skapad enligt Aktivitet A4.6 : Internationaliseringsansvarig vid institutionen Aktivitet A4.8: Vid genomlysningen av programmen (Aktivitet A1.4) identifiera en kurs/program som kan ges på engelska och samtidigt passa in ett utbytes kurspaket enlig IV:s strategi för internationalisering. : Programansvarig AVP del B: Arbetsenhetens egna Mål och uppdrag 7

9 Fokusområde B - Forskning och utbildning på forskarnivå Institutionens vilja om forskning: Institutionens forskning präglas av den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst och bedrivs på Produktionstekniskt Centrum på Innovatum. Forskningen är erkänd som en framgångsrik forskningsmiljö i Sverige inom fokusområdena produktionsprocesser (Termisk Sprutning, Skärande Bearbetning och Svetsning) samt produktionssystem (Flexibel Industriell Automation). Verksamheten har långsiktig och stabil finansiering. Forskningen är tillämpningsbar och efterfrågad och genomförs i nära samverkan med näringsliv och andra externa parter regionalt, nationellt och internationellt. Institutionens vilja om forskarutbildning: Institutionens forskarutbildning i Produktionsteknik sker inom de två områdena produktionsprocesser och produktionssystem. Samverkan mellan dessa två områden är central och utbildningen äger huvudsakligen rum inom den vitala forskningsmiljön Produktionsteknik Väst. Forskarutbildningen präglas av hög kvalitet och god genomströmning. AVP del A: Mål och uppdrag från ÖVP Mål B1 Uppdrag B1.1 Stärka och vidareutveckla kvaliteten inom forskning och forskarutbildning. Under 2015 skall ett vidareutvecklat kvalitetssäkringssystem implementeras vid högskolan. Särskild vikt skall läggas på AIL och samverkan med det omgivande samhället. Forsknings- och forskarutbildningsnämnden. Uppdrag B1.2 Utvärdering av de vitala forskningsmiljöerna ska genomföras under våren Forsknings- och forskarutbildningsnämnden. Uppdrag B1.2 Utvärdering av de vitala forskningsmiljöerna ska genomföras under våren B1.3 Handledningskvalitet Kartlägga behovet av kompetensutveckling för handledare. Delaktivitet Kartlägga behovet Upprätta handlingsplan : Bitr. prefekt för forskning Vår 2015 B1.4 Handledningskvalitet kompetensutveckla handledare, stimulera utbyte av erfarenheter mellan handledare. Delaktivitet Följa upprättad handlingsplan Uppdatera och revidera handlingsplan årligen. : Bitr. prefekt för forskning samt avdelningsledare Höst B1.5 Kvalitetssäkring av ansökningar genom att implementera en intern process med generisk tidplan samt process för granskning (stödjer även Mål B2) : Bitr. prefekt för forskning Höst 2015 B1.6 Plan för forskarutbildningens omfattning på lång sikt : Bitr. prefekt för forskning 2017 B1.7 Utveckla plan för ökning av rekryteringsbas för doktorander : Bitr. prefekt för forskning

10 B1.8 Etablera hög kvalitet i seminarieverksamhet inom alla arenor : Arenaledare med stöd av Bitr. prefekt för forskning 2015 B1.9 Utforma detaljerad målbeskrivning för forskningen, med avseende på fastställda indikatorer för PTV : Bitr. prefekt för forskning med stöd från respektive arenaansvarig, verksamhetsledare Höst 2015 B1.10 Identifiera kvalitetsindikatorer - nya indikatorer för vetenskaplig kvalitet : Bitr. prefekt för forskning med stöd från respektive arenaansvarig, verksamhetsledare Vår 2015 B1.11 Identifiera kvalitetsindikatorer - nya indikatorer för kvalitet i samproduktion : Bitr. prefekt för forskning med stöd från respektive arenaansvarig, verksamhetsledare Vår 2015 Mål B2 Under perioden öka andelen externfinansiering av forskningen i syfte att fortsätta utveckla forskningen såväl i styrka som i uthållighet (se indikatorer och mätetal, bilaga 1). Uppdrag B2.1 Under våren 2015 vidareutveckla ledarprogram för forskare med uppstart hösten B2.1 Vicerektor för innovationsfrågor. Uppdrag B2.2 B2.2 Under 2015 utarbeta en utvecklingsplan samt en finansieringsplan för de vitala forskningsmiljöerna. Institutioner och vitala forskningsmiljöer. B2.3 Utvärdering av kompetensutvecklingstid för att skriva ansökningar : Bitr. prefekt för forskning med stöd av arenaledare 2016 B2.4 Utveckla strategi för prioritering av extern finansiering för att minska andel egenfinansiering : Bitr. prefekt för forskning i samverkan med projektekonomer Höst 2015 B2.5 Sätta ett realistiskt mål för institutionen/vitala miljön baserat på nya förutsättningar för anslagsmedel : Bitr. prefekt för forskning med stöd av Verksamhetsledare 2015 Mål B3 Öka vår andel av den kvalitetsbaserade fördelningen av det statliga forskningsanslaget. Uppdrag B3.1 Under 2015 vidareutveckla forskningsstrategierna inför forskningspropositionen Institutioner och vitala forskningsmiljöer. Uppdrag B3.2 Under perioden öka antalet publikationer och medelciteringar med syfte att öka anslagstilldelningen (se indikatorer och måltal, bilaga 1). Institutioner och vitala forskningsmiljöer. 9

11 B3.3 Uppdatera forskningsstrategi för PTV med hänsyn tagen till eventuella förändringar i regelverk för statligt forskningsanslag : Bitr. prefekt för forskning med stöd av Verksamhetsledare 2015 B3.4 Utveckla system för internt review förfarande av artiklar inom respektive arena : Arenaledare 2016 Mål B4 Uppdrag B4.1 Ökat antal seniora forskare för att säkerställa handledarresurser. Utarbeta ett meriteringsprogram för undervisande/forskande medarbetare. Skall samordnas med B1.1. Klart FFUN. B4.2 Identifiera processer för att säkra kompetens och kompetensutveckling internt Delaktivitet Genomföra inspirationsdag (resurser på KTH) för docentmeritering och för handledarinspiration Utveckla ett samarbete med externt rekryteringsbolag Tydliggöra roller utveckla mentorskap för bihandledare : Bitr. prefekt för forskning

12 Fokusområde C Kunskapsbildning genom samverkan inom utbildning och forskning Institutionens vilja om samverkan och AIL: Samverkan och arbetsintegrerat lärande, AIL, är en naturlig del av institutionens verksamhet och bedrivs framgångsrikt inom både utbildning och forskning. Inom utbildningen är AIL en kvalitetsdimension för att stärka, säkra och befästa kunskap. AIL sker genom reflektion av det erfarenhetsbaserade lärandet i mötet med yrkeslivet. Forskningen är tillämpningsbar och genomförs i nära samverkan med näringsliv och andra externa parter regionalt, nationellt och internationellt. Uppdrag inom forskning och utbildning är ofta ett resultat av framgångsrik samverkan. För både utbildning och forskning gäller att samverkan är en förutsättning för att säkra ett aktivt kunskapsutbyte som resulterar i utveckling och lärande för alla parter. För oss är AIL en del i det livslånga lärandet. AVP del A: Mål och uppdrag från ÖVP Mål C1 Uppdrag C1.1 C1.1 Uppdrag C1.2 C1.2 Under 2015 utarbeta modell för systematisk uppföljning av samverkansarbetet. Under 2015 genomföra en självvärdering av AIL och samverkansarbetet. Vicerektor för innovationsfrågor Under 2015 utarbeta indikatorer för uppföljning. Vicerektor för innovationsfrågor Aktivitet C1.3: Vara delaktiga i det övergripande arbetet med självvärdering Delaktiviterer Genomlysning av vilka AIL-aktiviteter som görs idag vid institutionens utbildningar Kartläggning av utbildningarnas övriga samverkan med omgivande samhälle i form av branschråd, gästföreläsare och liknande Ta fram kriterier som skall gälla för att kunna definiera vilka aktiviteter vid institutionen som skall klassas som AIL. Dessa skall kopplas till högskolans definition av AIL (under framtagande). : ig för samverkan, AIL och Co-op (Kristina Sandström) Våren 2015 Aktivitet C1.4: Skapa en institutionsstrategi för AIL : ig för samverkan, AIL och Co-op i samråd med ledningsgrupp och SLUG Våren 2015 Aktivitet C1.5: Skapa en institutionsstrategi för samverkan : ig för samverkan, AIL och Co-op i samråd med ledningsgrupp och SLUG 2015 Mål C2 Etablera en samverkansstruktur med kommuner i närregionen, för utveckling av kunskap och kompetens inom olika områden. Uppdrag C2 Utarbeta en hållbar struktur för samverkan med kommuner i närregionen. Klart 2016 Prorektor. Mål C3 Uppdrag C3 Öka volymen för uppdragsverksamheten. Under perioden öka uppdragsintäkterna i enlighet med högskolans strategier (uppdrag inom utbildning på grund- och avancerad nivå). (se indikatorer och måltal, bilaga 1). Under 2015 ta fram en gemensam utvecklings- och marknadsföringsplan för uppdragsverksamheten. Institutioner och förvaltning. 11

13 Aktivitet C3.1: Aktivt engagemang och deltagande i U-nets arbete : ig för uppdrag (Ingrid Elison i samarbete med Åsa Axgärde) Klart hösten 2015 Aktivitet C3.2: Aktiv medverkan vid framtagning av kortkurser. Var delaktiga i minst femkurser. Aktivt medverka i kort kursprojektet, bl.a. med avseende på kvalitetssäkring och samordning. : Åsa Axgärde Dec 2015 Aktivitet C3.3: Ta fram strategi för uppdragsverksamhet inom institutionen : ig för uppdrag (Ingrid Elison) Mars 2015 MålC4 Tydligare infrastruktur för högskolans interna arbete med samverkansfrågor Uppdrag C4.1 Under perioden vidareutveckla arbetsformerna och fortsätta höja kompetensen när det gäller nyttiggörande- och innovationsfrågor. Vicerektor för innovationsfrågor Uppdrag C4.2 Uppdrag C4.3 Under perioden ska en intern samrådskonstellation för samverkansfrågor formeras. Under perioden ska samverkansarbetet tydligare förvaltas, följas upp och kvalitetssäkras. Vicerektor för innovationsfrågor Under perioden ska samverkansarbetet tydligare förvaltas, följas upp och kvalitetssäkras. Vicerektor för innovationsfrågor och utvecklingsstrateg.r 12

14 AVP del B: Arbetsenhetens egna Mål och uppdrag Mål Kvalitetssäkring och vidareutveckling av Co-op som pedagogisk modell ig för samverkan, AIL och Co-op (Kristina Sandström) Fortsatt arbete med att kvalitetssäkra Co-op som koncept och pedagogisk modell samt processerna i det arbetet Fortsatt arbete med utvärderingsmodell/analysinstrument för Co-op Ta fram självvärderingsmodell för studenternas och deras syn på kunskaper kopplat till AIL/Co-op Verka för att AIL är en viktig del av Medarbetarutvecklingsprogrammet Fortsatt samverkan inom WACE Uppdrag Tidplan Säkra tillgången på Co-opplatser Co-opkoordinatorer Årligen Mål Vara en aktiv och drivande part i AIL-plattformen PTC (Produktionstekniskt Centrum) Uppdrag Verka för att uppnå målen i verksamhetsplanen för PTC Högskolans representanter i PTCs ledningsgrupp (Mikael Ericsson och Lennart Malmsköld) Tidplan

15 Fokusområde D Verksamhetens förutsättningar/verksamhet i utveckling Institutionens vilja om personal, hälsa och arbetsmiljö: Institutionen har en bra och stimulerande arbetsmiljö. Alla bär ett ansvar för att skapa en god arbetsmiljö och bidrar med förutsättningar för och utveckla ett positivt arbetsklimat. Alla medarbetare har kunskap, förståelse och insikt om verksamhetens alla processer och känner delaktighet, engagemang och ansvar för helheten. En förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning är medarbetarnas höga kompetens och kompetensutveckling. AVP del A: Mål och uppdrag från ÖVP Mål D1 Kvalitetsutveckla och effektivisera högskolans organisation utifrån nya planeringsförutsättningar. Uppdrag D1.1 Utvärdera befintligt resursfördelningssystem för grundutbildningsanslaget, klart våren Förvaltning Aktivitet D1.1.1: Vara delaktig i utvärderingen samt bidra med vår kunskap och kommunicera vårt behov : Prefekt Våren 2015 Aktivitet D1.1.2: Delaktivitet : Uppdrag D1.2 Utvärdera vår egen organisation, särskilt nya ledningsorganisationen, för att säkra kvalitet och vidareutveckla verksamheten. Minst två gånger årligen genomlysa arbetssätten inom ledningsgruppen Prefekt Vår och höst årligen Utifrån utvärderingen utarbeta ett förslag till nytt/utvecklat resursfördelningssystem för grundutbildning till budgetåret 2017, klart Förvaltning Aktivitet D1.2.1: Vara delaktig i framtagande i nytt/utvecklat resursfördelningssystem : Prefekt 2015 Uppdrag D1.3 Utveckla det psykosociala arbetsmiljöarbetet vid högskolan. Genomföra en övergripande riskanalys av arbetsmiljön och utifrån riskanalysen utarbeta en handlingsplan, klart hösten Förvaltning och HAMK Aktivitet D1.3.1: Bidra med vår kunskap samt kommunicera vårt behov Delaktivitet Införa personalvårdsronder som pilotprojekt : Arbetsmiljöansvarig (Mikael Ericsson) tillsammans med avdelningsledare Påbörja 2015 Uppdrag D1.4 Genomföra ledarutvecklingsinsatser för samtliga chefer, start våren Aktivitet D1.4.1: : Uppdrag D1.5 Förvaltning Bidra med vår kunskap samt kommunicera vårt behov Prefekt Vid efterfrågan En grundläggande introduktionsutbildning för medarbetare och chefer ska årligen erbjudas två gånger per år med start våren Förvaltning 14

16 Aktivitet D1.5.1: : Uppdrag D1.6 Bidra med vår kunskap samt kommunicera vårt behov Prefekt Vid efterfrågan Under perioden genomföra en översyn av högskolans mer omfattande administrativa processer och funktioner. Klart 2017 Förvaltning Aktivitet D1.6.1: Vara delaktiga i översynen och vara tydliga med att kommunicera verksamhetens behov, krav och förväntningar : Prefekt Uppdrag D1.7 D1.7 Uppdrag D1.8 D1.8 Mål D2 Uppdrag D2.1 D2.1 Ett fysiskt studenttorg skall etableras där studenterna skall erbjudas service och stöd från flera funktioner (Studentcentrum, IT, Campussupport, Bibliotek). Klart 2016 Förvaltningen och bibliotek E-tjänster för studenter skall vidareutvecklas i syfte att på ett adekvat sätt komplettera det fysiska studenttorget för nationella, internationella och distansstudenter. Klart Förvaltningen och bibliotek Under perioden stärka och kommunicera högskolans AIL-profil. Under 2015 ska en vidareutvecklad AIL-definition kommuniceras internt och externt. Samtliga arbetsenheter. Aktivitet D2.1.1: Lyfta AIL som begrepp och definition på institutionsmöten samt avdelningsmöten : Prefekt 2015 Aktivitet D2.1.2: Lyfta AIL som begrepp och definition i all extern kommunikation : Prefekt Uppdrag D2.2 D2.2 Under 2015 implementera identitetsmarkör för AIL i all kommunikation. Förvaltning (Kommunikationsavdelningen) Mål D3 Under perioden stärka och synliggöra högskolan arbete med hållbar utveckling Uppdrag D3.1 Utarbeta mätbara mål för högskolans miljöarbete, Klart 2015 Uppdrag D3.2 Miljöcertifiering av miljöledningssystem (se bilaga 2, mål 3) Klart 2017 D3.1-2 Förvaltningen i samarbete med Centrum för hållbar utveckling 15

17 AVP del B: Arbetsenhetens egna Mål och uppdrag Mål : : Säker arbetsmiljö, Systematiskt arbetsmiljöarbete i våra lokaler Arbetsmiljöansvarig på IV Kontinuerligt genomföra riktade skyddsronder i våra labb, både på Campus och på PTC Arbetsmiljöansvarig på IV Genomföra 2 riktade ronder mot labb på Campus och 4 stora och 5 små skyddsronder på PTC per år. Jobba aktivt med att tillsammans med partners på PTC verka för en god arbetsmiljö genom deltagande i Husmöten på PTC Arbetsmiljöansvarig på IV Kontinuerligt, Varannan vecka, enligt kallelse Digitala skyddsronder som pilotenhet : Arbetsmiljöansvarig på IV

18 ÖVP Bilaga 2 Specifika krav på Högskolan Väst från regering och från andra myndigheter Mål 1 Uppfylla RAFS 2008:4 1 Uppdrag Upprätta verksamhetsbaserad klassificeringsstruktur för arkiv och registratur. Klart Förvaltningen, Avdelningschef PEJL Vara delaktiga, engagerade och vara tydliga med att kommunicera verksamhetens behov, krav och förväntningar De medarbetare som sitter i referensgrupp, styrgrupp och olika arbetsgrupper. Tidplan Klart 2015 Mål 2 Vidareutveckla arbetet med stödsystem för förbättrad intern styrning och kontroll 2 Uppdrag 1. Slutföra riskanalys på förbättrad löneprocess. Klart Genomföra riskbedömning inom prioriterade områden utifrån framtagen analys. Klart Förvaltningen, Avdelningschef PEJL Vara delaktiga, engagerade och vara tydliga med att kommunicera verksamhetens behov, krav och förväntningar De medarbetare som ev utses till referensgrupp, styrgrupp och olika arbetsgrupper. Tidplan Klart 2015 Mål 3 Högskolan skall ha implementerat miljöledningssystem 3 Uppdrag Utifrån framtagen handlingsplan införa miljöledningssystem vid högskolan. Implementerat fullt ut Förvaltningen, Avdelningschef PEJL Utreda vad detta innebär för verksamheten på PTC Prefekt och arbetsmiljöansvarig Tidplan 2016 Mål 4 Uppdrag En lönekartläggning ska genomföras vart tredje år för att förhindra osakliga skillnader i lön och anställningsvillkor mellan kvinnor och män 4. Att genomföra en lönekartläggning och analysera om det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor under Förvaltningen, Personalchef 1 RA-FS 2008:4 2 Högskoleförordning (1993:100) 2 kap. 2, FISK (2007:263) 3 Miljöledning (2009:907) 4 Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs /#K3 17

19 Tidplan Mål 5 Uppdrag Tidplan Vara delaktiga och engagerade samt arbeta för att även inkludera andra diskrimineringsgrunder Prefekt tillsammans med avdelningsledare Var tredje år Högskolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning 5 En årlig revidering av handlingsplanen för lika villkor ska genomföras under perioden. Förvaltningen, Avdelningschef Studentcentrum Vara delaktiga och engagerade Programansvariga Årligen Mål 6 En handlingsplan för jämställdhet ska upprättas vart tredje år 6 Uppdrag En jämställdhetsplan ska upprättas under våren Förvaltningen, Personalchef Tidplan Vara delaktiga och engagerade samt arbeta för att även inkludera andra diskrimineringsgrunder Prefekt tillsammans med avdelningsledare Var tredje år Mål 7 Upprätta ledningssystem för informationssäkerhet enligt Msbfs 2009:107 Uppdrag 1. Genomföra informationsklassning i enlighet med MSBFS 2009:10. Klart Uppnå MSBFS 2009:10. Klart 2015 Förvaltningen, IT-chef 5 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 1,, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs /#K3 6 Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap. 13,, Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs /#K3 7 Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet 18

20 Handlingsplan för centrumbildning vid Högskolan Väst 2015 Cisco-center vid Högskolan Väst Cisco-centret vid Högskolan Väst fick status som centrumbildning 2008 men verksamheten har funnits sedan Verksamheten innefattar kontakt, utbildning och kvalitetssäkring av 12 lokala Ciscoakademier vilka i huvudsak finns i västra Sverige. Bland de lokala akademierna finns fem högskolor och sju gymnasier, bland annat Chalmers samt högskolorna i Jönköping, Borås och Skövde. Undervisningen baseras på en genomarbetad mix av teori och praktik där arbetsmoment och best-practice från industrin integreras i lärprocessen. Cisco-centret omsätter ca 700kkr och omfattar nästan en heltids tjänst. Inom centrumbildningens uppdrag ingår även att vara en samarbetspartner till Cisco vid framtagande av nytt undervisningsmaterial och organisation för den globala Cisco Akademin, vilken omfattar över 1 miljon samtidiga studenter. Cisco-centret verkar även för en hållbar utveckling och att sprida kunskap om samhälls- och branschnyttan av att det finns välutbildad personal inom datakommunikationsbranschen, där det i dagsläget finns ett stort underskott, såväl i Sverige som globalt. Mål 2015: : Tillhandahålla support till Ciscoakademier I vårt åtagande till våra lokala Ciscoakademier ligger att vi skall hjälpa dem med att lösa både tekniska och pedagogiska frågeställningar som uppstår i deras verksamhet. Stig Johansson Löpande Mål 2015: Genomföra kvalitetssäkring av Ciscoakademier Löpande uppföljning av utbildningskvalitén hos våra lokala akademier genom bland annat de verktyg som finns inom NetSpace samt andra indikatorer. : Stig Johansson 2015 Mål 2015: : Mål 2015: : Anordna en konferens för lokala Cisco Akademier Konferensen är ett en-och-en-halvdags event där alla lokala instruktörer bjuds in till föreläsningar och diskussioner kring aktuell datakommunikation. Stig Johansson Q2 Genomföra verksamhetsbesök Genomföra besök hos alla våra Cisco Akademier, tala med deras instruktörer, skolledare, elever samt besöka deras labb och undervisningslokaler. Stig Johansson Q3/Q4 Mål 2015: Genomföra instruktörsutbildning och certifiering Genomföra fyra utbildningsveckor, en i varje kvartal, med tillhörande certifiering av Cisco akademi-instruktörer inom CCNA, CCNP, Wireless, Security, ITessentials. : Kim Carlsson