Bredbandsstrategi - förstudie

Transkript

1 Revisionskontoret PM NR 9/2014 Bredbandsstrategi - förstudie Fredrik Ljunggren Januari 2015 Postadress: Revisionskontoret, J A Hedlunds väg 5, Kristianstad Besöksadress: Ambulansvägen, Hus 19, Centralsjukhuset Kristianstad Telefon (växel): Fax: Organisationsnummer: Internet:

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Syfte Revisionskriterier Metod och genomförande Bredbandsstrategin i Sverige och Region Skåne Fiberutbyggnaden i Region Skåne Regionens bolag SkåNet AB Skånskt bredbandsforum Granskningsområden och resultat Hur stor del av Skånes invånare och hushåll har idag tillgång till bredband (100 Mbit/s)? Hur är fördelningen mellan operatörsbundet utbud och bredbandsuppkoppling med valfri operatör typ öppet stadsnät? Finns områden där bredbandsutbyggnad inte är ekonomiskt försvarbart? Hur många berörs? Hur arbetar regionen med utbyggnaden av bredband och hur överensstämmer detta med uppsatta mål och visioner? Vem har kontroll över att målet för bredbandstillgängligheten uppnås? Hur rapporteras projektet och till vem? Vilka resurser finns att tillgå och hur samarbetar man med kommuner och andra aktörer? Vilka kommuner har avtal med Region Skåne beträffande bredband (tex SkåNet)?. 12 Bilagor Tabell 1 Hur medborgaren i Region Skåne ansluter till Internet Tabell 2 Medborgarens val av Internetoperatörer i Region Skåne

3 3 1. Sammanfattning Förstudiens övergripande frågeställning har varit att undersöka hur arbetet fortskrider för att nå målet om att 95 % av medborgarna i Region Skånes ska ha bredband med en hastighet av minst 100 Mbit/s till hade 43,7 % av Regionens hushåll tillgång till bredband enligt Post- och Telestyrelsen (PTS), vilket var en ökning med närmare fem procentenheter jämfört med Ett skånskt bredbandsforum har inrättats under 2014 där Region Skåne sitter tillsammans med representanter från marknadens aktörer, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne för att om möjligt påskynda arbetet. Region Skåne har inget offentligt ansvar för bredbandsinfrastrukturen. Grundprincipen är att marknaden ska stå för utbyggnaden. Flera kommuner i Regionen har däremot egna sk öppna stadsnät 1 och framtagna policys/strategier för bredbandsutbyggnad. Bolaget SkåNet AB är motorn i Regionens arbete med att på alla sätt underlätta och driva på utbyggnaden av bredband. Kommunerna har ett stort ansvar då de beslutar om detaljplanerna där framtida fiber skall grävas ned. SkåNet har där varit behjälpliga med arbetet att ta fram kommunens strategi eller hjälpt till och granska avtal när kommunen valt att handla upp drift/underhåll av öppet stadsnät. För att ha en möjlighet att nå målet måste byalag och nybildade fiberföreningar få stimulans och hjälp med både tekniska frågor om hur man bygger fibernät samt administrativa om hur man söker bidrag och får ekonomi i sitt projekt. Det krävs nästan alltid en eldsjäl på orten som tar tag i dessa frågor och skapar intresse för att lyfta frågan i byalaget eller se till att det bildas en ny fiberförening för att bygga ut nätet på den lokala orten. Slutligen är det den enskilde medborgaren som avgör om priset för anslutning är rimligt kontra behovet av bredband. I Skåne finns i stort sett inga områden som inte åtminstone teoretiskt skulle vara lönsamma att bygga ut, men det finns så klart enskilda medborgare som bor ensligt och som därmed kan bli berörda. Antalet glesbebyggda hushåll i Skåne är dock så få att de inte i sig utgör ett hinder för att nå målet om 95 % bredbandsanslutning till Den sammanfattande bedömningen av förstudien visar att beslut, policys och riktlinjer gällande bredbandsstrategi för Skåne ligger i linje med att målen ska kunna nås. Studien visar på att SkåNet AB har en mycket viktig roll för att nå fortsatt utbyggnad på tex glesbyggden. Det vore därför av stor betydelse att se över om SkåNet har erforderliga resurser för att på bästa sätt få genomslag på de projekt bolaget driver för att nå Regionens mål för bredbandsstrategin. Förstudien föranleder inte i nuläget en fördjupad granskning av detta område men arbetet med bredbandsutbyggnad bör följas noggrant de kommande åren för att om möjligt sätta in fler resurser för att målen ska kunna nås. 1 Stadsnät ansågs tidigare vara kommunalt fibernät eller ett fibernät som drevs av tex ett kommunalt energibolag. Definitionen för stadsnät är numera vidare då de kan drivas av privata aktörer tex Telia. Att stadsnätet är öppet innebär att alla aktörer får lov att nyttja det då konkurrensneutralitet råder.

4 4 2. Inledning Enligt de övergripande målen för Skånes bredbandsinfrastruktur ska minst 95 % av Skånes hushåll respektive arbetsplatser ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s. Detta ska åstadkommas till en för slutkunden rimlig kostnad. Samtliga skolor och offentliga inrättningar skall erbjuda minst denna hastighet. All bredbandsutbyggnad ska dessutom ske genom öppna och konkurrensneutrala nät och erbjuda en hög IT-säkerhet och redundans. Denna studie skall utgå från medborgarperspektivet och skall kartlägga Regionens roll och ansvar för utbyggnaden av bredband i Skåne. 2.1 Syfte Revisorerna har genomfört denna förstudie med det övergripande syftet att undersöka bredbandsutbyggnaden i Region Skåne med inriktning mot vad som är igångsatt, hur planerna ser ut och hur agerandet sker gentemot kommunerna. De frågor som revisorerna vill ha belysta är: 1. Hur stor del av Skånes invånare och hushåll har idag tillgång till bredband (100 Mbit/s)? a) Hur är fördelningen mellan operatörsbundet utbud och bredbandsuppkoppling med valfri operatör typ öppet stadsnät? b) Finns områden där bredbandsutbyggnad inte är ekonomiskt försvarbart? Hur många berörs? 2. Hur arbetar regionen med utbyggnaden av bredband och hur överensstämmer detta med uppsatta mål och visioner? a) Vem har kontroll över att målet för bredbandstillgängligheten uppnås? Hur rapporteras projektet och till vem? 3. Vilka resurser finns att tillgå och hur samarbetar man med kommuner och andra aktörer? a) Vilka kommuner har avtal med Region Skåne beträffande bredband (tex. SkåNet)? 2.2 Revisionskriterier Revisionskriterier avser de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Följande revisionskriterier och dokument har använts i denna förstudie: Bredbandstrategi för Sverige, N2009/8317/ITP, 3 nov 2009, Näringsdepartementet Beslut att ta fram en skånsk bredbandsstrategi, Regionala tillväxtnämnden, 29 jan 2010 Bredbandsstrategi för Skåne, 12 april 2012

5 5 Beslut om Bredbandsstrategi för Skåne, Regionfullmäktige, 8 maj 2012 Bolagsordning SkåNet AB Beslut om bildande av ett skånskt bredbandsforum, Regionala tillväxtnämnden, 13 dec 2013 Beslut om Representation i skånskt bredbandsforum, Regionala tillväxtnämnden, 25 april Metod och genomförande Förstudien har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med berörda medarbetare inom främst Region Skånes helägda bolag SkåNet AB. Intervjuer har där genomförts med bolagets två anställda Lars Winther-Hansen (VD) och Per Torphammar. Vidare har några kommuner kontaktas och information har inhämtats från olika fiberföreningars hemsidor. Revisorskollegiets kontaktperson har varit Bo Lönnerblad och revisionskontorets projektledare för förstudien har varit Fredrik Ljunggren. 3. Bredbandsstrategin i Sverige och Region Skåne 2009 tog Sveriges regering fram en nationell bredbandsstrategi. Det övergripande målet är att Sverige skall ha ett bredband i världsklass. Vidare uttrycks målen: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Målen var ganska tydliga men det fastslogs också att det är markandens uppgift att göra investeringar i infrastruktur. Statens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet genom lämplig reglering. I Skåne tog därför Regionala tillväxtnämnden ett beslut i januari 2010 om att ta fram en bredbandsstrategi för Skåne. Bredbandsstrategin har tagits fram tillsammans med SkåNet AB och Kommunförbundet Skåne. Genom Kommunförbundet har de 33 skånska kommunerna givits möjlighet att påverka strategin. Region Skåne äger tillsammans med de skånska kommunerna (via Kommunförbundet Skåne) bolaget SkåNet AB som samordnar arbetet med att bygga ut bredbandsnätet i Skåne. Bredbandsstrategin för Skåne fasställdes slutligen av Regionfullmäktige i maj Målen för Region Skånes bredbandsinfrastruktur till 2020: Minst 95 % av Skånes hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s, till rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. All bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät.

6 6 Grunden för att uppnå dessa mål är en investering i ett utbyggt öppet fibernät i Skåne som byggs så nära slutkunden som möjligt. Även utvecklingen av mobilt bredband har stor betydelse för Skånes utveckling, men ett fibernät är grunden även för att kunna utveckla de trådlösa teknikerna. Region Skåne har inget offentligt ansvar för bredbandsinfrastrukturen i egentlig mening då Regionen inte själv bygger eller äger några fibernät. Grundprincipen är att marknaden ska stå för utbyggnaden. Flera kommuner i Regionen har däremot egna stadsnät och strategier för bredbandsutbyggnad. 3.1 Fiberutbyggnaden i Region Skåne. I Skåne började planerna för fiberutbyggnad ta fart strax efter millennieskiftet och en affärsplan fastställdes Projektet Bredband för Alla i Skåne (BAS) startades för att bygga ut sk svart fiber de digitala motorvägarna som behövs för att koppla samma alla större orter och samhällen. Region Skåne och kommunerna i Skåne tog fram detta ambitiösa program för att bygga infrastruktur till alla orter med fler än 200 invånare. Idén var att genom samverkan mellan Region Skåne, kommunerna i Skåne och marknadens aktörer åstadkomma ett bättre och mer sammanhållet nät och på kortare tid än vad som annars hade varit möjligt. Den första etappen inleddes 2003 och fullföljdes under Den innebar att samtliga kommunhuvudorter i Skåne bands samman liksom ett femtiotal andra orter. Den andra etappen, som inleddes under hösten 2004, var mer omfattande. I och med att denna etapp slutfördes under hösten 2005 var totalt 143 skånska orter anslutna till fibernätet. Den tredje och sista byggetappen i BAS-projektet var utbyggnaden till resterande orter, vilket var den mest omfattande etappen i projektet. BAS-nätet består idag av över km kabel med optisk fiber och ägs och drivs av Tele2 och 15 stadsnät i Skåne. Tele2 äger ca 70 procent av denna infrastruktur och stadsnäten resterande ca 30 procent av detta BAS-nät räknat i kabellängd. Uppskattningsvis bor över 70 procent av Skånes befolkning i områden som täcks av dessa fibersnät. I Skåne finns inga områden som inte åtminstone teoretiskt skulle vara lönsamma att bygga ut men det finns så klart enskilda medborgare som bor ensligt som därmed kan bli berörda. Antalet ensligt belägna hushåll i Skåne är dock så få att de inte i sig utgör en parameter som kan påverka målet om 95 % bredbansteckning till Expertisen inom området menar att på lång sikt måste Skåne, liksom andra framgångsrika regioner i världen, utveckla en IT-infrastruktur där varje hushåll får en egen fiberanslutning som möjliggör fullt utnyttjande av den enorma kapacitet som tex BAS-nätet erbjuder. De allra flesta hushåll får fortfarande nöja sig med den kapacitet som de gamla kopparledningarna som ursprungligen var avsedd för telefon kan erbjuda med ADSL-teknik 2. Framtidens tjänster som exempelvis HDTV via bredband och vård i hemmet kommer emellertid att kräva att kopparledningarna ersätts med optisk fiberkabel. 2 ADSL-teknik är en digital abonnentanslutning som nyttjar det befintliga telefonnätets kopparledningar för att brygga förbindelsen till Internet. ADSL-tekniken kan idag teoretiskt ge en max hastighet på Mbit/s nedströms (12 Mbit/s uppströms) om kunden bor mycket nära telestationen.

7 7 3.2 Regionens bolag SkåNet AB Region Skåne har valt att driva projekt kring bredband i sitt majoritetägda bolag SkåNet AB. SkåNet driver bl a ett samverkansprojekt med namnet Skånsk Nätkraft i syfte att främja samarbetet mellan stadsnäten och Tele2 och för att utveckla Skånes ITinfrastruktur ytterligare. En viktig målsättning med samarbetet är att användarna av nätet ska uppleva det som ett öppet sammanhållande nät som är tillgängligt på lika villkor för alla. Ett av SkåNets viktigaste uppdrag är att säkerställa en lokal bredbandsstrategi ute ibland Skånes kommuner. Därför har bolaget hela tiden försökt öka sin rådgivande roll gentemot regionens kommuner. VD redogör för hur viktigt det är att först ta fram en lokal bredbandstrategi i kommunen och se till att den överensstämmer med det övergripande målet. Det är stor skillnad om kommunen väljer att starta ett projekt i egen regi eller handla upp detta av en privat aktör. Det finns en risk att flera mindre samhällen och hushåll i kommunens ytterområden missar möjligheten att få fiber om inte strategin är väl genomtänkt från början. SkåNet har mycket goda kunskaper när det gäller att skriva en så heltäckande strategi som möjligt, men även när det gäller att granska de avtal som tas fram när en kommun vill handla upp tjänsten av en privat aktör. VD menar att det gäller att få in så mycket skrivningar som möjligt om framtida åtaganden om utbyggnad av fibernäten som möjligt annars finns en uppenbar risk att en kommersiell aktör väljer bort den mindre lönsamma glesbyggden. Under 2013 har tex uppdragsbaserad rådgivning avseende bredbandsstrategier genomförts mot Svalöv, Eslöv, Simrishamn, Höör, Hörby och Bromölla. Tanken är att regionens samtliga kommuner skall erbjudas hjälp med att ta fram en lokal bredbandsstrategi. Framtagna strategier och handlingsplaner skall hjälpa och underlätta kommunerna i sitt arbete för en övergripande bredbandsutbyggnad. SkåNet har vidare ambitionen att erbjuda speciella bredbandscoacher som kan hjälpa små byalag med att söka de bidrag som finns att få när man vill bygga ut ett lokalt fibernät. Marknaden har normalt en gräns för att minst % av kunderna i ett visst område ska teckna sig för bredband innan de är villiga att sätta igång ett nytt anslutningsprojekt. Det kan då krävas att den enskilde medborgaren organiserar sig och samla ihop sina grannar för att påvisa att det finns intresse för fast bredbansslutning. Detta kan ske genom befintliga byalag eller via befintliga villaföreningar eller genom att bilda nya lokala fibernätsföreningar. SkåNet har ambitionen att identifiera dessa för att aktivt hjälpa och samordna arbetet. Bedömningen som VD gör är att 2,5 tjänster behövs inom detta område för att underlätta och stimulera byalag och föreningar att lyckas med sina fiberprojekt. I december 2013 beslutade Regionala tillväxtnämnden att bilda ett skånskt bredbandsforum. SkåNet har fått i uppdrag att vara kansli för denna verksamhet och har uppdraget att utreda och ta fram underlag till forumets möten. Ett första möte har skett under hösten och personalen på SkåNet arbetar nu med de första frågorna/uppdragen som ska rapporteras till forumets styrelse. SkåNet har även ansvaret att ta fram de kartor som visar var näten dragits fram samt var alla de 306 noderna finns för vidarekoppling och anslutning av nya nät och kunder. Enligt VD håller SkåNet också reda på den mängd trafik som går i de olika fibernäten

8 8 för att möjliggöra en korrekt fördelning av de intäkter som trafiken ger för att de olika ägarna av fiber ska få den ersättning de har rätt till. Post- och telestyrelsen gör varje år den beräkning över antalet hushåll som har en bredbandsanslutning med hastighet över 100Mbit/s. Den senaste sammanställningen visade att 43,7 % av Region Skånes invånare hade tillgång till bredband i enlighet med målet (oktober 2013). Det var då en ökning med knappt fem procentenheter jämfört med Underlaget för beräkning av läget per oktober 2014 samlas nu in och SkåNet väntar sig att årets sammanställning skall vara klar i februari VD förklarar att bolagets finansiella överlevnad bygger på att de får uppdrag för att finansiera sin verksamhet. För närvarande beräknas den planerade bidragsdelen för 2015 inte vara tillräcklig för att täcka bolagets kostnader. Enligt bolagsordningen skall huvudinriktningen för finansiering av bolagets verksamhet på sikt vara självfinansiering genom de uppdrag som bolaget erhåller från olika intressenter samt genom stöd/bidrag som finns för detta ändamål. VD bedömer att en organisation på 6-8 medarbetare är optimalt för att fullt ut verka i alla de projekt och uppdrag som beskrivits ovan. Idag har bolaget två anställda (VD och en medarbetare). 3.3 Skånskt bredbandsforum I december 2013 beslutade Regionala tillväxtnämnden att bilda ett skånskt bredbandsforum. Syftet är att stärka samarbetet mellan berörda aktörer, utnyttja regionens samlade kompetens och att ge fokus åt genomförandet av insatser för att öka tillgängligheten till bredband. Region Skåne blir huvudansvarig och bjuder in representanter för de skånska kommunerna, Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne, näringslivet, akademin, ideella krafter och eldsjälar att medverka i detta forum. Uppföljning av verksamheten skall redovisas två gånger per år till nämnden. Forumet bildades formellt under våren 2014 och Regionala tillväxtnämndens presidium utsågs som Region Skånes representanter i styrgruppen. Region Skåne är vidare huvudman och finansiär för skånskt bredbandsforum. I styrgruppen ingår också en representant vardera från Kommunförbundet Skåne, SkåNet AB, Länsstyrelsen i Skåne, Lärosäten Syd, Företagarna Syd, Mobil Heights, Svenska stadsnätsföreningen, Sydsvenska handelskammaren, Telia, Tele2, Telenor samt ITUX 3. Forumets kansli funktion kommer att skötas av SkåNet AB vilket beskrivits tidigare. 4. Granskningsområden och resultat Nedan presenteras iakttagelser och bedömningar avseende de frågor som denna förstudie skall besvara. 3 ITUX Communication ingår i Com Hem-koncernen och driver konkurrensneutrala fibernät som är öppna för samtliga av marknadens aktörer.

9 9 4.1 Hur stor del av Skånes invånare och hushåll har idag tillgång till bredband (100 Mbit/s)? Enligt Post- och telestyrelsen senaste sammanställning har 43,7 % av Region Skånes invånare tillgång till bredband med 100Mbit/s eller mer (oktober 2013). Detta är en ökning med knappt fem procentenheter sedan Underlaget för 2014 samlas nu in och sammanställningen väntas vara klar i februari Hur är fördelningen mellan operatörsbundet utbud och bredbandsuppkoppling med valfri operatör typ öppet stadsnät? Iakttagelser Stadsnät ansågs tidigare vara ett kommunalt fibernät eller ett fibernät som drevs av tex ett kommunalt energibolag. Definitionen har numera blivit vidare då en del kommuner genom avtal låtit privata aktörer driva dessa stadsnät. Då tex Telia driver både stadsnät och verkar som privat aktör är det svårt att dra en gräns för vilka av deras kunder som är stadsnätkunder eller operatörskunder. Stadsnäten har uppskattningsvis mellan % av bredbandskunderna kring de orter där de erbjuder uppkoppling. Aktiva stadsnät finns i Båstad, Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Svalöv, Örkelljunga, Lund, Ystad och Kristianstad. Lunds stadsnät finns också i Lomma, Eslöv och Höör. I Trelleborg har allmännyttan sedan flera år ett avtal med Open Net (numera Telenor Open Universe) men bygger inte själv aktivt längre någon infrastruktur. I Malmö är bilden speciell där det finns en aktiv bredbandsenhet som ansluter nya kunder men endast en passiv infrastruktur. Där finns flera aktörer med flera olika stadsnät med tex Malmö kommuns bolag MKB Fastighet AB med en helt egen infrastuktur som försörjer lägenheter. I bilaga finns den statistik som Post- och telestyrelsen har tillgänglig i sin statistikdatabas (Se bilaga Tabell 1 och 2). Fördelning av marknadsandelar mellan de olika inbördes operatörerna i de öppna stadsnäten har inte gått att få fram. ITUX, som driver fyra fibernät i Skåne, svarar att de inte vill lämna ut denna information med hänvisning till sekretess mot deras tjänsteleverantörer. Kommunala bolag som tex Ystad Energi AB svarar att när det kommer till vilka tjänsteleverantörer som kunderna beställer är det information som de inte har tillgång till. Bedömning Statsnäten har fått ett stort genomslag på de orter där de finns. Hög hastighet och för medborgarna kostnadseffektiva lösningar erbjuds vilket ger goda förrutsättningar för en snabb utbyggnad. Bedömningen blir att stadsnätet är en grundförutsättning för att få en snabb och effektiv utbyggnad kring centralorten men på sikt också en förutsättning för fortsatt utbyggnad på landsbyggden. Av statistiken från Post- och telestyrelsens databas framgår svårigheten att mer exakt svara på fördelningen mellan operatörsbundet utbud och operatör typ öppet stadsnät. Tabell 1 visar att 13,3 % av Skåningarna har fiber (stadsnät/fastighetsnät) och av Tabell 2 framgår det att Telia är den största leverantören med 35,7 % av markanden. Den inbördes fördelningen av vilken markandsandel de olika operatörerna har inom ett öppet stadsnät har inte gått att få fram inom ramen för denna förstudie. Av detta följer att det inte heller har gått att få fram en mer exakt fördelning mellan operatörsbundet utbud och valfri operatör i öppet stadsnät då dessa siffror döljs i posten för varje enskild operatör.

10 Finns områden där bredbandsutbyggnad inte är ekonomiskt försvarbart? Hur många berörs? Iakttagelser Denna fråga är komplex. Marknaden har normalt en gräns för att minst % av kunderna i ett visst område ska teckna sig för bredband innan de är villiga att sätta igång ett nytt anslutningsprojekt. Det finns dock goda förutsättningar för att kommunen, tex genom avtal med den aktör som ska bygga stadsnätet, skall kunna få till skrivningar om framtida utbyggnad också till de mindre befolkade delarna av kommunen. Slutligen har den enskilde medborgaren möjligheten att organisera sig och samla ihop sina grannar för att påvisa att intresse för fast bredbansslutning finns. Enligt SkåNet kan det finnas områden exempelvis kring Simrishamn som kan bli tveksamma ur ett för marknaden ekonomiskt perspektiv att bygga ut. Detta bör dock kunna hanteras genom en väl genomtänkt och utarbetad bredbandsstrategi enligt SkåNet. Bedömning I Skåne finns i stort sett inga områden som inte är lönsamma att bygga ut men det finns så klart enskilda medborgare som bor ensligt som kan bli berörda. SkåNet har dock invändningen att det kan finnas områden exempelvis kring Simrishamn som kan bli tveksamma ur ett för marknaden ekonomiskt perspektiv att bygga ut. Detta bör dock kunna hanteras genom en väl genomtänkt och utarbetad bredbandsstrategi enligt SkåNet. Antalet glesbebyggda hushåll i Skåne är dock så få att de inte i sig utgör ett hinder för att nå målet om 95 % bredbandsanslutning till Hur arbetar regionen med utbyggnaden av bredband och hur överensstämmer detta med uppsatta mål och visioner? Iakttagelser Då Regionen inte själv bygger någon infrastruktur för bredband är SkåNet den viktigaste aktören för att nå de uppsatta målen. Flertalet kommuner bygger inte heller de någon infrastruktur för bredband. Ofta saknas helt kunskap och resurser för att ta fram bredbandsstrategier och bygga ut fibernät till kommunens samtliga invånare. Då krävs engagemang från vanliga medborgare som via byalag eller lokala fibernätsföreningar driver fram utbyggnaden tillsammans med marknadens aktörer. SkåNet har här en mycket viktig roll att stötta både kommuner, byalag och fiberföreningar med kunskap och expertis inom området. Själva infrastrukturen för fiber byggs främst ut av stadsnäten eller de privata aktörerna Telia/Skanova och IP-Only. Bedömning Då Regionen i egentlig mening inte alls kan styra på vilken nivå de enskilda kommunerna väljer att satsa på bredbandsutbyggnad blir SkåNet en viktig plattform. Marknaden och markandskrafterna har redan drivit fram utbyggnad av fibernät i tätorterna. Det finns dock en farhåga att resterande delar av Skåne kan ta både längre tid och kosta mer att bygga ut. Regionen har att förlita sig på enskilda privatpersoners engagemang i byalag och fibernätföreningar för att nå målet om 95 % till 2020 då marknadens aktörer inte tar ansvar för glesbyggden generellt. Ofta har man en gräns där det krävs att ca % av kunderna måste visa intresse eller föranmäla sig för att en utbyggnad skall kunna bli aktuell.

11 Vem har kontroll över att målet för bredbandstillgängligheten uppnås? Hur rapporteras projektet och till vem? Iakttagelser SkåNet har fått uppdraget att driva frågor kring bredband i Region Skåne. SkåNet som bolag rapporterar naturligtvis till sin styrelse, med ordförande från Regionala tillväxtnämnden. Bolaget ingår nu också i Region Skånes nya bolagsstruktur och rapporterar därför även till moderbolaget Region Skåne Holding AB. Där är regiondirektören VD och samtliga medlemar i styrelsen är regionråd utsedda för att representera Regionstyrelsen. Regionstyrelsen har även uppsiktsplikt gentemot bolaget direkt enligt kommunallagen. Bedömning SkåNet är Regionens verktyg för både genomförande och uppföljning av målen för bredbandsstrategin. Då Regionen själv inte bygger infrastrukturen utan måste lita på marknaden blir bedömningen att om det finns någon egentlig kontroll över målet så ligger denna i SkåNet AB. SkåNet rapporterar till Regionfullmäktige via sin bolagsstyrelse och till Regionala tillväxtnämnden och Regionstyrelsen. Regionstyrelsen har genom sin uppsiktsplikt gentemot bolaget det yttersta ansvaret att tillse att bolaget har de resurser som behövs för att drivas på ett effektivt sätt. 4.3 Vilka resurser finns att tillgå och hur samarbetar man med kommuner och andra aktörer? Iakttagelser Sammarbetet med kommunerna kring tex utbyggnad av BAS-nätet har pågått sedan mycket länge. Det nybildade skånskt bredbandsforum är ett nytt initiativ från Region Skåne för att utöka samarbetet också med andra aktörer från marknaden och länsstyrelsen. Regionala tillväxtnämnden har anslagit medel för att driva detta forum fram tom Då SkåNet används som kansli för detta forum går anslagen främst till bolagets personal i form av löner. Bolaget är beroende av uppdrag liknande detta för sin finansiering och har två anställda. Bedömning En försiktig bedömning grundat på kontakter med några kommuner är att de har få eller inga egna anställda som arbetar med bredbandsfrågor specifikt. För själva utbyggnaden finns både statliga bidrag och EU-bidrag att söka men detta blir sekundära resurser då de riktar sig direkt mot byalag och fiberföreningar. Dock har Regionen tagit på sig en viktig roll att genom SkåNet sprida information och att hjälpa till när föreningar och byalag ska söka dessa bidrag. Kommunerna visar sig ofta sakna kunskap och resurser för att ta fram en bra strategi och väljer då att låta markandens aktörer bygga fibernät framför ett ofta lönsamt alternativ att bygga i egen regi. Ger man en aktör möjlighet att fritt gå in och bygga ut fibernät så finns det en uppenbar risk att bara stadskärnan och områden kring tättbefolkade förorter blir utbyggda. När man handlar upp ett öppet nät för fiber har man unika möjligheter att få med löften om succesiv utbyggnad även till mindre glesbebyggda områden i kommunen. Komptens kring dessa frågor finns på SkåNet som kan hjälpa till med både strategiplaner och med att granska avtal innan kommunerna skriver på eller inleder sin upphandling.

12 Vilka kommuner har avtal med Region Skåne beträffande bredband (tex SkåNet)? Iakttagelser Kommunerna har inga avtal med Region Skåne direkt. Däremot använder kommunerna sig av Region Skånes bolag SkåNet i stor utsträckning för hjälp och rådgivning när de skall ta fram policy och strategi eller skriva avtal med leverantörer. SkåNet har varit behjälpliga med strategier i följande kommuner: Båstad, Ängelholm, Sjöbo, Svalöv, Eslöv, Hässleholm, Bromölla, Simrishamn, Höör, Hörby och Sölvesborg (ej Region Skåne). Följande fyra kommuner står på tur med Osby och Höganäs 2014 och Åstorp och Kävlinge under Bedömning Kommunerna saknar ofta egen komptens inom bredbandsområdet och behöver och nyttjar därför i stor utsträckning Region Skånes bolag SkåNet. Det är viktigt att strategier och avtal tar hänsyn till hela kommunen och att man försöker ta tillvara så många medborgares intresse som möjligt. Det finns en fara att medborgare på glesbyggden glöms bort när en aktör dyker upp och lovar hjälpa kommunen att bygga ett öppet stadsnät... Fredrik Ljunggren Yrkesrevisor Certifierad kommunal revisor

13 13 Bilaga Tabell 1 Hur medborgaren i Region Skåne ansluter till Internet Procent Antal Hur anslutet till Internet - Region Skåne Bredband... 86,3% 167,5...ADSL/VDSL (eller annan DSL-form) 39,6% 77,0...Fiber eller fiberlan (Stadsnät/Fastighetsnät) 13,3% 25,9...Kabel-TV-modem 12,2% 23,7...Mobilt Bredband (3G- eller 4G-nät) 21,1% 40,9 Uppringd Internet 0,0% 0,0 Annat sätt 0,4% 0,8 Ej tillgång till Internet 4,1% 8,0 Vet ej 3,8% 7,4 Ej svar 5,4% 10,4 Bas för svarsalternativprocent 194,2 Svarsfrekvens 100,0% 194,2 Tabellen visar hur medborgarna i Region Skåne ansluter till Internet Källa statistikdatabasen, Post- och telestyrelsen ( Tabell 2 Medborgarens val av Internetoperatörer i Region Skåne Procent Antal Internetoperatör idag 3 4,6% 9,5 Alltele 0,0% 0,0 Bahnhof 4,2% 8,6 Bredband 2 1,9% 4,0 Bredbandsbolaget 5,7% 11,7 ComHem 9,7% 20,2 Glocalnet 0,7% 1,4 Ice.net 0,0% 0,0 Tele2/Comviq 9,4% 19,5 Telenor 8,8% 18,2 Telia 35,7% 74,0 Optimal Telecom 0,0% 0,0 TDC 0,0% 0,0 Spray 0,0% 0,0 Annan Internetoperatör 10,2% 21,2 Vet ej 1,7% 3,6 Ej svar 7,5% 15,5 Bas för svarsalternativprocent 207,6 Svarsfrekvens 100,0% 207,6 Tabellen visar vilka Internetleverantörer medborgarna i Region Skåne valt Källa statistikdatabasen, Post- och telestyrelsen (