Studieguide för kursen: Hälsa, lärande och trygghet, 15 h p

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen Studieguide för kursen: Hälsa, lärande och trygghet, 15 h p Januari Vt 2010 till december Ht 2010 Kursansvarig: Monika Diehl Tfn: monika.diehl@pedag.umu.se

2 2 Allmän information om kursen Kursen Hälsa, lärande och trygghet är en fristående kurs och ansvarig för kursen är Pedagogiska institutionen. Hälsa, lärande och trygghet är tvärvetenskaplig och sker i samverkan med andra institutioner såsom institutionen för Socialt arbete, institutionen för Sociologi, Institutionen för klinisk medicin och folkhälsa. Samarbete sker också med FOU-staben på landtinget. Denna distansutbildning kommer att vara helt nätbaserad vilket innebär att Du kommunicerar med Dina medstuderande och lärare via nätet i olika forum. Under det forum som heter Kursinformation finns en flik som heter Information från lärarna, där kommer all allmän information att läggas ut fortlöpande under kursens gång. Fliken Frågor till läraren är till för er studenter när ni vill fråga något som ni tror att alla kan vara hjälpta av att få veta svaret på. Om ni har andra frågor kan ni maila mig direkt, adressen finns på försättssidan till studieguiden. Det kommer att finnas konferens som heter Studenter emellan där ni studenter kan diskutera saker som inte i första hand rör kursen. Frågor är av studievägledande karaktär, som handlar om hur man uppträder på nätet, om fusk och plagiat och om lärares och studenters rättigheter och skyligheter finns under Studentservice. Kursen är indelad i 6 olika teman. Till varje tema hör uppgifter. Många av dessa uppgifter kräver ett samarbete i de basgrupper ni kommer at delas in i. Varje basgrupp kommer att ha en egen mötesplats i varje tema. När kursen har pågått i några veckor kommer basgrupperna att fastslås, det brukar ta ett tag innan det står helt klart vilka som kommer att gå kursen. Några uppgifter kommer att skickas in individuellt, för detta finns ett eget forum (post-it lapp) som heter Individuella uppgifter. Innehåll och förväntade studieresultat utifrån kursplanen Det övergripande målet för kursen är att studenterna ska förvärva kunskaper om sambanden mellan värdegrund, hälsa, lärande och trygghet i skolan och i förskolan samt hur man kan arbeta för att förbättra förhållandena i dessa avseenden för elever, personal och föräldrar. Det salutogena perspektivet, dvs. fokus på stödjande och främjande relationer och miljöer, ligger till grund för kursen. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: - Beskriva och förstå sambanden mellan värdegrund, hälsa, lärande och trygghet i skolan och förskolan. - Dra slutsatser om hur skola och förskola kan samverka för en miljö som befrämjar hälsa, lärande och utveckling. - Planera, genomföra och redovisa hur man kan arbeta för att förbättra förhållandena i dessa avseenden för elever, personal och föräldrar. - Granska, särskilja och se samband mellan hälsans bestämningsfaktorer såsom livsstil, ålder, kön, arv, etnisk och socioekonomisk bakgrund samt strukturella faktorer och beslut på organisations- och samhällsnivå. - Förstå och kritiskt granska förhållningssätt och metoder i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Betygskriterier För betyget godkänd krävs att den studerande: - har insikt om och i viss mån kunna analysera hur man i skola och förskola kan samverka för en miljö som befrämjar hälsa, lärande och utveckling. - är förtrogen med och reflektera kring hälsans bestämningsfaktorer såsom livsstil, ålder kön, arv, etnicitet och socioekonomisk bakgrund samt också strukturella faktorer och beslut på organisations - och samhällsnivå. - har diskuterat förhållningssätt och metoder i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

3 3 För betyget väl godkänd krävs dessutom att den studerande - kan analysera och problematisera hur man i skolan och förskolan kan samverka för en miljö som befrämjar hälsa, lärande och utveckling. - är förtrogen med hälsans bestämningsfaktorer och utifrån sin yrkesfunktion kunna vidta eller diskutera åtgärder som stödjer utveckling samt kunna analysera och problematisera dessa. För betyget godkänd på hel kurs krävs att alla delar i kursen är godkända. För betyget väl godkänd på hel kurs krävs dessutom betygskriterierna ovan. Den betygssättande läraren gör en helhetsbedömning av kursens examinerande delar samt av den studerandes delaktighet och engagemang. Examination sker i form av skriftliga redovisningar, kommentarer och inlägg i basgruppens konferens, enskilt och/eller i grupp. Efter två underkända examinationstillfällen för viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten byta examinator. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Betygsättning Betyg på de individuella uppgifterna ges i tre betygsteg: Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd (se betygskriterierna) Det är också på dessa uppgifter som mest respons kommer att ges. Definition och klargörande av några begrepp som ofta förekommer i betygskriterier och i uppgifter: ex 1 Reflektera - Kan vara att ifrågasätta förgivettaganden, betrakta, ompröva förhållanden etc. Analysera - Kan vara att bena upp, utreda, skärskåda, kritiskt undersöka/granska Problematisera - Rikta uppmärksamheten på problem. (Sv ak ordlista) Framställa i form av (intellektuellt) problem för att skärpa tänkandet, göra svårare.(nordstedts svenska ordbok) ex 2 Abstraktionstrappa Begreppens betydelse är inte självklara. Här ett annat försök att klargöra trappans olika nivåer. Definitionerna är inte lexikaliska, eller ens helt genomtänkta, utan kan väl mer ses som en utgångspunkt för ytterligare diskussioner om betydelseskillnaderna mellan begreppen och om hur dessa kan klargöras. Abstraktionstrappans nivåer: 1. 'Egocentrisk' beskrivning, baserad på jagets egen upplevelse av en företeelse e d. 2. 'Neutral' beskrivning där man har förmågan att bortse från jagets begränsade erfarenheter 3. Reflektion, d v s egna tankar om och kring företeelsen 4. Problematisering innebär att frågor kring företeelsen väcks - t ex om aspekter som är oklart eller inte alls belysta, om konflikter mellan teori och verklighet, o d - och kanske också att försök till svar ges. 5. Analys - man undersöker delar av företeelsen för att se hur dessa samverkar och förhåller sig till helheten.

4 4 Kursens olika examinationsformer De individuella examinationsuppgifterna utformas i Times New Roman, teckenstorlek 12, enkelt radavstånd.. Vid hänvisning till litteratur/källor ska vedertaget referenssystem användas, parentes eller notsystem. Individuella uppgifter är sådana som studenten lägger in i mappen för individuella uppgifter, de kommenteras individuellt och betygsätt med U, G eller VG. Gemensamma dokument är sådana som basgrupperna diskuterar över nätet och kommer överens om hur man på bästa sätt kan formulera ett dokument som alla bidragit till att skapa. Dessa dokument skall alltid ha ett sidhuvud som anger vilka som varit med och arbetat fram dess innehåll. Dokument av detta slag bedöms med U eller G. kommentarer på varandras arbeten görs i basgruppernas konferenser, under det för uppgiften angivna temat. Kommentarerna behöver ej vara långa men ska visa att Du har läst och begrundat kurskamratens inlägg utifrån Din egen syn på saken i fråga. Kommentarerna betygssätts ej men noteras av kursläraren. Debattinlägg ska läggas in där det efterfrågas och handlar om att väcka en fråga och tillsammans med någon/några kurskamrater diskutera aspekter från några böcker. Debattinläggen ska kommenteras åt varandra men hur länge diskussionen pågår bestämmer ni själva. Inläggen bedöms U eller G. Rapporten är kursens sista arbete och ska handla om ett utvecklingsarbete med anknytning till hälsa, lärande och trygghet. Detta arbete ska utgå från din nuvarande eller kommande arbetsplats och kan gärna vara något som Du inleder under kursens gång eller som Du skulle vilja utföra i framtiden. Börja så fort som möjligt fundera över vad Du skulle vilja jobba med. Rapporten bedöms U, G eller VG. Vad händer om man inte kan vara med i ett arbete som gruppen utför gemensamt? Om man av olika skäl inte kan delta i olika uppgifter på angiven tid måste man meddela sina basgruppsmedlemmar om detta, så att arbetet inte förhalas för övriga i gruppen. Man meddelar också kursansvarig lärare så att man kan tilldelas en restuppgift. Basgruppsarbetet Så fort vi vet vilka studenter som avser gå kursen kommer basgrupper att göras i ordning. Större delen av kursens arbete kommer sedan att ske i dessa basgrupper. När basgrupperna är strukturerade är det bra att komma överens om hur man vill att arbetet i gruppen ska utföras. På campuskurser brukar vi rekommendera basgrupper att upprätta någon form av gruppkontrakt. I en av våra kurser lyder formuleringen enligt följande: Gruppkontrakt Ett gruppkontrakt ger gruppen en inre struktur som kan bidra till att utveckla samverkan mellan medlemmarna i gruppen. Det är viktigt att gruppen skapar normer som tar tillvara och värdesätter de enskilda medlemmarna. Gruppmedlemmarna har olika personliga och organisatoriska förutsättningar samt olika erfarenheter och kunskaper, alla lika viktiga. Ingen skall behöva känna att den har fel, även om det den tänker och planerar avviker från flertalets synpunkter. Målsättningen med att upprätta ett gruppkontrakt är att alla i gruppen skall vara överens om vilka arbetsformer som gäller samt att medlemmarna får tillfälle att fundera över vilka faktorer som påverkar grupprocessen.

5 5 Ni är indelade i mindre basgrupper som i många sammanhang arbetar tillsammans under kursens gång. I kursens inledande skede kan det vara bra att diskutera fram vilka punkter som är viktiga att ta med i kontraktet för er som grupp. Det finns många saker att fundera på när det gäller gruppkontrakt Vad skall kontraktet innehålla? Vem tar besluten om innehållet i kontraktet? Vilka regler ska det vara? Vem skapar dessa regler? På vilket sätt kan dessa regler komma till användning och när? När skall reglerna utvärderas/diskuteras? På vilket sätt ska utvärderingen ske? Exempel på punkter som kan tas upp i ett kontrakt. ramar närvaro, frånvaro/deltagande i basgruppsarbete kommunikation uppförande överenskommelser, arbetsfördelning Tystnadslöfte, konfidentiellt Problem, överenskommelser som inte följs Överenskommelsen/kontraktet skrivs under av samtliga i gruppen. Ta en diskussion om hur ni kan förhålla er till någon form av gruppkontrakt i denna nätbaserade kurs. Kursens föreläsningar En del föreläsningar knyter an till litteraturen andra är lite mer fristående men berör alla på ett eller annat sätt hälsa, lärande och trygghet. Tanken är att ni också ska få er till livs sådant som litteraturen inte ger. Processmål De processmål som lärare och studenter har att arbeta mot är: -Att varje student skall känna sig välkommen och värd att lyssna till -Att varje student etablerar trygga grupprelationer där ett öppet klimat främjar utvecklingen såväl intellektuellt, emotionellt som socialt -Att varje student skall ta ansvar för sina egna studier, ansvar i grupper och seminarier -Att varje student skall känna sig inspirerad att gå kursen.

6 6 Litteratur Angelöw, Bosse (2002). Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, Aaron (1991 eller senare upplaga). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Bremberg, Sven (2004). Elevhälsa - teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 1-4, 7-10, övrigt vid behov) Bremberg, Sven (Red.) (2004). Nya verktyg för föräldrar - förslag till nya former av föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut R 2004:49. (Kapitel 1-3, 7 eller 8 samt 12, övrigt vid behov) Eriksson, Nils (1996). Psychosocial work environment and health. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Nordstedts Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2004). Människans hälsa: livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar). Myndigheten för skolutveckling (2003). Blick för elevens hälsa, lärande och trygghet med fokus på elevhälsa och skolutveckling Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Stockholm: Liber. Pellmer, Kristin & Wramner, Bengt (2002). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. (Kapitel 1, 2, 6, 9, 10, 12, 13) Regeringens proposition 2001/02:14. (2001). Hälsa, lärande och trygghet. Stockholms läns landsting (2006). Hälsa, lärande och trygghet, från proposition till praktik Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina ((2201). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Annan litteratur som kan komma till användning i kursen beroende på vad man väljer att fördjupa sig i: (referenslitteratur) Att lämna skolan med rak rygg. SOU 1997:108. Folkhälsorapport Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet har gett ut en rapport vid namn Förebyggandets konst insatser för att stärka den alkoholförebyggande verksamheten i skolan. Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Nationella Folkhälsokommittén (2002). Stockholm: Fritzes. Johnsson, Johnny., Lugn, Anders & Rexed, Birger (2003). Långtidsfrisk. Så skapas hälsa,

7 7 effektivitet och lönsamhet. Lund: Ekerlids förlag. Karlberg, Martin & Sundell, Knut (2004). Skolk sund protest eller riskbeteende. FOU-rapport 2004:1 Kimber, Birgitta (2004). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. Teori och praktisk tillämpning för pedagoger. Solna: Ekelunds förlag. Servais, Sven-Göran m fl (2002). Arbetsmiljökvalitet i skolan. Utvärdering av en arbetsmiljöintervention baserad på samverkan. Arbete och Hälsa, Nr 2002:9. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Webster-Statton, Carolyn ((2004). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm: Gothia. Tillkommer: Skolans läroplaner samt aktuellt material från Skolverket. Läsplanering v. 3 7 Tema 1 Temats föreläsning: Arbete och (o)hälsa, Nils Eriksson Inläsningen av: Proppen Hälsa, lärande och trygghet (Prop. 2001/02:14), Hälsa lärande och trygghet, från proposition till praktik (Skolverket), Blick för elevens hälsa, lärande och trygghet med fokus på elevhälsa och skolutveckling (Stockholms läns landsting). v.6 Lägg in reflektioner kring frågeställningar i basgruppens diskussionsforum under Tema 1 v. 7 Kommentera mist två basgruppsmedlemmars reflektioner. v Tema 2 Temats föreläsning: Ledarskap och hälsa, Nils Eriksson Inläsning av: Eriksson, Nils. Psychosocial work environment and health. Antonovsky, Aron. Hälsans mysterium. Pellmer, Kristin & Wramner, Bengt. Grundläggande folkhälsovetenskap. Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina ((2201). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (kapitel 1 och 2) v. 12 Enskild förberedelse läggs ut i Individuella uppgifter.

8 8 v Tema 3 Temats föreläsningar: Grupprocesser, Monika Diehl Lärarens etiska uppdrag, Katarina Norberg Inläsning av: Angelöw, Bosse (2002). Friskare arbetsplatser. Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina. Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (Kapitel 4 och 8) Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2004). Människans hälsa: livsåskådning och personlighet. v Diskutera fallet Mona i basgruppen. v.16 Lägg in kommentarer och frågeställningar litteraturen väckt samt ge respons på minst två övriga gruppmedlemmars kommentarer. v. 18 Fallet Mona redovisas individuellt och läggs in i Individuella uppgifter. v Tema 4 Temats föreläsningar: Klassledning, Monika Diehl Beteendeproblem, Monika Diehl Inläsning av: Ogden, Terje. Social kompetens och problembeteende i skolan kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina. Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (Kapitel 5, 6 och 7) v.22 Lägg in egna frågeställningar i basgruppens diskussionsforum. v Basgrupperna diskuterar böckerna utifrån frågeställningar och lägger ut ett gemensamt dokument i basgruppens konferens under Tema 4. v Tema 5 Temats föreläsningar: Mobbning, Monika Diehl, Anna Rehnström? Inläsning av: Bremberg, Sven. Elevhälsa - teori och praktik. (Kapitel 1-4, 7-10) Bremberg, Sven (Red.) Nya verktyg för föräldrar - förslag till nya former av föräldrastöd. (Kapitel 1-3, 7 eller 8 samt 12). Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina. Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (Kapitel 9-12) v. 38 Debattinlägg kring litteraturen som ingår i tema 5, minst ett inlägg per bok. v Kommentarer kring mist två medstudenters debattinlägg, en kommentar på var och en av böckerna.

9 9 v.40 Tema 6 Temats föreläsning: Att skriva en rapport, Monika Diehl Under denna tid ska du ha bildat dig en uppfattning om referenslitteraturen för att med den och övrig litteratur som utgångspunkt formulera en frågeställning inför resten av terminens arbete. v. 41 Frivillig diskussion i basgruppen gällande den egna rapportens övergripande frågeställning (syfte). v. 42 Skiss till lärare. v Arbete med Rapport. Individuell handledning. Kontinuerlig kontakt med kurskamrater. v. 44 Lägesrapport om rapportarbetet i basgruppens konferens under Tema 6. v. 48 Lägg in rapporten för opponering v. 49 Opponering av kurskamrats rapport. v. 50 Inlämning av slutgiltig rapport. Beskrivning av uppgifter och teman Tema 1 Till grund för denna kurs ligger propositionen Hälsa, lärande och trygghet. Tanken är att man i svensk skola vill skapa en helhetssyn på elevers hälsa. För att elever ska må bra krävs att faktorer i deras omgivning fungerar. Maria Nilsson från Institutionen för medicin och folkhälsa har sammanställt propositionens viktigaste utgångspunkter och också efter varje punkt skrivit en fråga. Kursens första tema utgår från dessa frågor. Förbered Dig enskilt på frågeställningarna för att kunna diskutera dem i basgruppen under vecka 7. Litteratur: Propositionen Hälsa, lärande och trygghet (Prop.2001/02:14). Myndigheten för skolutveckling (2003). Blick för elevens hälsa, lärande och trygghet med fokus på elevhälsa och skolutveckling FF79D85D4 Stockholms läns landsting (2006). Hälsa, lärande och trygghet, från proposition till praktik tpage=0&saitem=7

10 10 ARBETSMILJÖ Skolans uppdrag är att skapa en god arbetsmiljö för alla elever gäller både den fysiska och psykosociala miljön. Fråga: Vilka är de viktigaste prioriteringarna, strategierna? SAMVERKAN Fokus på skolans inre arbete samverkan mellan skolans olika personalgrupper är nödvändig då man ska skapa en miljö för lärande och utveckling. Fråga: Vilka är de viktiga samverkansformerna? LÄRANDEMILJÖ Samband mellan lärande, värdegrund och hälsa lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande. En god lärandemiljö främjar hälsan Fråga: Hur åstadkommer man en god lärandemiljö som främjar hälsa, för alla barn? ELEVHÄLSA Elevhälsans arbete är betydelsefullt för såväl lärande som hälsa omfattar elevers pedagogiska, sociala, psykiska och fysiska arbetsmiljö. Fråga: Innebär proppens formuleringar en förändrad syn på elevhälsan? Vilken är den konkreta betydelsen i verksamheten? FRÄMJANDE PERSPEKTIV Det främjande perspektivet behöver förstärkas viktigt att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Fråga: Hur kan det främjande perspektivet stärkas? Konkret? Hur tycker författarna av de andra två artiklarna (Blick för elevens hälsa, lärande och trygghet med fokus på elevhälsa och skolutveckling samt Hälsa, lärande och trygghet, från proposition till praktik) att elvehälsoarbetet har fungerat och vad gör du för reflektioner utifrån detta? Lägg in era reflektioner kring frågorna i basgruppen under Tema 1 under vecka 6 och kommentera minst två andra studenters reflektioner under vecka 7. Uppgiften bedöms med betyget, godkänd eller underkänd. Tema 2 Att ha kunskap om olika förutsättningar för hälsofrämjande arbete är avgörande för fortsatt arbete inom området. Nils Eriksson, Umeå universitet, har sammanställt några av frågeställningarna till litteraturen. Avsikten är att Du enskilt och skriftligt på 3-4 A4-sidor ska besvara dessa och lägga in dem i Individuella uppgifter. Ditt arbete ska läggas in senast fredag v. 12. Litteratur: Eriksson, Nils. Psychosocial work environment and health. Antonovsky, Aron. Hälsans mysterium. Pellmer, Kristin & Wramner, Bengt. Grundläggande folkhälsovetenskap. Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina ((2201). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (kapitel 1 och 2)

11 11 1. Förklara tankarna bakom Karaseks krav/kontroll-modell. Var i modellen tycker du att ditt eget arbete hamnar? 2. Utgå från din egen arbetssituation och diskutera vilka former av socialt stöd du har tillgång till. Av vilken betydelse är det sociala stödet för dig i ditt arbete? Finns det något som brister i ditt arbete i detta avseende? 3. Beskriv huvuddragen i Antonovskys teori om KASAM och hur han menar att Känsla Av SAManhang byggs upp hos barn och vuxna. Inta ett kritiskt förhållningssätt och diskutera eventuella problem, brister, svårigheter med teorin. 4. Pellmer och Wrammer menar att vanor av betydelse för hälsan grundläggs i unga år. De säger också att den självskattade hälsan försämras bland flera grupper av Sveriges befolkning. Diskutera, med hjälp av deras bok, hur man kan förebygga ohälsa och främja hälsa för framför allt barn och unga. Den individuella inlämningsuppgiften Läggs in under Individuella uppgifter v.12. Uppgiften bedöms med betyget väl godkänd, godkänd och underkänd. Tema 3 Under perioden v ska nedanstående litteratur läsas in. Under perioden ska 2 inlägg göras i basgruppens diskussionsforum, minst en kommentar per bok. Du ska också ge respons på minst två kurskamraters inlägg. De inlägg som görs kan vara citat, frågor eller innehåll som fängslat, oroat eller engagerat Dig i de olika böckerna. Dessa kommenterar och argumenterar Du kort om. Litteratur: Angelöw, Bosse (2002). Friskare arbetsplatser. Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina. Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (kapitel 4 och 8) Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2004). Människans hälsa: livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur och Kultur. Fallet Mona Tanken är att ni förbereder tillsammans, i basgruppen diskuterar er fram till möjliga orsaker till Monas situation och också tänkbara åtgärder utifrån de frågeställningar som finns efter texten om Mona. Här är det bra om ni utgår från de erfarenheter ni har från egen yrkesutövning eller utbildning och i kombination med de kunskaper ni förvärvat genom litteraturen resonerar er fram till lösningar. Arbetet avslutas med en individuell reflektion kring Mona och hennes situation. I denna redovisning görs hänvisningar till lämplig kurslitteratur, gärna till egna erfarenheter och till diskussionen som förts i basgruppen. Dokumentet ska omfatta ca.2 A4-sidor.

12 12 Lärare Mona Nilsson Mona Nilsson föddes1950. Hennes pappa var Ica-handlare i det lilla samhälle där hon växte upp. Hennes mamma hjälpte till i affären ibland men var till större delen hemma med Mona och hennes två yngre syskon. När Mona gått ut realskolan sökte hon in till lärarhögskolan och kom in på lågstadielärarlinjen. Hon var övertygad om att läraryrket var ett kall och det var verkligen en lycklig och förväntansfull Mona som tillträdde sin första lärartjänst på en liten byskola en bit utanför staden. Skolan var organiserad i B-form vilket innebar att hon hade en åldersblandad klass med lågstadiestadieelever. Hennes klass bestod av mellan 12 och 17 elever under de år hon arbetade där. Samarbetet med mellanstadielärarinnan fungerade oftast bra liksom arbetet med den deltidsanställda manliga lärare som hade tjänst på skolan två dagar i veckan. Så småningom blev de ett par, den manliga läraren och Mona, de flyttande in till staden och började arbeta på en mycket större låg- och mellanstadieskola. Den var belägen i ett förhållandevis väletablerat villaområde. Där arbetade man mycket var och en för sig, med sina elever i sitt klassrum. Mona upplevde nästa alltid att hon hade väldigt god kontakt med eleverna, hon tyckte om dem och de tyckte om henne, samma upplevelse hade hon med barnens föräldrar. Man samarbetade kring friluftsdagar och temadagar, ibland temaveckor, man hade god sammanhållning i personalgruppen och då och då arrangerades gemensamma aktiviteter för personalen. Lärarna hade personalmöte en gång i veckan, övrig undervisningsfri tid disponerade lärarna själva. Många gick hem när dagens lektioner var avklarade, gick ut med hunden och var tillsammans med de egna barnen. Efter middagen satte sig de allra flesta med rättning och planering av nästa skoldag. I början av 1990-talet började skolan att förändras. Den arbetsplatsförlagda arbetstiden utökades, skolan decentraliserades och kommunen blev huvudman för skolan och dess lärare. Ny läroplan infördes och skolan blev målstyrd. Som lärare förväntades man ingå i och arbeta med ett arbetslag som utgångspunkt. Att samverka över stadieoch verksamhetsgränser var också något som skulle ske i utökad och mer organiserad form. Rektorerna började prata om kvalitetssäkring och portfolio. Lönerna följde inte längre en ålders- och erfarenhetstrappa utan blev individuella. Lärare förväntades ingå i mobbingteam, en miljögrupp eller någon annan grupp den specifika skolan bestämt sig för att ha. Skolorna skulle nämligen profilera sig. Elever och föräldrar gavs möjlighet att välja skola och fristående skolor började växa fram. Dessa förändringar sammanföll tidsmässigt med att elevunderlaget sjönk kraftigt på den skola där Mona arbetade. (Hennes man var sedan några år tillbaka rektor på en annan skola.) Mona blev således omplacerad till en annan av kommunens skolor. En ny skola i ett nyetablerat bostadsområde. Redan när Mona började på skolan kände hon sig främmande, ovan och lite osäker inför allt det nya som mötte henne. Hon hade också en känsla av att de andra som arbetade på skolan inte riktigt tyckte att hon passade i in kollegiet. Inför uppstarten av denna skola hade rektorerna haft god tid på sig att planera och tänka igenom verksamheten och till stor del också välja sin personal. Här var det självklart att alla arbetade i arbetslag. Det fanns schemalagda träffar för arbetslagen och varje lärare ingick i ett större och ett mindre arbetslag. Det större omfattade all personal som arbetade på samma avdelning, från dem som arbetade med ettåringar till dem som arbetade med eleverna i årskurs 6. Det mindre arbetslaget bestod av de lärare som gemensamt delade ansvar för en större elevgrupp, i Monas fall förskoleklass, ettan och tvåan. Mona fick välja om hon ville ingå i mobbingteamet eller i Buibas (barn och ungdomar i behov av särskilt stöd)- gruppen. Grupperna som arbetade med miljöfrågor och värdegrunden var redan fulltaliga. En gång i veckan hade man gemensamma personalmöten där man diskuterade och utvecklade tankar kring portfolio och andra pedagogiska frågor som var aktuella. Man träffades också en kväll i månaden för att ha lite längre tid på sig att arbeta kring vissa frågor. I det arbetslag Mona kom att tillhöra hade man, innan hon började, bestämt att man skulle videofilma en del lektioner. Detta för att sedan gemensamt kunna titta på och diskutera framför allt hur man som lärare bemötte elever och agerade i olika klassrumsstituationer. Skolans upptagningsområde var ganska stort och varierat och bestod både av villabebyggelse och lägenhetskomplex. Elevunderlaget varierade stort. En hel del olika nationaliteter fanns representerade, liksom olika socialgrupper, det fanns barn med både synliga och dolda funktionshinder. Här fanns elever med trygga hemförhållanden men också de som fick uppleva stor turbulens och otrygghet i sin hemmiljö. Mona tyckte inte att alla elever respekterade henne och hon kunde ibland känna sig maktlös och villrådig i vissa situationer. Hon var inte heller alltid säker på hur kollegorna skulle ha gjort i samma situation, vilket skapade en viss osäkerhet och gjorde att hon ibland agerade mer tveksamt än hon var van. Mycket av Monas oro handlade också om att hon tyckte att hon helt enkelt inte längre var en bra lärare. Hon upplevde inte att hon kunde ge alla elever allt det hon såg att de behövde. Hon var inte säker på att hon kunde uppmuntra och entusiasmera men framför allt inte hjälpa dem med kunskaper och sociala färdigheter tillräckligt för att de skulle få en bra framtid. Mona hade bestämt sig för att gå in i sitt nya arbete med öppna sinnen. Trots sin oro tyckte hon att det skulle bli roligt och spännande att börja på den nya skolan. Att hon var trött när hon kom hem, den första tiden ansåg hon vara helt

13 13 naturligt med tanke på allt det nya som det innebar att arbeta på denna skola jämfört med den hon arbetat på förut. Hon kunde visserligen tycka att det blev långa arbetsdagar och var inte alldeles bekväm med att se sig själv på video och diskutera sin lärarroll med kollegorna. Men hon ville ändå göra sitt bästa och insåg också att någon form av samarbete med kollegorna var nödvändig för att hantera de elever och de situationer som arbetet dagligen bjöd. I samband med utvecklingssamtal och lönesamtal med rektor fick hon av en händelse veta att en av hennes manliga kollegor, en ung kille som var inne på sitt andra år som lärare, hade fått en löneökning med ca 2000 kr. Själv hade hon fått upp lönen med 800 kr. Hon hade fortfarande högre lön än kollegan men kunde inte förstå varför hans arbetsinsats och kompetens värderades högre än hennes. I stället för att bli piggare ju mer hon arbetade på den nya skolan och kom in allt mer i rutinerna kände sig Mona tröttare. Hon orkade knappt gå ut med hunden när hon kom hem. Hon var inte längre så pigg på att träffa sina vänner, bjöd sällan hem någon och somnade ofta redan till aktuellt. Att laga god och nyttig mat var inte längre något hon prioriterade utan huvudsaken blev att det gick snabbt så att hon kunde få ta igen sig lite efter maten. Hon kände också att hon blev allt mer nedstämd och ledsen. En dag när hon vaknade och skulle stiga upp kunde hon inte röra sig! Diskutera och problematisera Monas situation ur olika aspekter: Vilka omständigheter kan ha orsakat hennes belägenhet? Hade den kunnat förhindras, hur? Vad skulle du i din yrkesroll kunna göra för att förebygga situationer liknande den Mona hamnat i, för dig själv, för arbetskamrater? Kan hon komma tillbaka till arbetslivet, vad krävs? I ert resonemang bör ni relatera till hennes situation på individnivå, gruppnivå och verksamhetsnivå. Ha också kön, klass och etnicitet i åtanke. Lägg in kommentarer och frågeställningar litteraturen väckt samt ge respons på minst två övriga gruppmedlemmars kommentarer v.16. Diskutera fallet Mona i basgruppen under veckorna Lägg in din individuella reflektion (2-3 sidor) kring fallet i Individuella uppgifter senast på fredagen v. 18. Den individuella uppgiften bedöms med betyget väl godkänd, godkänd eller underkänd. Tema 4 Basgruppsdiskussion och redovisning Under veckorna läses följande böcker: Ogden, Terje. Social kompetens och problembeteende i skolan kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Nordstedts. Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina ((2201). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (kapitel 5, 6 och 7) Under tiden Du läser in böckerna tänker Du ut ett antal frågeställningar som Du skulle vilja diskutera med de övriga i basgruppen. Välj ut 2 frågeställningar för varje bok som Du helst vill diskutera. Lägg ut dem under Tema 4 senast måndagen v.22.

14 14 Basgruppen enas om 5 frågeställningar som ni diskuterar och formulerar ett gemensamt dokument kring. Dokumentet får omfatta högst 5 sidor. Detta arbete utförs veckorna Ett gemensamt dokument om högst 5 sidor läggs ut i basgruppens konferens för Tema 4 senast fredag v. 24. Uppgiften bedöms med betyget, godkänd eller underkänd. Tema 5 Kursen har nu kommit in på sin andra hälft efter ett förmodligen välbehövligt sommaruppehåll. Kommande termin ska i huvudsak ägnas åt att fundera kring och utföra någon form utvecklingsarbete eller undersökning på den egna arbetsplatsen alternativt göra en planering för ett sådant arbete. Samtidigt fortsätter kunskapsinhämtandet! Uppgiften i Tema 5 går ut på att göra några debattinlägg i basgruppens diskussionsforum (Tema 5). Minst ett inlägg per bok och korta kommentarer till 2 studiekamrater. Litteratur: Bremberg, Sven. Elevhälsa - teori och praktik. (Kapitel 1-4, 7-10) Bremberg, Sven (Red.). Nya verktyg för föräldrar - förslag till nya former av föräldrastöd. (Kapitel 1-3, 7 eller 8 samt 12). Svederberg, Eva, Svensson, Lennart & Kindeberg, Tina ((2201). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. (Kapitel 9-12) Lägg in ett debattinlägg på vardera bok under v.38. Kommentera mist ett debattinlägg från vardera bok, det behöver ej vara från samma inläggsförfattare, v Uppgiften bedöms med betyget, godkänd eller underkänd. Tema 6 Kursens avslutande arbete handlar om att Du ska skriva en mindre rapport om ett utvecklingsarbete eller en undersökning på din arbetsplats som Du antingen har gjort/ inlett under kursens gång eller något Du i framtiden skulle vilja göra. Arbetet ska ha kopplingar till Hälsa, lärande och trygghet på din nuvarande eller kommande arbetsplats. Kopplingar till, för Ditt arbete relevant, kurslitteratur ska göras. I denna studieguide finns förslag på annan litteratur som också kan användas och har Du egna förslag på litteratur kan naturligtvis även den ingå. En föreläsning med närmare information finns att tillgå. Information om rapportstruktur finns som bilaga (1). Frågeformulering Under v. 41 kan det vara klokt att tillsammans med kurskamrater diskutera och presentera den fråga/ det område/ den infallsvinkel Du vill använda som utgångspunkt i din rapport. Diskutera era olika tankar och idéer och använd er av varandras kompetens och kreativa förmåga för att finslipa tankegångarna kring utvecklingsarbetet. Målet är att alla ska kunna lämna in en skiss på arbete till läraren i början av v. 42.

15 15 Lägesrapport Under v. 44 är tanken att Du lägger ut en lägesrapport om fortskridandet av ditt utvecklingsarbete i basgruppens under Tema 6. Kommentera och diskutera gärna varandras arbete. Opponering Senast fredag v. 48 ska Du skicka Din rapport till basgruppen. Enligt ett opponeringsschema ska Du förbereda en opposition av ett annat arbete. Oppositionen ska vara färdig fredag v. 49, vilket ger rapportförfattaren lite tid på sig att korrigera rapporten innan slutgiltig redovisning. Närmare information om opponering ges i samband med föreläsningen om rapportskrivande. Information om opponering finns som bilaga (2). Färdig Rapport Era slutgiltiga rapporter skickas till läraren senast fredag v.50. Rapporten bör omfatta ca 7 sidor. Rättning och betygstilldelning under januari Frivillig diskussion om arbetets syfte v. 41. Skiss till lärare v. 42. Lägesrapport v. 44. Rapporten skickas till basgruppen v. 48. Opponering färdig fredag v. 49. En slutgiltig version av rapporten om utvecklingsarbetet Läggs in i Individuella uppgifter fredag v. 50. Uppgiften bedöms med betyget väl godkänd, godkänd eller underkänd. Jag hoppas att vi får en trevlig och givande kurs! Med vänliga hälsningar Monika

16 16 RAPPORTENS OLIKA DELAR Bilaga 1 TITEL Skall kortfattat och övergripande fånga det undersökningen handlar om. INLEDNING/ BAKGRUND Skriv om varför ni blev intresserade, orsaken till rapporten (här kan ni skriva personligt men det kan också vara hänvisning till litteratur). Genomgående vid litteraturhänvisningar, var konsekventa. Ev. något om varför det finns ett värde av att göra denna undersökning och på vilket sätt ert arbete kan komma till nytta Beskriv en kort Bakgrund där ni redogör för vilken beredskap verksamheten har kring ert valda område (vad står i läroplanen, ev. handlingsplaner, gemensamma strategier m.m., se uppgift ovan). SYFTE Ange Syftet med undersökningen samt om ni vill en eller några frågeställningar som ni avser besvara i arbetet frågeställning/-ar METOD Ange vilken typ av studie som ni gjort, metod för att samla info, hur ni gick tillväga för att besvara syftet. Beskriv hur ni gått tillväga för att besvara syftet Beskriv kortfattat de individer som deltar i undersökningen och hur urvalet gjordes. LITTERATURGENOMGÅNG Ta upp vad olika böcker och artiklar skriver om det ämne ni behandlar i rapporten. Använd adekvat referensteknik (parentes- eller notsystem) RESULTAT Presentera resultatet utifrån syfte och frågeställningar. Obs: beskriv resultatet detaljerat i löpande skriftlig framställning. Om ni gjort en enkätundersökning kan ni gärna illustrera resultatet, med några figurer, diagram och/eller tabeller. Skriv rakt och neutralt (inga egna åsikter) DISKUSSION OCH ANALYS Diskutera och värdera val av syfte och metod Diskutera resultaten, granska kritiskt Analysera och reflektera gentemot de styrdokument, arbetsplaner m.m. som ni använt i Litteraturgenomgången Ge ev. förslag på område för fortsatt forskning REFERENSLISTA/ LITTERATURFÖRTECKNING Här ska all litteratur som hänvisas till i rapporten finnas med Ställ upp efter författarens efternamn i bokstavsordning Författarnamn, (årtal), boktitel, förlagsort: förlag. BILAGOR Kan t ex vara ett enkätformulär eller en intervjumall om sådan använts.

17 17 Bilaga 2 OPPONERING PÅ RAPPORT Ta del av en annan gruppmedlems enkätundersökning (enligt anvisningar från lärare). Underlaget för opponering ska vara skriftlig, 1-2 A4, och lämnas till den på vars rapport opponeringen sker samt till ansvarig grupplärare. Oppositionen ska genomföras utifrån en tydlig struktur som författare och opponent förhåller sig till under oppositionen. Genomför oppositionen enligt följande: - Opponenten gör en kort sammanfattning av rapporten - Opponenten lyfter fram förtjänster med rapporten och belyser dessa med exempel. - Opponenten ställer frågor och för en konstruktiv diskussion med författaren som syftar till att förbättra rapportens innehåll. - Opponenten avslutar med att göra en kort sammanfattning av oppositionens huvudsakliga utvecklings/förbättringsmöjligheter.

18 18

19 19