Torskolan. Antikvarisk förundersökning av del av skolan KALMAR LÄNS MUSEUM. Torsås 4:111(3), Torsås socken och kommun Kalmar län, Småland
|
|
- Ida Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Torskolan Antikvarisk förundersökning av del av skolan Torsås 4:111(3), Torsås socken och kommun Kalmar län, Småland Carita Eskeröd KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport juli 2010
2
3 Torskolan Antikvarisk förundersökning av del av skolan Torsås 4:111(3), Torsås socken och kommun Kalmar län, Småland Författare Fotografier Layout Utgivare Kartor Carita Eskeröd Carita Eskeröd, där annat inte anges Kalmar läns museum Kalmar läns museum Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket Utförd av Kontaktperson Beställare Kontaktperson Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Carita Eskeröd, bebyggelseantikvarie Torsås Fastighets AB Ingemar Skotheim, förvaltare Fastighetsägare Torsås Fastighets AB Kontaktperson Ingemar Skotheim, förvaltare Dnr KLM: [3]
4 Innehåll Inledning...5 Uppdragets bakgrund...5 Områdesbeskrivning och karta...5 Aktuell skyddsstatus...6 Historik...7 Byggnadshistorik...8 Torsås gamla skola...8 Förbindelsebyggnaden...12 Byggnadsbeskrivning...16 Gamla skolan...16 Förbindelsebyggnaden...20 Beskrivning interiör Torsås gamla skola...22 Källare...22 Bottenplan...22 Plan Vinden...26 Beskrivning interiör förbindelsebyggnaden...27 Kulturhistoriska värden...29 Antikvariska rekommendationer...31 Källförteckning...32 Arkiv...32 Kalmar läns museum...32 Torskolan arkiv...32 Torsås bostads AB & Torsås Fastighets AB arkiv.32 Internet...32 Tryckta källor och litteratur...33 [4]
5 Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag av Torsås Fastighets AB att utföra en antikvarisk förundersökning av den gamla skolan i Torsås samt förbindelsebyggnaden och del av mellanstadieskolan som berörs av ombyggnadsförslaget. Bakgrunden är att byggnaden planeras byggas om och renoveras. Detta kommer att innebära genomgripande förändringar främst invändigt i den gamla skolan men även yttre ändringar vid förbindelsen till mellanstadieskolan. Den antikvariska förundersökningens syfte är att tydliggöra berörda byggnaders värden och kvaliteter samt att fungera som ett underlag för den fortsatta projekteringen och ärendets handläggning. Uppdraget har utförts i två steg, dels i inledande arkiv- och litteraturstudier och dels i form av en fältbesiktning av byggnaden. Arbetet har utförts av antikvarie Carita Eskeröd som även sammanställt undersökningen. Arbetet har varit begränsat till fem arbetsdagar. I rapporten kommer byggnaderna att kallas för gamla skolan (den vita byggnaden), mellanstadieskolan (den gula tegelbyggnaden) och förbindelsebyggnaden, byggnaden mellan de två ovanstående. Områdesbeskrivning och karta Fastigheten Torsås 4:111(3) utgör en del av skolkomplexet i Torsås centrum. Den gamla skolan ligger längs med Allfargatan och mellanstadieskolan i vinkel till denna, orienterad mot Kalmarvägen. Området gränsar till Torsås kyrka och avgränsas mot kyrkogården genom en stenmur. [5]
6 Aktuell skyddsstatus Kulturminnesvårdsprogram för Torsås kommun 1990: Torsås tätort uppvisar en något splittrad bebyggelsestruktur men innehåller ändå en del kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett område är kring kyrkan-skolan-prästgården-hembygdsparken. Målen för bevarande av kulturarvet i Torsås kommun är bland annat. Att byggnader från skilda tidsepoker, vare sig de är unika eller typiska bevaras. Att byggnader som representerar olika sociala förhållanden bevaras. Gällande detaljplan är från år Planen medger användning A, allmänt ändamål, men saknar helt skyddsbestämmelser. [6]
7 Historik Idag har Torsås kommun ca invånare. I Torsås gamla skola finns bland annat delar av högstadiet, vaktmästarverkstad samt rektor- och lärarrum. Ett av de första direktiven angående undervisning av barn angavs efter 1686 års kyrkolag. Prästen och klockaren ålades att lära barnen deras kristendomsstycken. Ännu under talet var det klockaren som skötte undervisningen men där han inte kunde, skulle särskilda barnlärare tillsättas. Ännu under lång tid sörjde kyrkan för undervisningen men 1842 kom folkskolestadgan.1 De första lärarna i Torsås var personer som mot en låg ersättning lärde barnen något. Folkskolestadgan innebar att varje socken skulle inrätta minst en skola med godkänd lärare. Barnens skolgång blev obligatorisk och fick inte skjutas upp längre än till det nionde levnadsåret. I Torsås utsågs den första skolstyrelsen 1842 och en examinerad folkskollärare valdes. Under de första åren byggdes ett par mindre skolhus men de lades på olämpliga platser. De första skolorna som byggdes i Sverige skiljde sig inte mycket från övrig bebyggelse. I folkskolestadgan angavs nu de krav som blev gällande, bland annat bör skolan ligga fritt och sunt, ej nära intill allmän körväg och ha nödvändiga rum. Under och 1870 talen utgav Överintendetsämbetet ut en samling Normalritningar till folkskolebyggnader. Ritningsförslagen var främst avsedda för landsbygden.2 Skolbyggnaderna i städerna präglades oftast av rådande arkitekturstilar och i slutet av 1800-talet blev undervisningsanstalter i tegel vanliga.3 1 Dahlgren, Ture (1942) s. 6 2 Hall, Thomas & Dunér, Katarina (red.) (1995) s Kristenson, Hjördis (2005) s. 143 [7]
8 Byggnadshistorik Torsås gamla skola Nybyggnadsår: 1884 Arkitekt: John Wilhelm Löfmark Ursprunglig funktion: Skollokaler, lärarinnebostad, kommunalsal och sparbankslokal Stomme: Murverk av tegel Ursprungliga yttre mått: 870m², ca 32,6 x 17 m 1879 lät Landshövdingen genom arkitekt Löfmark, Kalmar, utarbeta ritning till skolhusbyggnad i Torsås.4 Arkitekt John Wilhelm Löfmark, , var Kalmars förste lokale arkitekt, egentligen utbildad till järnvägsingenjör. Mellan åren 1865 och 1872 verkade han i Oskarshamn och kom till Kalmar Några av de byggnader han ritat i Kalmar är Kalmar Enskilda Bank (1881), Villa Skansen (1883) och Ångkvarnens kontor.5 Han upprättade även de slutgiltiga ritningarna för Tullbroskolan i Kalmar, vilken togs i bruk Inom ramen för denna utredning har inte originalritningar för Torsås gamla skolan gått att finna. Löfmarks ritningar godkändes då de var utförda på ett synnerligen utmärkt sätt. Skolan byggdes under åren och till sommaren 1884 stod huset färdigt att tas i bruk.6 4 Dahlgren, Ture (1942) Dahlgren, Ture (1942) s. 46 [8]
9 Foto Skolan uppfördes med tegelfasad. Taket är plåtklätt och utan takkupor. Under fönstret med tre rundbågar i gavelröstet står Skolhus skrivet på vit slät botten. Vägen går mellan skolan och kyrkan. Foto: Torsås hembygdsförening. Den gamla skolan kallades ursprungligen för Torsås Kyrkskola. Skolan är uppförd av byggmästare Carl Petersson i Torsås. Bygget föregicks av stora tvister då byggnaden ansågs som onödig och landshövdingen fick slutligen ingripa för att bygget skulle komma till stånd. Många sockenmän ansåg skolundervisning som en stor olycka som drog bort deras barn från jordbruksarbetet. Dock ålades sockenmännen efter alla stridigheter till skolhusbygge. Skolbyggnaden tilltogs också i överkant och var ett imponerande bygge för sin tid. I grannsocknarna kallades den även för Torsås fåfänga 7 Foto: troligen år 1904, Torsås hembygdsförening. 7 Erixon, Sigurd & Ericson, Olof (red.) (1958). s. 552 [9]
10 Skolan uppfördes i en våning med inredd vind och med källare. Ytterväggar av 1½ stens tegel, grund av natursten och taket var täckt med plåt. Innerväggarna var uppförda i tegel och i skolsalarna klädda till fönsterbröstningen med oljemålade pärlspåntade bräder, väggytorna därovan var putsade, en del väggar var helt klädda med pärlspånt liksom taken. Golven var av furu och fönsterbågarna hade enkla bågar med sekunda eller utskottsglas, dörrarna var fyllnadsdörrar och trapporna av trä. Uppvärmningen skedde med kaminer men rummen var kalla på grund av otillräcklig värmeisolering av golvbjälklaget. Dessutom var dagerbelysningen dålig.8 Fotografiet är troligen taget mellan åren Dörren vetter enligt artikelskribenten mot Allfargatan. Källa: Kalmar läns museums arkiv. Skolhuset i Torsås ansågs på sin tid vara ett av de vackraste och förnämsta i södra delen av länet. Skolhuset hade fyra präktiga skolsalar på nedre våningen och två bostadslägenheter på övre. Utrymmena nyttjades till en början inte enbart för undervisning. I skolsalen mot nordost öppnade Torsås Sparbank 1896 för första gången sin expedition för allmänheten.9 Skolsalen var dock ingen idealisk lokal, då den 8 Torskolan arkiv. Torsås skoldistrikt. 16 maj 1946, 1 juni 1946, 24 augusti Länsarkitektkontoret i Kalmar län. 9 Bondeson, Gustaf (1946) s. 36 [10]
11 stod oeldad under tiden mellan expeditionsdagarna, men snart anskaffades en ordentlig kamin. I skolsalens förrum (väntrum) intill den yttre väggen uppfördes ett kassavalv med murade valv. I väntrummets inre del inreddes en vedbod. Själva banksalen var inredd med expeditionsdisk och kontorsmässiga inventarier.10 Då skolsalen inte var lämplig som banklokal tillsammans med att salen snart borde tas i bruk som undervisningslokal byggdes ett nytt sparbankhus Under slutet av 1800-talet uppfördes flera fasta skolor i socknens olika delar. Under 1920 talets början hade Torsås skola 240 elever och behovet av nya utrymmen var stort. Lärarbostaden och övrigt utrymme i övervåningen togs i anspråk. Där inrättade man fyra nya salar.11 Ritningar upprättades även för en påbyggnad med ytterligare ett våningsplan12 men detta bygge kom inte utfört. Fotografi Här finns även den nu rivna lärarbostaden i bild. Källa: Kalmar läns museums arkiv. År 1946 började man planera för en om- och tillbyggnad av gamla skolan. Skolan ansågs vara väl underhållen men i stort behov av genomgripande reparation. Golven och fönstren var förbrukade, trapporna i trä var mycket nedslitna, längs långa sträckor av takfoten hade läckor uppstått och ornamenteringar och listverk i fasaderna och frontonerna (frontespiserna) var mycket frostskadade. Frostskadorna 10 Bondeson, Gustaf (1946) s Barometern KLM arkiv Småland-Torsås sn. 12 Torskolan arkiv. Osignerade ritningar. [11]
12 ansågs så omfattande att det inte skulle lönas att återställa dem beviljades ombyggnad för gamla skolan. Då ombyggdes gamla skolans värme- ventilations- och sanitetsanläggningar. Troligen renoverades skolan och fick nytt centralt trapphus och större takkupor. Vid denna tid användes det mittersta rummet som vetter mot gårdsplan på plan 2 som bibliotek. Ombyggnadsarkitekt var Åke Strindberg, Fritz Popper Arkitekter SAR, Kalmar installerades fjärrvärme i de båda skolbyggnaderna (gamla skolan och mellanstadieskolan) genomfördes den senaste stora ombyggnationen för gamla skolan med brandcellsindelning, handikapphiss i förbindelsebyggnaden, lastbrygga vid gaveln samt stora interiöra renoveringar. Ritningarna upprättades av ARKINY arkitektkontor i Nybro AB. Dagens rumsindelning och ytskikt härrör från denna ombyggnation. Förbindelsebyggnaden Nybyggnadsår: Troligen 1951 Arkitekt: Länsarkitektkontoret i Kalmar Ursprunglig funktion: Entré och förbindelsegång Skisser till förbindelsebyggnaden och mellanstadieskolan upprättades av Länsarkitektkontoret i Kalmar län i september Byggnaderna uppfördes sannolikt år Inom ramen för denna undersökning har varken ritningarna eller bygglovet gått att finna, endast exteriöra skisser. Förbindelsebyggnaden fick inte exakt den utformning som de första skisserna visar. 13 Torskolan arkiv. Torsås skoldistrikt. 16 maj 1946, 1 juni 1946, 24 augusti Länsarkitektkontoret i Kalmar län. 14 Torskolan arkiv, ritningar daterade [12]
13 Förslag till förbindelsebyggnad och ny skolbyggnad, Folkskola i Torsås Källa: Torskolans arkiv [13]
14 Situationsplan upprättad Källa. Torskolans arkiv. [14]
15 Fotografi daterat 1950, osäkert om årtalet stämmer. Förbindelsebyggnaden och mellanstadieskolan står klara. Runt den gamla skolbyggnaden finns byggnadsställningar. Källa: Kalmar läns museums arkiv. Fotografi Fasaden på gamla skolan är nu vitmålad och dörren mot Allfargatan bytt till fönster. På gaveln har fönster tagits upp på bottenplan och fönstren i gavelröstet är igensatta. Fönstren är vita. Källa: Kalmar läns museums arkiv. [15]
16 Byggnadsbeskrivning Gamla skolan Torsås gamla skola i mörkt rött tegel med detaljer och äkta material som anspelar på medeltiden är typisk för 1880-talets tegelarkitektur. Många skolor i denna stil uppfördes runtom i landet ända in på 1900-talet.15 Tegel tillverkades nu industriellt i stora mängder och det var även tekniskt möjligt att tillverka större glasrutor. Fönster med tvär- och mittpost blev vanliga. Fasad mot Allfargatan. Byggnaden har en rektangulär plan med något utskjutande mittparti (frontespis). Den är murad i tegel med rundfog, troligen kalkbruk, och vitmenad. Lisener skjuter ut obetydligt från fasaden vid hörnen och vid mittpartiet. I gavelröstena finns blindfönster med tre kopplade rundbågar. 15 Kristenson, Hjördis (2005) s. 147 [16]
17 Fasad mot gårdsplan. I Sockeln är i huggen fogad gråsten. Den övre kanten på gråstenen är släthuggen. Ovan sockeln löper en slätputsad sockelgesims. Mitt på sockeln i mittpartiet mot Allfargatan finns tecken efter en tidigare dörr med trappa. Stenarna är något annorlunda utformade samt något avvikande färg i en bredd som överensstämmer med dagens fönster. Även sockeln mot gårdsplan visar tecken på att dörren tagits upp senare. (Se föregående bild markering I). [17]
18 Anslutning gamla skolan och förbindelsebyggnaden mot gårdsplan. Sadeltaket är klätt med enkupigt rött tegel, skoningar i plåt. Takfoten är rikt utsmyckad. Långsidorna har en profilerad takgesims och tandsnitt i formtegel. Stuprör och hängrännor är moderna vitmålade. Fönstren är moderna vita, tvåluft med fast övre luft. Fönstren på långsidorna kröns av ett murat listverk och fönsterblecket vilar på en profilerad konsol. Fönstren i mittpartierna och gavelröstena kröns av sammanhängande rundbågslistverk (se bild sid. 16). I kuporna mot både gatan och gården sitter fönsterband där endast fönstren längst ut är öppningsbara till utrymningstrapporna. Takkuporna är klädda med vit plåt och delvis med vit masonit. Fönstren i källarplanet är av varierande storlek, färg och ålder. [18]
19 Gavlarna och frontespiserna pryds med tandsnitt och därunder ett slätt parti och en rundbågedfris. I frontespisernas spets sitter ett runt fönster med vit träbåge och plåtskoning i den nedre kanten. [19]
20 Förbindelsebyggnaden Förbindelsebyggnaden mot gårdsplan. Mellanstadiets skolbyggnad och förbindelsebyggnaden är typiska för 1950-talet genom deras form och material talets tegelmureri levde kvar in på 1960-talet och kunskapen om tekniken och materialet fanns hos både arkitekter och hantverkare. Efter andra världskriget ansågs byggnader klädda med tegel var ekonomiskt försvarbara, underhållsfria. Men genom att välja bort funktionalismens ljusa släta hus, kan de även ha markerat en önskan om förändring och förnyelse, med traditionen som grund. I förbindelsebyggnaden ser vi teglet, skärmtaket med kopparplåt, dörrarna och formerna som tydligt visar tidens arkitekturideal. Invändigt har genuina material som Kolmårdsmarmor samt trä utan färgstrykning valts. Förbindelsebyggnaden förbinder den gamla skolan och mellanstadieskolan. Mot gårdsplan är fasaden spritputsad och vitmålad. Kring de tre kvadratiska fönstren löper en vitmålad murad utkragande tegelomfattning. Taket är flackt. [20]
21 Dagens ingång är orienterad mot Kalmarvägen. Fasaden är spritputsad och vitmålad. Sockeln är i granit liksom trappan. De två kvadratiska vita fönstren omfattas av utkragande omfattningar i gult tegel. Även dörren omfattas av en likadan tegelram. Dörren i ädelträ med tidstypiska draghandtag har glas upptill i dörrbladen och nertill omålad karosseripanel. Ingången skyddas av ett smäckert skärmtak. Undersidan är i vitmålad armerad betong formad i långa ränder. Takfoten är klädd med kopparplåt. [21]
22 Beskrivning interiör Torsås gamla skola Byggnaden är i två plan med källare och vind. Den har ett centralt placerat trapphus som leder till övre plan och till källaren samt en andra trappa mot förbindelsebyggnaden. Källare Man når källaren från det centrala trapphuset. Trappan är i grå kalksten. Golvet, väggarna och taket är gjutna och målade. Rummen används främst som förråd och verkstad för vaktmästaren. Även förbindelsegången har ett källarplan. Golv, väggar (formgjutna), trappa och tak är i gjuten betong. Bottenplan Trappa, vy från förbindelsebyggnaden. Bottenplanet når man både genom förbindelsebyggnaden, från gårdsplan samt från gavel som vetter mot kyrkan. Trappan från förbindelsebyggnaden är i Kolmårdsmarmor, här finns en monohiss. [22]
23 Mittkorridor i gamla skolan. Exempel på 1983 års renovering. Bottenplanet är indelat i många mindre rum för personalen, förråd samt undervisningslokaler för hemkunskap och klädvård. Golven är klädda med plastmattor, väggarna med ljust målad vävtapet och taken med vitmålade skivor. Taken är sänkta i alla rum förutom i centralförrådet och i hemkunskapssalen. Dörrarna är släta. [23]
24 Plan 2 Bild till vänster: Den centralt placerade trappan i gamla skolan är i grå kalksten med vitt räcke från mitten av 1900-talet. Bild till höger: Fönster i samma trapphus, till höger i bild trätrappa till den övre nivån i trapphallen. Trapphall på plan 2 och trätrappa till den övre nivån. Trapphallen och rummen i frontespiserna ligger på en lägre nivå än rummen mot gavlarna. Till den övre nivån, mot gavlarna leder två trappor i trä klädda med plastmatta och sidostycken i trästavar. [24]
25 Klassrum i hörn, takkupa med fönsterband. I vardera gaveln finns två klassrum samt två mot Allfargatan och mot gården ett datorrum. Här finns även en wc och en städskrubb. Golven är klädda med plastmattor, väggarna med ljust målad vävtapet eller med bröstningspanel och taken med vitmålade skivor. Dörrarna är släta. Väggen som delar gavelrummen möter mot de igensatta rundbågefönstren i gavelspetsarna. [25]
26 Vinden Man når vinden genom en taklucka i hallen på övre plan. Här finns minst en murstock. Vid undersökningstillfället var det inte möjligt att komma upp på vinden. Takstolar av bilade sparrar och snedsträvor, i fonden vitmålat tegel i frontespis. Sågade brädor i svallet. [26]
27 Beskrivning interiör förbindelsebyggnaden Förbindelsebyggnaden är indelad i en hall och en wc och avdelad med ett dörrparti i grå aluminium mot trappan som leder in till den gamla skolbyggnaden. Väggarna är vita och taket är klätt med obehandlad sågad träpanel. Fönstren är vitmålade och under fönstren mot gårdsplan löper en väggfast lång blomlåda klädd med smal ädelträpanel. Golvet är klätt med rektangulära Kolmårdsmarorplattor. Dubbeldörren orienterad mot Kalmarvägen har tidstypiska draghandtag från mitten av 1900-talet på både in- och utsidan. [27]
28 Trappan i mellanstadieskolan är också i marmor samt med likadant räcke från 1950-talet som i det centrala trapphuset i gamla skolan. [28]
29 Kulturhistoriska värden Den gamla skolbyggnaden har förvanskats genom ombyggnationer men har trots detta ett kulturhistoriskt värde som en institutionsbyggnad med lång tradition på orten. Byggnaden utgör till sin exteriör ett exempel på 1880-talets tegelarkitektur vilket förstärker dess värden. Byggnaden är ett exempel på den arkitektur som arkitekt Löfmark uppskattade. Hans byggnader är ofta i nyrenässans med särskilt tycke för pilasterarkitektur. Tullbroskolan i Kalmar och Torsås gamla skola påminner till mycket om varandra i det arkitektoniska uttrycket; rött tegel, lisener i hörn, mittparti med frontespis, frontespisens form med tre rundbågade fönster, takfot med tandsnitt och rundbågsfris samt fönster med stickbåge. Den gamla skolbyggnaden är till sin exteriör förvanskad främst på grund av den vitmenade fasaden, takkuporna och utbytta fönster. Den ursprungliga fönsterplaceringen är dock bevarad men på gavelfasaderna har nya fönster tagits upp och några har satts igen beskrev Länsarkitektkontoret i Kalmar att längs långa sträckor av takfoten hade läckor uppstått och ornamenteringar och listverk i fasaderna och frontonerna (frontespiserna) var mycket frostskadade. Frostskadorna ansågs så omfattande att det inte skulle lönas att återställa dem. Det är möjligt att man därför valde att måla byggnaden. I fasaden kan man dock tack vare att dessa element fortfarande är bevarade utläsa något av det arkitektoniska uttrycket. Byggnadens interiör är betydligt mer förvanskad. Hela interiören präglas av 1980-talets renovering. Här har planen indelats i många små rum och man har tappat kvalitetskänslan och användandet av genuina material. Trots att inte ursprungsritningar gått att finna kan man ur beskrivningar delvis förstå den tidiga interiöra uppbyggnaden. [29]
30 Bottenplanet var uppdelat i fyra salar och trapphus. Idag är bottenplanet indelat i många små rum och en mittkorridor samt två trappor. De längsgående innerväggarna torde stå kvar på ursprunglig plats men nya öppningar är gjorda till rum och korridor. Den centralt placerade vinkeltrappan verkar ha ersatt en tidigare trappa i trä. Det är inte känt om trapphuset ligger på ursprunglig plats. Entrén bör ha varit placerad mot Allfargatan, då torde trappan ha funnits rakt fram, alltså på samma plats som idag. Trappan i kalksten med vitt räcke hör samman med om- och tillbyggnaden i början av 1950-talet. Det vita räcket med överliggare i trä visar material i god kvalitet från en av skolans tidigare renoveringar. Även trappan som leder ner till förbindelsegången håller hög materialkvalitet. Övervåningens planlösning är idag överskådlig, den ursprungliga planlösningen med lärarinnebostad är okänd. Under tidens gång har planet nyttjats till undervisning liksom idag och ett rum har även varit bibliotek. Förbindelsebyggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde tack vare den tidstypiska arkitekturen och detaljerna samt material av hög klass. Förbindelsebyggnadens form, skärmtak, detaljer och material är tidstypiska uttryck för arkitekturen vid mitten av talet. Det invändiga högklassiga materialet i golvet och trappan samt den väl utformade dörren och blomlådan talar för tidens omsorg om detaljer. Interiören är förändrad genom ett dörrparti i aluminium som delar rummet. Även trapphuset i mellanstadiet är utformat med högklassiga material. Form, volym och det gula teglet är typiska för talets skolor. [30]
31 Antikvariska rekommendationer Kalmar läns museum ser inga hinder till att den gamla skolan renoveras och varsamt byggs om till delvis ny funktion, bibliotek. Ej heller att förbindelsebyggnaden anpassas för ökad tillgänglighet till byggnaderna. Förändringar i den arkitektoniskt värdefulla förbindelsebyggnaden bör utföras ytterst varsamt. Byggnaden bör bevaras så intakt som möjligt. Vid ändringar rekommenderas att man håller en hög kvalitetsnivå på material och utformning eftersom både den gamla skolan och mellanstadieskolan ursprungligen byggdes med hög ambitionsnivå både vad gäller material och utformning. Önskvärt är att befintliga högklassiga material återanvänds i möjligaste mån. Listverk och omfattningar i fasad bör behandlas varsamt. För att höja det arkitektoniska uttrycket kan tegelfasaden på gamla skolan med fördel återställas till synligt rött tegel. Av tekniska skäl kan detta vara omöjligt. Fönsterplaceringen är viktig för den exteriöra symmetrin samt för den interiöra upplevelsen av rummet och bör därför bevaras. Blindfönstren kan med fördel öppnas upp. Även i den centrala trappan i den gamla skolan går 1950-talets höga material och känslan för detaljer igen och därför har denna del ett värde. Det hade varit önskvärt att trappan kunde bevaras på nuvarande plats eller återanvändas. Förbindelsebyggnaden har ett tydligt arkitektoniskt uttryck och har i sin helhet en mycket hög kvalitet i detaljer och material. Exempel på detta är skärmtaket, golvet, dörren och blomlådan. [31]
32 Källförteckning Arkiv Kalmar läns museum Barometern KLM arkiv Småland-Torsås sn. Barometern KLM arkiv Småland-Torsås sn Flygfotosamlingen 2000, Torsås sn Torskolan arkiv Torsås skoldistrikt. Utlåtande rörande om- och tillbyggnad av folkskolan. 1 juni 1946 Länsarkitektkontoret i Kalmar län. 16 maj 1946, 1 juni 1946, 24 augusti Odaterade ritningar (1920-tal) Om- och tillbyggnadsritningar Folkskola i Torsås, 1947 Torsås bostads AB & Torsås Fastighets AB arkiv Ritningar, Folkskola i Torsås ombyggnad Internet [32]
33 Tryckta källor och litteratur Bondeson, Gustaf (1946). Bygd och bank: Torsås sparbanks femtioårsskrift Göteborg: Dahlgren, Ture (1942). Från skolcissan till magistern: några data ur Torsås sockens skolhistoria med anledning av folkskolans 100-årsjubileum. Torsås: [Förf.] Eriksson Nilsson, Birgitta (1990). Kulturminnesvårdsprogram för Torsås kommun [Torsås]: [Kulturnämnden] Erixon, Sigurd & Ericson, Olof (red.) (1958). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, D. 3, Arby, Dörby... socknar. Uddevalla: Hermes Hall, Thomas & Dunér, Katarina (red.) (1995). Svenska hus: landsbygdens arkitektur:från bondesamhälle till industrialism. Stockholm: Carlsson i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Sveriges radio Kristenson, Hjördis (2005). Skolhuset: idé och form. Lund: Signum [33]
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merFLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Läs merÖrserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.
Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha
Läs merAlnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun
Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK
Läs merFREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI
fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merBYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd
BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13 Glädjen 15, Lund Antikvarisk medverkan 2012 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2012 Carita Eskeröd Glädjen 15, Kyrkogatan 23, Lund Rapport efter antikvarisk medverkan vid restaurering
Läs merÄgersgöls skola. Antikvarisk medverkan i samband med renovering och ommålning av fönster. Hults socken i Eksjö kommun i Jönköpings län
Ägersgöls skola Antikvarisk medverkan i samband med renovering och ommålning av fönster. Hults socken i Eksjö kommun i Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:64 Margaretha Engstedt
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merDOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD
Byggnadsdokumentation Hamnmästarbostället DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation
Läs merUtdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833.
Göberga gård Antikvarisk medverkan i samband med partiell omläggning av gaveltak på mangårdsbyggnaden. Linderås socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:40
Läs merKyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift
Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig
Läs merDokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad
Kulturhistorisk utredning Dokumentation av interiörer i Alléhuset, fd lantarbetarbostad Alléhuset inom byggnadsminnet Örbyhus slott Örbyhus 1:7 Vendels socken Tierps kommun Dnr UM Km 343/2008 Agnetha Pettersson
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merKyrhults kyrka ommålning av bänkinredning
2014:13 Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning Slutrapport, antikvarisk medverkan Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2014:13 Rapportnamn:, Slutrapport, antikvarisk medverkan
Läs merDOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD
Byggnadsdokumentation Stinshuset DOKUMENTATION INFÖR FLYTTNING AV BYGGNAD Hamnen 21:147 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation
Läs merERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO
fastighet: ERIK 1. adress: Harpegatan 23 - Stallgatan 18. ålder: 1700-1750. ( Enligt brandbrev från ca 1800, då var huset restaurerat.) Tillbyggt norrut 1914. arkitekt / byggm: ½, mansardvåning åt gård.
Läs merGöta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002
Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders
Läs merAntikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning
PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) Adress: Styckmästargatan 10 Stadsdel: Slakthusområdet,
Läs merVILLA SKANSEN LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL. Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BYGGNADSANTIKVARISK KONTROLL VILLA SKANSEN Skansen 2 Kalmar stads församling Kalmar kommun Småland Meddelande 2008:09 VILLA SKANSEN Meddelande 2008:09 ISSN 0348-8748
Läs merNorr Hårsbäcks missionshus
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merFärgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn
Färgundersökning Väntsalen i Virserums jvstn Virserums sn, Hultsfreds kommun, Småland Richard Edlund Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter maj 2006 KALMAR LÄNS MUSEUM Färgundersökning av väntsalen
Läs merC U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Utvändig ommålning av C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2005:28
Läs merSankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN
Antikvarisk rapport Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Malmö Museer Box
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merVIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK
VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Vikmanshyttans historia går tillbaka till 1500-talets slut då de tre första hammarsmedjorna
Läs merK = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.
fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart
Läs merBjörskogs kyrka. Renovering av fönster 2009. Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:35 Björskogs kyrka Renovering av fönster 2009 Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Helén Sjökvist Björskogs
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merLångvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén
Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar
Läs merUtvändig renovering av Valdemarsviks kyrka
Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merJOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.
fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:
Läs merK = 1(gata) 4(gård), M = 1. Gatufasaden är mycket elegant, gårdsfasaden tråkig.
fastighet: FRIGGA 4, hus A. adress: Hamngatan 6. ålder: 1862. Ombyggt 1911, 1928, 1942, 1947. arkitekt / byggm: Ewe & Melin (1911), Karl Eriksson (1928), Frans Evers (1942), Thorsten Roos (1947). användning:
Läs merReparation av tak Valla tingshus 2014
Reparation av tak Valla tingshus 2014 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2014-11-05 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden
Läs merJonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun
Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Jonsereds skorsten Jonsered 1:12 Partilie socken, Partillekommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:39 Katarina Andersson Rapport Bohusläns museum 2005:39
Läs merTemautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28
Medelpads Räddningstjänstförbund Temautredning om byggnadstekniskt brandskydd Sundsvall 2012 01 28 Av Lars-Göran Nyhlén Olycksutredare Postadress Besöksadress Telefon Från och med årsskiftet 2012 skall
Läs merSwärdska huset, Kopparberg
Swärdska huset, Kopparberg Restaurering av veranda, 2004 Köpmannen 1, Ljusnarsbergs sn och kn, Västmanland Kulturmiljövård Linda Gustafsson 2006 Antikvarisk rapport Beskrivning Byggnaden i fråga är belägen
Läs merFogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73
Fogelstad, Katrineholms kommun 73 trädgårdsmästeriet sett från herrgårdens gårdsplan i nordväst. lngst bort skymtar trädgårdsvillan, i mitten ett ensidigt växthus och närmast i bild den gamla elevbostaden.
Läs merPlanbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
Läs merbyggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården
byggnadsvård Toresunds kyrka Toresunds kyrka 1:1, Toresunds socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården Dag Forssblad
Läs merVästra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.
Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer
Läs merBO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift
BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra
Läs merFridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län
Fridhems kapell Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll: Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Linköpings
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merKungsgården 3. Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan. Antikvarisk medverkan. Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B23 Kungsgården 3 Inredning av vindsvåning i gatuhuset vid Rådhusgatan Antikvarisk medverkan Kungsgården 3 Arboga stadsförsamling Västmanlands län Fredrik
Läs merRåsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Läs merKåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se
Läs merUrsvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Läs merNorrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk
Läs merByggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun
1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje
Läs merVilla Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
Läs merDokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009
Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:14 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Byggnadshistoria... 5 Kort beskrivning av byggnadsdelar och material...
Läs merKyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka
Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport
Läs merINSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN
Antikvarisk medverkan Malmö Opera INSTALLATION AV HÖGTALARANLÄGGNING I ÖVRE FOAJÉN Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2015:008 Helena Rosengren Malmö Museer
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merMALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN
RAPPORT 2014:206 ANTIKVARISK MEDVERKAN MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN Malmen Hus 19 Innehåll Bakgrund...............................................................4
Läs merK = 1, M = 2. Ett välbevarat hus, som har kvar sin ursprungliga karaktär av skola.
fastighet: MARIA 3, hus A. adress: Lilla Norregatan 22. ålder: Mitten av 1800-talet. Ombyggt 1928, 1968, 1975. arkitekt / byggm: P. Sterner (1975). användning: Bostad, byggt som skola. antal våningar:
Läs merLindöskolan i Kalmar
Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar
Läs merBO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift
BO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift UTVÄNDIGA RENGÖRINGS- och MÅLNINGSARBETEN 2008 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult Bo kyrka efter arbetet Estrid Esbjörnson,
Läs merKärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kärda kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:62 Anders Franzén Kärda kyrka
Läs merTomtabackens luftbevakningstorn
Antikvarisk medverkan Tomtabackens luftbevakningstorn Restaurering Malmbäcks socken i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2011:36 Anders Franzén Antikvarisk medverkan
Läs merKulturreservatet Bråfors bergsmansby
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:62 Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Åtgärder 2014 Antikvarisk Rapport Bråfors 1:3-2:3, 1:8, 5:1 och 1:7, Glimbo 1:3 och 1:5 Norberg socken Norbergs kommun Västmanland
Läs merK =1, M =1. De två, tyvärr nödvändiga, brandtrapporna skämmer huset.
fastighet: KEMNER 1, hus A. adress: Tobaksgatan 13. ålder: 1883. Ombyggt 1896, 1923, 1945, 1950, 1967. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1923), Rune Welin (1945, 1950 och 1967). användning: Skola. antal
Läs merPlanbeskrivning 2015-12-14. Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3. Dnr 2015.224 211 Antagandehandling
Handläggare: Emil Hjalmarsson, tfn 0322-616367 Dnr 2015.224 211 Antagandehandling Foto med bredd:höjd-förhållande1 Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Prästgårdsvägen 3 Planbeskrivning 2015-12-14 1 1.
Läs merKristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén
Läs merTunaskolan. Dokumentation inför ombyggnation till bostäder. Dokumentation. Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län.
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B2 Tunaskolan Dokumentation inför ombyggnation till bostäder Dokumentation Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län Ia Manbo Tunaskolan
Läs merStationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset
Läs merK = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer.
fastighet: GÖKEN 7, hus A (f.d. Göken 8). adress: Regementsgatan 19, Mariagatan 15. ålder: 1896 (S. delen), 1905 (N. delen). Ombyggt 1905, 1921, 1937, 1978. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Henrik Nilsson
Läs merbyggnadsvård Solviks skola Antikvarisk medverkan Reparation av tak 2004 Solvik 1:2, Gåsinge-Dillnäs socken, Gnesta kommun, Södermanlands län
byggnadsvård Solviks skola Solvik 1:2, Gåsinge-Dillnäs socken, Gnesta kommun, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Reparation av tak 2004 Eva Wockatz och Hugo Larsson Solviks skola Solvik 1:2, Gåsinge-Dillnäs
Läs merFörslag till planbestämmelser för
Förslag till planbestämmelser för kulturvärden Inför detaljplan för kvarteret Humlan, Laholms stad och kommun Emma Johansson och Britt-Marie Lennartsson 1 OMSLAGSBILD Del av kvarteret Humlan från Humlegången
Läs merFäringsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Läs merVarvschefsbostället Blå festsalen
Varvschefsbostället Blå festsalen Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:30 Agneta Ericsson Innehåll Historik... 2 Beskrivning... 2 Blå Festsalen... 3 Upprustning...
Läs merOfficershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:23 Officershuset i Västerås - Förslag till hänsynstagande till kulturvärden vid ombyggnad Antikvarisk förstudie Kvarteret Lothar 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland
Läs merLilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:18 Lilla Hultet Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Läs merPå gården finns ett uthus, av en sort som är mycket typisk för Råå.
Handläggare Karin Gustavsson Telefon 042-104509 karin.gustavsson@helsingborg.se Datum 15 juni 2005 Stadsbyggnadskontoret Ang ansökan om rivning och nybyggnad inom fastigheten Lysbojen 10, Råå, Dnr 261/05
Läs merSkirö kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av trappa. Skirö socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Skirö kyrka Antikvarisk medverkan i samband med omläggning av trappa Skirö socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:11 Britt-Marie Börjesgård
Läs merTvå kupor mot söder med sadeltak av plåt och dekorativ knopp, klädda med brun plåt. K = 4, M = 3. Små nätta kupor, men fasaden i övrigt är förvanskad.
fastighet: THOR 4. adress: Böckaregatan 7. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1895, 1908, 1910, 1923, 1956. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1923), Sven-Göran Johansson (1956). användning: Troligen förråd, kontor.
Läs mer2006:11. Jordberga kostall. Antikvarisk kontroll, 2004. Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
2006:11 Jordberga kostall Antikvarisk kontroll, 2004 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:11 Jordberga gods - exteriör restaurering av kostallet Antikvarisk kontroll,
Läs merNorrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering
Läs merMagasinsbyggnad i Gocksta
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:34 Magasinsbyggnad i Gocksta Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Gocksta 2:2 Skultuna socken Västmanland Helén
Läs merFrinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift
Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin
Läs mer1281K-P68. Detaljplan för Döbeln 1-3 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 23/2011a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING
PÄ 23/2011a Detaljplan för Döbeln 1-3 i Lund, Lunds kommun (Skomakaregatan) Upprättad 2012-11-09 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING 1 (13) Detaljplan
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merDanvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad
Danvikens hospital, Sicklaön 37:2 F d Danviks hospitals huvudbyggnad Konsekvensbeskrivning ur antikvarisk synvinkel inför ombyggnad 2012-01-23 rev 2012-08-20 rev 2012-10-18, 2012-10-22 Inledning och förutsättningar
Läs merKilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Resarö kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Resarö kapell Vaxholms församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Ytterby 4:175,
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merKulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza
Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs merSvensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER
BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:
Läs merByggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus
Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal
Läs merHammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Hammarbystugan Rapport 2014:15 Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.
Läs merrestaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.
restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs merRIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Läs merKv. Riksdagen i Värpinge. lkf.se/riksdagen
Kv. Riksdagen i Värpinge lkf.se/riksdagen Värpinge Värpinge Lund De nya lägenheterna och radhusen ligger i populära Värpinge med Värpinge By som nära granne. Lägenheterna får en fin utsikt över byn och
Läs merVästerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist
Läs mer