Fritis Datorkunskap A (DAA1201)

Transkript

1 Fritis Datorkunskap A (DAA1201) Amelia Nilsson amelia@linuxchick.se

2 Copyright (c) Amelia Nilsson. Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled "GNU Free Documentation License".

3 Innehållsförteckning Kapitel 1 Introduktion 1.1 Versionsnummer 1.2 Förord 1.3 Pedagogik och utformning 1.4 Systemkrav 1.5 Fritis Fri IT i Skolan 1.6 Vad är fri programvara? 1.7 GNU och GPL Kapitel 2 Datorer 2.1 Datorer 2.2 Hårdvara 2.3 Operativsystem 2.4 Tillämpningsprogram Kapitel 3 Datorkommunikation och Internet 3.1 Datorkommunikation 3.2 Internet 3.3 Webbläsaren Mozilla Firefox 3.4 Att söka på Internet 3.5 E-post med Mozilla Thunderbird Kapitel 4 OpenOffice.org 4.1 Introduktion till OpenOffice.org 4.2 Arbeta med OpenOffice 4.3 Rättstavning och autokorrigering 4.4 Söka och ersätta text Kapitel 5 OpenOffice Writer 5.1 Teckenformat 5.2 Styckeformat 5.3 Tabbar och tabeller 5.4 Sidnumrering Kapitel 6 OpenOffice Calc 6.1 Tabelldokument 6.2 Formler 6.3 Diagram Kapitel 7 OpenOffice Impress 7.1 Arbetslägen 7.2 Texthantering 7.3 Bilder Kapitel 8 Säkerhet, lagar och regler 8.1 Netikett 8.2 Datorsäkerhet 8.3 Lagar 8.4 Miljö 8.5 Demokrati och etik 8.6 Ergonomi Bilaga A Tack till... Bilaga B GNU Free Documentation License Bilaga C Länkar till programvaran 1. OpenOffice.org 2. Mozilla Firefox och Thunderbird

4 Kapitel 1 Introduktion 1.1 Versionsnummer Förord Fritis Datorkunskap A är en lärobok för gymnasiekursen Datorkunskap A (DAA1201) helt baserad på programvaror som är fria att ladda ner från tillverkarens webbsida. För den här boken har jag valt att använda Sun Microsystems OpenOffice.org och Mozilla Foundations webbläsare Firefox och e-postklient Thunderbird då dessa fungerar på de flesta plattformar. Tanken med den här boken är att att den ska kunna användas oavsett om man väljer Microsoft Windows, Linux, BSD, Unix eller Mac OS som plattform. 1.3 Pedagogik och utformning När du ska lära dig datorer med hjälp av en bok kan det ibland vara lite svårt att förstå vad som menas, därför använder vi skärmbilder (eng. Screenshots) för att visa program, menyer och funktioner. För att underlätta ytterligare för dig som läsare används olika stilar för att förtydliga detta. Kommandon visas alltid med fetstil. Exempel: Öppna Arkiv-menyn och välj Skriv ut... Tangenter visas alltid med fetstil. Exempel: Tryck på Enter följt av Uppil... Två tangenter som ska tryckas ner samtidigt skrivs med + (plus) mellan. Börja alltid med den första tangenten. Exempel: Ctrl+Alt+Del Tangenter som ska tryckas ner efter varandra skrivs med, (komma) mellan. Exempel: End, Vänsterpil Du kommer att använda musen mycket under kursens gång. När du ska använda vänster musknapp så står det bara klicka och när du ska använda höger musknapp så skrivs det högerklicka. Ibland är det engelska ordet för något kanske mer känt än det svenska, då skriver vi det inom parenteser. Exempel: Öppen källkod (eng. Open source). 1.4 Systemkrav Operativsystem: Microsoft Windows, Linux, BSD, Unix eller Mac OS. Webbläsare: Mozilla Firefox E-postprogram: Mozilla Thunderbird Office-paket: StarOffice eller OpenOffice 1.5 Fritis Fri IT i Skolan Fritis är ett projekt vars mål är att underlätta för skolor som väljer att använda fri och öppen

5 programvara. Projektets primära mål är att skriva utbildningsmaterial baserat på fri och öppen programvara som kan användas i undervisningen på gymnasienivå. Mer information, senaste nyheterna och allt utbildningsmaterial som skrivs finns tillgängligt för nedladdning på projektets webbsida Vad är fri programvara? Fri programvara baserar sig på fyra friheter formulerade av Richard Stallman: Friheten att använda programvaran för valfritt syfte. Friheten att undersöka hur programvaran fungerar och förändra den efter egna önskemål. Friheten att vidaredistribuera kopior av programvaran. Friheten att förbättra programvaran och distribuera den i sin förbättrade form. Med fri programvara menas programvara som inte är fastlåst med tekniska och/eller juridiska restriktioner som förhindrar de ovan nämnda friheterna. För att uppfylla frihet två och fyra måste källkoden följa med programvaran. Källkoden är den eller de filer där programmeraren berättar för datorn vad programmet ska göra, hur det ska presentera sitt arbete och hur du kan kommunicera med programmet, och där kan man även förbättra befintliga funktioner och/eller lägga till nya. Ett vanligt missförstånd är att många tror att fri programvara måste vara gratis, men med fri programvara menar man fri som i frihet och inte fri som i gratis. Några andra benämningar för fri programvara är engelskans free software och libre software. Open source (sv. öppen källkod) är också en vanlig benämning, men open source programvara behöver inte vara fri programvara, däremot är all fri programvara open source. 1.7 GNU och GPL GNU är ett projekt som startades 1984 och drivs av stiftelsen Free Software Foundation. GNU är en rekursiv akronym för engelska GNU's Not Unix (sv. GNU är inte UNIX). Projektets mål var att utveckla ett UNIX-liknande operativsystem baserat på fria och öppna programvaror. De tog fram licensen GNU General Public License, ofta förkortad GNU GPL, för att ge användarna oinskränkt rätt att ändra och förbättra programmen. Den enda restriktionen är att förändringen också måste vara licensierad med GNU GPL. GNU General Public License är en upphovsrättslicens för fri programvara som ursprungligen skrevs av Richard Stallman. GNU GPL är självklart baserad på Richard Stallmans fyra friheter och därför måste källkoden alltid följa med en GNU GPL-licensierad programvara.

6 Kapitel 2- Datorer 2.1 Datorer Den första persondatorn kom från IBM En persondator används oftast bara av en person åt gången och kopplas ofta till ett lokalt nätverk. Persondatorn är den typen av dator som man har hemmal, i skolan och på arbetsplatsen. Minidatorer är en annan datortyp som man inte kommer i kontakt med speciellt ofta och de är en mellanklass mellan stor- och persondatorer. Minidatorerna kommer antagligen att försvinna helt från marknaden ganska snart eftersom att persondatorerna blir bättre och snabbare och kan ta över minidatorernas arbetsområden. En stordator är en mycket kraftfull dator som oftast används till administrativa system hos större företag. Många personer kan använda denna datorn samtidigt och oftast med en så kallad dum terminal som bara är en skärm och ett tangentbord kopplat direkt in i stordatorn. En stordator har mycket hög beräkningskapacitet, men eftersom att den bara kan räkna ut en sak i taget så räknar den lite på en uppgift sedan lite på nästa och fortsätter så tills den är färdig. Superdatorer är extremt kraftfulla datorer som används för mycket kvalificerade tillämpningar. Några användningsområden för superdatorerna är att göra väderprognoser, beräkningar av satellitbanor eller vid konstruktion av t.ex. nya flygplansmodeller. 2.2 Hårdvara En dator är för många en låda, men vad finns egentligen inut i den? En dator består av en massa sladdar och elektroniska kretsar. För att en dator ska fungera behöver den ström och för att det ska bli rätt mängd ström ska komma in till datorns delar så har man ett nätaggregat som försörger hela datorn med störm. Moderkortet är ett stort kretskort där alla datorns delar knyts samman. På moderkortet sitter datorns hjärna, processorn, även kallad CPU. I processorn sker alla dataförflyttningar mellan alla delarna i datorn, den bestämmer när och var allt ska. Processorn utför även alla beräkningar och logiska operationer. Den blir oftast väldigt varm och bör därför kylas med en fläkt. En annan viktig del i datorn är internminnet eller RAM-minnet (Random Access Memory) som är en vanligare benämning. Där lagras och hämtas data under beräkningar. När datorn stängs av så försvinner allt som ligger lagrat i RAM-minnet, därför måste man spara det man vill ha kvar på datorn till hårddisken. Kapaciteten på datorns olika minnen räknas i byte, men 1 byte är väldigt lite, det är bara ett tecken i en text t.ex. ett a. Därför använder man sig av KiB (kibibyte) som är 1024 byte, MiB (mebibyte) som är 1024 KiB, GiB (gibibyte) som är 1024 MiB och TiB (tebibyte) som är 1024 GiB. En felaktig men vanlig benämning på dessa är KB (kilobyte), MB (megabyte), GB (gigabyte) och TB (terabyte). Kilo betyder tusen och när man skriver 1 KB menar man 1000 byte, men en såkallad kilobyte på datorn är 1024 byte och inte 1000 byte. Därför utvecklades binär-prefixen kibi, mebi, gibi och tebi, för att slippa förvirringen när man använde sig av SIprefix som kilo, mega, giga och tera. 2.3 Operativsystem Operativsystemet är ett program som sköter datorn grundläggande funktioner. Det registrerar vilken tangent som tycks ner och ser till att rätt sak visas på skärmen. Det finns många olika typer av operativsystem, ett som du säkert har kommit i kontakt med tidigare är Microsoft Windows och kanske t.o.m. dess föregångare DOS. Ett operativsystem som faktiskt är gratis och som till stora delar är licensierat med GNU's licenser är Linux. Linux finns i många olika distributioner d.v.s. olika företag har byggt paket med Linuxkärnan och program med öppen källkod. Några exempel på distributioner är RedHat,

7 Debian och Slackware. Många av idéerna till Linux kommer från Unix som också finns i olika distributioner, men när det är Unix kallas de dialekter. Några exempel på Unix dialekter är Solaris, HP-UX och AIX. Ett annat operativsystem som liknar Unix och Linux är BSD som finns i tre varianter FreeBSD, OpenBSD och NetBSD. Andra exempel på operativsystem är os/390 och os/400 från IBM som används på stordatorer och Mac OS som används på Macintosh. Novells operativsystem Netware bör också nämnas, det används oftast på nätverksservrar för fil- och skrivardelning. 2.4 Tillämpningsprogram Ett tillämpningsprogram är ett program som du använder för en speciell uppgift t.ex. för ordbehandlning eller skicka e-post. Ett exempel på tillämpningsprogram är OpenOffice som är ett program för ordbehandling, kalkylering och att göra grafiska presentationer. Ett ordbehandlingsprogram använder du för att skriva exempelvis uppsatser. Ordbehandlingsprogam hanterar i första hand text men det går även att infoga bilder och oftast går det även att göra enklare hemsidor. Kalkyleringsprogram används för att göra en budget eller räkna ut medelvärdet på alla dina prov. Det kan utföra olika sorters beräkningar. Du kan även visa dina beräkningar i form av tabeller eller olika diagram. Med ett presentationsprogram kan du göra ett bildspel av dina semesterbilder eller göra en företagspresentation. Det är även bra att använda vid muntliga föredrag i skolan då du visar bildspelet på väggen med en projektor så att alla i publiken kan hänga med. Det finns även en rad olika typer av kommunikationsprogram. Med dessa kan du skicka e-post, chatta eller delta i diskussioner. Några exempel på kommunikationsprogram är Mozilla Thunderbird som du använder för att skicka e-post; ICQ, MSN och andra IM (Instant Messenger) är också kommunikationsprogram. The GIMP (GNU Image Manipulation Program) som är ett bildbehandlingsprogram kan du göra om bilder och foton eller skapa egna bilder. Med webläsaren Mozilla Firefox kan du surfa på internet. Det finns många andra webläsare några exempel är Netscape Navigator, Internet Explorer och Safari. Du kan delta i diskussioner på olika webbsidor, handla cd-skivor eller söka information till ett skolarbete.

8 Kapitel 3 Datorkommunikation och Internet 3.1 Datorkommunikation Datorkommunikation är överförning av data mellan olika datorer t.ex. mellan två datorer eller mellan din dator och en internetsida. Dataöverföringen görs i någon form av nätverk och den data som överförs kan vara t.ex. text, bilder eller ljud. Datorkommunikation används på många ställen i vardagen t.ex. när du tar ut pengar i en bankomat eller bokar en resa. I skolan, på arbetsplatsen eller i hemmet använder datorkommunikation för att skicka e-post, surfa på Internet, mötesbokning och distansarbete. För att kunna överföra data mellan olika datorer eller enheter behövs ett nätverk. I nätverket är alla datorer ansluta till varandra vilket gör det möjligt att överföra data mellan alla datorerna. Ett nätverk kan vara allt från två datorer till ett gigantiskt stort nätverk t.ex. Internet. Ett lokalt nätverk (eng. Local Area Network) brukar förkortas LAN och är ett nätverk som används inom ett begränsat område t.ex. en arbetsplats. Nätverket i sig består av kablar och switchar som kopplar ihop alla datorerna så de kan kommunicera med varandra. Ett lokalt nätverk kan även användas för att flera datorer ska få tillgång till Internet samtidigt. En annan typ av nätverk som man bör känna till är Wide Area Network (WAN) som används över större områden. Ett Wide Area Network kan t.ex. användas av ett företag som har kontor i flera städer och behöver ett gemensamt nätverk. 3.2 Internet Internet är ett världsomspännande nätverk som består av flera miljoner datorer. Alla som har en dator vilken är kopplad till Internet är en del av detta nätverk. Ordet Internet betyder "nätverk av nätverk" och det är precis vad Internet är. När du sitter vid datorn i skolan så är du kopplad till skolans nätverk, detta är i sin tur kopplat till en internetleverantörs nätverk. Internetleverantören är sedan kopplad till ett större nätverk t.ex. ett stadsnät, sin leverantörs nätverk eller har egna fiberkablar som i sin tur är kopplade till liknande leverantörer i andra länder och deras nätverk. Internet är uppbyggt så att ingen central dator sköter alla kommunication utan all datatrafik kan dirigera om sig själv mellan de olika datorerna och nätverken. Detta betyder att datatrafiken själv kan hitta nya vägar till ett mål om den första tänkbara färdvägen av någon anledning inte fungerar. Att man byggde Internet på det här sättet har sin grund i USA på 60- och 70-talet. Redan på 60-talet fanns grunden till det Internet vi har idag. Det var ett militärt datanät som kallades för ARPANET. När nätverket byggdes ut på 70-talet döptes det om till Internetwork. I samband med detta bytte man arkitektur till den vi använder idag, en anarkistisk arkitektur där datatrafiken själv letar sig fram till sitt mål utan någon centraldator som dirigerar trafiken. Detta gjordes i första hand av säkerhetsskäll för att det inte skulle gå att slå ut Internetworks genom att bomba en enskild dator eller knutpunkt i händelse av krig. Under 60-talet var det bara några få universitet och alla myndigheter, företag och organisationer som var viktiga för totalförsvaret kopplade till ARPANET. Vid uppgraderingen på 70-talet började fler ansluta sig till Internetwork och i slutet på 70-talet var så gott som alla amerikanska universitet och myndigheter anslutna. Internet fortsatte att växa och i mitten på 80-talet hade det vuxit till världens största nätverk och organisationer utanför USA började ansluta sig. Främst var det universitet som anslöt sig till Internet och de flesta hade aldrig hört ordet Internet. Vid den här tiden hade inte Internet så mycket att erbjuda gemene man då man endast kunde skicka e-post eller koppla upp sig till en annan dator för att arbeta på den. Det stora genombrottet för Internet kom på 90-talet och berodde på Gophers introduktion. Gopher kom 1991 och var en fullständig revolution för Internet med dess användarvänlighet genom det första grafiska gränssnittet för Internet. Två år senare kom World Wide Web eller www som också var försedd med ett grafiskt gränssnitt där man kunde klicka sig fram istället för att behöva navigera med tangentbordet. Samma år, 1993 blev det också möjligt för företag

9 att i kommersiellt syfte erbjuda internetuppkopplingar via modem till privatpersoner. Idag är Internet en del av våra liv, att surfa på Internet är inte konstigare än att titta på TV eller att prata i telefon. Vi letar information, skickar e-post till varandra, chattar och spelar datorspel på Internet, men det har medfört en del problem. Eftersom att ingen äger Internet finns det ingen myndighet som granskar dess innehåll eller bestämmer vad som får finnas och inte finnas där. Många länder har stött på problem när de försökt reglera nätet med nationella lagstiftningar. Egentligen finns det inga lagar på Internet, men oftast tillämpas nationell lagstiftning i det landet där datorn med den olagliga informationen finns, därför skiljer sig vad man får och inte får göra på Internet mellan olika länder. Från början var Internet ickekommersiellt och driften av Internet bekostades till stor del av universitet och statliga myndigheter världen över. Idag är internet kommersiellt, men den gamla tanken om att allt på Internet ska vara gratis lever kvar. Nu finansieras driften av Internet till större delen av användarnas anslutningsavgift. 3.3 Webbläsaren Mozilla Firefox Mozilla Firefox är en av många webbläsare som kan användas för att surfa på Internet. En webbläsare översätter HTML-kod till en grafisk sida med länkar, bilder, ljud och videosekvenser. HTML (HyperText Markup Language) är ett språk som används för att göra webbsidor. Alla webbsidor sparas på servern som en enskild fil och har filtilägget.html eller.htm och det är därför som många webbadresser slutar på just det. En webbadress eller URL (Universal Resource Locator) som det heter kan användas för att länka till olika källor på Internet som t.ex. en webbsida. Förutom den vanliga menyn så har Mozilla Firefox ett verktygsfält med knappar, ett adressfält där du anger webbadressen och en ruta med sökfunktion. Följande funktioner finner du i verktygsfältet: Bakåt Går tillbaka till föregående sida. Klickar du på pilen på höger sida av knappen får du fram en lista över besökta webbplatser och kan själv välja hur många sidor du vill hoppa bakåt på en gång. Framåt Om du har hoppat bakåt kan du på samma sätt hopp framåt igen med denna knappen. På samma sätt som med bakåt-knappen kan du använda pilen på högersidan av knappen för att få en lista på alla sidor du kan hoppa till. Uppdatera Laddar om den sidan du befinner dig på. Stop Avbryter nedladdningen av den aktuella sidan. Hem Går till den webbadress du valt som startsida i din webbläsare. Adressfält Här skriver du in vilken sida du vill gå in på. Gå till Öppnar sidan du skrivit i adressfältet. Man kan även trycka på Enter istället för att klicka på den här knappen. Sökruta Här kan du söka på några av de största sökmotorerna och även lägga till egna. Skriv in ett sökord och välj sökmotor i menyn som du öppnar genom att klicka på bilden till vänster i sökrutan.

10 Bokmärkesrad Här kan du lägga bokmärken till sidor som du besöker ofta. Då behöver du bara klicka på den bokmärket i bokmärkesraden för att komma till sidan. För att lägga till bokmärken i Mozilla Firefox du använda menyn Bokmärken och välja Lägg till bokmärke eller trycka Ctrl + D när du står på sidan du vill göra ett bokmärke till. I Mozilla Firefox finns även en funktion för att hålla ordning på sina bokmärken som du finner i menyn Bokmärken och sedan Ordna bokmärken. Här kan du ordna dina bokmärken i mappar och välja vilka som ska synas i bokmärkesraden. 3.4 Att söka på Internet Internet är enormt stort och därför kan det vara svårt att veta var man ska leta efter det man söker. Detta har man löst med sökmotorer. Dessa sökmotorer använder sig av en så kallad Web-spider som börjar på en webbsida, går vidare till alla länkar på den webbsidan och går sedan vidare till dessa webbsidors länkar. Så fortsätter den tills den har besökt alla webbsidor som det finns länkar till och samlar samtidigt alla ord på alla dessa webbsidor i en gigantisk databas. I den här databasen söker sedan sökmotorn efter vilka webbsidor som innehåller det eller de ord du söker efter. En av de största sökmotorerna i skrivandets stund är Google som du hittar på När du söker på internet kan du använda ett eller flera ord och även hela meningar. För att få bättre sökresultat kan man använda sig av booleansk logik som du säkert hört talas om i matematiken. Radar du upp ett antal ord i sökrutan så tolkar sökmotorn detta som att det står "eller" och kommer därför att ta med alla sidor som innehåller minst ett av orden i sökresultatet. Sökordens ordningsföljd ger betydelse för sökresultatet genom att de sökord som står först i sökrutan prioriteras högre än de som står efter. Sökresultatet sorteras så att de webbsidor som innehåller flest av dina sökord kommer först. Detta sättet fungerar bra om du söker efter något som kan benämnas på mer än ett sätt annars tenderar det att ge onödigt många träffar och ett mindre precist sökresultat. Använder du flera sökord och vill att vissa av dem ska finnas med på alla sidorna i sökresultatet så sätter du ett plustecken framför. Du kanske behöver hitta ett hotell i Paris och om du då söker efter "hotell" och "Paris" utan plustecken framför så kommer sökresultatet visa en massa webbsidor som handlar om antingen om hotell eller Paris.

11 Ibland innehåller sökresultatet många träffar som är ointressanta för dig även om de stämmer överens med dina sökord. Som ett exempel så kan sökningen ovan ge träffar till webbsidor som handlar om Paris Hilton som är dotter till ägaren av hotellkedjan Hilton. Förutsatt att du inte tvunget vill bo på ett Hiltonhotell kan du filtrera bort dessa träffar genom att skriva Hilton med ett minustecken framför. Då visar sökresultatet träffar som innehåller orden "hotell" och "Paris" men inte "Hilton". Letar du däremot efter information om en film eller en bok där titlen innehåller flera ord kan du sätta citattecken runt frasen. Då kommer sökmotorn söka på hela frasen och inte betrakta mellanslag som "eller". Sökresultatet innehåller bara webbsidor där hela frasen finns med och det tas även hänsyn till små och stora bokstäver.

12 3.5 E-post med Mozilla Thunderbird Mozilla Thunderbird är en e-postklient som är utvecklad av samma företag som utvecklat Mozilla Firefox. Precis som Mozilla Firefox har Mozilla Thunderbird ett vertygsfält med knappar som kan användas för att utföra de vanligaste funktionerna i Mozilla Thunderbird. Hämta används för att ladda ner dina e-postbrev till din brevlåda på datorn. Skicka öppnar ett fönster där du kan skriva ett nytt e-postbrev. Adressboken öppnar din adressbok. Svara använder du för att skicka ett svar på ett e-postbrev till avsändaren. Svara alla kan du använda om ett e-postbrev har flera mottagare och vill skicka ett svar till avsändaren och alla mottagarna. Vidarebefordra kan du använda om du vill skicka vidare e-postbrevet till någon annan. Ta bort används för att slänga ett e-postbrev i papperskorgen för e-postprogrammet. Skräppost kan användas för att markera meddelande som skräppost (eng. Spam). Skriv ut skriver ut ditt e-postmeddelande så du får en papperskopia. Stopp avbryter en pågående överföring. Idag har de flesta en personlig e-postadress som de använder för att skicka e-postbrev till vänner och bekanta eller för att delta i e-postlistor. Den stor föredelen med e-post är att det går snabbt. Om du skickar ett e-postbrev så har mottagaren det i sin elektroniska brevlåda inom några sekunder. En annan fördel är att en kopia på alla e-postbrev du skickar sparas på din dator så du kan gå tilllbaka och se vad du skrivit. En e-postadress består av två delar som skiljs åt med tecknet "@". utalas "snabel-a" på svenska, men även en engelska benämningen "at" är vanlig. Till vänster står ditt användarnamn som kan vara t.ex. ditt namn eller ditt smeknamn och till höger står ditt domännamn som talar om var du finns.

13 Domännamnet är uppdelat i flera delas som skiljs åt med punkter och längst till höger i vårt exempel står se som betyder att det är ett svenskt domännamn. Det som står före.se är själva domännamnet som är anslutet till toppdomänen.se, i det här fallet linuxchick. Man kan ha flera underdomänen separerade med punkter t.ex. amelia@mail.linuxchick.se I en e-postadress kan man använda bokstäver, siffror och vissa specialtecken som t.ex. punkt, bindestreck och understreck. Värt att tänka på är att man bör använda sig av små bokstäver i sin e-postadress då vissa äldre servrar skiljer på små och stora bokstäver. Man kan inte heller använda sig av svenska tecken som å, ä och ö i sin e-postadress då det inte fungerar i utlandet. E-post kan inte bara användas för att skicka e-post till sina vänner och bekanta, man kan även delta i e-postlistor och diskutera eller få information om saker som intresserar dig. När någon skickar ett e-postbrev till en e-postlista så skickas e-postbrevet till alla som anmält sig till e- postlistan. När du vill svara på ett e-postbrev till en e-postlista skickar du svaret till e- postlistans e-postadress. Listans e-postadress ser likadan ut som vilken e-postadress som helst t.ex. selinux-medlemmar@se.linux.org som är en e-postlista för Svenska Linuxföreningens alla medlemmar. Kom ihåg att alltid skriva ett ämne som talar om för mottagaren vad e-postbrevet handlar om, det underlättar för mottagaren och blir lättare för dig att hitta om du behöver gå tillbaka och se vad du skrev.

14 Kapitel 4- OpenOffice.org 4.1 Introduktion till OpenOffice.org I det här kapitlet ska vi bekanta oss med OpenOffice.org som är Sun Microsystems office-paket. OpenOffice.org stöder de flesta filformat som används för att spara olika typer av officedokument. Detta gör det möjligt att läsa och ändra nästan alla office-dokument som finns. Med OpenOffice.org kan du även spara dina dokument som.pdf-filer (Portable Document Format) som gör att andra inte kan skriva om ditt dokument, detta gör att du kan vara säker på att de som läser ditt dokument verkligen läser det du har skrivit. I OpenOffice.org kan du skapa textdokument, tabelldokument, presentationer och databaser. Detta kommer du lära dig i följande fyra kapitel. Först ska vi gå igenom lite grundläggande saker som är gemensamma för alla typer av dokument i OpenOffice.org. 4.2 Arbeta med OpenOffice.org När du startar OpenOffice.org får du upp ett tomt dokument som heter Namnlös1 (eng. Untitled1). Varje nytt dokument som öppnas heter Namnlös och sedan en siffra t.ex. 1, 2 eller 3 beroende på hur många nya, osparade dokument du har öppna. När du sedan sparar ditt dokument så ger du det ett namn, men tills dess har dokumentet inget namn och kallas därför för Namnlös. Om du vill öppna ett nytt dokument kan du antingen använda dig av Akriv-menyn och sedan Nytt och Textdokument, Tabelldokument, Presentation eller Databas. När du startar OpenOffice.org får du alltid upp ett tomt dokument, en markör blinkar i övre vänstra hörnet av dokumentet. Texten du skriver läggs in i dokumentet där markören befinner sig. I ditt nya dokument kan du nu skriva den text du önskar och när raden tar slut så hoppar markören automatiskt till nästa rad och din text fortsätter där. Samma sak händer när sidan tar slut, markören hoppar automatiskt till nästa sida. När du vill påbörja ett nytt stycke använder du Enter-tangenten och markören kommer att flytta sig en rad ner för varje gång du trycker på tangenten. När du fyllt på ditt dokument med text kan du flytta markören mellan olika stycken och sidor med hjälp av antingen musen, pil-tangenterna eller olika tangentbordskombinationer. Det vanligaste sättet att arbeta i OpenOffice.org är i infogningsläge d.v.s. din text skrivs in bakom den text som finns framför markören. Ett annat sätt är överskrivningsläge där texten efter markören skrivs över med den nya texten du skriver. För att växla mellan dessa olika lägen använder du Insert-tangenten. Om du skrivit något fel i ditt dokument så vill du gärna kunna sudda ut det. Det finns två sätt att radera text i ett dokument. Vill du radera texten bakom markören använder du Backspacetangenten och vill du radera texten framför markören använder du Delete-tangenten. Du kan även flytta och kopiera text i OpenOffice.org. Först måste du markera texten genom att hålla inne vänster musknapp och dra muspekaren över texten. Där efter högerklickar du på den markerade texten och får upp en meny där du kan välja Klipp ut för att klippa ut texten och sedan Klistra in för att placera den på det ställe du vill ha den. Vill du istället kopiera texten väljer du Kopiera i menyn och sedan Klistra in. Tänk på att texten klistras in där markören är placerad. När du skrivit i ditt dokument så måste du spara dokumentet på datorns hårddisk, annars försvinner dokumentet när du stänger OpenOffice.org. Om det är första gången du ska spara dokumentet och det inte har något namn så går du in i Arkiv-menyn och väljer Spara som..., då får du upp en dialogruta där du kan välja var på hårddisken du vill spara ditt dokument och en rad där du kan skriva in det namn du önskar döpa ditt dokument till, sedan är det bara att trycka på knappen märkt Spara och ditt dokument sparas på hårddisken. Fyller du sedan på med mer text kan du använda Spara-knappen för att spara ändringarna i ditt dokument på hårddisken. Vill du däremot spara en kopia av ditt dokument så måste du använda Arkiv-meny och Spara som... där du får skriva in ett nytt namn på ditt dokument då kopian inte kan ha

15 samma namn som originalet. Namnet på dokumentet får vara max 255 tecken långt och kan inte innehålla? Eller *. För att öppna ett dokument som ligger sparat på datorn använder du Öppna-knappen som återfinns bredvid Nytt-knappen. Då får du upp en dialogruta där du kan bläddra bland datorns kataloger för att hitta ditt dokument. När du hittat ditt dokument markerar du det och klickar på knappen märkt Öppna i dialogrutan. Om du hade tänkt skriva ut ditt dokument kan det vara bra att se hur det kommer att se ut på papper innan du skriver ut det. Detta kan du göra med funktionen förhandsgranskning som du finner i Arkiv-menyn och sedan Förhandsgranskning eller så kan du använda knappen Förhandsgranskning i verktygsmenyn. För att sedan skriva ut ditt dokument kan du antingen välja Skriv ut-knappen i verktygsmenyn eller använda Arkiv-menyn och sedan Skriv ut. Ibland kan du behöva ändra inställningarna för skrivarna t.ex. om du har mer än en skrivare att välja på. Det kan du göra i Arkiv-menyn och sedan väljer du Skrivarinställningar. 4.3 Rättstavning och autokorrigering OpenOffice.org har automatisk stavningskontroll vilket betyder att den kontrollerar din stavning medan du skriver. Stavar du ett ord fel stryks det under med en röd vågig linje. Ett ord anses som felstavat om det inte finns i ordlistan, därför kan vissa rättstavade ord markeras som felstavade. För att rätta det felstavade ordet kan du högerklicka på det, då får du upp en meny med olika förslag på ord och möjligheterna Lägg till som lägger till ordet i en ordlista eller Ignorera alla som ignorerar ordet alla gånger det dyker upp i ett dokument. Har du stavat ordet korrekt på svenska och det ändå markeras som felstavat kan du lägga in det i ordlistan så att det inte visas som felstavat nästa gång. Är det däremot namn eller kanske utländska ord i din text som anses som felstavade är det mer effektivt att använda Ignorera alla. För att aktivera eller avaktivera automatisk stavningskontroll använder du dig av knappen Kontrollera automatiskt. Vill du inte använda automatiskt stavningskontroll utan rättstava ditt dokument när det är klart kan du använda knappen Rättstavning. För att kontrollera stavningen på ett annat språk använder du menyn Verktyg och sedan Alternativ då får du upp en dialogruta med inställningar för OpenOffice Writer. Gå in under Språkinställningar och sedan Språk, där kan du ändra standardspråk för dokumentet. När du ändrar standardspråk för dokument så gäller det alla dokument, vill du däremot bara kontrollera det aktuella dokumentet på ett annat språk markerar du avbockningsrutan Bara för det aktuella dokumentet. OpenOffice.org har även autokorrigering som innebär att vissa ord som man ofta skriver fel på korrigeras automatiskt. Dessa rättas under tiden du skriver t.ex. om du råkar skriva två VErsaler i början på ett ord kommer det ändras så att det bara blir en (Versaler). Det finns även vissa teckenkombinationer som ändras till ett specialtecken när du skriver dessa. För att de vilka ord och tecken som korrigeras och för att stänga av funktionen använder du Verktyg-menyn och sedan Autokorrigering. Där kan du själv ändra vilka ord som ska vara med. Du kan även lägga till ord som du stavar fel på ofta som inte finns med. För att lägga till ett ord skriv det felstavade ordet i rutan Ersätt: och det rättstavade ordet i rutan Med:. 4.4 Söka och ersätta text Har du skrivit ett ord eller en fras på flera ställen i ett dokument och sedan kommer på att du måste byta dessa mot något annat kan det vara jobbigt att göra det för hand. Därför finns en funktion för detta i OpenOffice.org. Välj Redigera-menyn och sedan Sök och ersätt.

16 Skriv ordet eller frasen som du vill ersätta i rutan Sök efter: och ordet eller frasen som du vill ersätta den med i rutan Ersätt med:. Nu kan du antingen välja att använda Ersätt alla för att göra alla ändringar direkt eller Ersätt för att ersätta det markerade ordet. Vill du inte ersätt ett ord så klickar du bara på Sök nästa och fortsätter till nästa ställe där ordet eller frasen finns utan att ersätta det.

17 Kapitel 5 OpenOffice.org Writer 5.1 Teckenformat När du skriver ett dokument kan det vara bra att kunna ändra inställningarna för texten. För att ändra teckensnitt och utseende på texten kan du antingen använda dig av de funktioner som finns i verktygsfältet eller så kan du använda dig av dialogrutan Tecken som du hittar under Format-menyn och sedan Tecken. Här kan du ändra teckensnitt, teckenstorlek och ifall du vill ha texten fet, kursiv eller understruken. I rutan längst ner kan du se hur det kommer att se ut när du skriver. När du är nöjd med dina inställningar klickar du på OK-knappen och kommer tillbaka till dokumentet. De inställningar som du har gjort gäller tills du ändrar dem igen. Vill du ändra inställningarna igen gör du på samma sätt igen. Vill du byta teckensnitt, teckenstorlek eller effekter för en redan skriven text så måste du först markera texten och sedan ändrar du inställningarna i verktygsfältet. 5.2 Styckeformat När du skriver ett dokument kan du behöva ändra formatet på vissa stycken. Detta kan behövas i t.ex. rapporter där du behöver göra indrag eller ha vissa stycken centrerade. Styckeformat kan du ställa in innan du börjar skriva eller ändra det i efterhand. Till att börja med kan man behöva använda justering av stycket. Knapparna för detta finner du i verktygsfältet bredvid tecken-inställningarna. Vänsterjusterad text är det som normalt används och innebär att texten utgår från den vänstra marginalen där texten blir jämn och i högermarginalen blir den ojämn. Högerjusterad text är motsattsen till vänsterjusterad text och blir då jämn i högermarginalen och ojämn i vänstermarginalen. Detta kan vara bra att använda till siffror i tabeller. Centrerad text används vanligast på rubriker och innebär att texten placerad mitt emellan vänster- och högermarginalen. Marginaljusterad text används främst i böcker och tidningar och innebär att texten blir rak

18 både i vänster- och högermarginalen. Mellanrummet mellan orden ökar automatiskt för att kompensera att texten inte fyller ut hela raden. Ibland kan man behöva ändra marginalerna för delar av ett dokument. Då kan man använda sig av indrag och det gör man genom att använda indragsmarkörerna på den vågräta linjalen. Den övre delen av indragsmarkören på vänster sida visar var styckets första rad ska börja och den undre delen visar var resten av stycket ska börja. För att göra ett indrag måste du placera markören i det stycket som ska dras in eller om du vill ställa in det för flera stycken måste du markera dem. För att göra indrag på första raden flyttar du bara den översta delen av indragsmarkören dit du vill. Den undre delen av indragsmarkören är relativ till den övre d.v.s. när du flyttar den undre indragsmarkören så flyttas den övre lika långt åt samma håll. Vill du göra ett indrag på hela stycket använder du den undre indragsmarkören. Om du vill dra in alla rader utom den första i ett stycke gör du på samma sätt som om du skulle göra ett indrag på hela stycket och sedan flyttar du den övre delen av indragsmarkören åt vänster för att ändra indraget på den översta raden. Du kan även använda dig av knappen Öka indrag i verktygsfältet för att göra ett indrag på ett stycke till nästa tabbstopp. Har man mycket text kan man göra den mer lättläst genom att öka radavståndet. De vanligaste alternativen för radavstånd är enkelt, dubbelt eller 1,5 rader. För att ändra radavstånd för ett stycke så markerar du det och högerklickar. Välj Radavstånd i menyn som kommer upp och sedan det alternativet du vill använda dig av t.ex. 1,5 rad. 5.3 Tabbar och tabeller I OpenOffice Writer finns ett antal fördefinerade tabbstopp som du kan använda dig av för att göra uppställningar. Dessa visas på den horisontella linjalen som små svarta streck. Du kan även göra egna tabbstopp som passar ditt dokument bättre. Till vänster på den horisontella linjalen finns knappen Tabbstopp där du kan välja mellan fyra olika typer av tabbar. Vänstertabb Högertabb Centertabb Decimaltabb texten texten texten 123,4 blir blir blir 12,34 vänsterställd högerställd centrerad 1,234 För att ställa in tabbar klickar du på knappen Tabbstopp till symbolen för den tabb du vill använda visas i rutan. Därefter klickar du på den horisontella linjalen där du vill ha ett tabbläge. För att flytta markören mellan tabbarna använder du dig av tangenten Tab på ditt tangentbord. Tänk på att de fördefingerade tabbarna försvinner när du skapar egna. För att flytta en tabb kan du antingen klicka på den och hålla inne vänster musknapp och sedan flytta den med musen. Vill du däremot ange exakt position för tabben kan du göra detta i Format-menyn och sedan Stycke. Där kan du sedan välja Tabulator bland flikarna längst upp och ändra positionerna för dina tabbar. Vill du ta bort en tabb så klickar du bara på den och drar den utanför linjalen och släpper den där så försvinner den.

19 Till vissa uppgifter är det bättre att använda tabeller än tabbar t.ex. när du vill lägga en text och en bild bredvid varandra. För att lägga till en tabell går du in i Tabell-menyn och väljer sedan Infoga och Tabell. Där väljer du sedan hur många rader och hur många kolumner du vill ha i din tabell och klickar sedan på OK. Tabell, rad 1 och kolumn 1. Tabell, rad 1 och kolumn 2. För att ändra inställningarna på en tabell kan du högerklicka i tabellen och sedan välja Tabell i menyn som kommer upp. Under de olika flikarna i dialogrutan Tabell kan du ändra tabellens utseende t.ex. högerjustera texten, ta bort inramning eller lägga till skugga runt tabellen. 5.4 Sidnumrering För att lägga in sidnumrering i ett textdokument behöver du ha minst två sidor som ska innehålla numrering för att det ska fungera. Man brukar inte ha sidnummer på första sidan eller på innehållsförteckningen så skapa gärna dessa sidor först så det blir rätt. Gå till sidan där du vill ha sidnumrering och använd knappen Formatmallar och formatering (bild knappen) och sedan Sidformatmallar (bild knappen) i rutan som öppnas. Därefter högerklickar du på Standard och väljer Ändra.

20 Här kan du nu välja inställningar för hur sidan ska se ut. Välj någon av flikarna Sidhuvud eller Sidfot och aktivera dessa genom att klicka i avbockningsrutan på respektive flik. När du är klar väljer du OK och sedan dubbelklickar du på Standard i Formatmallar och formateringdialogrutan för att aktivera det för sidan. Därefter går du till sidan före där sidnumreringen ska börja och väljer Infoga och sedan Manuell brytning. Klicka i avbockningsrutan Sidbrytning och välj sedan Formatmall Standard. Därefter klickar du i avbockningsrutan Ändra sidnummer och väljer 1 i menyn under. När detta är klart går du till sidfoten på sidan där sidnumreringen ska börja och väljer Infoga-menyn, Fält och därefter Sidnummer. Gör samma sak på nästa sida och där efter kommer sidnummerna att läggas till automatiskt på följande sidor medans du skriver.