Nr JAMES THURBER ( ) Se inte tillbaka med saknad, se inte framåt med fruktan, se dig omkring med förundran

Transkript

1 Nr JAMES THURBER ( ) Se inte tillbaka med saknad, se inte framåt med fruktan, se dig omkring med förundran Femtio år av forskning och innovation

2 Femtio år av forskning och innovation MATS LUNDIN 50 år av industrinytta Adress Swerea IVF Box 104, Mölndal Argongatan 30, Mölndal Telefon Fax Hemsida Redaktör Jan Bäck E-post Art Director Astrid Hedenström E-post Upplaga ex Foto porträtt Lotta Hammar Foto omslag Patrik Svedberg Foto Erik Johansson/Patrik Svedberg/ Lotta Hammar/Matton Du är alltid välkommen att kontakta oss med beställning av tidningen, synpunkter, önskemål eller förslag på framtida artiklar. Materialet i denna tidning får an vän das i annan publicering med angivande av källan. Redaktionen uppskattar en kopia. Med lemsföre tagen i Swerea IVFs Intressentförening representerar en stor del av de anställda inom svensk industri. Swerea IVFs affärsidé är att initiera, utföra och omsätta FoU till tillväxt inom tillverkningsindustrin. Omvärldsbevakning, behovs moti verad forskning och tekniköverföring till företag är Swerea IVFs nyckeluppgifter inom främst material-, produkt-, process- och systemutveckling. Swerea IVF har ca 160 anställda, varav flertalet är civilingen jörer eller teknologie doktorer. Det är nu 50 år sedan IVF, Institutet för Verkstadsteknisk Forskning, bildades med kraftfull uppbackning av flera tunga industrirepresentanter. Skälen bakom IVFs födelse 1964 var flera, men det tyngsta gäller än i dag. Det är behovet av en stark resurs som kan utföra forskning och utveckling, där en snabb industriell tillämpning är huvudmålet. Kort sagt är uppgiften att se till att forskningen i Sverige resulterar i såväl ny som vidareutvecklad industriell verksamhet. Genom åren har vi också sett till att en rad olika teknologier och metoder fått fäste i svensk industri. Det har handlat om att utveckla och anpassa ny teknik för svenska förhållanden, men kanske framför allt om att introducera de nya möjligheterna i näringslivet och hjälpa till med hur de utnyttjas. Ett lysande exempel är när ett gäng IVF-are under sent 80-tal kuskade landet runt i en trailer som rymde ett CAD/CAM-system. Genom att komma ut till de mindre verkstadsföretagens egen dörr och demonstrera teknikens möjligheter, gavs dessa företag en unik möjlighet att tidigt prova på tekniken. Vi brinner fortfarande lika mycket för denna uppgift att utveckla och introducera nya tekniska möjligheter för våra företag. Numera uppstår ofta nya industriella möjligheter då olika branscher och teknologier möts. Till exempel kan olika material och deras förädlingsprocesser, som är allmänt tillämpade inom en bransch, ge helt nya möjligheter i en annan. Vi på Swerea IVF arbetar stenhårt med att realisera en rad sådana möjligheter, i nära samarbete med våra partner inom industrin. Ett exempel är skogen, som numera inte bara är råvara för papper och trä. Genom att ytterligare utnyttja cellulosafibrernas egenskaper öppnas nämligen dörren för såväl textila som polymera tillämpningar. Skogs-, möbel- och textilbolagen är tillsammans med oss redan på gång för att skapa tillverkningsprocesser för textila fibrer baserade på cellulosa. Under 2014 kommer vi givetvis att högtidlighålla vårt 50-årsjubileum på olika sätt. Här i Teknik & Tillväxt kommer ni till exempel att kunna ta del av återblickar på en rad spännande projekt som drivits genom åren. Framför allt vill vi dock utnyttja firandet till att peka ut vägen för de kommande 50 åren, för det är framåt vi hela tiden ska blicka. Det gör vi bland annat i form av flera jubileumssemiarier och workshoppar som erbjuder nya industriella möjligheter. Så håll ögonen öppna för dessa godbitar, ett bra sätt är för övrigt att fortsätta läsa Teknik & Tillväxt! Mats Lundin, vd, Swerea IVF 2 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014

3 War-room gör svenska företag effektivare en överlevnadsfråga! Kemikaliegruppen vid Swerea IVF kemikaliekoll för icke-kemister Ftalater i dina produkter ett ständigt aktuellt ämne eller? Det lilla företagets väg ut i Europa Större engagemang i organisationer ny metod ger förutsättningarna...sid 5...sid 6...sid 7...sid 8...sid 8 Tre prioriteringar i Horizon sid 9 Lars Eklund 45 år med mikrostrukturanalys...sid 10...sid 11 Plaståtervinning på frammarsch...sid 12 Swerea SICOMP Hållbara kompositer en nationell utvecklingsresurs för miljövänliga lättviktsprodukter!...sid 13 Kinas miljödepartement besökte Swerea IVF...sid 14 Swerea satsar på 3D-printing...sid 16 Väldesignade arbetsplatser från början...sid 18 Endast 16 platser kvar i Produktionslyftet...sid 19 Återvinning av textilier Sverige kan bli ett föregångsland! Uttryck för ledarideal i lean miljö Vatten ett avfall som också måste källsorteras...sid 20...sid 21...sid 24 Smörjning är fortfarande högaktuellt...sid 22 Ny robotiserad restspänningsmätning...sid 28 Nätverket för miljöanpassad produktutveckling www. ngps.se EMCnätverk och labb...sid 25...sid 25...sid 29 Hög förändringstakt och ständigt lärande...sid 30 Moisture Management Tester ny investering inom textil komfortprovning...sid 26 Utnyttjar du din virtuella kapacitet? Konferens om ekodesignverktyg...sid 27...sid 31 Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 3

4 Kalendarium Swerea IVF anordnar olika arrangemang eller deltar i andras. Nedan följer ett axplock av det som händer framöver. Se också kalendariet på vår webbplats eller kontakta Carina Egeman, carina.egeman@swerea.se Konferenser Monteringskonferens Stockholmsmässan mars Kontaktvinkel och ytenergi med demonstrationer Swerea IVF 25 mars Det värdefulla engagemanget Swerea IVF 3 april Funktionella ytor-open Technology Day Swerea IVF 10 april Textranet meeting Gothia Towers april EcoBuilds årsmöte Swerea IVF 6 maj Methanol as a Marine Fuel Sjöräddningssällskapet 8 maj Eco-design tool conference Swerea IVF 14 maj Design av resurseffektiva produkter Ekocentrum 20 maj Klusterkonferens 2014 Safiren i Katrineholm maj Utbildningar Induktionshärdning Swerea IVF 26 mars Renhetsteknik Swerea IVF 9 april Textil provningsteknik Swerea IVF 7 maj Mässor M.A.X-mässan Stockhiolmsmässan mars Erfarenhets- och kontaktmässa för Produktionslyftsföretag Stockholmsmässan maj Välkommen till Produktionsklustrets konferens Mötesplats för framtidens framgångsrika verkstäder maj 2014 i Katrineholm Här presenteras resultat från en omfattande satsning som bidrar till att Sverige är ett av världens främsta länder för långsiktigt hållbar produktion år Vi ser fram mot en mycket välbesökt mötesplats Tema för dagarna Tisdagen den 20 maj Mötesplats för tillverkningsprocesser Moderatorer: Elisabeth Sagström, Swerea IVF och Anders Berglund, Scania CV AB Onsdagen den 21 maj Mötesplats för produktionssystem i verkstäder Moderatorer: Anna Davidsson, Volvo Cars och Björn Johansson, Chalmers Nyanställda FARSHAD TOOMADJ började i januari i gruppen Funktionella fibrer inom avdelning Textil och Plast. Han kommer till största delen att arbeta med forskning kring plasmabehandling av textila material. Farshad har under oktober-december 2013 gjort praktik på Swerea IVF inom samma område. Farshad har en magisterexamen från Chalmers tekniska högskola inom Material- och nanoteknologi. ÖRJAN FESTIN är sedan den 1 januari anställd på Swerea IVFs nyöppnade Linköpingskontor. Där kommer han att arbeta inom Compraser Labs som projektledare i forskningsprojekt med fokus på effektivare tillverkning av kompositprodukter. Mellan den 1 oktober 2012 och den 31 december 2013 var han anställd vid Compraser i Linköping, men övergick vid årsskiftet till Swerea IVF då Compraser kom att ombildas till ett medlemsprogram (Compraser Labs) inom Swerea. Dessförinnan har han åtta års erfarenhet från stålbranschen, där han först arbetat fyra år på Ovako i Hofors som sektionschef och utvecklingsingenjör inom materialprovning flyttade han över till Shapeline i Linköping, som utvecklar och levererar laserbaserade planhetsmätare för platta produkter i stålindustrin. Där arbetade Örjan som leveransprojektledare och produktionschef. Se hela programmet och anmäl dig på Vår vision är att utveckla ekonomiskt och miljömässigt hållbara tillverkningssystem som är kapabla att effektivt förse marknaden med framtidens innovativa produkter. Svensk fordonsindustri har skapat en struktur för samordning av forskning och utveckling inom produktionsområdet som bygger på ett antal så kallade kluster. Arrangörer: Konferensen arrangeras av produktionsklustren tillsammans med ledande FoU-organisationer i Sverige. Huvudarrangörer: Fordonsindustrin i Sverige i samverkan med Vinnova, KTH, Chalmers och Swerea AB. Vi samarbetar också med M.A.X, Manufacturing & Automation Expo, mässan för konkurrenskraftig produktion i tillverkningsindustrin samt ledande universitet och branschorganisationer inom respektive fackområde. Vi ses i Katrineholm! 4 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014 2/2013

5 MAGNUS THORDMARK War-room gör svenska företag effektivare en överlevnadsfråga! Nu kan mindre och medelstora industriföretag använda sig av samma framgångsrecept som stora internationella företag och ta fram bättre produkter, i snabbare takt och med effektiv användning av resurserna. Det leder till ökade intäkter och sänkta kostnader för företaget. Receptet kallas war-room eller projektrum och är ett specialdesignat rum på företaget där alla funktioner arbetar tillsammans med att utveckla nya produkter. Projektrummet är den plats där företaget utvecklar sina produkter. Arbetssättet i projektrummet säkerställer produktens kundvärde och att ett effektivt produktionsflöde för produktens tillverkning tas fram. Det tvärfunktionella projektteamet får stöd av en strukturerad process, samarbetar i det fysiska projektrummet och visualiserar informationen på väggarna. Principer och verktyg från lean produktutveckling, såsom t ex FAS-dialog, kunskapsluckor, integrationstillfällen, visuell planering och strukturerad problemlösning används på ett konkret och naturligt sätt i utvecklingsprojektet. Fyra väggar Exempelvis kan rummets fyra väggar användas för visualisering och stöd i arbetsflödet. Rubrikerna på respektive vägg följer projektrumsprocessen och blir då: Kravbalansering, Kunskapsluckor, Arbetsplanering och Innovationsplats. Ett annat exempel är smarta, bärbara projektrum som med fördel kan användas om man har många projekt och begränsat utrymme. Hur kommer man då igång med detta på företaget? Utse ett projekt och provkör. Ordna ett rum eller utrymme för projektet. Samla ihop information och material och visualisera detta i projektrummet. Sätt upp pappersark eller tavlor på väggarna att arbeta med. Börja använda tavlorna i regelbundna möten. Utvärdera arbetssättet löpande och gör förbättringar. Enkelt, eller hur? Genom arbetssättet i projektrummet uppnår man tre viktiga saker: Kundfokus, Kunskapsuppbyggnad och Kommunikation. Det är på detta sätt som svenska företag ska konkurrera på en internationell marknad och vinna kriget om kunderna. På avdelningen Produktframtagning arbetar vi med att skapa industrinytta genom utveckling och införande av nya arbetssätt och metoder i framkant. Vi gör det i samarbete med svenska industriföretag och akademiska forskningspartner. Är du intresserad av att delta i forskningsprojekt, nätverk inom lean produktutveckling eller få stöd vid införandet av nya arbetssätt inom innovationsledning och produktutveckling, så är du välkommen att höra av dig till mig. Magnus Thordmark är gruppledare på avdelningen Produktframtagning och arbetar inom områdena innovation och utveckling av helhetserbjudanden. magnus.thordmark@swerea.se Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 5

6 Lagkrav på alla varor med kemikalieinnehåll Visste du att alla varor omfattas av EUs kemikalielagstiftning Reach, med några specifika undantag? Vanliga kemikalier som lagstiftningen reglerar och som kan förekomma i varor är till exempel legeringsämnen i metall, mjukgörare i plast, konserveringsmedel i trä ja, allt som ger färg, stabilitet, formbarhet m m till olika material. Vill du veta mer om vilka kemikalier du kan tänkas ha i just dina varor? Kontakta Swerea IVF! Beställ gärna skriften Reach för varuhanterare och kemikalieanvändare på vår webb. SANDRA ROOS Kemikaliegruppen vid Swerea IVF kemikaliekoll för icke-kemister Kemikaliegruppen vid Swerea IVF är ett av våra mest populära projekt. Sedan starten år 2005 har gruppen vuxit rekordartat, från ett fåtal medlemmar till i dag över 80 medlemsföretag, främst inom textil-, elektronik- och detaljhandelsbranschen. Medlemsföretagens sammanlagda omsättning förra året uppgick till strax under 400 miljarder kronor. Som berättas i artikeln bredvid hittas farliga ämnen i konsumentprodukter regelbundet, till och med de särskilt farliga ämnen som är reglerade i lagen. Anledningen är naturligtvis inte att återförsäljarna medvetet säljer dåliga varor till sina kunder. Orsaken är ofta okunskap och svårigheten att få kontroll över långa och komplexa leverantörskedjor. Kemikaliegruppen vid Swerea IVF arbetar för att hjälpa medlemsföretagen att motverka förekomsten av farliga ämnen i deras produkter och för att möta krav och åsikter från media och konsumenter med fakta. Som forskningsinstitut kan vi erbjuda en viktig del i detta arbete i form av kunskapsöverföring från pågående forskningsprojekt inom området. Kombinationen av forskning på exempelvis substitution av farliga ämnen i textila material, med direkt rådgivning till och diskussion med företag, gör att medlemsföretagen vet att de får dagsaktuell kunskap från forskningsfronten. Samtidigt blir de forskningsprojekt som vi skapar och medverkar i mer relevanta och verklighetsanpassade. Kemikaliefrågor har varit och kommer att förbli en av de stora och komplexa frågorna för näringslivets aktörer. Kemikaliefrågor behöver ofta kunna hanteras även av människor som inte är experter på kemi. För företag behövs därför en möjlighet att få professionellt stöd kring kemikaliefrågorna, vilket kan vara allt ifrån att skapa dagliga rutiner i verksamheten i form av praktiska verktyg till utbildning av olika befattningshavare inom företaget. Att kunna nätverka med andra företag ger ytterligare en styrka i och med att man kan samordna sina kemikaliekrav till leverantörer och därmed öka dess acceptans. Vill du veta mer om hur du kan hantera kemikaliefrågan i ditt företag? Kontakta Swerea IVF! 6 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014 Sandra Roos arbetar med livscykelanalys, kemisk riskbedömning och ekodesign. Sandra är industridoktorand inom MISTRA Future Fashion med fokus på helhetsbedömning av miljöfrågorna. sandra.roos@swerea.se

7 Swerea IVFs laboratorium har tillgång till modern analysutrustning. Bilden visar en GC-MS som används vid analys av bland annat ftalater. ELISABETH OLSSON Ftalater i dina produkter ett ständigt aktuellt ämne eller? Swerea IVF analyserar kontinuerligt innehållet av ftalater, en typ av mjukgörare, i material och produkter. I våra analyser ingår de i dagsläget legalt reglerade ftalaterna, samt ytterligare några vanligt förekommande ämnen. Nordiska företag har generellt blivit bättre på att ställa krav på sina materialleverantörer när det gäller mjukgörare, men det kan ändå vara svårt att täcka in hela produkten, speciellt om det är en sammansatt komplicerad produkt med olika material. Det visade sig senast då Testfakta gav oss i uppdrag att analysera ftalater i barnhandskar. I märkesdekalen på några av vantarna hittades reglerade mjukgörare. Det material som tydligast förknippas med förekomst av ftalater är plasten PVC, som i rent tillstånd är en hård plast, men som får de önskade mjuka egenskaperna genom att mjukgörare blandas i. Den historiskt absolut vanligaste mjukgöraren i PVC-material heter DEHP och är en av de nu reglerade ftalaterna. I EU finns ett rapporteringssystem som kallas Rapex (Rapid alert system). Rapex är ett informations- och varningssystem som länder inom EU använder för att informera varandra om produkter som har återkallats pga allvarliga risker. I rapporteringssystemet kan man se att väldigt många produktvarningar när det gäller kemikalier rör för höga halter av ftalater i produkter. Trots att det föreligger restriktioner finns alltså all anledning att hålla koll på ftalaterna. Fakta Ftalater Användning Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra. Antalet olika möjliga ftalater är oändligt. Ftalater används bland annat som mjukgörare i plast och kan finnas i diverse produkter av mjuk plast som exempelvis sandaler, pennskrin, suddgummin och i PVC-tryck på tröjor. Ftalater finns också i limmer, färger och tätnings-/utfyllnadsmedel, tapeter, kabel, folie och vävplast, men också i kosmetika eller farmaceutiska produkter. Begränsningar och regler Exponeringen för dessa ftalater från många olika källor kan vara problematisk för både människa och miljö. Ftalater har påträffats i människor, i analyser som gjorts av blod, bröstmjölk och urin. Speciellt små barn är utsatta grupper. Det finns därför regler för begränsning av vissa ftalater bl a i leksaker och barnvårdsartiklar. Reglerna om begränsning finns i bilaga 17 till kemikalieförordningen Reach och pekar ut ett antal av ftalaterna. Ytterligare andra ftalater lyder under den s k informationsplikten i Reach-förordningen. Det betyder att företag inom EU som tillverkar, importerar och säljer varor som innehåller mer än 0,1 procent av någon av de 15 namngivna ftalaterna är skyldiga att tillhandahålla sina kunder information om att ämnet ingår i varan. Konsumenter har rätt till informationen på begäran. Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 7

8 MARIAN MIKHEIL Det lilla företagets väg ut i Europa Ingenjörsfirman Stigebrandt Hydroteknik är ett familjeföretag som utvecklar och konstruerar produkter och processer för industriell och kommunal vattenrening, samt separation och återvinning av industriellt avfall. Företagets drivkraft är att göra komplicerade processer och produkter enklare, mindre, energisnålare och med färre rörliga delar. Det var just så deras första och ännu aktuella avskiljare kom till för drygt 30 år sedan. Swerea IVF/Enterprise Europe Network kom i kontakt med Stigebrandt under hösten Deras produkter och lösningar kunde vara till nytta även utanför Sverige och leda till energieffektivare reningsprocesser. Via Enterprise Europe Network fick de möjlighet att lägga upp en teknikprofil på nätverkets databas för att marknadsföra sina tekniska lösningar. Det resulterade i intresseanmälningar från företag i Irland, Spanien och Österrike. Under våren 2013 fick Stigebrandt, via Enterprise Europe Network, ett unikt tillfälle att medverka i konferensen Astana Economic Forum i Kazakstan. De hade valts ut bland intressanta teknikprofiler från databasen för att presentera sina produkter till gruvnäringen i Kazakstan. I Kazakstan träffade Stigebrandt det tyska företaget Environmental Systems, vilket resulterade i diskussioner om möjliga affärssamarbeten. Environmental Systems hjälpte till att översätta produktbladen till tyska och är i dag Stigebrandts huvuddistributör i Tyskland, Belgien, Holland och Luxemburg. Företagsrådgivning nära dig EEN ett stort nätverk Enterprise Europe Network är ett EU-initiativ vars viktigaste syfte är att ge stöd till små och medelstora företag och öka internationaliseringen som sedan ska leda till ökad tillväxt och förnyelse hos företagen. Vi hjälper dig med förmedling av internationella teknik- och affärskontakter. Enterprise Europe Network finns representerat i 53 länder och har en stark lokal förankring i respektive region, där vi tillsammans med våra europeiska kollegor kan hjälpa dig som företagare att komma i kontakt med potentiella samarbetspartner. RICHARD BERGLUND Större engagemang i organisationen ny metod ger förutsättningarna Alla vet att en nyckel till framgång är medarbetarnas engagemang och vilja att bidra till målen, men alltför få gör tillräckligt för att vinna detta engagemang. Vid Swerea IVF har vi forskat mycket kring vad som behövs för att människor ska välja att engagera sig. Kunskapen är sammanställd på ett lättillgängligt sätt i en modell med tio temaområden som beskrivs i boken Det värdefulla engagemanget, vilken också presenterades kort i Teknik & Tillväxt nr En metod att förändra En metod har nu utvecklats för att målmedvetet öka engagemanget i en organisation, baserad på denna modell. Metoden bygger på 3-5 workshoppar med ledningsgruppen, med mellanliggande bearbetning och innehåller följande steg: Nulägesanalys med en webbenkät Hjälpmedel för att undersöka problemområden Identifiering och prioritering av åtgärder Support för att åtgärderna verkligen ska bli genomförda Uppföljning av resultatet Goda erfarenheter Fyra företag har hittills testat arbetssättet. De har fått ett sätt att prata om och arbeta med denna fråga, som alla visste var viktig men som man alltför ofta behandlade styvmoderligt. Man har också kunnat stanna upp och verkligen genomföra viktiga förändringar som man inte hinner med i vardagen. Många förändringar sluter an till sådant som redan finns och som tar vara på idéer och tankar som deltagarna haft men inte fått gehör för tidigare. Deltagarna i workshopparna har också upplevt själva arbetet som lustfyllt och utvecklande. Konferens 3 april Metoden presenteras och ställs till fritt förfogande vid en konferens på Swerea IVF i Mölndal den 3 april. Representanter för företagen kommer att berätta om sina erfarenheter och varför engagemang är viktigt för dem. Konferensdeltagarna ges praktiskt orienterade insikter om att arbeta med engagemang och får med sig det arbetsmaterial och den information man behöver för att, om man så vill, kunna använda metoden i sin egen verksamhet. 8 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014

9 Hur kan ett företag gå tillväga för att delta i europeiska samarbeten inom Horizon 2020 Det går alltid att hitta alla öppna utlysningar inom Horizon 2020 på kommissionens Participant Portal: desktop/en/home.html Hos Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, finns kontaktpersoner, s k National Contact Points, för de olika programmen inom Horizon Riktat stöd för små och medelstora företag ut i Europa Småföretag kan få hjälp att nå europeiska samarbeten genom RISE-instituten (där Swerea IVF är ett) EU/SME. Här kan små och medelstora företag få hjälp att hitta möjligheter till projekt inom Horizon Kontakta Boel Wadman på Swerea IVF om du vill veta mer om möjligheten att få stöd, eller skicka ett mejl till eusme@ri.se du garanteras svar inom 48 timmar. Swerea IVF en europeisk forskningspartner Swerea IVF är en flitig partner i europeiska projekt och vi är redan involverade i många ansökningar till öppna utlysningar. Vi samarbetar med svenska företag som vill in i EU-projekt och har goda kontakter med ledande forskningsorganisationer i Europa. Välkommen att prata med oss om du har idéer och behov inom material- och produktionsområdena. ELISABETH SAGSTRÖM Tre prioriteringar i Horizon 2020 Horizon 2020 är EUs nya ramprogram som startade den 1 januari 2014 och fortsätter till Med en budget på nästan ofattbara 80 miljarder Euro, dvs över 700 miljarder svenska kronor för hela perioden, är det EUs största satsning på forskning och innovation. Deltagare vid internationell brainstorming kring kommande projektsamarbeten på Swerea IVF i oktober 2013 med deltagare från hela Europa. Mötet arrangerades tillsammans med det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer IWU. Så vad ska denna enorma summa användas till? Programmet har tre prioriteringar i centrum: Spetskompetens (Excellent Science) Syftet är att stärka EUs globala position inom forskning och innovation. Industriellt ledarskap (Industrial Leadership) Syftet är att skapa jobb och tillväxt genom att göra Europa attraktivare för investeringar. Här finns bland annat program som riktar sig till små och medelstora företag och även program som syftar till att skapa nya möjligheter för Europas industri att växa inom utpekade nyckelområden, Key Enabling Technologies. De utpekade nyckelområdena, Key Enabling Technologies är mikro- och nanoeletronik, nanoteknologi, fotonik, bioteknik, avancerade material och avancerad bearbetning. I denna prioritering finns huvuddelen av Swerea IVFs engagemang inom EU-programmen. Samhälleliga utmaningar (Societal Challenges) EU och övriga världen står inför ett antal stora utmaningar som kräver tvärvetenskapliga samarbeten. Sju områden är utpekade: 1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande 2. Livsmedelssäkerhet, hållbart jord- och skogsbruk, marin och maritim samt insjöforskning 3. Säker, ren och effektiv energi 4. Smarta, gröna och integrerade transporter 5. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror 6. Europa i en föränderlig värld, inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen 7. Trygga samhällen skydda frihet och trygghet för Europa och dess medborgare. Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 9

10 SVEN KARLSSON Lars Eklund 45 år med mikrostrukturanalys Från Sveriges första SEM av märket Cambridge till dagens JEOL JSM-7800F FE-SEM 45 år med mikrostrukturanalyser, men nu går Lars Eklund i pension nästan. Swerea IVF nyligen uppdaterat maskinparken med två nya instrument som gör att vi står betydligt bättre rustade för att utföra avancerade analyser på olika typer av material. Har du missat våra tidigare artiklar i Teknik & Tillväxt? Titta i tidigare nr 2/2012, 4/2012 och 1/2013. Lars Eklund har en given plats i klubben av personer med lång erfarenhet av att karakterisera materials mikrostruktur. Lars anställdes på dåvarande Svenska Silikatforskningsinstitutet den 1 mars 1969 och lämnade Swerea IVF med pension den 30 november Även om arbetsgivarens namn skiftat under åren från Svenska Silikatforskningsinstitutet till Stiftelsen Svenska Keraminstitutet, Svenska Keraminstitutet AB, IVF Industriforskning och utveckling AB och slutligen Swerea IVF AB har Lars arbetsuppgifter i mångt och mycket varit desamma mikrostrukturstudier av material av de mest skiftande slag, dvs allt som går att stoppa in i ett elektronmikroskop eller en elektronmikrosond. Att med några ord sammanfatta Lars arbetsgärning låter sig svårligen göras. Utan att överdriva vågar jag påstå att vi, dina kollegor inom keramverksamheten, liksom otaliga kunder inom de mest skiftande verksamhetsgrenar, kommer att sakna dig och din givna plats vid mikroskopen. Det är med stor tacksamhet vi upplevt och tagit del av dina gedigna kunskaper inom området och förmåga att lika entusiastiskt ta dig an de olika frågeställningarna. Swerea IVF har nyligen uppdaterat maskinparken med två nya instrument som gör att vi står betydligt bättre rustade för att utföra avancerade analyser på olika typer av material. JEOL JSM-6610LV ett lågvakuum (LV)-SEM JEOL JSM-7800F ett nyutvecklat fältemissions (FE)-SEM Samtidigt som vi tackar Lars för hans arbetsinsatser vid elektronmikroskopen vill vi introducera den nya grupp som tar över ansvaret efter Lars. Melina da Silva ansvarar för att samordna analysarbete som utförs med de nya mikroskopen och kommer tillsammans med Carolina Pettersson att utföra merparten av arbetet och ha kundkontakter. Melina har även huvudansvar för instrumenten. Jan Johansson, Jonas Holmberg och Göran Wetter kommer att utföra vissa analyser. Göran Wetter har dessutom sedan tidigare hand om material- och felanalys av elektronik. På provprepareringssidan sker också nyinvestering som kommer på plats under våren Provpreparering har renodlats med Monica Cristea som ansvarig. Tillsammans med Dan Johansson och Tadeusz Gruszecki som sköter provpreparering för mikroskopistudier. Lars har dock inte släppt Swerea IVF helt utan kommer under en viss tid framöver att arbeta som konsult och då framförallt med avancerade analyser i elektronmikrosonden inom ett Vinnova-finansierat projekt samt med kunskapsförmedling till dem som nu tar över. 10 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014

11 CECILIA GROTH Centrum för Renhet Arbetar ni aktivt med renhet i produktionen inom företaget eller har ni funderingar kring frågor inom renhetsområdet? Under en längre tid har tankar funnits på Swerea IVF att tillsammans med företag lyfta området renhet. Detta har nu mynnat ut i medlemsprogrammet Centrum för Renhet (CFR). Under hösten 2013 hade Centrum för Renhet sitt första medlemsmöte tillsammans med de i dag nio medlemsföretagen. Medlemsprogrammet kommer att fokusera på att samla företag med intresse och frågeställningar kring renhet. De fokusområden inom renhet som i dag har identifierats inom CFRs medlemsföretag och som kommer att lyftas fram är: partikelrenhet på komponenter och i system ytrenhet avseende olja, fett, oxider, salter m m processvätskor den omkringliggande miljöns påverkan på komponenters renhet. Det är viktigt att CFR blir ett forum med många aktiva och att det är högt i tak, så att många olika frågor och idéer lyfts fram. CFR ska formas efter dem som äger problemen och det är angeläget att det är medlemsföretagen som sätter agendan för medlemsprogrammets aktiviteter och projekt. Visionen och syftet Renhet är ett vitt begrepp som kan relatera till den smutsmängd som förekommer på en yta eller en detalj, men det kan även handla om det förebyggande arbetet för att minimera nedsmutsning, eller att kunna uppvisa vilken ekonomisk konsekvens orena komponenter har för företaget. I diskussioner med medlemmarna har viktiga frågeställningar tagits fram: Vad kostar renhet inom industrin? Vilka processer inom produktionen är det som påverkar renheten? Kemikalier; klassning och omklassning, rester på ytan, tvätteffekter och arbetsmiljö. Alternativa tvättmetoder. Hur konstruera en detalj eller en process för att minimera nedsmutsning under tillverkningsprocessen? Identifiera vilken typ av partiklar eller kontaminering som påverkar funktionen. Hur analyseras renhet på bästa sätt utifrån detaljers egenskaper och krav? Projekt och aktiviteter Två gånger per år kommer medlemsmöten att hållas och målet är att ett av dem är förlagt till något av medlemsföretagen. Under dessa möten beslutas vilka gemensamma projekt eller aktiviteter som ska drivas under året. Projekten är baserade på förslag och idéer som är inlämnade av medlemsföretagen. Låter det intressant, hör av er till oss! Cecilia Groth är gruppledare för gruppen Ytbehandling. Hon arbetar med frågor som rör ytbehandling och renhet. cecilia groth@swerea.se Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 11

12 ANNIKA BOSS Plaståtervinning på frammarsch Intresset var mycket stort och över 100 personer kom då Swerea IVF i samarbete med Chalmers arrangerade ett seminarium på temat återvinning av plast, gummi och kompositer. Det var roligt se en så engagerad och blandad skara samlad med deltagare från producerande industri, återvinningsindustri, forskningsinstitut och högskolor. För låg återvinningsgrad Plast, gummi och kompositer är vanliga i många produkter. Räknat per kg material är primär plastråvara ofta dyrare än t ex stål. Men medan metaller återvinns med lönsamhet, och i stor omfattning, materialåtervinns endast ca ¼ av plastavfallet i Sverige. Resten går till förbränning. För plastavfall från tillverkningsindustrin är situationen bättre, hela 65 % materialåtervinns. Det finns dock andra stora sektorer som bygg och anläggning samt medicin, där ingen plast materialåtervinns. En annan stor och stadigt växande avfallsgrupp är el- och elektroniska produkter som innehåller mycket plast som inte återvinns. För att uppnå miljömålen och möta ökad efterfrågan på återvunnen plast som råvara i nya produkter, måste vi öka materialåtervinningen. Men hur gör vi det i praktiken? Vilka är utmaningarna? Behoven? Möjligheterna? Detta är exempel på frågor som diskuterades under dagen. Många möjligheter och goda exempel på framgångsrik materialåtervinning presenterades. Företagen berättar Varuproducerande företag berättade om sin uppfattning och erfarenheter av återvunnen plast. Cecilia Nord från Electrolux gav en bild av resan att föra in plastmaterial i produktsortimentet. Den största utmaningen är fortfarande att separera de olika plastsorterna, menar Cecilia. Inledningsvis valde Electrolux att tillverka en dammsugarmodell av återvunnen plast. Trots att tillverkning och användning av plast ligger på underleverantörerna har Electrolux haft en stor kampanj för att väcka opinion för plaståtervinning. Detta genom att belysa nödvändigheten av att plast inte hamnar på fel ställe. I projektet Vac from Sea har man tillverkat dammsugare ur plastavfall från känsliga havsmiljöer. Projektet har varit mycket framgångsrikt och bidrog till att Electrolux försäljning av dammsugare ökade med 300 % under en period. Den största utmaningen har enligt Cecilia varit att väcka opinion för användning av återvunnen plast inom hela företaget och att utbilda alla, inklusive säljarna som ska marknadsföra produkterna. I dag använder Electrolux återvunnen plast inom 1/3 av produktsortimentet. Fler andra storföretag visade intresse för återvunnen plast. Mattias Dalesjö från Volvo Group Trucks Technology presenterade ett lyckat försök att använda återvunnen kabelplast som råvara i formsprutade kabelkanaler till lastbilar (ett samarbetsprojekt med Swerea IVF). Då Axjo Plastic i Gislaved formsprutar sin huvudprodukt, kabeltrummor, används ca årston återvunnen plast. Axjo har en återvinningsprocess från WIPA som integrerar separering och agglomerering av återvunnen plast till granulat som kan formsprutas. All utrustning såsom formsprutorna och extrudrar är anpassade för återvunna plastmaterial. Christan Carlsson från Axjo förklarade att de ställdes inför många 12 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014 Annika Boss arbetar i gruppen Polymera material med speciellt fokus på återvinning av plastmaterial. annika.boss@swerea.se

13 utmaningar då de gick över till att använda återvunnen plast, både vad gäller kvalitet och tillgång på material. Det var lite rock n roll i början och stundom svårt att motivera personalen, men de kämpade på och i dag fungerar allt mycket bättre. Polykemi/Rondoplast tar emot plastavfall, mestadels produktionsspill, som uppgraderas till recyclat kompound som säljs vidare, bl a till fordonsindustrin. Christer Forsgren från Stena Metall gav sin syn på vilka utmaningar industrin har för att lyckas med materialåtervinningen. Han poängterade vikten av att ha bra återvinningsmetoder. Forskning pågår Under dagen presenterades också genomförda och pågående återvinningsprojekt. Annika Boss från Swerea IVF berättade om ett projekt som handlar om att återvinna polymerer från kabelskrot. Kablar är komplexa produkter, ofta med flera olika material i samma kabel. Det gör återvinningen komplicerad. Efter kabelgranulering separeras vanligtvis plasterna gravimetriskt i vatten med sink-float och skakbord. Förutom att separera olika plaster är det viktigt att separera bort metallrester från plasten, så att plasten kan återvinnas i kvalitetsprodukter. De vanligaste plasterna i kablar är PVC, XLPE (förnätad polyeten) och HFFR-plast (Halogen free flame redardant). Inom projektet har bl a framgångsrika försök gjorts att återvinna PVC i nya kablar som mantelmaterial. Lyckade försök har också gjorts att återvinna XLPE nermald i kompound med PE respektive PP i produkter som kabelmantel, kabelkanaler, kabeltrummor och rotationsgjutna lådor. Magdalena Szpieg, Swerea SICOMP talade om återvinning av härdplastkompositer. Erik Stenwall, doktorand på avdelningen Material och tillverkningsteknik på Chalmers gav en inblick i sitt forskningsprojekt som handlar om att finna metoder att återvinna plasten från el- och elektroniska produkter (WEEE). Plaster som ABS, HIPS och PP ingår i dessa produkter och är svåra att separera. Erik undersöker plastblandningars processbarhet och möjligheten att uppgradera blandningarnas egenskaper. Ett systerinstitut i Swerea-koncernen BENGT WÄLIVAARA Hållbara kompositer en nationell utvecklingsresurs för miljövänliga lättviktsprodukter! Företag som satsar på lättviktsprodukter i kompositmaterial tillverkade med miljömässigt hållbara metoder och med gröna materialval kommer att få god hjälp i sin kommersialisering via en framtida Testbädd för hållbara kompositprodukter som drivs inom Swerea. I en förstudie finansierad av Vinnova har Swerea SICOMP, Swerea IVF och Compraser Labs arbetat tillsammans med ett tjugotal organisationer inom svensk industri och forskning. Förstudien har identifierat ett stort intresse för Swereas testresurser och kompetenser inom material, process- och tillverkningsteknik för kompositprodukter samt miljöanalyser. Förstudien har också visat på de nyckelfaktorer som är viktiga för bred användbarhet hos en framtida testbädd för hållbara kompositprodukter. Genom testbädden får de svenska företagen lättare tillgång till forskningsnätverken och deras expertis inom ekodesign, vilket inkluderar miljöanalyser i kombination med material- och produktutveckling samt tillverkningsteknik för att minimera miljöpåverkan. Testbädden möjliggör att de senaste miljöinnovationerna inom återvinning, kostnadseffektiva material, biokompositer och ekodesign snabbt används i nya produkter. Detta ger en hållbar tillväxt och konkurrensfördel för svenska företag. Testbädden ska också samarbeta med andra aktörer och testbäddar på området, för att kunna ge bred hjälp och stöd åt industripartner. Lätta, starka och robusta konstruktioner och komponenter är intressant för många tillämpningar, allt från sport-, energi-, transport-, flyg och verkstadsindustrin till medicinteknik. I många fall används kompositmaterial där man söker miljövänliga alternativ, inte minst i fordon för att sänka bränsleförbrukning, eller som i vindkraft, för att tillverka tåliga kompositblad. Kompositer förknippas vanligen med kol- och glasfiberprodukter men utvecklingen av biobaserade material är också på snabb frammarsch; en process som Swerea SICOMP är starkt engagerat i. Swerea SICOMP är Nordens största kompositforskningsorganisation och arbetar nära industrin med forskning och utveckling av fiberkompositer. Vi hjälper företag med beräkningar, process- och produktutveckling, utbildning och kan även tillverka och prova prototyper. Till förfogande har vi spetskompetenser, utrustade laboratorier och ett omfattande internationellt nätverk genom alla pågående nationella och internationella samarbeten. Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 13

14 STEFAN POSNER Kinas miljödepartement besökte Swerea IVF Representanter för Kinas miljödepartement MEP (Ministry of Environmental Protection) besökte Swerea IVF i Mölndal den november Vid besöket deltog också representanter för FNorganet UNIDO. Mötet syftade till att de kinesiska myndigheterna skulle få del av Swerea IVFs världsunika kompetens kring utfasning av långlivade organiska föreningar. Långlivade organiska föreningar (Persistent Organic Pollutants - POPs) är ett globalt problem. På grund av att POPs bryts ned extremt långsamt och sprider sig återfinns de i djur och människor över hela jorden. Ju mer man studerat dessa ämnen, desto fler negativa hälsoeffekter har man hittat. Cancer, störningar på immunsystemet och reproduktionen är tre allvarliga effekter som satts i samband med POPs. Kända exempel på POPs är bland annat DDT, PCB och dioxiner. Detta är kemikalier som är förbjudna sedan länge i de flesta länder i världen. Det pågår ett arbete i FN-organet UNIDO att via regelverket Stockholmskonventionen förbjuda och fasa ut ytterligare POPs. Ett sådant exempel är kemikalien PFOS (perflouro-okatansulfonat), andra exempel är bromerade flamskyddsmedel. PFOS är känt bland annat för sin användning inom kromatering, olje- och mineralutvinning, insekticid, släckskum och som vatten- och smutsavvisande medel vanliga på kläder och skor. PFOS är förbjudet och används inte längre i Europa och USA, medan utfasningen i Kina precis har påbörjats. Ett av problemen med utfasning av POPs är att man måste hitta kemikalier som har samma funktion som kemikalien man önskar ersätta. För att få hjälp med den praktiska utfasningen ville den kinesiska delegation ta del av den unika metod för substitution av POPs som Swerea IVF varit med att utarbeta. I metoden ingår att ta fram ersättningskemikalier som fungerar i industriell produktion och i den slutliga produkten. Den kinesiska delegation ville också gärna lära sig sättet som Swerea IVF har att införa ny teknik och nya arbetssätt i industrin. Besökarna var mycket intresserade av det utvecklade samverkansklimat vi har i Sverige mellan myndigheter, forskningsinstitut och företag. Swerea IVF har lång erfarenhet av att ersätta toxiska och miljöskadande kemikalier i processer och produkter. Exempel på detta är ersättning av sexvärt krom, införande av blyfri lödning, ersättning av asbest eller utfasning av freoner vid tvättning av elektronik. Swerea IVF har deltagit i ett framgångsrikt EU-projekt om ersättning av toxiska bromerade flamskyddsmedel. Swerea IVF leder också ett nystartat svenskt projekt som finansieras av FORMAS och handlar om ersättning och utfasning av perfluorerade kemikalier, Spännande diskussioner har förts mellan den kinesiska delegationen och forskarna på Swerea IVF. Vi hoppas att dessa ska leda till en effektiv utfasning av ämnesgruppen PFOS och också till stärkta relationer mellan länderna med nya kanaler för utbyte av expertkunskap. 14 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014 Stefan Posner arbetar med internationell och nationell lagstiftning kring kemikalier, material- och miljökemi med fokus på polymera och textila material samt miljökrav för offentlig upphandling. stefan.posner@swerea.se

15 När kände du framtiden senast? Framtiden kan vara så mycket. En dröm, en strävan, en vision om något som förhoppningsvis ska bli. Den kan också vara konkret och rymmas i en florstunn fiberspunnen tråd, stark nog att dra en lastbil. I vår forskningskoncern hjälper vi industrin att möta framtiden med full konkurrenskraft. Genom forskning och innovation utvecklar vi bland annat avancerad nanoteknik, smartare transporter, renare stål, lättare produkter och energisnålare tillverkningsmetoder. Dessutom är vi med och tar fram ny teknik som skapar resurseffektivare beteenden hos både människan och samhället. Forskningen genomförs utifrån en vetenskaplig grund, med hög integritet och tillsammans med forskare och kunder över hela världen. Det är just i dessa kombinationer, där spetskompetenser samverkar fritt och gränslöst, som nyckeln till det framtidssäkrade samhället ligger. Vill du gå stärkt in i framtiden? Gör din resa tillsammans med oss. Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 15

16 Ink-jet printing av bindemedel i Swerea IVFs direkttillverkningsplattform. Additiv tillverkning är inget nytt, ända sedan stenåldern har ringmetoden använts för att göra lerkärl. JOHANNA STIERNSTEDT Swerea satsar på 3D-printing 3D-printing har genom åren haft, och har fortfarande, ett antal olika namn som free form fabrication (FFF), rapid prototyping och rapid manufacturing. Idag är det övergripande namnet additiv tillverkning (Additiv Manufacturing - AM), vilket alltså innebär att man lägger till material där man vill ha det istället för att ta bort material som i fräsning och andra bearbetningstekniker. Historik Additiv tillverkning är inget nytt, ända sedan stenåldern har ringmetoden använts för att göra lerkärl. Det första moderna systemet för 3D-utskrift, Stereo Litografi, patenterades 1986 och realiserades Tekniken började utvecklas snabbare efter millennieskiftet och enligt CNBC har det de senaste tio åren lämnats in över patent. AM kallas för den tredje industriella revolutionen. Uppenbara fördelar är att det är lätt att göra prototyper och korta serier, då inga dyra formningsverktyg behöver tillverkas, samt att komplexa geometrier kan tillverkas, som kanske inte kan göras på något annat sätt. Sedan finns en stor potential att tillverka lättare komponenter, eftersom de inte behöver vara kompakta, och att blanda olika material i en komponent i ett tillverkningssteg. Befintliga applikationer är skräddarsydda produkter som t ex implantat och direkttillverkade reservdelar, för att undvika lagerhållning. Vision Inom projektet Swerea 3D 3 använder vi Swereas samlade kunskap inom materialvetenskap och produktionsteknik för att vidareutveckla 3D-området. Vi arbetar med hela kedjan från 3D-modellering och val av tillverkningsmetod till 3D-BEREDNING 3D-TILLVERKNING 3D-KONTROLL geometrisäkring och 3D-röntgen för kontroll av intern kvalitet. Om tre år kan Swerea 3D 3 vara ett nationellt kunskapscentrum för 3D med heltäckande rådgivning och vägledning åt svenska företag. Viktiga områden är att implementera 3D-printing som tillverkningsmetod för lättviktsprodukter och att undersöka möjligheten att använda återvunnet material för tillverkning av nya komponenter. Swerea SWECAST och ExOne skriver ut sandformar Tekniker för att skriva ut sandformar för gjutning av metall har funnits relativt länge på marknaden. De senaste åren har dock teknikutvecklingen skett mycket fort. I dag kan man skriva ut formar och kärnor med samma bindemedel som används i den normala produktionen. Produktiviteten i de nya teknikerna närmar sig konventionella framställningsmetoder, vilket på sikt kommer att revolutionera gjuteribranschen. Fördelarna är exempelvis snabba ledtider från CAD till prototyp, helt nya designmöjligheter av gjutna komponenter samt möjligheten att snabbt producera reservdelar utan att gjuteriet behöva lagerhålla modeller. Ytterligare ett framtida användningsområde för 3D-utskrivna sandformar är verktygsfri framställning av fiberkompositer. En viktig europisk aktör inom området är det tysk/amerikanska företaget ExOne som tillverkar 3D-printrar för sand. Samtal har inletts för att undersöka 16 TEKNIK & TILLVÄXT Nr 1/2014

17 Pulversuspension Bindemedel Komponent Hydraulisk komponent tillverkad med Arcams EBM-process. Tack till Arcam AB/Oak Ridge National Laboratory. Komponenten byggs på ett höj- och sänkbart bord så att byggytan hela tiden befinner sig i rätt höjd. Principskiss av Swerea IVFs direkttillverkningsplattform. Pulver sprids med slot-die eller ink-jet över hela byggytan. Bindemedel ink-jet printas där kontakt önskas. När alla lager är printade rensas obundet pulver bort. möjligheten att installera en 3D-printer för sand i försöksgjuteriet på Swerea SWECAST. Swerea KIMAB har kontakter med Arcam och Mitthögskolan Vid Swerea KIMAB har man stor kunskap inom området additiv tillverkning av metallkomponenter från pulver, med mångårig industriell och akademisk erfarenhet. Arcam AB är ett av flera innovativa svenska SME inom 3D-teknikområdet och utvecklingen började som ett forskningsprojekt med Chalmers. De säljer maskiner baserade på en additiv tillverkningsmetod utgående från metallpulver, s k Electron Beam Melting (EBM), i vilka bland annat biokompatibla metallimplantat samt höghållfasta titankomponenter åt flygindustrin kan produceras. Tekniken använder metallpulver i storleksordning 100 µm, vilket direkt smälts av elektronstrålen till färdig form och hög styrka. Swerea SICOMP och Compraser visualiserar fiberkompositer I syfte att få en bättre förståelse för form och utseende på komponenter, satsar Swerea SICOMP och Compraser på att 3D-printa komponenterna i billig plast, så att designen kan optimeras innan komponenterna tillverkas i riktigt fiberkompositmaterial. Inom projektet Swerea 3D 3 använder vi Swereas samlade kunskap inom materialvetenskap och produktionsteknik för att vidareutveckla 3D-området. Swerea IVF vidareutvecklar plattform för direkttillverkning av mikrosystem Inom ett Vinnovaprojekt har Swerea IVF utvecklat en forskningsplattform där vi har möjlighet att prova och utveckla en ny metod för direkttillverkning av funktionella mikrokomponenter. Konceptet är skalbart, vilket innebär att det är möjligt att vidareutveckla tekniken till en effektiv masstillverkningsmetod. Metoden är en additiv tillverkningsteknik som bygger upp komponenterna skikt för skikt. Ett av målen är att kunna tillverka 3D-komponenter med inbyggda funktioner såsom elektriska ledare med förbindningar mellan flera lager och kontaktnoder för sammanbindning av t ex sensorer. Hittills har vi arbetat med att tillverka komponenter med keramiskt material som bas. Det finns stora framtida möjligheter att utsträcka metoden till att arbeta med andra typer av basmaterial som t ex metall och plast. De tunna skikten stryks ut med hög noggrannhet och precision med slot-die och byggs upp av en vätska innehållande en dispergering av finkornigt pulver med partikelstorlekar kring 0.1 μm. Med dessa pulversuspensioner kan vi i dag bygga skikt med 10μm tjocklek med framtida potential för ännu tunnare skikt. Ett bindemedel printas med ink-jet och binder ihop pulvret i önskade punkter så att en 3D-struktur bildas. Även andra material kan läggas till med ink-jet för att t ex skapa ledarbanor. En fördel med denna vätskebaserade tillverkningsmetod är att man kan arbeta med finare pulver och tillverka komponenter med mindre detaljer, bättre ytfinhet och bättre toleranser jämfört med de additiva metoder som bygger med torrspridning av pulver. Målet är att uppnå så bra toleranser direkt efter tillverkningen att man slipper efterbearbetning för att nå slutlig form och tolerans. Digital Metal kommersialiserar 3D-printing Digital metal är ett spinn-off företag från Swerea IVF, uppköpt av Höganäs, som nu kommersialiserar en 3D-printingteknik. Tekniken bygger på spridning av ett fint pulver, vilket binds ihop av ett ink-jet printat bindemedel. När komponenten är färdig rensas den från överflödigt pulver och sintras till maximal styrka. Efter sintring har komponenten typiskt en ytfinhet med Ra i storleksordningen 6 µm och med efterbehandling kan den förbättras till 1 µm. Johanna Stiernstedt arbetar i Keramgruppen med fokus på partikelinteraktioner och är projektledare för Swereas satsning på 3D-printing. Hon har doktorerat i kemi och är även gästforskare inom fysik på Chalmers inom ramen för ett av Vinnovas Vinnmer-projekt. johanna.stiernstedt@swerea.se Nr 1/2014 TEKNIK & TILLVÄXT 17