Vi tillägnar årets resultatredovisning våra kollegor Susanne Roger ( ) och Tove Torbiörnsson ( ).

Transkript

1

2 Bianca Kronlöf tilldelades det nyinstiftade priset Årets nykomling på Guldbaggegalan Hon fick ett specialdesignat pris skapat av grafiska formgivaren Parasto Backman. Foto: Patrik C Österberg Christopher Doyle besökte Filmrummet i maj 2015., där han delade med sig av sin mångåriga erfarenhet som en av världens främsta filmfotografer. Han har vunnit över 50 priser, bland annat i Cannes och Venedig och har arbetat med regissörer som Mark Cousins, Johan Renck och Wong Kar-wai (2046, In the Mood for Love, med flera). Foto: Christopher Mair Siv sover vilse av Catti Edfeldt, Lena Hanno Clyne är en av arton långfilmer som fått produktionsstöd under Filmen bygger på den populära barnboksförfattaren Pija Lindenbaums bok med samma namn. Filmen premiärvisades och var första öppningsfilm under sektionen Generation Kplus på filmfestivalen i Berlin. Foto: Karolina Pajak Musikkortfilmen Torget (1960) av Per Gunvall, där Monica Nielsen och Lill-Babs framför texter av Beppe Wolgers och Owe Thörnqvist, har länge varit omöjlig att se men i och med Filminstitutets digitaliseringsprojekt finns den nu tillgänglig på dcp. Filmen premiärvisades på Cinemateket inför fullsatt salong under Den finns även tillgänglig att se på webbplatsen Filmarkivet.se. Foto: Filmarkivet.se, stillbild från filmen Torget (1960). Vi tillägnar årets resultatredovisning våra kollegor Susanne Roger ( ) och Tove Torbiörnsson ( ). Omslag: 2015 var det år då Ingrid Bergman skulle ha fyllt 100 år. Det uppmärksammades på många sätt under året. Allt från världspremiären av Stig Björkmans dokumentärfilm Jag är Ingrid på filmfestivalen i Cannes till en utställning om Ingrid Bergman på svenska ambassaden (House of Sweden) i Washington DC, samt utställningen med bilder och affischer av Ingrid Bergman i Filmhusets foajé bland annat. På omslaget ser vi Ingrid Bergman i sommarhuset på Dannholmen i Bohuslän Foto: Bertil S-son Åberg / SVT Bildbehandling: Turbin Form och produktion: Kajsen Burell Tryck: Elanders Sverige AB

3 Innehåll 3 Vd har ordet 4 Vårt uppdrag 6 Stärka den svenska filmen 6 Det svenska filmåret Produktionsstöd till ny svensk film 12 Den svenska filmens väg till publiken 13 Svensk film i utlandet 18 Öka tillgängligheten till och kunskapen om film 18 Digitaliseringen av filmarvet framtida behov 22 Filmarkivet 23 Filmarkivet.se 24 Biblioteket 26 Cinemateket 28 Filmens väg till publiken 33 Filmen och den unga publiken Ett drivande och effektivt Filminstitut 36 Jämställdhet 38 Breddad representation och ökad tillgänglighet 39 Talangutveckling 39 Filmrummet 40 Filmhusets publika verksamhet 41 Särskilda satsningar 42 Internationella uppdrag 42 Omvärldsanalys och statistik 43 Organisationsutveckling 45 Ekonomi 46 Filmkulturen 48 Filmavtalet 1

4 Foto: Karin Alfredsson

5 Ett filmår med stor bredd och framgångar Det har hänt mycket under filmåret Både för svensk film och för Filminstitutet. Filmavtalet sades upp och nu inleds ett omfattande utrednings- och förberedelsearbete. Svensk film har under året haft stora internationella framgångar. Festivalinbjudningarna har varit många och exporten av svensk film överträffade allt. Och svensk film kan fortfarande locka riktigt stor publik kanske större än någonsin har varit ett händelserikt år för svensk film och därmed för Filminstitutet. Regeringen sa upp Filmavtalet och från 2017 gäller en helstatlig filmpolitik. Det fick helt naturligt reaktioner eftersom all förändring av finansieringssituationen leder till oro och många frågor. Även internt fanns det inledningsvis också många frågor, inte minst om vad en helstatlig filmpolitik betyder för Filminstitutets verksamhet. En del av frågetecknen har rätats ut efter hand, men i omvärlden finns det fortfarande en del osäkerhet, framför allt om hur stödet till ny film kommer att se ut. Exakt vilka konsekvenserna det blir är ännu inte klart men ett omfattande utrednings- och förberedelsearbete pågår. Under 2016 kommer mycket tid att ägnas åt att bemöta och besvara de frågor som återstår. Det finns ett stort behov av att i god tid ha de ekonomiska förutsättningarna för filmproduktion klara. Filmåret 2015 innehöll en stor bredd av titlar, genrer och teman. Svensk film har under året haft stora internationella framgångar. Festivalinbjudningarna har varit många och exporten av svensk film överträffade våra högt ställda mål med god marginal. Bioåret såg länge ut att bli ett bottenår. Men sedan kom publikframgångarna mot slutet av året för En underbar jävla jul och En man som heter Ove. Det är ett gott tecken, svensk film kan fortfarande locka riktigt stor publik kanske större än någonsin. Samtidigt är utmaningarna större för filmer med lägre kommersiell potential som har svårt att få plats på repertoaren. Det beror dels på biografägarstrukturen, dels på möjligheten för filmer som lockar stor publik att gå ut i många kopior. Sammantaget kräver detta att mer fokus läggs på att förstå vad publiken vill se på bio, och att de filmer som görs har hög kvalitet. Vid sidan av arbetet med en ny filmpolitik är det mycket annat som har hänt inom ramen för Filminstitutets verksamhet. Digitaliseringen av film i alla former har kommit långt. Digitaliseringen av biografsalonger med det statliga stödet som innebar att 164 salonger i landet kunde digitaliseras har avslutats. Regeringsuppdraget Tillgänglig bio, som kunde summeras positivt, innebär att det nu finns teknik för att tillgängliggöra alla filmer till fler personer. Under 2015 var det nära fem gånger fler personer med syn- eller lässvårigheter som använde den app som tagits fram inom projektet än som valde att delta i fysiska syntolkade visningar. Digitaliseringen av filmarvet har kommit igång på allvar. För att göra det möjligt för biografer i hela landet att visa de digitaliserade och därmed tillgängliga filmerna, vilket nära nog alla nu har teknik att göra, har vi startat en distributionsverksamhet. Efterfrågan på de digitaliserade filmerna är stor, hos såväl allmänhet som filmbransch och för alla visningsfönster. Tyvärr är inte alla filmers rättighetsläge löst, vilket innebär att även om en viss film digitaliserats kan den ändå inte visas. Under året lyftes jämställdhetsfrågan i hela världen, bland annat efter ett utspel vid Oscars-utdelningen Samtidigt kan vi konstatera att vi utan att behöva kvotera har fördelat våra stöd till ny film jämnt mellan könen. Tack vare detta har omvärldens intresse varit stort för hur Sverige lyckats med det ingen trodde var möjligt. Många resor och mediekontakter har handlat om jämställdhet och vi har haft ett bra samarbete med de svenska utlandsmyndigheterna. Anna Serner, Vd Svenska Filminstitutet 3

6 Vårt uppdrag Svenska Filminstitutet har statens uppdrag att genomföra filmpolitiken i Sverige med målsättningen att stärka filmen i alla led. Som grund för Filminstitutets verksamhet finns målen i 2013 års Filmavtal och den statliga filmpolitiken uttryckt i filmproposition och riktlinjer. Utifrån detta har Filminstitutet identifierat ett antal huvuduppdrag och formulerat långsiktiga visioner att för driva frågor som rör filmen på ett effektivt sätt. Resultatredovisningen är indelad efter de tre fokusområden som verksamheten bedrivs inom. Ett urval av Guldbaggebelönade filmer samt Biopublikens pris och hedersguldbaggen. Malin Levanon tilldelades Guldbaggen för Bästa kvinnliga huvudroll. Foto: Nadja Hallström En man som heter Ove tilldelades Biopublikens pris och Bästa manliga huvudroll. Foto: Tre Vänner Produktion AB Filminstitutets fyra huvuduppdrag Stödja produktion och utveckling av värdefull svensk film. Stödja distribution och visning av värdefull film i olika visningsfönster i hela landet. Bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Samverka internationellt och stärka export och visning av svensk film utomlands. Fokusområden Filminstitutet har omsatt huvuduppdragen i tre fokusområden: 1. Stärka den svenska filmen. 2. Öka tillgängligheten till och kunskapen om film. 3. Ett drivande och effektivt filminstitut. Långsiktiga visioner Sverige ska bli en ledande filmnation i Europa. Svensk film ska i kraft av sin bredd och attraktionskraft vara ett självklart val för publiken. Det svenska filmarvet ska vara känt och en angelägenhet för alla. Alla har tillgång till kunskap om film, och ett brett utbud av film i alla fönster. Svensk film ska exporteras och visas över hela världen. 4

7 Förvaret tilldelades årets Guldbagge för Bästa dokumentär. Foto: Folkets Bio Birgitta Andersson tilldelades årets Hedersguldbagge på Guldbaggegalan Foto: Patrik C Österberg Guldbaggen för Bästa kortfilm gick till Kung Fury. Foto: Laser Unicorns Productions Efterskalv fick Guldbaggar för Bästa manliga biroll, Bästa regi och Bästa film. Foto: Triart Film (inspelningsbild) Flocken tog hem Guldbaggen för Bästa kvinnliga biroll. Foto: Dan Jåma 5

8 Stärka den svenska filmen Här beskriver vi Filminstitutets stöd till produktion och lansering av ny svensk film i olika format, hur jämställdheten i stödgivningen ser ut under avtalsperioden och arbetet med att stötta svensk film i utlandet. 6 Anastasios Soulis, Rakel Wärmländer och Anton Lundqvist från En underbar jävla jul. Foto: Peter Mokrosinski, Sweetwater Production AB Det svenska filmåret 2015 Diskussionen kring den breda, publika kvalitetsfilmen har präglat mycket av samtalet om den svenska filmen under Finns den, hur ser den i så fall ut och hur skapas förutsättningar för fler sådana filmer? Vid årets slut var det uppenbart att det finns en stor publik som vill se svensk film. Efter tre kvartal med låg marknadsandel blev de tre sista månaderna på året mycket framgångsrika publikt. En underbar jävla jul av Helena Bergström och En man som heter Ove i regi av Hannes Holm var de filmer som lyfte den svenska marknadsandelen. Just de här filmerna lyckades men flera andra nådde inte den publik som de hade potential för. I diskussionen om varför svenska filmer inte alltid når ända fram framförs ofta att inte tillräckliga resurser och tid läggs på utveckling av projektet och då kanske framför allt på manus. Det är sällan möjligt att i ett projekts senare skeden på ett framgångsrikt sätt hantera de brister som finns i utvecklingen. Ett uppenbart motiv för att öka den genomsnittliga budgeten för de filmer som Filminstitutet stödjer är att resurserna för just projektutveckling ökar. Filminstitutet behöver till föras ytterligare resurser för att kunna göra en sådan satsning på utveckling. De riktigt breda, angelägna filmerna, oavsett genre, som lockar en stor publik och ger gemensamma samtal och diskussioner över hela landet är en viktig del i hur vi förhåller oss till oss själva, varandra och den värld vi lever i. Filminstitutet kommer därför under 2016 att inleda ett strategiskt arbete för att ge branschen bättre möjligheter att skapa fler publika kvalitetsfilmer. Under 2015 lockade svensk film 3,4 miljoner besökare till de svenska biograferna. Det är 17 procent färre än året innan. Samtidigt ökade det totala antalet besök med nära fem procent till drygt 17 miljoner. Det gör att den svenska marknadsandelen landar på 20 procent för 2015, ett par procentenheter under snittet för de senaste fem åren. Den inhemska filmen hade stora framgångar i både Danmark och Finland vilket gav nationella marknadsandelar kring 30 procent. Det gör att filmavtalets mål om att vara ledande när det gäller marknadsandelen inte uppnåddes under Av de drygt 270 långfilmer som hade premiär på svenska biografer kom 46 från Sverige vilket är i stort sett lika många som året innan. Att många av de svenska premiärfilmerna lyckades konstnärligt

9 Jag är Ingrid hade världspremiär under filmfestivalen i Cannes. Regissören Stig Björkman tillsammans med syskonen Roberto och Isabella Rosselini samt filmens producent Stina Gardell. Foto: Sara Rüster visar inte minst det faktum att årets genomsnittliga betygsindex, baserat på recensioner i tidningar och andra medier, är det högsta sedan det infördes var också ett framgångsrikt år för svensk film internationellt. På filmfestivalen i Berlin tilldelades Sanna Lenkens Min lilla syster Kristallbjörnen för bästa barnfilm och Beata Gårdelers Flocken vann Kristallbjörnen för bästa ungdomsfilm. Roy Anderssons En duva satt på en gren och funderade på tillvaron nominerades till fem priser på European Film Awards och vann priset för Bästa komedi. Rekordmånga svenska dokumentärfilmer, tio filmer, visades på Idfa (International Documentary Film Festival Amsterdam), där Don Juan av Jerzy Sladkowski som första svenska film dessutom vann huvudpriset för bästa film i feature length-sektionen. En annan svensk dokumentärfilm, Jag är Ingrid av Stig Björkman, fick sin världspremiär i Cannes där Ingrid Bergman även prydde festivalens officiella affisch. Filminstitutets mål att svensk film ska vara representerad på de tio högst prioriterade internationella filmfestivalerna uppnåddes dock inte då det saknades svenska filmer i Venedig och på animationsfestivalen i Annecy. Genom att utlandsförsäljningen under 2015 omfattade 30 filmer uppnåddes däremot målet att minst 20 svenska filmer ska säljas till utlandet. Fortfarande är biografen den ekonomiskt viktigaste visningsplatsen för ny svensk film eftersom det är biobesöken som genererar mest intäkter tillbaka till producenterna. Det är därför positivt att antalet biografer och biografsalonger ökade under 2015 och därmed vände den utveckling som pågått sedan 2004 mot allt färre biografer. Under 2015 var det nära 800 salonger i drygt 415 biografer som visade film. Ökningen beror både på SF Bios nyetableringar i Göteborg och Solna utanför Stockholm och på att flera biografer som varit vilande på mindre orter åter kunde öppna som en följd av att de kunnat installera digital projektion. Det finns ett betydande intresse för svensk film även i andra visningsfönster. Svensk film på allmänna tv-kanaler lockar i genomsnitt fler tittare per visning än film från andra länder. Utbudet av svensk film på tv domineras av kriminalfilms serier och komedier, men även flera av de senaste årens Guldbaggevinnare har lockat många tittare då de visats på tv. Underlag för att bedöma genomslaget i den legala digitala konsumtionen saknas dock fortfarande. Flera undersökningar visar däremot 7

10 på att den olagliga digitala konsumtionen är fortsatt omfattande, vilket har långtgående ekonomiska effekter för svensk filmproduktion. Produktionsstöd till ny svensk film Lång spelfilm Under 2015 har beslut fattats om arton produktionsstöd till lång spelfilm varav fem var automatstöd. En tredjedel av stöden, sex filmer, gick precis som 2014 till filmer med barn och unga som målgrupp. Spridningen är stor när det kommer till innehållet i dessa filmer. Här återfinns både breda, publika uppföljare som Bamse och Häxans dotter av Maria Blom och Christian Ryltenius och Tsatsiki, Farsan och olivkriget av Lisa James Larsson men även helt nya originalhistorier som Upp i det blå av Petter Lennstrand. Stöd har även beviljats till en thriller för barn, Rum 213, som regisseras av Emelie Lindblom och bygger på boken med samma namn av Ingelin Angerborn. Sju av de arton filmer som fått stöd bygger på förlagor, som till exempel den Augustprisbelönade romanen Korparna av Tomas Bannerhed och Siv sover vilse av populära barnboksförfattaren Pija Lindenbaum. Originalhistorier är lika bra representerade hos de filmer som fått automatstöd som hos filmer med produktionsstöd från konsulent. Cirka 60 procent av alla filmer som fått stöd bygger på en originalhistoria. Sex av arton produktionsstöd har gått till debutanter. Här återfinns Amanda Kernell som gör filmen Sameblod om en ung samisk kvinnas kamp att bli accepterad i ett fördomsfullt Sverige på 30-talet. Jag vill inte bli gammal nu av Fanni Metelius handlar om ett ungt par där kärleken tar slut och Becker av Martin Larsson är en småländsk gangsterhistoria som utspelar sig i Tingsryd. Under 2015 fattades beslut om automatstöd till fem långa spelfilmer. Sammantaget åtta automatstödsfilmer hade premiär under året och fyra av dem bidrog som konstaterades ovan starkt till ett lyft för svensk film på bio under hösten Två av dem tillhör dessutom de mest sedda filmerna under senare år och En man som heter Ove är också den mest sedda filmen hittills under 2000-talet. Samtidigt var fyra av de premiärsatta auto matstödsfilmerna en bra bit från de besökare som estimerades. Dokumentärfilm Under året beslutades om produktionsstöd till 20 långa dokumentärfilmer och 18 korta. Från den 1 januari 2015 har Filminstitutet för första gången två dokumentärfilmskonsulenter. Den strategi som togs fram 2013 då dokumentärfilmsbudgeten ökade till 30 miljoner gäller alltjämt. Syftet är att verka för att ge högre stöd till samma antal filmer för att motverka regissörernas och Under har beslut fattats om arton produktionsstöd till lång spelfilm varav fem var automatstöd. producenternas fortsatt låga arvoden och samtidigt verka för att behålla svensk dokumentärfilms signum och styrka konstnärligt mod och tydliga avsändare. Efter två år går det samtidigt att konstatera att det blir svårt att på ett tillfredsställande sätt uppnå båda dessa mål. Medlen är fortfarande allt för knappa i en tid där arbetet att få internationell finansiering har blivit än mer tidskrävande och osäkert. Den svenska dokumentärfilmen har de senaste åren fått en självklar plats på biografrepertoaren och några av dessa filmer har lockat fler än besökare. Under 2015 nådde Jag är Ingrid nära och Filip & Fredrik presenterar Trevligt folk av Karin af Klintberg och Anders Helgeson drygt besökare. Genomslaget för den svenska dokumentären manifesteras också av visningar i Sveriges riksdag, Europa parlamentet och i samarbeten med ideella organisationer som aktivt syftar till att påverka politiker eller upplysa en allmänhet i specifika frågor och ämnen. Kortfilm Under 2015 har Filminstitutet haft en kortfilmskonsulent som beviljat produktionsstöd till 33 projekt. Majoriteten av de filmer som fått stöd är korta spelfilmer, men där finns också åtta animationer och flera filmer av mer experimentell karaktär samt några korta dokumentär och barn- och ungdomsfilmer. Det finns ett fortsatt starkt intresse för att göra film i det korta formatet. Projektförslag kommer in från både nya och mer erfarna regissörer, likväl som nystartade och väletablerade produktionsbolag. Det finns också en fortsatt variation i tematik och form, även om den narrativa spelfilmen kraftigt dominerar inflödet och står för drygt hälften av de projekt som fått stöd. Mycket intressant händer i gränslandet mellan fiktion och dokumentär, hela sex av filmerna får karaktäriseras som dokumentärfilmer av det mer utforskande eller direkt experimentella slaget. Filminstitutets arbete med breddad representation börjar ge resultat både i inflödet av projekt och i de projekt som fått stöd där det syns både framför och bakom kameran. När det gäller vem som berättar om vad har det tidigare i ansökningsfloran funnits en tydlig tendens att manliga regissörer och manusförfattare gärna väljer manliga huvudkaraktärer, något som under 2015 varit mindre förutsägbart. Antalet internationella samproduktioner har ökat. Sex av de projekt som har fått stöd har finansiering från mer än ett land varav tre är svenska minoritetssamproduktioner och tre majoritetssamproduktioner. Internationella samproduktioner Det nya medielandskapet, där intäktsbortfallet som följer av den kraftigt minskande dvd-försäljningen har stor betydelse, har fört med sig svårigheter för filmproducenter att finansiera sina projekt. Det gäller inte minst lång spelfilm. Följden blir att finansiering utanför det egna landet söks i stor utsträckning. Att samproducera med andra länder och därigenom kunna söka stöd från såväl nordiska som europeiska filmfonder blir allt viktigare. Under 2015 gavs produktionsstöd till nio internationella samproduktioner av lång spelfilm, vilket är något färre än året innan. Stödsummorna var dock genomsnittligt högre. Projekten hade alla nordiskt ursprung med undantag av två, ett spanskt och

11 Per Hammar, Emrik Ekholm och Sara Vilén från Tsatstiki, farsan och olivkriget. Foto: Philippa Björnbom ett från Bosnien-Hercegovina. Flera av filmerna har rönt nationella och internationella framgångar, exempelvis den norska filmen Bölgen av Roar Uthaug som blev 2015 års mest sedda film i Norge med fler än besökare. Moving Sweden Moving Sweden är nu en etablerad satsning som fortsätter att utvecklas och förnyas. I september kom nyheten att satsningen förlängs hela 2016 ut och att ett fjärde format i form av kortserier tillkommit. Under 2015 har 223 ansökningar inkommit, 50 manusstöd à kronor och 18 förproduktionsstöd à kronor har beviljats. Tio projekt har fått produktionsstöd under året. Flera av de mest intressanta och modiga projekten är gjorda av kvinnor, vilket är en förändring jämfört med Kategorin etablerade upphovspersoner och större produktionsbolag som ansöker har också ökat. Det är uppenbart att det finns ett behov av att få chansen att utmana sig och utvecklas via en kortare film mellan långfilmer och stora tv-dramainspelningar. Under året har även antalet nyskapande barnfilmsförslag ökat. Kvinnor har speciellt uppmanats söka via till exempel Wift (Women in film and television in Sweden), regionerna och andra nätverk vilket har gett ett positivt resultat. Det har tidigare saknats en spridning av historier från hela Sverige. Under året har detta förändrats och flera projekt från olika delar av landet har fått stöd. Under 2015 beslutades också att ge stöd till en första vuxenanimation. Fortfarande saknas de riktigt udda och banbrytande projekten, och det är önskvärt att fler konstnärer från andra discipliner som teater, musik och konst ska söka sig till satsningen. De två första filmerna i satsningen, Råggywood vi ska bli rappare av David Danial och Gerilla av Anders Hazelius, hade världspremiär vid Göteborg Film Festival i januari Barnfilmsanimationen Lea och skogspiraterna av Maria Avramova visades på Buff (Barn- och Ungdomsfilmfestivalen) i Malmö och actionkomedin Kung Fury av David Sandberg blev ut tagen till sektionen Quinzaine des Réalisateurs i Cannes och kickstartade därefter med en simultan premiär via sändning i SVT och på YouTube i resten av världen. Under sommaren visade SVT de första sju filmerna i Moving Sweden. 9

12 Jämställdheten i stödgivningen Sedan 2013 års filmavtal har Filminstitutet i uppdrag att fördela förhandsstöden till svensk film jämt mellan könen med utgångspunkt i antal projekt som får stöd. Målet gäller för långfilm, barnoch ungdomsfilm respektive kort- och dokumentärfilm och avser manusförfattare, regissör och producent. Antalet filmer som får stöd inom respektive kategori varje år är relativt begränsat och det är därför mest meningsfullt att utvärdera målet över längre tidsperioder. I nedanstående tabeller redovisas därför andelen kvinnor som fått stöd varje år de tre senaste åren tillsammans med andelen för hela perioden , det vill säga det nu gällande filmavtalets ursprungliga period. Sammanfattningsvis kan konstateras att Filminstitutet i och med de beslut som fattats under 2015 nått målet för olika typer av stöd. Samtidigt har fokus också legat på målet om att stödgivningen ska utgå från ett mångfaldsperspektiv. Detta arbete kommer att utvecklas under En jämförelse av filmer med och utan stöd är en lämplig utgångspunkt för en analys av vilken effekt Filminstitutets fokusering på jämställdhet har. Av tabellen på nästa sida, som utgår från filmernas premiärår i stället för stödår, framgår att andelen filmer med en kvinna i respektive funktion är högre för filmer med stöd än för filmer utan stöd. Det är också tydligt att utvecklingen entydigt går mot en bättre fördelning mellan könen i de filmer som fått stöd. Det är inte är lika tydligt för filmerna utan stöd, även om en positiv utveckling kan ses där, framför allt för producenter. Andelen av manusförfattare, regissörer och pro ducenter som är kvinnor i filmer med och utan stöd är en indikator på bety delsen av Filmin stitutets fokusering på jämställdhet. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång spelfilm efter beslut av konsulent (andel kvinnor) Antal filmer Regi 38 % 50 % 43 % 44 % Manus 46 % 61 % 32 % 46 % Producent 62 % 69 % 44 % 58 % Sedan införandet av automatstödet i det senaste filmavtalet har långa spelfilmer per år fått produktionsstöd av en konsulent. Som framgår av tabellen för långa spelfilmer som fått konsulentstöd finns det variationer mellan åren men sett till hela perioden är andelen kvinnor nära eller strax över 50 procent för alla tre kategorierna. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort spelfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 48 % 42 % 50 % 47 % Manus 44 % 44 % 54 % 47 % Producent 46 % 52 % 49 % 53 % Redan vid periodens början var fördelningen mellan män och kvinnor relativt jämn också för den korta spelfilmen. Och under de tre senaste åren har variationerna inte varit stora även om stödfördelningen 2015 innebar att fler projekt med kvinnor som regissör eller manusförfattare fick stöd. Sett till hela perioden är andelen kvinnor nära 50 procent för alla tre kategorierna. De tre senaste årens fördelning av automatstöd till lång spelfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 0 % 17 % 60 % 25 % Manus 0 % 33 % 37 % 24 % Producent 40 % 42 % 60 % 47 % När det gäller de filmer som fått automatstöd är andelen kvinnor lägre sett till hela perioden även om 2015 innebar en betydande förbättring i detta avseende jämfört med tidigare år. Här är dock antalet filmer begränsat och vilket gör effekten av enstaka förändringar stor. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort dokumentärfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 61 % 55 % 64 % 59 % Manus 64 % 56 % 64 % 61 % Producent 64 % 61 % 49 % 58 % För kort dokumentärfilm ligger andelen kvinnor däremot nära 60 procent för samtliga kategorier. De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång dokumentärfilm (andel kvinnor) Antal filmer Regi 43 % 47 % 45 % 45 % Manus 46 % 47 % 43 % 45 % Producent 50 % 38 % 69 % 53 % Dokumentärfilm, såväl kort som lång, har haft en bättre balans mellan män och kvinnor under längre tid. Det visar sig också i att variationen mellan åren inte är stor. För hela perioden ligger andelen strax under 50 procent för regi och manus, medan drygt 50 procent av producenterna varit kvinnor. De tre senaste årens fördelning av stöd till Moving Sweden (andel kvinnor) Antal filmer Regi 0 % 29 % 80 % 54 % Manus 0 % 44 % 80 % 61 % Producent 0 % 38 % 65 % 50 % En stor andel av mottagarna av stöd inom ramen för Moving Sweden är unga filmare. Det är därför särskilt glädjande att stödet hittills har fördelats jämnt mellan kvinnor och män. I och med att relativt få projekt får stöd varje år blir variationen mellan åren förhållandevis stor. En viktig del av Moving Sweden är dess fokus på utveckling. Intressant att notera är att såväl ansökningar som beviljade stöd till utveckling också för delar sig jämt mellan kvinnor och män. 10

13 Andelen kvinnor som huvudfunktion för långa spelfilmer med respektive utan produktionsstöd som haft premiär under de två senaste avtalsperioderna och , samt hittills under innevarande period. Antal filmer Regissör Manusförfattare Producent Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd % 10 % 26 % 23 % 28 % 16 % % 6 % 37 % 14 % 35 % 23 % * % 14 % 45 % 16 % 50 % 30 % * Innevarande avtalsperiod observera kortare period och därmed färre filmer som ligger till grund för statistiken. Efterhandsstöd Publikrelaterat stöd I enlighet med filmavtalet fördelar Filminstitutet ett publikrelaterat stöd till svenska filmer baserat på respektive films bruttobiljettintäkter på biograf. Stödet går till alla filmer som når en intäkt över kronor under filmens första sex månader på biograf och utbetalas upp till en maxnivå. Barnfilmer är prioriterade i stödet och för matinéfilmer utgår stöd från första intjänade krona. Konstruktionen gör att behovet av stöd varierar i takt med både antal filmer och deras intäkter. Då publiken på svensk film var mindre än förväntat under 2015 återgick Filminstitutet till de nivåer för publikrelaterat stöd som gällde före de förändringar som infördes Om inte nivåerna återställdes skulle det ha blivit ett överskott och de nya nivåerna kom också att gälla retroaktivt för de filmer som fick stödbeslut i mellantiden. Totalt uppgick det publikrelaterade stödet till 80 miljoner kronor under 2015 vilket är en minskning med knappt 10 miljoner kronor jämfört med Producentstöd En annan form av efterhandsstöd som följer av filmavtalet är det producentstöd som Filminstitutet fördelar. Även det är baserat på respektive films bruttobiljettintäkter på biograf. Stödet går till alla svenska filmer som når en intäkt över kronor (för barnfilm är gräsen kronor) och upp till kronor (för barnfilm kronor) under dess första sex månader på biograf och utbetalas upp till en maxnivå. Även producentstödet stramades åt under 2014 men återgick under 2015 till de nivåer som gällde dessförinnan, och precis som för det publikrelaterade stödet gällde de nya nivåerna retroaktivt för de filmer som fick stödbeslut i mellantiden. Producentstödet uppgick 2015 till 15 miljoner kronor vilket är en ökning med knappt 10 miljoner kronor jämfört med Dramaseriestöd De senaste årens globala trend, att dramaseriers attraktionskraft ökat på bekostnad av spelfilmens, håller i sig. Inte heller i Sverige märks någon avmattning av intresset. Antalet ansökningar till Filminstitutets utvecklingsstöd till dramaserier ligger på samma Jan Mattsson och Niklas Björklund från filmen Tjuvheder. Foto: B-Reel Film höga nivå som tidigare år. Det fortsatta intresset återspeglar en stor vilja att berätta med rörlig bild. Stödet visar också på behovet av stöd för utveckling av projekt oavsett det slutliga formatet. Det visar sig till exempel i att Tjuvheder av Peter Grönlund inledningsvis fick utvecklingsstöd för dramaserie för att sedan övergå till att bli ett långfilmsprojekt. En förutsättning för att få de högre stödnivåerna är att det finns ett intresse hos något tv-bolag. Glädjande är därför att tv-bolag som tidigare varit avvaktande, som Kanal 5/Discovery och TV3/ MTG, nu aktivt satsar på svenska drama- och komediserier. Förklaringen ligger i de höga tittarsiffror som SVT och TV4 numera får på svenskt drama samt inte minst det stora internationella intresset för skandinaviska serier i den så kallade nordic noirgenren. Till det bidrar också att de amerikanska tv-serier som de aktuella kanalerna visar, inte längre lockar tittare när det finns ett utbud med lokal anknytning. I de ständigt lika populära kriminalserierna anstränger sig manusförfattare och producenter för att förnya genren. 11

14 Uppgifter om stöd till lansering av svensk långfilm Beviljade stöd Distributörer Beslutat stöd (kronor) Uppgifter om stöd till spridning av svensk kort- och dokumentärfilm Beviljade stöd Stödmottagare Beslutat stöd (kronor) Svenskt filmarv fortsätter att vara efterfrågat utomlands. 100-årsminnet av Ingrid Bergmans födelse uppmärksammades stort runt om i världen med utställningar och retrospektiver. Många arkiv, cinematek och festivaler inkluderade även hennes svenska filmer i sina hyllningar. Tv-bolagen letar nu också aktivt efter dramaserier med feel- goodkänsla och historier berättade ur kvinnlig synvinkel. Förutom dessa trender märks också ifråga sättande av normer av olika slag (sexualitet, kön, ålder, klass) samt berättelser med övernaturliga inslag i ansökningarna under Den svenska filmens väg till publiken Lansering av långfilm Syftet med stödet till lansering är att öka synligheten för svensk film och därmed också öka publiken. Stödet är fönsterneutralt och ges till lansering av filmen i dess första visningsfönster. Under 2015 har 12,3 miljoner kronor fördelats till 48 filmer. Av dessa var 15 dokumentärer och hela 21 barn- och ungdomsfilmer. En anledning till ökningen av barn- och ungdomsfilmer är att två så kalllade Knattebiopaket innehållande vardera tre titlar har beviljats stöd. I realiteten är detta två filmer för publiken. Sjutton distributörer beviljades stöd under året vilket är en ökning från tolv 2014 och åtta Anledningen är densamma som tidigare; producenter av dokumentärfilm väljer oftare att distribuera sina egna filmer. De känner sin publik och har under produktionen av filmen kommit nära sina målgrupper. Det underlättar vid lanseringen av filmen då dessa kontakter kan återupptas vilket ökar möjligheterna att nå en intresserad publik. Vad det gäller spridningen av stödet till olika distributörer är Folkets Bio och TriArt Film de som mottar mest stöd men också de som distribuerar flest filmer. Tillsammans står de för 26 av de 48 filmer som fick stöd under 2015 och de mottog sammanlagt 6,3 miljoner kronor. Ingen av 2015 års svenska filmer hade premiär enbart på nätet, flera filmer hade simultan premiär på bio och nätet men de allra flesta hade biografen som sitt första visningsfönster. Det visar tydligt 12 Det övergripande målet är att främja svensk filmproduktion av hög kvalitet och attraktionskraft. Ur Filmavtalet på hur viktig biografen är för en films intäkter och att någon affärsmodell för vod som kan kompensera för den kraftigt vikan de dvd-marknaden ännu inte utvecklats. Stödet till lansering av svensk långfilm är viktigare än någonsin eftersom premiär på en film på den svenska marknaden i dagsläget är förknippat med stort risktagande från både distributörer och producenter. Höjningen av stödet för två år sedan har varit till god hjälp men det finns fortfarande all anledning att se över möjligheterna att höja stödets budget ytterligare för att skapa bättre möjligheter för den svenska filmen att nå sin publik i hela landet. Lansering av kort- och dokumentärfilm Stödet till spridning av svensk kortfilm har som syfte att öka publiken förändrades stödet utifrån de slutsatser som drogs i stödutredningen Då stödet tidigare maximalt kunde uppgå till kronor gällde många ansökningar lansering av enskilda titlar. Många av dessa beskrev projekt där mindre aktörer ville bygga egna plattformar för att sprida enstaka främst egenproducerade titlar. Från och med 1 januari 2015 lanserades nya riktlinjer som prioriterar stöd till projekt som omfattar långsiktig utgivning av ett större utbud kortfilmer med spridning via nätet. Möjligheten att söka mindre stöd för enskilda titlar finns samtidigt kvar. Under 2015 har drygt en miljon kronor fördelats till 33 sökande. Två aktörer har fått större stöd för spridning av kortfilm på nätet: Folkets Bio AB ( kronor) och TriArt Film AB ( kronor). Åtta sökande har fått mindre stöd ( kronor) för lansering och visning av enskilda titlar och 22 aktörer fick små stöd (max kronor) för att anordna kortfilmsvisningar under Kortfilmsdagen Den senare är en nationell satsning som Filminstitutet startade Syftet är att etablera Kortfilmsdagen i Sverige, öka antalet biografer och andra visningsplatser som visar kortfilm och därmed långsiktigt öka publiken för kortfilm utökades möjligheten för andra aktörer än biografer att delta i initiativet vilket resulterade i fler visningsplatser, filmer och besökare. Satsningen fick också stort genomslag i medierna.

15 Svensk film i utlandet Internationella filmfestivaler Svensk film är mycket efterfrågad av internationella filmfestivaler. För att kunna göra ett bättre lanseringsarbete på de festivaler som prioriteras högst och för att kunna erbjuda högre premiärstatus på de viktigaste festivalerna, har Filminstitutet valt att prioritera bland de festivaler som efterfrågar svensk film skickade Filminstitutet svensk lång spelfilm till 141 filmfestivaler runt världen, att jämföra med 224 festivaler 2014 och 218 festivaler Att antalet minskade drastiskt 2015 beror på att festivalhanteringen av flera av årets nya långfilmer sköttes av respektive films försäljningsbolag. På detta sätt nåddes ytterligare ett 50-tal festivaler. De senaste årens utveckling där icke-nordiska försäljningsbolag kräver att få festivalrättigheterna för filmerna de säljer internationellt är problematisk på flera sätt. Skälet till att försäljningsbolagen vill hantera festivalvisningar är att det idag är möjligt att ta betalt för att festivaler ska få visa en film och att bolagen ser en alternativ intäktskälla i det som tidigare kallades icke-kommersiella visningar. De svenska produktionsbolagen får oftast ingen eller en mycket liten del av dessa intäkter, medan deras filmer visas på en mängd festivaler som inte är särskilt viktiga för vare sig filmen eller dess upphovspersoner. Filminstitutet har de senaste åren diskuterat denna fråga med såväl svenska producenter och regissörer som andra europeiska filminstitut som ser samma tendens. För att i framtiden undvika att festivalhanteringen av nya filmer hamnar hos försäljningsbolagen, har Filminstitutet sedan november 2014 en bestämmelse i produktionsstödsavtalen om att Filminstitutet förbehåller sig rätten att hantera festivalvisningar för filmer som får produktionsstöd. Flera andra nordiska och europeiska filminstitut har infört liknande klausuler. Filminstitutet arbetade 2015 aktivt med cirka 30 långfilmer, 30 dokumen tärer och ett 40-tal kortfilmer. Antal internationella filmfestivaler som Filminstitutet skickat filmer till Spelfilm Dokumentärfilm Kortfilm Svenskt filmarv fortsätter att vara efterfrågat utomlands. 100-årsminnet av Ingrid Bergmans födelse uppmärksammades stort runt om i världen med utställningar och retrospektiver. Många arkiv, cinematek och festivaler inkluderade även hennes svenska filmer i sina hyllningar, och filmarkivet bistod bland annat Cinémathèque Française i Paris och Filmmuseum München med filmer ur samlingarna. Bergmans svenska karriär var också i fokus vid den årligt återkommande arkivfestivalen Il Cinema Ritrovato i Bologna, där analoga arkivkopior och nydigitaliseringar av hennes filmer visades. En annan 100-åring, Hasse Ekman, uppmärksammades med en retrospektiv på Museum of Modern Art i New York med kopior ur arkivets samlingar. Även arkivets analoga och digitala kopior av Roy Anderssons filmer visades under året, bland annat på filmmuseet i Turin. Nyrestaurerad svensk stumfilm visades på arkivfestivaler i San Francisco, Bonn, Pordenone och Belgrad, liksom vid en omfattande retrospektiv i Madrid. Om de filmer som nu digitaliseras förses med utländsk text skulle svenskt filmarv kunna spridas ännu mer, och ge möjlighet för fler festivaler och biografer utomlands att visa svenska klassiker, vilket i sig genererar intresse också för visningar av den nya svenska filmen. Ny svensk film är starkt representerad på världens filmfestivaler, men det är svårt att uppnå Filmavtalets mål om att svensk film ska tävla i Cannes och Berlin varje år. Målet uppnås dock om man På arkivfestivalen i Bologna såg personer Casablanca och Filminstitutets digitala arbete med förfilmen Kort möte med familjen Rossellini. Foto: Lorenzo Burlando 13

16 Jönssonligan Den perfeka stöten var en av 30 svenska filmer under 2015 som såldes utomlands. Foto: Nordisk Film tolkar formuleringen som att även sidosektionerna i Cannes och Berlin räknas tävlade fyra svenska långfilmer i sidosektioner i Berlin. Efterskalv av Magnus von Horn tävlade i Quinzaine des Réalisateurs i Cannes och Jag är Ingrid av Stig Björkman visades i Cannes Classics där den fick ett hedersomnämnande. Dessutom visades en svensk kortfilm i huvudtävlan i Berlin, Shadowland av John Skoog. Målet att svensk film ska vara representerad på de tio viktigaste filmfestivalerna (Cannes, Berlin, Venedig, Toronto, Sundance, Busan, San Sebastian, Idfa, Clermont-Ferrand och Annecy) uppnåddes till 80 procent. Det saknades svenska filmer i Venedig och Annecy under 2015 till skillnad mot de föregående åren. Resultatet av arbetet gentemot festivaler mäts dels i antalet visningar av svensk film på betydelsefulla festivaler, dels i antalet priser som är ett kvitto på kvalitet. Vid sidan av Min lilla syster av Sanna Lenken och Flocken av Beata Gårdeler blev Efterskalv den mest prisade långfilmen Bland dokumentärfilmerna utmärkte sig Pervert Park av Frida och Lasse Barkfors och bland kortfilmerna Kung Fury av David Sandberg och Pojkarna av Isabella Carbonell. Internationellt lanseringsstöd och svensk filmexport För att öka uppmärksamheten kring filmer som blivit uttagna till de viktigaste filmfestivalerna tilldelas de ett särskilt stöd för internationell lansering. Beroende på vilka filmer som blir aktuella för festivalvisningar och därmed är berättigade till stöd och vilka festivaler det gäller varierar stödets omfattning mellan åren års Filminstitutet ska främja svensk film i utlandet, internationellt utbyte och sam verkan. Ur regeringens rikt linjer till Filminstitutet lanseringsstöd återspeglar att många långa spel filmer visades på viktiga festivaler under året, dock utan några riktigt kostsamma lanseringar. För dokumentärfilmen beror det ökade stödbeloppet på festivaldeltagandet för Jag är Ingrid och Pervert Park. Utöver de ordinarie stöden som delas ut i samband med filmers festivalpremiärer gav Filminstitutet stöd till ett turnerande Ruben Östlund -retrospektiv i USA och Kanada i början av året, samt ett resestöd till Oscarkampanjen för Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann regisserad av Felix Herngren som resulterade i en Oscarsnominering för bästa mask/smink. Filminstitutets nya stöd till filmvisning för ökad representation och tillgänglighet delades ut vid fyra tillfällen till ett sammanlagt belopp av kronor. Den svenska filmexporten är ytterligare ett kvitto på svensk films attraktionskraft. Resultatet av insatserna för att sälja svensk film är inte lätt att bedöma då det är svårt att få fram verifierbar a u p p g i f t er. Filminstitutets relativt högt ställda mål att minst 20 svenska filmer ska säljas till utlandet uppnåddes med råge under Enligt tillgängliga uppgifter från försäljningsbolagen såldes minst 30 svenska filmer under året. De filmer som såldes för högst belopp är En man som heter Ove, Jag är Ingrid samt Jönssonligan Den perfekta stöten av Alain Darborg. De länder som köpte flest svenska titlar är Australien, Tyskland och Internationellt lanseringsstöd (kronor) Antal stöd Stödbelopp Antal stöd Stödbelopp Antal stöd Stödbelopp Spelfilm Dokumentärfilm Kortfilm

17 Min lilla syster av Sanna Gårdeler blev under 2015 belönad med Kristallbjörnen på Berlins filmfestival. Rebecka Josephson lovordades för sin prestation i filmen. Foto: Moritz Schultheiß / Scanbox Frankrike, där Tysk land var det land som betalade i särklass mest för svensk film Framgångarna för svensk film utomlands visade sig också i att flera av de filmer som såldes internationellt under 2014 visades på biograf i det aktuella landet under 2015 med en i flera fall stor publik. Uppgifterna om hela den internationella publiken är ännu inte tillgänglig men det går redan att se att till exempel Turist av Ruben Östlund har setts av över en miljon biobesökare totalt. Både En duva satt på en gren och funderade på tillvaron och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann har via internationella biograflanseringar också mött hundratusentals ytterligare biobesökare. Svenska fokus I syfte att långsiktigt öka uppmärksamheten och exporten av svensk film genomfördes flera svenska fokus/filmveckor under I augusti arrangerade Filminstitutet ett fokus på svensk film i samarbete med organisationen Rooftop Films i New York. Utöver välbesökta visningar av fem kortfilmer och två långa dokumentärer anordnades spelningar av rockbandet Vulkano, som porträtteras i dokumentären All We Have Is Now av Alexandra Dahlström, och en cykelmarsch med regissören Fredrik Gertten med anledning av filmen Bikes vs Cars. Flera svenska regissörer var på plats i New York för att presentera sina filmer. Syftet med att arrangera ett fokus tillsammans med Rooftop Films var att nå ut till en annan publik än den som nås via de etablerade filmfestivalerna i New York. Rooftop, som visar film på hustak och i parker i stadsdelarna Brooklyn och Queens, når en yngre, mer populärkulturellt bevandrad publik. Den svenska satsningen fick fin uppmärksamhet i lokala medier. Under hösten (22 oktober 4 november) genomfördes ett nordiskt fokus tillsammans med en av de största festivalerna i Latin amerika, São Paulo International Film Festival. Samar betet samordnades från nordisk sida av Filminstitutet. Enligt de bolag som säljer svensk och nordisk film internationellt är Brasilien fortfarande en högintressant marknad, så när festivalen föreslog ett nordiskt fokus ställde sig de nordiska filminstituten positiva till idén. Tillsammans med de brasilianska branschorganisationerna Ancine (Agência Nacional do Cinema) och Cinema do Brasil arran gerades två heldagar med diskussioner om produktionsvillkor, barnfilm och dramaserier. Flera nätverksträffar anordnades och de nordiska ambassaderna arrangerade en mottagning. 60 nordiska filmer, varav 13 svenska, visades. Sammanlagt såldes cirka biljetter till de nordiska filmerna, varav cirka till svenska filmer. Flera av de gästande nordiska producenterna knöt mycket bra kontakter med brasilianska producenter, vilket har resulterat i ett par planerade samproduktioner. Dessutom såldes flera nordiska filmer för brasiliansk distribution. Två framgångsrika kortfilmsfokus arrangerades 2015, ett på Busan Short Film Festival i Sydkorea i april och ett på Spaniens främsta kortfilmsfestival Mecal i april/maj. Dokumentärfilmen All We Have Is Now var en av några svenska filmer som visades på Rooftop Films i New York. Foto: Story Framgångarna för svensk film utomlands visade sig också i att flera av de filmer som såldes internationellt under 2014 visades på biograf i det aktuella landet under 2015 med en i flera fall stor publik. 15

18 Ingrid Bergman skulle ha fyllt 100 år under 2015 och blev därmed ansiktet utåt för Cannes filmfestivals officiella affisch. Foto: Sara Rüster Målet att svensk film ska vara repre se n- terad på de tio viktigaste filmfestival erna (Cannes, Berlin, Venedig, Toronto, Sundance, Busan, San Sebastian, Idfa, Clermont- Ferrand och Annecy) uppnåddes till 80 procent. En del av teamet från Tjuvheder under filmfestivalen i San Sebastian. Foto: Sara Rüster 16

19 Ovan: Nomineringarna inför filmgalornas gala, Oscarsgalan, tillkännagavs under januari Love Larson och Eva von Bahr blev då nominerade för bästa mask/smink för filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Samma par tilldelades även en Guldbagge för Bästa mask/smink till En man som heter Ove under Guldbaggegalan i januari Foto: Egon Endrenyi & The Makeup Designers Till höger: Alicia Vikander, som gjorde den svenska berättarrösten till filmen Jag är Ingrid, besökte Filminstitutets pressdag på filmfestivalen i Cannes. Foto: Sara Rüster I augusti arrangerade Filminstitutet ett fokus på svensk film i samarbete med organisationen Rooftop Films i New York. Välbesökta visningar av fem kortfilmer och två långa dokumentärer genomfördes också. Fredrik Gertten ordnade med cykelmarsch i New York under Rooftop Films med anledning av att hans dokumentär Bikes vs Cars visades. Foto: Rebeca Méndez 17

20 Öka tillgänglig kunskapen om Här beskrivs insatser för att bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet inklusive projektet att digitalisera filmerna och göra dessa tillgängliga. Avsnittet beskriver också verksamheten kring distribution och visning för att tillgängliggöra ett brett filmutbud i hela landet, uppdragen för barn och unga samt regionerna. 18 Sissela Kyle och Lova Hagerfors invigde Filminstitutets och Parkteaterns filmkvällar i Vitabergs parken. Foto: Christopher Mair Digitaliseringen av filmarvet framtida behov Med full bemanning och ändamålsenliga lokaler har digitaliseringsverksamheten under 2015 kommit igång för fullt. På kort tid har den genererat ett såväl nationellt som internationellt intresse och hålls fram som ett föredöme för utländska filmarvsinstitutioner. Under 2015 kom de första resultaten av det proaktiva projektet Digitalt filmarv som syftar till att tillgängliggöra de digitala filmerna. Projektet startade under andra halvan av 2014 med finansiering utanför det särskilda anslaget om 40 miljoner kronor till digitaliseringen. Samtal har under året förts med rättighetsinnehavare, distributörer, biografer, vod-tjänster, tv-kanaler och andra visningsaktörer om tillgängliggörandet av det digitaliserade filmarvet. Ett flertal samarbeten har genomförts eller inletts. Många filmer som tidigare inte funnits tillgängliga kan nu publiken åter ta del av i olika visningsfönster. Det är tydligt att ett stort intresse finns, såväl hos bransch som hos publik. Som framgår nedan har arbetet redan efter två år gjort en skillnad, men mycket återstår. I dagsläget är 141 filmer digitaliserade och vårt mål är att ha 500 filmer klara vid 2018 års utgång. Då återstår drygt filmer att digitalisera för att hela det svenska filmarvet i våra samlingar ska kunna tillgängliggöras. Med andra ord behöver arbetet fortgå i minst samma omfattning efter 2018 som det gjort fram till dess, ett arbete som ännu inte är finansierat. Dessvärre innebär digitalisering inte en möjlighet att spara pengar. Digitaliseringen görs för att filmerna ska kunna visas, på biograf eller i andra kanaler (tv, vod och så vidare). I sin föränderlighet är den digitala tekniken vida överlägsen den analoga på så sätt att om filmen är tillgänglig för biograf kan man lätt göra den tillgänglig för visning på andra sätt. Det analoga materialet som digitaliserats måste dock även bevaras och förvaltas analogt i framtiden. Dels för att det är filmernas ursprungsformat och visas som sådant regelbundet i Filmhusets biografer. Dels för att ingen ännu vet hur framtidens visningsformat kommer se ut och det därmed kan finnas behov för senare generationer att gå tillbaka till det analoga. Det är med andra ord inte möjligt att föra över pengar från bevarandet av det analoga till digitalisering av detsamma. Anslaget för digitaliseringen är fördelat årligen, 10 miljoner kronor för 2014 och därefter 7,5 miljoner kronor per år fram till