Läkemedelsförteckningen

Transkript

1 Läkemedelsförteckningen Pilot 1 Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [7-6-19] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar

2 (36) 1. Sammanfattning För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen inom hälso- och sjukvård startade Apoteket AB hösten 5 tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland pilotprojektet Pilot 1. I Läkemedelsförteckningen registreras alla, på apotek de senaste 15 månaderna, uthämtade läkemedel. Förskrivare inom de landsting som ställt sig positiva till att delta i pilotprojektet gavs möjlighet att anmäla sitt intresse och få sig tillskickat en pinkod för behörighet till Läkemedelsförteckningen. Av förväntade 5 förskrivare anmälde 6 sitt intresse. Förskrivarna fick besvara tre enkäter med olika utformning vid olika tidpunkter. Urvalet av patienter gjordes av förskrivarna själva. 15 patienter besvarade patientenkäten. Föreliggande rapport visar att förskrivarna i hög grad var positiva till Läkemedelsförteckningen och kände behov av den information som fanns att tillgå. Föreliggande resultat visar samtidigt att den positiva attityd förskrivarna hade inte räckte att skapa en hög användning av Läkemedelsförteckningen. Under projekttiden använde förskrivarna Läkemedelsförteckningen i låg grad. Orsak till detta kan tydas vara av teknisk karaktär såsom problem med åtkomsten av Läkemedelsförteckningen. Flertalet förskrivare tyckte dock att Läkemedelsförteckningens struktur var logisk och tydlig. Förskrivarna såg störst nytta av Läkemedelsförteckningen vid behandling av patientgrupper som hade flera vårdkontakter, vid polyfarmaci, vid tveksamheter om missbruk och vid akutoch äldrevård. Få patienter nekade till att ge sitt samtycke och såg positivt på att förskrivaren hade tillgång till deras Läkemedelsförteckning. Flertalet vårdenheter hade upprättat rutiner för samtyckeshanteringen som i de flesta fall skedde muntligt mellan förskrivare och patient.

3 3(36). Förslag inför efterföljande projekt Utvidgad pilot Öka användningen av Läkemedelsförteckningen genom att Förenkla åtkomsten till Läkemedelsförteckningen genom att underlätta inloggningen och ge förskrivarna möjlighet att själva ändra sitt lösenord. Ge ett minimum krav på antal inloggningar Rekommendera användning vid viss patientkategori, Be patienten vid bokningstillfället att ta med sig sin Läkemedelsförteckning vid läkarbesöket.

4 4(36) Innehållsförteckning Läkemedelsförteckningen Sammanfattning.... Förslag inför Utvidgad pilot Bakgrund Utvärderingens mål Genomförande Begränsningar Metod Resultat Förskrivare - Attitydenkät Förskrivare - Enkät 1 månad Förskrivare - Enkät 3 månader Patientenkät Analys och diskussion Konklusion... 3

5 5(36) 3. Bakgrund Lagen om Läkemedelsförteckning (5:58) trädde i kraft Lagen är avsedd att ge ökad patientsäkerhet och innebär att individens alla, på apotek, uthämtade läkemedel de senaste 15 månaderna registreras. Uppgifterna i Läkemedelsförteckningen skall kunna användas av individen själv, av förskrivare och av farmaceut vid apotek. Patienten måste dock uttryckligen ge sitt samtycke för att förskrivare respektive farmaceut skall få tillgång till uppgifterna. För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen inom hälso- och sjukvården och för att få erfarenhet inför breddinförandet av Läkemedelsförteckningen startade Apoteket AB tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland ett pilotprojekt, Pilot 1, hösten 5. Föreliggande rapport behandlar endast utvärderingen som skedde inom Pilot 1. Däremot kompletteras data från Pilot 1 med data från efterföljande projekt Utvidgad pilot då samma enkät initialt användes i de båda projekten. Utvidgad pilot startade innan Pilot 1 hade avslutats. Pilot 1 vände sig till 5 förskrivare och genomfördes under större delen av år 6. Utvidgad pilot startade senhösten 6 och vände sig till 5 förskrivare. Inga förändringar gjordes mellan dessa två pilotprojekt i Läkemedelsförteckningen, dess applikation eller på vilket sätt förskrivarna gavs behörighet till förteckningen. Apoteket AB gav ehälsoinstitutet uppdraget att genomföra utvärderingen inom Pilot Utvärderingens mål Målet med utvärderingen i Pilot 1 var att belysa följande parametrar avseende Läkemedelsförteckningen 1. Attityd till Läkemedelsförteckningen hos förskrivare och patienter. Funktionalitet och utformning av systemets användargränssnitt 3. Personlig säkerhet och integritetsrisk i anslutning till samtyckesrutinerna mellan patient och förskrivare 4. Upplevd nytta med Läkemedelsförteckningen hos förskrivare och patienter

6 6(36) 5. Genomförande Utvärderingen planerades och kommunicerades i nära samarbete med Läkemedelsförteckningens styrgrupp som bestod av representanter från Apoteket AB, Sveriges Kommuner och Landsting samt de landsting som deltog i projektet. Respondenter var förskrivare och patienter inom de medverkande landstingen. Urvalet av förskrivare skedde dels genom att varje landstingsrepresentant efterfrågade intresse från sitt landsting att delta i pilotprojektet och dels genom att Apoteket AB skickade ut ett inbjudningsbrev till vårdenheter via verksamhetschefer. Förskrivarna fick ange att de ville delta i pilotprojektet genom att besvara den skriftliga ansökan [ ref. 1] om pinkod som Apoteket AB skickade ut inför varje uppstartsmöte. Pinkoden gav behörighet till Läkemedelsförteckningen. I anknytning till detta fick alla förskrivare information om att användningen av pinkod för behörighet till Läkemedelsförteckningen inte skall användas vid breddinförandet. Istället skall Läkemedelsförteckningen integreras med respektive journalsystem och ha en gemensam inloggning. Inför uppstarten av Pilot 1 på respektive vårdenhet ordnades uppstartsmöten där förskrivare tillsammans med verksamhetschefer informerades om piloten och om hur utvärderingen skulle ske. Uppstartsmötena var oftast integrerade med vårdenhetens avdelningsmöten, dvs. inget separat möte ordnades. Apoteket AB och Sveriges Kommuner och Landsting ansvarade för informationen vid dessa möten. Sammanlagt skickades tre enkäter med olika innehåll + missivbrev [bilaga 1-3] ut till förskrivarna. Den första enkäten fokuserade på attityder, den andra på funktionalitet, utformning och samtyckesrutin och den tredje på uppföljningsfrågor från de två föregående enkäterna. Alla enkätfrågorna inklusive missivbrev hade inför varje utskick granskats av styrgruppen som bestod av representanter från respektive medverkande landsting, Apoteket AB och Sveriges Kommuner och Landsting. Den första enkäten delades ut och samlades in vid uppstartsmötet. De två efterföljande enkäterna skickades ut i elektronisk form via e-post från Apoteket AB s webbenkätsystem. De sist nämnda enkäterna planerades en respektive tre månader efter den första enkäten men pga. tekniska problem skedde detta först hösten 6. Urvalet av patienter att besvara patientenkäten gjordes av förskrivarna. Patientenkäten skickades ut i pappersformat vid två tillfällen hösten 6 med två månaders mellanrum. Samma enkät användes. Vid varje utskick skickades tjugo enkäter ut i ett kuvert tillsammans med svarsbrev, adresserat ehälsoinstitutet, till fem vårdenheter. 5.1 Begränsningar Målet personlig säkerhet gällande den tekniska säkerhetsnivån för åtkomst av Läkemedelsförteckningen, innefattades inte i denna utvärdering.

7 7(36) 5. Metod Datainsamlingen skedde med hjälp av enkät. Enkäterna innefattade frågor med fasta svarsalternativ, påståenden med en sexgradig instämmandeskala samt frågor med öppna svar. Både pappersenkät och webbaserad enkät användes. Enkäterna var inte kodade så att resultatförändringar kunde följas upp per enskild förskrivare. I föreliggande rapport har i vissa fall instämmandegrad för påståenden valts att slås ihop, dvs. instämmandegrad 1-3 som negativt svar på påståendet och instämmandegrad 4-6 som ett positivt svar. Påståenden var positivt vinklade. Statistikprogrammet SPSS användes för bearbetning av data och analys. Öppna frågor analyserades genom kategorisering. 6. Resultat Resultaten av enkäterna redovisas per respondentgrupp och respektive enkät. Av förväntade 5 förskrivare inom landstingen anmälde sig totalt, från tre landsting, 6 förskrivare att delta i Pilot 1. Svarsfrekvensen redovisas för respektive enkät, se De förskrivare som deltog i Pilot 1 tillhörde: Östergötlands läns landsting (1) Region Skåne (5) Landstinget i Kalmar län (9) Totalt 15 patienter från fyra vårdenheter besvarade patientenkäten, se Förskrivare - Attitydenkät Den första enkäten, attitydenkäten, besvarades av förskrivare under perioden 6-3 till 7-1. Den utsträckta tidsperioden berodde på tekniska problem som medförde förseningar samt beslutet om att komplettera data från samma attitydenkät som initialt användes i efterföljande projekt Utvidgad pilot perioden Detta medförde att ett mycket större antal respondenter har besvarat attitydenkäten än efterföljande enkäter som skickades ut efter en månad och efter tre månader. Attitydenkäten delades ut och besvarades i flertalet fall vid respektive landstings uppstartsmöte för Pilot 1. Inom Utvidgad pilot fick någon enhet enkäten via epost. Svarsfrekvensen kan inte med önskad tydlighet anges då antalet enkäter utskickade för Utvidgad pilot inte registrerades samt att det inte kunde styrkas att det endast var förskrivare med pinkod som besvarade enkäten vid uppstartsmötena. Ingen påminnelse gick ut för denna enkät.

8 8(36) Totalt 96 förskrivare besvarade enkäten varav 57 män och 38 kvinnor. 4 arbetade inom primärvård och 53 slutenvård. Landstingen var representerade på följande sätt; Östergötlands läns landsting (1) Region Skåne (8) Landstinget i Kalmar län () Västra Götaland regionen (5) Kronobergs läns landsting (7) Västernorrlands läns landsting (4) I resultaten nedan visas svar från respektive medverkande landsting dock inte Kronobergs och Västernorrlands då det numerärt låga antalet skiljde sig så markant från de övriga landstingen. Dock räknades deras svar in i den sammanlagda trenden, dvs. de procentsiffror som anges. Fråga 1. Hur har du fått information om Läkemedelsförteckningen? Flera alternativ möjliga. Flertalet hade fått information om Läkemedelsförteckningen på uppstartsmötet för Pilot 1 där denna enkät delades ut. Några hade fått information via kollegor, avdelningsmöten och/eller apoteket, se figur 1. Hur har du fått information om Läkemedelsförteckningen? Ingen info Pilotmöte Tidningar Tv Internet Kollegor Apoteket Info/Avdmöte Patient Annat Figur 1.

9 9(36) Fråga. För vilka patienter och i vilka situationer tror du att du kommer att ha mest nytta av Läkemedelsförteckningen? Svaren har kategoriserats och redovisas i fallande skala För patienter som inte vet dos, preparat, styrka, aktuella sjukdomar etc. Vid misstanke om missbruk, bristande följsamhet etc. Vid icke bokad tid såsom akut, turist etc. Vid multipla vårdkontakter Fråga 3. Utför du dina bankärenden via Internet? 84%, dvs. 81 av 96 förskrivarna, utförde sina bankärenden via Internet. Fråga 4. Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen. 9%, dvs. 88 av 96 av förskrivarna, var positiva till införandet av Läkemedelsförteckningen, se figur. Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen Östergötland Skåne Kalmar VGR Instämmandegrad Figur.

10 1(36) Fråga 5. Jag har fått tillräcklig information inför pilotprojektet för att veta hur jag skall hantera Läkemedelsförteckningen i det dagliga arbetet. 81%, dvs. 67 av 83 av förskrivarna, tyckte att de hade fått tillräcklig information, se figur 3. Medianen för respektive landsting är instämmandegrad 5 förutom för Kalmar som har en median som ligger mellan instämmandegrad 4 och 5. 1 Jag har fått tillräcklig information inför pilotprojektet för att veta hur jag skall hantera Läkemedelsförteckningen i det dagliga arbetet 1 Östergötland Skåne Kalmar VGR Figur Instämmandegrad Fråga 6. Jag har haft möjlighet att påverka avdelningens medverkan i pilotförsöket. 47%, dvs. 39 av 83 av förskrivarna, ansåg att de hade haft möjlighet att påverka medverkan i pilotprojektet. Resultatet visar en spridning över instämmandegrad och över landsting, se figur 4. Medianen för respektive landsting är instämmandegrad 3 förutom för Östergötlands läns landsting som ligger mellan instämmandegrad 3 och 4.

11 11(36) Jag har haft möjlighet att påverka avdelningens medverkan i pilotförsöket Östergötland Skåne Kalmar VGR Instämmandegrad Figur 4. Fråga 7. Jag har behov av en förteckning över mina patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel. 69%, dvs. 58 av 84 av förskrivarna, ansåg sig ha behov av en förteckning över sina patienters senaste uthämtade läkemedel, se figur 5. Medianen skiljer sig mellan landstingen, dvs. Östergötland har ett medianvärde på instämmandegrad 3, region Skåne på instämmandegrad 5, och Landstinget i Kalmar län samt Västra Götaland på respektive instämmandegrad 4. Jag har behov av en förteckning över mina patienters senaste uthämtade receptbelagda läkemedel Östergötland Skåne Kalmar VGR 1 Figur Instämmandegrad

12 1(36) Fråga 8. Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig värdefull information jag inte kunnat få tidigare. 95%, dvs. 79 av 83 av förskrivarna, ansåg att Läkemedelsförteckningen kommer att ge dem värdefull information som de inte har kunnat få tidigare, se figur 6. Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig värdefull information jag inte kunnat få tidigare Östergötland Skåne Kalmar VGR Figur Instämmandegrad Fråga 9. Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig lätt åtkomst till information om mina patienters uthämtade läkemedel. 94%, dvs. 77 av 8 av förskrivarna, ansåg att Läkemedelsförteckningen kommer att ge dem lätt åtkomst till information om deras patienters uthämtade läkemedel, se figur 7. Läkemedelsförteckningen kommer att ge mig lätt åtkomst till information om min patients uthämtade läkemedel Östergötland Skåne Kalmar VGR Instämmandegrad Figur 7.

13 13(36) Fråga 1. Har du några övriga kommentarer som rör Läkemedelsförteckningen och/eller pilotprojektet? Av kommentarer var två positiva medan 14 förskrivare hade följande farhågor Problem med inloggning (5) Juridiska problem angående samtycke (5) Svårigheter att integrera i det dagliga arbetet (4) Kommentarer återges i sin helhet nedan. Användningen från vår sida kommer troligen att bli ganska begränsad. Det får inte bli för krångligt med åtkomst, inloggning m.m. Ej tillgängligt med separat inloggning. Jag tycker det verkar krångligt och har ännu inte haft tid att pröva. Jobbigt med ytterligare en inloggning och ett datasystem. Juristerna försvårar genom att kräva journalföring av hela läkemedelslistan. Våra datasystem klarar inte detta. Papper samlas alltså i en pärm och det medför ett svårare arbetssätt. Snabba på!! George Orwell 1984! Samtycke och åtkomst måste bli enklast möjliga. Jobbigt med ytterligare en inloggning och ett datasystem Planerad introduktion inom kort Lagra även tidpunkter på dagen i databasen Vissa integritetsproblem kan uppstå i speciella situationer, jag skriver inte ut läkemedel till dig om jag inte får se din Läkemedelsförteckning. Finns ingen anledning att pat. skall behöva ge sitt samtycke Just nu känns det svårt att se hur man ska springa runt o leta efter ledig dator tid att lägga in/starta men det förmodas lösas? Login=förskrivarkod enklare men kanske osäkert. Dålig tillgång till datorer. Borde inte behöva samtycke för behandlande läkare Grafisk vy över utländska läkemedel Ska bli intressant Samtycke är utformat från idén om en unik relation mellan läkare och en patient. Vid vård på sjukhus faller den idén.

14 14(36) 6. Förskrivare - Enkät 1 månad Enkäten 1 månad skickades ut med epost via Apoteket AB s webbenkätsystem under perioden En påminnelse skickades ut efter två veckor. Totalt 15 av 6 förskrivare besvarade enkäten varav nio män och sex kvinnor. Svarsfrekvensen blev 58%. Landstingen var representerade på följande sätt: Östergötlands läns landsting (8/1) Region Skåne (3/5) Landstinget i Kalmar län (4/9) Med det låga antalet respondenter redovisas inte resultatet per landsting. Fråga 1. Jag är positiv till införandet av Läkemedelsförteckningen Förskrivarna var enhälligt positiva till införandet av Läkemedelsförteckningen, se figur 8. De två kommentarer som följde på frågan visas i sin helhet: Den absolut viktigaste reformen någonsin för att komma tillrätta med kassation och felmedicinering. Det skulle vara bättre om registret fanns hos landstingen vilket skulle möjliggöra samkörning mot diagnos, m.m. Jag är positiv till införandet av läkemedelsförteckningen Figur Instämmandegrad

15 15(36) Fråga. Jag tycker att Läkemedelsförteckningen ger mig en överskådlig bild över min patients läkemedel. Flertalet, dvs. 13 av 14 förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen gav dem en överskådlig bild över sina patienters läkemedel, se figur 9. Kommentarerna som följde var: För komplicerad hantering och svåröverskådlig presentation av data. Har ej kunnat använda det då inloggningen ej fungerat. Jag tycker att läkemedelsförteckningen ger mig en överskådlig bild över min patients läkemedel Figur Instämmandegrad Fråga 3. I medeltal, hur många gånger per vecka har du använt Läkemedelsförteckningen? Flertalet, dvs. 13 av 14 förskrivare, hade använt Läkemedelsförteckningen 1-3 gånger, se tabell 1. Gånger/ vecka fler 1 Tabell 1.

16 16(36) Fråga 4. För vilka patienter och i vilka situationer har du haft mest nytta av Läkemedelsförteckningen? Av de nio förskrivarna som gav öppna svar hade de flesta haft mest nytta för patienter med oklarheter gällande medicinering och fyra hade de hade haft mest nytta för patienter med polyfarmaci och/eller missbruk. Övriga svarade i nödåtkomst, akutpatienter och medvetslöshet. Fråga 5. Jag tycker att det är lätt att få åtkomst till Läkemedelsförteckningen. Åtta av 15 förskrivare tyckte att det var lätt att få åtkomst till Läkemedelsförteckningen, se figur 1. Medianen ligger på instämmandegrad 4. Enstaka kommentaren gällde problem med inloggning generellt. Jag tycker att det är lätt att få åtkomst till läkemedelsförteckningen Instämmandegrad Figur 1.

17 17(36) Fråga 6. Jag tycker att Läkemedelsförteckningen är utformad så att det är lätt att förstå vilken läkemedelsinformation jag kan få tillgång till. Elva av 15 förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningens utformning var lätt att förstå, se figur 11. Jag tycker att läkemedelsförteckningen är utformad så att det är lätt att förstå vilken läkemedelsinformation jag kan få tillgång till Figur Instämmandegrad Fråga 7. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens olika flikar, dvs. Fullständig förteckning, Behandlingsöversikt och Logglista ger mig en logisk och tydlig uppdelning över vad jag kan hitta under varje flik. Tolv av 14 förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningens flikar gav en logisk och tydlig uppdelning, se figur 1. Jag tycker att läkemedelsförteckningens olika flikar ger mig en logisk och tydlig uppdelning över vad jag kan hitta under varje flik Instämmandegrad Figur 1.

18 18(36) Fråga 8. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens möjlighet att sortera på t.ex. läkemedel eller datum ger mig de sorteringsalternativ jag behöver. Åtta av tio förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen gav dem de sorteringsalternativ som de behövde, se figur 13. Jag tycker att läkemedelsförteckningens möjligheter att sortera ger mig de sorteringsalternativ jag behöver Instämmandegrad Figur 13. Fråga 9. Jag tycker att Läkemedelsförteckningens möjlighet till utskrift är lätt att använda. Tretton av 14 förskrivare tyckte att det var lätt att använda Läkemedelsförteckningens möjlighet till utskrift, se figur 14.

19 19(36) Jag tycker att läkemedelsförteckningens möjlighet till utskrift är lätt att använda Figur Instämmandegrad Fråga 1. Har du några övriga synpunkter eller kommentarer om Läkemedelsförteckningens innehåll, utseende, funktioner m.m.? De öppna svaren anges i kondenserad form. Skall vara snabb och lätt att använda Informationen bör presenteras på en sida Vill se antal iterationer för uttag Saknar förskrivarnamn Koppling till journalsystemets läkemedelsmodul önskas Vill kunna byta till eget lösenord Fråga 11. Jag tycker att jag fått tillräcklig information om samtyckesrutinen för att tydligt kunna informera mina patienter om vad deras samtycke betyder? Tretton av 14 förskrivare tyckte att de fått tillräcklig information, se figur 15. De kommentarer som följde pekade på att det tar för mycket patient tid att informera, få samtycke, logga in och spara pappersutskrift. Några respondenter tyckte att det var överdrivna regler för samtycke med hänsyn till alla andra känsliga journaluppgifter som de hanterar.

20 (36) Jag tycker att jag fått tillräcklig information om samtyckesrutiner för att tydligt kunna informera mina patienter om vad deras samtycke betyder Figur Instämmandegrad Fråga 1. Hur gav patienten dig sitt samtycke? (flera alternativ möjliga) Elva av 14 förskrivare gav muntlig information till patienten om samtyckeshanteringen. Resterande tre förskrivare svarade att annan vårdpersonal ombesörjde samtyckesinformationen. De kommentarer som följde på frågan förtydligade att detta var en samverkan mellan förskrivare och annan vårdpersonal. Fråga 13. Har du haft patienter som inte vill ge sitt samtycke till att du tar del av deras läkemedelförteckning? Fyra förskrivare hade haft patienter som inte gett sitt samtycke. Resterande tio hade inte haft någon patient som nekat ge sitt samtycke. Fråga 14. Har du under denna testperiod haft behov av att tittat på någon patients läkemedelslista utan dennes samtycke? Fyra av 14 förskrivare hade haft behov av nödåtkomst och två av dessa hade tagit steget att använda nödåtkomst.

21 1(36) Fråga 15. Övriga kommentarer Inkomna kommentarer återges i sin helhet. Kan gärna fortgå efter prövoperioden. Framförallt bra om man som vi inte har datajournal med läkemedelsmodul Man måste avdramatisera detta, det är en fullständig självklarhet att man regelmässigt skall in i förteckningen före varje förskrivning. Om juristerna får fortsätta att sätta snavben för oss i verksamheterna blir det inget av detta. Man måste framöver göra det som en självklarhet att informera patienterna att doktorn kommer att gå in i registret innan nytt recept förskrivs. Ett absolut krav är att jag vill veta vilken iteration som togs ut samt vem som förskrivit de olika uthämtade recepten.

22 (36) 6.3 Förskrivare - Enkät 3 månader Enkät 3 månader skickades ut till förskrivarna som epost via Apoteket AB s webbenkätsystem under perioden En påminnelse skickades ut efter två veckor. Totalt elva av 6 förskrivare svarade, två kvinnor och nio män. Svarsfrekvensen blev 4%. Landstingen var representerade på följande sätt: Östergötlands läns landsting (6/1) Region Skåne (3/5) Landstinget i Kalmar län (/9) Med det låga antal respondenter redovisas inte resultatet per landsting. Fråga 1. Har Läkemedelsförteckningen fungerat som ett arbetsredskap för dig? Sju av elva förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen hade fungerat som ett arbetsredskap, se figur 16. Har läkemedelsförteckningen fungerat som ett arbetsredskap för dig? I låg grad I hög grad Instämmandegrad Figur 16..

23 3(36) Fråga. Ungefär hur ofta har du använt dig av Läkemedelsförteckningen per vecka? Tio av elva förskrivare hade använt Läkemedelsförteckningen 1-3 gånger i veckan. En förskrivare hade använt den 4-6 gånger. Fråga 3. I de fall du använt dig av Läkemedelsförteckningen, hur viktig har den informationen varit för vården av den aktuella patienten? Nio av elva förskrivare upplevde att informationen de fick från Läkemedelsförteckningen var viktig för vården av patienten, se figur 17. I de fall du använt dig av Läkemedelsförteckningen, hur viktig har den informationen varit för vården av den aktuella patienten? Mindre viktig Mycket viktig Figur 17. Fråga 4. Har din uppfattning om Läkemedelsförteckningen ändrats under pilotprojektets gång? Fyra av elva förskrivare svarade att deras uppfattning hade ändrats åt det positiva hållet. För resterande hade deras uppfattning inte ändrats. Fråga 5. Har åtkomsten till Läkemedelsförteckningen varit så smidig att det möjliggjort användning av Läkemedelsförteckningen i den omfattning du skulle ha önskat? Stor spridning från de elva förskrivare som besvarade frågan, se figur 18. Medianen är instämmandegrad 4. Kommentarer rörde inloggningsproblem och tekniskt strul.

24 4(36) Har åtkomsten till Läkemedelsförteckningen varit så smidig att det möjliggjort användning av Läkemedelsförteckningen i den omfattning du skulle önskat? Nej, inte alls Ja, i hög grad Figur 18. Fråga 6. Vad skulle behöva göras för att underlätta för dig att använda Läkemedelsförteckningen mer? Fyra av sju förskrivare kommenterade besvärlig inloggning med lösenord man själv inte kan välja. De andra kommentarerna rörde tekniska problem och det ytterligare arbete det inneburit i det dagliga arbetet att ta en utskrift och förvara i en pärm. Att föredra skulle vara att ha Läkemedelsförteckningen kopplad med journalssystemet. Fråga 7. Finns det någon ytterligare information som du anser dig ha behövt vid användning av Läkemedelsförteckningen? En av elva förskrivare svarade att ytterligare information hade behövts om vem som förskrivit läkemedel och/eller arbetsplats. Fråga 8. För vilka patienter och i vilka situationer har du upplevt mest nytta av Läkemedelsförteckningen? Förskrivarna hade upplevt mest nytta av Läkemedelsförteckningen för: Akutpatienter Tveksamheter om missbruk Patient med flera läkare Nödåtkomst Polyfarmaci patienter

25 5(36) Fråga 9. Har din klinik en rutin för hur samtycket med patienten ska gå till? Tio av elva förskrivare svarade att de hade rutin för samtyckesrutinen. Fråga 1. Har du haft patienter som inte vill ge sitt samtycke? Tre av tio förskrivare hade haft patienter som inte gett sitt samtycke. Ingen gav kommentar om vilka skäl patienten hade haft att neka till samtycke. Fråga 11. Tycker du att förskrivarens namn ska stå med i Läkemedelsförteckningen? Sju av tio förskrivare tyckte att förskrivarens namn skall stå i Läkemedelsförteckningen. Kommentar på detta var att de kollegor emellan skulle kunna diskutera patientens behandling. Fråga 1. Har du några övriga synpunkter om Läkemedelsförteckningens innehåll, layout, användning m.m.? De få kommentarer som gavs återges i fullständig form. Det måste finnas uppgifter om hur många iterationer som finns kvar! Den uppgiften får patienten från Apoteket - förskrivaren måste även ha det för att avgöra om ett recept behöver förnyas. I framtiden skulle patienten kunna ha ett kort att stoppa i en kortläsare med all information med lätt åtkomst.

26 6(36) 6.4 Patientenkät Tjugo enkäter inklusive missivbrev [bilaga 4] och ett informationsblad [bilaga 5] skickades ut per post med svarskuvert till fem vårdenheter vid två tillfällen, dvs. efter en månad och efter tre månader från pilotprojektets omstart september 6. Inför varje utskick fick kontaktpersoner på vårdenheterna en påminnelse per epost om att patientenkäterna var på väg. Enkäten delades ut i anknytning till läkarbesöket. Några vårdenheter valde dock att skicka hem enkäten till patienten efter läkarbesöket. 15 patienter från fyra vårdenheter besvarade enkäten varav fyra män och elva kvinnor. Svarsfrekvensen kan inte anges då vårdenheterna inte följt upp antalet tillfrågade respondenter. Ingen registrering skedde heller av antalet patienter som avböjde att besvara enkäten. Fråga 1. Har du före ditt nuvarande läkarbesök läst eller på annat sätt hört talas om Läkemedelsförteckningen/Uthämtade mediciner? Tio av 15 patienter hade inte hört talas om Läkemedelsförteckningen tidigare. En patient hade hört om Läkemedelsförteckningen via tidning respektive via vänner, två patienter via apoteket och en svarade annat utan kommentar. Fråga. Är du informerad om vad Läkemedelsförteckningen är? Tolv patienter svarade att de var informerade om Läkemedelsförteckningen och tre att de inte var det. Fråga 3. Tror du att du kommer att få nytta av Läkemedelsförteckningen? (Ja, Nej, Vet ej) Åtta patienter trodde att de kunde få nytta. Tre patienter trodde inte att de skulle få nytta och fyra att de inte visste. En kommentar var Läkaren har uppgifter om vilken medicin jag använder. Fråga 4a. Gav du ditt samtycke till att läkarna skall få se din läkemedelslista? (Ja, Nej, Vet ej) Fjorton patienter gav sitt samtycke. En patient hade inte gett sitt samtycke.

27 7(36) Fråga 4b. Upplevde du det som positivt att din läkare fick tillgång till Läkemedelsförteckningen under ditt besök? Alla 14 besvarande patienter upplevde det som positivt att deras läkare fick tillgång till Läkemedelsförteckningen, se figur. En patient besvarade inte frågan. Om Ja- upplevde du det som positivt att din läkare fick tillgång till Läkemedelsförteckningen under ditt besök? Nej, inte alls Ja,fullkomligt Figur. Fråga 5. På vilket sätt fick du information inför att du skulle ge ditt samtycke? Tolv av 14 patienter fick muntlig information av läkaren. Resterande fick information från annan vårdpersonal. Fråga 6. Känner du att du fick tillräcklig information inför att du skulle ge ditt samtycke? Tolv patienter tyckte att de fått tillräckligt med information, två svarade nej och en visste inte. Fråga 7. Är det något annat du vill framföra i anslutning till Läkemedelsförteckningen / Uthämtade mediciner och ditt besök? Följande två kommentarer återges i sin helhet. Vad ska detta leda till? Skall man inte ha någon integritet? Att den inte lämnas till obehöriga.

28 8(36) 7. Analys och diskussion Parametrarna som ingick i målfrågorna matchades mot enkätfrågorna enligt tabell. Dessutom har projektinformation inkluderats då omfattning och kvalitet på informationen påverkar de övriga parametrarna. Parameter Enkät Information Attityd Funktionalitet/Utformning Samtyckesrutin Upplevd nytta Attityd Fråga 1, 5 Fråga 4, 6, 7 8, 9 Fråga 1månad Fråga 1 Fråga, 5, 6, 7, 8, 9, 1 Fråga 11, 1, 13, 14 Fråga 3, 4 3månader Fråga 7 Fråga 4 Fråga 1, 5, 6, 1 Fråga 9, 1 Fråga, 3, 8, 11 Patient Fråga Fråga 1, 3 Fråga 4a, 5, 6 Fråga 4b Tabell. Föreliggande utvärdering visar att förskrivarna hade en positiv attityd till Läkemedelsförteckningen. Att beakta är att respondenterna var förskrivare som visat intresse och tagit eget initiativ att delta i pilotprojektet. Av förväntade 5 förskrivare anmälde sig totalt, från tre landsting, 6 förskrivare att delta i Pilot 1. Svarsfrekvensen var låg. Den tredje enkäten hade en svarsfrekvens mellan % och 5% på respektive landsting. Det finns ingen tydlig förklaring till bortfallet förutom för sista halvan av attitydenkäten där bortfallet av ca tolv förskrivare berodde på att enkäten sänts via epost och kopierats på vårdenheten som av misstag endast kopierat halva enkäten. Den positiva attitydnivån räckte inte att skapa en hög användning av Läkemedelsförteckningen. Flertalet förskrivare var endast inloggade 1-3 ggr per vecka. Denna låga användning kan verifieras av logghistorik för Läkemedelsförteckningen som Apoteket AB tagit fram för de aktuella landstingen. Föreliggande utvärdering kan inte tydligt svara på varför förskrivarna inte använt Läkemedelsförteckningen i högre grad men följande faktorer kan ha haft betydelse: att förskrivarna inte hade de patientgrupper där det fanns behov att använda Läkemedelsförteckningen, tekniska problem, inloggningsproblem samt det merarbete det innebar att erhålla data från Läkemedelsförteckningen och att dokumentera det i journalen. Förskrivarna var generellt sett nöjda med Läkemedelsförteckningens funktionalitet och utformning trots inloggningsproblem och tekniska svårigheter. Endast enstaka kommentarer gällde förbättringsåtgärder såsom att informationen bör presenteras på en sida och att kopplingen till journalsystemet saknas. Flera förskrivare saknade vem som förskrivit och/eller arbetsplats där läkemedlet förskrivits. Denna information skulle ha gett dem möjlighet till kontakt vid oklarheter om patientens läkemedelsbehandling.

29 9(36) I de fall förskrivarna hade använt sig av Läkemedelsförteckningen upplevde flertalet att informationen de fick ta del av var viktig för vården av patienten. Mest nytta av Läkemedelsförteckningen upplevde förskrivarna för akutpatienter, patienter med flera vårdkontakter, vid tveksamheter om missbruk, vid nödvärn och patienter med många mediciner. Även patienterna upplevde det som positivt att läkaren fick tillgång till deras Läkemedelsförteckning. Patienterna trodde t.o.m i flera fall att läkarna redan hade all data om deras läkemedel. De flesta patienter och förskrivare tyckte att de hade fått tillräcklig information om samtyckesrutinen. Flertalet läkare gav muntlig information till sina patienter. En patient kommenterade skall man inte ha någon integritet? men få patienter nekade till att ge sitt samtycke. Flera patienter upplevde det som positivt att deras läkare fick tillgång till Läkemedelsförteckningen. Det verkar dock som att en del av patienterna redan tagit för givet att deras läkare känner till alla läkemedel som patienten har. Projektintroduktionen i form av både skriftlig och muntlig information om Läkemedelsförteckningen och dess applikation gav i hög grad den information som flertalet förskrivare behövde för att kunna använda Läkemedelsförteckningen i det dagliga arbetet. All projektinformation ut till landstingen och förskrivarna var enhetlig och sköttes från Apoteket AB och Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet visar dock att hur informationen mottagits och förståtts till viss grad skiljer sig mellan förskrivarna och de olika landstingen. Trots att alla förskrivare fick information om att inloggningssystemet med pinkod inte skall användas vid breddinförandet kommentarer många förskrivare att ett separat inloggningssystem för Läkemedelsförteckningen inte är önskvärt.

30 3(36) 8. Konklusion Attityd Förskrivarna var mycket positiva till Läkemedelsförteckningen som fenomen. Denna attitydnivå räckte dock inte att överstiga de hinder de upplevde med tekniken samt det merarbete Läkemedelsförteckningen medförde i deras kliniska vardag. Funktionalitet Förskrivarna var generellt positiva till funktionaliteten och utformningen av applikationen (Läkemedelsförteckningen). Endast enstaka kommentarer gällde förbättringsåtgärder såsom att informationen bör presenteras på en sida, att förskrivarnamn saknas och att kopplingen till journalsystemet saknas. Flertalet förskrivare var frustrerade över åtkomsten till Läkemedelsförteckningen med anledning av tekniska problem men även att behöva logga in i flera system och själv inte kunna byta lösenord. Personlig säkerhet och integritetsrisk Flertalet vårdenheter hade en uppgjord rutin för samtyckeshanteringen. Förskrivarna gav i de flesta fall patienterna muntlig information om samtycket. Få patienter nekade till samtycke och endast en patient uttryckte integritetsrisk. Upplevd nytta Flera förskrivare upplevde att informationen de erhöll från Läkemedelsförteckningen var viktig för vården av den enskilda patienten. Förskrivarna såg mest nytta inom patientkategorierna: patienter med oklarheter gällande medicinering, vid polyfarmaci och patienter med missbruk. Patienterna upplevde det som positivt att deras läkare fick tillgång till Läkemedelsförteckningen.

31 31(36) Referenser Ref. 1 Ansökan om behörighet till Läkemedelsförteckningen, AB 693-1, Apoteket AB Bilagor Bilaga 1. Missiv Attityd Bilaga. Missiv 1månad Bilaga 3. Missiv 3månad Bilaga 4. Missiv Patient Bilaga 5. Information om patientenkät

32 3(36) Bilaga 1 Utvärdering av Läkemedelsförteckningen Lagen om läkemedelsförteckning (5:58) trädde i kraft den 1juli 5. Lagen kom till för att ge ökad säkerhet för de personer som använder receptförskrivna läkemedel. Apoteket AB fick uppdraget av regeringen att i samverkan med sjukvårdshuvudmännen och Datainspektionen upprätta ett system där uppgifterna i läkemedelsförteckningen sammanställs och skyddas mot otillåten åtkomst. Förteckningen samlar information om de förskrivna läkemedel som patient hämtat ut på apotek de senaste 15 månaderna. Denna information ska kunna användas av patienten själv och med patientens samtycke, av förskrivare och farmaceut på apotek. Ett pilotprojekt med Sveriges Kommuner och Landsting, Apoteket AB, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland kommer att under år 6 i ett första steg att implementera Läkemedelsförteckningen hos förskrivare och hos medborgare. Apoteket AB har gett ehälsoinstitutet ( Kalmar, i uppdrag att utvärdera införandet av Läkemedelsförteckningen. Den bifogade enkäten är ämnad för er förskrivare som deltar i pilotprojektet. Ni kommer under pilotprojektet att få svara på enkät både före, under och efter projektet. Frågorna i enkäterna kommer att sträcka sig från funktionalitet och nytta till integritets- och säkerhetsaspekter. Det är av största vikt att få ta del av era åsikter! En slutlig rapport kommer att vara klar hösten 6. Vi hoppas att då även kunna presentera resultatet vid ett seminarium. Vänligen lämna ifylld enkät till er verksamhetschef senast den 8/ 6. Tack för er medverkan/ Anna-Lena Nilsson, ehälsoinstitutet, , Hanna Bergman, ehälsoinstitutet, ,

33 33(36) Bilaga. Utvärdering av Läkemedelsförteckningen Hej! Du har nu haft möjlighet att använda läkemedelsförteckningen i kliniskt arbete under en månad. Vi är mycket angelägna att höra dina synpunkter! Vi hoppas därför att du kan besvara den andra av tre enkäter som du kommer att få under detta pilotprojekt. Denna andra enkät är i form av en webbenkät. Du når den genom att klicka på länken nedan: XXXXXXXX Vi önskar ditt svar senast den 31 oktober Tack på förhand! Anna-Lena Nilsson, ehälsoinstitutet

34 34(36) Bilaga 3. Utvärdering av Läkemedelsförteckningen(LF) Hej! Detta är den sista enkäten av tre för dig som förskrivare att besvara. Ytterligare en enkät kommer dock att delas ut till dina patienter i början på nästa år på liknande sätt som den senaste. Enkäten når du genom att klicka på länken nedan: XXXXXXXX Vi önskar ditt svar senast den.. Även då denna första LF-pilot är på väg att avslutas så erbjuds du naturligtvis att fortsätta att använda förteckningen inom den utvidgade pilot som har startats upp. Vi tackar för din tid och för den information och synpunkter vi fått in via dessa enkäter! Vänliga hälsningar, Anna-Lena Nilsson, ehälsoinstitutet

35 35(36) Bilaga 4. Vad tycker du om Läkemedelsförteckningen? Riksdagen har beslutat om en ny lag om läkemedelsförteckning. Syftet med lagen är att den ska leda till ökad säkerhet och nytta för de personer som använder läkemedel. Lagen trädde i kraft den 1 juli 5. Lagen innebär att Apoteket ska inrätta en förteckning i form av ett personregister med uppgifter om de läkemedel du hämtat ut på recept de senaste 15 månaderna. Registreringen är obligatorisk men för att din läkare ska få tillgång till dina uppgifter krävs ditt samtycke. Under våren 6 startade Apoteket AB tillsammans med landstinget i ditt län ett projekt där din läkare skall ges möjlighet att använda läkemedelsförteckningen. I anknytning till detta projekt har ehälsoinstitutet i Kalmar fått i uppdrag att utvärdera vad du som patient tycker om läkemedelsförteckningen. Denna undersökning är helt anonym och på frivillig basis. Då det är av största vikt att få ta del av dina åsikter hoppas vi att du har tid och möjlighet att besvara bifogad enkät! Vänligen ge receptionen ifylld enkät i bifogat kuvert. Tack för din medverkan/ Anna-Lena Nilsson, ehälsoinstitutet, Kalmar

36 36(36) Bilaga 5. Information patientenkät Hej Ni har nu på din vårdenhet haft möjlighet att testa Läkemedelsförteckningen under 1 månad. Vi är nu angelägna att ta del av era patienters synpunkter. Vi hoppas därför att ni kan hjälpa oss att dela ut en enkät till era patienter under veckorna vid varje tillfälle som läkaren använt Läkemedelsförteckningen. Det behövs minst 1 enkäter för att få ett bra underlag. Förslag på rutin Förskrivare som varit inne och tittat i Läkemedelsförteckningen frågar om patienten vill vara vänlig att vara med i en utvärdering av Läkemedelsförteckningen och.fylla i en anonym enkät som tar cirka 5-1 minuter. Patienten får enkät och svarskuvert av läkaren och fyller i enkäten lämpligen i väntrummet. Kuvert med enkät lämnas till receptionen. Alla enkäterna skickas tillsammans i det medsända kuvertet till: Anna-Lena Nilsson e-hälsoinstitutet Bredbandet KALMAR Kontakt och frågor Anna-Lena Nilsson, anna-lena@hik.se, Gunnel Bridell, gunnel.bridell@apoteket.se, Ing-Mari Johansson, ing-mari.johansson@apoteket.se Tack för Din hjälp Vänliga Hälsningar Anna-Lena Nilsson, Gunnel Bridell, Ing-Mari Johansson