HÄLSOKUNSKAP Hälsoskillnader. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader... Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOKUNSKAP 1 28.10.2013. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader... Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4-"

Transkript

1 HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4- Hälsoskillnader Hälsoskillnader I världen Mellan industriländer Inom ett och samma land Hur undersöks hälsoskillnader? Hälsoskillnader Förekomsten av olika sjukdomar: infektionssjukdomar och livsstilssjukdomar Barndödlighet andelen barn som dör före sin 5-årsdag per 1000 födda Förväntad livslängd, se t.ex. WHO: Life expectancy at birth, both sexes 2009 Hälsoskillnader... Kartor som visar sjukdomar globalt 1

2 Hälsoskillnader Beror bl.a. på skillnader ifråga om: Ekonomisk välfärd - fattigdomen är den dödligaste sjukdomen i världen Tillgång till näring, rent vatten och sanitet - fattigdom och hunger går hand i hand >undernäring > hälsoproblem Utbildning - brist på utbildning > brist på kunskap och möjligheter till inkomstertillgång till sjukvård - brist på sjukvård > svårare hälsoproblem och hög dödlighet Millenniemålen /en/index.html Millenniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för världens fattiga. Det innebär att fler människor ska kunna göra det som är självklart för oss i Sverige; att äta sig mätta, få gå i skolan och ha tillgång till rent vatten. 1.Halvera jordens fattigdom och hunger 2.Se till att alla barn ska få gå i grundskola 3.Öka jämställdheten mellan män och kvinnor 4.Minska barndödligheten 5.Förbättra mödrahälsan 6.Stoppa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar 7.Säkra en miljömässigt hållbar utveckling 8.Öka samarbetet kring bistånd och handel Faktorer som inverkar på hälsan Kön - flickor och kvinnor stannar ofta hemma, gifter sig tidigt, föder många barn, arbetar oftare med lågavlönat arbete, har färre representanter inom politiken Socialt kapital Socioekonomisk situation Bostadsort Kultur Etnisk bakgrund Faktorer som inverkar på hälsan 1. Socioekonomisk situation Ekonomi. Inkomst, egendom Utbildning Yrke: högre tjäntemän/ lägre tjäntemän / arbetslösa Social ställning 2. Kultur, Språkgrupp: finlandssvenskar/ finskspråkiga traditioner Ålder Civilstånd Faktorer som inverkar på hälsan 3. Bostadsort Geografiskt läge På Åland upplever sig befolkningen sig friskare I sydösterbotten är nykterheten utbredd Förort/ stadskärna 4. Kön Kvinnor lever sju år längre än män Kvinnor: symptom från stöd- och rörelseorganen Män: hjärt- och kärlsjukdomar 5. Civilstånd 6. Etnisk bakgrund 7. Ålder Uppgift Uppgift 2, s. 44. Vad ingår i ditt sociala kapital? 2

3 Hälsoskillnader i Finland Skillnad i förväntad livslängd mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper: Arbete: tjänstemän (särskilt högre tjänstemän) lever längre än arbetare Utbildning: personer med högskoleexamen lever längre än personer som endast gått grundskola Inkomst: dödligheten är 2,4 gånger högre för manliga invånare i den lägsta inkomstklassen än för dem i den högsta (1,7 för kvinnor) Hälsoskillnader i Finland Geografiska skillnader Skillnader mellan män och kvinnor Den socioekonomiska ställningen Utbildning > kunskap, värderingar, yrkesval Yrkesval > arbetsmiljö, exponering för risker, hälsobeteende, inkomst Hälsoskillnader i Finland Inkomst > konsumtion, boendeförhållanden Socioekonomin påverkar individens kunskapsmässiga och ekonomiska förutsättningar att bo och arbeta i hälsosam miljö och göra hälsosamma levnadsval Utbildning Yrkesstuderandes attityder till rökning och till att dricka sig berusad en gång i veckan är mer tillåtande än gymnasieelevers I gymnasier röker 1/10 elev I yrkesläroanstalter röker 1/3 elev Monica Eriksson 2007 ålänningar äter mindre antidepressiva läkemedel än människor i övriga delar av landet ålänningarna lever tre år längre än fastlänningarna i genomsnitt Barnens hälsa 1990 dog 12 milj barn <5år dog 9 milj barn, 2011 dog 7 milj barn I Sierra Leone dör 155 /1000 barn < 1år I Finland 3,5/1000 Orsaker till förbättringen: Vaccinering Förbättrad tillgång till läkemedel och rent vatten Förbättrad hygien 1/5 dör av undernäring 3

4 Hälsan är inte jämnt fördelad Hälsan är inte jämnt fördelad Fattigdomen är den dödligaste sjukdomen i världen Problem i u-länder: Brist på utbildning Brist på hygien Undernäring Brist på hälsovårdspersonal, sjukhus, ambulanser, läkemedel Brist på rent vatten och sanitet Spädbarns- och mödradödlighet Infektionssjukdomar Hälsan är inte jämnt fördelad Hälsan är inte jämnt fördelad Hälsoskillnader i Europa Öst- och Västeuropa BNP, lönenivå --> skillnader i förväntad livslängd Norden är friskare, rikare och jämställdare än resten av Europa, välutvecklad offentlig hälsovård MEN även här finns skillnader mellan socialgrupper! Hälsoskillnader i Finland: Social ställning: utbildningsnivå, arbete, lönenivå Bostadsort: högre livslängd på Åland, i västra Finland och vid kusten Kön: kvinnor lever längre, använder mera hälsovårdstjänster, män dör oftare av alkohol, olycksfall och självmord VILKA SJUKDOMAR LIDER FINLÄNDARNA AV? Förr och nu I takt med att människans livslängd ökar förändras sjukdomsbilden 4

5 Incidens och prevalens är centrala begrepp när man mäter ferekomsten av en viss sjukdom Prevalens: fall under en viss tidpunkt/folkmängd under samma tidpunkt Incidens: antal nya fall/folkmängd/år Hur mäter man hälsa? Dödlighet Utnyttjande av hälsovårdstjänsterna Folkpensionsanstaltens ersättningar Medborgarna berättar själva om sitt hälsotillstånd i enkäter, intervjuer Befolkningsundersökningar Sjukdomar som ger upphov till sjukpension: Mentala sjukdomar/störningar 49,4% Sjukdomar i stöd och rörelseorganen 24,7% Hjärt- och kärlsjukdomar 8,2% Sjukdomar i andningsorganen 2,4% Tumörer 2,3% Andra skador 4,7% M. Vanhala 2008 Sjukdomar som förorsakar dödsfall: Kranskärlsjukdomar 24,6% Cancersjukdomar 22,2% Övriga blodkärlssjukdomar 16,8% Sjukdomar i nervsystemet och sinnen 5,9% Sjukdomar i matsmältningskanalen 5,2% Demens 5,1% Lungsjukdomar 5,0% Olycksfall och våldsoffer 9,0% Mauno Vanhala

6 Folksjukdomar Vilken sjukdom som helst som har en stor inverkan på befolkningens hälsa Prevalensen är över 3% Förbrukar mycket hälsoresurser Är ofta orsaken till arbetsoförmögenhet och dödsfall Folksjukdomar i Finland Hjärt- och kärlsjukdomar Cancersjukdomar Mentala störningar Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen Sjukdomar i andningsorganen Många folksjukdomar kan förebyggas Genom att påverka centrala riskfaktorer kan man på samhällsnivå förebygga folksjukdomar Norra Karelen-projektet På 1960-talet var dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar betydligt större i Finland än andra länder I Östra Finlands län dog 700/ män vs. 500/ i övriga delar av landet I projektet uppmuntrade man människor att förbättra matvanorna, öka fysisk aktivitet, minska rökning och få bukt med sitt blodtryck Under två årtionden halverades dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar Tips och råd för förebyggande Vad är kolesterol? Ät mindre salt Ät mindre socker Ät hälsosamt Avhåll dig från överdrivet alkoholbruk Motionera regelbundet Behåll normal vikt Rök inte Om riskfaktorerna är många, är det viktigt att kontrollera blodtrycket, fettvärdena och vikten Källa: 6

7 Vad är kolesterol? Fettets uppgifter Livsnödvändigt ämne Byggsten för bl.a. D-vitamin, galla och könshormoner En del av varje cell i kroppen En antioxidant Fettlösliga vitaminer Hjärnans utveckling Immunförsvaret Omega 3-fetterna: inflammationshämmande, huden, blodkärlen, blodtrycket Fettvävnaden: stötdämpning, energilager, värmeisolering, hormoner Fettets uppgifter Kolhydraternas uppgifter och Mättnad Stimulerar ämnesomsättningen Aptitregleringen Att ge energi Kolesterolet i blodet Kolesterolvärden Bara en sorts kolesterol Kolesterol bildas i levern Inte lösligt i vatten, transporteras av proteiner Kuriren: LDL Städpatrullen: HDL Inte så betydelsefull: Totalkolesterol Betydelsefull: Triglycerider (möjligast låga) Tot.kol/HDL kvot(<6) LDL/HDL-kvot (<3) Exempel: Tot.kol 5,5 LDL 3,3 HDL 2,1 trigly 0,5 >> Tot.kol/HDL=2,6 >> LDL/HDL=1,6 7

8 Kolesterolet i blodet Fetma i USA Lågfettskost, för mycket snabba kolhydrater Lågkolhydratskost med mycket fett Källa: Källa: Nina Westerback Nina Westerback Nina Westerback Nina Westerback 48 8

9 Nina Westerback Nina Westerback Nina Westerback Nina Westerback Nina Westerback Nina Westerback 54 9

10 Fetma Feta är inte lata eller glupska! Vad beror fetma på? Kcal in kcal out = viktskillnad? Lättja, dålig självdisciplin? Glupskhet? Gener? Övervikt beror inte på Lättja Glupskhet Dålig självdisciplin Vanlig övervikt beror på En hormonell obalans i kroppen Metabolt syndrom Förhöjda sockervärden Bukfetma + två av följande: Störd sockerämnesomsättning Förhöjda triglycerider För lågt HDL Högt blodtryck Ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom Samband med bl.a. demens och vissa cancerformer Vad beror störd sockerämnesomsättning på? För stor del av födan omvandlas till socker, som inte behövs Vad kan det leda till? Överflödig glukos förvandlas till fett Övervikt och fetma Blodsockerkurvan Exempel En hoppig kurva En jämn kurva Vad är en kolhydrat? Källa: 10

11 Utveckling av ateroskleros HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR 1. Fett i form av kolesterol fastnar i kärlväggen (åderförfettning) 2. Kärlväggen blir allt tjockare hålrummet i artären blir mindre (arterosklerotiskt plack) 3. Kalcium inlagras i placket (åderförkalkning) 4. Blodflödet försämras 5. Om plackets yta skadas ökar risken för proppbildning Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar Genetiska faktorer Bukfetma Diabetes Rökning / Riklig alkoholförbrukning Saltintag > 5g/dag Dålig kondition Stress Högt blodtryck > 140/90 mmhg Kolesterol > 5mmol/l LDL > 3mmol/l, HDL < 1mmol/l Blodpropp (trombos) innebär att blodet levrar sig och täpper till ett blodkärl. En blodpropp kan bildas var som helst i kroppen. Emboli= En propp på rymmen En av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland finländarna åriga män 2,2% kvinnor 0,3% över 65-åriga män15,4% kvinnor: 6,8% Hjärtat HJÄRTINFARKT = blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl ->syrebrist Hjärtinfarkt är olika hos kvinnor och män pga: -hjärtstorleken. -smalare kranskärl och finare hjärtfibrer hos män. -högre puls hos kvinnor pga menscykeln. -olika blodfetter. -förkalkande placket finns på olika ställen. SYMPTOM MÄN -stark smärta i bröstkorgen som kan stråla ut till armar, mage, rygg, hals, nacke och käkar -illamående -kallsvett -yrsel -svimning -andnöd KVINNOR -värk i käkarna -tryck i bröstet -ont i magen -svårighet att andas -hjärtklappning -värk i skulderpartiet -yrsel -illamående -orkeslöshet eller stark trötthet -allmän sjukdomskänsla 11

12 Mer om hjärt-kärlsjukdom CANCER Benign och malign Godartade (benigna) tumörer är inte cancer. De växer inte okontrollerat, förstör omkringliggande vävnad eller bildar metastaser Cancer är elakartade (maligna) tumörer. Cancerceller växer okontrollerat, de är resistenta mot signaler som kontrollerar celltillväxten Cancerceller kan bilda metastaser cancerceller från primärtumören förflyttar sig via blod- och/eller lymfkärl till andra delar av kroppen och bildar dottertumörer Hur bildas cancerceller? En cancercell bildas från en normal cell. Ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. =>Den del som styr celldelning skadas och cellen börjar föröka sig och utvidga sig okontrollerat. =>Celler samlas och en tumör bildas Cancer Okontrollerad celltillväxt som penetrerar omkringliggande vävnad Kan sända dottersvulster (metastaser) via lymfan eller blodet Cancer i Finland Cancer är en folksjukdom i Finland upptäcktes nya fall hos män och nya fall hos kvinnor. År 2010 i Finland dog 6143 män och 5542 kvinnor. Män drabbas oftare av lungcancer vilket är en svårbotlig cancer. Varje år konstateras även 150 tumörer hos barn och unga. (Bara 1% av alla fall) 12

13 Våra vanligaste cancerformer 2002 Män: - prostatacancer - lungcancer - tarmcancer - lymf-&blodcancer (lymfom, leukemi) Kvinnor: - bröstcancer - lymf-&blodcancer (lymfom, leukemi) - livmodercancer Barn - leukemi CANCER I VÄRLDEN I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan är magsäckscancer som är en mycket vanlig cancerform. I utvecklingsländer är cancerformer ovanlig vilket kan bero på låg medellivslängd och dålig sjukvård vilket gör att man inte vet om man har cancer. Cancer hos barn Den största gruppen av cancersjukdomar hos barn utgörs av blodcancer Hos barn som lider av leukemi har de vita blodkropparna i benmärgen förändrats och blivit elakartade. Symptom: trötthet, feber, smärtor i skelettet och blödningar. Ganska ovanlig nya fall per år. Man kan numera bota 80 % av leukemi. Bröstcancer Symptom: Knölar inflammation Formförändring Ovanlig före 40-års ålder En av de vanligaste formerna hos kvinnor 1/ 125 insjuknade är män Ärftlig Hudcancer 3 former: basalcellscancer malignt melanom skivepitelcancer en av de vanligaste cancerformerna i Norden I Finland insjuknar ca 8000 människor i hudcancer varje år. 25% av dem som får den värsta; malignt melanom dör medan nästan alla andra fall kan botas. 13

14 Malignt melanom Orsak: Solbad utan solkräm och regelbundna solariebesök är vanliga orsaker till hudcancer Symptom Sår som inte läker svullnader rodnader Eksem födelsemärke som blöder Ju tidigare man uppsöker läkare och får behandling, desto större chans är det att man slipper sjukdomen. Njurcancer Risker i omgivningen Symptom: Blod i urinet Smärta vid njurarna Dålig aptit, trötthet, feber också anemi) (Ibland Kan skicka metastaser till andra inre organ, vanligast till magsäcken, lungorna och hjärnan. Mera hos män. 700 nya fall/ år i Finland Carcinogener: tobak, alkohol, asbest, bränd grillmat, stora mängder tillsatsämnen, vissa läkemedel (estrogen)... Strålning: jordens joniserande strålning, ultraviolett, röntgen... Virus: hiv, human papillom (hpv), B-hepatit... Hur förebygga??? Ät mångsidigt och hälsosamt Motionera minst ½h/ dag Undvik stora mängder av UV-strålning Rök inte och använd alkohol med måtta Undvik gifter Cancer Diagnostisering: Palpering Röntgen Ultraljud Cellprov Provbit (biopsi) 14

15 Behandling av cancer Kost och cancer? Kirurgi - vanligaste för enskilda tumörer Strålbehandling Kemoterapi (cellgifter) effektivaste för leukemi och spridd cancer Hormonbehandling Selektiv medicinering Cancerregistret Cancerregistret registrerar alla cancerfall i Finland. Deras vård, prognos, mortalitet Unikt i världen Cancer Ca 1/2 av den medicinska forskningen i Finland i dag är cancerforskning Vårdformerna blir allt effektivare och dyrare Verkningar av förbättrade levnadsvanor är långsamma. t.ex minskad rökning syns i lungcancer-statistiken först ca 30 år senare Begrepp Carcinogen = cancerframkallande Benign = godartad Malign = elakartad Metastas = dottersvulst Cytostatika = kemoterapi / cellgift MENTAL HÄLSA 15

16 Mental hälsa En stark känsla av sammanhang (Antonovsky) Förmåga att älska och arbeta (Freud) Verklighetstrogen och hel jagbild (Erikson) Förmåga att ta hand om andra Förmåga att uppleva tillfredsställelse och lycka Förmåga till kreativt arbete Förmåga till växelverkan med andra God anpassningsförmåga Positiv självbild och livssyn Depression Prevalens ca 9%. Kvinnor oftare än män. Definition: under två veckor lider av fem av symptomen nedan Stark nedstämdhet Oförmåga att känna lust och glädje Kraftlöshet och trötthet Försvagad självkänsla, en känsla av värdelöshet Obefogade skuldkänslor Sömnstörningar, viktökning, eller -minskning Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga Självmordstankar Psykisk störning Sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende försämrar hennes funktionsförmåga eller förorsakar lidande. I bakgrunden kan finnas olidliga eller övermäktiga känslor av rädsla, ångest, sorg, vrede, skam, skuld, mindervärde eller hjälplöshet. Psykiska störningar Neuroser lindrig depression lindrig ångeststörning flera personlighetsstörningar Psykoser psykotisk depression kortvariga psykotiska störningar Schizofreni Bipolärt syndrom Psykos Svår mental störning de krafter som håller ihop en människas personlighet och hennes verklighetsuppfattning rubbas. kan inte skilja mellan egna inre impulser och den yttre världen > upplever sina hörselvillor och vanföreställningar som verkliga Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken okänd. Psykos Schizofreni Bryter ofta ut i tidig vuxenålder i självständighetsprocessen Förlust av verklighetskontakt, hallucinationer, hörselvillor Manodepression / bipolärt syndrom Sinnesstämning växlar mellan djup depression och mani 16

17 Schizofreni Den svåraste formen av psykos. Innebär att en människas tankar och handlingar blir splittrade och att hon förlorar kontakten med verkligheten. Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och obegriplig tankevärld hör till sjukdomen. Det kan vara svårt att förstå människan som lider av schizofreni. Bipolärt syndrom eller manodepressiv sjukdom En annan form av psykos. Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan djup depression och mani. Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska fasen. En halv procent av finländarna har detta. Gener påverkar benägenheten att insjukna. Mani Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som tydligt avviker från det normala. Under den maniska fasen är patienten företagsam, talför och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover mindre än valigt, slösar pengar och/eller uppför sig ansvarslöst. Neuroser Med neuroser avses en större grupp av störningar i känslolivet. Verklighetsuppfattningen är normal men livets försvåras av ångest och rädslor. Var femte lider av någon form av neuros. Den neurotiska skräcken kan riktas till t.ex. flygresor, högt belägna, slutna eller öppna platser och sociala situationer. Neuroser: Ångest och rädsla Panikstörning Rädsla för sociala situationer Fobier Tvångsstörningar Neuroser Trots att rädslan inte har någon rationell förklaring är det svårt för människan att komma från neurosen. Den är ofta förknippad med olika fysiska reaktioner, t.ex. att man kallsvettas, rodnar, får panik etc. 17

18 Paniksyndrom Panikattack 3 % lider av regelrätt paniksyndrom, börjar ofta i ungdomen. En panikattack kommer överraskande och plötsligt, ofta på en offentlig plats. Man kan känna sig yr och darrig, få en känsla av att man kvävs eller svimmar, man får hjärtklappning och börjar hyperventilera. Man kan även känna att man förlorar förståndet eller kontrollen över sig själv och rentav känna dödsskräck. Ibland kan oron över att få en panikattack leda till att man verkligen få en. Vården går ofta ut på att patienten i en trygg miljö får vänja sig vid situationer som utlöser rädsla eller ångest. Läkemedel kan ordineras i svåra fall. 18

HÄLSOKUNSKAP 1 6.9.2013. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader... Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4-

HÄLSOKUNSKAP 1 6.9.2013. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader. Hälsoskillnader... Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4- HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 4- Hälsoskillnader Hälsoskillnader I världen Mellan industriländer Inom ett och samma land Hur undersöks hälsoskillnader? Hälsoskillnader

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002

Sid 1 Procent vertikalt. Sifos Telefonbuss 2002 Sifos Telefonbuss 2002 Sid 1 Procent vertikalt Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- -------------------------------

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Bilaga 1: Behovsunderlag 2013 Behovsgrupper

Bilaga 1: Behovsunderlag 2013 Behovsgrupper Bilaga 1: Behovsunderlag 2013 Behovsgrupper Innehållsförteckning Behovsgrupper... 3 Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)... 3 Cancer... 6 Diabetes... 11 Fetma... 12 Hjärtinfarkt... 15 Hypertoni... 16 Palliativ

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Malatonin (Hormon) Melatonin

Malatonin (Hormon) Melatonin Malatonin (Hormon) Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i epifysen (tallkottkörteln), en liten körtel som ligger i mitten av hjärnan. Denna körtel har i långa tider omgivits av mystik, många betraktar

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?

Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Berätta i vår undersökning! Enkäten utförs av Tack för att du tar dig tid att besvara detta frågeformulär. Syftet med undersökningen

Läs mer

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0

Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

STOR HÄLSODEKLARATION

STOR HÄLSODEKLARATION STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Inledning Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig.

Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig. Nyhetsbrev januari 2007 Hej! Ett nytt år, 2007. Efter den långa ledigheten och helgernas trevliga samvaro med familj och vänner är du kanske utvilad och redo att ta dig an nya utmaningar. Kanske är du

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VENORION 37,5 MG, 75 MG OCH 150 MG DEPOTKAPSEL, HÅRD ORION CORPORATION DATUM: 07-10-2015, VERSION 1.

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VENORION 37,5 MG, 75 MG OCH 150 MG DEPOTKAPSEL, HÅRD ORION CORPORATION DATUM: 07-10-2015, VERSION 1. OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VENORION 37,5 MG, 75 MG OCH 150 MG DEPOTKAPSEL, HÅRD ORION CORPORATION DATUM: 07-10-2015, VERSION 1.1 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0 Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer