Yttranden över Kommerskollegiums remiss Svenskt bud i GATS-förhandlingarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttranden över Kommerskollegiums remiss Svenskt bud i GATS-förhandlingarna"

Transkript

1 Yttranden över Kommerskollegiums remiss Svenskt bud i GATS-förhandlingarna Innehållsförteckning Sidan 2 Attac 10 DIK Dokumentation Information Kultur (fackförbund) 10 Lärarförbundet 13 Lärarnas Riksförbund 14 SACO 14 TCO 15 KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbets nämnd) 20 SULF (Sveriges Universitetslärareförbund) 21 Kungliga Biblioteket och Svensk Biblioteksförening 23 BiS Bibliotek i Samhälle 25 Telia 26 Svenska Fondhandlareföreningen 27 IT-företagen 29 Svensk Handel 28 Sveriges Förenade Studentkårer 29 ABB 29 SAS 34 Föreningen Svenska Filmproducenter 34 Nordic News Network 36 Svenskt Näringsliv 45 Svenska Konsumenter i Samverkan (SKIS) 47 Birgitta Hambraeus (spontanremiss)

2 GATS betyder General Agreement on Trade in Services Allmänna Tjänstehandelsavtalet och har gällt sedan 1 januari 1995 då Världshandelsorganisationen WTO bildades. Avtalet föreskriver att WTO-medlemmarna ska åstadkomma en ständigt fortsatt liberalisering av tjänstehandeln genom upprepade förhandlingsrundor där medlemmarna gör nya särskilda åtaganden,d v s öppnar nya sektorer och tar bort begränsningar för tjänstehandel. En sådan förhandlingsrunda pågår just nu. Den inleddes år 2000 men tog ny fart efter WTO-mötet i Doha i november I en första etapp har WTOmedlemmarna riktat krav på nya åtaganden mot varandra. Nu är man inne i en andra fas då varje land ska svara på kraven och lägga fram sina erbjudanden. Det är de krav som andra WTO-medlemmar ställt på Sverige som Kommerskollegium begärt in remissyttranden över. Remisshandlingarna kan du hitta på Remisshandlingarna är ofullständiga och vi får inte veta vilka länder som ställer de olika kraven på Sverige. Kommerskollegium sände ut remissen 24 oktober och begärde in yttranden till 13 november. På de följande sidorna kan du läsa det yttrande som Attac lämnat in till Kommerskollegium Yttrande över Kommerskollegiums remiss: Svenskt bud i GATS-förhandlingarna Attac-rörelsen valde på ett tidigt stadium att göra de multilaterala handelsavtalen till en av sina huvudfrågor. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt GATS. Vi menar att avtalet måste ändras i grunden. I stället för ett avtal skrivet för privata tjänsteföretags intressen, som vi anser att det nuvarande GATS är, vill vi se ett avtal som både reellt och formellt utgår från alla människors rätt till basala nyttigheter, fattigdomsbekämpning och en hållbar utveckling. Vi är utomordentligt kritiska mot de pågående förhandlingarna. De åtaganden som diskuteras utgör potentiella hot mot grundläggande värden i vårt samhälle. Sättet att föra förhandlingarna är inte acceptabelt ur demokratisk synvinkel. Vi utvecklar dessa ståndpunkter under tre rubriker: Vår syn på GATS-förhandlingarna Vår syn på GATS-avtalet Vår syn på de aktuella kraven på Sverige

3 Vår syn på GATS-förhandlingarna UD:s och Kommerskollegiums sätt att genomföra den svenska delen av de pågående GATS-förhandlingarna är från demokratisk synpunkt oacceptabelt. Kravrundan Under den inledande kravrundan har Sveriges krav på övriga WTOmedlemmar hållits hemliga. UD har hänvisat till att ett offentliggörande skulle skada förhållandet till andra EU-medlemmar. På så vis har den svenska offentlighetsprincipen i praktiken satts ur spel. Under sammanträdena i UDs referensgrupp för WTO-frågor, där olika organisationer är representerade, har heller inga konkreta och klargörande upplysningar lämnats. Det vi känner till om Sveriges krav på övriga WTOmedlemmar känner vi till genom läckage på Internet. Inte ens riksdagens ledamöter har informerats. GATS-förhandlingarna har inte behandlats i riksdagens EU-nämnd. Naturligtvis är de krav på åtaganden som Sveriges regering riktar mot övriga WTO-medlemmar av intresse och betydelse för Sveriges medborgare. De kan inte reduceras till en näringspolitisk fråga som avhandlas i tyst samförstånd med företagarvärlden. Handelspolitiken bör vara ett konkret uttryck för vår syn på internationell solidaritet och global rättvisa och måste diskuteras öppet. Det ska precis som Globkom-utredningen framhåller och som Attac i sitt remissyttrande över utredningen understrukit råda koherens mellan olika politikområden. Budgivningen Den remissbehandling som UD nu initierat, som en upptakt till Sveriges erbjudanden om nya åtaganden under GATS, är ur demokratisk synvinkel lika otillfredsställande. Urvalet av remissinstanser reflekterar Kommerskollegiums traditionella inriktning på kontakter med näringslivet. En rad organisationer, vilkas intresseområden berörs av de krav på åtaganden som riktas mot Sverige, ingår inte bland remissinstanserna. Som exempel kan nämnas SEKO, Handelsanställdas förbund, Transportarbetareförbundet, Statstjänstemannaförbundet, SKTF, Vårdfacket, SULF och SACO. Inga av organisationerna inom biblioteksvärlden har heller tillskrivits. Några av de nämnda organisationerna har efter vårt påpekande tillställts remissunderlaget. I en del fall har de dock fått det först några arbetsdagar före den utsatta remisstidens utgång. En annan allvarlig brist är att kommuner och landsting, som är ansvariga för åtskilliga av de sektorer som aktualiseras genom kraven på åtaganden, inte ges tillfälle att analysera och kommentera de pågående förhand- 3

4 lingarna. Att Kommunförbundet och Landstingsförbundet utsetts till remissinstanser finner vi otillräckligt. Många av de berörda organisationerna har ännu inte ägnat sig åt GATSfrågan. Bara att förstå avtalet hjälpligt kräver åtskilligt arbete. Därtill kommer arbetet med att undersöka och analysera konsekvenserna av de framlagda kraven. Folkrörelserna har också demokratiska förpliktelser gentemot sina egna medlemmar. Dessa kan inte uppfyllas genom improviserade blixtinsatser. Den korta remisstiden ger hela processen en karaktär av formalitet och skendemokrati. Hela remissförfarandet haltar, eftersom EU:s krav på andra WTOmedlemmar är hemligstämplade. Slutligen är det utsända remissunderlaget ytterst fragmentariskt och avfattat med en kryptisk fackterminologi, ofta dessutom på engelska, varför det är svårt eller rentav omöjligt att avgöra innebörden av kraven. Inte heller får vi veta vilka länder som riktar dessa krav mot oss. Vår syn på GATS-avtalet GATS-avtalet måste ändras i grunden. Den historiska bakgrunden till GATS-avtalet är att tjänstesektorn växer kraftigt i världsekonomin och följaktligen är en potentiell källa till enorma, framtida intäkter och vinster för de transnationella företagen. Problemet sett ur dessa företags synvinkel är att tjänsteekonomin i hög grad har varit statens och kommuners domän. Den är ännu till stor del oåtkomlig för privat, vinstdrivande verksamhet. Storföretagen med stöd av de politiska regimer och partier som aktivt främjar eller i varje fall accepterar företagens ambitioner - bedriver därför sedan länge en bred och intensiv offensiv för att i grunden ändra detta förhållande. Ett resultat av denna offensiv är GATS. Denna historieskrivning har bekräftats genom olika offentliga uttalanden av högt uppsatta, officiella politiska representanter. När GATS, som en följd av Sveriges medlemskap i WTO, utan debatt godkändes av Sveriges Riksdag, var allmänheten, inklusive de allra flesta politiker, helt ovetande om dess innehåll och konsekvenser. I dag tre år efter Seattle 1999 och med en växande rörelse för global demokrati och rättvisa är situationen en annan. Kunskapen om GATS växer och det står allt mera klart för världens folkrörelser, inte minst för den internationella fackföreningsrörelsen, att centrala medborgarintressen är allvarligt hotade genom GATS: 4

5 Åtaganden under GATS som görs av en regering binder framtida regeringar. Det finns i praktiken bara en väg framåt, mera liberalisering, och ingen väg tillbaka. Den nationella demokratin sätts ur spel. Regering och riksdag, landsting och kommuner får sina möjligheter att reglera och balansera de transnationella tjänsteföretagens verksamhet beskurna. Lagar och instruktioner, som ska säkra medborgarnas hälsa, säkerhet och arbetsvillkor och skydda natur och miljö, kan av WTO-systemet definieras som handelshinder. Det offentliga ska garantera medborgarnas rättvisa tillgång till basala nyttigheter som utbildning, sjukvård, omsorg, kultur, rent vatten och goda kommunikationer. Detta åtagande, som FNs medlemsländer bundit sig vid genom olika deklarationer och konventioner, får inte äventyras av att de transnationella serviceföretagen garanteras marknadstillträde och nationell behandling för privata alternativ. I kombination med andra åtgärder budgetnedskärningar, regler för offentlig upphandling inskrivna i multilaterala handelsavtal av samma typ som GATS, EU:s avregleringsdirektiv etc kan GATSåtagandena bädda för en utveckling där den globala marknadens privata aktörer styr tillgången och fördelningen av oumbärliga nyttigheter och äventyrar staternas möjligheter att garantera medborgarnas mänskliga rättigheter. GATS är ett avtal fyllt av oklarheter och motsägelser. På åtskilliga punkter är det omöjligt att tala om den rätta tolkningen. När tolkningstvister uppstår fattas beslut om sanktioner i WTOs interna tvistlösningsorgan av experter på handelsjuridik utan offentlig insyn. De nationella rättssystemen åsidosätts och de demokratiska institutionernas uppgift att balansera företagens och medborgarnas intressen tas på så vis över av WTO. GATS stipulerar att utvärderingar av utvecklingen av handel med tjänster ska ligga till grund för nya förhandlingar inom avtalet. Några omfattande sådana utvärderingar har inte genomförts. De kommande förhandlingarna baserar sig därför på den ideologiska tesen att liberaliseringar i sig själva är bra, inte på dokumenterade erfarenheter. Detta är oacceptabelt. En heltäckande utvärdering av avtalets konsekvenser hittills och framöver måste genomföras. Ekonomiska medel måste frigöras och uppdraget ges till institutioner fristående från WTO. Ovanstående syn på GATS överensstämmer helt med den internationella fackföreningsrörelsens uttalande 7 juni 2002, vilket också stöds av Sveriges huvudorganisationer LO, TCO och SACO och en rad av deras medlemsförbund. Vår slutsats är att GATS-avtalet måste ändras i grunden. Vi kräver att den svenska regeringen ska verka för detta inom EU och WTO. Istället för ett avtal skrivet för privata tjänsteföretags intressen, som vi menar att det nuvarande GATS är, vill vi se ett avtal som både reellt och formellt utgår från alla människors rätt till basala nyttigheter, fattigdomsbekämpning och en 5

6 hållbar utveckling. Detta är också helt i linje med vad FNs Kommitté för mänskliga rättigheter påtalat om GATS: att den primära målsättningen i detta avtal strider mot det överordnade mål som staterna förbundit sig till när det gäller mänskliga rättigheter (i GATS definierade som "allmänna undantag"). 1) Ett kraftfullt svenskt agerande internationellt förutsätter emellertid upplysta och engagerade medborgare. Därför kräver vi också att regeringen tar initiativ och frigör ekonomiska resurser i syfte att stimulera en omfattande offentlig diskussion om GATS. Dessa krav kommer vi också att ställa till riksdagens partier. Vår syn på de aktuella kraven på Sverige De framförda kraven på svenska åtaganden under GATS är på olika sätt potentiella hot mot våra möjligheter att bygga och försvara ett demokratiskt och uthålligt välfärdssamhälle. Ett stort antal av kraven är oacceptabla. De senaste decennierna har grunden för ett hållbart, demokratiskt välfärdsbygge i vårt land allvarligt försvagats. Samma utveckling kan iakttas världen över, i rika såväl som fattiga länder. Attac liksom många andra organisationer runt om i världen har hävdat att GATS utgör ytterligare ett grundskott mot demokrati, rättvisa och hållbar utveckling. När vi läser Kommerskollegiums sammanställning av de krav på åtaganden som riktas mot Sverige i de pågående GATSförhandlingarna bekräftas riktigheten i vår kritik. Vår oro ökar. Privatiseringsprocessen - bakgrund Det som i vardagligt tal kallas privatisering avser en process som omfattar en mångfald av åtgärder och skeenden med en sak gemensamt: de flyttar makt och kontroll från folkstyret, utövad genom riksdag, landsting och kommuner, till den så kallade marknaden och dess dominerande aktörer, det vill säga storföretagens ägare och ledningar. Det handlar om nedskurna offentliga budgetar, bolagisering, offentlig upphandling, utförsäljning av offentlig verksamhet, kundvalssystem typ skolpeng, avregleringar, privata alternativ och inte minst en ideologisk offensiv, så att man också inom den offentliga sektorn tänker och talar i termer av vinster, företagsledning och kunder. Privatisering är, enkelt uttryckt, praktiserad nyliberalism. De multilaterala handelsavtalens roll i sammanhanget är att göra det lättare och mindre riskabelt för de transnationella storföretagen att ta sig över nationsgränserna och överallt i världen utnyttja och expandera de vinstmöjligheter som privatiseringen för med sig. Vad företagen hop- 6

7 pas på, genom GATS och andra avtal, är med UD-representanternas egna ord förutsägbarhet. Man vill göra den enda vägen säker och enkelriktad och gardera sig mot demokratiska överraskningar i form av lagar som ska skydda människor, natur och miljö, samtidigt som medborgarna, och i synnerhet löntagarna, ska lära sig att vara flexibla. De potentiella hoten från de aktuella GATS-kraven I ovan beskrivna perspektiv blir det uppenbart att många av de krav på GATS-åtaganden som nu riktas mot Sverige ytterligare skulle driva på privatiseringsprocessen i vårt land om de accepterades. Den svenska regeringen har vid ett flertal tillfällen försäkrat att offentliga sektorns verksamheter inte kommer ifråga för förhandlingar inom GATS. Men samtidigt heter det i positionspapperet inför Doha-mötet att inga sektorer bör undantas från förhandlingarna och att Samtliga av WTOs medlemsländer bör, i så många tjänstesektorer som möjligt, uppmanas att göra mer långtgående åtaganden för den internationella tjänstehandeln än under Uruguayrundan. Med dessa utgångspunkter lär det vara svårt för svenska förhandlare att kategoriskt undanta sektorer i de kommande förhandlingarna. Det kan inte uteslutas att Sverige, för att få öppningar på andra länders marknader i för Sverige prioriterade exportsektorer, tvingas till eftergifter också inom offentliga sektorer. Det är sant att det redan i dag finns stora möjligheter för utländska företag att ta sig in på vår nationella tjänstemarknad och etablera privata alternativ till den offentliga sektorn. Särskilda åtaganden på den svenska bindningslistan under GATS är emellertid en annan sak: Det skulle i praktiken låsa situationen för all framtid, ge de transnationella företagen en ny rättslig grund för sitt agerande och ge världens serviceindustrier en klarsignal från den svenska regeringen -- att det är full fart framåt för fortsatt privatisering som gäller även om man föredrar att kalla det mera frihandel och fortsatt liberalisering. Man ska ha klart för sig att enklare regler och mer konkurrens kan genomföras även utan bindande åtaganden i GATS, om det från medborgarnas synvinkel bedöms som önskvärt. De potentiella hot mot ett demokratiskt, rättvist och hållbart samhälle som kraven på GATS-åtaganden för med sig är i princip av tre olika slag: Garanterat marknadstillträde och nationell behandling för utländska serviceförtag ökar inslaget av privata alternativ, minskar det politiska utrymmet och förskjuter balansen mellan offentlig sektor och den vinststyrda marknaden till den senares fördel. Hit hör till exempel förhandlingskraven på Sverige - att ge obegränsat marknadstillträde inom sjukvård, socialtjänst och äldrevård - att öppna utbildningssektorn för privata gymnasier och helt ogarderat för universitet 7

8 - att öppna marknaden helt i t ex biblioteks- och hela filmbranschen - att binda sig för fri konkurrens inom järnvägstrafiken och inom post, telekommunikation och energi Lagar och regleringar kan utdömas som handelshindrande och avskaffas, det vill säga de nationella styrmedel som är nödvändiga för den demokratiska samhällsplaneringen, för ekonomins funktion och för myndigheternas möjligheter att ta sitt ansvar och garantera säkerhet och rättigheter för människor och omsorg om miljön. Hit hör till exempel begäran att Sverige ska ta bort - regeln att Finansinspektionen ska övervaka banker och andra finansiella tjänsteleverantörer, - föreskriften om auktorisation för kommersiella vägtransporter, - villkoren att vissa ansvariga personer i en del utländska tjänsteföretag ska vara bosatta i Sverige - kommuners rätt att kontrollera etablering av affärer, behovstesten för anslutning av läkare och tandläkare till social försäkringssystemet, De transnationella företagen kan kräva samma offentliga ekonomiska stöd, i form av skattefinansiering, subventionering etc, som ges inom offentlig sektor eller till annan verksamhet som samhället vill främja, eller kräva att sådana tas bort detta för att förhindra en snedvridande effekt på konkurrensen, som det heter i avtalet, och säkra en konsekvent tillämpning av nationell behandling. Hit hör bland annat ett krav på Sverige - att ta bort sitt förbehåll bland horisontella åtaganden att regionalstöd ska kunna begränsas till företag etablerade i Sverige. Oacceptabla åtaganden Det beslutsunderlag som redovisats offentligt är otillräckligt för att vi ska kunna tillstyrka några bindande åtaganden. Vi tvivlar också på att det finns tillräckliga, icke redovisade fakta och analyser, som motiverar de oåterkalleliga beslut som åtagandena innebär. Självklart bör försiktighetsprincipen råda. Utöver de aspekter som gäller demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling vill vi framhålla att det även ekonomiskt framstår som oförsiktigt att göra åtaganden som inte föregåtts av en mycket noggrann konsekvensanalys. Mot den bakgrund som vi beskrivit ovan står det emellertid redan nu klart att många av de framförda kraven måste avvisas av den svenska regeringen. Det gäller följande sektorer: 1.A.h. Medical and (Gäller att ta bort kraven på behovsdental services test för samverkansavtal) 1.A.i. Veterinary service (Gäller att ta bort kraven på behovs- 8

9 test för samverkansavtal) 1.F.r. Printing, publishing (Gäller krav på bosättning i Sverige) 2.A. Postal services 2.B. Courier services 2.C. Telecommunication services 2.D, a-b Audio-visual services 4.C Retailing trade services (Gäller krav på ekonomiskt behovstest) 4.D Franchising services 4.E Other (Gäller bl a bensinförsäljning) 5.B 5.E Educational services 6.A-B Environmental services (Avser export av avfall till u-länder?) 7.A 7.B Financial services (Avser kraven på Sverige att ta bort reservationer) 8.A och 8.C Health related services Sjukhus, Socialtjänst, Äldrevård 10. A 10.D Recreational, Cultural and Sporting services 11.A 11.G Transport Services (11.G. Drift av transport via rörledningar. Vattendistri bution kan troligen komma att ingå här.) Energy services 15 november 2002 America Vera-Zavala, Stockholm Gemensamma Arbetsgruppen Attac Sverige Cecilia Verdinelli-Peralta Gemensamma Arbetsgruppen Attac Sverige Ewa Söderberg, Växjö Attacs referensgrupp för WTO-frågor Gunilla Andersson, Malmö Attacs referensgrupp för WTO-frågor Johan Rönnblom, Göteborg Gemensamma Arbetsgruppen Attac Sverige Lars-Olof Karlsson, Göteborg Attacs referensgrupp för WTO-frågor Lasse Karlsson, Åkersberga Attacs referensgrupp för WTO-frågor Åsa Wohlin, Stockholm Attacs referensgrupp för WTO-frågor 1) "The legal basis for adopting human rights approaches to trade liberalization is clear. ( ) Further, those areas of human rights law recognized as customary international law take on universal application, which means that trade rules should be interpreted as consistent with those norms and standards whatever the treaty commitments of States in trade matters. ( ) The fundamental nature of these entitlements as rights requires an approach that sets the promotion and protection of human rights as objectives of trade liberalization, not as exceptions. ( ) In this way, a human rights approach examines trade law and policy comprehensively, focusing not only on economic growth, markets or economic development but also on health systems, education, water supply, food security, labour, political processes and so on. " (E/CN.4/Sub.2/2002/9, 25 June 2002, COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, Sub-Commission on the Promotion and Protection of Human Rights: "ECONOMIC, SOCIAL AND CULTURAL RIGHTS. Liberalization of trade in services and human rights" Report of the High Commissioner) 9

10 DIK DIK har givits möjlighet att till Kommerskollegium yttra sig över remissen Svenskt bud i GATS-förhandlingarna. DIK är ett SACO-förbund vars medlemmar utgörs av bland andra arkivarier, bibliotekarier, museimän, kulturförmedlare och informatörer. Det finns inom flera av DIKs medlemsgrupper en betydande osäkerhet kring vilka konsekvenser GATS-överenskommelser kan få för professionernas verksamhet. Det har därför varit naturligt för DIK att kontinuerligt följa och analysera GATS-förhandlingarnas utveckling. Våra analyser och ställningstaganden har i hög grad gjorts inom ramen för vårt internationella samarbete, på europeisk nivå inom EBLIDA (European Bureau of Library, Information and Documentation Associations) och på global nivå inom IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions). Enligt DIKs mening är det av yttersta vikt att försvara arkivens, bibliotekens och museernas roll som oberoende åskådliggörare och förmedlare av information och kunskap i en öppen demokrati samt att beakta dessa institutioners roll för bevarande av den kulturella mångfalden. Eftersom Sverige inom ramen för request/offer-arbetet nu har fått krav från ett antal länder att "göra fulla åtaganden" vad gäller sektor 10 C vill vi därför referera till innehållet i tre "position papers" antagna på internationell nivå: - The IFLA Position on the World Trade Organization (2001), särskilt paragraf 8, - på europeisk nivå, Eblidas positionpaper och på europeisk regionnivå The Brixen declaration speciellt paragraf 18.Allt detta finns på EBLIDAS hemsida Vi har för avsikt att återkomma och närmare kommentera nedanstående sektorer Sector 2CJ: Telecommunication services - online information and database retrieval; Sector 5: Educational services - primary, secondary, higher education, adult and other educational services; Sector 10C: Recreational, Cultural and Sporting Services - Libraries, archives, museums and other cultural services. Lärarförbundet Svenskt bud i GATS-förhandlingarna Vid WTOs ministermöte i Doha i november 2001 startades den nu pågående förhandlingsrundan inom ramen för det Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS). Förhandlingarna avses pågå till den 1 januari I tidsplanen ingår två viktiga datum: den 30 juni 10

11 2002 var sista dag för inlämnande av krav på åtaganden från andra WTO-medlemmar, och senast den 31 mars 2003 ska de initiala buden ha inkommit till WTO. UD har gett Kommerskollegium i uppdrag att ta fram ett förslag till svenskt bud i GATSförhandlingarna. Förslaget kommer att utgöra en grund för den process som kommer att äga rum inom Regeringskansliet för att ta fram Sveriges initiala bud. Krav som berör Sverige har inkommit från sex i-länder och femton utvecklingsländer, utbildningsområdet berörs endast i begränsad omfattning. Det svenska budet ska i tilllämpliga delar samordnas med bud från andra medlemsländer i EU som en del av EUs handelspolitik. Beslut avseende utbildningens innehåll och organisation ligger dock under den nationella suveräniteten. Offentliga tjänster och kravlistorna Tjänster som tillhandahålls i samband med utövande av statliga befogenheter täcks inte av GATS-avtalet. Lärarförbundet anser att artikel c i GATS inte på ett tillfredsställande sätt avgränsar offentliga tjänster. Två rekvisit för offentliga tjänster anges i avtalet: att de varken bedrivs på kommersiell grund eller är konkurrensutsatta. Med stöd av bottom up-ansatsen i avtalet kan dock varje medlemslands regering själv bestämma inom vilken sektor och i vilken utsträckning åtaganden ska göras. Lärarförbundet förutsätter att regeringen betraktar hela utbildningsväsendet oavsett anordnare och driftsform som offentlig verksamhet även om delfinansiering från privata källor förekommer i vissa avseenden. Lärarförbundet anser att Sverige bör medverka till att definitionen av offentliga tjänster ytterligare förtydligas i GATS-förhandlingarna. Leveranssätt 4 Leveranssätt 4 i GATS-avtalet avser närvaro av fysiska personer från ett medlemsland på ett annat medlemslands territorium. Det gäller dock inte personer som söker tillträde till ett annat lands arbetsmarknad eller frågor om medborgarskap, bosättning etc. Åtaganden i leveranssätt 4 har hittills endast gjorts för högutbildad arbetskraft och experter. Åtaganden täcker vanligen förflyttningar inom företag, affärsbesök och kontraktsanställda. Krav har ställts som gäller ömsesidigt erkännande: dels krävs att Sverige arbetar för avtal om ömsesidigt erkännande mellan EU-länder och tredje land, dels krävs att godkännande i ett EU-land ska gälla i alla. Den reglering av ömsesidigt erkännande av examina som idag gäller inom EU och EESområdet innebör för Sveriges del att Högskoleverket ska pröva utländska lärarutbildningar. Europeiska kommissionen har nyligen lagt fram ett nytt direktivförslag, som i detta avseende inte innebär någon förändring. Det finns enligt Lärarförbundets uppfattning ingen anledning för Sverige att i detta sammanhang göra avsteg från denna ordning. 11

12 På utbildningsområdet har därtill krävts att Sverige ska göra åtagande för utländsk leverantör av övriga utbildningstjänster att de ska få komma in på marknaden om inbjuden, eller om anställd, av skola eller annat utbildningsinstitut. Lärarförbundet anser att kravet är oklart utformat, och kan inte tillstyrka åtaganden som innebär avsteg vad gäller innehåll och organisation av det offentliga utbildningsväsendet i Sverige. Krav på sektoriella åtaganden De krav på åtaganden på utbildningsområdet som rör de övriga tre leveranssätten (gränsöverskridande handel, konsumtion utomlands och kommersiell etablering) redovisas av Kommerskollegium i en sammanställning. Krav har ställts på införande av transparanta regler gällande statlig licensierings- och ackrediteringspolicy. Lärarförbundet anser att Sveriges regering utan att göra några specifika åtaganden bör förklara för de berörda WTO-medlemmarna vilka regler som gäller i Sverige på detta område. Det krav som redovisas avseende täckande av Educational Services framstår som oklart till sitt innehåll. Lärarförbundet anser att denna fråga bör utredas innan något åtagande görs inom ramen för GATS-förhandlingarna. Övriga synpunkter Lärarförbundet anser att vikten av fortlöpande samordning mellan utrikes-, närings- och utbildningsdepartementen ytterligare accentueras under GATS-förhandlingarna. Lärarförbundet vill understryka vikten av fortsatt samråd med berörda intressenter under detta skede. Staten har ett yttersta ansvar för att upprätthålla och främja kvaliteten i svensk utbildning. Sverige bör enligt Lärarförbundets uppfattning inte göra något åtagande på utbildningsområdet. Om åtaganden ska göras som påverkar utbildningsområdet bör det klart framgå vilken verksamhet som avses och hur den ska bedrivas med avseende på det svenska regelverket, finansieringen, kvalitetskrav och påverkan i förhållande till utbildningsväsendet. LÄRARFÖRBUNDET Eva-Lis Preisz Förbundsordförande 12

13 Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund (LR) har inbjudits att inkomma med synpunkter på de kravlistor som WTO-medlemmar sänt till Sverige med önskemål om ytterligare liberaliseringar. Inom ramen för GATS-förhandlingarna har man från svenskt håll tidigare sammanställt en s k bindningslista där alla de liberaliseringar i tjänstehandeln som Sverige åtar sig att göra framgår. I den nuvarande bindningslistan finns inga åtaganden inom område 5 Educational Services upptagna. Det innebär att man tidigare gjort bedömningen att utbildningsområdet inte är ett område där den internationella tjänstehandeln förväntas få stor betydelse. I de kravlistor som nu inkommit till Sverige inom ramen för det s k. request/offerarbetet finns vissa krav som avser utbildningsområdet. Bland annat ställs krav på liberaliseringar för privat utbildning på gymnasienivå, inom högskoleområdet samt för vuxenutbildningen. Det svenska utbildningsväsendet skall präglas av en hög kvalitet och utbildningen ska vara likvärdig var den än anordnas i landet. För att säkerställa detta är verksamheterna i huvudsak offentligt finansierade och deras innehåll styrs via lagar, förordningar och andra styrdokument. Tjänster som tillhandahålls i samband med utövande av statliga befogenheter täcks inte av GATS-avtalet. Enligt LRs uppfattning finns det anledning att förtydliga vad detta innebär för utbildningsområdet där verksamheterna har ett statligt uppdrag även om driftsformerna varierar. LR anser dock att Sverige med hänsyn till undantaget kring statliga befogenheter skall fortsätta på den redan inslagna vägen och inte göra några åtaganden inom utbildningsområdet. Mot bakgrund av att stora delar av utbildningen inom det svenska utbildningsväsendet är avgiftsfri torde marknaden för utländska etableringar inom områdena vara begränsad och det finns av den anledningen inte heller någon anledning för Sverige att göra åtaganden inom områdena. LR föreslår därmed att Sverige skall lämna de inkomna kraven på åtaganden inom utbildningsområdet utan åtgärd. Med vänlig hälsning Metta Fjelkner Förbundsordförande Lena Linnerborg 13

14 SACO Remissvar - svensk förhandlingsposition inför GATS-förhandlingarna SACO beklagar att vi nåtts av denna remiss så sent att det i praktiken är omöjligt att ge något mer genomarbetat svar. Vi avstår därför från att kommentera detaljer och begränsar oss till några mer övergripande synpunkter. SACO anser att en ökad internationell öppenhet är av godo. Vi välkomnar en ökad rörlighet över gränserna. Sverige bör därför inom ramen för GATS-förhandlingarna verka för att så många hinder som möjligt tas bort. Vi bör därmed också ha en generös inställning när det gäller de svenska åtagandena. Vad som måste upprätthållas är dock garantier för att kvaliteten på vissa tjänster bibehålls. Det vore inte acceptabelt att ställa lägre krav på kompetens och kunskap, på utländsk personal och verksamheter, än vad vi gör på den inhemska. Däremot välkomnar vi åtgärder som underlättar för utländsk arbetskraft att få sin kompetens och kunskap värderad och godkänd. Det är också viktigt att begränsningar av olika slag inte används för att i realiteten stänga ute kompetent arbetskraft som vill verka i Sverige. När det gäller krav som inte är sektorsspecifika anser SACO att det finns ett betydande utrymme för att gå kravställarna tillmötes. De icke sektorsspecifika kravlistor som finns för leveranssätt fyra inkluderar många förslag som vi har svårt att finna några skäl att inte tillmötesgå. En allmänt mer generös inställning till utifrån kommande arbetskraft är något som SACO länge har förespråkat. När det gäller de många mer sektorsspecifika frågeställningarna har vi i dagsläget inte möjlighet att komma med några synpunkter. Vi vill dock betona att många av de yrkesgrupper som berörs hör till dem som våra medlemsförbund organiserar. Vi förutsätter därför att SACO även i det fortsatta förhandlingsarbetet kommer att beredas möjlighet att lämna synpunkter. SACO vill också betona vikten av att kollektivavtalens ställning på den svenska arbetsmarknaden respekteras, även i samband med ett större inflöde av utländska verksamheter TCO Krav riktade mot Sverige om marknadsöppningar inom ramen för tjänstehandeln, GATS Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på de krav som inkommit när det gäller nya svenska åtaganden i den så kallade bindningslistan. Den korta svarstiden gör att vi inte har haft möjlighet att i detalj sätta oss in i kraven och vi kommer 14

15 därför inte att, i detta skede, lämna några detaljerade synpunkter utan nöjer oss med följande övergripande kommentarer. Kommentarerna föranleds av de krav som har ställts på Sverige när det gäller vård- och hälsotjänster under rubriken 1. Business sector, och när det gäller utbildningar under rubriken 5. Educational services och när det gäller exempelvis bibliotek och muséer rubriken 10. Recreational, Cultural and Sporting services. TCO anser att de sektorer som rör människors välfärd, såsom exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård, är särskilt viktiga att värna om. Även när det gäller kulturella aktiviteter har staten har ett ansvar gentemot medborgaren. I de fall det redan idag är möjligt för utländska företag att etablera sig inom dessa sektorer i Sverige finns det nationella regler som garanterar att tjänsterna håller en viss nivå, tillgänglighet och kvalitet. I den mån den svenska regeringen bestämmer sig för att göra åtaganden inom dessa sektorer, är det av yttersta vikt att de nationella reglerna, som är vår garanti för välfärd, bibehålls. Öppningar som i någon mån rör dessa sektorer bör noga redovisas för remissinstanserna innan förhandlingspositionen fastställs. Ett problem med GATS-avtalet är dess otydliga definition av en offentlig tjänst. Eftersom offentliga tjänster är undantagna från GATS-avtalet, kan den otydliga definitionen vara av stor betydelse då det finns en risk för att många medlemsländers regeringar kan inkludera områden som är viktiga för allmänheten. Vi tror att risken för detta är liten i Sverige, men anser trots detta att den svenska regeringen bör medverka till att definitionen förtydligas. TCO har samordnat sitt svar med Lärarförbundet (som är egen remissinstans) och hänvisar till deras svar när det gäller detaljerade synpunkter beträffande krav på utbildningsområdet. TCO Roger Mörtvik Lena Wirkkala Presentation KLYS KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar sjutton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet. Också när det gäller internationella frågor och frågor som berör EU:s kulturpolitik, agerar KLYS som en paraplyorganisation för sina medlemsorganisationer. 15

16 Tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA (Canadian Conference of the Arts) tog KLYS år 2000 initiativ till bildandet av ett internationellt nätverk av fria kulturorganisationer; INCD - International Network for Cultural Diversity. Dess främsta uppgift är att försvara den kulturella mångfalden, inte minst i samband med internationella frihandelsöverenskommelser (t.ex. inom WTO) samt att i en pågående dialog med kulturministrarnas internationella nätverk INCP - International Network for Cultural Policy - verka för att kulturfrågorna ges ökad betydelse i politiken. KLYS har av Kommerskollegium inbjudits att lämna synpunkter beträffande svenskt bud inom ramen för de nya GATS-förhandlingarna och vill härmed anföra följande. Sammanfattning KLYS anser att ett svenskt bud i GATS inte får innehålla några åtaganden som kan komma att påverka kulturell mångfald och möjligheten att bedriva nationell kulturpolitik. Vi utgår ifrån att Sverige i sitt agerande vidhåller den position som EU antog 1999, som innebär att EU under WTO- och GATS förhandlingarna inte får göra några åtaganden som inverkar på medlems-staternas möjligheter att behålla och utveckla sina möjligheter att utarbeta och genomföra sin kultur- och audiovisuella politik för bibehållande av den kulturella mångfalden. Eftersom kultur kan komma att beröras av GATS-avtalet även om några uttryckliga åtaganden inte görs på kulturområdet vill KLYS understryka nödvändigheten av att ett internationellt juridiskt bindande instrument en s k kulturkonvention tillskapas, som garanterar att den kulturella mångfalden skyddas i frihandelssammanhang. KLYS uppmanar den svenska regeringen att driva på nationellt och internationellt för att en sådan konvention skall komma till stånd så snart som möjligt GATS och den kulturella mångfalden Den liberalisering som eftersträvas i GATS är i första hand en ekonomisk process, men den påverkar i hög grad andra delar av samhällslivet som t ex kulturområdet. GATS är ett mycket vidsträckt avtal, som i princip omfattar alla slags tjänster i samhället. Avtalet listar ett antal huvudområden bl a transport, distribution, utbildning, miljö, hälsa, turism och telekommunikation. Kulturen undantas inte, utan inräknas i den sektor som också omfattar fritid och sport. Kulturfrågorna är dock högst aktuella även inom andra sektorer som t ex kommunikationssektorn, där audiovisuella tjänster och telekommunikationstjänster ingår. Globaliseringen har inneburit ökad tillgänglighet till utländska konstverk och kulturproduktioner, vilket i sig är någonting positivt. Men det ökade utbytet mellan länder har i många fall trängt undan lokal, regional och nationell kultur och genom sin ensidighet monopoliserat marknader. Det tydligaste exemplet på detta är inom film och TVområdet där film och TV-program från den engelsktalande världen dominerar de flesta länders marknader. Som motvikt till detta understödjer regeringar runt om i världen inhemsk kulturproduktion. 16

17 Produktion och spridning av kulturella varor och tjänster har sedan länge varit föremål för olika typer av ekonomiskt stöd. Dessa stödformer har utvecklats inom ramen för nationella kultur-politiska åtgärder. Exempel på svenska kulturpolitiska åtgärder är de offentliga bidragen till scen, musik, bild och ordkonst samt presstödet, filmstödsordningen och den licensfinansierade public service-radio och televisionen. I princip skulle alla dessa åtgärder, i den utsträckning de påverkar och snedvrider tjänstehandeln, kunna falla under GATS-avtalets tillämpningsområde. Det har redan visat sig att GATS gjort det svårare för nationella regeringar att införa nya stödåtgärder och program på kulturområdet. I den nya förhandlingsrundan ser det ut som om ytterligare restriktioner kommer att drabba nationella regeringar när det gäller kulturpolitiska åtgärder som är ägnade att skydda inhemsk kulturell produktion och garantera kulturell mångfald. KLYS ser utvecklingen som mycket allvarlig och menar att den svenska regeringen aktivt måste stå emot påtryckningar inom WTO om liberaliseringar som kan beröra kulturområdet. Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultaten av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster. En utgångspunkt måste vara att den kulturella mångfalden berikar oss alla. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera kulturell mångfald, vare sig på regional, nationell eller internationell nivå. Kulturområdet omfattar ett rikt spektrum av konstnärliga uttryck och verksamheter som bildkonst, dans, teater, bokförlag, tidskrifter, musikproduktion, film, television och digitala medier. I GATS-sammanhang anses det konstnärliga skapandet, t ex en författares, en bildkonstnärs eller en filmregissörs arbete, vara en 'tjänst'. Det fysiska resultatet av det konstnärliga skapandet, t ex en bok, en CD-skiva eller en tavla, kan dock också betraktas som en 'vara' och falla under GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Det finns således stor osäkerhet om hur olika kulturverksamheter och kulturprodukter skall klassificeras i frihandelssammanhang. GATS-avtalets struktur och bestämmelser i förhållande till kulturen En del tjänster är undantagna från GATS tillämpningsområde. Det gäller dock inte ett visst slags tjänster inom en viss sektor, utan 'tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter', om dessa tjänster inte tillhandahålls 'på kommersiella grunder eller i konkurrens med en eller flera tillhandahållare av tjänster'. Det svenska filmavtalet och svensk public service-tv och radio kan således inte anses omfattas av detta undantag. En horisontell regel i GATS-avtalet som i princip gäller alla tjänstesektorer i alla medlemsländer är Mest Gynnad Nations-bestämmelsen (MGN). Bestämmelsen innebär att ingen utländsk tjänsteleverantör ska behandlas mindre gynnsamt än någon annan som tillhandahåller liknande tjänster och syftar bl a till att förhindra att nationella subventioner blir onödigt handelsstörande. Under Uruguay-rundan begärde EU och dess medlemsländer undantag från MGN-bestämmelsen bl a på det audiovisuella området, för att kunna fortsätta bedriva regional och nationell filmpolitik av kulturpolitiska skäl. Men i enlighet med GATS-avtalet skall alla MGN-undantag vara föremål för omförhandlingar 17

18 och i princip får inga MGN-undantag sträcka sig längre än tio år. Det är heller inte säkert att det går att utvidga nuvarande undantag eller att införa nya undantag på kulturområdet i den nya förhandlingsrundan. Detta gör undantag för film och andra kulturyttringar ytterst osäkra i GATS-sammanhang. GATS-avtalets 'bottom up'-struktur innebär förvisso att avtalet bara gäller de sektorer som enskilda regeringar uttryckligen åtagit sig, men eftersom avsikten med avtalet är att nya områden och inskrivna undantag skall vara föremål för upprepade förhandlingar syftande till en konstant ökande avreglering finns det ett tryck att öppna fler och fler sektorer för frihandel, inklusive kulturområdet och den audiovisuella sektorn. Med en bred förhandlingsrunda som den i GATS, finns det risk att medlemsländerna i elfte timmen offrar hänsynen till kulturell mångfald mot att t ex få behålla jordbruksstöd m m. Dessutom ligger förhandlingsresultatet normalt i händerna på handelspolitiker och utanför kulturpolitikernas kontroll. För Sveriges och EU:s del finns ett ministerrådsbeslut från 1999 som innebär att EU under WTO- och GATS förhandlingarna inte får göra några åtaganden som inverkar på medlemsstaternas möjligheter att behålla och utveckla sina möjligheter att utarbeta och genomföra sin kulturpolitik och audiovisuella politik för bibehållande av den kulturella mångfalden. Viviane Reding, EU:s kulturkommissionär, uttalade i november förra året att kultursektorn inte kommer att beröras i de nya GATS-förhandlingarna. Riktigt så enkelt är det dock inte, eftersom effekterna av GATS på kulturområdet bl a är beroende av hur man kommer att definiera olika tjänster inom GATS. USA ifrågasätter t ex om nya tjänster på nätet ska räknas som audiovisuella tjänster. De anser att dessa nya tjänster istället borde falla under tjänstsektorn e-handel, som knappast lär behandlas som kultur i WTO-sammanhang. Ett av problemen med GATS är att det saknar tydliga definitioner på en hel del områden. Det skall nämnas att många WTO-länder redan har gjort åtaganden på kulturområdet. Teoretiskt finns möjlighet för dessa länder att ändra i bindningslistorna, men det är mycket besvärligt och förenat med stora ekonomiska risktaganden. Ett åtagande på kulturområdet ligger därför i praktiken fast. Request/offer-processen Den 30 juni i år skulle alla medlemsländer lämna in sina 'initial requests', d v s krav eller önskemål på andra länders avregleringar, till WTO. Dessa requests visar tydligt att många länder, inklusive Sverige och EU, avser att förhandla om kulturrelaterade tjänster inom ramen för GATS. Av Kommerskollegiums sammanställning över krav riktade till Sverige framgår att flera omfattande krav på åtaganden framförts vad gäller audiovisuella tjänster och andra kulturtjänster. USA har uttryckt att de önskar kraftigt ökade åtaganden från bl a de europeiska länderna på det audiovisuella området. De har exempelvis riktat krav mot Norge om att Norge skall överge vissa nationella stödsystem till norsk film. Brasilien och Schweiz har lämnat liknande krav på det audiovisuella området. Krav i denna riktning kan äventyra bl a filmstöds-ordningen i det svenska filmavtalet och svensk public service. 18

19 Beträffande tjänster som klassificeras som underhållningstjänster har krav ställts gentemot Sverige om att underlätta marknadstillträde genom att förbjuda diskriminering av utländska leverantörer. Krav om att ta bort reservationen residency requirements for publisher and owner of publishing or printing company för nyhetstjänster (vilket exempelvis berör tidningsutgivare) i Sverige har också inkommit. Även i EU:s requests gentemot bl a Kanada och USA återfinns ett antal åtaganden på kultur-området. Från Kanada önskar EU avskaffande av restriktioner eller begränsningar av utländskt ägande av kulturföretag, t ex filmdistributionsföretag. Bland de tjänsteområden som EU vill öppna för liberaliseringar hör flera som berör medieområdet, t ex telekommunikation och distribution. Det senare tycks innebära att distribution av skivor och böcker m m ska öppnas för utländsk konkurrens. Vad gäller de liberaliseringskrav som inkommit beträffande leveranssätt 4 om tillfällig person-rörlighet, befarar KLYS en dumpning av marknaden för musiker och andra kulturarbetare, vars arbetsmarknad i stor utsträckning utgörs av tillfälliga anställningar och uppdrag. Enligt Kommerskollegium är den svenska regeringens position vad gäller audiovisuella tjänster att man inte vill hindra diskussioner på området. Man vill vara konstruktiv, samtidigt som kultur-politisk handlingsfrihet sägs kunna säkras genom åtaganden som kompletteras med undantag. Det finns således starka intressen även i Sverige att föra upp kultur- och filmrelaterade frågor på förhandlingsbordet. KLYS avråder kraftigt den svenska regeringen från att i det svenska budet ta in åtaganden som berör kulturell mångfald och möjligheten för den svenska regeringen att fortsätta att bedriva nationell kulturpolitik. Vi uppmanar samtidigt regeringen att inte ge efter för några krav riktade gentemot Sverige som skulle kunna påverka kulturområdet. Hur garantera att kulturell mångfald skyddas i GATS och andra frihandelssammanhang? Mot bakgrund av det ovan anförda torde det vara uppenbart att den kulturella dimensionen måste tillvaratas bättre i frinhandelssammanhang. KLYS anser att på samma sätt som man i WTO erkänner behovet av att hänsyn tas till viktiga hälso- och miljöaspekter vid förhandlingarna måste en grundläggande målsättning införas i grunddokumenten för WTO-avtalen, bl a i GATS-avtalet, som slår vakt om den kulturella mångfalden. Bibehållande och stödjande av kulturell mångfald är av grundläggande betydelse för en fortsatt ekonomisk och social utveckling. Enligt KLYS uppfattning skulle den kulturella mångfalden i WTO och andra frihandelssammanhang kunna garanteras genom att ett juridiskt bindande dokument tillskapas som måste tillämpas vid internationella förhandlingar om handelsliberaliseringar på olika områden. INCD har nyligen tagit fram ett förslag till ett sådant juridiskt bindande dokument, en s k kulturkonvention, som ska främja och skydda kulturen på regional, nationell och global nivå. Förslaget håller nu på att förankras i INCDs medlemsorganisa- 19

20 tioner samt i nätverket INCP - International Network for Cultural Policy - som utgörs av kulturministrar från hela världen. Innehållet i konventionen diskuterades vid INCDs möte den oktober i anslutning till kulturministrarnas möte den oktober i Kapstaden i Sydafrika. Se bilaga. Den svenska kulturministern är mycket engagerad i kulturministrarnas nätverk och har utryckt sig i positiva ordalag till en kulturkonvention. Det är önskvärt att den svenska regeringen intensifierar samarbetet internt mellan departementen i frågan om bevarandet av den kulturella mångfalden i frihandelssammanhang. En bättre dialog mellan kulturministern och handelsministern för att uppnå samsyn i denna fråga efterlyses sålunda av KLYS. Vi anser också att det i den svenska delegation som förhandlar om GATS-avtalet bör ingå representanter från Kulturdepartementet. Avslutningsvis vill KLYS poängtera att det är viktigt att intressenterna på kulturområdet även fortsättningsvis involveras i arbetet med den offer/bud-process som inletts i Sverige och inom EU. För KLYS Ulrica Källén förbundssekreterare SULF I anslutning till remissen Svenskt bud i GATS-förhandlingarna önskar Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) inkomma med följande synpunkter. Enligt förbundet bör högre utbildning vara fritt tillgänglig, en fri nyttighet, för alla som har erforderliga förkunskaper. Synen på högre utbildning som en handelsvara avvisar förbundet därför. Utbildning är av stor betydelse för såväl individuell som social och nationell utveckling. Riksdag och regering måste ha möjlighet att utforma utbildningarna i linje med det allmänna intresset, utan att inskränkningar görs till följd av världshandelns liberalisering. Även om ingen politisk, ekonomisk och juridisk analys ännu har gjorts av de svenska förutsättningarna befarar vi -- på grundval av de slutsatser som efter sådana undersökningar har dragits i Kanada, Storbritannien och Tyskland -- att akademiska värderingar och prioriteringar tvingas stå tillbaka till förmån för marknadens bedömningar. Det är orimligt omgats i framtiden ska kunna avgöra om standard, kvalifikations- och behörighetskrav, examensfordringar, kvalitetetsnormer och procedurer inom utbildningen utgör handelshinder eller inte. De nationella regeringarna måste behålla sin rätt att bestämma om tillhandahållande av utbildning, innehåll, kvalifikationskrav, tilldelande av universitetsstatus osv. 20

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna GATS betyder General Agreement on Trade in Services Allmänna Tjänstehandelsavtalet och har gällt sedan 1 januari 1995 då Världshandelsorganisationen WTO bildades. Avtalet föreskriver att WTO-medlemmarna

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna slutlig version 1

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna slutlig version 1 YTTRANDE Dnr 115-2446-2002 För kännedom Lars-Olof Lindgren, UD Chefen UD-IH Claes Hammar, UD-IH Louise Bergholm, UD-IH Emma Nilsson, UD-IH Sara Bratberg, UD-EIM Cecilia Julin, amb. Washington Marie-Claire

Läs mer

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar

EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Stockholm den 2 augusti 2013 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Presentation KLYS

Läs mer

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna - summering av inkomna remissvar

Svenskt bud i GATS-förhandlingarna - summering av inkomna remissvar Bilaga 2 Svenskt bud i GATS-förhandlingarna - summering av inkomna remissvar Denna sammanställning gäller skriftligen inkomna kommentarer. Under remisstiden har många intressenter muntligen framfört kommentarer.

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Kritiken av GATS - avtalet för tjänstehandel inom WTO

Kritiken av GATS - avtalet för tjänstehandel inom WTO Kritiken av GATS - avtalet för tjänstehandel inom WTO Kritiken av GATS har ofta koncentrerats till två artiklar som gäller dels det s k undantaget för offentlig sektor och dels artikeln som sätter villkor

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

GATT. General Agreement on Tariffs and Trade 1947 WTO. World Trade Organization 1995. GATS General Agreement on Trade in Services 1995

GATT. General Agreement on Tariffs and Trade 1947 WTO. World Trade Organization 1995. GATS General Agreement on Trade in Services 1995 ABC om GATS Underlag för anförande av Lasse Karlsson, GATS-gruppen, Attac Stockholm vid GATS-seminariet 6 maj 2002 i ABF-huset, Stockholm. Seminariet arrangerades av Attac, Forum Syd, Lärarförbundet Stockholmsregionen

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final 2011/0103 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas förenta

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Juridiken kring tillgång och användning av medicinsk information: till hjälp eller något som stjälper?

Juridiken kring tillgång och användning av medicinsk information: till hjälp eller något som stjälper? Juridiken kring tillgång och användning av medicinsk information: till hjälp eller något som stjälper? Landstingsjurist Lena Jönsson, privat mail lenajn70@gmail.com, arb. mail lena.c.jonsson@ltdalarna.se,

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services Ett omfattande avtal GATS är en förkortning för General Agreement on Trade in Services, det vill säga Allmänna Tjänstehandelsavtalet.

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning

Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning Promemoria 2014-06-04 U2014/3798/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning 1. Inledning Denna promemoria har

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet

Läs mer

Remissvar om EU-kommissionens förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar

Remissvar om EU-kommissionens förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar 1(5) Svarsdatum Lise Donovan 2014-05-26 +46 (0)8 782 91 98 Lise.donovan@tco.se JUSTITIEDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Remissvar om EU-kommissionens förslag till direktiv om privata enmansbolag med begränsat

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer