Upprättad av IT-västerbotten och den samlade IT-resursen vid Vilhelmina kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upprättad av IT-västerbotten och den samlade IT-resursen vid Vilhelmina kommun"

Transkript

1 IT-infrastrukturplan Upprättad av IT-västerbotten och den samlade IT-resursen vid Vilhelmina kommun genom ITsamordnare Jonas Örnberg 1 Sammanfattning 1.1 IT-kommissionens vision IT-kommissionen, som är en statlig kommitté tillsatt av regeringen i syfte att vara regeringens rådgivare i IT-frågor, presenterade 1999 en vision om en framtidssäker ITinfrastruktur för Sverige. Visionen omfattade två delar. Den första delen är ett finmaskigt fiberoptiskt nät som når alla invånare i Sverige senast Det fiberoptiska nätet skall, enligt IT-kommissionen, finnas tillgängligt inom 100 m från alla byggnader. Den andra delen i visionen är att operatörer i konkurrens ska leverera en grundtjänst för fast anslutning till Internet 1.2 Regeringens bredbandssatsning Riksdagen har beslutat att det IT-politiska målet är att Sverige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, den s.k. IT-propositionen, bet. 1999/2000:TU9, rskr 1999/2000:256). I IT-propositionen uttalade regeringen att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren borde få tillgång till ITinfrastruktur. Utifrån IT-propositionen och riksdagens beslut som grundval har stödinsatser utformats, i första hand inriktade mot landsbygd och glesbygd (lagen 2000:1335 om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät samt förordningarna 2000:1469 och 2001:350). Skälet till stöden är att marknadskrafterna i landsbygd och glesbygd inte bedöms vara tillräckligt starka för att en utbyggnad verkligen skall ske i alla delar av landet. För att dessa stödinsatser skall få avsedd effekt måste dock aktörerna på nätmarknaden kunna utgå från att det åtminstone vid slutet av 2002 kommer att finnas goda möjligheter att ansluta ett lokalt nät till ett nationellt stomnät. Regeringen uppdrog den 17 augusti 2000 åt Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner. Målet var att utbyggnaden skulle ske i sådan takt att alla kommunhuvudorter i december 2002 skulle vara anslutna till ett sådant landsomfattande nät. Förutsättningar borde därigenom skapas för så långt möjligt avståndsoberoende priser i landet. Utbyggnaden skulle genomföras genom installation av optokabel på det egna stamnätet. Utbyggnaden skulle ske på marknadsmässiga villkor. Nätkapacitet i form av s.k. svart fiber skulle upplåtas på marknadsmässiga villkor. Utbyggnaden skulle finansieras genom Svenska kraftnäts egen försorg. Där det behövdes skulle Svenska kraftnät samråda med andra aktörer på marknaden. Sedan propositionen i mars 2000 och uppdraget till Svenska kraftnät i augusti samma år, har emellertid förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt förändrats. Marknadsaktörernas intresse har sjunkit väsentligt. Med den uppläggning som stödformerna givits, bygger utnyttjandet av stöden dessutom på att kommunerna har ett stort intresse av att medverka, såväl i form av planering som i upphandling och eventuellt i eget nätägande. 2 Syftet med programmet Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att tidigt få en klar

2 bild av en framtida IT-infrastruktur. Genom att forma ett målnät, dvs. en bild av hur ITinfrastrukturen kommer att se ut om 5 år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. Programmet är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar ITSidan infrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. 3 Kommunens organisation för IT infrastrukturfrågor Vilhelmina kommun har idag en IT-enhet som ansvarar för / bereder / samordnar ITfrågorna för kommunens verksamheter. IT-enheten genom IT-samordnaren bereder ärenden som rör infrastrukturfrågor. Enheten består idag av 5 st. tekniker och 1 st. samordnare. Enheten är uppdelad med huvudansvarsområden men samtliga berörda i enheten arbetar verksamhetsöverskridande. Sedan juli 2000 finns en beredskapsrutin inarbetad där 1 person (på löpande schema) alltid finns tillgänglig via ett speciellt beredskapsnummer. Eftersom kommunen har verksamhet i samtliga skolorter finns rutiner inarbetat även för att hantera privata Internetabonnenter i dessa byar. Under senaste 5-årsperioden har trenden varit att systemen flyttas hem till kommunerna (från stordrift) och därigenom har kostnaderna sänkts, kompetensen höjts och kontrollen över berörda system ökats. Framgent räknar vi med att trenden håller i sig och att detta i sin tur kommer att garantera att det alltid finns kompetent personal att tillgå för kommunikations- och infrastrukturfrågor. Genom samverkan med våra grannkommuner har vi hittat kostnadseffektiva och standardiserade lösningar. Framgent räknar vi också med att ha stort utbyte av varandra och att utveckla formerna kring det ytterligare. Arbetet med att revidera IT-infrastrukturprogrammet för Vilhelmina kommun har genomförts i nära samarbete mellan IT-västerbotten, kommunchef och IT-enheten i Vilhelmina. Den referensgrupp som tidigare införlivats i processen med framtagandet av infrastrukturprogrammet har bestått av följande personer: Göran Lidström, Vilhelmina Åke Nilsson, Vilhelmina Anders Mikaelsson, Vilhelmina Conny Hellsten, Vilhelmina Eisten Wikström, Vilhelmina H-G Norrman, Vilhelmina Jonas Örnberg, Vilhelmina Lars Ekbäck, Vilhelmina Nisse Sjöström, Vilhelmina Olof Grönlund, Vilhelmina Per-Ola Moström, Vilhelmina Lars Magnusson, Vilhelmina Tore Sundqvist, Vilhelmina Kommunfullmäktige är den instans som antar infrastrukturprogrammet och med detta övergripande prioriteringsbeslut som IT-infrastrukturen. 4 Beskrivning av kommunen Vilhelmina kommun ligger i landskapet Lappland och i Västerbottens län. Närmaste grannar till kommunen är Storuman, Lycksele, Åsele samt Sidan 5 av 19

3 X:\från skrivbordet\lokalt ITinfrastrukturprogram Vilhelmina.doc Dorotea kommun. Närmaste städer är Lycksele (120 km), Östersund (230 km) och Skellefteå (270 km), till residensstaden Umeå är avståndet 230 km. Kommunen är en utpräglad glesbygdskommun med en areal om km2 bestående av skogs- och jordbruksmarker och är därmed en av Sveriges största kommuner till ytan. Till detta ska ställas ett befolkningstal på personer vilket medför en befolkningstäthet om (1,0 pers/km2). Kommunen är en så kallad "fjällkommun" vilket innebär att det finns stora variationer vad det gäller topografin. I infrastrukturhänseende är detta inte alltid av ondo. Kuperad terräng gör det lättare att hitta en lämplig höjd där utrustning kan placeras för att uppnå maximal räckvidd. Inom Vilhelmina kommun finns 6 stycken naturreservat och 8 stycken så kallade Domänreservat. Naturreservaten omfattar totalt ha varav 13000ha produktiv skogsmark. De fjällnära Domänreservaten omfattar totalt 68600ha varav 3900ha produktiv skogsmark. Det finns inom kommunen i huvudsak två dalgångar, Kultsjödalen och Vojmådalen där även relativt många byar finns lokaliserade. Dalgångarna kan i vissa fall utgöra problem när det gäller luftbaserad kommunikation på grund av de höjdskillnader som förekommer. Vilhelmina kommun är en stor och långsmal kommun, avstånden mellan de orter som är med i denna plan är i vissa fall väldigt stora vilket talar för en luftbaserad kommunikation. 4.1 Befolkning Kommunen har liksom många andra kommuner i länet fått vidkännas en minskning av innevånarantalet under ett flertal år. Vilhelmina är en av Sveriges mindre kommuner sett till antalet innevånare personer per I tätorten bor ca 4000 personer eller 50 % av den totala befolkningen. Därefter återfinns huvuddelen av kommunens innevånare i de större byarna Malgovik, Klimpfjäll, Lövliden, Dikanäs, Skansholm, Laxbäcken, Meselefors, Saxnäs och Nästansjö. Befolkningen på landsbygden utgör cirka 50 % av kommunens totala population. Under den senaste 10-års perioden har kommunen som helhet tappat cirka 500 innevånare. Detta innebär omräknat att befolkningen minskat med cirka 6 %. För att bromsa denna utveckling och om möjligt hejda utflyttningen är det av stor vikt att kommunen, liksom andra glesbygdskommuner som drabbats på motsvarande sätt, får tillgång till den senaste tekniken och med hjälp av denna kan marknadsföra sina kvarvarande resurser på ett optimalt sätt. Dessutom kan tekniken, rätt applicerad användas som ett slagkraftigt instrument för att skapa nyetableringar av företag och därmed arbetstillfällen. Flyttningsnettot för kommunen är enligt tillgänglig statistik negativ för åren Utflyttningen sker i huvudsak till övriga län och andra kommuner i länet. En kvalificerad gissning är att flyttströmmarna inom länet går mot kusten där Umeå för närvarande växer för varje år. Ungefär hälften av de utflyttningar som skett de senaste två åren utgörs av individer i åldern 18-24år. Detta gäller både män och kvinnor med en viss övervikt för kvinnorna. Inflyttningsstatistik visar att i åldern år är inflyttningen relativt jämnt fördelad mellan könen. Det skall påpekas att statistiken för dessa siffror är något osäker eftersom de hämtats från ett enda enskilt år. Satsningarna inom områden som utbildning och IT samt det faktum att kommunen har ett antal stora privata arbetsgivare i IT/databranschen ger ändå en viss tillförsikt inför den närmaste framtiden. Det är av vikt att de satsningar som gjorts inte stannar av utan fortsätter i samma offensiva tempo för att om möjligt kunna vända den för tillfället nedåtgående trenden.

4 4.2 Näringsliv I tätorten finns det en tillfredsställande blandning av småföretag. Ett antal tjänste- och industriföretag kan betraktas som framgångsrika och fortsätter sin satsning på Vilhelmina. Många branscher och områden står inför omställningsproblem, byggnadsbranschen kommer under en överskådlig framtid att ha ett stort överskott på arbetskraft. Träindustri och verkstadsindustri är andra branscher som idag ej har någon nämnvärd verksamhet i Vilhelmina. Skogsbruket är liksom i flertalet av Västerbottens kommuner en "överskottsbransch" där det mesta pekar på fortsatta neddragningar och därmed en ökande arbetslöshet. Under talet var de så kallade basnäringarna ( skog, malm och vattenkraft) huvudsaklig inkomstkälla för merparten av kommunens innevånare. Jord- och skogsbruk sysselsatte för mindre än 10-år sedan ca: 8 % av den arbetsföra befolkningen. Detta har dock förändrats och sektorn inrymmer idag mindre än 5 % av kommunens totala arbetstillfällen. I Vilhelmina har under många år ansträngningar gjorts för att industrialisera och utveckla arbeten inom den tjänsteproducerande sektorn. I samband med Stekenjokkgruvans nedläggning 1988 förlorade kommunen ca: 200 arbetstillfällen i Kultsjödalen, totalt tappade Vilhelmina under de två sista åren på 80-talet 400 arbetstillfällen. Sektorer som utvecklats starkt är verksamheter knutna till områdena "Handel och kommunikation". I takt med att en bra IT-infrastruktur växer fram så ökar möjligheterna för kommunen att få en framskjuten position för nya företagsetableringar. Ett bra exempel på detta utgörs av den biljettbokningscentral som sedan en längre tid har sin verksamhet förlagd till tätorten. En lokal tjänsteleverantör som vuxit fram de senaste åren är VilhelminaCom, bolaget ägs av ett antal lokala företagare på orten. Verksamhetsområdet omfattar tjänster som webhotell med försäljning av webutrymme och databastjänster. Exempel på dessa tjänster är företagsregister, biblioteksfunktioner och eposttjänster. 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur De största fastighetsägarna inom kommunen är Vilhelmina kommun, VIBO och riksbyggen. Bestånden finns uteslutande i tätorten (VIBO äger inga fastigheter utanför tätorten). VIBO förvaltar kommunens samtliga fastigheter. 4.4 Offentlig service Den offentliga servicen är tillgänglig i kommunen enligt bilaga 1: 4.5 Kända planer Nationella dokument : IT-infrastrukturutredningen - Bredband för tillväxt i hela landet. Öhrlings rapport till PTS - Kartläggning av tele och IT-infrastruktur. Enator - Värderingsrapport av Öhrlings rapport. Observatoriet för IT-infrastruktur - Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige. Observatoriet för IT-infrastruktur - Att ge plats för bredband. Dokument som kan hänföras till länet / regionen : Ac-direkt, Strategi- och handlingsplan för Västerbottens län i informationssamhället Regionalt Tillväxtavtal för Västerbottens län Politiska mål

5 De politiska målen finns nedtecknade i kommunens IT-strategi. Där sägs bland annat att Vilhelmina kommun vill vara med och stimulera informationssamhällets utbredning och höja tillgängligheten till IT-tjänsterna i hela kommunen. Utbredningens omfattning och visionen kring detta beskrivs i målnätsskissen på bilaga målnät2010. Det lokala tillväxtavtalet pekar på IT som ett av de prioriterade insatsområdena i kommunen. Kommunens näringspolitiska program. 4.7 IT Infrastrukturprogrammet IT-infrastrukturprogrammet revideras tillsammans med IT-strategin årsvis och nu liggande plan är antagen av fullmäktige Som grund för programmet ligger en ambition att inte etablera strukturer som åsamkar nätägaren stora driftkostnader och stora support/service insatser. Radiolänkanslutningar etableras enbart som en övergångslösning för att senare hitta lösningar baserade på fiber eller annan nu inte känd teknik. 5 Befintlig infrastruktur REGIONALT, logisk och fysisk nivå Länets kommuner genomför tillsammans med Landstinget, SAF och Företagarna för närvarande ett projekt kallat AC-Net. Syftet med projektet är att skapa en gemensam regional infrastruktur för data och teletrafik. Idag har DotCom driftsansvaret för nätet. Samtliga kommuner, dess näringsliv och medborgare erbjuds kostnadseffektiv åtkomst till Internet via AC-Net. Nätet består i dagsläget av hyrda länkar från leverantörer som Telia, Teracom och Banverket. AC-net nyttjas alltmer som bärare av trafik för kommungemensamma system i länet (exempelvis biblioteks- och löne- system) vilket medfört ökande krav på tillgänglighet och bandbredd. Till Vilhelmina distribueras i dagsläget signalen in via banverkets ledning i banvallen. Svenska kraft, Vattenfall Norrnät och Vattenfall Connection har påbörjat arbetet med att bli en alternativ leverantör av bredband in till Vilhelmina tätort. Preliminärt ska detta arbete vara avklarat under sommaren Genom detta finns möjlighet att skapa en redundans i ACnet mellan Storuman, Vilhelmina och Dorotea. Internetkapaciteten levereras in i nätet via SONG Networks. Nedanstående kartbild visar den fysiska omfattningen av ACnet för närvarande. 5.1 Kommunägt nät Inom Vilhelmina tätort förlades 1995 ett fiberoptiskt / kopparbaserat nät, kallat VilNet. Detta har successivt byggts ut och täcker nu alla kommunala inrättningar samt ett 20-tal företag och ett 20-tal Internetföreningar. Nätet utvecklas ständigt och omfattar i dagsläget ett antal olika tekniker som RadioLan och ISDN vilka används för att knyta samman byskolor och företag med tätortens. Vilhelmina kommun driver näten genom IT-enheten. 5.2 Andras nät i kommunen Den enda identifierbara nätägaren förutom Telia (kopparnät) och Kommunen (VilNet) är Vibo som förfogar över ett koaxialnät för distribution av kabel-tv. Ett strategiskt vägval som Vibo gjort är att inte uppgradera detta till att klara av Internettrafik. Vibo har istället valt att bygga kategori 5 nät till de hyresgäster som önskat fast anslutning mot Internet. 5.3 Noder

6 I kommunhuset finns det Telehouse som sammankopplar samtliga tillgängliga Internetleverantörer. I dagsläget finns Telia och ACnet (via Banverket) att välja mellan. Inom en överskådlig framtid kommer förhoppningsvis Vattenfall via Vattenfall Connection att finnas som ytterligare ett alternativ till Internetleverantör i detta Telehouse. Genom ETTAN projektet finns dessutom lokala byanoder där samtliga hushåll och företag finns samlade. 5.4 Kapacitet Nuläget I respektive Ettan by är kapaciteten begränsad av ändutrustningen i hushållen. Målet är att den ska klara 100Mb/s. Mellan kommunhuvudnod och byarna är länkarna begränsningen men målet är att kunna distribuera minst 5 Mb till varje by. Mellan kommunhuvudnoden och ACnet är begränsningen idag ca 25 Mb (länkens begränsning är 34Mb) och målet är där att kontinuerligt utöka kapaciteten varefter behovet så kräver. Mellan Kommunhuvudnoden och Internet är begränsningen idag ca 25 Mb och målet är att kontinuerligt kunna utöka kapaciteten när behovet i hela ACnet så kräver. Framtiden Att behoven av högkvalitativa (snabba) kommunikationstjänster kommer att öka i mycket snabb takt är ingen nyhet. Trafikvolymen, antalet anslutna datorer och antalet användare på Internet fördubblas med nuvarande tillströmning var 9:e månad1. Samtidigt medför utvecklingen att Internetbaserad trafik inom m en snar framtid kommer att vara bärare för mer avancerade tjänster såsom video, telefoni med mera. Kapacitetsbehovet kommer med ett tidsperspektiv på några år att mångdubblas, detta åskådliggörs tydligt i infrastrukturutredningen "Bredband för tillväxt i hela landet" via följande räkneexempel:?????????? Uppgifter som ligger till grund för beräkningen är hämtade från 1995-års statistik. Befolkningsuppgifter, antal skolor och arbetsplatser antas inte förändras. Utifrån detta redovisas följande antagande om bandbreddsbehovet för att få tillgång till olika typer av tjänster. År Utan realtidskrav Med realtidskrav Skolor kb/elevdator kb/elevdator 4096 kb/elevdator kb/elevdator 8192 kb/elevdator Företag kb/anställd med dator kb/anställd med dator 4096 kb/anställd med dator kb/anställd med dator 8192 kb/anställd med dator Hushåll kb/hushåll med dator kb/hushåll med dator 4096 kb/hushåll med dator kb/hushåll med dator 8192 kb/hushåll med dator 1 Källa Hans Wallberg ( ledamot i IT-kommissionen ). Det finns inget som säger att kapacitetsbehovet kommer att vara lägre i Vilhelmina än övriga delar av landet. Om de visioner som utmålats, där IT spelar rollen som en möjlighet för distansarbete och övrig distansöverbryggande teknik, skall vara relevanta borde tillgången till snabb kommunikation vara viktigare i glesbygd än i övriga mer tätbefolkade delar av landet.

7 Kapacitetsberäkningar för att försöka skönja dagens och framtidens behov är ej genomförda inom ramen för denna utredning. I referensgruppen har prioriteringskriterierna och en prioriteringsordning arbetats fram där man tydligt har pekat ut vilka insatser som är aktuella i den närmaste framtiden. 5.5 Operatörer och tjänsteutbud Det finns en uttalad vilja, både i Vilhelmina kommun men också inom länet, att ITinfrastruktur skall ägas och kontrolleras av respektive kommun. Därmed inte sagt att kommunen skall driva/operera nätet och med det producera och sälja tjänster. Olika infrastrukturutredningar samt IT-kommissionens betänkande målar upp en drömbild bestående av fysiska fiberpar till samtliga byggnader i landet där människor bor eller verkar. Kommunens roll skulle i det scenariot skulle vara att administrera och hyra ut fiberpar till fastställda priser som skall garantera en kostnadsneutralitet över hela landet. Respektive kommuns roll ligger då på en mycket låg nivå i värdekedjan. Då detta scenario får betraktas som osannolikt inom glesbygdskommunerna i Västerbottens inland. Här är det snarare så att respektive kommun får ta ett kliv upp i värdekedjan och initiera en utbyggnad eller skapa en plattform som tjänsteleverantörer kan vara intresserade av att nyttja i syfte att erbjuda sina tjänster. Kommunens roll blir då att på relativt låg nivå tillhandahålla kapacitet, eller i ett etablerat och avgränsat nät upphandla kapacitet och tjänster som kommer näringsliv och hushåll tillgodo. I princip appliceras AC-Net modellen på kommunnivå. Det kan också vara så att vi inom ramen för länssamarbetet upphandlar tjänster som via AC-Net och respektive kommunnät transporteras till slutanvändaren. Tillväxtavtalets princip om kostnadsneutralitet medför problem för glesbygdskommuner eftersom avstånd mellan orter och hushåll kan vara väldigt stora. Dessutom kan hushållen geografiskt sett vara väldigt spridda vilket sammantaget ger en skev kostnadsfördelning. 6 Var bygger marknaden Telia gör med jämna mellanrum förfrågningar riktade mot hushållen. Dock har deras eventuella satsningar hittills byggt på att de garanteras minst 300 anslutna hushåll. Dessutom har de visat föga intresse av att satsa på annat håll än i huvudort. Man kan konstatera att regionen inte är attraktiv för marknadskrafterna medans behoven för företag, offentlig sektor och privatpersoner är lika stora/större som i de regioner där marknaden bygger. 7 Principer för kommande nät Målsättningen med näten som etableras är att de ska vara leverantörsoberoende och tjäna offentliga myndigheter, företag och privatpersoner i kommunen. 7.1 Öppenhet Nätet byggs så att andra leverantörer kan hyra v-lan som är möjliga att koppla till alla abonnenter på nätet. Prissättningen ska vara lika oberoende av leverantörer. Där fiberkabel förläggs fram till områdesnod ska det byggas med extra fiberpar så att operatörer som så önskar kan hyra denna och helt svara för aktiv utrustning. 7.2 Valfrihet av tjänsteleverantörer och tjänster Samtliga leverantörer av tjänster ska erbjudas ansluta sig till nätet på lika villkor. 7.3 Undvikande av monopol Monopol undviks genom att erbjuda samtliga intresserade leverantörer lika villkor samt

8 att aktivt söka nya leverantörer. 7.4 Prisstruktur Anslutningar med likartade prestanda ska prissättas lika. 7.5 Säkerhet, redundans Redundans Huvudnod ska anläggas i valv Områdesnoder i låsta skåp i huvudsakligen i låsta rum i offentligt ägda byggnader. Redundans mellan orter ska eftersträvas och utföras om det är ekonomiskt försvarbart, se även punkt 12. Kommunens nät ska i möjligaste byggas i slingform så att trafiken kan gå alternativa vägar. I början av utbyggnaden kan redundansen vara svår att åstadkomma men allteftersom slingorna byggs ut ökar möjligheten att skapa sammanhängande reservvägar Geografiskt åtskilda ledningsvägar Den nya IT-infrastrukturen ska så långt som möjligt förläggas på annan plats än redan befintlig IT-infrastruktur. Genom att förlägga infrastrukturen på olika platser, t.ex. på olika sidor av vägkroppen och helst betydligt mer åtskilt, minimeras risken för avbrott på flera ledningsvägar samtidigt Avbrottsfri kraft För att minimera riskerna för avbrott och driftstörningar ska huvudnod vara försedd med reservkraft t ex i form av dieselaggregat för kontinuerlig drift. Områdesnoder eller annan viktig utrustning ska om möjligt förses med avbrottsfri kraft i form av batteribackup eller motsvarande Anslutning till lednings- och räddningscentral Ledningscentral och räddningscentral ska, för att ha maximala möjligheter att fullgöra sina uppdrag, vara ansluten mot all tillgänglig IT-infrastruktur i kommunen HPM-skydd av huvudnoder (Högeffekt Pulsad Mikrovågsstrålning) För att minimera riskerna för elektromagnetiskt sabotage och för att minimera risken för avlyssning ska kommunens huvudnod om möjligt förses med s.k. HPM-skydd. HPMskyddet skyddar elektronisk utrustning mot störande elektromagnetisk strålning, och förhindrar att elektromagnetisk energi strålar ut till obehöriga eller stör övrig utrustning. 7.6 Drift, operatörsskap och kundkontakter Den dag då operatörerna visar intresse av att operera i nätet utan att kostnaderna blir oskäliga har kommunen för avsikt att enbart stå kvar som nätägare och operera sina egna verksamheter. Fram till dess kommer drift, operatörskap och kundkontakter skötas av kommunens ITenhet. 7.7 Analys av tekniska lösningar En utbyggnad av nätet i Vilhelmina syftar till att göra det möjligt att ansluta flera företag och hushåll. Nätet ägs idag av Vilhelmina kommun vilket innebär att vidare utbyggnad i första hand bör ske i egen regi. Det skall påpekas att det även finns tekniker

9 tillgängliga som bygger på köp av tjänster hos olika leverantörer. De kabeltvnät som finns idag i Vilhelmina är relativt omfattande och täcker flertalet av tätortens hushåll. Dessa nät skulle kunna nyttjas för att relativt snabbt och kostnadseffektivt i ett övergångsskede sprida bredbandsteknik till hushåll inom tätorten. Ett relativt väl utbyggt fjärrvärmenät finns också att tillgå som en resurs vis nedläggning av nytt kablage eller om möjligt använda signalkabel för dataöverföring. Detta alternativ bedöms dock i dagsläget vara mindre intressant och skall därför ses som ett komplement. Det finns flera olika tekniker som kan sägas vara tillgängliga för en vidare utbyggnad i egen regi av nätet i Vilhelmina. Nedan följer kortare presentation av dessa, de presenterade teknikerna är baserade på eget ägande alternativt tjänsteköp. 1. Fiber I samtliga nationella rapporter och utredningar slås fast att endast fiberoptisk teknik kommer att motsvara förväntade kommunikationsbehov på både kort och lång sikt. Fibern i sig är en passiv komponent som har i det närmaste obegränsad överföringshastighet. De komponenter som begränsar kapaciteten sitter i respektive ända av fiberkabeln, dvs. den elektronik som för tillfället är driftsatt. Exempel på komponenter är Switchar och Routrar. FÖRDELAR I stort sett obegränsad kapacitet. Låg driftskostnad. Lång livslängd år. Låg uppgraderingskostnad eftersom endast elektronik byts ut eller uppgraderas. Sidan 13 av 19 X:\från skrivbordet\lokalt ITinfrastrukturprogram Vilhelmina.doc NACKDELAR Dyr förläggning, höga kapitalkostnader Kabeln är ej flyttbar när den väl är förlagd. 2. RadioLan RadioLan bygger på att sända signaler i luften. Ett effektivt och billigt sätt att nå ut till slutanvändare. Standard finns för 2 respektive 11 Mbit/s överföringshastighet. FÖRDELAR Kostnadseffektiv som spridningsnät till avsides belägna slutanvändare. Relativt billig att anlägga och driva. Godtagbara överföringshastigheter. Sänder med låg effekt vilket innebär att inga licenser behövs. Kan lätt flyttas om behoven förändras. NACKDELAR Ej lämplig för stamnät på grund av tekniska begränsningar. Kräver fri sikt mellan antenner vilket kan ställa till problem på vissa sträckor. Begränsad livslängd. 3. xdsl xdsl ett samlingsnamn för en rad tekniker som alla har en sak gemensamt, nämligen att de på olika sätt försöker höja hastigheten på befintlig kopparkabel. Tekniken kan ses som en förbättrad variant av ISDN. De tekniker som ofta används idag är ADSL och HDSL där ADSL säljs som en tjänst och HDSL är att jämställa med vilken basbandsteknik som helst vilket innebär att utrustning finns att köpa hos olika leverantörer för att driftsätta denna teknik. Investeringarna för den sista sträckan kopparkabel mellan slutanvändaren och närmaste telefonstation står för runt 90 % av telefonoperatörens utgifter. Att ersätta dessa kablar med fiber som gjorts i stamnätet skulle vara så kostnadsmässigt betungande att ingen

10 abonnent förmodligen skulle ha råd att nyttja tjänsten. Hemligheten bakom ADSLtekniken är att den är skräddarsydd för de korta avstånd som det gäller. Avståndet mellan hemmen och närmaste telefonstation är i de flesta fall inte större än 2-3 km. På detta korta avstånd från sändaren är signal/brusförhållandet - som i hög grad påverkar överföringshastigheten - fortfarande relativt gynnsamt och tillåter därmed höga hastigheter. Det krävs då ADSL-modem i bägge ändarna och dessutom att telestationen är förbunden med stamnätet med en höghastighetsanslutning. Telia erbjuder en tjänst som heter ADSL Lite eller G-Lite vilket är en asymmetrisk teknik. Med detta menas att hastigheten varierar beroende på vilket håll den kommer ifrån, 1,5 Mbit/s "nedströms" och 256 kbit/s "uppströms är det vanliga. För ren Internettrafik är detta godtagbart då man den största delen av tiden endast sänder en mindre mängd information ut från datorn men tar emot stora mängder data i form av bilder, musik etc. Den stora fördelen är att ADSL bygger på befintligt kopparkablage vilket borde göra en driftsättning både enkel och billigt. Det faktum att befintlig kabel används är samtidigt ett problem då det idag föreligger en monopolsituation där Telia äger och kontrollerar kabeln. Innan spridningsnätet släpps fritt för konkurrens är det inte möjligt att Sidan 14 av 19 X:\från skrivbordet\lokalt ITinfrastrukturprogram Vilhelmina.doc konkurrensutsätta en upphandling där driftsättning av ADSL ingår. Förhoppningsvis kommer Telias monopol att delvis försvinna under år 00. FÖRDELAR Bygger på befintligt spridningsnät. I princip kan alla som har ett telefonuttag anslutas via ADSL. Avståndet från telestationen kan dock sätta begränsningar. NACKDELAR Köps som tjänst. 1. Driftsättning kan ej konkurrensutsättas då Telia kontrollerar kopparnätet. Tekniken är asymmetrisk vilket ger låg hastighet i ena riktningen, detta innebär att tekniken idag i första hand lämpar sig för surfning på Internet. Överhuvudtaget låg kapacitet. IT-kommissionens vision om 5 mb symmetrisk trafik kan aldrig uppfyllas. Kostnaden för en framtida uppgradering är oklar. Fjärrlänkar / kommunikation i byar. Granskade tekniker för att upprätta fjärrkommunikation är hyrda tjänster via Telia, Banverket, Vattenfall samt Teracom. Schablonmässiga priser för detta presenteras under nästa punkt. I vissa fall kan även satellitkommunikation vara ett alternativ, men idag skall nog detta ses som en lösning som bör användas när andra kommunikationsvägar är dyra eller inte finns att tillgå. Tekniken och prissättningen ändras dock snabbt inom detta område. Telia Telia kan i princip leverera önskad kapacitet på de flesta ställen i glesbygden allt beroende på vilket behov kunden har samt vilket pris kunden är beredd att betala. Kostnaderna kan variera mycket beroende på vilken kvalitet som Telias nät har på respektive sträcka. Dock utlovar man minst 2Mb punkt till punkt förbindelser vilket man också har lämnat schablonmässiga priser på. Avlämningspunkten är enligt kundens önskemål. Banverket Banverket har god kapacitet och kan leverera länkar till byar efter banvallen längs med inlandsbanan. Prisbilden är i dagsläget mycket konkurrenskraftig, dock är avlämningspunkten i närheten av banvallen vilket innebär att kunden själv måste

11 bekosta en ibland ganska dyr anslutning till avlämningspunkten. Teracom Teracom kan idag leverera 34 MB/s mikrolänklösningar till de orter som ligger perifert i förhållande till kommunhuvudnoden. Med tanke på kommunens långsträckthet är detta ett av de intressantaste alternativen för fjällorterna i kommunen. Förutom ovanstående tjänsteköp finns möjlighet att i egen regi driftsätta förbindelser med olika tekniker. Granskade tekniker är fiberoptik, mikrovågslänkar och satellitkommunikation Vattenfall Kabelförläggning via kraftledningar. På förfrågan om prisuppgifter för kabelförläggning i kraftledningar har Vattenfall svarat med priser som i vissa fall kan vara konkurrenskraftiga. Detta gäller främst när alternativet är att förlägga egen fiber. I en upphandling bör detta alternativ granskas mera i detalj innan slutgiltigt val av lösning görs. Det bör också påpekas att en kabel som hängs upp i det fria kan vara mera utsatt för fysiska påfrestningar än en kabel som ligger förlagd i jorden. Det skulle i så fall teoretiskt kunna påverka kablagets livslängd till det negativa. Mikrovågslänkar Principen för mikrovågslänkar är den samma som för RadioLan, skillnaden är bland annat att mikrovågslänkarna har betydligt högre kapacitet och en mycket bättre räckvidd förutsatt att sikten är fri. Kostnaden är betydligt högre för denna typ av länkar i jämförelse med RadioLan. Problemet kan vara att finna platser geografiskt lämpliga för montering av master samt med god elförsörjning. I vissa fall kan det vara möjligt att få tillstånd att hyra in utrustning på befintliga master, detta är enligt vår erfarenhet inte alltid helt problemfritt. Byggnation av egna master skall dock ses som en sista utväg då kostnaden för detta kan stiga kraftigt beroende plats, säkerhetsföreskrifter, kraftförsörjning med mera. FÖRDELAR Bra förhållande mellan pris / prestanda. Relativt höga överföringshastigheter. Kan lätt flyttas om behoven förändras. NACKDELAR Kräver fri sikt mellan antenner vilket kan ställa till problem. Varje länkhopp medför relativt höga investeringskostnader. Satellitkommunikation Möjlighet att upprätta satellitkommunikation har diskuterats med representanter från NSAB, Nordic Satellite Company samt SWE-DISH Wahlberg & Selin AB. Fördelarna med satellit är snabb etablering, tillgång till stor bandbredd, lätt att nå orter där infrastrukturen i övrigt inte är välutvecklad, hög tillgänglighet (99,99%), tillförlitlighet dvs. oberoende av händelser och skador på marken samt stort täckningsområde. Nackdelarna är höga kostnader beroende på vald bandbredd. Investeringskostnaden är dock inte avskräckande. Kommunikation via satellit innebär en viss fördröjning genom den långa gångvägen fram och tillbaka till satelliten (ungefär 0,3 sekunder totalt). Detta märks i vanliga fall inte i samband med datorkommunikation. För röstkommunikation är det dock ofta störande. Man ska dock hålla i minnet att IP-protokollet som sådant kräver kvittering av enskilda paket och detta medför att det krävs vissa extraarrangemang (mjukvara) för att ladda ner en IP-ström till en enskild användare i höga hastigheter. Då flera användare finns på samma kanal är detta inget större problem. Då delar man demokratisk på bandbredden och kvitteringar sker för en

12 användare parallellt med att en annan får sitt paket nerladdat. Att upprätta ett satellitbaserat nät för en enskild kommun är ett dyrt alternativ. Dock kan tekniken vara både pris- och kapacitetsmässigt intressant i ett länsperspektiv då kostnadsfokus i så fall förskjuts från bandbreddskostnad till kostnad för aktiv utrustning. Varken NSAB eller SWE-DISH kan lämna prisförslag på detta utan en mer omfattande projektering. Man ställer sig dock positiv till att se över en sådan lösning. FÖRDELAR Snabb etablering. Stort täckningsområde. Hög tillgänglighet. NACKDELAR Höga kostnader trots begränsad bandbredd. Fördröjning på grund av avstånden till/från satellit. 8 Samordning 8.1 Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Kommunen deltar sedan flera år tillbaka i det regionala samarbete som leds av IT-Västerbotten. 8.2 Kommunal nivå Samordning med andra aktörer inom IT-infrastrukturområdet i kommunen ska ske. Samordning med andra aktörer såsom Telia, Elverk, Gatukontor, Värmeverk, Vägverk, Miljö och byggnadsnämd ska ske genom fortlöpande planeringsmöten. 8.3 Totalförsvarets krav Vi all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till totalförsvarets krav. Det kan t.ex. gälla Redundans Geografiskt åtskilda ledningsvägar Avbrottsfri kraft Anslutning mot lednings- och räddningscentral HPM-skydd av huvudnoder (High Power Microwave) I avsnitt "Principer för kommande nät" redovisas principerna för hur kommunen avser att uppfylla totalförsvarets krav. 9 Målnätet 2010 Den nya informationstekniken ger utökade möjligheter att stärka demokrati och medborgarinflytande. Allt fler medborgare har tillgång till datorer och möjlighet att via modem kommunicera med andra datorer. Utvecklingen går allt snabbare och datorer med kommunikationsmöjligheter kommer snart att vara lika naturliga som telefon och TV. Det är viktigt att värna om den enskilde individens möjligheter att ta del av de nya elektroniska kommunikationsmöjligheterna. Målet för utbyggnaden är redundanta stråk enligt bifogad kartbild. Trådlösa förbindelser bör om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt bytas mot fasta kabelförbindelser eller någon ny teknik som inte är känd i dag.

13 Utbyggnadstakt och utbyggnadsmöjligheterna hänger intimt ihop med de framtida ekonomiska och tekniska möjligheterna. Förändringar i stråkuppbyggnaden är därför sannolik. 9.1 Länsövergripande nät Ett regionalt IT-infrastrukturprogram kommer att tas fram när kommunernas program har inlämnats och godkänts. Det regionala programmet ska innehålla förslag på.. Viktiga stråk, där särskilda insatser kan erfordras.. Förbindelser för att skapa redundans, dvs. reservvägar.. Förbindelser med krav på viss teknik, ex fiber I arbetet med det kommunala IT-infrastrukturprogrammet har löpande kontakter tagits med övriga kommuner i länet, med IT Västerbotten och med infrastrukturägare som Telia och Svenska Kraft för att så långt som möjligt förutse utformningen av det regionala ITinfrastrukturprogrammet. IT Västerbotten har redovisat ett förslag till länsövergripande målnät (se nedanstående bild) som täcker alla kommuner i länet och som ger redundans, dvs. det finns alltid minst två alternativa trafikvägar. Bild Bildtext: Bilden visar befintligt kommersiellt nät (röd grov linje), förslag till länsövergripande stamnät (blå grov linje) samt förbindelser som kommunerna i ett tidigare skede anmält intresse att få till stånd (tunna röda, gröna, blå eller gula linjer). Nätets utformning känns realistisk och naturlig och ger möjlighet till anslutning och redundans även mot våra grannlän och grannländer och i den mån det har varit möjligt har därför det kommunala programmet anpassats för att passa in i det länsövergripande målnätet. 9.2 Prioriterade orter Se bilaga Ortssammanbindande nät Målet är ett redundant höghastighetsnät till samtliga byar Utbyggnadsprioriteringen sker med utgångspunkt av ekonomiska och behovsprioriteringar med särskild hänsyn till låga driftskostnader. I första hand ska eftersträvas snabba fasta kabelförbindelser och redundans. 9.4 Områdesnät Byggande av områdesnät ska ske i så många byar som det är ekonomiskt försvarbart. Vid val av teknik ska driftskostnader kapacitet och livslängd särskilt beaktas. 9.5 Redundans Det viktigaste är att redundans kan åstadkommas mellan kommunhuvudorterna. Redundans mellan byar och inom byar ska utföras om det är ekonomiskt försvarbart. Redundans och framtida redundans ska alltid beaktas vid utbyggnader av nätet. 10 Genomförande Fibernätet har idag en relativt begränsad geografisk spridning. Huvuddelen av kommunens verksamhet inom tätorten är ansluten till fibernätet. Vid en utbyggnad är det fortsatt viktigt att se till att nätet även fortsättningsvis kan fungera som en transportlänk för företag och hushåll som ansluts med olika tekniker till exempel RadioLan eller Basbandsteknik. Några företag inom tätorten är idag inte anslutna till nätet eller har en förbindelse där kapacitetstaket är för lågt. Av den anledningen är en utbyggnad av fibernätet enligt de etapper som arbetats fram inom tätorten den

14 förstärkning av transmissionsnätet som är prioriterad. Den totala geografiska fiberoptiska täckningen inom Vilhelmina tätort blir då mycket god. Nätet kan med fördel användas som transportkanal mellan olika centrala kommunikationsutrustningar. I byarna kommer näten att etableras enligt bifogad tabell. Ekonomin, prioritetskriterierna och befolkningsunderlaget kommer att styra ordningen för utbyggnaden Utbyggnadsplan Utbyggnaden redovisas på bifogade kartbilder Grönt område bygges ut 2001 Gult område 2002 Utbyggnaden 2003 och 2004 detaljplaneras och beslutas våren Målet med utbyggnaden ska vara att minst 90 % av kommunens befolkning som önskar ansluta sig, all offentlig förvaltning samt 99 % av alla företag med ITinfrastrukturbehov skall ha möjlighet att få fungerande högkvalitativ IT-anslutning Kartbilder Se bilagor över aktuella orter ÄGANDESKAP Kommunen äger näten tills vidare. Framtida ägarskap ska utredas. Kravet på framtida ägarskap är att ett fritt och kostnadseffektivt nät måste garanteras. 12 Ekonomiska analyser och överväganden Samtliga bedömare inom branschen är tämligen överens om att en infrastruktur baserad på fiberoptik är den enda tillgängliga vägen för att skapa den plattform som är nödvändig för att nå upp till kapacitetsbehoven. Ett av de problem som en fiberförläggning för med sig är den höga initialkostnaden. Denna kostnad skulle till viss del kunna motiveras om det vore möjligt att urskilja ett värde i kabel och kanalisation när den väl förlagts och är i användning. Storleken på detta värde kan diskuteras utifrån olika utgångspunkter. Som regel kan sägas att det är enklare att redogöra för ett eventuellt marknadsvärde ur slutanvändarens perspektiv än operatörens eller tjänsteleverantörens. Ett exempel som kan användas för att belysa detta är följande: De fastighetsägare som under 80-talet anslöt sina fastigheter till kabeltvnätet kunde i och med denna åtgärd se både värdet på fastigheten öka samt att möjligheten att hyra ut lägenheter "attraktionsvärdet" snabbt ökade eftersom en attraktiv tjänst kunde levereras. Det vore enkelt att påvisa ett eventuellt värde om man kunde finna några nyckeltal. Nyckeltal baseras ofta på tidigare erfarenhet och kunnande. Vad vi kan konstatera är att idag fördubblas trafikvolymen var nionde månad. Kan man då påstå att värdet av förlagd kabel också fördubblas inom samma tidsrymd? Vid kontakt med fastighetsmäklare har det visat sig att marknadsvärdet är högre i de fastigheter där kabeltvanslutning finns. Samma faktum torde kunna överföras till de diskussioner som idag förs angående bredbandsanslutning av fastigheter. Så länge som en marknad finns närvarande och utvecklingen driver fram attraktiva tjänster så borde denna typ av anslutning betinga ett marknadsvärde. De viktigaste punkterna vid utbyggnad av IT-infrastruktur är; Hög driftsäkerhet. Framtida tjänster såsom IP-telefoni och telemedicin kräver detta. Låga driftskostnader. För att få en realistisk prisnivå på anslutningen, detta är speciellt viktigt när det gäller ortssammanbindande nät mellan små orter.

15 God bandbredd. Framtida tjänster kommer att kräva mycket höga bandbredder. En infrastruktur som medger höga bandbredder ut till byarna kommer att hjälpa till att göra orterna mera attraktiva för ungdomar att bosätta sig i. För att uppnå ovanstående punkter krävs att varje enskild förbindelse analyseras utifrån detta perspektiv. Driftskostnaderna för ortsnät med optisk fiber beräknas till kr. per hushåll och månad om avstånden mellan fastigheterna inte är för stort. Driftskostnaderna för ortssammanbindande nät beräknas för microvågslänkar till kr per ort och år + reinvesteringskostnader. För optisk fiber beräknas kostnaden till kr. per ort och år + kabelkostnad. Eftersom driftskostnaderna för fjärrförbindelserna hittills varit något av ett hot i etableringarna av näten så måste varje framtida etablering nogsamt utvärderas. Utvecklingen måste nogsamt följas för om möjligt hitta alternativ som nu ej är kända. Utbyggnad av vissa ortsnät i kommunen innan man har löst frågan om ortssamanbindande nät till orten bör undvikas.

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se

Stora IT-dagen. Lund, 20 November 2002. Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Stora IT-dagen Lund, 20 November 2002 Bredband När då? Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet Hans.Wallberg@umdac.umu.se Dagens Internet i Sverige Karaktär: Spridda bredbandsöar Fragmentarisk uppbyggnad

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi. Eda kommun

Bredbandsstrategi. Eda kommun Bredbandsstrategi 2012 2020 Eda kommun Innehållsförteckning Vision / Mål 3 Definitioner 4 Inledning 5 Bakgrund Syfte Näringslivets behov av bredband 6 Nulägesbeskrivning 7 Utbyggnadsstrategi 9 Nättyper

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Strategi. Bredbandsstrategi för Bjurholms kommun 2014-2020 KS14-371 003. Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer.

Strategi. Bredbandsstrategi för Bjurholms kommun 2014-2020 KS14-371 003. Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer. KS14-371 003 Bredbandsstrategi för Bjurholms kommun 2014-2020 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 94 1 Sammanfattning...

Läs mer

IT-infrastrukturprogram

IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturprogram 2009-2013 för Storumans kommun 2009-01-30 Upprättad av Storumans kommun Sidan 2 av 19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Regeringens bredbandssatsning...3

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bredbandsstrategi Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STnÖMSTA[)S KOMMUN ~ tele Kommunledningsförvaltningen Kommunchef N iels Bredberg Niels.bredberg@stromstad.se

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

IT-infrastrukturprogram

IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturprogram 2002-02-18 för Nordmalings kommun Upprättad av Styrgruppen för IT infrastruktur Lena Björnehall Sidan 2 av 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 IT-kommissionens vision...

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredband via fiber i byn

Bredband via fiber i byn Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Sammanfattning infomöte

Sammanfattning infomöte Sammanfattning infomöte Den 9 juni kl 19.00 var alla vikabor inbjudna av Vika Byaråd till informationsmöte i Vika bygdegård om förutsättningarna för Vikaborna att bli uppkopplade med fiber. Efter genomgång

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Marie Johansson UppCom Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

uppcom. i samarbete med

uppcom. i samarbete med Välkomna Peter Eklund - Wexnet Anette Larsson - UppCom Åke Johansson - UppCom Mats Bildh - Wexnet Fel väg Rätt väg UppCom Redan 2002 påbörjades utbyggnaden av det öppna fibernätet av Uppvidinge kommun.

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät

Anslut världen på dina villkor. Med Öresundskraft stadsnät Anslut världen på dina villkor Med Öresundskraft stadsnät Frihetsfibern Öresundskraft stadsnät är det självklara alternativet för dig som inser att en bra digital uppkoppling är lika viktig som vattnet

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Bredband till bygden Skaftekulla, Älmarsrum och Hult

Bredband till bygden Skaftekulla, Älmarsrum och Hult Bredband till bygden Skaftekulla, Älmarsrum och Hult Tre byar på rad i Älmaredalen I många år har vi samlats till Byfest i skiftet mellan juli och augusti ndet finns även samverkan kring vägar, fiske och

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STORMÖTE angående Vatten och Avlopp i Nunnestad - Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

VÄLKOMMEN TILL STORMÖTE angående Vatten och Avlopp i Nunnestad - Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening VÄLKOMMEN TILL STORMÖTE angående Vatten och Avlopp i Nunnestad - Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och när? Församlingshemmet i Amnehärad måndag 18 februari 2013 kl. 18.30

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

för fastighetsägare och installatörer

för fastighetsägare och installatörer Installationsguide för fastighetsägare och installatörer Stadsnät, områdesnät, fastighetsnät och bostadsnät SplitVision är Borås öppna stadsnät. Vårt fibernät är väl utbyggt i Borås och öppet för alla

Läs mer

Lokalt IT-infrastrukturprogram

Lokalt IT-infrastrukturprogram 2002-04-04/ rev 2004-08-20 Lokalt IT-infrastrukturprogram för Umeå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...3 1.1 Sammanfattning av programmet...3 1.2 IT-kommissionens vision...4 1.3 Regeringens

Läs mer

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband SÄFFLE KOMMUN 15 500 invånare Tätort 4 900 hush Landsbygd 2 500 hush Näringsliv 1372 företag 400 landsbygd 25 kommunala verks/fast Storlek 1220 kvkm 13 invånare

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer