HÖSTEN 2016 KURSER INOM SOCIALT ARBETE

Transkript

1 HÖSTEN KURSER 2016 SAGT OM NÅGRA AV VÅRA KURSER OCH KURSLEDARE INOM SOCIALT ARBETE: Duktig och engagerad föreläsare som lyckas kombinera teori med exempel från praktiken Jättebra kurs, väldigt matnyttigt och lätt att hänga med Väldigt bra föreläsare som greppade publiken och fick en intresserad Jag upplever att jag fått med mig mycket från kursdagarna som jag kan applicera i mitt yrke Anmäl dig till flera kurser och få 10% rabatt* HÖSTEN 2016 KURSER INOM SOCIALT ARBETE SIPU:s KURSER: Barn och unga i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa Ensamkommande barn och unga Professionellt bemötande och förhållningssätt Förebyggande insatser och behandling av missbruk och beroende hos ungdomar och unga vuxna HVB-hem för ensamkommande barn och unga Hur skapa och driva välfungerande boenden som ger förutsättningar för ungdomarna? Juridiken kring ensamkommande barn och unga För en rättssäker handläggning inom socialtjänsten Konstruktiva och stödjande samtal och möten med ensamkommande barn och unga Risk- och skyddsbedömning av barn och unga som far illa Rättssäker handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga inom socialtjänsten Säkerhet för personal och ungdomar på HVB-hem för ensamkommande barn och unga Medlem i

2 Välkommen till SIPU:s kurser inom socialt arbete SIPU har ett brett utbud av kurser och konferenser för dig som är verksam inom det sociala området. Under våra kurser och konferenser varvas viktig teoretisk kunskap med goda praktiska exempel, som hjälper dig att utveckla verksamheten på bästa sätt. Du har alltid möjlighet att ställa dina frågor och diskutera kring aktuella utmaningar med kursledare och kollegor från hela landet. För högsta kvalitet och interaktivitet har de flesta av våra kurser ett begränsat deltagarantal. Detta innebär att många kurser blir fullbokade, så se till att anmäla dig i god tid för att säkra din plats. Varmt välkommen! PS. Vi utvecklar kontinuerligt nya kurser skräddarsydda utifrån målgruppens behov. Håll utkik efter nya kurser på Louise Othberg SIPU BARN OCH UNGA I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER PSYKISK OHÄLSA Barn som växer upp i miljöer med minst en förälder med missbruk och/eller psykisk ohälsa löper större risk än andra att i vuxen ålder bli beroende av försörjningsstöd, utveckla missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa. Aktuell forskning visar att omkring åtta procent av den vuxna befolkningen har vuxit upp med en förälder som vårdats på sjukhus för missbruk eller psykisk sjukdom. Forskningen visar också att kostnaden för att barnen inte uppmärksammades under barndomen uppgår till 35 miljarder årligen, vilket är en fjärdedel av samhällets årliga kostnader för missbruk och psykisk sjukdom. Det går att vända utvecklingen genom att tidigt fånga upp och stödja barn i skadliga miljöer. Hur uppmärksamma barnen och vilket stöd är barnen och deras föräldrar i behov av? Vilka metoder är speciellt lämpade för socialtjänstens arbete? Under kursen får du fördjupa dina kunskaper om hur förebyggande insatser och stöd i barndomen kan öka barnets möjligheter till ett bra vuxenliv. Kursen fokuserar på hur socialtjänsten kan utveckla sitt arbete med att fånga upp barnen, och hur man bäst kan stödja dem och deras familjer. Ta del av användbara metoder särskilt lämpade för socialtjänstens arbete med att stödja barn till föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Vad kan samtal med barn och föräldrar lära oss om hur socialtjänsten kan förbättra arbetet med familjer där föräldrar har missbruksproblem eller psykisk ohälsa? Hur stärka barnperspektivet i socialtjänstens arbete? Stuprör eller samverkan så kan socialtjänsten samverka för att uppmärksamma barnen Metoder för att uppmärksamma barn till föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa Målgrupp: Kursen riktar sig i huvudsak till socialchefer, enhetschefer och socialsekreterare på socialtjänstens barn- och ungdomsenhet. Kursen är även relevant för dig som i din yrkesroll i socialtjänsten möter föräldrar med missbruksproblematik och/eller med allvarlig psykisk ohälsa. Kursledare: Helén Olsson och Lars Lewerth. Ytterligare kursledare tillkommer. Datum och plats: 5-6 oktober 2016, lokal centralt i

3 ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA Professionellt bemötande och förhållningssätt Posttraumatiskt stressyndrom Anknytningsbaserat arbetssätt Kulturförståelse Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt vilket ställer ökade krav på att Sveriges kommuner har god beredskap, kunskap och kompetens om hur ett bra bemötande av ensamkommande ska gå till. Det är avgörande både för ungdomen och för samhället i stort att den unge ska få möjlighet att skapa sig ett tryggt liv vilket innebär att rätt insatser måste ges i ett tidigt skede. För att ge rätt insatser och bemötande är det nödvändigt att du som möter ensamkommande i ditt yrke har kännedom om ungdomens bakgrund. Du behöver också ha kunskap om trauma och posttraumatiskt stressyndrom för att urskilja om en ungdom är i behov av vidare stöd. Under denna kurs får du djupgående kunskap om hur posttraumatiskt stressyndrom yttrar sig och du lär dig även att urskilja tecken på om en ungdom är i behov av vidare stöd. Du får förståelse för det krävande beteende som ofta uppstår hos dessa ungdomar genom att lära dig mer om anknytningsbaserat arbetssätt och hur du kan bemöta ungdomen i dessa situationer. Dessutom får du kulturförståelse för traditionsstyrda samhällen i relation till västerländska samhällen och hur kulturskillnader kan påverka. Kursen ger dig konkreta verktyg och metoder för hur du i ditt arbete ska kunna stödja ungdomen och ha ett professionellt förhållningssätt i olika situationer. Efter kursens slut har du kompetensen att bemöta ungdomen på ett stärkande vis och kan vara den trygga vuxna som ser ungdomen och därmed bli det viktiga stöd som är avgörande i en ung människas framtid. Posttraumatiskt stressyndrom PTSD normala reaktioner på onormala upplevelser Hur bemöta krävande beteenden anknytningsteori som förklaringsmodell och lösning Kulturförståelse för traditionsstyrda samhällen och västerländska samhällen De tre diagnoskriterierna för PTSD undvikande, överspändhet och återupplevande exempel på beteenden Utåtagerande och undvikande beteende Inlärning och motivation Professionellt och etiskt förhållningssätt i arbetet med ensamkommande ungdomar Konstruktiva och stärkande metoder och verktyg för att bemöta unga ensamkommande Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som i din arbetsroll möter ensamkommande barn och unga. Kursledare: Carl Pether Wirsén Datum och plats: september 2016, lokalt centralt i FÖREBYGGANDE INSATSER OCH BEHANDLING AV MISSBRUK OCH BEROENDE HOS UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA Missbruk av alkohol och narkotika bland unga är svårt att både förebygga och behandla. Både karaktär och omfattning av missbruket, men även hur behandlingen bör utformas och genomföras, skiljer sig stort mellan unga och vuxna. Den unges missbruk och missbruksförhållanden karaktäriseras och påverkas av samspelet mellan psykologiska, psykiatriska och sociala faktorer, och tyvärr är risken stor att missbruk hos unga personer fortsätter resten av livet. Att upptäcka och behandla den unge är därför väldigt viktigt. Under denna uppskattade kurs får du matnyttig och viktig kunskap om förebyggande insatser och behandlingsmetoder av ungas missbruk och beroende. Du får en ordentlig genomgång av de nya nationella riktlinjerna gällande ungdomar och vad de innebär i praktiken. Vi pratar om det senaste inom forskningen, hur ungas vanor ser ut i dag och vilka utmaningar vi står inför. Kursdagarna varvas med föreläsningar, praktiska exempel och diskussioner. Vem är den unge missbrukaren i dag och vilka utmaningar står vi inför framöver? Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende? Förebyggande insatser Hur nå ungdomarna innan det går för lång? Hur arbeta med samsjuklighet hos unga? Rekommendationer om behandling av ungdomar med missbruk och beroende Socialstyrelsens nya riktlinjer Vad innehåller de och vad innebär de i praktiken? Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som i din yrkesroll möter ungdomar och unga vuxna med missbruk och beroende. Kursledare: Charlotte Skoglund, Kent Nilsson, Sara Lövenhag och Håkan Leifman Datum och plats: november 2016, lokalt centralt i Pris: kronor exkl. moms

4 HVB-HEM FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA Hur skapa och driva välfungerande boenden som ger förutsättningar för ungdomarna? Drygt ensamkommande unga sökte asyl i Sverige under 2015 och i dagsläget finns det enbart cirka 1200 HVB-hem för ensamkommande ungdomar. Platsbristen är påtaglig och många kommuner har samtidigt tvingats anställa många personer på kort tid; det är svårt att upprätthålla en god kvalitet på boendena. Att skapa och driva HVB-hem för ensamkommande ställer höga krav på både socialtjänst och boendepersonal. Lagar och föreskrifter kan vara komplicerade att tillämpa samtidigt som ungdomarna kan ha behov som kräver förhållningssätt som många inte har arbetat med tidigare. Välfungerande HVB-hem är avgörande för välbefinnandet och etableringen av ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige. Under denna tvådagarskurs får du kunskap om hur du kan skapa och driva välfungerande HVB-hem för ensamkommande barn och unga. Kursen ger dig som arbetar inom socialtjänst och på HVB, både praktiska och teoretiska verktyg till hur du skapar goda förutsättningar för den ensamkommande på både kort och lång sikt. Kursen ställer den unges behov i fokus och du lär dig att hantera rådande utmaningar på bästa sätt. Tillämpning av socialtjänstlagens föreskrifter som styr boendeplacering av ensamkommande barn och unga Hur arbeta med BBIC för ensamkommande barn och unga Hur arbeta inför och utifrån IVO:s tillsyner? Hur kan socialtjänst och HVB samverka kring ungdomen och stärka ungdomens hela nätverk? Livet efter HVB hur stärka ungdomen att klara sig själv och underlätta etablering i det svenska samhället? Samsyn inom personalgruppen- hur kan personalgruppen förhålla sig till varandra och på bästa sätt arbeta tillsammans kring ungdomen? Hur kan personalgruppen möta de ensamkommande utifrån deras individuella behov? Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som arbetar med HVB-hem för ensamkommande barn och unga, både inom socialtjänsten och på boenden. Kursledare: Carl Pether Wirsén och Carina Mörk Lidgren Datum och plats: 1-2 december 2016, lokalt centralt i JURIDIKEN KRING ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA För en rättssäker handläggning inom socialtjänsten Allt fler kommuner gör lex Sarah-anmälningar för strukturella utmaningar inom socialtjänsten. Bland annat påtalas brister i utredningar av ensamkommande, säkerhetsproblem på HVBboenden och i familjehem. Det har resulterat i en alarmerande lägesbild där rättssäkerheten för ensamkommande barn och unga är hotad. För att värna kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen av ärenden som rör ensamkommande barn och unga behöver chefer i socialtjänsten kunskap om hur man ökar kvaliteten i beslutsprocesserna. Därtill behöver alla handläggare kunskap om relevanta förvaltningsrättsliga regler och principer och hur lagstiftningen ska tolkas och tillämpas i praktiken. Kursen Juridiken kring ensamkommande barn och unga, har ett juridiskt perspektiv och ger deltagarna kunskaper om hur socialtjänsten kan öka kvaliteten i handläggningen med fokus på ensamkommande barn och unga. Hur kan kommunen samspela med privata aktörer som driver HVB för att stärka skyddet för ensamkommande barn och unga? I många fall påverkas rättsäkerheten av handläggarens individuella kompetens. Kursen ger därför tips på hur chefer kan stimulera den kreativa förmågan hos medarbetare och verktyg för att göra rätt prioriteringar. Dagarna varvas med föreläsningar och workshops där vi lär av verkliga fall och händelser. Under kursen lär du dig vilka faktorer som är avgörande för de ensamkommandes rättsliga trygghet och säkerhet. Du får ta del av goda exempel på metoder för kvalitetssäkring i stora offentliga strukturer som även är lämpliga att implementeras i socialtjänstens arbete. Du lär dig även hur socialtjänsten bör förhålla sig till sekretess och samarbetsformer vid kontakter med omgivande myndigheter. Relevant lagstiftning, regler och principer för att värna rättssäkerheten för ensamkommande barn och unga Metoder för att uppfylla lagstadgade krav på rättssäkerhet, kvalitet och säkerhet för de barn och unga som placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) Så kan socialtjänsten samspela med privata aktörer som driver HVB för att stärka skyddet för ensamkommande barn och unga Kvaliteten i handläggningen av ensamkommande barn och unga trots en hög ärendebelastning Värna sekretess och samarbetsformer vid kontakter med omgivande myndigheter Målgrupp: Kursen riktar sig till alla inom socialtjänsten som möter ensamkommande barn och unga. Kursledare: Jan Melander Datum och plats: oktober 2016, lokal centralt i

5 KONSTRUKTIVA OCH STÖDJANDE SAMTAL OCH MÖTEN MED ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA Trots att ensamkommande barn och unga inte är en enhetlig grupp, utan individer med olika bakgrund och erfarenheter, så bär dessa ungdomar ofta på en gemensam känsla av övergivenhet, ovisshet och saknad. Den unges yttre och inre resa kan uttryckas på olika sätt och det är du, som i din yrkesroll möter den ensamkommande, som ska stödja och även stärka ungdomen så att han eller hon får bästa möjliga förutsättningar att klara av vardagen och vara förberedd för framtiden. Detta är dock lättare sagt än gjort och det finns behov av ökad kompetens om hur man intar och bibehåller en stödjande funktion för den unge, och bemöter denne på ett konstruktivt sätt. Under denna tvådagarskurs får du kunskap om hur du genom dina samtal och möten med ensamkommande unga kan agera stödjande och konstruktivt. Du får information om vilka framgångsfaktorer som kan hjälpa dig att bemöta den ensamkommande på bästa sätt utifrån de förutsättningar som finns. Kursen innehåller även genomgångar av Acceptance Commitment Therapy (ACT) och Mindfulness som är värdefulla förhållningssätt när du arbetar med ensamkommande barn och unga. Genom ACT och Mindfulness får du tillgång till övningar, metoder och verktyg som kan stödja den unge ytterligare. Kursdagarna varvas med föreläsningar, fallbeskrivningar och erfarenhetsutbyten. Ta gärna med dina egna exempel som vi kan diskutera tillsammans under kursen! Hur förhålla sig till kulturskillnader i samtal med ensamkommande barn och unga? Hur främja tillit och förtroende i samtal med unga ensamkommande? Hur lyfta fram och stödja ungdomens motivation och livsvärden i samtal? Vad är viktigt att tänka på när man arbetar med tolk? Acceptance and commitment therapy (ACT) som värdefullt verktyg i mötet med unga ensamkommande Mindfulness som positivt stöd till ensamkommande barn och unga Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som i din yrkesroll möter ensamkommande barn och unga. Kursledare: Ulf Gustavsson och Niklas Möller Datum och plats: 31 augusti-1 september 2016, lokalt centralt i RISK- OCH SKYDDSBEDÖMNING AV BARN OCH UNGA SOM FAR ILLA Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden, men tyvärr är det inte verkligenheten för alla barn i Sverige. Socialtjänstens förmåga att skydda barn och unga som far illa är därför avgörande för varje enskilt fall. Under den senaste tiden har en nationell kraftsamling gjorts för att stärka barnskyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Barnets rättigheter har förstärkts i lagstiftning, en nationell handlingsplan har utarbetats, kraven på en tydligare dokumentation har ökat och regeringen har tillsatt en nationell samordnare för den sociala barn och ungdomsvården. Ett sätt att öka kommunens möjlighet att stärka skyddet för barn och unga är att utarbeta välfungerande arbetsprocesser med tydliga och uppföljningsbara rutiner. Hur arbetet ska organiseras är upp till varje kommun att besluta om. Ett första steg i att skapa en långsiktig förbättring för att kunna fatta rättssäkra beslut i varje enskilt ärende är att utveckla hanteringen av anmälningar som inkommer vid misstanke om att barn eller unga far illa. För att lyckas behöver kommunerna också organisera arbetet på ett sätt som gör att de hanterar risktrösklar och skapar förutsättningar för samarbetet med de utsatta barnen och deras familjer. Under denna kurs fördjupar du dina kunskaper om hur du kan göra noggranna risk- och skyddsbedömningar och på så vis stärka skyddet för barn och unga som far illa, med stöd av Signs of Safety-modellen. Denna arbetsmodell används redan av många kommuner inom socialt arbete och är en bra modell för hur man kan definiera risk- och skyddsfaktorer och skapa förutsättningar för samarbete med de utsatta barnen och deras familjer. Du lär dig även hur socialtjänsten kan organisera arbetet med hantering av anmälningar, för att säkerställa en rättssäker handläggningsprocess med en tydlig dokumentation som går att följa upp. Du får även inblick i vad som krävs för att implementera Signs of Safety-modellen i hela verksamheten för ett långsiktigt och hållbart förändringsarbete. Noggrann risk- och skyddsbedömning av barn och unga med stöd av arbetsmodellen Signs of Safety Lär dig stärka barnperspektivet i handläggningen för att öka rättssäkerheten Tydliga handläggningsprocesser av inkomna anmälningar som säkerställer hantering inom lagstadgad tid Hur bemöta barnet och vårdnadshavaren för att främja ett förtroende och öppna upp för ett samarbete om barnets bästa? Lär dig implementera Signs of Safety i hela verksamheten för ett långsiktigt och hållbart förändringsarbete Målgrupp: Socialsekreterare som arbetar med risk- och skyddsbedömning av barn och unga samt enhetschefer inom socialtjänsten. Kursledare: se för kursledare Datum och plats: se för aktuellt datum, lokal centralt i

6 RÄTTSSÄKER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION AV ÄRENDEN SOM RÖR BARN OCH UNGA INOM SOCIALTJÄNSTEN Under senare tid har ett nationellt krafttag tagits för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Lagändringar har gjorts på flera punkter i SoL, LVU och OSL, därtill har det i år tillkommit nya dokumentationsföreskrifter och en reviderad version av BBIC. Detta ställer än högre krav på socialtjänstens rutiner och organisering av arbetet med anmälningar, utredningar och uppföljningar av ärenden som rör barn och unga. Samtidigt har socialtjänsten under en längre tid präglats av utmaningar som bristande resurser och hög administrativ belastning. Konsekvensen blir att socialtjänsten får försämrade möjligheter att skydda barn och unga som far illa. Ett första steg för att stärka skyddet för barn och unga som far illa är att stärka rättssäkerheten i hanteringen av anmälningar vid misstanke om att barn eller unga far illa. Med en ökad ärendemängd och begränsat med tid för varje handläggare är det för varje enskilt ärende avgörande att kommunen har tydliga rutiner och kompetens om det juridiska ramverket som rör handläggning och dokumentation. Denna kurs syftar till att ge deltagarna ökade kunskaper om hur man kan öka kvaliteten i handläggningen av ärenden som rör barn och unga genom att tillämpa ett juridiskt och ett praktiskt perspektiv på handläggning och dokumentation. Första kursdagen får du lyssna till Anna Lindén, stadsadvokat som lär dig tillämpa det juridiska regelverket i praktiken. På så vis tillgodoses kraven på t.ex. saklighet och opartiskhet. Andra kursdagen går vi igenom vanliga utmaningar i de olika arbetsmomenten av en handläggningsprocess samt hur du kan planera, genomföra och följa upp en utredning eller insats. Ta chansen och lyssna till Annette Höög och Agnes Lundström, båda har mångårig erfarenhet av socialt arbete med barn och familj samt som utbildare i BBIC. Vilka förvaltningsrättsliga regler och principer är väsentliga för handläggning av ärenden som rör barn och unga? Sekretessbedömningar enligt offentlighets- och sekretesslagen Vad innebär det att göra en juridiskt korrekt förhandsbedömning och utredning för att säkerställa en handläggning med välmotiverade beslut? Lär dig planera och genomföra en utredning för att säkerställa ett tillräckligt underlag för beslut Hur planera och följa upp insatsen för att säkerställa en insats som leder till önskad förändring? Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som arbetar som enhetschef, socialsekreterare, metodutvecklare, utbildningssamordnare, eller på annat sätt handlägger ärenden som rör barn och unga inom socialtjänsten Kursledare: Anna Lindén, Anette Höög och Agnes Lundström Datum och plats: september 2016, lokal centralt i SÄKERHET FÖR PERSONAL OCH UNGDOMAR PÅ HVB-HEM FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA På kort tid har många HVB-hem för ensamkommande barn och unga blivit trångbodda. Det är inte ovanligt att HVBhemmen är underbemannade och samtidigt rapporteras det om att säkerheten och tryggheten på många HVB-hem har minskat. Arbetsmiljöfrågan har hamnat i skymundan och många anställda saknar en introduktion till hur hot och våld kan förebyggas och hanteras på HVB-hem för ensamkommande barn och unga. Under denna kurs får du kunskap om och verktyg till hur du kan skapa trygga och säkra HVB-hem för ensamkommande barn och unga, både för personalen och för ungdomarna. Du lär dig att förstå varför hotfulla situationer uppstår och även hur du kan förebygga att de inträffar. Du får även kunskap om och praktiska tips till hur du kan agera och bemöta hot och våld. Kursen anpassas efter kursdeltagarnas behov och varvas med föreläsningar, praktiska exempel och diskussioner. Lär dig att identifiera svåra och hotfulla situationer Konfliktförståelse lär dig om varför konflikter uppstår Hur förebygga att konflikter, hot och våld uppstår? När konflikten är framme hur agera och bemöta? Tips och verktyg till hur du i ditt dagliga arbete kan förbättra säkerheten och tryggheten på HVB Målgrupp: Kursen riktar sig till dig som arbetar med HVB-hem för ensamkommande barn och unga. Kurledare: Alexander Tilly Datum och plats: 11 november 2016, lokalt centralt i Pris: kronor exklusive moms

7 KURSLEDARE: Agnes Lundström är socionom och arbetar som utredare vid Socialtjänst barn och ungdom i Rinkeby-Kista SDF med utvecklings- och kvalitetsarbete. Hon har mångårig erfarenhet av socialt arbete med barn och familj samt som ansvarig för och utbildare i BBIC. Alexander Tilly, leg. psykolog, är en av Sveriges ledande experter inom området konflikter, hot och våld. Han håller utbildningar, seminarier och föreläsningar, anlitas av privata företag, myndigheter, kommuner och landsting skrev han boken Förebygg hot och våld på jobbet som nominerades till årets arbetsmiljöbok. Alexander har arbetat med personal från ett stort antal HVB-hem för ensamkommande barn och unga. Anette Höög är socionom och arbetar som utvecklingsledare vid Socialtjänst barn och ungdom i Rinkeby-Kista SDF med utvecklings- och förändringsarbete. Hon har mångårig erfarenhet av socialt arbete med barn och familj samt som samordnare för och utbildare i BBIC. Anna Lindén arbetar som jurist inom s stad och arbetar där med socialrätt och skoljuridik. Arbetet innebär att arbeta med all juridik som socialtjänsten omfattas av, det vill säga det regelverk som styr socialtjänstens arbete. Anna är även socialtjänstens ombud i domstolen i LVU-mål, faderskapsmål och mål om vårdnadsöverflyttning. Hon har stor erfarenheter kring de juridiska frågeställningar som uppkommer i socialtjänstens arbete och särskilt i barn- och ungdomsärenden. Anna håller även regelbundet utbildningar inom ämnet barnoch ungdomsärenden. Carina Mörk Lidgren har arbetat 30 år inom kommunal socialtjänst. Hon är verksamhetschef för barn- och ungdomsenheten, där även handläggningen för ensamkommande barn ingår. Carina har uppdrag som BBIC-samordnare på regional nivå i Västerbotten och har bidragit nationellt i arbetsgrupper/referensgrupper om framtidens socialtjänst, bland annat inom området ensamkommande barn. Skellefteå kommun är en kommun som har utmärkt sig som föregångare och förebild när det gäller mottagandet av ensamkommande barn. Carl Pether Wirsén är legitimerad psykoterapeut (KBT), specialiserad inom kris- och trauma och vidareutbildad i affektiv kortidsterapi och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) vid s akademi för psykoterapiutbildning (SAPU). Carl Pether är beteendevetare med en filosofie magister i arbets- och organisationspsykologi. Han har tidigare arbetat flera år som verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för tortyr- och krigsskadade i Uppsala. Inom ramen av Röda Korset arbetade Carl Pether i betydande omfattning med psykologisk bedömning och samtalsbehandling med ensamkommande flyktingungdomar. Charlotte Skoglund är överläkare på Beroendecentrum och specialist i allmänmedicin och psykiatri. Hon arbetar på Maria Ungdoms Livsstilsmottagning, en mottagning för tidig upptäckt och prevention av skadligt bruk av alkohol och narkotika. Charlotte forskar på samsjukligheten mellan ADHD och missbruksproblem, med fokus på bakomliggande gemensamma riskfaktorer för dessa tillstånd och läkemedelsbehandling hos personer där dessa båda tillstånd förekommer samtidigt. Helén Olsson är socionom med vidareutbildning i systemteori och med 30 års erfarenhet av socialt arbete. Många år inom socialtjänsten olika verksamheter samt 13 år inom Trappans stödgruppsverksamhet i Uppsala för bl a barn i familjer med missbruk och psykisk ohälsa. De senaste åren har Helén arbetat som utvecklingsledare inom Regionförbundet Uppsala län med ett nationella och regionala projekt som handlar om barn i missbruksmiljöer, där forskningscirkel varit en del. Hon har genomfört utbildningar i Förstärkt föräldra- och barnperspektiv i missbruks och beroendevården i kommuner och Landstinget i Uppsala län. Helén har även egen erfarenhet av att växa upp med missbruk i familjen. Håkan Leifman är direktör på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och forskare på KI. Håkans forskning och arbete på CAN rör policy- och preventionsforskning men framförallt epidemiologisk alkohol- och drogforskning med fokus på mönster och trender när det gäller alkohol- och narkotikavanor bland unga, och vuxna och bakomliggande orsaker till dessa. I detta arbete analyseras såväl registerdata som, och framförallt, unika långa tidsserier baserat på enkätdata. Jan Melander arbetar som lärare i juridik vid Polishögskolan i där han undervisat i bl.a. mänskliga rättigheter, konstitutionell rätt, förvaltningsrätt samt offentlighet och sekretess. Jan har en jur. kand. från Uppsala Universitet, domarerfarenhet och mångårig meritering som pedagogisk ledare på juristutbildningar. Därtill utvecklar Jan för närvarande spetsutbildningar i juridiskt tänkande och maktutövningens förutsättningar för polisen. Jan coachar skolor i arbetet för en god skolmiljö med fokus på skolans roll att förebygga och åtgärda kränkningar mot barn och elever. Därtill är han författare och expert i skoljuridiska frågor för Norstedts juridik. Kent Nilsson är professor och verksam vid Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet och Landstinget Västmanland. Kents forskning inriktas framförallt mot biologiska och miljömässiga riskfaktorer för avvikande beteende hos ungdomar. Den psykiska ohälsan är nära sammanbunden med alkohol och drogmissbruk samt kriminellt eller antisocialt beteende. I sin forskning studerar Kent hela ungdomspopulationer, BUP-patienter och ungdomar från missbrukskliniker. Lars Lewerth har sedan 20 år tillbaka arbetat som projektledare med en rad förebyggande insatser inom ramen för alkohol och drogproblematik. Är i grunden radiojournalist med flerårig verksamhet inom Sveriges radio. Lars har producerat filmer inom preventivt arbete både i Sverige och i USA när det gäller rattfylleriproblematiken. Tagit hem ett antal preventionsprogram som använts i Sverige, som t ex Don t drink and drive. Niklas Möller är psykolog och verksam på Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala där han möter flyktingar i terapi, samt handleder och undervisar personalgrupper och team som möter flyktingar. Niklas har på flera sätt en stor erfarenhet av att möta unga ensamkommande flyktingar och har även bidragit till att lyfta fram viktiga frågor gällande unga ensamkommande i media och informationsspridande sammanhang. Niklas har arbetat med såväl individuell psykoterapi som gruppverksamhet inom detta behandlingsområde, och har även engagerat sig i stöd till föräldrar till de flyktingbarn som deltar i Röda Korsets barngrupper i Uppsala. Sara Lövenhag är legitimerad psykolog med erfarenhet av utredning och behandling i barn- och ungdomspsykiatrin. Sara är verksam på Statens institutionsstyrelses enhet för forskning och utveckling där hennes fokus ligger på metodutveckling. Hon har nyligen disputerat på en avhandling om missbruk och psykiatrisk samsjuklighet bland ungdomar. Ulf Gustavsson är psykolog, psykoterapeut och verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala, samt verksam psykolog/psykoterapeut i egen regi vid Uppsala Psykoterapimottagning. Han har arbetat i många sammanhang med psykologisk bedömning/behandling, psykologisk handledning och utbildning. Sedan början av 1990-talet har han haft särskilt fokus på migrationsrelaterade frågor, flyktingskap och flyktingtrauma. Han är utbildad inom såväl psykodynamisk psykologi som KBT, men utgår i dag i första hand från ACT (Acceptance Commitment Therapy eller tredje vågens KBT ) som psykologiskt förhållningssätt. Ulf är sedan ett antal år utbildare i ACT. Inom Röda Korset har han bedrivit en mängd handledningar och utbildningar främst i Mellansverige för personal på boenden för unga ensamkommande, socialtjänst, skola, gode män, behandlingspersonal och andra yrkes-kategorier. PTSD och flyktingtrauma, anknytningspsykologi, KBT och ACT, stöd och bemötande i vardagen är återkommande inslag i dessa utbildningar.

8 B Sverige Porto betalt Alla våra utbildningar kan skräddarsys och genomföras för just din organisation! Vi kan även utarbeta helt nya utbildningar i samråd med dig om utbildningen som din organisation behöver inte finns i vårt ordinarie kursutbud. Mycket att vinna på att genomföra utbildningen på hemmaplan: Lägre kostnad Priset per deltagare blir betydligt lägre än för motsvarande öppna utbildningar. Skräddarsytt program Kursprogrammet upprättas i samråd med kursledaren och innehållet skräddarsys efter din organisations behov. Stärker gruppkänslan Att genomföra utbildningen tillsammans med sina medarbetare skapar gruppkänsla och samhörighet. Flexibelt Du bestämmer själv tid och plats för kursen. För förfrågan om upplägg och prisuppgift kontakta Birgitta Andreasen på telefon eller mejla till birgitta.andreasen@sipu.se KURSANMÄLAN KURSER INOM SOCIALT ARBETE PRIS: Se respektive kurs. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch samt kursdokumentation som levereras i digitalt format AVBOKNING: För avbokningsregler se Vi förbehåller oss rätten att göra eventuella justeringar eller ändringar vad gäller innehåll och kursledare. *Anmäl dig på två eller fler av SIPU:s kurser vid samma tillfälle och få 10% rabatt på kursavgiften. Rabatterbjudandet gäller inte på kurserna i arkiv- och dokumenthantering och registratorsutbildningarna som arrangeras av Mariebergs Arkivbyrå. Vi förbehåller oss rätten att byta kursledare och för att göra justeringar i kursens innehåll. Rabatten kan inte kombineras med andra erbjudanden. ANMÄL Contact DIG us: VIA: info@sipu.se FCG SIPU International AB, Box 45113, FCG SIPU International AB Box 45113, Tfn: , Fax: E-post: info@sipu.se, Hemsida: SIPU