brottsoffer Brottsplats Internet Alla brottsutsatta barn får inte hjälp av Barnahusen Fördomar påverkar rättens beslut tidningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "brottsoffer Brottsplats Internet Alla brottsutsatta barn får inte hjälp av Barnahusen Fördomar påverkar rättens beslut tidningen"

Transkript

1 brottsoffer tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 2/2008 Alla brottsutsatta barn får inte hjälp av Barnahusen sidan 5 Fördomar påverkar rättens beslut sidorna 6-7 Brottsplats Internet I den virtuella världen finns barnpornografi och grooming. Men också mobbning, hot och ofredande. Ofta tar det lång tid innan de utsatta ber om hjälp. lösnummerpris 30 kr årgång 15 tema Utsatt på Nätet s 11-20

2 Innehåll Tidningen Brottsoffer utges av Brottsofferjourernas Riksförbund tel Bondegatan 40 Box Stockholm ansvarig utgivare Hans Klette tel redaktör Ninna Mörner tel mobil Ordföranden har ordet En EU-strategi för barns rättigheter 3 Riksnytt Skicka e-post till brottsofferjouren 4 Aktuellt 4 Ny handbok om stöd till utsatta för sexualbrott 5 Barnahusen bra men de kan bli ännu bättre 6 Fördomar påverkar rättens beslut 8 Nu når rättegångsskolan alla 9 Fråga psykologen 10 Fråga juristen 11 Tema: Utsatt på Nätet 12 Digitala hot når ända in i hemmet 14 Svårt lagföra IT-brott mot unga 15 Flickor extra utsatta för fula gubbar även på Internet 17 Offer för e-mobbning lämnas aldrig ifred 18 Ingen annan lyssnade på tjejerna 19 Alexandramannens offer berättar 20 Tuff kamp mot barnpornografi grafisk form Erika Nydahl 21 Regionnytt 22 Så når du brottsofferjourerna 24 Sista sidan Pris till personlig brottsofferberättelse omslagsfoto Jan Håkan Dahlström prenumeration helårsprenumeration 150 kr postgiro Tidningen Brottsoffer utkommer med fem nummer per år. Som medlem i en lokal jour får du tidningen gratis. Tänk på att uppdatera dina adressuppgifter! annonser tel / / fax / / tryck Tidningen Brottsoffer ges ut med stöd av Spifab, Weinco Grafiska AB, Malmö issn x, upplaga ex Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Varje år ger BOJ stöd till cirka brottsdrabbade personer. Det finns idag drygt 100 lokala brottsofferjourer som kan erbjuda emotionellt stöd och praktisk vägledning. Jourernas stödpersoner har avgett tystnadslöfte och ger stöd så länge brottsoffren behöver. BOJ har även organiserat vittnesstöd vid de flesta tingsrätter. Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. Citera oss gärna, men ange källan. All hjälp är kostnadsfri och såväl stödpersoner som vittnesstöd har utbildning för sina uppgifter. Brottsdrabbades rättigheter vår utmaning tidningen brottsoffer 1/2006

3 Ordföranden har ordet förbundsordförande hans klette En EU-strategi för barns rättigheter EU har tagit fram en strategi för att stärka barns möjligheter att utöva sina rättigheter. EU-parlamentet har listat åtgärder för att reglera flödet på Nätet och komma åt den IT-relaterade brottsligheten mot barn och ungdomar. I Europakonventionen och FNs barnkonvention sammanstrålar de viktigaste reglerna för barns rättigheter. Båda dessa rättsliga instrument är gällande för Sverige. Den 16 januari 2008 antog Europaparlamentet en resolution Mot en EU-strategi för barns rättigheter, som är ett viktigt förslag på området. Bland de prioriterade frågorna märks främst avståndstagandet från alla former av våld mot barn. Parlamentet efterlyser en gemenskapslagstiftning som förbjuder alla former av våld; sexuellt utnyttjande, förnedrande bestraffning och skadliga traditionella sedvänjor. Parlamentet erkänner behovet av att prioritera förebyggande politik, stärka stödet till drabbade och utveckla rådgivande insatser samt att ta fram bättre metoder för att kartlägga problemets omfattning och förekomst. Barns rätt att växa upp utan våld är en prioriterad fråga. IT-relaterade brott prioriteras Parlamentet menar att resurser bör avsättas för att bredda det aktiva deltagandet i kampen mot IT-relaterad brottslighet. I resolutionen Mot en EU-strategi för barns rättigheter framför parlamentet att större uppmärksamhet bör fästas vid att granska massmediernas obegränsade rätt att rikta sig till barn och barnets rätt till fullt tillträde till massmedierna. Parlamentet oroas även av det ökade problemet med att pornografiska bilder sprids via MMS. Nu menar Europaparlamentet att man vill se följande åtgärder vad gäller IT-relaterad brottslighet bland unga och barn; Att ett regelsystem inrättas i dialog med tjänsteleverantörer, medierna och industrin. Systemet syftar till att förbjuda sändningar av skadligt bildmaterial och innehåll och marknadsföring av våldsamma och sexistiska TV-spel. Medlemsstater och Internetleverantörer uppmanas att i samarbete med sökmotorföretag och polis blockera Internetanvändare att få tillträde till olagliga webbplatser med barnpornografi. Att en europeisk ram för säkrare mobiltelefonianvändning bland barn och unga genomförs. Ramen är en självregleringskodex som införts bland ledande företag och som kommer att följas av nationella självregleringskodexar. Det krävs en övervakning och utvärdering av de nationella kodexar som införs för att utvärdera behovet av en gemensam lagstiftning. Det behövs ett enhetligt system för klassificering och märkning i samband med försäljning och spridning av audiovisuella medietjänster och videospel till minderåriga. En påminnelse behövs om det befintliga systemet för åldersmärkning av dator- och TV-spel som nyligen kompletterats med märkning för onlinespel. Systemet bygger på självreglering och ger barn och föräldrar vägledning. Kontroll av innehållet i TV-program som sänds när barn tittar behöver skärpas. Information om programmen bör utformas enhetligt. Många av EU-parlamentets föreslagna åtgärder kräver samarbete mellan privata och offentliga aktörer samt myndigheter. Många system för att hindra den IT-relaterad brottsligheten vilar på självreglering i olika former. Alla barn har samma rätt EU-parlamentet oroas av en utveckling där allt fler unga begår och utsätts för brott. Under avsnittet Barnets rätt till information uppmanar EU-parlamentet EU-kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta effektiva system för att se till att barn, såväl i hemmen som i skolorna, i förhållande till ålder och mognad får information om sina rättigheter och ges möjlighet att utöva dem. EU-parlamentet uppmanar medlemsstaterna att läroplanerna för all undervisning också ska omfatta mänskliga rättigheter och den gemensamma värdegrunden för det demokratiska medborgarskapet. Beträffande Barn och demokrati betonar EU-parlamentet barnens rätt att växa upp i ett fritt och öppet samhälle där mänskliga rättigheter och yttrandefrihet respekteras samt vikten av att unga människor ges möjlighet att uttala sina åsikter frivilligt via ungdomsorganisationer. Utöver ovanstående områden behandlar Europaparlamentet frågor om barnets delaktighet, fattigdom, diskriminering, barnarbete, situationen för barn till invandrare, asylsökande och flyktingar, barns hälsa, barn i väpnad konflikt och födelseregistrering av barn. Här har jag koncentrerat mig på våld och IT-media med tanke på tidningens tema. Men hela EU-strategin för barns rättigheter omfattar 191 punkter. Alla är värda en noggrann analys och kan ses som en komplettering av Europakonventionen och FNs barnkonvention. Många system för att hindra den IT-relaterade brotts- ligheten vilar på självreglering i olika former. 2 tidningen brottsoffer 2/2008

4 Riksnytt Brottsutsatta barn får inte den hjälp de borde få Om polisens och socialtjänstens arbete för brottsutsatta barn handlar Anna Sonanders färska doktorsavhandling i rättssociologi Att arbeta med barn som brottsoffer en rättssociologisk studie. Anna Sonander undersöker polisens och socialtjänstens arbete med barn som far illa. Lagen anger ramarna, men hur lagen tillämpas beror till del på hur aktörerna tolkar den och agerar. Anna Sonander har studerat drygt 600 brott mot barn som anmälts till polisen i Malmö, Lund och Landskrona under år En av hennes mest anmärkningsvärda iakttagelser är att endast 40 procent av polisanmälningarna rapporterades till socialtjänsten inom de första tio dagarna. Krävs tydligare lagstiftning Anna Sonander har skärskådat varför barn som utsatts för brott inte får den hjälp de borde få. Resultaten visar att lagen är viktig, men inte tillräcklig. För att aktörerna ska uppmärksamma barn som brottsoffer måste det finnas kunskap, vilja och rutiner. Annars finns risk att lagen inte följs som den är tänkt vid till exempel resursbrist. Ibland står polisens och socialtjänstens uppdrag i strid med varandra och det leder till att barnet far illa på båda ställena. När barn far illa vid myndighetskontakter försvåras deras återhämtningsprocess ytterligare, menar Anna Sonander. Anna Sonander betonar i sin avhandling att det behövs en bättre lagstiftning med tydligare anvisningar, men att detta i sig inte räcker för att ge barnen det stöd de behöver. Aktörerna måste få möjligheter och resurser att ta sig an de utsatta barnen. Det krävs även att aktörerna inom polis och socialtjänst får utbildning och kunskap som ger dem förutsättningar och motivation att möta brottsutsatta barn. /nm Skicka e-post till brottsofferjouren Sedan 1 februari går det att skicka e- post till BOJ för att få hjälp, stöd och råd. Många, särskilt unga, vill skicka e-post istället för att ringa. Dessutom kan man skicka e-post vilken tid som helst på dygnet. Mia Delin vid Brottsofferjourernas Telefoncentral är projektledare för verksamheten. Hon tar emot e-postfrågorna och besvarar dem skyndsamt. De som vill ha upprepad kontakt och personligt stöd hänvisas vidare till de lokala jourerna. Mailservicen är ett alternativ till telefonkontakt. Det är viktigt att ta bort hindren för brottsoffer att få stöd av oss, menar Mia Delin. E-posthanteringen sker i anslutning till Brottsofferjourernas Telefoncentrals verksamhet. Under våren kommer hemsidan www. boj.se byggas om och ett särskilt webbformulär kommer att finnas för den som Statistiken för år 2007 är sammanställd. Endast 62 jourer lämnade in uppgifter för årets stödpersonsinsatser. Dessa jourer hade hjälpt drygt brottsoffer. 60 procent är kvinnor. Kvinnorna är framför allt utsatta för kvinnofridsbrott. Männen är framför allt utsatta för misshandel utomhus, olaga hot och rån. De flesta brottsoffer är vuxna och en tredjedel är unga mellan 12 och 25 år. Gruppen äldre är liten och gruppen barn minst. Barnen får framför allt hjälp av några få jourer. De äldre är oftast utsatta för stöld. De unga tjejerna är oftare än andra utsatta för sexualbrott. 16 procent av de unga tjejerna söker stöd för våldtäkt och andra sexualbrott, borträknat ofredande. Av dem som sökte en första kontakt med BOJ ledde de allra flesta kontakter skickar frågor över Internet. Brottsoffersvar på Nätet blir namnet på tjänsten. I formuläret ska man ange om man är man eller kvinna, om man vill ha svaret skickat till sin adress eller publicerat avidentifierat under pseudonym på nätet. Det är viktigt att den som ställer frågan anger ort eller postnummer. Annars kan jag inte hänvisa vidare till bästa hjälp på orten och rätt jour, säger Mia Delin. Den som fyllt i formuläret får sedan bekräftelse på att det sänts och när svar kan förväntas. Det är väsentligt att vara tydlig med vad den hjälpsökande kan förvänta sig, menar Mia Delin. De särskilda formulären Brottsoffersvar på Nätet kommer först med den nya webbplatsen. Nytt från 1 februari är än så länge att alla kan skicka e-postfrågor till på brottsofferjourens webbplats Misshandel vanligaste orsaken till BOJ-stöd till flera samtal och stödinsatser. För 14 procent räckte det med ett samtal. Av dessa samtal, som avslutades direkt eller slussades vidare till annan hjälpinstans, gällde de flesta misshandel. Statistik för vittnesstödsverksamheten lämnades in av 31 jourer av de cirka 50 som bedriver verksamhet vid tingsrätter och hovrätter. Vittnesstöden hjälpte år 2007 drygt vittnen (53 procent), målsägande (20 procent) samt anhöriga (26 procent). Totalt gav de jourer som lämnat in statistik hjälp till cirka brottsutsatta människor. Under år 2008 kommer riksförbundets styrelse att anstränga sig för att motivera alla jourer att lämna in statistik enligt det system som gäller för stödpersonsverksamheten. /nm Läs mer på tidningen brottsoffer 2/2008

5 Aktuellt Få tror att rättsväsendet behandlar brottsoffer bra Varje år genomför Brottsförebyggande rådet, Brå, en undersökning om människors förtroende för rättsväsendet, deras upplevda trygghet och utsatthet för brott. Nationell Trygghetsundersökning, NTU, bygger på svar från drygt personer, slumpmässigt utvalda. I statistiken över antal anmälda brott verkar egendomsbrott vara det vanligaste anmälda brottet. I NTU framgår att våldsbrott och andra brott mot person egentligen är det vanligaste brottet. En fjärdedel av befolkningen utsattes under året för brott. Var tionde utsattes för brott mot person, till exempel misshandel och hot. Regionala skillnader förekommer. Fler utsätts för personbrott i Skåne än i Västernorrland. Många oroar sig för brottsligheten. En fjärdedel gör det, men de är inte oroliga för egen del utan för att de närmaste ska utsättas. Kvinnor är mest oroliga för våldsbrottsligheten medan män oroar sig mer för bilinbrott. Förtroendet för rättsväsendet varierar. I snitt har över hälften ett högt eller ganska högt förtroende för rättsväsendet. Förtroendet för hur rättsväsendet behandlar utsatta är dock lågt. /nm Hela rapporten finns på Ny handbok om stöd till utsatta för sexualbrott Nu ska vårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer förbättras. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, har tagit fram en handbok om vilka rutiner som hälso- och sjukvården bör följa för att uppmärksamma och ta hand om sexualbrottsoffer. Många gånger är hälso- och sjukvården det första stället den utsatta söker sig till efter ett sexualbrott. Det är viktigt att kvinnan eller mannen då får bästa stöd att berätta vad som hänt. Frågan om erfarenheter av våld och sexuella övergrepp ska alltid ställas för att identifiera om patienten utsatts för sexualbrott och våld. Ofta förekommer ju dessa båda samtidigt. Om patienten utsatts för sexualbrott är det viktigt att sjukvården ger ett gott omhändertagande samt har rutiner för dokumentation och spårsäkring. Även om inte patienten vill polisanmäla direkt kan det hända att hon eller han vill det senare. Dokumentation och spårsäkring bör göras på rätt sätt för att tjäna som underlag i en eventuell rättsprocess. Därför finns det i handboken en guide för hur man ska omhänderta medicinskt, emotionellt och rättsligt efter sexuella övergrepp. Denna guide ska läggas till den spårsäkringssats som Statens kriminaltekniska laboratorium har tagit fram. Det finns också handfasta råd om hur man ska omhänderta den utsatta. Att hon ska få ett eget rum, få berätta i lugn och ro, aldrig lämnas ensam, få information och ta ställning till spårsäkring själv e t c. Bättre bemötande Förhoppningen är att i framtiden ska alla sexualbrottsoffer som söker sig till hälsooch sjukvården få ett bra bemötande och det ska finnas rutiner för spårsäkring. Idag är det väldigt olika vilket omhändertagande som erbjuds. Handboken, guiden och en omfattande utbildning av all personal inom hälso- och sjukvården ska råda bot på detta hoppas man på NCK. Handboken är framtagen på uppdrag av regeringen. Hela handboken för bättre omhändertagande av sexualbrottsoffer samt den kortfattade guiden finns att ladda ned på Nationellt centrum för kvinnofrids webbplats, Barn som bevittnar våld får ersättning Barn som bevittnat våld i nära relation kan ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Den nya lagen började gälla 15 november Brottsskadelagen 4 a Brottsskadeersättningen betalas till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Socialtjänstlagen 5 kap, 11 Nämnden bör också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller År 2007 inkom 235 ansökningar till Brottsoffermyndigheten. 187 av dessa har man prövat och i 80 fall har man beslutat ge ersättning till barnet, sammanlagt en halv miljon kronor. De flesta gånger handlar det om belopp på kronor, i dryga dussinet ärenden om kronor och i några fall kronor. En gång har kronor betalts ut. De högre beloppen har betalts ut till barn som antingen sett våldet flera gånger eller sett grovt våld, till exempel mordförsök. Barnen har ofta upplevt hur pappa slagit och hotat mamma. Någon har sett sin mamma våldtas av pappa, en annan har sett sin syster utnyttjas sexuellt. Ibland har barnen själva ringt efter polis eller skaffat akut hjälp. I domarna har barnen nämnts bara i ett tiotal ärenden. Brottsoffermyndigheten betonar nu ansvaret för framför allt de inledande länkarna i rättskedjan att uppmärksamma om barn sett eller hört våld i nära relation. Om barnen inte blir sedda av rättsväsendet kan de inte få vare sig den ersättning de har rätt till eller stöd från socialtjänsten. mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara 4 i behov av stöd och hjälp. tidningen brottsoffer 2/2008

6 Aktuellt Barnahusen bra men de kan bli ännu bättre Barnahusen har lett till att fler anmält och barnen har fått ett bättre bemötande. Det framgår när Barnahusen nu utvärderats. Men antalet åtal har inte ökat, utredningstiderna har inte kortats och fortfarande får de flesta barn vare sig särskild företrädare eller målsägandebiträde. Nu har försöksverksamheter med Barnahus utvärderats efter enbart två år, av forskare från Rättssociologiska enheten och Socialhögskolan i Lund. Granskningen omfattar Barnahusen i Umeå, Stockholm, Sundsvall, Linköping, Göteborg och Malmö samt tre jämförelsekommuner. Det var regeringen som gav Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Åklagarmyndigheten i uppdrag att verka för att Barnahus upprättas på försök. Vad som upplevs positivt av barn och föräldrar generellt är Barnahusens fysiska miljö och personalens bemötande. Forskarna menar att det finns ett tydligt barnfokus och att barnperspektivet i högre grad än annars hålls levande. Mest kritiska är utredarna mot att Barnahus bara riktar sig till barn mellan 0-14 år utsatta för våld och övergrepp i nära relation. Av de brottsutsatta barnen nås därmed bara en fjärdedel av Barnahusmodellen. Resultatet visar alltså att det generellt är positivt med Barnahus för barnen. Det är fler som vågar anmäla att barn far illa när det finns Barnahus. Barnen har kommit till tals oftare och förhörs och undersöks medicinskt oftare. Men det kunde vara bra mycket bättre tycker forskarna. Fortfarande läggs 58 procent av åtalen ned istället för 70 procent som annars. En femtedel av polisanmälningarna har lett till åtal. Någon ökad andel åtal eller förkortade utredningstider har inte påvisats. Alla barn kallas inte till förhör. Av de riktigt små barnen, 0-6 år, har 44 procent aldrig förhörts. Även om fler får målsägandebiträde, 23 procent mot 8 procent i jämförelsekommunerna är det inte tillräckligt menar utvärderarna. De små barnen får en särskild företrädare för barn mer sällan än de äldre, 16 procent av de minsta får det. Det menar man är anmärkningsvärt eftersom det oftast är en förälder som är huvudmisstänkt. Av gruppen 7-14 får 26 procent en särskild företrädare för barn utsedd. Bara var fjärde får hjälp Utvärderarna har invändningar mot att Barnahusen valt att fokusera på barn 0-14 år utsatta för våld i nära relation. En sådan insnävning av målgruppen uttrycktes aldrig i regeringens uppdrag, menar man och konstaterar att tre fjärdedelar av barnen som utsatts för brott därmed aldrig får kontakt med Barnahus även om sådant finns på orten. Forskarna menar att man genrebild bör se över om inte barn utsatta för brott av förövare utanför familjen ska inkluderas. Och att det även ska gälla barn mellan 15 och 18 år. Vidare framförs i slutrapporten att det bör övervägas om fler medicinska undersökningar samt fler målsägandebiträden och särskilda företrädare för barn kan göra rättsprocessen säkrare och mer barnanpassad. Samtliga som medverkar vid förhör ska ha utbildning för detta, vilket inte är fallet vid Barnahusen idag. Det finns särskilt stort behov av metodutveckling för de allra minsta barnen. Samverkan svårt För att kunna genomföra Barnahus utan öronmärkta medel har samverkan varit en förutsättning. Det har inte alltid varit helt lätt, konstaterar forskarna. Polis och åklagare ska utreda, beivra och få misstänkta förövare till domstol medan socialtjänst ska skydda barnen. Dessa målsättningar har krockat ibland. Av de två perspektiven verkar det polisiära ofta väga tyngst. Forskarna ser att det behövs klargörande av sekretessbestämmelserna för att underlätta samarbetet. tidningen brottsoffer 2/2008 5

7 Aktuellt Fördomar påverkar rättens beslut Människor med utländsk bakgrund diskrimineras i rättsprocessen. Nu har Brå utrett på vilket sätt diskrimineringen sker, och vad man kan göra för att motverka detta. Ett förslag är att förbättra kvaliteten på tolkarna. Många människor med annan bakgrund än svensk känner sig orättvist behandlade av rättsväsendet. Och de blir det ofta också. Det finns många undersökningar och rapporter som visar att diskriminering förekommer. Nu har Brå-utredarna David Shannon och Nina Törnqvist i rapporten Diskriminering i rättsprocessen om missgynnande av personer med utländsk bakgrund lyft fram hur problemen med diskrimineringen ser ut. Negativa förväntningar Människor med utländsk bakgrund blir fördomsfullt bemötta av representanter för hela rättskedjan. Polis, åklagare eller andra personer ser personer med utländsk bakgrund som en representant för en hel grupp. Dessa generaliserande föreställningar färgar av sig på bemötandet från rättsväsendet. Konsekvenserna Brottsofferstöd på det egna språket Tidningen Brottsoffer presenterade i nr 1/2007 en enkät som visade att två av tre tingsrätter saknar information på andra språk än svenska. De som har information på andra språk har det oftast på engelska. På Domstolsverkets hemsida finns information på engelska samt på minoritetsspråken nordsamiska, sydsamiska, finska och tornedalsfinska. kan bli att brottsoffren med utländsk bakgrund oftare ifrågasätts. När brottsoffer med utländsk bakgrund anmäler ett brott tas det inte alltid på allvar. Dessutom påverkar dessa fördomar själva hanteringen av ärendet. Negativa förväntningar på människor med utländsk bakgrund får till resultat att polisen på förhand bedömer ärendet som svårutrett. Polisen tror inte att vittnen kommer att ställa upp och förväntar sig att brottsoffret inte kommer att hålla fast vid sin berättelse. Sedan hösten 2007 driver BOJ projektet Stöd på eget språk och erbjuder information och stöd på arabiska, persiska, sorani (sydkurdiska), ryska, bosniska/kroatiska/serbiska, spanska, franska samt ungerska. Erfarenheter från kontakter med ett hundratal hjälpsökande visar att de inte sällan efterlyser information om sina rättigheter på sitt eget språk. Skriftliga underlag som polisanmälan och förundersökningsprotokoll är på svenska och de vill ha hjälp att förstå dessa handlingar. På BOJs hemsida finns information på engelska, de åtta språk BOJ erbjuder hjälp på samt ytterligare 14 språk. Förhör utan tolk I rapporten framkommer att polis, åklagare, domare med flera hörts fälla nedsättande kommentarer till personer med utländsk bakgrund. Nina Törnqvist berättar att det inom hela rättskedjan sker diskriminering. Direkt diskriminering, det vill säga att en person missgynnas och inte behandlas lika på grund av sin etniska bakgrund, förekommer. Det förekommer även indirekt diskriminering, när man inte anpassar rättsprocessens information efter de särskilda behov som en person med utländsk bakgrund kan han. Det händer att polisen förhör människor som inte förstår svenska utan tolk. Det sker huvudförhandlingar utan tolk, fast det finns parter som inte förstår vad som sägs på svenska, uppger Nina Törnqvist. Ibland nöjer man sig med en kommunikation på högst bristfällig engelska, vilket kan leda till missförstånd. Det finns många frågetecken kring användningen av tolkar visar rapporten. Tolkarna brister i kvalitet och ingen utvärdering görs av deras insats. Av kostnadsskäl anlitas ibland frilansande, ickeauktoriserade tolkar. David Shannon menar att det finns en medvetenhet om problemen med diskriminering på individnivå inom rättsväsendet, men att det krävs åtgärder 6på institutionell nivå. I rapporten föreslås en rad åtgärder för att motverka diskrimineringen. Synliggöra fördomarna Statusen på rättstolkarna behöver höjas. Idag saknas rutiner för att kontrollera kvaliteten på deras arbete. Redan det faktum att man får information om rättigheter och frågor tolkade innebär en nackdel. Om tolkningen inte är av god kvalitet innebär det en ytterligare försämring av förutsättningarna för att få sina rättigheter tillgodosedda, menar David Shannon. Samarbetet mellan rättsväsendet och organisationer som representerar människor med annan bakgrund än svensk bör förbättras. Det kan bidra till en ökad tilllit till rättsprocessen och bättre förståelse för olika gruppers behov och problem, framförs i rapporten. Att rekrytera människor med utländsk bakgrund till rättsväsendets alla led är ett sätt att öka kunskapen om olika gruppers förutsättningar och behov, anger David Shannon. Det innebär också en trygghet att i rättssalen eller hos polisen möta 6 tidningen brottsoffer 2/2008

8 andra personer med utländsk bakgrund, tror han. Utbildning av befintlig personal är en annan viktig åtgärdspunkt. Men då krävs utbildning av mer handfast och kontinuerligt slag än en avsatt halvdag om året för nya medarbetare. Alla aktörer inom rättsväsendet måste bli varse den osynliga process som ligger bakom diskrimineringen. Det krävs att man får möta egna fördomar och egna värderingar och bli uppmärksam på hur de färgar av sig på ens eget bemötande och beslut, säger David Shannon. Analysera alla beslut En åtgärd som föreslås i rapporten är också att införa systematiska analyser av hur olika åtgärder, initiativ och förändringar påverkar människor med utländsk bakgrund. Sådana systematiska analyser görs idag i Kanada för att undvika indirekt diskriminering av människor på grund av att man inte tagit hänsyn till deras förutsättningar och behov. Det instrument man använder i Kanada kallas IDEAS (Integrated Diversity and Equality Analysis Screen). Nu föreslår Brå något liknande för svenskt rättsväsende. Dessutom väcker man frågan om diskrimineringslagen borde innefatta även samhällsområdet rättsväsende, och att den nya enade diskrimineringsombudsmannen (se ruta bredvid) ska få mandat att omfatta även rättsväsendet. En lag och en ombudsman för all diskriminering En ny sammanhållen diskrimineringslag föreslås. Den kommer att ersätta jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. Syftet är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. De grunder som kommer att ingå i den nya lagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder är nya. Den sammanhållna lagen innebär att det blir enklare att anmäla när det finns flera olika diskrimineringsgrunder i samma ärenden, till exempel vid diskriminering av en frireligiös kvinna med funktionshinder eller en homosexuell man med annan etnisk bakgrund än svensk. Förbudet mot diskriminering gäller en rad områden, till exempel offentlig anställning, utbildningsverksamhet, bostadsmarknaden, varor och tjänster, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, värnplikt m m. Arbetsgivare och utbildningsanordnare är skyldiga att inom rimliga gränser anpassa och ge stöd till personer med funktionshinder. Rättsväsendet är inte inkluderat i de områden där förbudet ska gälla. Den som bryter mot diskrimineringslagen ska betala diskrimineringsersättning. Regeringen föreslår också att en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, inrättas för tillsynen över den nya lagen. Den nya ombudsmannen ska ersätta de nuvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering (JämO, DO, HomO och HO). Den nya Diskrimineringsombudsmannen ska ha rätt att i domstol föra talan för en enskild person som anser sig ha blivit diskriminerad. Nu utlyses tjänsten som chef för nya Diskrimineringsombudsmannen. I första skedet ska den nya myndigheten byggas upp. Sedan ska chefen bli Diskrimineringsombudsman. Lagrådsremissen Ett starkare skydd mot diskriminering behandlas nu. Lagen ska börja gälla 1 januari Den nya ombudsmannen ska också börja verka från det datumet. Aktuellt Ny webbplats för unga Nu lanserar Brottsförebyggande rådet, Brå, en ny webbplats för att öka ungas kunskap om brott och brottslighet. Målgruppen är i första hand skolelever på högstadiet och i gymnasiet, men även lärare. Via hemsidan kan barn och ungdomar hitta lättillgänglig information om rättsprocessen, lagar och olika brottstyper som till exempel misshandel, rån och skadegörelse. Det finns också en egen avdelning för unga brottsoffer med information om hjälp och rättigheter. Det går att följa ett misshandelsfall genom hela rättskedjan, från brott till straff. I rättsfallet får man klicka sig fram genom olika sekvenser och svara på frågor. Man får följa Johan, 19 år, och hans kompis Peter som är på fest. Festen spårar ur och slutar med en misshandel. Därefter illustreras Johans väg genom rättsväsendet. Syftet är att man efter att ha spelat spelet förstår vad ord som häktad, gripen, anhållen, åtalad, rättegång och dom innebär. Brå har även låtit ungdomar videointervjua olika personer. Till exempel berättar justitieminister Beatrice Ask om lagar och regler och länspolismästare Carin Götblad om polisens arbete. Hemsidan innehåller också ett labb där eleverna själva kan testa olika föreställningar om brott. För lärare finns det en särskild avdelning med pedagogiskt material. /nm Arrangerade äktenskap kartläggs Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att kartlägga förekomsten av arrangerade äktenskap mot en parts vilja i Sverige. Dessutom ska man se över vilken kunskap som finns om detta och vilken kunskap som saknas. Förebyggande åtgärder ska också föreslås. Uppdraget är en del i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Uppdraget ska redovisas 1 maj /nm tidningen brottsoffer 2/2008 7

9 Aktuellt Nu når rättegångsskolan alla Rättegångsskolan är ett nytt pedagogiskt verktyg som förklarar hur en rättegång går till. Det är Brottsoffermyndigheten som tagit fram www. rattegångsskolan.se. Nu kan alla gå in på webbplatsen, som är testad och klar att använda. Tanken är att alla målsäganden och vittnen ska kunna ta del av Rättegångsskolans information för att få en realistisk bild av en rättegång. Många målsäganden och vittnen är nervösa och oroliga inför rättegången. Ofta för att de inte vet hur en rättegång går till, säger Ulf Hjerppe vid Brottsoffermyndigheten. Webbplatsen är ett sätt att sprida information och kunskap om rättegången till så många som möjligt. De allra flesta använder Internet i vardagen och alla har tillgång till det, menar Ulf Hjerppe. På sju orter i landet anordnade Brottsoffermyndigheten förut rättegångsskolor för en exklusiv grupp målsäganden och vittnen. Information, föreläsning, rund- vandring i rättssalen och film om en rättegång var uppskattade bland dem som deltog. Men det var, som sagt, endast en liten skara som kunde få vara med. Därför föddes tanken att skapa en rättegångsskola på Nätet för alla, berättar Ulf Hjerppe. Pedagogiken och tillgängligheten är central för webbplatsen Rättegångsskolan. Det finns filmer, berättarröster, animationer och videoklipp som växelvis förklarar och berättar. Det finns en tydlig struktur i upplägget, svåra ord förklaras och det går att navigera fram och tillbaka på webbplatsen. Pedagogiskt verktyg Syftet med webbplatsen är framför allt att informera målsägande, vittnen och anhöriga. Det finns en tämligen ingående information om reaktioner på utsatthet för brott. Förmodligen kommer webbplatsen även att vara mycket användbar i utbildningen för skolelever, blivande stödpersoner och vittnesstöd, socialarbetare och andra som i sitt yrke möter brottsoffer, tror man på Brottsoffermyndigheten. Och förmodligen kan även tilltalade med fördel gå in på webbplatsen och få kunskap om hur en rättegång går till. Två timmar information Ser man hela Rättegångsskolan från A till Ö tar det två timmar och en kvart. Förutom information finns en spelfilm som är en realistisk skildring av en rättegång. Den tar 45 minuter att se. Rättegångsskolan är ett pedagogiskt verktyg som nog ger svar på många av de frågor man kan ha inför en rättegång. För den som sedan vill ha personlig kontakt och stöd finns till exempel vittnesstöd vid tingsrätterna att tala med. Information om vittnesstöd finns också med. Ulf Hjerppe hoppas att de lokala brottsofferjourerna kan använda Rättegångsskolan som studiematerial. Då får brottsoffren en personlig kontakt och brottsofferjourerna kan erbjuda lättillgänglig och lättförståelig information om hur rättegången går till. Alla brottsoffers dag Internationella Brottsofferdagen högtidlighölls 22 februari landet runt. I Stockholm anordnade Brottsoffermyndigheten en konferens i samarbete med flera ideella organisationer, däribland Brottsofferjourernas Riksförbund. Årets tema var Sårbara rättigheter. En kort presentation av konferensen i Norra Latin och lokala evenemang finns på BOJs webbplats. Lite om vad de lokala jourerna gjorde kan du också läsa här i Regionnytt. I år var det tjugonde gången ljus tändes för alla brottsoffer 22 februari. 8 8 Läs mer om Internationella tidningen brottsoffer Brottsofferdagen på 2/2008

10 fråga psykologen björn lagerbäck Aktuellt Nytt nätverk för brottsofferarbetare Nystartade Viktimologiskt nätverk har haft sitt första möte. Forskare, studerande, praktiker, ideella och journalister samlades på Pressklubben i Stockholm för att samtala om hur man gemensamt kan arbeta för att stärka brottsofferperspektivet. Viktimolog Magnus Lindgren är huvudansvarig för nätverket, nu en del i stiftelsen Tryggare Sverige, som han tagit initiativ till att bilda. Nätverket kommer att träffas en gång i månaden. Man kan bli medlem via Denna kväll talade journalisten Ulrika By och Ann Hellströmer om sin bok Hej, hoppas allt är ok att samtal med brottsoffer. Ulrika By beskrev hur hon såg brottsofferarbetet utifrån sitt helhetsperspektiv som journalist. Ann Hellströmer skildrade svårigheterna med att motivera och leda ett ungt brottsoffer genom en rättsprocess när polis, åklagare och domare helt saknar förmåga att bemöta och hantera processen utifrån den utsattes perspektiv. Därefter följde en livlig debatt om tidiga förebyggande insatser, eldsjälarnas betydelse, domares bristande förmåga att bemöta brottsoffer m m. Jurist KarlÅke Petterson avslutade debatten. Vi har höga förväntningar i Sverige på samhället. Vi har överlåtit till myndigheterna att ta hand om människorna. Men det gör de inte, sade han och fortsatte: Problemet är att myndigheter inte är goda. Vi vill inte se det, för då angriper vi själva hjärtat i det svenska samhället tron på den goda myndigheten. Det är inte populärt att kritisera föreställningen om den goda myndigheten. KarlÅke Pettersson menade att det behövs ickestatliga organisationer, NGOs, för att få snurr på frågorna. NGOs som sätter kilar i systemet är enda vägen, sade han. Polisanmäla viktigt för självkänslan FRÅGA En 19-årig tjej har blivit våldtagen och behöver någon mer att prata med än sin mor. Hon har inte polisanmält. Hon har inte kontaktat läkare. Det tog en månad innan hon berättade för någon på grund av skam. Nu mår hon mycket dåligt. Hur ska jag hjälpa henne? SVAR En kvinna som har misshandlats eller våldtagits är i alla lägen utan skuld. Gärningsmannen är den som bär det fulla ansvaret inklusive skammen över sina gärningar. Att inte polisanmäla händelsen är att låta gärningsmannen utöva ett psykiskt inflytande över självkänslan. FRÅGA Vad ska polisen tänka på i mötet med personer med utvecklingsstörning? SVAR En inledande reflexion borde, från polismannens sida, vara över hur den han/hon nu ska förhöra upplever förhörssituationen. Vilka hinder finns för ett gott samtal och vilka faktorer verkar i positiv riktning? Att den som inte förstår eller talar svenska behöver tolkhjälp är uppenbart, men är det lika uppenbart att den som till synes talar svenska förstår innehållet i det som kommuniceras? Att efter behov använda sig av den utfrågades personliga assistent eller gode man Respekten för det egna jaget i det korta och långa perspektivet kommer att stärkas av en polisanmälan, där det väsentliga utfallet inte är att gärningsmannen fälls, utan att kvinnan har visat sig själv den respekt hon förtjänar. Ett mantra att ständigt upprepa i detta sammanhang är Jag är värd att bli älskad och respekterad, och jag kommer alltid att försvara den kvinna jag är. För behandling av den psykiska krisen kan hon vända sig till den lokala brottsoffer- eller kvinnojouren eller, om sådan finns i kommunen, Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor. Den utsattes behov bör styra förhöret FRÅGA När vi kom till Sverige var min fru glad. Jag tänkte, nu ska allt bli bra. Vi skulle slippa våld och elände. För en tid sedan blev min fru vittne till ett mord av en ung kille. Allt blev svart för henne. Hon vill inte gå ut mer. Hon vill knappt äta eller prata. Vad ska jag göra? SVAR Ett väl fungerande omhändertagande av människor från våldsdrabbade länder bör inkludera en kartläggning av traumatiska upplevelser. Om så hade skett hade din hustru förmodligen redan låter sig göras i förekommande fall, men medför samtidigt att berättelsen, vid en kommande domstolsprövning, får ett lägre bevisvärde eftersom berättelsen framförts genom en tredje part. I tidskriften Svensk Polis, nr 2/2008, finns en intressant artikel om hur förhör med misshandlade kvinnor kan utformas utifrån den situation den brottsdrabbade befinner sig i. Artikeln visar att intervjusituationen måste utformas med utgångspunkt från ett antal variabler. En av dessa kan vara att bedöma om förhörsledaren i det enskilda fallet är den som ska hålla förhöret. Obearbetade trauman kan väckas till liv på ett tidigt stadium erhållit adekvat hjälp. Den nu upplevda händelsen har aktualiserat det tidigare obearbetade traumat på nytt. Hon behöver en professionell behandlingsinsats där man huvudsakligen arbetar med tidigare upplevelser. Det inträffade har troligen förstärkt känslan av utsatthet och medverkat till uppkomsten av en existentiell ångest. Mitt förslag är att ni kontaktar Röda korset för rådgivning om möjligheten av terapeutiska insatser för krigsoffer. tidningen brottsoffer 2/2008 Har du frågor till psykologen Björn Lagerbäck? Skicka dem till 9 9 Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får.

11 fråga juristen eva andersson Kan man polisanmäla psykisk misshandel? FRÅGA Är psykisk misshandel ett brott som går att anmäla? SVAR Ja, det går att anmäla psykisk misshandel. Sedan är det upp till polis eller åklagare att avgöra om det går att väcka åtal i det enskilda fallet. Psykisk misshandel faller under misshandel enligt brottsbalken 3 kap. 5. Där står: Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller sådant annat tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Psykiskt våld är under vissa förutsättningar straffbart och till sjukdom, som nämns i paragrafen, räknas även psykisk sjukdom och psykisk invaliditet. Handlingen ska medföra en effekt som går att visa, exempelvis psykisk chock eller psykisk neuros. Psykisk misshandel är alltid svår att bevisa, men har man läkarintyg på att man tillfogats psykisk skada på grund av någon annans beteende emot en kan det gå att döma någon till ansvar. Många kvinnor lever i förhållanden som präglas just av psykisk misshandel och kränkningar mot den egna personen som gör att deras självkänsla bryts ned och skadas. Ofta kan en psykisk misshandel också falla under brottet olaga hot om någon hotar med våld eller annan gärning mot en person. Inte sällan blir det en situation där ord står mot ord eftersom den psykiska misshandeln oftast sker när ingen annan ser eller hör. Du har kanske hört talas om brottet grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning? Om en person begår flera brottsliga gärningar mot en närstående eller tidigare närstående person och om dessa gärningar var och en utgjort ett led i upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla kan han/hon dömas för grov fridskränkning. Begås gärningarna av en man mot en kvinna han är eller tidigare varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden döms mannen för grov kvinnofridskränkning. Hur ska jag hjälpa en elev som utsätts för utpressning? 10 FRÅGA En skolelev har berättat att hon tvingats betala pengar för att slippa bli mobbad. När hon berättade för skolkuratorn sade kuratorn detta till rektorn. Rektorn kallade in den utsatta flickan och alla elva mobbare som hon betalat totalt kronor till för att få vara ifred. De fick sitta i samma rum och flickan skulle berätta hur hon kände sig för sina plågoandrar. Hon upplevde detta som en kränkning. Mobbningen fortsatte sedan med nya krav på pengar. Flickan vill nu inte berätta för skolan och inte för sina föräldrar. Hon är minderårig. Hur ska jag som brottsofferassistent agera för att hjälpa henne? SVAR Jag blir upprörd när jag läser hur skolan och kuratorn har agerat. Den här flickan måste ha tappat allt förtroende för vuxna. Jag förstår mycket väl att hon känner sig kränkt. Med tanke på att hon är minderårig tycker jag att du ska försöka övertala henne till att låta dig berätta vad som hänt för hennes föräldrar. Kalla dem till ett samtal tillsammans med flickan om du har möjlighet. Därefter tycker jag att händelsen ska polisanmälas. De som mobbat flickan har också utövat utpressning emot henne och utsatt henne för olaga hot. Det är viktigt att agera som vuxen inför sådana här brott och barn och ungdomar måste förstå allvaret i detta. Därefter tycker jag att föräldrarna ska kontakta Skolverkets barn- och elevombud, BEO, och anmäla det inträffade. BEO kan utreda vad som hänt och i vilken omfattning skolan agerat på ett korrekt och tillräckligt sätt. Alla skolor som lyder under skollagen måste följa Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Skolans rektor är ytterst ansvarig och får inte fatta beslut som innebär att barn eller elever utsätts för någon form av kränkande behandling. Skolan ska se till att elever inte utsätter andra elever för kränkande behandling. När så ändå sker ska skolan hjälpa den utsatta eleven. I det här fallet känns det som att skolan inte tagit sitt ansvar om det gått till så som du beskrivit. BEO företräder elever i domstol om det skulle bli en fråga om att begära skadestånd av skolan. Detta kan bli aktuellt om det kommer fram att skolan inte gjort allt som borde gjorts för att stoppa kränkningen av den här flickan. Man kontaktar BEO antingen genom att skriva till Barn- och elevombudet, Stockholm, eller ringa Det går också att skicka e-post till Ett brottsoffer behöver ofta information om sina rättigheter både före, under och efter förundersökning och rättegång. Därför har BOJ tagit fram skriften Brottsoffret & rättsprocessen. Författare är advokat Eva Andersson, som svarar på läsarnas frågor i denna tidning. Skriften är avsedd som ett hjälpmedel för brottsoffer och deras anhöriga, vänner och arbetskamrater samt de som arbetar praktiskt med brottsofferfrågor. 2/ Har du frågor till brottsofferjuristen Eva Andersson? Skicka dem till tidningen brottsoffer Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får. Beställes via

12 tema Utsatt på Nätet Brottsplats Internet För många unga utspelar sig det sociala livet på Nätet. Där chattar och mailar de, där skickar de bilder och gör egna filmer. Men Internet är också en brottsplats. Offer för mobbning hängs ut. Och män letar efter sårbara tjejer att utnyttja sexuellt. På Internet finns barnpornografin. Unga tjejer utsätts dagligen för ofredande när de vill delta i det offentliga rummet Internet. t tidningen brottsoffer 2/

13 tema Utsatt på Nätet Digitala hot når ända in i hemmet När Emma, 13 år, fick hot från mannen hon lärt känna på en Internetsajt berättade hon för sina föräldrar. Familjen tog kontakt med brottsofferjouren i Östra Skaraborg. Stödperson Kerstin Thunborg har tagit sig an ärendet. Hon har kontaktat VDn för sajten, en Internetspecialist, polisen och samtalat med hela familjen. Kerstin Thunborg är aktiv stödperson vid brottsofferjouren i Östra Skaraborg. Hon ger stöd till en 13-årig tjej som utsatts för hot och närmanden från en man via Internet. Det enda man vet om mannen är att han ibland utger sig för att vara 15 år, ibland 22 år. Det och att han jagar tjejer på sajten kamrat.se. Vi kan kalla tjejen som Kerstin hjälper för Emma. Emma var ute på kamrat.se. Den här mannen fick kontakt med henne. Först var han väl trevlig, och sedan övertalade han henne att flytta över till MSN, berättar Kerstin Thunborg. Mannen blev hotfull Kerstin har själv nyligen haft tonårsbarn och är bekväm med att möta tonåringar och kan en del om det sociala livet på Internet. Och det har hon nytta av nu. Mannen som Emma kontaktades av blev sedan hotfull. Han försökte tvinga henne att skicka bilder på sig själv, avklädda, och skrev en massa perversa saker. Då blev hon rädd och berättade vad som hänt för sina föräldrar. Jättebra att hon vågade berätta! berömmer Kerstin. Mannen var hotfull. Han skickade massvis med SMS och hotade henne. Han skriver att om hon inte skickar en nakenbild inom tio minuter kommer något hemskt hända hennes mamma. Så kommer ett nytt SMS. Nu har du nio minuter på dig. Och ett nytt igen, nu har du fem minuter på dig, beskriver Kerstin. Loggar och SMS som bevis Familjen polisanmälde ärendet. Kerstin kontaktade Mats Andersson, välkänd för att bedriva spaning mot pedofiler och nätraggare som jagar barn och ungdomar för sexuella ändamål. Mats Andersson var trevlig och vänlig, men väldigt upptagen. Kerstin valde att kontakta ansvariga för sajten kamrat.se och polisanmäla. Kerstin skrev till VDn för kamrat.se. Han såg allvarligt på det hon berättade och menade att han kände igen beskrivningen av mannen. Han har jagat tjejer på sajten förr. Eftersom samtalen med Emma förts över till MSN, var de inte längre registrerade i kamrat.ses logg. Men VDn kunde spåra och ta fram de samtal som förts fram tills flytten till MSN. Polisen fick dessa sajtloggar och Emmas mobiltelefon med ett hundratal SMS och meddelanden från gärningsmannen. Dessutom skickades två hot medan polisen hade hand om telefonen. Men det räcker inte för att inledda undersökning och polisen lade snabbt ner ärendet. Eftersom straffvärdet inte är över två år på det brott mannen misstänks för har inte polisen befogenhet att beslagta hans dator eller telefon och på det viset samla tekniska bevis, berättar Kerstin. Den begränsningen i polisens befogenheter kände Kerstin inte till innan. Hade Emma träffat mannen och han till exempel tagit på henne, hade polisen kunnat agera. Så sade polisen, enligt Kerstin. Senare uppger polisen att man har 300 ärenden per månad på fyra handläggare och måste sålla. Nu oroar sig Kerstin för att mannen finns där ute och jagar tjejer. Tjejer som kanske inte berättar för sina föräldrar eller polisanmäla. Polisen har i alla fall skickat det nedlagda ärendet 12 tidningen brottsoffer 2/2008

14 Ordlista adda lägga till någon/något, görs ofta i chattar och på communities blocka stoppa/blockera någon från t ex chatt eller community blogg kort för webblogg, en loggbok/dagbok på nätet chatta att tala i realtid med någon på Internet via textmeddelanden chattlogg sparat innehåll från ett chattsamtal community eller nätgemenskap är en social mötesplats på internet med tjänster som t ex gästbok, blogg, intern e-post, bildgalleri och kompislistor Facebook snabbt växande community med medlemmar världen över grooming att ta kontakt med barn i sexuellt syfte Kamrat.se mötesplats på Internet MMS utökning av SMS, förutom text kan man skicka ljud, bilder och filmsekvenser MSN Messenger ett chattprogram, kommunikationen sker i realtid via textmeddelanden, smileys, mikrofon och webbkamera messa skicka skrivna meddelanden med mobiltelefonen, SMS, ett meddelande är ett mess till Rikspolisstyrelsen och menar att man där nu har koll på mannen. Kerstin fortsätter förstås att ge stöd till Emma och hennes föräldrar. Alla mår dåligt. Kerstin har samtalat många gånger med dem och hon har varit hemma hos dem och träffat Emma och hennes mamma. Mamman är orolig och bekymrad och tyckte Emma var förändrad. Emma verkar faktiskt vara mest redo att gå vidare nu, säger Kerstin. Kanske finns det saker Emma inte vill berätta i närvaron av föräldrarna för att bespara dem det, funderar Kerstin. Pappan åkte hemifrån med småsyskon när BOJ kom, men Kerstin hann träffa honom lite grann. Han mår nog sämst. Honom behöver jag tala mer med. illustration erika nydahl Pappan är varit mycket upprörd och fokuserad på vem gärningsmannen är. Finns han i deras närhet? Är det någon de är bekant med, grannen eller någon som rent av kan se dem dagligen? Mannens reaktioner tror Kerstin delvis är kopplade till försök att i efterhand skydda familjen. Men hon tror att han behöver försonas med att gärningsmannen nu i alla fall slutat trakassera och hota flickan och inte tar sig in i deras vardag längre. Kränker integriteten När ett SMS med ett hot kommer rakt in i vardagen, i köket och den trygga privata zonen är det integritetskränkande. Det går inte att veta om din osynliga fiende är mittemot dig, i en annan stad eller någon du aldrig sett på andra sidan jordklotet. t MySpace community som är särskilt populär bland musiker och musikintresserade eftersom man kan lägga ut låtar för andra att lyssna på Playahead svensk community som är populär bland tonåringar Porrigt.se mötesplats på Internet smileys uttryckssymboler, även kallade emoticons, som indikerar sinnesstämningar i SMS, text- och e-postmeddelanden t ex :-) glad och :-( ledsen, arg Snyggast.se en mötesplats på Internet där man skickar in bilder, många skickar avklädda bilder och får betyg på och kommentarer om dessa squilla kolla om någon finns med på BRIS varningslista på (unga kan kolla signaturer och anmäla de dem vill varna för) webbkamera en digitalkamera som kopplas till datorn och skickar bilder i realtid mellan de som chattar. Kallas webcam. Att webcama eller göra en webcamshow kan innebära att man poserar naken mot ekonomisk ersättning. tidningen brottsoffer 2/2008 Källa Medierådet 13

15 t Den situationen är obehaglig och svår att hantera, konstaterar Kerstin. Att inte veta var gärningsmannen finns ens när brottet begås skapar osäkerhet och obehag. Kerstin är besviken över att polisanmälan omedelbart lades ned. Först verkade de så intresserade och både jag och familjen hyste hopp. Men så lade man ner. Jag ska följa upp och fråga varför. Det vet vi inte riktigt idag, säger hon och fortsätter: Och jag släpper på intet sätt familjen för det, säger Kerstin. Hon berättar också att hon beställt blanketter från Brottsoffermyndigheten så att familjen kan söka kränkningsersättning. Det kan bli någon form av plåster på såret kanske, hoppas hon. Att ge stöd till en tjej och hennes föräldrar i den här typen av brott skiljer sig egentligen inte från de stödinsatser hon annars gör. Att lyssna, ta reda på och finnas där är det centrala. Stödinsatsen är inte det svåra här, att hjälpa till att få upprättelse är värre. Det finns mycket kring lagarna, tekniken och bevisinsamlingen som Kerstin tycker är svårt att förstå och få reda på som stödperson i en lokal brottsofferjour. Och inte kan det vara lättare för brottsoffren, särskilt om de är unga och ensamma. Anmäla och bevisa IT-brott Finns det kränkande uppgifter om dig på Internet? Kontakta i första hand ansvarig för webbsajten för att ta bort uppgifterna. Finns det ingen ansvarig att få tag på, kontakta Datainspektionen. Får du oönskade meddelandena via e-post eller via chattprogram? Skickar någon nakenbilder på sig själv eller berättar om sexuella handlingar kan det vara sexuellt ofredande. Utsätts du för trakasserier eller hot personligen på Internet ska du också spara bevisen och anmäla händelsen. Olaga hot är den vanligaste brottsrubriken. Spara bevisen och anmäl ofredande eller hot. Låt meddelanden ligga kvar oförvanskade i telefonen eller e-postkorgen, annars riskeras viktig information att gå till spillo. På MSNn: Slå på spara konversationen. Svårt lagföra IT-brott mot unga Polisen kan spåra gärningsmännen via IP-adressen. Men lagen begränsar rätten att begära ut IP-adress om brottet inte ger mer än böter. Många ungdomsbrott läggs därför ner. Olaga hot och sexuellt ofredande är legio bland unga på Nätet. Det säger Anders Ahlqvist, chef för Rikskriminalens ITbrottssektion. Han tar ett vanligt exempel: Två personer chattar. De känner inte varandra. De blir osams och den ena uttalar hot mot den andre. Det är inte alltid sådana olaga hot anmäls. Och anmäls det kan tyvärr polisen inte göra mycket. De hoten ger inte mer än böter i straffskalan. Och då har polisen inte rätt att begära abonnentuppgift, d v s IP-adress från tele operatören. Skyddet av individens integritet går före enligt Lagen om elektronisk kommunikation. Har polisen fått bevis i elektronisk form kan de lätt spåra gärningsmannen om de kan få ut en IP-adress. Via IPadressen kan de spåra vem som skickat meddelandet och när. Lagstiftningen är ett problem. Vi kan inte spåra vem som skickat till exempel ofredande bilder, konstaterar han. Ungdomsbrotten på Nätet anmäls säl- lan och de som anmäls kan man alltså sällan utreda. I artikeln intill lägger polisen ner ett ärende för att de menar att de inte kan beslagta en dator om det inte är mer än två år i straffskalan. Stämmer detta? Asch, det där med två år spökar alltid. Alla kan inte allt. Om en dator ska beslagtas är ett åklagarbeslut, suckar Anders Ahlqvist. Han tycker att man ska begära överprövning av ett nedläggningsbeslut om man misstänker att beslutet är felaktigt. Då tar en chefsåklagare beslutet. Kanske han kan ta reda på mer. Stöter du på material på Internet som du upplever som hotfullt, obehagligt eller rent av brottsligt kan du anmäla det till polisen. Skicka länkar till polisen och beskriv det du vill informera om. Att sprida eller spara barnpornografiska bilder är brottsligt. Viktigt till dig som anmäler barnpornografi: Spara aldrig ner eller skicka bilder som bevis. Det är brottsligt att lagra och sprida barnpornografiska bilder. Skicka enbart adress och länk till Källa Rikskriminalpolisen 150 IT-poliser I Sverige finns idag 150 utbildade IT-specialister hos polisen och de finns på alla polismyndigheter. De har mycket att göra och prioriterar ofta grova våldsbrott. Anders Ahlqvist menar att polisen är en spegel av samhället i stort. Alla behöver lära sig mer om säkerhet på Nätet. Alla kan få igång en dator, men få kan hantera IT-världen med samma förnuft som den fysiska världen. Olaga hot och olika sexualbrott är vanliga IT-brott bland unga. Allra vanligaste IT-brottet är dock bedrägerier. De som råkar ut för bedrägeri på Nätet är människor i alla åldrar. Det är ofta varor som säljs utan att levereras eller att någon köper dem utan att betala för dem. Ibland är det frågan om olagliga varor. Anders Ahlqvist exemplifierar: En man säljer en Xbox på Nätet för halva ordinarie pris. Köparen kontaktar säljaren, som säger att han ska till Thailand nästa dag, men får han pengarna samma kväll är Xboxen köparens. Köparen sätter in pengar på kontot, men någon Xbox får han aldrig. I fysiska världen är det detsamma som att det står en person bakom en buske och vill ha pengarna i handen och lovar återkomma med Xboxen senare. Bedrägerier som inte skulle kunna genomföras i verkliga livet genomförs dagligen på Nätet, menar Anders Ahlqvist tidningen brottsoffer 2/2008

16 tema Utsatt på Nätet Flickor extra utsatta för fula gubbar även på Internet Internet kan vara ett forum för män som söker kontakt med unga tjejer för att utnyttja dem sexuellt. Brottsförebyggande rådet, Brå, har undersökt hur männen går till väga och hur vanligt det är att unga tjejer utsätts. I Brås rapport från 2007 Vuxnas sexuella kontakter med barn på Internet framkommer att merparten av de unga tjejer som är ute på Nätet (och det är de allra flesta) kontaktas av vuxna som vill ha någon form av sexuell relation med tjejerna. En hel del män använder nämligen Internet som ett redskap att lägga ut så många krokar som möjligt för att få tag i en tjej att utnyttja sexuellt. En del av männen vill ha omedelbar tillfredsställelse genom att skriva sexuella saker till tjejerna eller visa sitt könsorgan för dem i webbkameran. Vilket i sig är obehagligt för den utsatta och också ett brott. En del tjejer övertalas att träffa en person de lärt känna på Nätet och utsätts då inte sällan för sexuella övergrepp. Den övertalningen tar tid, men männen är ofta manipulativa och ihärdiga. Brå har kartlagt hur de går till väga och vilka tjejer som faller offer för det som ibland kallas grooming. I Brås rapport, där man genomfört enkätundersökningar och följt polisanmälda ärenden, konstateras att många män jagar unga tjejer på sajter och communities för unga. Vanligt är att männen bygger upp ett förtroende genom att bekräfta och lyssna på tjejen. Männen övertalar en tjej de fått kontakt med att flytta chattkontakten från ett öppet chattforum till ett MSNmessenger. Då kan ingen annan ha insyn i vad som sägs och det blir en mer privat kommunikation. Sedan försöker de få tjejens mobilnummer. Lyckas detta är det ett steg närmare att bli personlig. Männen manipulerar Dessa män är alltså oerhört manipulativa. Det vanligaste är att de söker skapa en vänskaps- eller kärleksrelation med sitt offer via messen. Allt syftar till att övertala tjejen att träffas. Ofta i en annan stad. Tjejen instrueras att till sina föräldrar säga att hon ska besöka en kompis över helgen. Ibland är det öppet att det handlar om att träffas för att ha en sexuell kontakt, men vanligast är tal om att träffas, fika, göra något, kanske se en film. Ofta sker övergreppet redan första gången, enligt Brå-rapporten. En annan strategi mannen använder kan vara att locka med modelljobb. Inför detta ber han kanske om bilder. Han smickrar henne, säger att hon är snygg och vill se mer. Bilderna kanske han säljer eller sprider vidare. Han tjatar om att ses för att prata om modelljobbet. Slutligen framkommer i Brå-rapporten att det kan handla om att mannen är öppen med att han vill köpa sexuella tjänster. Han lovar pengar och försäkrar henne om att det sköts snyggt. Hon har oftast innan dess förmåtts posera naken via webbkameran för honom för att ge tillfredsställelse. Sakta skjuts gränsen för vad som är okej att gå med på. Ibland hotar mannen med att sprida dessa bilder om hon inte ställer upp. Dessa män är ihärdiga. De börjar med att lägga ut krokar hos många olika tjejer, och sedan arbetar de successivt för att vinna tjejens tillit och tjata sig till att de ska träffas. De lovar vänskap, pengar och jobb. De mest sårbara i farozonen Tjejerna då? Hur resonerar de? De består av tre typer enligt Åsa Landberg, Rädda Barnen. De grundlurade, det vill säga de som tror att mannen är jämnårig. De nyfikna som vill testa gränserna. De har det relativt tryggt i sin livssituation, men vill undersöka gränser och testa sig emot nya bekantskaper via Internet. Och de som är sårbara. De har en svår livssituation. De har kanske blivit mobbade och trakasserade i skolan, har det fattigt och bråkigt hemma och berusar sig ofta och så vidare. Dessa tjejer mår dåligt och 70 procent av tonårstjejerna har varit med om en oönskad sexuell kontakt via Internet. Hälften av dessa före 15 års ålder. Tjejerna upplevde oftast kontakten som obehaglig eller mycket obehaglig. Var femte möte mellan en tjej och en man som inlett kontakt på Internt slutar med sexuellt övergrepp. t tidningen brottsoffer 2/2008 Det händer i stort sett varje dag att gamla gubbar addar på MSN och frågar om man vill titta på när de onanerar i webbkameran. ur Brås rapport Vuxnas sexuella kontakter med barn på Internet Mer än 95 procent av unga mellan 12 och 16 år använder Nätet. Hälften dagligen. Merparten chattar. Särskilt tjejerna. De flesta sitter ensamma på sitt rum. Hälften har egen dator på sitt rum. 15 procent har webbkamera. s Källa Brå och Medierådet 15 15

17 t är sämre skickade att skydda sig själva. De är mer benägna att låta sig luras av en person som säger sig vilja ge dem just det de saknar; vänskap, kärlek, skoj och pengar. Det är oftast de sårbara tjejerna som männen lyckas förmå att verkligen träffas. De som kanske trakasserats i skolan och inte tror att de är attraktiva. En dag går de in på snyggast.se och får högt betyg på en bild på sig själva. De går ett steg längre, tar av sig tröjan och får högre betyg. Lite mer avklätt ger mer poäng. Det är på det här sättet tjejerna gradvis hamnar i männens grepp. De flesta tjejer blockar männen direkt när de förstår att männen vill något sexuellt. Könsmaktsfråga Brås undersökningar visar att det finns offentliga (om än virtuella) rum i dagens svenska samhälle där barn och unga inte kan vistas utan att löpa risk för att utsättas för olika former av sexuellt ofredande. De utsatta är absolut oftast tonårstjejer, även om killar också ofredas. Förövarna är män. Brå konstaterar att sexuella Internetkontakter kan kallas för ett könsmaktsrelaterat brott. Tjejernas handlingsutrymme inskränks och tjejer kan inte obehindrat och på lika villkor vistas i de offentliga virtuella rummen. foto jan håkan dahlström Konsekvenser för brottsoffret Unga som utsatts för olika sexuella kontakter via Internet behöver stöd. De känner sig lurade. De litade på någon vuxen, men blev bara utnyttjade och svikna. Ofta drabbas tjejer som under uppväxten utsatts för svek av vuxna, inte minst föräldrar. De skuldbelägger sig själva. Tjejerna har ofta själva gjort aktiva handlingar. Poserat i webbkameran, skickat bilder och kanske träffat mannen. Bilder och filmer finns på Nätet för alltid. Varje gång någon ser bilden de skickade för att få modelljobb eller filmen på övergreppet de utsattes för kränks de på nytt. Citat från en tjej under 15 år som förmåtts skicka bilder på sig själv: Det var en man som jag chattade med (community) som fick mig att lämna ut min MSN. Då pratade vi lite grann där, sedan ville han att jag skulle skicka bilder på mig själv. Jag skickade lite bilder bara mitt ansikte, inget sexuellt. Efter ett tag ville han få bilder på mig i string. Jag tvekade lite men han var ju så snäll. Jag skickade flera bilder. Sedan började han skriva en massa snuskigheter. Ville veta om jag pullat mig själv och skulle ha sex med mig på alla möjliga sätt. Då blockade jag honom och tog bort honom från min MSN. Citat från tjej under 15 år som ofredats på Internet: Vi chattade först på (community) och sedan via MSNmessenger. Han började tjata om att använda webcam. När jag kunde se så riktade han cammen mot sitt könsorgan och runkade för mig. Jag stängde ner direkt och blockade honom och vi har inte pratat sedan dess Rapporten kan beställas via Brottsförebyggande rådets hemsida tidningen brottsoffer 2/2008

18 tema Unga brottsoffer & Internet Vittnesmål sprids via Facebook Rättssäkerheten för unga har fått nya dimensioner i och med Internets senaste utveckling med mötesplats och bloggar. Det menar Barnombudsmannen Lena Nyberg vid en konferens 14 februari med temat Barnperspektivet i fokus. Omedelbart efter mordet på Riccardo, redan samma natt, kom en massa berättelser och fakta ut på Facebook om vad som hänt, berättade hon. Omedelbart efter mordet lade också unga ut information om vad de sett om mordet och vem de trodde gjort det på communities som Facebook. Barnombudsmannen ger detta som exempel på att det försiggår en sorts informell, parallell rättsprocess på Internet, där felaktiga fakta och rykten lätt kommer i svang. Här har vi ett nytt fenomen. Unga lägger ut information och vittnesmål på Nätet innan polisen ens vet att de är vittnen, konstaterar Lena Nyberg. Upprop mot våld En andra sida av myntet är den insats Anton Abele gjorde när han via en community samlade en massa människor som ville göra något för att stoppa våldet. Det var också som en reaktion på mordet på Riccardo. Anton Abele ville göra något. Och då gick han ut på Nätet, för det är det unga gör. Han startade en virtuell mötesplats för att nå så många som möjligt. Via Nätet kunde han nå ut till tusentals människor. Han uppmanade dem att komma till Kungsträdgården. Och 12 oktober mötte människor upp för att visa sin avsky inför våldet och sin vilja till förändring. Ett möte i real life som började på Nätet. Offer för e-mobbning lämnas aldrig ifred Många unga utsätts för trakasserier, hot och förtal via SMS, mail och chatten. E-mobbningen når offret överallt. Och i den elektroniska världen finns inga vuxna som ser och kan stoppa. Digitala och elektroniska kommunikationsmedel kan användas för att förtala, mobba, trakassera, hota och skada. BRIS och Friends är båda organisationer som erfar att det blir allt vanligare med så kallad e-mobbning. Hemmet är inte längre en frizon för den som blir mobbad. Så fort den utsatta slår på mobilen eller datorn och tar upp taskiga meddelanden och mail är friden förstörd. Vanligt förekommande Friends har gjort en undersökning bland drygt ungdomar om e-mobbning. Den visade att de allra flesta vet vem som mobbar dem via SMS, MMS, mail, e-forum eller chattmeddelanden. Tonåringar är mer utsatta och tjejerna något fler enligt denna undersökning som byggde på att besökare på Friends hemsida fick svara på en enkät. En tiondel blir ofta utsatta och de blir de genom alla möjliga kanaler samtidigt, mail, mobilen, Internet. E-mobbningen blir en del av den allmänna vardagliga mobbningen: Folk skriver att jag är ful och att dom vill att jag ska dö, i skolan ber dom mig gå hem och ta livet av mig, och på Internet tjatar dom om hur jobbigt det är att jag finns. Dom påstår att jag är fattig, tjock, ful, äcklig och allt sånt. Detta skriver en högstadietjej. En jämnårig kille berättar: Nån idiot har tagit ett kort på mig (utan mitt tillstånd) och har haft nöjet att animera en pinne som slår mig i huvet, sedan gjorde denna till en smiley på MSN. Pga det smidiga systemet för att spara en smiley på sin egen dator via några få knapptryck så har nu jättemånga personer denna smiley. Vuxna inte närvarande på Nätet BRIS erfar också att de som mobbas är mer otrygga. De nya arenorna för mobbning gör att barnen blir oftare utsatta och aldrig kan känna sig helt fria någonstans. Det är också en stor del, mellan hälften och en tredjedel, som får anonyma hot, trakasserier och taskigheter skickade till sig. Mail, SMS, MSN, chatt och andra kommunikationsmedel är också arenor där inga vuxna finns. Och när vuxna inte är närvarande ökar risken för mobbning, enligt de erfarenheter BRIS har. Thomas Jonsland, ansvarig för BRISchatten efterlyser ett större vuxenintresse för vad barnen gör på Internet. Vuxna ska fråga Vad gjorde du på nätet igår? lika gärna som Hur var det i skolan idag? Medierådets undersökning Ungar & Medier bland 9-16-åringar visar att Internetanvändandet kryper ner i åldrarna. Egenpublicerat material i form av text och bilder på Nätet ökar lavinartat, men vuxenvärlden följer inte med utvecklingen. foto damien jung Läs mer om konferensen Barnperspektivet i fokus på

19 Alexandramannen en berättelse om vår tids största nätsexhärva Av Katia Wagner Förlags AB Weinco (234 sidor) Ingen annan lyssnade på tjejerna Katia Wagner har skrivit boken Alexandramannen. Hon menar att tjejerna som föll offer för honom var övergivna av vuxenvärlden. Ingen har heller lyssnat på dem efteråt. De for illa under rättsprocessen. Många mår dåligt av det än idag. Den så kallade Alexandramannen, Atheer Al Sulhary, dömdes för ett år sedan till fängelse för sexbrott mot närmare femtio unga tjejer. Han dömdes för att ha använt täcknamnet Alexandra på Internet och lurat eller tvingat tjejer att ha sex med eller sälja sex till Alexandras favoritkund, nämligen Atheer Al Sulhary själv. Katia Wagner har talat med sex av de tjejer som Alexandramannen våldtagit och utnyttjat. Hon har lyssnat på tjejerna och hört deras berättelser. Alla olika, men en sak gemensam de hade ingen vuxen att tala med om vad som pågick. Ingen vuxen frågade vad de gjorde på Nätet eller talade om vad som är okej och inte okej i relationer. Vare sig i verkliga livet eller på Nätet. De var på olika sätt lätta offer för Alexandramannen, menar Katia Wagner. När de råkat in i Alexandramannens grepp fanns ingen klok vuxen att stämma av med. Ingen att rådfråga. Tjejerna vågade inte berätta. Att de förmåtts posera nakna. Att de lämnat ut sitt mobilnummer. Att de åkt iväg för att träffa honom och sälja sex. De kände sig delaktiga och skulle de berätta skulle de bestraffas, befarade de. En anledning till att tjejerna tiger om Atheer Al Sulharys försök till kontakt är att de riskerar att bli avstängda från Nätet om de berättar sådant. Att bli avstängd från Internet är som att få utegångsförbud. Ungas sociala umgänge sker på Nätet idag, menar Katia Wagner. Berättade inte för någon De har också burit sin hemlighet om övergreppen länge innan de berättat. E frågar skolkuratorn vad som skulle hända om en person berättade att hon låtit sig övertalas att sälja sex till en man hon inlett en relation med på Nätet. Då svarar skolkuratorn att föräldrarna skulle informeras, sedan polisen och så får man tala med en psykolog. Då väljer E att bära bördan själv. 18 tidningen brottsoffer 2/2008

20 tema Utsatt på Nätet Alexandramannens offer berättar Det är sex tjejer vi får träffa i boken Alexandramannen; M, J, L, S och E kallas de. E hade vid 14 års ålder sex mot betalning med Alexandramannen. Efter att ha försökt ta livet av sig berättar hon vad som hänt. Rättegången blir uthärdlig tack vare målsägandebiträdet. Jag kände att hon fanns till för mig. Om hon varit med från början skulle jag ha vågat berätta mer. Och så kanske jag inte känt mig så himla rädd. Vi möter 12-åriga M som förmåtts göra webcamshower och skickat sina bilder till Alexandramannen. Han fälls för att ha utnyttjat henne sexuellt fem gånger. M själv drömde om att bli modell och tycker Alexandramannen var snäll. Själva sexet var bara något hon gjorde. Att det är killarnas önskemål som styr tycker M hon fått lära sig från början./ /Hemma hos kompisarna har de tittat en hel del på porrfilm och porr på Internet. Det gör alla säger hon. Det är där M lärt sig hur sex går till. Att det är killen som ska njuta, att det är hans utlösning som räknas, att tjejer ska posera, stöna och stånka. Det där med filmen tycker M är värst. Att den kom ut och alla såg den i skolan och hon fick dåligt rykte. Allt annat kan hon lägga bakom sig, men filmen finns kvar där ute. J är 15 år när hon får kontakt med Alexandra på porrigt.se. J mår dåligt. Hemma var det bråk jämt. Hon hatade skolan och ingen bryr sig. Alexandra blev en som lyssnar på henne. Alexandra tjatade på henne att hon kan få jobb som eskort. J åkte ner till Malmö för att sälja sex till Alexandras bästa kund. På ett sätt var Alexandra den första vuxna som jag kände lyssnade. Jag tydde mig till henne. Det var skönt att sitta hela nätterna i cybervärlden och skita i allt utanför och chatta hej vilt. Det som hände i Malmö var riktigt hemskt. Men det värsta var nog ändå att Alexandra svek. Det knäcker mig nästan mer. L tvingades vid 13 års ålder ha oralsex flera gånger och samlag en gång av Alexandramannen. L mår mycket dåligt ännu tre år efter övergreppen. Hon går inte i skolan, hon får ständiga raseriutbrott och panikångestattacker. Hon har ätit antidepressiva i månader. S tvingas vid 13 års ålder ha oralsex med Atheer och tar emot 400 kronor för det. S är taskig mot andra, särskilt illa ut råkar en spinkig kille med mycket rakvatten. Han liknar Atheer tycker hon. P 14 år sålde sex till Alexandramannen för att ge pengarna till sin mamma. Mamma tog emot flera tusen, utan att ta reda på var de kom ifrån. Visst var jag glad åt att vi kunde äta ordentligt, men en del av mig ville bara slänga ut maten. Hur det blev för de tjejer som ställde upp och berättade för polis, föräldrar och i rättssalen är också en beklaglig historia, menar Katia Wagner. Tjejerna har farit illa i mötet med rättssystemet. De beskriver att rättsväsendet bara intresserat sig för sitt mål och att fälla. Ingen har brytt sig om hur tjejerna mår, säger Katia Wagner. Tvingades vittna En tjej, L, mådde väldigt dåligt och ville inte ställa upp i rättegången. Hennes föräldrar ville också bespara henne detta. Men då mer eller mindre tvingades hon. 22 tjejer förhördes av polis utan att få målsägandebiträde. Jag ställer frågan Är det okej att lämna unga tjejer i sticket på det här viset? Som exempel på hur tjejernas välbefinnande åsidosatts för att driva målet framgångsrikt påminner Katia Wagner att alla tjejer kallades tillbaka till hovrätten. Även de vars åtalspunkt inte överklagats. Åklagaren ville ha alla där för att visa systematiken och förstärka intrycket av vilka metoder Alexandramannen använt, säger Katia Wagner och menar att omsorgen om de utsatta brast. Tjejerna har klarat sig olika bra efter rättegången. Många mår dåligt. De hade behövt tala med en klok vuxen som lyssnade på dem, någon som sorterade ut vad de varit med om, tycker Katia Wagner. Många tjejer har saknat att få berätta för någon som inte förebrår dem. Vuxenvärlden sviker Vuxenvärlden överger barnen på Internet. Unga och barn är infödda Internetanvändare. Vuxna är inlärda. Det är skillnad. Vuxna står handfallna inför det faktum att Internet är en del av det sociala livet för unga. Kanske lika påtagligt och viktigt som det verkliga. Vuxna måste bry sig och prata med de unga om att det de gör, till exempel ta bilder och skicka till kompisen, kan få konsekvenser. Lägger du ut en bild på Nätet och trycker på enter kan du aldrig ångra det. Det finns ingen ångerknapp för detta. Nu efteråt har många tjejer ångest för att bilderna och filmerna de tagit själva och som Atheer Al Sulhary spridit. De finns kvar därute och vem som helst kan se dem när som helst. Den ångesten måste de leva med. Katia Wagner menar att tjejerna farit illa av vuxenvärldens oförstående bemötande och ovilja att verkligen lyssna. Hon menar att rättsväsendet lämnat tjejerna i sticket. Och hon efterlyser att samhället träder in och stiftar lagar och mobiliserar och utbildar polis med flera för att skapa regler för de unga som dagligen är ute ensamma, utan övervakning och vägledning i det virtuella samhället. tidningen brottsoffer 2/

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD Språk, kultur och etnicitet i brottsofferstödet? Presentation av projekt Stöd på eget språk Brottsofferjourernas Riksförbund 2006-2009 Brottsofferjourernas Telefoncentral Projektmedel

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING LIKABEHANDLING Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer