Torpvandring Till Stora Svarthyttan, Vänbygget och Grissjötorp

Transkript

1 Torpvandring Till Stora Svarthyttan, Vänbygget och Grissjötorp Lördagen den 1 september 2007 kl Stora Svarthyttan omkring 1908 Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl

2 Innehålsförteckning Kartamed besöksplatserna Sidan 3 Stora Svarthytan 5 Vänbygget 7 Grissjötorp (Grissjöfalet) 9 Masugnen vid Stora Svarthytan 11 Bokstavs- och siferkombinationerna under rubrikerna anger platsernas geografiska koordinater. 2

3 Detalj av 1955 års ekonomiska karta 3

4 4

5 Stora Svarthyttan Fanns 1777 Torpets ålder har inte kunnat fastställas. Enligt husförhörslängder ochförsamlingsböcker,de äldst bevarade från 1777, harföljandepersoner bott på torpet: N Ö torparen Olof Gustafsson, hans hustru Brita Ersdotter och barnen Gustaf, Petter, Stina samt Erik, som 1807 gifte sig med Anna Lisa Berggren från Godegård. De fick barnen Magnus och Anna Stina flyttade Erik med familj till Godegård. År 1810 flyttade Jan Olofsson in från Godegård och gifte sig med Gustafssons dotter Stina. De fick en dotter, Anna Greta och flyttade 1814 till Godegård. Under tiden bodde på torpet även inhysingen Daniel Cederdahl, hustrun Catrine Ersdotter och barnen Magnus, Jakob och Göran. Olof Gustafsson avled 1824 och hustrun Brita flyttade till fattighuset övertogs torpet av Peter Jansson. Han kom tilsammans med hustrun Stina Andersdotter och barnen Carl Anders och Stina Maja från Tjälmo. De fick sedan ytterligare sex barn, Jan Petter, Erik, Johannes, Gustaf Fredrik, Eva Lotta och Klara Lisa (Lovisa). Erik gifte sig med Maja Lena Larsdotter och flyttade Carl flyttade till Hammar 1836, Stina Maja till Steghäll 1842, Jan Petter till Schabygget 1832, Johannes till Önnabo 1839 och Lovisa till Donaholm Jansson anges som sjuklig blev sonen Gustaf Fredrik Persson torpare. Han gifte sig samma år med Gustava Andersdotter från Godegård. De hade fem barn, Gustaf Adolf, Johan Albert, Carl Teodor, Emma Gustava och Anna Sofia. Anna avled Gustaf, Johan och Emma flyttade till Hammar fanns på torpet två pigor och fyra drängar, alla under korta perioder. Persson avled Samma år flyttade hustrun Gustava, okänt vart tog sonen Karl Teodor Gustafsson över torpet och gifte sig samma år med Emma Kristina Johansson från Snavlunda. De fick barnen Edit, Helmer, Gunnar, Valdemar och Nore. Edit flyttade till Gärdestorp 1922 (gift Öberg) och Gunnar till Huddinge Helmer avled Valdemar flyttade senare till Rönnestorp, där han avled Nore blev till sist ensam kvar på torpet. Han avled Därefter har torpet använts som fritidshus. Byggnaderna står kvar. i m ihiim rr IWI i iiihiii Utsikt från Stora Svarthyttan mot Lilla Svarthyttan

6 Boende Stora Svarthyttan Önnabo ägor Födelse- Äkten- Inflyttad Utflyttad Död Anm datum ort skap år från år till torp Olof Gustafsson 1736 Lerbäck 1824 hu Brita Ersdotter 1753 ti 1835 Fatighuset so Gustaf ti 1795 Önnabo so Peter ti 1803 Krigsberg do Stina (Cristina) ti 1810 so Erik 1773 ti Godegård hu Anna Lisa Berggren Godegård ti n so Magnus Lerbäck t II do Anna Stina " " H mågen Jan Olofsson 1779 Godegård hu-do Stina 1784 t do Anna Greta Lerbäck t inh Daniel Cederdahl hu Catarine Ersdoter It so Magnus It so Jakob It so Göran It torp Peter Jansson Godegård 1816 Tjälmo Sjuklig 1841 hu Stina Andersdoter Tjälmo II n so Carl Anders " II " 1836 Hammar do Stina Maja " II " 1842 Steghäl so Jan Peter Lerbäck 1832 Schabygget so Erik II hu Maja Lena Larsdoter Hfl oläslig, fuktskadad " so Johannes " 1839 Önnabo so Gustaf Fredrik ti do Eva Lotta ti do Clara Lisa (Lovisa) ti 1852 Donaholm son/torp Gustaf Fredrik Persson hu Gustava Andersdoter Godegård 1899 so Gustaf Adolf Lerbäck 1871 Hammar so Johan Albert ti 1872 II so Carl Teodor " do Emma Gustava ti 1894 Hammar do Anna Sofia " 1872 dräng Anders Peter Persson Hammar 1851 Samuelsb Hammar dräng Jan Erik Persson Lerbäck 1852 Multna 1854 pifi Gustava Andersdoter Godegård 1852 Isåsen dräng Carl Viktor Larsson Lerbäck 1854 Multna 1855 L Svarth. svågern Johan Gustaf Andersson Godegård 1854 Godegård 1860 Runsala dräng Carl Johan Walström Runsala 1861 Ängermanl. pig Anna Gustava Norberg Bygget 1862 Stensäter so/torp Karl Teodor Gustafsson Lerbäck 1893 hu Emma KristinaJohansson Snavlunda 1893 Snavlunda do Edit Maria Lerbäck 1922 Gärdestorp 1965 Gift Öberg so Karl Helmer M 1969 so Johan Gunnar II 1925 Huddinge so Gustaf Valdemar II Rönnestorp 1973 so Nore Emanuel i

7 Vänbygget N Ö Nytt finns torpetförförsta gången upptaget i husförhörslängden. Förste torparen var Jan Olofsson (Olsson). Hans hustru hete Stina Olofsdotter. De fick barnen Stina Greta, Jan Petter, Maja Lisa och Anna Sofia. Maja och Jan flyttade till Hammar 1839 respektive Greta fick två oäkta barn, tvilingarna Gustaf Wilhelm och Ida Cristinafödda Gustaf avled 1865 och Ida flyttade till Isåsensamma år. Modern bodde kvar på torpet tills hon avled Torparparet bodde hela levnaden kvar på torpet. Hon avled 1849 och han återvände Jan Petter JanssonfrånHammar och tog över torpet efter fadern. Hans hustru Clara Andersdoter komfrån Askersund Deras barn hete Johan Edvard, Per Viktor, Sofia Albertina, Gustaf Albert,Emma Charlotta, Carl Johan Emil och Gustaf Oskar. De sistnämnda avled båda i späd ålder. På torpet bodde under tiden drängen Per Petersson med hustrun Eva Lisa Jansdoter och dotern Ida Josefina. De kom fan Solberga och flyttade till Gruvstugan i Blackfard. Jansson avled 1872 och hustrun Clara anges sonen Per Viktor Jansson som torpare. Han gifte sig 1883 medemma Christina Jansdotter, som komfrån Zinkgruvan. De fick sju barn: Gustaf Adolf, död i etårsåldern, Hanna Viktoria, Karl Oskar, Anna Karolina, Frida Maria, Hilma Kristina och Gustaf Viktor. Annafödde 1904 en oäkta dotter, Sigrid, som avledsamma år. Anna flyttade till S Dalskogen Även Frida fick en oäkta dotter, Signe Eva Alfrida. Kvar på torpet bodde Janssons syskon Sofia,Emma och Gustaf. Sofia fick en oäkta son, Johan Albert. De flyttade till Mariedamm Pigan Clara Gustava Johansdoter komfrån Godegård 1884 och flyttade till Östuna, Stockholms län Drängen Gustaf Alvar Johansson Hane bodde på torpet , då han blev torpare på Backabygget. Pigan Albertina Vilhelmina Ögnelock flyttade in 1907från Östergötland. Hon torde tilsammans med Per Janssons barn Frida Maria och Gustaf Viktor ha varit de sista boende på torpet. De flyttade ala tillhammar

8 Boende Vänbygget Solberga ägor Föde lse- Äktenskap år lflyttad L tflyttad Död Anm Ir datum ort från år till torp Jan Olofsson Lerbäck 1863 hu Stina Olofsdotter II 1849 Sjuklig do Stina Greta II 1834 Backab. Kvar till -85 so Jan Peter II 1846 Hammar do Maja Lisa II 1839 Hammar do Anna Sofia II so/torp Jan Petter Jansson II 1848 Hammar 1872 Från 1848 hu Clara Andersdoter Askersund 1854 Askersund 1884 so Johan Edvard Lerbäck so Per Viktor ti do Sofia Albertina " 1884 Mariedamm so Carl Johan Emil M 1863 so Gustaf Oskar M 1863 so Gustaf Albert II 1886 Hammar do Emma Charlota " Karlskoga systern Stina Greta II 1885 oä son Gustaf Wilhelm 1847 Hammar 1865 oä do Ida Cristina 1847 i 1865 Isåsen dräng Per Petersson Lerbäck 1854 Solberga 1855 Blackfärd hu Eva Lisa Jansdoter II II n II ii do Ida Josefina i II it II ii so/torp Per Viktor Jansson Från 1876 hu Emma Cristina Johansd Lerbäck 1883 Ziknkgruv so Gustaf Adolf II 1885 do Hanna Viktoria II 1906 Askers Örebro so Karl Oskar II 1908 Hammar do Anna Karolina II 1907 S Dalsk. uädo Sigrid II 1904 do Frida Maria Hammar uädo Signe Eva Alfrida II do Hilma Kristina II 1913 Hammar 1990 Örebro so Gustaf Viktor i 1914 Hammar 1984 Vingåker systern Sofia Albertina 1884 Maried. oä so Johan Albert i II ii pigan Clara Gustafva Johansd Godegärd 1885 Östuna dräng Gust. Alvar Jans. Hane Karlskoga 1894 Backab. pigan Albertina Wilhelmina Österg Österg Hammar uä so Östen Julius Henning H II n 1911 Askersund 8

9 Grissjötorp (Grissjöfalet) N Ö Nytt 1825, backstuga till Grissjöfalet ligger vid den så kalade Butastigen eler Butavägen, som böljade vid Håkantorp och gick förbi Mörtnagruvorna och vidare norrut. Med de invandrade valonerna på 1600-talet till Godegård och Finspong kom ordet "but", en benämning på gruvarbetare och malmkörare. Linus Helzon har i "Sagor och sägnerfrån Lerbäcks socken", bok 32, utförligt beskrivit Butavägen. Gruvdrängarna brukade på flera stälen utefter vägen hugga in initialer och andra tecken på flata berghälar. Exempel på deta finns 200 meter nordväst om Grissjöfalet (N Ö ). "Så finns även några onämnbara märken inhuggna i berget och vittnar om gruvdrängarnas tankegångar" skriver Helzon. Grissjöfalet har befolkats enligt följande: Backstugsitaren Jan Andersson och hustrun Anna Persdoter var de första boende på platsen. De komfrån Backabygget. Jan avled Anna antecknades sista tiden som bräcklig och fattighjon. Hon bodde kvar till sin död Jan Anderssons son gruvarbetaren och torparen Carl Fredrik Jansson flyttade 1855 infrån Backabygget. Hans hustru Maria Gustava Samuelsdoter kom samma årfrånlilla Svarthytan. De fick två döttrar; Maria Sofia och Anna Lovisa. Sofia gifte sig 1879 och flyttade till Holmsjön. Anna stannade kvar på torpet och gifte sig 1888 med arbetaren Anders Josef Frimodig. Han flyttade året därpå in från Hammar. De fick en dotter, Alfrida Elisabeth. Frimodig med familj flyttade 1891 till Backabygget. Jansson och hustrun flyttade 1892 till Strömslund, Isåsen Från Multna kom torparen Anders Gustaf Andersson, hustrun Anna Charlotta Andersdoter och deras barn Johan Arvid, Anna Viktoria och Betty Maria. Hela familjen flyttade till Stensäter Torparen Gustaf Hjalmar Bjurström och hustrun Ida Paulina Gustafsdoter komfrån Sandbacken. De hade tre barn, Hulda Paulina, Ragnhild Svea Olivia och Bernhard Hjalmar Linné. Äldsta dotern Hulda flyttade hemifrån 1909 men återkom 1917från Örebro. Hon föddesamma år dottern Ragnhild utom äktenskapet. Året därpå flyttade hon till Stockholm och lämnade dotern att växa upp hos morföräldrarna. Svea flyttade 1907 till Arboga och Ragnhild till Kumla Ida avled i mars Kvar på torpet fanns därefter Bjurström och sonen Bernhard. Både flyttade till Kumla De var de sista boende på torpet, som sedan revs. 9

10 Boende Grissjötorp Håkantorps ägor. Backstuga Födelsedatum ort skap år från år lyttad Anm Äkten- Inflyttad Uti 1860 till Död Backst.- Jan Andersson Hammar sitt Backabygget 1851 hu Anna Persdoter Askers, lf ti ti 1856 Fattighjon Gruvarbtorpare Carl Fredrik Jansson Lerbäck Backabygget 1892 Ströms- hu Lerbäck 1855 Maria Gustafva L. Svarthytan Isåsen lund, Samuelsdoter do Maria Sofia Lerbäck Holms). Hammar dot:/hu Anna Lovisa Karlsdo Lerbäck 1888 må/arb Anders Josef Frimodig Hammar Hammar 1891 Backabygget do Alfrida Elisabeth Lerbäck torp Anders Gustaf Andersson Askersund hu Anna Charlotta Andersdo Askersund lf II II so Johan Arvid Lerbäck II Multna (I Stensäter do Anna Viktoria Lerbäck " " do Betty Maria Lerbäck II Carls måg torp Gustaf Hjalmar Bjurström Askersund Kumla hu Ida Paulina Gustavsdo Lerbäck M Sandbacken 1943 do Hulda Paulina Lerbäck 1917 Örebro 1918 Stim d.u.ä Ragnhild Svea Olivia Lerbäck II 1939 Kumla 1996 Örebro do Svea Linnea Lerbäck 1907 Arboga 1975 Djurhammar so Berhard Hjalmar Linné Lerbäck 1944 Kumla 1979 Sannahed 10

11 Masugnen vid Stora Svarthytan N Ö meter nordväst om Stora Svarthytanfinns lämningar efter en masugn. Bertil Walden skriver i sin bok Skylberg, del 1 från 1949: "Ett i Skylbergs bruksarkiv förvarat, egenhändigt brevfrån landshövdingen Gustaf LeijonhufVud, daterat Örebro den 28 februari 1635, lämnar ett nytt och i förstone tämligen förbrylande bidrag till Lerbäcks bergslags historia. I brevet omformäles, hurusom "en Skön Masugn och andre Nyttige huuss blivit Uthi wilande Skogen" uppbyggda av tvenne i övrigt okända personer, "Mester Ludwijk och M: Jocum". Deta hade sket med vederbörligt tillstånd av Carl Bonde och Kungl. Maj:ts "godha behagh". Anläggningen kalas rentav "ett Nytt Järnbruk" och framstår sålunda som ett konkurrentföretag till Lerbäcks kronobruk. Mäster Ludvig och mäster Jochum beviljades genom landshövdingens brev sex års skattefrihet räknatfrån maj 1633 till maj Bland övriga förmåner uppräknas rätt att bearbeta gamla och nya gruvor, befrielsefrånskjutsskyldighet samt från utskrivningsskyldighetförvid bruket sysselsat "Nådtorfftigt folk". Under 1630-talet uppfördes sex masugnar i Lerbäcks socken.fem av dessa uppges vara anlagda av bergsmän, förvisso icke "uti vilande skogen". Den sjätte, Svarthytan, säges vara uppbyggd 1636 av "Baselers participanter". Deta kan knappast åsyfta några bergsmän, och ingen bergsman skule som herrar Ludvig och Jochum tituleras "mäster". Vidare låg Svarthytan just "uti vilande skogen". Visserligen stämmer inte årtaletl636, eftersom masugnen förefaler räkna sin tilkomstfrån 1633, men då exempelvis Trehörnings masugn i en ochsamma relation på ett stäle säges vara uppförd 1636 och på ett annat 1632, så äro dylika dateringar ej alltför tillförlitliga. Någon annan hytta än Svarthytan kan ej ifrågakomma, och antingen mäster Ludvig eler mäster Jochum har tydligen hetat Baseler i efternamn. Kompanjonerna synas ej ha haft någon störreframgång med sin "sköna" masugn. I vaije fall hade de tröttnat 1641, då hyttan till billigt pris förvärvades av arrendatorn å Godegård Jean Quintin, en systerson till Louis De Geers maka. Denne omtalas 1644 som hytans ägare. Deta är veterligen sista gången, som någotför spörjs rörande "Svarthytte järnbruk". Ännu så sent som på kartorfrån 1723 och 1730 finnes emelertid "ett gammalt masugnzstele kalat Swarthytan" markerat, varavframgår,att masugnen varit belägen där Nyhytans, Ånstorps och Önnabo ägor mötes vid gränsskilnaden melan Lerbäcks och Hammars socknar. Invid torpet Stora Svarthytan reser sig altjämt en myrstacksformad, ett par meter hög kulle, och genom vegetationen skymtar murverkfrån den trehundraåriga masugnspipan". 11