Investerarens FAKTAPAKET

Transkript

1 Investerarens FAKTAPAKET 1

2 Innehållsförteckning INFORMATION OM TJÄNSTELEVERANTÖREN OCH VÅRA TJÄNSTER UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 7 OCH 8 I KREDITINSTITUTSLAGEN UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 3 I LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING INSPELNING AV SAMTAL ERSÄTTNINGSFONDEN FÖR INVESTERARE FÖRHANDSINFORMATION VID DISTANSFÖRSÄLJNING DEPONERING AV KUNDMEDEL PRINCIPERNA FÖR UNDVIKANDE OCH HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV UPPDRAG KATEGORISERING AV KUNDER ALLMÄNT OM FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSTJÄNSTER SAMT RISKER FÖRKNIPPADE MED DESSA INVESTERINGSKATEGORIER BESKRIVNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSTJÄNSTER RISKER FÖRKNIPPADE MED FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSVERKSAMHET WEBBPLATSENS ALLMÄNNA ANVÄNDARVILLKOR Gällande version av Investerarens faktapaket publiceras på Taaleris webbtjänst på adressen DATASKYDDSBESKRIVNING FÖR KUNDREGISTRET DATASKYDDSBESKRIVNING FÖR MARKNADSFÖRINGSREGISTRET

3 INFORMATION OM TJÄNSTELEVE- RANTÖREN OCH VÅRA TJÄNSTER TJÄNSTELEVERANTÖR Huvudsaklig tjänsteleverantör: Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab (FO-nummer ) (nedan Taaleri ) Värdepappersföretag Adress: Glogatan 3 A, Helsingfors Telefon: Övriga tjänsteleverantörer: Taaleri Fondbolag Ab (FO-nummer ) (nedan Taaleri Fondbolag ) Fondbolag och förvaltare av alternativa fonder Adress: Glogatan 3 A, Helsingfors Telefon: Taaleri Private Equity Funds Ab (FO-nummer ) (nedan Private Equity Funds ) Förvaltare av alternativa fonder Adress: Glogatan 3 A, Helsingfors Telefon: Taaleri Skattetjänster Ab (FO-nummer ) (nedan Taaleri Skattetjänster ) Försäkringsombud Adress: Glogatan 3 A, Helsingfors Telefon: Adresserna till Taaleris verksamhetsställen finns tillgängliga på Taaleris webbplats på adressen SPRÅK Investerare kan uträtta ärenden hos oss på finska och vi tillhandahåller dokument och annan information på finska. ÄRENDEHANTERING Investeraren kan sköta ärenden med Taaleri genom personligt besök eller besök av ett ombud vid Taaleris verksamhetsställen, per post eller fax eller efter uttrycklig överenskommelse via e-post eller webbtjänsten. Uppdrag gällande finansiella instrument kan lämnas skriftligt, per telefon eller via webbtjänsten. VERKSAMHETSTILLSTÅND OCH KONTAKTUPPGIFTER TILL DEN MYNDIGHET SOM BEVILJAT VERKSAMHETSTILLSTÅNDET Taaleri har verksamhetstillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i lagstiftningen om investeringstjänster för de placeringstjänster som anges i verksamhetstillståndet. Taaleris verksamhetstillstånd har beviljats av Finansinspektionen, vars adress är Snellmangatan 6, PB 103, Helsingfors, Taaleri Fondbolaget har verksamhetstillstånd att bedriva verksamhet som ett fondbolag som avses i lagstiftningen om placeringsfonder och som förvaltare av alternativa fonder som avses i lagstiftningen om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Taaleri Fondbolagets verksamhetstillstånd har beviljats av Finansinspektionen, vars adress är Snellmangatan 6, PB 103, Helsingfors, Private Equity Funds har verksamhetstillstånd att bedriva verksamhet som förvaltare av alternativa fonder som avses i lagstiftningen om förvaltning av alternativa investeringsfonder. Taaleri Fondbolagets verksamhetstillstånd har beviljats av Finansinspektionen, vars adress är Snellmangatan 6, PB 103, Helsingfors, Taaleri Skattetjänster bedriver verksamhet som ett ombud som avses i lagstiftningen om försäkringsförmedling och bolaget är infört i försäkringsförmedlarregistret. Försäkringsförmedlarregistret upprätthålls av Finansinspektionen, vars adress är Snellmangatan 6, PB 103, Helsingfors, ANVÄNDNING AV ANKNUTNA OMBUD Taaleri kan använda anknutna ombud vid tillhandahållandet av placeringstjänster och sidotjänster enligt lagstiftningen om investeringstjänster. I detta fall ges uppgifterna om det anknutna ombudet i marknadsföringsmaterialet för den produkt som det anknutna ombudet marknadsför. RAPPORTERING Taaleri tillhandahåller kunden rapporter om de placeringstjänster som erbjuds. Om rapporteringen avtalas alltid i detalj i avtalet om den aktuella placeringstjänsten som kunden och Taaleri ingår. INCITAMENT Information om incitament som Taaleri erhållit av tredje parter eller betalat ut finns tillgängliga på webbtjänsten på adressen UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 7 OCH 8 I KREDITINSTITUTSLAGEN Enligt kapitel 7 och 8 i kreditinstitutslagen (610/2014) ska ett kreditinstitut och värdepappersföretag på sina webbsidor informera om hur de efterlever bestämmelserna i 1 5 i kapitel 7 och i kapitel 8 i kreditinstitutslagen. I det följande beskrivs hur Taalerikoncernen (nedan Koncernen ) efterlever dessa bestämmelser. ALLMÄNNA KRAV GÄLLANDE BOLAGETS FÖRVALTNINGS- OCH STYRSYSTEM Koncernens förvaltnings- och styrsystem beskrivs på webbplatsen i avsnittet Förvaltning. Koncernens principer för samhällsansvar beskrivs i avsnittet Samhällsansvar. Koncernen har en strategi som Taaleri Abp:s styrelse har godkänt. Koncernens affärsverksamhet, riskhantering och förvaltning sköts enligt denna strategi effektivt och enligt försiktiga affärsprinciper. Koncernen har även verksamhetspolicyn som styrelsen godkänt och som fungerar som centrala principer för riskhanteringen och internrevisionen. Härutöver har Koncernen en avsevärd mängd andra interna instruktioner som stöd för ordnandet av förvaltningen och riskhanteringen. Policyn om intressekonflikter innehåller de centrala principerna för hantering av intressekonflikter. Koncernens principer för risk- och solvenshantering, internrevision och ekonomisk rapportering samt en beskrivning av Koncernens förvaltningsoch styrsystem återges årligen i anslutning till Taaleri Abp:s bokslut. Årsberättelser, inklusive bokslut, finns tillgängliga på webbplatsen. KRAV SOM GÄLLER SAMMANSÄTTNINGEN AV OCH ARBETET FÖR TAALERI ABP:S STYRELSE Taaleri Abp:s styrelse har godkänt verksamhetsprinciper för Koncernen som tar hänsyn till främjande av mångfalden i styrelsens sammansättning och målet att könen är jämlikt representerade i styrelsen. Koncernen efterlever till tillämpliga delar den Finska koden för bolagsstyrning (Corporate Governance) Den verkställande ledningen ser tillsammans med styrelseordföranden till att nya styrelsemedlemmar får tillräcklig introduktion i uppdraget som styrelsemedlem, Koncernens affärsverksamhet och verksamhetsrisker. Som del av god förvaltningssed har styrelsen fastställt en princip enligt vilken styrelsearbetet sköts oberoende och med beaktande av Koncernens och alla aktieägares intressen. KRAVEN PÅ KONCERNLEDNINGENS TILLFÖRLITLIGHET OCH KOMPETENS Innan slutgiltigt val av styrelsemedlemmar och medlemmar till ledningsgruppen samt tillträde i uppdraget utförs alltid en bedömning av personens tillförlitlighet och kompetens enligt de separata bestämmelser som stadgas i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. KONCERNLEDNINGENS TIDSDISPOSITION Taaleri Abp:s styrelse sammanträder regelbundet och alltid då brådskande ärenden kräver det. Antalet styrelsemöten under kalenderåret publiceras i samband med årsberättelsen. Styrelsemedlemmarnas huvudsysslor och medlemskap i andra samfunds styrelser/beslutsorgan publiceras årligen i det förslag på styrelsesammansättning som finns bifogat till inbjudan till bolagsstämman. Inbjudan till bolagsstämman jämte bilagor finns tillgänglig på webbplatsen. Koncernen har dessutom en ledningsgrupp som sammanträder regelbundet, minst en gång i månaden. Verkställande direktören och ledningsgruppens medlemmar har sitt uppdrag inom Koncernen som huvudsyssla. Ledningsgruppens medlemmar presenteras på webbplatsen i avsnittet Personer. ERSÄTTNINGAR I fråga om ersättningar efterlever Koncernen bestämmelserna enligt kapitel 8 i kreditinstitutslagen samt andra, kompletterande föreskrifter. Bolaget använder ett ersättningssystem, som Taaleri Abp:s styrelse godkänner årligen och vars principer beskrivs på webbplatsen i avsnittet Förvaltning samt ett optionssystem för nyckelpersoner vars innehåll beskrivs i anslutning till bokslutet. Bokslutet finns tillgängligt på webbplatsen i avsnittet Ekonomiska rapporter. I ersättningssystemet beaktas att systemet inte får uppmuntra till risktagning som står i strid med Koncernens affärsmässiga mål eller mål för riskhanteringen. Taaleri Abp:s styrelse övervakar och utvärderar regelbundet ersättningssystemens funktion och efterlevandet av de fastställda verksamhetsprinciperna och förfarandena. Koncernen upprätthåller en förteckning över personerna i dess tjänst, vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på Koncernens riskprofil. Koncernens compliancefunktion bedömer årligen huruvida principerna i det ersättningssystem som styrelsen godkänt efterlevs i utbetalningen av ersättningar. 3

4 UPPGIFTER ENLIGT KAPITEL 3 I LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖR- MEDLING Taaleri Skattetjänster äger varken direkt eller indirekt några andelar som överstiger 10 procent av något försäkringsbolags röstetal eller kapital, och inget försäkringsbolag äger varken direkt eller indirekt en andel som överstiger 10 procent av Taaleri Skattetjänsters röstetal eller kapital. En kund som är missnöjd med Taaleri Skattetjänsters verksamhet kan göra en reklamation direkt till Taaleri Skattetjänster, ett försäkringsbolag som Taaleri Skattetjänster representerar eller med hjälp av de rättsskyddsmedel som nämns längre ner i detta dokument. Taaleri Skattetjänster representerar följande försäkringsbolag: LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag SEB Life International Assurance Company Limited Swiss Life S.A. société anonyme Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv INSPELNING AV SAMTAL Taaleri spelar in uppdragssamtal med kunderna i enlighet med lagstiftningen om investeringstjänster. Taaleri kan även spela in andra samtal, till exempel samtal där andra rättshandlingar mellan Taaleri och en kund utförs. Samtalsinspelningarna används för verifiering av uppdragsinnehåll, riskhantering, utveckling av kundtjänsten och som bevis vid avgörande av eventuella tvister. ERSÄTTNINGSFONDEN FÖR INVESTERARE Ersättningsfonden för investerare har grundats för att trygga investerarens tillgodohavanden om ett värdepappersföretag som är medlem i ersättningsfonden inte kan betala ut investerarens tillgodohavanden enligt avtal. I första hand ligger ansvaret för investerarnas tillgodohavanden hos det värdepappersföretag hos vilket investeraren är kund. Skyddet i Ersättningsfonden för investerare gäller bland annat mottagning och förmedling av uppdrag, förmögenhetsförvaltning och emissioner. Placeringsfondsverksamhet och placeringsbundna försäkringar faller utanför skyddet från ersättningsfonden. Vid insolvens tryggas återbetalningen av bankdepositioner i regel från insättningsgarantifonden. Medlemmar i ersättningsfonden är alla finländska värdepappersföretag och finländska kreditinstitut som tillhandahåller placeringstjänster. Medlemsavgifterna som medlemmarna betalar samt de årliga understöds- och förvaltningsavgifterna används för att samla in kapital för eventuella ersättningssituationer och för att täcka kostnaderna för förvaltning av ersättningsfonden. Ersättningsfondens skydd omfattar icke-professionella investerare och investerare som inte är kategoriserade som godtagbara motparter. Ersättningsfonden för investerare ersätter investerarens förluster då en medlem i fonden inte har erlagt klara och ostridiga fordringar enligt avtal till en investerare som skyddas av fonden. Förutsättningen är att medlemmen är insolvent. Ersättningsfonden ersätter till exempel inte förluster på grund av kursändringar eller dåliga investeringsbeslut. Ersättningsbeloppet till en och samma investerare är 9/10 av investerarens tillgodohavande hos ett värdepappersföretag, dock högst euro. Ersättningen beräknas enligt marknadskursen den dag, då Finansinspektionen fattade beslut om ersättningsskyldighet eller den dag då värdepappersföretag försattes i likvidation, företagssanering eller konkurs den dag som kommer först är avgörande. Följande bolag i Taalerikoncernen är medlemmar i Ersättningsfonden för investerare: Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab och Taaleri Fondbolag Ab (i oktober 2014). FÖRHANDSINFORMATION VID DISTANSFÖRSÄLJNING ÅNGERRÄTT En konsumentkund har rätt att frånträda ett avtal som ingåtts via ett medel för distanskommunikation genom att meddela detta till Taaleri inom 14 dagar efter det att avtalet ingicks eller den senare tidpunkt då kunden fått denna förhandsinformation och tjänstevillkoren i varaktig form. Ångerrätten gäller dock inte sådana tjänster eller finansiella instrument, vars pris eller värde är beroende av sådana förändringar på finansmarknaden som Taaleri inte kan påverka eller till vilka anknutna skyldigheter redan utförts i sin helhet. Ångerrätten gäller därmed inte till exempel uppdrag i anslutning till handel med värdepapper eller andelar i placeringsfonder. Parterna ska utan dröjsmål och senast 30 dagar efter meddelandet om frånträde återbetala alla erhållna prestationer, till exempel likvida medel, finansiella instrument eller annan egendom. Taaleri kan ta ut en ersättning från de medel som återbetalas för tjänster som utförts innan meddelandet om frånträde mottogs. RÄTTSSKYDDSMEDEL På tjänster som tillhandahålls av Taaleri tillämpas finsk lag, denna förhandsinformation har getts utgående från finsk lag och förhandsinformationen samt avtalsvillkoren för tjänsterna finns tillgängliga på finska. Om inget annat föranleds av tjänstens avtalsvillkor, avgörs tvister som inte kan lösas genom förhandlingar utifrån Taaleris val antingen vid Helsingfors tingsrätt eller vid den allmänna underrätten på den ort inom vars domkrets kunden har sin hemortskommun. En konsumentkund har dock alltid rätt att kräva att ärendet behandlas vid den allmänna underrätten på den ort i Finland inom vars domkrets han eller hon har sin hemortskommun. Om en konsumentkund inte har hemortskommun i Finland, behandlas tvister vid Helsingfors tingsrätt. En konsumentkund har dessutom till sitt förfogande följande rättsskyddsmedel utanför domstol: Värdepappersnämnden Värdepappersnämnden ger rekommendationer till avgörande om meningsskiljaktigheter mellan icke-professionella kunder och tjänsteleverantörer som lämnas till nämnden för behandling. Värdepappersnämnden behandlar ärenden mellan tjänsteleverantörer och icke-professionella kunder som rör sådana placerings- och fondtjänster som avses i lagen om värdepappersföretag och lagen om placeringsfonder. Rekommendationerna till avgörande gäller tillämpning av lag, myndighetsbestämmelser, god värdepappersmarknadssed och avtalsvillkor samt tjänsteleverantörens agerande. De kan också gälla ersättningens belopp. Kontaktuppgifter: Porkalagatan 1, Helsingfors; Försäkringsnämnden Försäkringsnämnden ger rekommendationer till avgörande om meningsskiljaktigheter mellan kunder och tjänsteleverantörer som lämnas till nämnden för behandling. Försäkringsnämnden behandlar ärenden som gäller frivilliga försäkringar. Försäkringsnämnden behandlar även företagares och yrkesutövares försäkringsärenden. Försäkringsnämnden behandlar emellertid inte ärenden som gäller utländska försäkringsbolag, som inte har filial i Finland. Rekommendationerna till avgörande gäller tillämpning av lag, myndighetsbestämmelser och avtalsvillkor samt tjänsteleverantörens agerande. De kan också gälla ersättningens belopp. Kontaktuppgifter: Porkalagatan 1, Helsingfors; Konsumenttvistenämnden Konsumenttvistenämnden kan lösa meningsskiljaktigheter gällande konsumtionsvaror, där köparen är konsument och säljaren näringsidkare. Konsumenttvistenämnden är ett opartiskt och oavhängigt organ, vars centrala värderingar är rättvisa och lätt tillgång till rättsskipning. Dess medlemmar företräder i lika mån såväl konsumenter som näringsidkare. Nämnden stakar ut linjer för och styr konsumenträtten genom sin etablerade beslutspraxis och sina nya pleniavgöranden. Kontaktuppgifter: Tavastvägen 3, PB 306, Helsingfors; DEPONERING AV KUNDMEDEL ALLMÄNT Investerarens likvida medel deponeras alltid antingen på ett konto som öppnats med stöd av ett avtal mellan kunden och kreditinstitutet eller på ett kundmedelskonto vid kreditinstitutet som Taaleri har öppnat för investeraren i fråga eller för bestämda investerare. Finansiella instrument deponeras alltid på ett värdeandelskonto, som öppnats med stöd av ett avtal mellan kunden och förvaringsinstitutet eller i annan förvaring. Taaleri strävar efter att vid öppnande av ett kundmedelskonto omsorgsfullt välja det kreditinstitut där kundmedelskontot finns, men ansvarar dock inte för eventuella skador som åsamkas kunden på grund av kreditinstitutet, dess verksamhet, försummelser eller insolvens. Taaleri ansvarar inte heller för eventuella skador som åsamkas kunden på grund av kreditinstitutets eller förvaringsinstitutets, med vilket investeraren ingått avtal om konto eller deponering, eller deras underförvarares verksamhet, försummelser eller insolvens, även om Taaleri skulle ha rekommenderat ifrågavarande kreditinstitut eller förvaringsinstitut. Taaleri och depositionsbanken/förvaringsinstitu- 4

5 tet håller alltid sina egna tillgångar och kundmedel samt andra investerares medel åtskilda på de sätt som fastställs i lagstiftningen om värdepappersmarknaden och i Finansinspektionens anvisningar. INVESTERARES KONTANTA MEDEL Investerares kontanta medel deponeras på det ovan beskrivna sättet på ett konto som öppnats vid kreditinstitutet. Investerarens insättningar är fordringar på kreditinstitutet. Alla betalningar som investeraren gör i anslutning till placeringsverksamheten går via detta konto, om inget annat avtalats i ett specifikt fall. INVESTERARES VÄRDEPAPPERSINNEHAV Inhemska värdeandelar och fondandelar Inhemska värdepapper i värdeandelsform förvaras alltid på ett värdeandelskonto i kundens namn. Värdeandelskontona är helt fristående från förvaringsinstitutets balansomslutning. Investerarens och förvaringsinstitutets ömsesidiga ansvar definieras i lagstiftningen om värdeandelssystemet och om värdeandelskonton samt i avtalet om värdeandelskontot och tillhörande kontovillkor. Placeringsfondens förmögenhet ägs av fondandelsägarna. Placeringsfondens fondandelar upprätthålls i ett register över alla fondandelsägare som förs av fondbolaget. Om det är fråga om börsnoterade fondandelar, förvaras de i värdeandelssystemet. Placeringsfondens förmögenhet i sin tur deponeras vid placeringsfondens förvaringsinstitut åtskilt från andra placeringsfonders, fondbolagets och förvaringsinstitutets medel. UTLÄNDSKA VÄRDEANDELAR OCH FONDANDELAR Ägande och omsättning av utländska värdepapper är förenat med juridiska och skattemässiga risker. Utländska finansiella instrument kan på grund av internationell praxis vanligtvis inte registreras i kundens namn. Deponering på ett utländskt deponeringskonto sker då i förvaringsinstitutets namn för dess kunders räkning. Värdepapper som deponeras registreras för deponering tillsammans med värdepapper som ägs av andra investerare. Den utländska förvaringsparten deponerar kundens värdepapper på ett samkonto, som allmänt kallas för omnibus account. Den lokala lagstiftningen bestämmer kundens ställning och relationerna mellan den utländska förvaringsparten och det finländska förvaringsinstitutet till exempel vid konkurs. Investerarens ställning kan således bli en annan än i Finland. Det är möjligt att förluster på grund av förvaringspartens insolvens tillfaller kunden. På grund av den utländska lagstiftningen, en myndighetsbestämmelse eller självreglering kan det vara omöjligt för den utländska förvaringsparten att hålla investerarens värdepapper åtskilda från förvaringspartens eller bankens egna tillgångar. Av denna anledning kan investerarens medel vid en konkurs höra till förvaringspartens tillgångar. Förvaringsparten eller en tredje part kan ha panträtt eller kvittningsrätt till investerarens värdepapper eller andra rättigheter eller fordringar på värdepappren. I synnerhet kan finansiella instrument som förvaras utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet omfattas av lagstiftning som väsentligt skiljer sig från den finländska lagstiftningen. Taaleri strävar efter att välja förvaringsinstitutet omsorgsfullt. Taaleri kan även själv agera som förvaringsinstitut. Taaleris och det utomstående förvaringsinstitutets ansvar bestäms enligt finsk lag. Taaleri kan med stöd av avtalet om placeringstjänster eller villkoren för det finansiella instrumentet ha panträtt, kvittningsrätt eller retentionsrätt till investerarens investeringstillgångar för att täcka Taaleris fordringar. Också förvaringsinstitut eller depositionsbanker kan ha pant- och kvittningsrätt till investerarens förmögenhet som säkerhet för sina fordringar. ANDELAR I KOMMANDITBOLAG OCH MASSKULDEBREVSLÅN SOM DESSA EMITTERAR Andelar i kommanditbolag och masskuldebrevslån som dessa emitterar, som inte är anslutna till värdeandelssystemet, deponeras hos Taaleri. Finansiella instrument som deponeras hos Taaleri registreras enligt ägare och hålls åtskilt från Taaleris tillgångar. Investerarens och Taaleris ömsesidiga ansvar definieras i förvaringsavtalet och dess avtalsvillkor. PRINCIPERNA FÖR UNDVIKANDE OCH HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER En intressekonflikt kan uppstå då Taaleri, dess anställda eller en annan investerare har en fördel eller ett intresse med koppling till det erbjudna finansiella instrumentet eller den erbjudna placeringstjänsten, som skiljer sig från investerarens fördel. Taaleri erbjuder sina kunder bland annat följande tjänster där intressekonflikter eventuellt kan uppstå: Förmedling av uppdrag Investeringsrådgivning Förmögenhetsförvaltning Taaleri har vidtagit de åtgärder som bolaget ansett rimliga för att identifiera och förebygga intressekonflikter. Taaleri strävar efter att i första hand aktivt identifiera och förebygga potentiella intressekonflikter bland annat med hjälp av interna utbildningar, instruktioner och befogenheter. För att förebygga och övervaka intressekonflikter finns det interna instruktioner för Taaleris anställda som gäller handel för deras egen räkning och för närståendes räkning samt en policy för intressekonflikter som beskriver förfaranden som följs vid intressekonflikter. Om det trots ovan beskrivna åtgärder uppstår en intressekonflikt, ges kunden tillräcklig information om intressekonfliktens karaktär och orsaker innan en transaktion utförs. Investeraren överväger självständigt om han eller hon trots den beskrivna intressekonflikten vill att transaktionen utförs. På Taaleris eller investerarens initiativ kan man även avstå från att utföra transaktionen för att undvika intressekonflikten. PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV UPPDRAG TILLÄMPNING AV PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV UPPDRAG Taaleri agerar enligt dessa principer för utförande av uppdrag vid hantering av uppdrag från investerare. Principerna tillämpas på: Kunder inom förmögenhetsförvaltning och handel med värdepapper Behandling och utförande av uppdrag som Taaleri själv genomfört och som Taaleri förmedlat till andra värdepappersförmedlare för utförande Icke-professionella och professionella kunder Verksamhetsprinciperna tillämpas inte om investeraren är kategoriserad som godtagbar motpart eller om investeraren är en professionell kund och motparten i handeln med värdepapper är Taaleri, eftersom Taaleri i detta fall lägger fram anbudet för egen räkning och inte genomför uppdraget för investeraren. Verksamhetsprinciperna tillämpas inte heller på teckning eller inlösen av andelar i placeringsfonder, emission eller återköp av aktier eller förvärvsanbud riktade till aktieinnehavare. Investeraren godkänner dessa principer för utförande av uppdrag då han eller hon ger ett uppdrag till Taaleri. Principerna för utförande av uppdrag tillämpas på alla finansiella instrument, med vilka Taaleri själv genomför ett uppdrag eller förmedlar ett uppdrag till en annan värdepappersförmedlare för utförande, med beaktande av nedan presenterade skillnader i fråga om olika finansiella instrument. När Taaleri förmedlar ett uppdrag till en annan värdepappersförmedlare för utförande, tillämpas på uppdraget även den andra värdepappersförmedlarens principer för utförande av uppdrag. PRINCIPERNA FÖR UTFÖRANDE AV UPPDRAG Med omsorgsfullt utförande av uppdrag avses att Taaleri vidtar alla åtgärder som bolaget anser vara rimliga för att utföra investerarens uppdrag med finansiella instrument så att investeraren får bästa möjliga slutresultat i betraktande av förhållandena. När en investerare ger särskilda anvisningar om utförandet av ett uppdrag, genomför Taaleri uppdraget i första hand i enlighet med de givna anvisningarna. I detta fall kan det vara omöjligt för Taaleri att helt eller delvis efterleva dessa principer för utförande av uppdrag. Vid val av metod för utförande av uppdraget beaktar Taaleri följande för att åstadkomma det för kunden bästa slutresultatet: Pris och kostnader (totalvederlag) Uppdragets omfattning och karaktär Snabbhet Sannolikheten för utförandet och avvecklingen Uppdragstyp och uppdragets omfattning Övriga faktorer som Taaleri anser väsentliga Viktningen av dessa faktorer varierar Utifrån huruvida kunden är icke-professionell eller professionell Enligt rådande marknadsomständigheter Enligt uppdragets omfattning och dess karaktär Enligt det värdepapper eller övrigt finansiellt instrument som uppdraget berör Enligt särdragen förknippade med eventuella handelsplatser I de flesta fallen är totalvederlaget den viktigaste faktorn som påverkar utförandet. Något annat än totalvederlaget kan bli den viktigaste faktorn om uppdraget är exceptionellt stort, gäller ett illikvitt finansiellt instrument eller om det finns någon annan särskild anledning för detta. För att säkra kundens fördel kan Taaleri skjuta upp utförandet av uppdraget eller genomföra det i omgångar, om de särskilda anvisningar 5

6 kunden gett, uppdragets storlek eller karaktär, de allmänna marknadsomständigheterna eller andra särskilda skäl förutsätter det. Vid störningar på handelsplatser kan man avvika från de ovan nämnda principerna för utförande av uppdrag, om Taaleri anser detta erforderligt. VAL AV UTFÖRARE AV UPPDRAG OCH HANDELSPLATTFORMAR Val av utförare av uppdrag Taaleri väljer som utförare av uppdrag som bolaget förmedlar sådana aktörer som det bedömer vara kapabla till att utföra uppdraget i enlighet med de skyldigheter som hör samman med omsorgsfullt utförande av uppdrag. De utförare av uppdrag som Taaleri valt ut använder något eller några av följande handelsplattformsalternativ: Reglerade marknader Handelsplattformar som motsvarar reglerade marknader (börser utanför EES) Multilaterala handelssystem (MTF) Utförande utanför reglerade marknader och andra marknader Utförande mot en tredje parts tradingposition. En förteckning över förmedlare som Taaleri använder vid olika tidpunkter fås hos Taaleri. HANDELSPLATTFORMAR Om Taaleri undantagsvis utför ett uppdrag själv, följer Taaleri följande principer vid val av handelsplattform: Taaleri väljer de handelsplattformar där man, enligt en bedömning som regelbundet revideras, med största sannolikhet uppnår bästa utförande. Investerarens uppdrag genomförs alltid i enlighet med de ovan nämnda principerna för utförande av uppdrag. Vid val av handelsplattformar fäster Taaleri vikt vid utförandet av handeln, men även vid införskaffande av prisinformation. Taaleri använder informationen som erhållits även vid direkt handel med sina kunder. Taaleris val av handelsplattform baserar sig på likviditet, kostnader och sannolikheten för uppdragets utförande. Om ett finansiellt instrument är till salu på flera handelsplattformar, väljer Taaleri den handelsplattform som har den bästa likviditeten. Om det finansiella instrumentet som uppdraget gäller har fler än en handelsplattform, väljer Taaleri i enlighet med principerna för utförande av uppdrag de handelsplattformar där man med största sannolikhet uppnår bästa utförande. UTFÖRANDE OCH FÖRMEDLING AV UPPDRAG Hantering och sammanläggning av investerarnas uppdrag Taaleri utför eller förmedlar investerarnas uppdrag i den ordning de mottagits, med beaktande av uppdragets storlek, prisgränser eller andra villkor för uppdraget som investeraren fastställt samt sättet på vilket uppdraget getts, om inte det med investeraren uttryckligen överenskommits att uppdraget utförs vid en tidpunkt som Taaleri anser vara bäst eller vid någon annan tidpunkt. Taaleri kan sammanlägga investerarens uppdrag med en annan investerares uppdrag och utföra uppdraget själv eller förmedla det för utförande. Taaleri kan sammanlägga uppdrag och utföra eller vidareförmedla ett uppdrag för att utföras i en eller flera omgångar, om flera uppdrag på grund av efterfrågan kan avvecklas till ett genomsnittligt pris som Taaleri allmänt anser vara gynnsamt. För ett enskilt uppdrag kan sammanläggningen i detta fall också vara ogynnsam. Utförda sammanlagda uppdrag fördelas till investerarna med det kalkylerade genomsnittliga priset för affären. Om de sammanlagda uppdragen kan utföras endast delvis, fördelar Taaleri den utförda delen till deltagarna enligt den relativa andelen för deras uppdrag. En andel som utförts för Taaleri själv kan fördelas till Taaleri endast förutsatt att alla investerares uppdrag som deltagit i det sammanlagda uppdraget först har utförts till fullo. SÄRSKILDA VILLKOR FÖR OLIKA TYPER AV FINANSIELLA INSTRUMENT A. Aktier och andra börshandlade produkter (ETF, ETC, ETN osv.), exklusive masskuldebrevslån Följande principer gäller för utförande av uppdrag avseende aktier och andra börshandlade produkter, till exempel ETF-, ETC- och ETN-produkter, samt andelar i placeringsfonder som är till salu på reglerade marknader, oreglerade marknader samt utanför dessa: Taaleri överlåter uppdraget så fort som möjligt för utförande till handelsplattformen eller förmedlar uppdraget till en värdepappersförmedlare för utförande. I detta fall bestämmer oftast ifrågavarande värdepappersförmedlare sättet för uppdragets utförande. På uppdragets utförande tillämpas även andra regler som gäller på den ifrågavarande marknaden. Uppdrag kan utföras endast om de har konträra köp- och säljorder. Även om det inte skulle finnas ett anbud som motsvarar hela uppdraget, kan uppdraget ofta utföras till en del. Taaleri kan vänta en erforderlig tid innan uppdraget överlåts för utförande i sin helhet eller i omgångar och/eller sammanlägga uppdrag och sedan överlåta det sammanlagda uppdraget för utförande på en lämplig marknad, om detta enligt Taaleris bedömning är det bästa alternativet för kunden med beaktande av marknadsomständigheterna, likviditeten eller uppdragets storlek och karaktär. B. Masskuldebrev (inkl. strukturerade produkter) Uppdrag avseende masskuldebrev avvecklas vanligtvis på så sätt att Taaleri själv fungerar som motpart i utförandet, det vill säga som köpare eller säljare. Vid handel med masskuldebrevslån erbjuder Taaleri själv köp- eller säljpriset, som baseras på de priser som andra värdepappersförmedlare meddelat via allmänt använda datasystem. C. Övriga finansiella instrument När Taaleri utför uppdrag på finansiella instrument som inte finns till salu på reglerade eller oreglerade marknader eller som inte kan överlåtas via emission, inlösen eller återköp, fungerar Taaleri själv som motpart i uppdragets utförande. Prissättningen motsvarar priser som uppnåtts tidigare med beaktande av uppdragets tidpunkt, mängd och andra handelsomständigheter. ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH ÄNDRINGAR Taaleri övervakar och utvärderar kontinuerligt effektiviteten hos sina principer för utförande av uppdrag och gör vid behov korrigeringar eller ändringar i dem utifrån sina utvärderingar. Taaleri utvärderar även kontinuerligt de värdepappersförmedlare, handelsplattformar och affärspartner som bolaget använder för att förvissa sig om att dessa uppfyller kraven enligt policyn för utförande av uppdrag. Om verksamheten inte uppfyller kraven enligt principerna för utförande av uppdrag, gör Taaleri nödvändiga ändringar. Taaleri meddelar alla ändringar i bolagets principer för utförande av uppdrag på sin webbplats. MER INFORMATION Mer information om utförande av uppdrag fås hos Taaleri. KATEGORISERING AV KUNDER ICKE-PROFESSIONELLA KUNDER Andra än professionella kunder eller godtagbara motparter. PROFESSIONELLA KUNDER 1. Sammanslutningar Sammanslutningar som med stöd av ett verksamhetstillstånd bedriver verksamhet på finansmarknaden eller reglerade sammanslutningar och med dem jämförbara under myndighetstillsyn stående utländska sammanslutningar: Värdepappersföretag Kreditinstitut Fondbolag Optionssammanslutningar Börser Clearingorganisationer Värdepapperscentraler Försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen Arbetspensionsförsä ringsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor Sammanslutningar enligt 1 3 mom. Punkterna 6 och 7 i lagen om värdepappersföretag Företag som för egen räkning köper och säljer Nyttigheter och nyttighetsderivat Andra institutionella investerare 2. Storföretag Företag som enligt bokslutet för den senast avslutade fulla räkenskapsperioden uppfyller minst två av följande tre krav: a) Balansomslutningen är minst eur b) Omsättningen är minst eur c) Kapitalbasen är minst eur 3. Stater, kommuner och deras enheter a) Finska staten b) Statskontoret och statliga affärsverk c) Finländska kommuner och samkommuner d) Landskapet Åland e) Utländska stater f) Organ som sköter statsskulden g) Regionala förvaltningsenheter i utländska stater 4. Centralbanker a) Europeiska centralbanken b) Finlands Bank c) Utländska centralbanker d) Internationella valutafonden, Världsbanken och andra med dem jämförbara internationella institutioner och organisationer 6

7 5. Institutionella investerare Institutionella investerare, vars huvudverksamhet är investering i finansiella instrument. 6. På basis av kundens ansökan Förutsättningar: 6.1. Investeraren ansöker med en skriftlig ansökan om att kategoriseras som professionell kund Investeraren uppfyller minst två av följande krav: 1) Investeraren har på den aktuella marknaden utfört i genomsnitt 10 transaktioner av betydande storlek per kvartal under de närmast föregående fyra kvartalen 2) Värdet av investerarens investeringsportfölj överstiger euro 3) Investeraren arbetar eller har arbetat professionellt minst ett år inom finanssektorn 6.3. Taaleri har gjort den bedömningen att kunden har förutsättningar att fatta självständiga investeringsbeslut och är införstådd med de risker som är förenade med besluten, och Taaleri godkänner kundens ansökan Taaleri meddelar kunden skriftligt att kunden inte omfattas av skyddet enligt alla procedurbestämmelserna i kapitel 4 i värdepappersmarknadslagen och inte heller av skyddet från Ersättningsfonden för investerare Investeraren meddelar Taaleri skriftligt att han eller hon är medveten om att skyddet från procedurbestämmelserna och Ersättningsfonden för investerare upphör att gälla. GODTAGBAR MOTPART 1. Sammanslutningar Sammanslutningar som med stöd av ett verksamhetstillstånd bedriver verksamhet på finansmarknaden eller reglerade sammanslutningar och med dem jämförbara under myndighetstillsyn stående utländska sammanslutningar: a) Värdepappersföretag b) Kreditinstitut c) Fondbolag d) Optionssammanslutningar e) Börser f) Clearingorganisationer g) Värdepapperscentraler h) Försäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen i) Arbetspensionsförsäkringsbolag, pensions stiftelser och pensionskassor j) Sammanslutningar enligt 1 3 mom. punkterna 6 och 7 i lagen om värdepappersföretag k) Företag som för egen räkning köper och säljer nyttigheter och nyttighetsderivat l) Andra institutionella investerare 2. Storföretag 2.1. Företag som enligt bokslutet för den senast avslutade fulla räkenskapsperioden uppfyller minst två av följande tre krav: 1) Balansomslutningen är minst euro 2) Omsättningen är minst euro 3) Kapitalbasen är minst euro 2.2 Företag som ger sitt uttryckliga godkännande till att bli behandlad som en godtagbar motpart. 3. Stater, kommuner och deras enheter a) Finska staten b) Statskontoret och statliga affärsverk c) Finländska kommuner och samkommuner d) Landskapet Åland e) Utländska stater f) Organ som sköter statsskulden g) Regionala förvaltningsenheter i utländska stater 4. Centralbanker a) Europeiska centralbanken b) Finlands Bank c) Utländska centralbanker d) Internationella valutafonden, Världsbanken och andra med dem jämförbara internationella institutioner och organisationer. 5. Ansökan från en kund som kategoriserats som godtagbar motpart om att bli behandlad som professionell kund Förutsättningar: 5.1. En motpart som avses ovan under punkterna 1, 3 och 4 ansöker skriftligt om tillämpning av procedurbestämmelserna på de transaktioner som görs med den, antingen allmänt eller för en enskild transaktion Taaleri godkänner investerarens ansökan. 6. Ansökan från en kund som kategoriserats som godtagbar motpart om att bli behandlad som icke-professionell kund Förutsättningar: 6.1. En motpart som avses ovan under punkterna 1, 3 och 4 ansöker skriftligt om tillämpning av procedurbestämmelserna på de transaktioner som görs med den, antingen allmänt eller för en enskild transaktion Taaleri godkänner investerarens ansökan Om behandling av investeraren som icke-professionell kund ingås ett skriftligt avtal, ur vilket det framgår att avtalet tillämpas på en eller flera tjänster eller transaktioner eller på ett eller flera slags värdepapper eller transaktioner. 7. Ansökan från en kund, som på ansökan kategoriserats som professionell kund, att bli behandlad som godtagbar motpart Förutsättningar: 7.1. Investeraren ansöker med en skriftlig ansökan om att kategoriseras som godtagbar motpart Investeraren uppfyller minst två av följande krav: Investeraren har på den aktuella marknaden utfört i genomsnitt 10 transaktioner av betydande storlek per kvartal under de närmast föregående fyra kvartalen Värdet av investerarens investeringsportfölj överstiger euro Investeraren arbetar eller har arbetat professionellt minst ett år inom finanssektorn 7.3. Taaleri har gjort den bedömningen att investeraren har förutsättningar att fatta självständiga investeringsbeslut och är införstådd med de risker som är förenade med besluten, och Taaleri godkänner investerarens ansökan Taaleri meddelar investeraren skriftligt att investeraren inte omfattas av skyddet enligt alla procedurbestämmelserna i värdepappersmarknadslagen och inte heller av skyddet från Ersättningsfonden för investerare Investeraren meddelar Taaleri skriftligt att han eller hon är medveten om att skyddet från procedurbestämmelserna och Ersättningsfonden för investerare upphör att gälla. Byte av kundkategori och ändringens effekter Investeraren har rätt att begära byte av kundkategori antingen för alla eller en del placeringstjänster. Investeraren ska ställa en fritt formulerad och specificerad skriftlig begäran om byte av kundkategori till Taaleri. Vid överenskommelse om byte av kundkategori avtalar man om tillämpning av kundkategorin på en eller flera tjänster eller transaktioner eller på ett eller flera slags värdepapper eller transaktioner. Om en icke-professionell kund begär att hans eller hennes kundkategori ändras till professionell kund eller godtagbar motpart, eller om en professionell kund begär att hans eller hennes kundkategori ändras till godtagbar motpart, går kunden miste om skyddet från Ersättningsfonden för investerare (läs mer om Ersättningsfonden för investerare ovan) och omfattas inte av skyddet enligt alla procedurbestämmelserna i värdepappersmarknadslagen. Om en professionell kund eller en godtagbar motpart begär att hans eller hennes kundkategori ändras till icke-professionell kund, omfattas kunden av skyddet från Ersättningsfonden för investerare och på kunden tillämpas procedurbestämmelserna i värdepappersmarknadslagen. ALLMÄNT OM FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGS- TJÄNSTER SAMT RISKER FÖRKNIPPADE MED DESSA RISKER Införskaffande av finansiella instrument och placeringstjänster är alltid förenat med ekonomisk risk. Också investeringskategorier och finansiella instrument som allmänt anses vara lågriskinvesteringar är alltid förenade med risker. Om risken realiseras betyder detta att kunden kan förlora det investerade kapitalet helt eller delvis, att eftersträvad avkastning uteblir eller utfaller sämre än avkastningen från andra finansiella instrument eller placeringstjänster under motsvarande tidsperiod. Riskerna förknippade med placeringar varierar bland annat enligt investeringskategori, finansiellt instrument, bransch och geografisk region. Risken hos ett finansiellt instrument är inte enbart kopplad till risken hos en viss typ av finansiella instrument. Med samma finansiella instrument kan man göra placeringar inom flera investeringskategorier och också investeringskategorin påverkar risken hos det finansiella instrumentet. Risken vid placeringsverksamhet består av flera olika risker, varav en del är gemensamma för alla finansiella instrument och en del kopplade enbart till ett visst finansiellt instrument. Kunden ska innan investeringsbeslutet fattas sätta in sig i villkoren som gäller för det finansiella instrumentet, dess egenskaper och de skyldigheter som härrör från dessa. Detta för att kunna förstå riskerna kopplade till det finansiella instrumentet och hur dessa eventuellt påverkar hans eller hennes ekonomiska ställning. Kunden ska noga överväga huruvida det finansiella instrumentet är lämpligt för det tilltänkta syftet även om omständigheterna förändras. Då beslut fattas ska kunden alltid basera dessa på sin egen be- 7

8 dömning av Taaleri, placeringstjänsten, investeringsobjekten och de risker som är förknippade med investeringsbeslutet. Investeraren ansvarar alltid själv för de ekonomiska följderna av sina investeringsbeslut, sin verksamhet och sina uppdrag avseende finansiella instrument och är inte berättigad till ersättning från Taaleri för eventuella skador eller förluster, även om Taaleri i en viss situation skulle ha bedömt lämpligheten av placeringstjänsten eller ett finansiellt instrument för kunden. Volatiliteten hos ett enskilt finansiellt instrument är ett sätt att skaffa sig en uppfattning om risken, men det bör beaktas att den endast beskriver svängningarna i värdet hos det finansiella instrumentet och inte tar hänsyn till andra risker förknippade med det finansiella instrumentet som påverkar eller kan i framtiden påverka värdeutvecklingen hos det finansiella instrumentet. Volatiliteten beskriver alltså bara en del av den risk som är förknippad med det finansiella instrumentet. Förenklat kan man säga att risken som är förknippad med ett finansiellt instrument inte kan mätas med någon enskild mätare, utan alltid är en bedömning av olika riskers samverkan. BESKATTNING Kunden bör beakta att inköp, innehav och försäljning av finansiella instrument är förenat med skattepåföljder. Kunden ska se till att skaffa sig tillräcklig information om beskattningen redan innan investeringsbeslutet fattas. Vid behov ska kunden vända sig till en skatteexpert för att få information om hur skattepåföljderna enligt skattelagstiftningen i Finland eller i något annat land påverkar kundens ekonomiska situation. Utländska investeringar, placeringsverksamhet och finansiella instrument kan vara förknippade med skatter eller avgifter av skattenatur, som uppbärs av en myndighet i ett annat land och kanske inte kan återkrävas eller krediteras i den finska beskattningen. Investeraren ansvarar alltid för sin egen beskattning och för sina skatter som bestäms utifrån varje kunds individuella förhållanden. Till beskattning hör alltid en risk för framtida förändringar utan föregående meddelande. Taaleri ansvarar inte för skattepåföljder som placeringsverksamheten åsamkar kunden och är inte skyldig att underrätta kunden om ändringar i beskattningen. Taaleri tillhandahåller inte skatterådgivning för sina kunder. Grundläggande information om beskattningen av finansiella instrument och placeringstjänster finns på Skatteförvaltningens webbplats på adressen och i Börsstiftelsens Placerarens skatteguide som finns tillgänglig på adressen LÅNEFINANSIERING Finansiella instrument kan även införskaffas med lånat kapital. Lånefinansiering är en möjlighet att få större avkastning på eget kapital än enbart med det egna kapitalet, eftersom avkastningen vid positiv kursutveckling påverkas av både det egna kapitalet och lånekapitalet. Om kursutvecklingen emellertid är negativ hos de finansiella instrument som införskaffats med lånekapital, kan både det egna kapitalet och lånekapitalet försvinna helt eller delvis. Oberoende av hur kursen för det finansiella instrumentet utvecklas återstår skyldigheten att återbetala skulden, eftersom lånet och det finansiella instrumentet som införskaffats med lånekapitalet är separata. Skulden måste återbetalas även om intäkterna från försäljningen av det finansiella instrumentet inte skulle täcka hela skuldbeloppet. Den som överväger att göra placeringar med lånekapital ska alltid uppskatta sin återbetalningsförmåga oberoende av utvecklingen hos placeringen som gjorts med lånekapital. INVESTERINGSKATEGORIER PLACERINGSTJÄNSTER Diskretionär kapitalförvaltning Konsultativ kapitalförvaltning FINANSIELLA INSTRUMENT ENLIGT INVESTERINGSKATEGORI Ränteplaceringar med en löptid på högst ett år Ränteplaceringar med en löptid på över ett år Strukturerade produkter Aktieplaceringar Placeringar med absolut avkastningskrav Nyttigheter och nyttighetsderivat Hävstångsprodukter Produkter med speciell intäktslogik Kapitalinvesteringar ALLMÄNT I det följande presenteras olika investeringskategorier och finansiella instrument och de vanligaste riskerna som dessa är förenade med. Investeraren bör observera att presentationen inte är uttömmande. Investeringskategorierna är Taaleris sätt att kategorisera och beskriva investeringar som gjorts med olika finansiella instrument. Investeringar i finansiella instrument i en viss investeringskategori har eller kan ha gemensamma drag vad gäller varaktigheten, det finansiella instrumentets struktur, risk, förväntade avkastning och så vidare. För investeraren är både investeringskategorin och det finansiella instrumentet av betydelse vid bedömning av en investering som gjorts, dess egenskaper och riskerna förknippade till den. Med ett tekniskt sett likadant finansiellt instrument, till exempel en fondandel i en placeringsfond, kan man göra investeringar som är vitt skilda vad gäller karaktären och risken. Inom ramen för varje investeringskategori investerar investeraren dock alltid i ett enskilt finansiellt instrument. Finansiella instrument och riskerna som dessa är förenade med presenteras nedan under rubrikerna Beskrivning av finansiella instrument och placeringstjänster samt Risker förknippade med finansiella instrument och placeringsverksamhet. DISKRETIONÄR KAPITALFÖRVALTNING Med diskretionär kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar tjänsteleverantören att självständigt, utan att höra med investeraren förvalta investerarens tillgångar efter bästa förmåga och att bedriva handel med värdepapper för kundens räkning. I avtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs de tillgångar som avtalet omfattar samt ramvillkoren och risknivån för placeringsverksamheten. Investeraren äger de finansiella instrumenten som används vid diskretionär kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används. Tjänsteleverantören kan vid förvaltning av kapitalet själv välja de finansiella instrument som används och valet av finansiella instrument begränsas inte av den av kunden angivna risktoleransen. Risknivån vid diskretionär kapitalförvaltning varierar utifrån de ramvillkor som fastställts för placeringsverksamheten. Generaliserat kan det sägas att när aktieviktningen ökar, växer även risken. KONSULTATIV KAPITALFÖRVALTNING Med konsultativ kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar tjänsteleverantören att föreslå åtgärder för de tillgångar som avtalet omfattar och att bedriva handel med värdepapper för kundens räkning i enlighet med kundens anvisningar. I avtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs tillgångarna som avtalet omfattar samt ramvillkoren och den risknivå som eftersträvas. Investeraren äger de finansiella instrumenten som används vid konsultativ kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används. Vid konsultativ kapitalförvaltning fattar investeraren självständigt alla investeringsbeslut och kan fritt avvika från tjänsteleverantörens förslag. Vid konsultativ kapitalförvaltning kan man endast använda finansiella instrument som är lämpliga för kunden och investeraren ansvarar själv för att följa sin risktolerans och för placeringsverksamhetens risknivå. Ränteplaceringar med en löptid på högst ett år Vid ränteplaceringar med en löptid på högst ett år binder sig emittenten att betala det investerade kapitalet och en förutbestämd ränta på placeringens förfallodag, som är högst ett år efter emissionsdagen. Med ränteplaceringar med en löptid på högst ett år avses placeringar i bland annat bankdepositioner, penningmarknadsfonder, statens skuldförbindelser, bank-, företagsoch kommuncertifikat och andra kortvariga penningmarknadsplaceringar. Placeringens emittent betalar ut kapitalet och/eller en förutbestämd ränta på förfallodagen och placeringen avslutas. Den vanligaste ränteplaceringen med en löptid på högst ett år är en tidsbunden bankdeposition. Placeringens korta löptid kan vanligtvis anses minska riskerna jämfört med längre investeringar. Lägst kan risken anses vara hos bankdepositioner där hela insättningsbeloppet omfattas av insättningsgarantin. Dock är inte ens bankdepositioner helt riskfria, eftersom det till dem kopplas en risk för bankens insolvens. RÄNTEPLACERINGAR MED EN LÖPTID PÅ ÖVER ETT ÅR Ränteplaceringar med en löptid på över ett år kan göras i bland annat bankdepositioner, masskuldebrevslån, perpetualer, kapitallån, konvertibler och placeringsfonder. Vid ränteplaceringar med en löptid på över ett år binder sig emittenten att betala det investerade kapitalet och en förutbestämd ränta på placeringens förfallodag, som är tidigast ett år efter emissionsdagen. Perpetualer och placeringsfonder har dock ingen förfallodag, utan de pågår tillsvidare. Med andra instrument än bankdepositioner kan man vanligtvis bedriva handel på andrahandsmarknaden, varvid det finansiella instrumentet kan realiseras före förfallodagen. Ränteplaceringar med en löptid på över ett år kan kategoriseras enligt risken förknippad med emittenten: lån hos en emittent med hög kreditklassificering (Investment Grade) och lån hos en emittent med låg kreditklassificering (High Yield). Olika emittenters kreditklassificering kan anses 8

9 beskriva risken hos det finansiella instrumentet på så sätt, att ju högre kreditklassificering, desto lägre risk och tvärtom. Kreditklassificeringen kan dock inte ses som den enda riskmätaren för att mäta risken hos ränteplaceringar med en löptid på över ett år. Oftast är bara emittenten ansvarig för utförande av en prestation enligt villkoren för det finansiella instrumentet. I vissa produkter har lånekapitalet getts en separat säkerhet. Detta anses allmänt minska risken som är kopplad till investeringen. En längre löptid för placeringen kan i sin tur vanligtvis anses öka riskerna jämfört med korta placeringar. Ränteplaceringars värde ändras i takt med räntan och kan sjunka avsevärt om räntan stiger. Ränteplaceringarnas prioritet kan variera betydligt om emittenten går i konkurs. Allmänt talas det om en indelning i så kallade seniorlån med hög prioritet och juniorlån med låg prioritet. Investeraren ska alltid innan investeringsbeslutet fattas kontrollera i villkoren för en enskild produkt dess prioritet vid emittentens insolvens. I juniorlån kan emittenten också vara ett specialföretag grundat specifikt för emissionen, till exempel en trust registrerad i USA. Investeraren ska alltid noga bekanta sig med investeringens villkor innan investeringsbeslutet fattas. Risken hos en placeringsfond som investerar i ränteplaceringar med en löptid på över ett år är tack vare utspridningen vanligtvis mindre än hos en enskild placering i masskuldebrevslån. Risken hos en placeringsfond är emellertid alltid beroende av fondens investeringsfilosofi. Strukturerade produkter (kapitalskyddade, ickekapitalskyddade och hävstångsprodukter) Strukturerade produkter kan delas in i kapitalskyddade respektive icke-kapitalskyddade placeringar och hävstångsprodukter. Denna indelning förklaras närmare nedan under rubriken Beskrivning av finansiella instrument och placeringstjänster. Som investeringskategori avses med strukturerade produkter finansiella instrument som skräddarsytts antingen i fråga om avkastning, kapitalrisk eller bådadera. Genom att skräddarsy produkten kan man konstruera mycket olika avkastningsprofiler för investeraren. Avkastningen från investeringen och/eller det kapitalbelopp som återbetalas på förfallodagen beror vanligtvis på hur den underliggande tillgången som valts för en enskild investering utvecklas under investeringens löptid. En strukturerad produkt kan också endast vara av derivatkaraktär även om den till sin struktur är en skuldförbindelse. Skuldförbindelser är ett exempel på sådana finansiella instrument som används för att sammanställa strukturerade produkter. Strukturerade produkter kan vara kapitalskyddade. Med kapitalskydd avses emittentens löfte att betala en andel enligt produktvillkoren av skuldbrevets nominella värde på förfallodagen. Kapitalskyddet innefattar alltid en emittentrisk som realiseras om den instans som gett löfte om kapitalskydd drabbas av likviditetsproblem. Det är viktigt att den som investerar i strukturerade produkter är införstådd med logiken bakom och riskerna förknippade med hur avkastningen och kapitalåterbetalningen för den strukturerade produkten bildas, samt med lämpligheten av strukturerade produkter i investerarens investeringstillgångar som helhet. Investeraren ska noga bekanta sig med villkoren för den aktuella strukturerade produkten innan investeringsbeslutet fattas, eftersom olika strukturerade produkter är mycket olika konstruerade och kan innehålla strukturer som är svårbegripliga. Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam utveckling av den underliggande tillgången som valts för den strukturerade produkten medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet. AKTIEPLACERINGAR En aktie är ett värdepapper i form av eget kapital som ett aktiebolag emitterar. En aktie ger rätt till en andel av aktiebolagets aktiekapital, utdelning som bolaget betalar och rösträtt vid bolagsstämman. Aktier kan tas upp till handel på börsen eller en multilateral handelsplattform eller också är de inte föremål för offentlig handel. Aktiens värde baserar sig på den rådande uppfattningen om värdet på det aktiebolag som gett ut aktien. På vissa aktiebolag kan värdet variera betydligt, medan värdet på aktierna i andra aktiebolag har historiskt sett varit relativt stabilt. Vid likvidation eller konkurs av ett aktiebolag kan aktien dock bli värdelös. Aktieplaceringar kan göras bland annat som investeringar genom direkt köp av aktier, i form av depåbevis eller genom att köpa fondandelar i en placeringsfond som investerar i aktierna. Aktier kan kategoriseras på många olika sätt. En mycket vanlig indelning är indelningen i aktier som är föremål för offentlig handel och sådana som inte är det. Aktier som är föremål för offentlig handel anses innebära mindre risk, eftersom handeln med dessa är flexiblare och tillgången till information om bolaget som gett ut aktien mer reglerad. Aktier kategoriseras även utifrån hur stort bolaget är (large cap, mid-cap, small-cap). Av dessa anses risken vanligtvis vara lägre ju större bolag det handlar om. Aktier kategoriseras även enligt bransch och utifrån den ekonomiska utvecklingsgraden i det land som bolaget kommer ifrån. Vanligtvis anses en aktie vara förknippad med desto lägre risk, ju högre den ekonomiska utvecklingsgraden är i det land som bolaget som gett ut aktien kommer ifrån. Aktieplaceringar kan även göras i form av andelar i placeringsfonder, varvid det vanligtvis köpts aktier från flera olika bolag till fonden. I princip är risken då lägre än vid köp av en aktie. Aktiefonder kategoriseras på många olika sätt. Några av de vanligaste indelningarna är indelningen i indexfonder och aktivt förvaltade fonder. Syftet med en indexfond är att uppnå samma avkastning som det index som fonden ska följa, medan aktivt förvaltade fonder eftersträvar en så god avkastning som möjligt inom ramen för sin egen investeringsfilosofi. Aktieplaceringar kan även göras genom att köpa depåbevis. PLACERINGAR MED ABSOLUT AVKASTNINGSKRAV Som investeringskategori är placeringar med absolut avkastningskrav placeringar där man inte på förhand definierar i vilka finansiella instrument investerarens tillgångar är placerade, utan målet är att uppnå en absolut avkastning till investeraren. Som finansiella instrument är dessa investeringsobjekt vanligtvis antingen placeringsfonder eller skuldförbindelser (inklusive masskuldebrevslån). Varje finansiellt instrument med absolut avkastningskrav är annorlunda och investeraren ska noga bekanta sig med produktvillkoren och produktens intäktslogik innan investeringsbeslutet fattas. Investeringsstrategierna som eftersträvar absolut avkastning varierar från investeringar med lågriskinstrument till hävstångsstrategier med mycket hög risk (se nedan Hävstångsprodukter). En viktig riskmätare för investeraren är investeringsobjektets förväntade volatilitet, det vill säga variationen av dess värde. Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet i placeringar med absolut avkastningskrav. NYTTIGHETER OCH NYTTIGHETSDERIVAT Med nyttigheter avses bland annat metaller, olja, energinyttigheter, jordbruksnyttigheter (vete, majs osv.) och andra motsvarande nyttigheter. Investeraren kan investera i en placeringsfond som investerar i nyttigheten eller i en skuldförbindelse (inkl. masskuldebrevslån), vars värdeutveckling är bunden till nyttighetens värdeutveckling. I nyttigheter kan man även investera med hjälp av nyttighetsderivat eller genom att direkt köpa nyttigheten i fråga. Variationen i nyttigheters värde, det vill säga volatiliteten kan allmänt anses vara högt och utsatt för olika faktorer, till exempel det politiska läget, väderförhållanden med mera. Vid investering i nyttighetsderivat ska investeraren beakta deras derivategenskaper vid bedömning av produktens lämplighet för sig själv (se nedan Hävstångsprodukter). Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet. HÄVSTÅNGSPRODUKTER Investeringar på finansmarknaden kan göras så att det finansiella instrumentets värde förändras vid marknadsfluktuationer mer än värdet på själva investeringsobjektet ( hävstångseffekt ). Man kan även tala om finansiella instrument vars investeringsgrad är över 100 procent. Till exempel höjer en värdeökning på en procent i aktiepriset värdet på ett sådant hävstångsinstrument med två procent. Som finansiella instrument kan sådana hävstångsprodukter vara till exempel derivatavtal, futurer, warranter eller också har de kunnat struktureras som en skuldförbindelse (inklusive masskuldebrevslån) eller en placeringsfond. Hävstångsprodukter kan ge god avkastning till investeraren, men även avsevärda förluster. Investeraren bör vara medveten om att priset för hävstångseffekten vanligtvis är en försämring av någon annan egenskap hos det finansiella instrumentet (till exempel kapitalskyddet). Det är viktigt att investeraren är införstådd med logiken bakom och riskerna förknippade med hävstångsprodukten samt lämpligheten av hävstångsprodukter i investerarens investeringstillgångar som helhet. Investeraren ska noga bekanta sig med villkoren för den aktuella hävstångsprodukten innan investeringsbeslutet fattas. Olika hävstångsprodukter skiljer sig mycket från varandra vad gäller strukturen. Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet. 9

10 PRODUKTER MED SPECIELL INTÄKTSLOGIK På finansmarknaden erbjuds även finansiella instrument som inte direkt hör till någon av de investeringskategorier som beskrivs här. Sådana är till exempel finansiella instrument som drar nytta av korrelationerna mellan två olika index, index som mäter storleken av kreditriskpremier och finansiella instrument som investerar i en viss investeringsstrategi. Om denna investeringskategori används samlingsnamnet produkter med speciell intäktslogik. Som finansiella instrument kan produkter med speciell intäktslogik vara till exempel placeringsfonder eller skuldförbindelser (inklusive masskuldebrevslån). Varje finansiellt instrument med speciell intäktslogik är annorlunda och investeraren ska noga bekanta sig med produktvillkoren och produktens intäktslogik innan investeringsbeslutet fattas. Den viktigaste riskmätaren för investeraren är investeringsobjektets förväntade volatilitet, det vill säga värdevariationen. Beroende på produktstrukturen kan en ogynnsam kursutveckling medföra en betydlig minskning av det investerade kapitalet eller förlust av kapitalet. KAPITALINVESTERINGAR Kapitalinvestering innebär att man investerar i företag eller projekt som inte är föremål för offentlig handel och som uppskattas ha goda utvecklingsmöjligheter. En kapitalinvesterare är vanligtvis inte en varaktig ägare, utan strävar efter att lösgöra sig från företaget eller projektet efter överenskommen plan, till exempel efter utgången av företagets verksamhetsperiod. Kapitalinvesteringar är i första hand investeringar i form av eget kapital eller mezzaninkapital. Kapitalinvesterarens avsikt är att genom det erbjudna mervärdet främja företagets eller projektets värdeökning. Värdeökningen realiseras i det skede då kapitalinvesteringsbolaget lämnar sin andel i företaget eller projektet som man har investerat i. Vid kapitalinvestering kan många olika slags finansiella instrument användas. De vanligaste finansiella instrumenten vid kapitalinvestering är aktieplaceringar, konvertibler och placeringar i ett kommanditbolags bolagsandelar. Ett område för sig bildas av mezzaninginvesteringar, där risken och den förväntade avkastningen ligger mittemellan finansiering med eget kapital och främmande kapital. Riskerna förknippade med kapitalinvesteringar är allmänt sett relativt höga, eftersom framgången påverkas av många oförutsedda faktorer, spridningen är liten och företaget som man investerar i ofta kan skaffa hävstångseffekt för investeringarna med lånade pengar och investeringsobjektet sällan är likvida (läs mer om likviditetsrisken under rubriken Risker förknippade med finansiella instrument och placeringsverksamhet). BESKRIVNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSTJÄNSTER Bankdepositioner Bank-, företags- och kommuncertifikat, statens skuldförbindelser Placeringsfonder Masskuldebrevslån Skuldförbindelser Strukturerade produkter Aktier Depåbevis Derivatavtal Andelar i kommanditbolag Vinstutdelningslån Diskretionär kapitalförvaltning Konsultativ kapitalförvaltning Fysiskt guld Riskerna förknippade med finansiella instrument och placeringstjänster beskrivs på sidorna Information om volatiliteten hos olika finansiella instrument finns på adressen BANKDEPOSITIONER Bankdepositioner är penninginsättningar i banker som erhållit verksamhetstillstånd för depositionsbanker. Bankdepositioner kan endast mottas av banker med verksamhetstillstånd för detta. Bankdepositioner kan gälla tillsvidare eller vara tidsbundna och på dem betalas ränta, vanligtvis en årlig ränta. När en tidsbunden deposition upphör återbetalar banken kapitalet och räntan på kapitalet till deponenten. En tidsbunden deposition kan inte tas ut före förfallodatumet eller också kan det uppstå extra kostnader vid uttag. Icke-tidsbundna depositioner kan tas ut när som helst, inom ramen för de för depositionen gällande villkoren. I Finland finns det en insättningsgaranti för bankdepositioner, som minskar den till depositionsmottagaren kopplade kreditrisken. I lagen anges mer specifikt vilken andel av depositionen som omfattas av skyddet i insättningsgarantifonden samt de övriga villkoren för insättningsgarantin. I Finland förverkligas insättningsgarantin genom kravet om att bankerna är med i insättningsgarantifonden. Endast insättningsgarantifonden har ansvar för att betala ut ersättningar enligt insättningsgarantin. Insättningsgarantins belopp kan ändras, och dessutom ska investeraren beakta att lagstiftningen som tillämpas på depositioner och insättningsgarantins storlek varierar i olika länder. Om depositionsbanken drabbas av likviditetsproblem kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis. BANK-, FÖRETAGS- OCH KOMMUNCERTI- FIKAT, STATENS SKULDFÖRBINDELSER Förutom i form av bankdepositioner görs korta ränteplaceringar med en löptid på högst ett år i form av så kallade nollkupongsplaceringar där investerarens avkastning bildas av skillnaden mellan nollkuponglånets inköpspris och försäljnings-/återbetalningspris. Exempel: Investeraren köper ett nollkuponglån till priset 98 och om tolv månader återbetalar emittenten kapitalet till investeraren till priset 100. Investerarens avkastning är skillnaden mellan köp- och säljpriset, i detta fall 2. Ovan presenterade så kallade nollkupongsinvesteringar är bank-, företags- och kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser. Bank-, företagsoch kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser är skuldförbindelser ställda till innehavaren, med vilka certifikatets eller förbindelsens emittent lånar pengar från marknaden och binder sig till att återbetala lånet till investeraren på förfallodagen. Maturiteten hos bank-, företagsoch kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser är från en dag till tolv månader. Avkastningen från bank-, företags- och kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser beräknas som skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset i en placering som behålls fram till förfallodagen. På förfallodagen utbetalas till investeraren det nominella värdet som innefattar det investerade kapitalet och räntan. Investeraren kan även sälja certifikatet eller förbindelsen före förfallodagen. Återköp görs i detta fall till marknadspriset vid tidpunkten för köpet. Om certifikatet eller förbindelsen säljs före förfallodagen bestäms avkastningen som skillnaden mellan återköpspriset och anskaffningspriset. Återköpspriset fås genom att diskontera det nominella värdet från avslutsdagen till den nominella förfallodagen med den räntesats som noteras för perioden i fråga. Strukturellt sett kan bank-, företags- och kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser anses vara nästan identiska och i praktiken skiljer de sig från varandra endast i fråga om emittent. Ett bankcertifikat har emitterats av en bank, ett företagscertifikat av ett företag, ett kommuncertifikat av en kommun eller samkommun och statliga skuldförbindelser av staten. Bank-, företags- och kommuncertifikat samt statliga skuldförbindelser är så gott som alltid i form av värdeandelar. Om emittenten drabbas av likviditetsproblem kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis. PLACERINGSFONDER En placeringsfond i enlighet med lagen om placeringsfonder sköts av ett fondbolag som samlar privatpersoners och sammanslutningars tillgångar i en placeringsfond och investerar dem i många olika värdepapper. Tillgångarna i placeringsfonden ägs av de investerare som investerat i fonden i proportion till deras andelar. Målsättningarna och begränsningarna för fondens placeringsverksamhet framgår ur fondens regler. Investeraren ska bekanta sig med placeringsfondens regler, grundprospekt och prislista eller motsvarande dokument innan investeringsbeslutet fattas. Om placeringsfonden drabbas av likviditetsproblem eller investeringarna i fonden förlorar sitt värde, kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis. Vad gäller den juridiska strukturen finns det flera olika typer av placeringsfonder. Placeringsfonder i enlighet med den finska lagen om placeringsfonder är antingen så kallade UCITS-fonder eller specialplaceringsfonder. UCITS-fonderna följer direktivet om placeringsfonder i fråga om spridning av investeringarna och reglering av verksamheten. Specialplaceringsfonderna i sin tur avviker från direktivet om placeringsfonder. Specialplaceringsfonder kan till exempel ha föreskrifter om att fonden inte behöver ha lika omfattande spridning som en UCITS-fond eller också kan inlösen från fonden vara mycket begränsade. Den juridiska strukturen hos utländska placeringsfonder och i synnerhet fonder från länder utanför den Europeiska unionen kan avvika betydligt från de inhemska strukturerna. Placeringsfonder kan till exempel vara slutna fonder, vilket innebär att fondbolaget till skillnad från UCITS-fonder inte behöver ge ut nya fondandelar på investerarens begäran eller också kan de ha formen av en sammanslutning. Till exempel kan icke-ucits-fonder som är registrerade i Luxembourg ha juridiskt sett en mycket annorlunda struktur jämfört med finländska placeringsfonder. Således avgörs eventuell insolvens eller andra situationer med koppling till placeringsfondens struktur i enlighet med den utländska lagstiftningen. 10

11 En utländsk placeringsfond kan till exempel grundas som en avtalsbaserad trust som den finländska lagstiftningen inte känner till. Truster är vanligtvis konstruerade på begreppet trust som baserar sig på dubbel besittningsrätt, där egendomsförvaltaren, som förvaltar egendomen på bästa sätt för ägarens räkning (trustee), ses som ägare av fonden och ansvarig för dess förvaltning. En trust grundas genom ett trustavtal (trust deed) mellan fondförvaltaren (manager) och egendomsförvaltaren (trustee). Egendomsförvaltaren är vanligtvis en bank eller ett försäkringsbolag. Egendomsförvaltarens uppgift är att förvara egendomen för andelsägarnas räkning, medan fondchefen ansvarar för försäljning och inlösen av fondandelar och för fondens placeringsverksamhet. Andelsägarnas besittningsrätt baserar sig på de fördelar som tillgångarna i fonden bildar (beneficial ownership), och de har inga andra skyldigheter gentemot en tredje part än att betala anskaffningspriset för andelen. Andelsägarnas rättigheter definieras i avtalet gällande fonden som har formen av en trust. Ur placeringsfondens tillgångar uppbärs dess verksamhetskostnader, såsom förvaltnings- och förvarsavgifter, vars storlek varierar beroende på fond. De specificeras i grundprospektet eller motsvarande dokument. Fondandelar kan i regel lösas in varje dag, men för att trygga fondägarnas intressen eller på grund av den investeringsfilosofi som fonden bedriver kan inlösen i fonder ha begränsats i fondreglerna till exempel för i fall av exceptionella marknadssituationer. Investeraren bör beakta att det i vissa placeringsfonder kan finnas avsevärda begränsningar för inlösen. Inlösen av andelar i specialplaceringsfonder kan vara möjliga endast vid vissa tidpunkter till exempel en gång per månad eller ännu mer sällan. Placeringsfonder kan kategoriseras på många olika sätt. De kan delas in utifrån investeringsstrategi till exempel i aktiefonder, kombinationsfonder samt långa, medellånga respektive korta räntefonder. De flesta placeringsfonderna tilllämpar principerna om riskspridning i sin investeringsfilosofi. Fonder som till exempel tillämpar avvikande principer om riskspridning är specialplaceringsfonder. Till specialplaceringsfonder hör förutom de fonder vars placeringsbegränsningar är flexiblare än hos andra fonder också till exempel hedgefonder som strävar efter att trygga kapitalet samt hävstångsfonder som använder derivatavtal i sin placeringsverksamhet (till exempel optioner och terminer). Placeringsfonder skiljer sig också åt genom att en del har som mål att passivt följa indexet (indexfonder), medan andra strävar efter att genom en aktiv investeringssyn uppnå en högre avkastning än sitt jämförelseindex (aktivt förvaltade fonder). Enligt indelningen som baserar sig på vinstutdelning delas placeringsfonder i fonder som delar ut avkastning årligen och tillväxtfonder där vinsten ökar fondandelens värde. I samma fond kan det finnas både avkastnings- och tillväxtandelar. En placeringsfond kan även utnyttja derivat, till följd av vilket fondens värde ändras mer än värdet av de finansiella instrument som utgör fondens underliggande tillgångar. Hävstångseffekten kan även vara mångfaldig. När kursen för de underliggande tillgångarna stiger, ändras värdet multiplicerat med hävstångseffekten, och när kursen för de underliggande tillgångarna faller, sjunker värdet multiplicerat med hävstångseffekten (t.ex. när värdet på den underliggande tillgången i en placeringsfond med trefaldig hävstång stiger med 5 %, ökar värdet på fondandelen med 15 % och tvärtom). Hävstångsprodukter lämpar sig enbart för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen. Placeringsfondens risknivå varierar enligt investeringsstrategin. Placeringsfondens avkastningsrisk är oftast identisk med risken förenad med det finansiella instrument i vilket fonden placerar medel, medan spridningen av medlen i fler än ett finansiellt instrument som är oberoende av varandra minskar fondens avkastningsrisk i förhållande till det enskilda investeringsobjektet. Generellt kan det sägas att mätt med volatilitet är risken och avkastningen minst hos placeringar på penningmarknaden (korta räntefonder) och störst hos specialplaceringsfonder som placerar i stora derivat. Placeringsfondens volatilitet beskriver den historiska variationen av fondandelens värde. Placeringsfondernas volatiliteter varierar avsevärt beroende på fonden och dess investeringsfilosofi. Indexfonder, för vilka man använder förkortningen ETF, är börsnoterade placeringsfonder. Innehållet i indexfondportföljen strävar efter att så noga som möjligt följa den underliggande tillgången. Den underliggande tillgången är oftast ett aktieindex, men kan även vara ett ränteindex eller ett nyttighetsindex. Handel med ETF-produkter bedrivs på börsen på basis av investerarnas köp- och säljorder. I praktiken bestäms ETF-produktens värde dock på basis av köp- och säljorder från investerare som placerar självständigt i indexandelar på värdepappersbörsen. Således kan värdet på en ETF-produkt en viss stund vara högre eller lägre än värdet på placeringsfondens underliggande tillgång. Handelsflödet (likviditeten) kan variera mellan olika ETF-produkter och påverka säljpriset för en ETF-produkt ogynnsamt. Det kan hända att det under en viss period inte finns några köp- och säljorder, och då har ETF-produkten ingen likviditet. Indexfondens skötare strävar vanligtvis efter att minimera fondens handelsflöde. SKULDFÖRBINDELSER Med en skuldförbindelse avses emittentens förbindelse att betala skulden på förfallodagen. I en skuldförbindelse placerar investeraren i ett finansiellt instrument som emittenten gett ut och vars avkastningsutveckling är bunden till exempel till utvecklingen av en viss underliggande tillgång. Den underliggande tillgången kan vara både allmänna index och enskilda nyttigheter. Bland annat notes och certifikat är skuldförbindelser. Också masskuldebrevslån är skuldförbindelser till sin grundkaraktär, eftersom emittenten i dessa binder sig till att betala skulden på dess förfallodag. Egenskaperna hos masskuldebrevslån presenteras nedan i ett eget avsnitt. En del skuldförbindelser är föremål för offentlig handel på börsen och handel med dem bedrivs på andrahandsmarknaden. I praktiken bestäms skuldförbindelsernas värde dock på basis av köp- och säljorder från investerare som placerar självständigt i skuldförbindelser på värdepappersbörsen. Det kan hända att det under en viss period inte finns några köp- och säljorder, och då har skuldförbindelsen ingen likviditet. Om skuldförbindelser används allmänt beteckningen ETN (exchange traded notes), vars underarter är ETC-indexandelar (exchange traded certificates eller exchange traded commodities). Investeraren bör beakta att skuldförbindelsens nominella kapital inte är skyddad, med andra ord finns det bakom en skuldförbindelse inga finansiella instrument varav investeraren skulle äga en andel, liksom till exempel i placeringsfonder. Oftast är bara emittenten med egna medel ansvarig för återbetalningen av en skuldförbindelse. Investeraren ska noga bekanta sig med produktvillkoren innan investeringsbeslutet fattas. Emittentrisken kopplad till skuldförbindelser kan anses vara desto högre ju sämre kreditklassificering emittenten har vid tidpunkten för granskning. Den bästa kreditklassificeringen anges oftast med bokstavskombinationen AAA och de sämre klassificeringarna börjar med bokstaven B eller C. Som finansiellt instrument påminner skuldförbindelsen om ett masskuldebrevslån. I skuldförbindelser betalar emittenten emellertid inte ränta på kapitalet, utan emittenten binder sig till att betala till investeraren den underliggande tillgångens, till exempel oljans, prisutveckling under investeringsperioden på lånets nominella kapital. Om priset på den underliggande tillgången stiger under investeringsperioden betalar emittenten mer pengar till investeraren än vad denne ursprungligen investerade. På motsvarande sätt får investeraren mindre pengar tillbaka om priset på den underliggande tillgången faller. Skuldförbindelser är mycket heterogena och deras avkastning kan till exempel vara bunden till råvaror, aktieindex eller enskilda aktier. En skuldförbindelse kan även utnyttja hävstångseffekten, med andra ord ha derivat som underliggande tillgångar, vilket betyder att skuldförbindelsens värde ändras mer än värdet av de finansiella instrument som utgör skuldförbindelsens underliggande tillgångar. Hävstångseffekten kan även vara mångfaldig. Om kursen för de underliggande tillgångarna stiger, ändras skuldförbindelsens värde multiplicerat med hävstångseffekten, och när kursen för de underliggande tillgångarna faller sjunker skuldförbindelsens värde multiplicerat med hävstångseffekten (t.ex. när värdet på den underliggande tillgången i en skuldförbindelse med trefaldig hävstång stiger med 5 %, ökar skuldförbindelsens värde med 15 % och tvärtom). Hävstångsprodukter lämpar sig enbart för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen. I en skuldförbindelse vars avkastningsutveckling är bunden till utvecklingen av en viss underliggande tillgång bestäms risken både utifrån den risk som är förenad med skuldförbindelsen och den risk som är förenad med den underliggande tillgången. Om emittenten drabbas av likviditetsproblem eller den underliggande tillgången förlorar sitt värde, kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis. MASSKULDEBREVSLÅN Masskuldebrevslån är lån som getts ut av staten, kommuner, banker eller andra finansieringsbolag eller andra företag och sammanslutningar, och med vilka emittenten lånar pengar av allmänheten. Med andra ord lånar investeraren pengar till den sammanslutning som emitterar lånet. Lånets löptid är minst ett år och som längst är masskuldebrevslånen eviga (till exempel perpetualer). Räntan på masskuldebrevslånets kapital och villkoren för återbetalning av kapitalet definieras i 11

12 emitteringsvillkoren för masskuldebrevslånet. Investeraren bör alltid noga bekanta sig med emitteringsvillkoren innan investeringsbeslutet fattas. Räntan på lånet kan vara fast eller bunden till en rörlig referensränta och utbetalas vanligtvis minst årligen. Avkastningen från ett masskuldebrevslån kan också påverkas av den kurs med vilken masskuldebrevslånet säljs till investerarna (emissionskurs) och av tecknings- eller försäljningsarvoden som tas ut av investerarna. När ett masskuldebrevslån förfaller betalar låntagaren, det vill säga emittenten, masskuldebrevslånets nominella pris till långivaren, det vill säga investeraren. I vanliga fall varierar värdet på masskuldebrevslån till följd av ändringar i räntenivån. I regel sjunker masskuldebrevslånets återförsäljningsvärde på andrahandsmarknaden då marknadsräntan går upp, och på motsvarande sätt sjunker det då marknadsräntan faller. Handel med masskuldebrevslån bedrivs på andrahandsmarknaden. Värdet på masskuldebrevslån kan bestämmas på basis av köp- och säljorder från investerare som placerar självständigt i masskuldebrevslån på värdepappersbörsen. Det kan hända att det under en viss period inte finns några köp- och säljorder, och då har masskuldebrevslånet ingen likviditet. Det finns många underarter av masskuldebrevslån. Ett vanligt sätt att kategorisera masskuldebrevslån är att utifrån emittentens kreditklassificering dela in dem i masskuldebrevslån med hög kreditklassificering (Investment Grade) och i masskuldebrevslån med låg kreditklassificering (High Yield). Masskuldebrevslån kan även kategoriseras som senior- och juniorlån. Om emittenten drabbas av likviditetsproblem har seniorlån bästa prioritet av masskuldebrevslånen, medan juniorlån har en lägre prioritet. Vanliga masskuldebrevslån kallas allmänt för seniorlån. Masskuldebrevslån är i synnerhet förknippade med emittentrisk/kreditrisk. Vanligtvis är endast den som emitterat masskuldebrevslånet ansvarig för återbetalning av skulden och om emittenten blir insolvent kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis. Emittentrisken kan anses vara desto högre ju sämre kreditklassificering emittenten har vid tidpunkten för granskning. Den bästa kreditklassificeringen anges oftast med bokstavskombinationen AAA och de sämre klassificeringarna börjar med bokstaven B eller C. Olika kreditklassificeringar skiljer sig i fråga om klassificeringssystemets struktur (bl.a. olika bokstavskombinationer), klassificeringssystemets gränsvärden och klassificeringen av enskilda bolag. Ett masskuldebrevslån med sämre prioritet jämfört med emittentens andra förbindelser kallas för debentur eller juniorlån. På grund av en högre risk är avkastningen från dessa masskuldebrevslån vanligtvis bättre än från ett vanligt masskuldebrevslån från samma emittent. Med kapitallån (som allmänt även kallas hybridlån) avses ett kapitallån enligt aktiebolagslagen som utfärdats till ett aktiebolag och som endast kan återbetalas om det efter återbetalning återstår full täckning för aktiebolagets bundna egna kapital och andra icke utdelningsbara tillgångar. Ett kapitallån kan inte heller ha en absolut förfallodag. Kapitallånet har en sämre ställning jämfört med emittentens andra förbindelser vid likviditetsproblem. En konvertibel är ett masskuldebrevslån vars innehavare har rätt att byta ut sina skuldebrev mot aktier hos emittenten med ett förutbestämt bytesförhållande. På grund av möjligheten att omsätta konvertibeln till aktier är räntan på konvertibler vanligtvis lägre än på emittentens andra masskuldebrevslån. Ett optionslån är ett masskuldebrevslån som omfattar rätten att vid en viss tidpunkt, till ett visst pris köpa aktier av masskuldebrevslånets emittent. Med lånet och optionerna kan man bedriva handel på andrahandsmarknaden. Perpetualer är masskuldebrevslån utan en förutbestämd förfallodag. I teorin är de alltså eviga. Vanligtvis tillåter villkoren för perpetualen dock att emittenten efter eget omdöme låter perpetualen förfalla efter en viss lånetid. Till perpetualer förknippas särskilda risker med koppling till räntebetalningen och kapitalets beständighet. Perpetualer emitteras främst av banker som kan använda dem för att förbättra sin soliditet. Vanligtvis tillåter villkoren för perpetualen att emittenten slutar betala ut ränta eller minskar perpetualens lånekapital om detta behövs för att bevara bankens soliditet. Varje perpetual har något annorlunda villkor, så investeraren bör noga bekanta sig med villkoren innan investeringsbeslutet fattas. STRUKTURERADE PRODUKTER Som investeringskategori avses med strukturerade produkter finansiella instrument som skräddarsytts antingen i fråga om avkastning, kapitalrisk eller bådadera. Genom att skräddarsy produkten kan man konstruera mycket olika avkastningsprofiler för investeraren. En strukturerad produkt kan också endast vara av derivatkaraktär även om den till sin struktur är en skuldförbindelse. Skuldförbindelser är ett exempel på sådana finansiella instrument som används för att sammanställa strukturerade produkter. Strukturerade produkter har vanligtvis ingen förutbestämd ränta, även om detta i vissa fall är möjligt, utan investeringens avkastning bestäms utifrån värdeutvecklingen hos det i produktvillkoren fastställda investeringsobjektet ( den underliggande tillgången ). I villkoren för strukturerade produkter ges emittenten vanligtvis rätt att återbetala produkten i förtid till marknadspris, om skyddet för den underliggande tillgången blir lagstridigt eller på grund av någon annan motsvarande anledning. Återbetalning i förtid kan leda till kapitalförluster för investeraren. En strukturerad produkt kan även utnyttja hävstångseffekten, med andra ord ha derivat som underliggande tillgångar, vilket betyder att värdet på den strukturerade produkten ändras mer än värdet av de finansiella instrument som utgör skuldförbindelsens underliggande tillgångar. Hävstångseffekten kan även vara flerfaldig. När kursen för de underliggande tillgångarna stiger, ändras värdet på den strukturerade produkten multiplicerat med hävstångseffekten, och när kursen för de underliggande tillgångarna faller, sjunker värdet på den strukturerade produkten multiplicerat med hävstångseffekten (t.ex. när värdet på den underliggande tillgången i en på den strukturerad produkt med trefaldig hävstång stiger med 5 %, ökar värdet på den strukturerade produkten med 15 % och tvärtom). Hävstångsprodukter lämpar sig enbart för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen. Med en strukturerad produkt kan man vanligtvis bedriva handel på andrahandsmarknaden och likt andra skuldförbindelser kan den fritt överlåtas. I praktiken bestäms värdet på den strukturerade produkten före förfallodagen självständigt utifrån köp- och säljorder. Det kan hända att det under en viss period inte finns några köp- och säljorder, och då har den strukturerade produkten ingen likviditet. Då investeringsbeslutet fattas är det viktigt att man är beredd att behålla varje enskild strukturerad produkt fram till dess förfallodag. Om emittenten drabbas av likviditetsproblem eller den underliggande tillgången förlorar sitt värde, kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis. Det är viktigt att den som investerar i strukturerade produkter är införstådd med den aktuella strukturerade produktens juridiska form, funktionslogik och riskerna förknippade med den samt lämpligheten av strukturerade produkter i investerarens investeringstillgångar som helhet. Investeraren ska noga bekanta sig med villkoren för det aktuella strukturerade finansiella instrumentet innan investeringsbeslutet fattas, eftersom olika strukturerade produkter är mycket olika konstruerade och kan innehålla strukturer som är svårbegripliga. Strukturerade produkter kan vara kapitalskyddade. Med kapitalskydd avses emittentens förbindelse att betala en andel enligt produktvillkoren av skuldförbindelsens nominella värde på förfallodagen. I kapitalskyddet ingår således alltid emittentrisk i situationer där emittenten och/eller en eventuell annan borgenär för skuldförbindelsen drabbas av likviditetsproblem. Strukturerade produkter kan vara kapitalskyddade respektive icke-kapitalskyddade placeringar och hävstångsprodukter. De vanligaste strukturerade produkterna enligt denna indelning beskrivs nedan. KAPITALSKYDDADE STRUKTURERADE PRODUKTER I kapitalskyddade strukturerade produkter binder sig emittenten att betala skuldförbindelsens nominella värde i sin helhet eller delvis i enlighet med skuldförbindelsens villkor, vanligtvis på skuldförbindelsens förfallodag. I vissa sällsynta fall kan denna prestation garanteras av en instans som är separat från emittenten. Kapitalskyddet omfattas inte av insättningsgarantin, eftersom investeringen inte har formen av en deposition. Utöver kapitalet som återbetalas får investeraren, vanligtvis på förfallodagen, avkastning. Avkastningen specificeras närmare i villkoren och kan vara till exempel kursutvecklingen eller en del av kursutvecklingen för ett visst aktieindex, en viss aktiekorg, råvara eller annat investeringsobjekt. Varje kapitalskyddad produkt är sitt eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i produktvillkoren som investeraren bör noga bekanta sig med innan investeringsbeslutet fattas. Icke-kapitalskyddade strukturerade produkter Strukturerade produkter kan även vara icke-kapitalskyddade placeringar. I detta fall binder sig emittenten inte i förväg till att återbetala skuldförbindelsens nominella värde, och i situationer som beskrivs närmare i produktvillkoren kan investeraren förlora det helt eller delvis. Kapitalbeloppet som återbetalas och investeringens avkastning kan vara villkorat till den underliggande tillgångens utveckling på ett sätt som beskrivs närmare i produktvillkoren. En vanligt strukturerad produkt av denna typ är autocall-produkten, där investeraren får en förutbestämd avkastning och emittenten också återbetalar kapitalet då värdet på den underliggande tillgången ligger över startbarriären vid vissa förutbestämda dagar. Om värdet på den underliggande tillgången överstiger den förutbestämda säkerhetsbarriär men ligger under startbarriären, 12

13 återfår investeraren fortfarande hela sitt kapital. Om emellertid värdet på den underliggande tillgången understiger säkerhetsbarriären, återfår investeraren endast en andel som motsvarar den underliggande tillgångens värdeutveckling av sitt kapital. Också varje autocall-produkt är sitt eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i produktvillkoren som investeraren bör noga bekanta sig med innan investeringsbeslutet fattas. En annan vanlig form av icke-kapitalskyddade strukturerade produkter är kreditrisklån. I dem är den underliggande tillgången för lånekapitalet och utbetalningen av avkastning en kredithändelse i referensbolaget eller referenskorgen. Vid kreditrisklån får investeraren en förutbestämd avkastning och på förfallodagen tillbaka sitt kapital, om inte den underliggande tillgången drabbas av en kredithändelse, som till exempel en allvarlig betalningsstörning, skuldsanering eller konkurs. Vid en kredithändelse upphör ackumuleringen av avkastning för investeraren och investeraren förlorar sin investering helt eller delvis. Om kreditriskprodukter används till exempel benämningarna CLN (Credit Linked Note) eller FTD (First To Default). En kreditriskprodukt kan ha ett eller flera referensbolag. Varje kreditriskprodukt är sitt eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i lånevillkoren, vilka investeraren bör noga bekanta sig med innan investeringsbeslutet fattas. STRUKTURERADE PRODUKTER MED HÄVSTÅNG Icke-kapitalskyddade strukturerade produkter kan vara av optionskaraktär eller ha en hävstång av annat slag. Den underliggande tillgången kan vara till exempel ett aktie-, aktieindex-, ränteindex- eller nyttighetsindexderivat eller något annat motsvarande derivat. Investeraren har då vanligtvis möjlighet att genom sin investering i den strukturerade produkten få samma hävstångseffekt på den underliggande tillgångens utveckling som genom att investera i ett derivatavtal. Å andra sidan kan investeraren förlora sin investering helt eller delvis till och med i en situation där värdet på den underliggande tillgången har stigit eller annars utvecklats gynnsamt. För sådana produkter används till exempel namnet certifikat eller placeringswarrant. Varje strukturerad produkt med hävstång är sitt eget investeringsobjekt vars särdrag beskrivs i lånevillkoren som investeraren bör noga bekanta sig med innan investeringsbeslutet fattas. AKTIER En aktie är ett värdepapper i form av eget kapital som ett aktiebolag emitterar. En aktie ger rätt till en andel av aktiebolagets aktiekapital, utdelning som bolaget betalar och rösträtt vid bolagsstämman. Aktier kan vara föremål för offentlig handel på börsen eller en multilateral handelsplattform eller också är de inte föremål för offentlig handel. Aktiens värde baserar sig på den rådande uppfattningen om värdet på det aktiebolag som gett ut aktien. Det kan hända att det under en viss period inte finns några köp- och säljorder, och då har aktien ingen likviditet. På vissa aktiebolag kan värdet variera betydligt, medan värdet på aktierna i andra aktiebolag har historiskt sett varit relativt stabilt. Vid likvidation eller konkurs av ett aktiebolag kan aktien dock bli värdelös. Med aktier som är föremål för offentlig handel avses aktier som är föremål för handel på värdepappersbörsen eller en multilateral handelsplattform. Aktier som inte är föremål för offentlig handel i sin tur är aktier som inte är föremål för handel på värdepappersbörsen eller en multilateral handelsplattform. Aktier som inte är föremål för offentlig handel är vanligtvis aktier i privata aktiebolag. Likviditeten för en enskild aktie, det vill säga om det finns köpare eller säljare för aktien, varierar betydligt hos olika aktier. Vissa aktier är mycket likvida, medan andra aktier som är föremål för offentlig handel inte omsätts på långa tider. Aktier som inte är föremål för offentlig handel är generellt sett mindre likvida än aktier som är föremål för offentlig handel. Om aktier som är föremål för offentlig handel finns det dessutom information tillgänglig offentligt enligt värdepappersmarknadslagen. Med aktier jämställs också tecknings- och optionsrätter som ger rätt att teckna aktier i bolaget som emitterat dem. Priset på en tecknings- eller optionsrätt beror på prisutvecklingen för emittentens aktie och dessutom på optionsrättens lösenpris, aktiens volatilitet, räntenivån och optionsrättens återstående löptid. Tecknings- och optionsrätter har högre volatilitet än den underliggande aktien, eftersom det bundna kapitalet är mindre. Aktier kan kategoriseras på många olika sätt. Indelning kan göras till exempel utifrån den ekonomiska utvecklingsgraden i det land som bolaget som gett ut aktien kommer från (indelning i utvecklade och outvecklade aktiemarknader) och utifrån branschen som bolaget är verksamt i. Ju mer bolagets rörelseresultat varierar i takt med den allmänna ekonomiska utvecklingen (s.k. cykliska bolag, till exempel gruv- och pappersbolag), desto högre risk är aktien förknippad med. Motsatsen till cykliska bolag är så kallade defensiva aktier, där emittentens rörelseresultat inte är lika beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen (till exempel läkemedelsbolag). Investering i aktier på outvecklade marknader kan anses innebära en högre risk jämfört med andra aktieplaceringar, eftersom typiska drag hos dessa marknader kan vara en oetablerad affärsmiljö och lagstiftning, politiska risker, kraftiga kurssvängningar, motpartsrisker och en sämre likviditet på aktiemarknaden. Aktiernas prisvariation påverkas både av den allmänna utvecklingen på marknaden och av uppgifter om faktorer som påverkar bolagets framgång. I allmänhet påverkas risken bland annat av bolagets bransch, ändringar i lagstiftningen och den totala mängden aktier som emitterats samt fördelningen av besittningen. Vid aktieplacering är det därför väsentligt att skaffa sig information om det bolag som man investerar i, eftersom aktiens värdeutveckling på lång sikt är beroende av många olika faktorer. DEPÅBEVIS Ett depåbevis är ett intyg om rätten till aktier. Som finansiellt instrument påminner det mycket om aktier. Vanligtvis ger ett depåbevis rätt till en aktie som deponeras centraliserat av den arrangörsbank som emitterat depåbeviset. Handel med depåbevis bedrivs precis på samma sätt som med aktier, antingen på en reglerad marknad eller någon annan handelsplattform, och prisutvecklingen för depåbevis följer vanligtvis prisutvecklingen på den utländska handelsplattform där aktien är upptagen till handel. Med hjälp av depåbevis kan investerare investera i sin egen valuta i aktier som emitterats i någon annan valuta. Ett exempel på depåbevis är Nordea Bank Ab:s depåbevis i euro som är föremål för offentlig handel på Helsingforsbörsen. På grund av sin annorlunda juridiska form kan risken hos ett depåbevis anses vara något högre än hos en aktie. Av depåbevis används bland annat förkortningarna ADR (American Depositary Receipt), GDR (Global Depositary Receipt) och FDR (Finnish Depositary Receipt). DERIVATAVTAL Ett derivatavtal är ett finansiellt instrument vars värde bestämts utifrån värdet på den underliggande tillgången. Den underliggande tillgången kan vara till exempel en aktie, valuta, ränta, nyttighet, kreditrisk, index eller ett nyckeltal som beskriver utvecklingen av en sådan underliggande tillgång. Derivatavtal är till exempel optioner, terminer, futurer, bytesavtal, kombinationer av dessa samt andra motsvarande avtal. Avtalen kan vara antingen standardiserade, med vilka handel bedrivs på reglerade marknader och/eller i multilaterala handelssystem, eller ostandardiserade (s.k. OTC-derivat). Derivatens löptid varierar från mycket korta löptider till flera år. Förutsättningen för handel med standardiserade derivat är att man ställer en säkerhet. Kravet på säkerhet baserar sig på reglerna för den aktuella börsen och beräknas dagligen utifrån investerarens öppna derivatposition. Om kravet på säkerhet ökar är investeraren tvungen att ställa en tilläggssäkerhet. En säkerhet kan krävas även annars än för handel med standardiserade derivat. En warrant är ett värdepapper som vanligtvis handlas med på börsen. En köpwarrant ger rätt att köpa och en säljwarrant ger rätt att sälja den underliggande tillgången på en viss dag till ett visst pris. De underliggande tillgångarna är vanligen aktier eller index, men kan även vara till exempel vilken råvara eller valuta som helst. Warrantens lösenpris bestämmer till vilket pris investeraren har rätt att köpa (köpwarrant) eller sälja (säljwarrant) den underliggande tillgången. Warrantens koefficient i sin tur anger hur många warranter som behövs för att köpa eller sälja den underliggande tillgången. Om warranten har något värde på förfallodagen, får investeraren motsvarande summa antingen i kontanter (avstämning av nettovärde) eller som värdeandelar (fysisk leverans). Om värdet på den underliggande tillgången är lägre än warrantens lösenpris på förfallodagen, förfaller köpwarranten utan värde. En säljwarrant i sin tur förfaller utan värde om värdet på den underliggande tillgången är högre än warrantens lösenpris på förfallodagen. Europeiska warranter avvecklas på avslutsdagen. I amerikanska warranter i sin tur kan investeraren kräva avvecklande när som helst under giltighetstiden. Warranterna är i huvudsak europeiska warranter. I handeln med warranter spelar emittentens marknadsgaranti en viktig roll. Marknadsgarantin kan innebära att emittenten förbinder sig att ge köp- och säljnoteringar för warranten. Villkoren för marknadsgarantin beskrivs i warrantens prospekt. Villkoren för marknadsgarantin kan variera betydligt beroende på emittenten och warranten. Warranter kan vara värdelösa på förfallodagen, och då förlorar investeraren sin investering. Risken som är kopplad till stora derivat riktas mot de underliggande tillgångarna och prisvariationerna på grund av dessa som direkt påverkar derivatens värde. Beroende på avtalstyp kan derivatavtal också medföra andra ekonomiska förbindelser eller skyldigheter till investeraren 13

14 utöver anskaffningskostnaden, och anskaffningen kan vara förknippad med krav på säkerhet eller andra skyldigheter. Derivatavtalets värde kan ändras snabbt och kraftigt, varvid eventuellt underskott i säkerheten kanske måste täckas med tilläggssäkerheter. Man kan även bli tvungen att realisera säkerheten. Derivatavtalens värde samt mängden, tiden och utförandet av avtalsparternas prestationsskyldigheter kan utöver marknadsrisken, det vill säga ändringen av den underliggande tillgångens värde, påverkas bland annat av ändringar i lagstiftningen, av att prestationen försenas eller uteblir på grund av motpartens insolvens och av risken för kreditförluster (motpartsrisk). Derivatens likviditet kan vara förenad med begränsningar. Värdet på derivat i främmande valutor påverkas också av ändringar i valutakursen. Villkoren för ett enskilt derivatavtal kan vara sådana att vinstpotentialen/förlustrisken kan bli mycket stor. I vissa fall kan förlustrisken i teorin bli rentav obegränsad. Innan ingående av ett enskilt derivatavtal ska investeraren noga sätta in sig i villkoren för derivatavtalet, dess egenskaper, de skyldigheter och rättigheter som härrör från avtalet och andra verkningar som avtalet har. Derivat lämpar sig enbart för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen. ANDELAR I KOMMANDITBOLAG I synnerhet i kapitalinvesteringar används som finansiellt instrument ofta en andel i kommanditbolag, varvid investeraren genom sin kapitalinsats i kommanditbolaget blir en tyst bolagsman i bolaget. Ansvarig bolagsman i bolaget är förvaltningsbolaget som förvaltar kommanditbolagets tillgångar. Kommanditbolag har vanligtvis en tidsbestämd verksamhetsperiod och investeraren har inte möjlighet att fritt avstå från sin andel i bolaget mitt under verksamhetsperioden. En tyst bolagsman deltar inte i beslutsfattandet i bolaget. Också bolagsandelens likviditet, det vill säga realiserbarhet till kontanter, är dålig, eftersom bolagsandelar vanligtvis inte kan säljas mitt under kommanditbolagets verksamhetsperiod. Om kommanditbolaget misslyckas med sina investeringar kan innehavaren av en andel i bolaget som mest förlora hela sin kapitalinsats i kommanditbolaget. Till kapitalinvesteringar hör som väsentlig del inlåning (hävstångseffekt) för att göra placeringar, vilket höjer investeringens risknivå och förväntade avkastning. En typisk verksamhetsmodell för placeringar i kommanditbolag är att tysta bolagsmän investerar en överenskommen summa i kommanditbolaget och kommanditbolaget lånar mer pengar av ett finansinstitut eller någon annan instans för att öka kapitalet. Hävstångseffekten kan även vara mångfaldig. Andelar i kommanditbolag och hävstångsprodukter lämpar sig enbart för investerare med hög risktolerans som är beredda att acceptera stora förluster för investeringen. VINSTUTDELNINGSLÅN Vinstutdelningslån är en speciell typ av masskuldebrevslån, där räntan på masskuldebrevslånet enligt villkoren är beroende av avkastningen från emittentens affärsverksamhet. Om räntan används då ofta termen avkastningsränta. Avkastningsräntan från ett vinstutdelningslån kan vara affärsverksamhetens hela avkastning eller en del av den. I övrigt kan vinstutdelningslånets villkor innehålla samma egenskaper som villkoren för andra masskuldebrevslån; det kan ha sämre prioritet än emittentens andra skulder, dess ränta kan ackumuleras, det kan utöver avkastningsräntan ha en fast ränta och så vidare. Masskuldebrevslån beskrivs närmare ovan. Investeraren ska alltid noga bekanta sig med villkoren för masskuldebrevslån för att skaffa sig en uppfattning om de speciella riskerna och rättigheterna som förknippas med dem. Vinstutdelningslån används vanligtvis vid kapitalinvesteringar och till dem hör utöver masskuldebrevslånen således också alla ovan beskrivna risker förknippade med kommanditbolagsandelar, om vinstutdelningslånet emitteras av ett kommanditbolag. Vinstutdelningslånets avkastning och risk kan också påverkas av ändringar i beskattningen av det aktuella finansiella instrumentet. DISKRETIONÄR KAPITALFÖRVALTNING Med diskretionär kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar tjänsteleverantören att helt eller delvis självständigt förvalta investerarens tillgångar. I kapitalförvaltningsavtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs tillgångarna som avtalet omfattar samt ramvillkoren och risknivån för placeringsverksamheten. Investeraren äger de finansiella instrumenten som används vid diskretionär kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används. Tjänsteleverantören kan vid förvaltning av kapitalet själv välja de finansiella instrument som används och valet av finansiella instrument begränsas inte av den av kunden angivna risktoleransen. Investeraren kan inte heller klandra tjänsteleverantörens val inom placeringsverksamheten, om placeringarna har gjorts inom ramen för de för placeringsverksamheten fastställda ramvillkoren. Risknivån vid diskretionär kapitalförvaltning varierar i hög grad utifrån de ramvillkor som fastställts för placeringsverksamheten. Generaliserat kan det sägas att när aktieviktningen ökar, växer även risken. Likviditeten motsvarar vanligtvis likviditeten hos de enskilda finansiella instrument som avtalet omfattar. KONSULTATIV KAPITALFÖRVALTNING Med konsultativ kapitalförvaltning avses en placeringstjänst som tillhandahålls av ett värdepappersföretag, där investeraren befullmäktigar tjänsteleverantören att föreslå åtgärder för de tillgångar som avtalet omfattar och att bedriva handel med värdepapper för kundens räkning i enlighet med kundens anvisningar. I avtalet mellan kunden och tjänsteleverantören fastställs tillgångarna som avtalet omfattar samt ramvillkoren och den risknivå som eftersträvas. Investeraren äger de finansiella instrumenten som används vid konsultativ kapitalförvaltning och dessa deponeras i det förvaringsinstitut som används. Vid konsultativ kapitalförvaltning fattar investeraren självständigt alla investeringsbeslut och kan fritt avvika från tjänsteleverantörens förslag. Risknivån vid konsultativ kapitalförvaltning är beroende av de investeringsbeslut som kunden fattar och bildas av risken hos enskilda finansiella instrument. Generaliserat kan det sägas att när aktieviktningen ökar, växer även risken. Likviditeten motsvarar likviditeten hos enskilda finansiella instrument. FYSISKT GULD En investering i ett fysiskt föremål är inte en investering i ett finansiellt instrument. Oftast äger investeraren det fysiska föremålet direkt och föremålet är inte till exempel en värdeandel i ett värdeandelssystem, vilket betyder att inga mellanhänder är inblandade i besittningsrätten. Ägaren till ett fysiskt föremål förvarar föremålet hos sig eller på en valfri förvaringsplats. Innehavet av det fysiska föremålet skapar en ägarpresumtion. Guld är en råvara och en ädelmetall. Till ädelmetallerna räknas också silver, platina och palladium. Guldpriset bestäms på världsmarknaden och noteras inom kontinuerlig handel, på samma sätt som priset på andra råvaror eller börsaktier. Utöver detta sätts värdet på guld vid så kallad fixing två gånger per dag vid LBMA i London (The London Bullion Market Association). LBMA är den viktigaste handelsplattformen för guld. Mätt i handelsvolymer har guld en betydande marknad. Priset på guld varierar enligt efterfrågan och tillgång, men dess volatilitet har traditionellt varit något lägre än volatiliteten hos aktier eller andra råvaror. Särskilda risker förknippade med fysiskt guld är leveransrisken och riskerna vid transport och förvaring. Med leveransrisk avses risken förknippad med leveranskapaciteten hos tillverkaren av guldtackorna. Till transporten och förvaringen av guld kopplas en risk för att guldtackorna försvinner, vilken kan minskas genom att teckna en försäkring för guldtackorna. RISKER FÖRKNIPPADE MED FINANSIELLA INSTRUMENT OCH PLACERINGSVERKSAMHET ALLMÄNT Nedan beskrivs de viktigaste riskerna som är förenade med olika investeringskategorier, finansiella instrument och placeringsverksamhet i allmänhet. Listan är inte uttömmande, utan placeringsverksamhet kan vara förenad med andra risker som inte nämns här och dessutom kan nya risker uppstå i framtiden. Ägande och omsättning av utländska värdepapper kan vara förenat med ekonomiska, juridiska, skattemässiga, politiska och andra oförutsedda risker som skiljer sig från de risker som förknippas med investeringar i finländska finansiella instrument och som är helt och hållet kundens eget ansvar. Om risken realiseras kan följden vara att investeraren förlorar det investerade kapitalet helt eller delvis. KREDITRISK Kreditrisken är den risk för förlust som uppstår av att någon av aktörerna på investeringsmarknaden inte kan uppfylla sina skyldigheter. Skyldigheterna kan till exempel vara skyldigheten att återbetala insättningar till deponenten, återbetala en skuld, ansvara för ett borgen, erlägga en prestation enligt avtal eller fullgöra någon annan avtalsförpliktelse. Om kreditrisk används ofta också beteckningen motpartsrisk. EMITTENTRISK Med emittentrisk avses en risk för att den aktör som emitterar ett finansiellt instrument och som är ansvarig för återbetalningen av det investerade kapitalet och/eller för att betala avkastning, inte kan fullgöra sitt ansvar till exempel på grund 14

15 av konkurs. Emittentrisken har nära koppling till kreditrisken. Om emittentrisken realiseras kan investerare förlora det investerade kapitalet antingen helt eller delvis. Hur stor emittentrisken är mäts bland annat med kreditklassificeringar. Ju bättre kreditklassificering, desto lägre kan emittentrisken i allmänhet anses vara vid tidpunkten för granskningen. INSOLVENSRISK Med insolvensrisk avses en risk för att motparten eller värdepappersförmedlaren blir insolvent och eller gör sig skyldig till en försummelse, som kan leda till likvidering eller stängning av positioner i finansiella instrument utan kundens samtycke, eller till att investeringens värde inte återbetalas till kunden. AVKASTNINGSRISK Med avkastningsrisk avses att avkastningen från investeringsobjektet förblir mindre än avkastningen från andra investeringsobjekt, den av investeraren förväntade avkastningen eller investerarens antagande. OPERATIV RISK Tjänsteleverantörer som tillhandahåller finansiella instrument på investeringsmarknaden är förenade med operativa risker som till exempel kan orsakas av yttre faktorer (t.ex. brand, terrorism), teknologi samt personalens, organisationens eller de interna processernas bristfälliga funktion som leder till skador eller förluster alternativt påverkar investerarens verksamhetsmöjligheter genom att verksamheten blir svårare. Till de operativa riskerna kan man även räkna eventuella personal- och organisationsändringar. FORCE MAJEURE-RISK Med Force Majeure-risken avses oförutsedda faktorer som är oberoende av avtal och medför övermäktiga följder som innebär en risk för verksamhetens kontinuitet och som avtalsparterna inte är ansvariga för. Force Majeure-risker kan vara till exempel svåra naturkatastrofer, uppror, strejker och krigstillstånd samt de skador som dessa orsakar. Om Force Majeure-riskerna realiseras kan detta avsevärt påverka priserna för värdepapper eller möjligheterna att bedriva handel med värdepapper, vilket kan orsaka förluster för investeraren. Till följd av detta kan realiseringen av Force Majeure-risker också påverka tidsplanen för utförande av aktieköp. JURIDISK RISK Med juridisk risk avses att motparten inte nödvändigtvis efterlever lagar eller förordningar eller att det finns brister i informationen eller avtalen mellan parterna. BESKATTNINGSRISK Beskattningen är nationell och ofta förknippad med politiska och ekonomiska avsikter. Skattereglerna och verkställandet av dem ändras då och då och förändringar kan leda till ett direkt eller indirekt mer ogynnsamt slutresultat för investeraren. Beskattningen kan även ändras utan föregående meddelande. Investeringar kan även vara förknippade med komplicerade skattepåföljder för den enskilda investeraren. LAGSTIFTNINGSRELATERAD RISK Alla investeringar kan vara föremål för lagstiftningsrelaterade risker om lagstiftningen eller dess tolkning ändras. En sådan risk kan föranledas av många slags politiska, ekonomiska och andra faktorer och kan inte förutses. Därför är risken större på outvecklade marknader, men den finns alltid, oavsett marknad. På outvecklade marknader är myndighetskontrollen mindre omfattande, liksom även lagstiftningen rörande förfaringssätt inom affärsverksamhet och olika branscher, börser och OTC-marknader. SYSTEMRISK Med systemrisk avses en risk som är förenad med hela finansmarknaden och dess strukturer. Systemrisker kan till exempel vara de följdverkningar som insolvensen av en aktör har på hela finanssektorn, att alla eller de flesta aktörerna inom finanssektorn utsätts för samma risk, den allmänna risken på grund av multipliceringen av riskerna och risken för att en viss marknad eller hela finanssystemet kraschar. MARKNADSRISK Med marknadsrisk avses den risk som svängningarna i marknadspriserna orsakar. Marknadsrisken kan leda till att säljpriset på marknaden för ett investeringsobjekt är lägre än vad dess köppris varit. Detta kan leda till kapitalförluster för investeraren. Marknadsrisken mäts vanligtvis genom volatilitet. Volatiliteten betyder rörligheten upp och ner hos värdet på ett finansiellt instrument. När investeringens volatilitet ökar, ökar även chansen för förlust eller vinst, eftersom det kan vara avsevärd skillnad mellan köp- och säljpriset. RÄNTERISK Ränterisken orsakas av ändringar i räntenivån. Räntan kan gå antingen upp eller ner. Vanligtvis påverkar ränterisken värdet på masskuldebrevslån mer direkt än värdet på andra finansiella instrument. Ränterisken betyder att det finansiella instrumentets relativa värde minskar när räntorna stiger. När räntan går upp faller priset på masskuldebrevslån och tvärtom. Detta bygger på att alternativkostnaden för innehav av masskuldebrevslån ökar då räntan stiger, eftersom investerare kan realisera större avkastning genom att gå över till andra produkter som återspeglar ränteökningen. Finansiella instrument med rörlig och fast ränta är även förenade med andra risker av räntekaraktär. Ränteavkastningen från finansiella instrument med rörlig ränta kan inte med säkerhet förutses. VALUTARISK Ur synvinkeln för en investerare som gör placeringar i euro är valutarisken förenad med alla finansiella instrument vars värde är beroende av andra valutor än euron. Värdet av det finansiella instrumentet påverkas förutom av värdet av själva instrumentet, också av värdet på det finansiella instrumentets valuta i förhållande till euro. AVVECKLINGSRISK Med avvecklingsrisk avses en situation på värdepappersmarknaden där en motpart i handeln med värdepapper inte kan fullgöra sina skyldigheter, med andra ord inte klarar av att leverera de finansiella instrument som ingår i köpet eller betala köpesumman enligt de överenskomna villkoren, trots att den andra parten fullgjort sina avtalsförpliktelser. Detta kan orsaka förluster för investeraren. Avvecklingsrisken kan i synnerhet förekomma i handeln med finansiella instrument på outvecklade marknader, där betalning och överlåtelse av det finansiella instrumentet sker separat. LIKVIDITETSRISK ELLER ANDRAHANDSMARKNADSRISK Med likviditetsrisk avses att det tidvis kan vara svårt att köpa eller sälja det finansiella instrumentet om det inte finns några köpare eller säljare på marknaden. Då kan investeraren inte sälja eller köpa ett visst finansiellt instrument vid önskad tidpunkt. Likviditeten hos ett finansiellt instrument påverkas direkt av efterfrågan på och tillgång till det aktuella finansiella instrumentet och dessutom också indirekt av andra faktorer, till exempel marknadsstörningar (t.ex. handelsavbrott på börsen) eller problem med infrastrukturen, såsom brister eller störningar i avvecklingsprocessen vid affärer med finansiella instrument. NYTTIGHETSRISK Med nyttighetsrisk avses en risk som orsakas av att priserna på nyttigheter varierar. Priserna på nyttigheter kan variera avsevärt om naturkatastrofer eller olyckor som jordbävningar eller eldsvådor påverkar utbudet eller produktionen av nyttigheter. Också krigstillstånd eller konflikter som minskar utbudet eller nyttighetens produktion kan påverka priset på nyttigheten. Om räntan och/eller lösenpriset som betalas för produkten bestäms utifrån nyttighetens pris, kan räntan och/eller lösenpriset som betalas för produkten minska till följd av att priset för nyttigheten ändras. BRANSCHSPECIFIK OCH GEOGRAFISK RISK Med branschspecifik risk avses en situation där en negativ händelse som drabbar branschen påverkar resultatet för hela branschen och de finansiella instrument som är relaterade till branschen. Med geografisk risk i sin tur avses en risk där en oväntad händelse enligt ovan gäller ett visst geografiskt område. HÄVSTÅNGSEFFEKTSRISK Med hävstångseffektsrisk avses en risk som uppstår för att variationen av värdet på ett finansiellt instrument mångfaldigas på grund av utnyttjande av hävstångseffekter. Begreppet hävstångseffekt används för att beskriva metoder eller strategier för att mångfaldiga eventuella vinster eller försluster. Exempel på dessa är inlåning av medel eller utnyttjande av derivatliknande produkter. Hävstångseffekten används i finansiella instrument vanligtvis för att uppnå större avkastning, men hävstångseffekten kan även lätt mångfaldiga förlusterna. KOSTNADSRISK Med kostnadsrisk avses en risk som uppstår då kostnaderna för det finansiella instrumentet minskar avkastningen som uppnås. En komplicerad struktur i det finansiella instrumentet kan innebära högre kostnader, eftersom investeraren alltid betalar för de egenskaper som ingår i produkten. Kostnader och arvoden inkluderas vanligtvis i produkternas struktur och är därför inte alltid lätta att skönja. Alla kostnader sänker avkastningen från det finansiella instrumentet. WEBBPLATSENS ALLMÄNNA ANVÄNDARVILLKOR Nedan följer de allmänna användarvillkoren (nedan villkor ) för användningen av Koncernens webbtjänst. Läs dessa villkor noga innan du använder Koncernens webbtjänst. Genom att besöka Koncernens webbtjänst godkänner användaren dessa villkor som bindande och förbinder sig att följa dem. Olika dokument och delar i webbtjänsten kan innefatta särskilda villkor som tillämpas utöver dessa allmänna villkor. På tjänster som används med Koncernens autenti- 15

16 seringskoder för webbtjänsten tillämpas dessutom de allmänna villkoren för användningen av elektroniska tjänster. Koncernens webbtjänst och informationen på Koncernens webbplats är avsedda att användas endast i Finland, om inget annat uttryckligen meddelas. TJÄNSTELEVERANTÖRER Denna webbtjänst kan innehålla tjänster som tillhandahålls av Taaleri Abp eller andra bolag inom Koncernen. I dessa villkor och i denna webbtjänst kan samtliga koncernbolag kallas tjänsteleverantör. Information om Koncernen och de bolag som ingår i den finns på webbplatsen i avsnittet Företagsstruktur. TJÄNSTELEVERANTÖRENS ANSVAR Webbtjänstens innehåll levereras utan förbindelser och i dess befintliga beskaffenhet. Tjänsteleverantören garanterar inte att webbtjänsten eller dess innehåll hålls oförändrade. Tjänsteleverantören förbehåller sig rätten att när som helst uppdatera innehållet i webbtjänsten eller stänga webbtjänsten. Tjänsteleverantören ansvarar inte för funktionen av de tjänster som kan användas via denna webbtjänst, för utomstående tjänsteleverantörers verksamhet eller innehållet i de tjänster som dessa producerar. Informationen i denna webbtjänst kan inte i någon situation betraktas som en uppmaning till att sälja eller köpa, som en rekommendation eller ett bindande anbud från någon tjänsteleverantör att sälja eller köpa värdepapper eller andra finansiella instrument, om inget annat uttryckligen meddelas. Det samma gäller samtliga jurisdiktionsområden där lagen inte tillåter framläggande av anbud, uppmaningar eller rekommendationer. Rättshandlingar med koncernbolagen är alltid baserade på ett separat serviceavtal. Tjänsteleverantören ansvarar inte för lämpligheten av informationen eller det övriga materialet för handel eller något annat särskilt ändamål. Kunden bär ansvaret för det ekonomiska resultatet från sin placeringsverksamhet. Tjänsteleverantören kan på sin egen webbplats ge förslag på placering av medel och om beskattning. Tjänsteleverantören ansvarar inte för det ekonomiska resultatet eller skattepåverkan av åtgärder som vidtagits på basis av förslagen eller för den risk som är förenad med placeringsverksamhet, utan hela ansvaret ligger hos kunden. IMMATERIALRÄTTIGHETER Upphovsrätten och andra immaterialrättigheter till materialet som finns tillgänglig via denna webbtjänst hör till någon av tjänsteleverantörerna eller en separat tillkännagiven tredje part. Samtliga rättigheter förbehålls i alla länder. Materialet får granskas, bläddras och lagras på kundens terminal och delar av det får skrivas ut för personligt bruk. Det är förbjudet att kopiera, lagra, låna, vidareförmedla och på andra sätt utnyttja materialet eller delar av materialet som finns i Koncernens webbtjänst, firma- och varumärken medräknade, utan ett föregående skriftligt tillstånd från tjänsteleverantören. Intrång i immaterialrättigheterna kan leda till straffpåföljd och skadeståndsansvar. INFORMATION SOM FRAMSTÄLLTS AV EN TREDJE PART De länkar till andra internetsidor som finns i tjänsten är endast avsedda som information. Tjänsteleverantören ansvarar inte för material som producerats eller publicerats av en tredje part och till vilket det eventuellt finns en länk i tjänsteleverantörens webbtjänst. Sidans innehavare ska ange lagstadgade uppgifter om sig själv på sidan och tjänsteleverantören ansvarar inte för avsaknaden av eller brister i dessa uppgifter för andra sidor än sina egna. ANVÄNDNING AV PERSONUPPGIFTER Koncernbolagen behandlar personuppgifter i enlighet med finsk lag och ser även på andra sätt till att integritetsskyddet och tystnadsplikten förverkligas vid behandling av personuppgifter. Personuppgifter behandlas i syfte att erbjuda Koncernbolagens tjänster och sköta deras affärsverksamhet. Uppgifter hämtas till exempel hos den registrerade själv eller hos hans eller hennes representanter, från offentliga register som upprätthålls av myndigheter och från kreditupplysnings- och betalningsanmärkningsregister. Koncernbolagen använder sitt kundregister också för marknadsföring till kunderna. Om en transaktion eller utförandet av en tjänst kräver det, spelar tjänsteleverantören in samtal och lagrar meddelanden för att säkerställa riktigheten av meddelandets innehåll. Tystnadsplikten enligt lagen om investeringstjänster och lagen om placeringsfonder begränsar utlämnande av uppgifter som Koncernbolagen innehar till utomstående annat än med samtycke av den person som uppgifterna gäller eller i fall där lagen kräver detta. En registerbeskrivning enligt personuppgiftslagen finns längre ner i detta dokument. Koncernbolagen har rätt att införskaffa och utlämna uppgifter om kunden i enlighet med gällande lagstiftning och att skaffa adressuppgifter och andra kontaktuppgifter till sina kunder ur befolkningsdatasystemet eller hos någon annan myndighet. KOMMUNIKATION ÖVER ÖPPNA DATANÄT Konfidentialiteten av e-postmeddelanden som skickats över öppna datanät kan inte garanteras. Tjänsteleverantören har rätt att på kundens begäran skicka information av allmän karaktär till kundens e-postadress eller mobiltelefon. Tjänsteleverantören är inte skyldig att utföra uppdrag eller servicebegäran som förmedlats via en öppen e-postförbindelse. SKADESTÅNDSANSVAR Koncernbolagen ansvarar inte för några kostnader, förluster eller andra eventuella direkta eller indirekta skador, som kan orsakas av användningen av webbtjänsten, dess funktion eller utebliven funktion, datasäkerhetsrisker eller information som getts i webbtjänsten, även om tjänsteleverantören skulle ha haft vetskap om ett fel i tjänsten. Koncernbolagen ansvarar inte för skador orsakade av meddelanden som skickats över ett öppet datanät. TILLÄMPLIG LAG Oavsett i vilket land tjänsten används, tillämpas på dessa villkor och användningen av webbtjänsten finsk lag. DATASKYDDSBESKRIVNING FÖR TAALERI FÖRMÖGENHETS- FÖRVALTNING AB:S KUNDREGISTER Detta är en kombinerad registerbeskrivning enligt 10 i personuppgiftslagen (523/1999) och informationsdokument enligt 24 i personuppgiftslagen. DEN REGISTERANSVARIGE Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab ( ) Glogatan 3, Helsingfors / info@taaleri.com REGISTRETS NAMN Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab:s kundregister ÄNDAMÅL MED BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER I kundregistret behandlas personuppgifter med tillstånd av den registrerade för att sköta kundrelationen, marknadsföra produkter och tjänster som Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab erbjuder, profilera kunder för att förbättra kvaliteten på kundservicen samt för att fullgöra skyldigheterna enligt lag och myndighetsbestämmelser. REGISTRETS INNEHÅLL I kundregistret lagras Kontaktuppgifter till och uppgifter för identifikation av den registrerade Namn; personbeteckning; adress, telefonnummer, e-postadress och andra kontaktuppgifter; hemort och nationalitet; språk. Övriga personuppgifter Yrke och utbildning; ställning i samhället; intressen; bankförbindelse; kundidentifikation; uppgifterna baserade på lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism samt uppgifterna baserade på lagen om investeringstjänster. Uppgifter med anknytning till skötseln av kundrelationen Inriktad marknadsföringskommunikation; kontaktuppgifter; beställda produkter och tjänster samt villkoren som tillämpas på dessa. Värdepappersinnehav och andra innehav Egendomen som förvaltas; register över andelsägare i placeringsfonder som förvaltas av Taaleri Fondbolag Ab. REGELMÄSSIGA UPPGIFTSKÄLLOR Uppgifterna till kundregistret fås av den registrerade själv, genom den registeransvariges verksamhet och från offentliga källor, såsom befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret, media eller kontaktuppgifttjänster inom ramen för lagstiftningen och den registrerades samtycke. Uppgifterna i kundregistret kan granskas och uppdateras i myndighetsregister, till exempel befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret. REGELMÄSSIGT UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER Inga uppgifter utlämnas till utomstående utan den registrerades uttryckliga samtycke. Uppgifter kan dock utlämnas till andra bolag inom Taalerikoncernen inom ramen för lagstiftningen samt till myndigheter vid uppgiftsbegäran baserad på lag. Översändande av uppgifter utanför EU eller EES Inga uppgifter överförs till länder utanför EU eller EES utan den registrerades uttryckliga samtycke. PRINCIPERNA FÖR SKYDD AV REGISTRET Vid behandling av uppgifter följer den registeransvarige lagen, myndighetsanvisningar och föreskrifter. 16

17 Manuellt material Manuellt material förvaras i låsta utrymmen till vilka endast de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har tillträde. Elektroniskt material Elektroniskt material förvaras duplicerat och separerat från det allmänna nätet genom brandväggar och användarrättigheter. Endast de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har åtkomst till materialet och varje datasökning lämnar ett identifikationsspår i systemet. INSYNSRÄTT Den registrerade har rätt att granska uppgifterna om sig själv i registret. Begäran om insyn ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan. Den registeransvarige förbehåller sig rätten att välja om registeruppgifterna lämnas skriftligt eller om den registrerade anvisas en plats där uppgifterna hålls till påseende. RÄTT ATT KRÄVA KORRIGERING AV UPPGIFTER Den registrerade har rätt att kräva korrigering av de uppgifter som lagrats om honom eller henne i registret. Begäran om korrigering ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan. Den registeransvarige förbehåller sig rätten att granska de uppgifter som begäran om korrigering gäller i en extern källa innan registeruppgifterna korrigeras. Den registeransvarige korrigerar på eget initiativ och utan onödigt dröjsmål felaktiga, onödiga eller föråldrade registeruppgifter som upptäcks. Övriga rättigheter i anslutning till behandling av registeruppgifter Enligt personuppgiftslagen har den registrerade rätt att förbjuda den registeransvarige att behandla uppgifter som gäller honom eller henne själv för direktreklam, distansförsäljning och annan direktmarknadsföring samt för marknadsoch opinionsundersökningar liksom även för personmatriklar och släktforskning. Förbudet ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan. DATASKYDDSBESKRIVNING FÖR TAALERI FÖRMÖGENHETS- FÖRVALTNING AB:S MARKNADS- FÖRINGSREGISTER Detta är en kombinerad registerbeskrivning enligt 10 i personuppgiftslagen (523/1999) och informationsdokument enligt 24 i personuppgiftslagen. DEN REGISTERANSVARIGE Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab ( ) Glogatan 3, Helsingfors / info@taaleri.com REGISTRETS NAMN Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab:s marknadsföringsregister ÄNDAMÅL MED BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER I marknadsföringsregistret behandlas personuppgifter med tillstånd av den registrerade för att marknadsföra Taaleri eller de produkter och tjänster som Taaleri erbjuder till personer som sedan tidigare inte har en kundrelation med Taaleri Förmögenhetsförvaltning Ab. REGISTRETS INNEHÅLL I marknadsföringsregistret lagras Kontaktuppgifter till och uppgifter för identifikation av den registrerade Namn; personbeteckning; adress, telefonnummer, e-postadress och andra kontaktuppgifter; hemort och nationalitet; språk. Övriga personuppgifter Yrk och utbildning; ställning i samhället; intressen. Kontaktuppgifter Inriktad marknadsföringskommunikation, erbjudna produkter och tjänster. REGELMÄSSIGA UPPGIFTSKÄLLOR Uppgifterna till marknadsföringsregistret fås av den registrerade själv, genom den registeransvariges verksamhet och från offentliga källor, såsom befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret, media eller kontaktuppgifttjänster inom ramen för lagstiftningen och den registrerades samtycke. Uppgifterna i marknadsföringsregistret kan granskas och uppdateras i myndighetsregister, till exempel befolknings-, handels-, förenings- och stiftelseregistret. REGELMÄSSIGT UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER Inga uppgifter utlämnas till utomstående utan den registrerades uttryckliga samtycke. Uppgifter kan dock utlämnas till andra bolag inom Taalerikoncernen inom ramen för lagstiftningen samt till myndigheter vid uppgiftsbegäran baserad på lag. Översändande av uppgifter utanför EU eller EES Inga uppgifter överförs till länder utanför EU eller EES utan den registrerades uttryckliga samtycke. Principerna för skydd av registret Vid behandling av uppgifter följer den registeransvarige lagen, myndighetsanvisningar och föreskrifter. MANUELLT MATERIAL Manuellt material förvaras i låsta utrymmen till vilka endast de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har tillträde. Elektroniskt material Elektroniskt material förvaras duplicerat och separerat från det allmänna nätet genom brandväggar och användarrättigheter. Endast de personer som behöver ifrågavarande material i sitt arbete har åtkomst till materialet och varje datasökning lämnar ett identifikationsspår i systemet. INSYNSRÄTT Den registrerade har rätt att granska uppgifterna om sig själv i registret. Begäran om insyn ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan. Den registeransvarige förbehåller sig rätten att välja om registeruppgifterna lämnas skriftligt eller om den registrerade anvisas en plats där uppgifterna hålls till påseende. RÄTT ATT KRÄVA KORRIGERING AV UPPGIFTER Den registrerade har rätt att kräva korrigering av de uppgifter som lagrats om honom eller henne i registret. Begäran om korrigering ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan. Den registeransvarige förbehåller sig rätten att granska de uppgifter som begäran om korrigering gäller i en extern källa innan registeruppgifterna korrigeras. Den registeransvarige korrigerar på eget initiativ och utan onödigt dröjsmål felaktiga, onödiga eller föråldrade registeruppgifter som upptäcks. Övriga rättigheter i anslutning till behandling av registeruppgifter Enligt personuppgiftslagen har den registrerade rätt att förbjuda den registeransvarige att behandla uppgifter som gäller honom eller henne själv för direktreklam, distansförsäljning och annan direktmarknadsföring samt för marknadsoch opinionsundersökningar liksom även för personmatriklar och släktforskning. Förbudet ska skickas skriftligt till den registeransvarige till adressen som anges ovan. 17

18 Vi tycker att ÄGANDE ÄR EN ALLEMANSRÄTT. 18