Yttranden över Kommerskollegiums remiss Svenskt bud i GATS-förhandlingarna

Transkript

1 Yttranden över Kommerskollegiums remiss Svenskt bud i GATS-förhandlingarna Innehållsförteckning Sidan 2 Attac 10 DIK Dokumentation Information Kultur (fackförbund) 10 Lärarförbundet 13 Lärarnas Riksförbund 14 SACO 14 TCO 15 KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbets nämnd) 20 SULF (Sveriges Universitetslärareförbund) 21 Kungliga Biblioteket och Svensk Biblioteksförening 23 BiS Bibliotek i Samhälle 25 Telia 26 Svenska Fondhandlareföreningen 27 IT-företagen 29 Svensk Handel 28 Sveriges Förenade Studentkårer 29 ABB 29 SAS 34 Föreningen Svenska Filmproducenter 34 Nordic News Network 36 Svenskt Näringsliv 45 Svenska Konsumenter i Samverkan (SKIS) 47 Birgitta Hambraeus (spontanremiss)

2 GATS betyder General Agreement on Trade in Services Allmänna Tjänstehandelsavtalet och har gällt sedan 1 januari 1995 då Världshandelsorganisationen WTO bildades. Avtalet föreskriver att WTO-medlemmarna ska åstadkomma en ständigt fortsatt liberalisering av tjänstehandeln genom upprepade förhandlingsrundor där medlemmarna gör nya särskilda åtaganden,d v s öppnar nya sektorer och tar bort begränsningar för tjänstehandel. En sådan förhandlingsrunda pågår just nu. Den inleddes år 2000 men tog ny fart efter WTO-mötet i Doha i november I en första etapp har WTOmedlemmarna riktat krav på nya åtaganden mot varandra. Nu är man inne i en andra fas då varje land ska svara på kraven och lägga fram sina erbjudanden. Det är de krav som andra WTO-medlemmar ställt på Sverige som Kommerskollegium begärt in remissyttranden över. Remisshandlingarna kan du hitta på Remisshandlingarna är ofullständiga och vi får inte veta vilka länder som ställer de olika kraven på Sverige. Kommerskollegium sände ut remissen 24 oktober och begärde in yttranden till 13 november. På de följande sidorna kan du läsa det yttrande som Attac lämnat in till Kommerskollegium Yttrande över Kommerskollegiums remiss: Svenskt bud i GATS-förhandlingarna Attac-rörelsen valde på ett tidigt stadium att göra de multilaterala handelsavtalen till en av sina huvudfrågor. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt GATS. Vi menar att avtalet måste ändras i grunden. I stället för ett avtal skrivet för privata tjänsteföretags intressen, som vi anser att det nuvarande GATS är, vill vi se ett avtal som både reellt och formellt utgår från alla människors rätt till basala nyttigheter, fattigdomsbekämpning och en hållbar utveckling. Vi är utomordentligt kritiska mot de pågående förhandlingarna. De åtaganden som diskuteras utgör potentiella hot mot grundläggande värden i vårt samhälle. Sättet att föra förhandlingarna är inte acceptabelt ur demokratisk synvinkel. Vi utvecklar dessa ståndpunkter under tre rubriker: Vår syn på GATS-förhandlingarna Vår syn på GATS-avtalet Vår syn på de aktuella kraven på Sverige

3 Vår syn på GATS-förhandlingarna UD:s och Kommerskollegiums sätt att genomföra den svenska delen av de pågående GATS-förhandlingarna är från demokratisk synpunkt oacceptabelt. Kravrundan Under den inledande kravrundan har Sveriges krav på övriga WTOmedlemmar hållits hemliga. UD har hänvisat till att ett offentliggörande skulle skada förhållandet till andra EU-medlemmar. På så vis har den svenska offentlighetsprincipen i praktiken satts ur spel. Under sammanträdena i UDs referensgrupp för WTO-frågor, där olika organisationer är representerade, har heller inga konkreta och klargörande upplysningar lämnats. Det vi känner till om Sveriges krav på övriga WTOmedlemmar känner vi till genom läckage på Internet. Inte ens riksdagens ledamöter har informerats. GATS-förhandlingarna har inte behandlats i riksdagens EU-nämnd. Naturligtvis är de krav på åtaganden som Sveriges regering riktar mot övriga WTO-medlemmar av intresse och betydelse för Sveriges medborgare. De kan inte reduceras till en näringspolitisk fråga som avhandlas i tyst samförstånd med företagarvärlden. Handelspolitiken bör vara ett konkret uttryck för vår syn på internationell solidaritet och global rättvisa och måste diskuteras öppet. Det ska precis som Globkom-utredningen framhåller och som Attac i sitt remissyttrande över utredningen understrukit råda koherens mellan olika politikområden. Budgivningen Den remissbehandling som UD nu initierat, som en upptakt till Sveriges erbjudanden om nya åtaganden under GATS, är ur demokratisk synvinkel lika otillfredsställande. Urvalet av remissinstanser reflekterar Kommerskollegiums traditionella inriktning på kontakter med näringslivet. En rad organisationer, vilkas intresseområden berörs av de krav på åtaganden som riktas mot Sverige, ingår inte bland remissinstanserna. Som exempel kan nämnas SEKO, Handelsanställdas förbund, Transportarbetareförbundet, Statstjänstemannaförbundet, SKTF, Vårdfacket, SULF och SACO. Inga av organisationerna inom biblioteksvärlden har heller tillskrivits. Några av de nämnda organisationerna har efter vårt påpekande tillställts remissunderlaget. I en del fall har de dock fått det först några arbetsdagar före den utsatta remisstidens utgång. En annan allvarlig brist är att kommuner och landsting, som är ansvariga för åtskilliga av de sektorer som aktualiseras genom kraven på åtaganden, inte ges tillfälle att analysera och kommentera de pågående förhand- 3

4 lingarna. Att Kommunförbundet och Landstingsförbundet utsetts till remissinstanser finner vi otillräckligt. Många av de berörda organisationerna har ännu inte ägnat sig åt GATSfrågan. Bara att förstå avtalet hjälpligt kräver åtskilligt arbete. Därtill kommer arbetet med att undersöka och analysera konsekvenserna av de framlagda kraven. Folkrörelserna har också demokratiska förpliktelser gentemot sina egna medlemmar. Dessa kan inte uppfyllas genom improviserade blixtinsatser. Den korta remisstiden ger hela processen en karaktär av formalitet och skendemokrati. Hela remissförfarandet haltar, eftersom EU:s krav på andra WTOmedlemmar är hemligstämplade. Slutligen är det utsända remissunderlaget ytterst fragmentariskt och avfattat med en kryptisk fackterminologi, ofta dessutom på engelska, varför det är svårt eller rentav omöjligt att avgöra innebörden av kraven. Inte heller får vi veta vilka länder som riktar dessa krav mot oss. Vår syn på GATS-avtalet GATS-avtalet måste ändras i grunden. Den historiska bakgrunden till GATS-avtalet är att tjänstesektorn växer kraftigt i världsekonomin och följaktligen är en potentiell källa till enorma, framtida intäkter och vinster för de transnationella företagen. Problemet sett ur dessa företags synvinkel är att tjänsteekonomin i hög grad har varit statens och kommuners domän. Den är ännu till stor del oåtkomlig för privat, vinstdrivande verksamhet. Storföretagen med stöd av de politiska regimer och partier som aktivt främjar eller i varje fall accepterar företagens ambitioner - bedriver därför sedan länge en bred och intensiv offensiv för att i grunden ändra detta förhållande. Ett resultat av denna offensiv är GATS. Denna historieskrivning har bekräftats genom olika offentliga uttalanden av högt uppsatta, officiella politiska representanter. När GATS, som en följd av Sveriges medlemskap i WTO, utan debatt godkändes av Sveriges Riksdag, var allmänheten, inklusive de allra flesta politiker, helt ovetande om dess innehåll och konsekvenser. I dag tre år efter Seattle 1999 och med en växande rörelse för global demokrati och rättvisa är situationen en annan. Kunskapen om GATS växer och det står allt mera klart för världens folkrörelser, inte minst för den internationella fackföreningsrörelsen, att centrala medborgarintressen är allvarligt hotade genom GATS: 4

5 Åtaganden under GATS som görs av en regering binder framtida regeringar. Det finns i praktiken bara en väg framåt, mera liberalisering, och ingen väg tillbaka. Den nationella demokratin sätts ur spel. Regering och riksdag, landsting och kommuner får sina möjligheter att reglera och balansera de transnationella tjänsteföretagens verksamhet beskurna. Lagar och instruktioner, som ska säkra medborgarnas hälsa, säkerhet och arbetsvillkor och skydda natur och miljö, kan av WTO-systemet definieras som handelshinder. Det offentliga ska garantera medborgarnas rättvisa tillgång till basala nyttigheter som utbildning, sjukvård, omsorg, kultur, rent vatten och goda kommunikationer. Detta åtagande, som FNs medlemsländer bundit sig vid genom olika deklarationer och konventioner, får inte äventyras av att de transnationella serviceföretagen garanteras marknadstillträde och nationell behandling för privata alternativ. I kombination med andra åtgärder budgetnedskärningar, regler för offentlig upphandling inskrivna i multilaterala handelsavtal av samma typ som GATS, EU:s avregleringsdirektiv etc kan GATSåtagandena bädda för en utveckling där den globala marknadens privata aktörer styr tillgången och fördelningen av oumbärliga nyttigheter och äventyrar staternas möjligheter att garantera medborgarnas mänskliga rättigheter. GATS är ett avtal fyllt av oklarheter och motsägelser. På åtskilliga punkter är det omöjligt att tala om den rätta tolkningen. När tolkningstvister uppstår fattas beslut om sanktioner i WTOs interna tvistlösningsorgan av experter på handelsjuridik utan offentlig insyn. De nationella rättssystemen åsidosätts och de demokratiska institutionernas uppgift att balansera företagens och medborgarnas intressen tas på så vis över av WTO. GATS stipulerar att utvärderingar av utvecklingen av handel med tjänster ska ligga till grund för nya förhandlingar inom avtalet. Några omfattande sådana utvärderingar har inte genomförts. De kommande förhandlingarna baserar sig därför på den ideologiska tesen att liberaliseringar i sig själva är bra, inte på dokumenterade erfarenheter. Detta är oacceptabelt. En heltäckande utvärdering av avtalets konsekvenser hittills och framöver måste genomföras. Ekonomiska medel måste frigöras och uppdraget ges till institutioner fristående från WTO. Ovanstående syn på GATS överensstämmer helt med den internationella fackföreningsrörelsens uttalande 7 juni 2002, vilket också stöds av Sveriges huvudorganisationer LO, TCO och SACO och en rad av deras medlemsförbund. Vår slutsats är att GATS-avtalet måste ändras i grunden. Vi kräver att den svenska regeringen ska verka för detta inom EU och WTO. Istället för ett avtal skrivet för privata tjänsteföretags intressen, som vi menar att det nuvarande GATS är, vill vi se ett avtal som både reellt och formellt utgår från alla människors rätt till basala nyttigheter, fattigdomsbekämpning och en 5

6 hållbar utveckling. Detta är också helt i linje med vad FNs Kommitté för mänskliga rättigheter påtalat om GATS: att den primära målsättningen i detta avtal strider mot det överordnade mål som staterna förbundit sig till när det gäller mänskliga rättigheter (i GATS definierade som "allmänna undantag"). 1) Ett kraftfullt svenskt agerande internationellt förutsätter emellertid upplysta och engagerade medborgare. Därför kräver vi också att regeringen tar initiativ och frigör ekonomiska resurser i syfte att stimulera en omfattande offentlig diskussion om GATS. Dessa krav kommer vi också att ställa till riksdagens partier. Vår syn på de aktuella kraven på Sverige De framförda kraven på svenska åtaganden under GATS är på olika sätt potentiella hot mot våra möjligheter att bygga och försvara ett demokratiskt och uthålligt välfärdssamhälle. Ett stort antal av kraven är oacceptabla. De senaste decennierna har grunden för ett hållbart, demokratiskt välfärdsbygge i vårt land allvarligt försvagats. Samma utveckling kan iakttas världen över, i rika såväl som fattiga länder. Attac liksom många andra organisationer runt om i världen har hävdat att GATS utgör ytterligare ett grundskott mot demokrati, rättvisa och hållbar utveckling. När vi läser Kommerskollegiums sammanställning av de krav på åtaganden som riktas mot Sverige i de pågående GATSförhandlingarna bekräftas riktigheten i vår kritik. Vår oro ökar. Privatiseringsprocessen - bakgrund Det som i vardagligt tal kallas privatisering avser en process som omfattar en mångfald av åtgärder och skeenden med en sak gemensamt: de flyttar makt och kontroll från folkstyret, utövad genom riksdag, landsting och kommuner, till den så kallade marknaden och dess dominerande aktörer, det vill säga storföretagens ägare och ledningar. Det handlar om nedskurna offentliga budgetar, bolagisering, offentlig upphandling, utförsäljning av offentlig verksamhet, kundvalssystem typ skolpeng, avregleringar, privata alternativ och inte minst en ideologisk offensiv, så att man också inom den offentliga sektorn tänker och talar i termer av vinster, företagsledning och kunder. Privatisering är, enkelt uttryckt, praktiserad nyliberalism. De multilaterala handelsavtalens roll i sammanhanget är att göra det lättare och mindre riskabelt för de transnationella storföretagen att ta sig över nationsgränserna och överallt i världen utnyttja och expandera de vinstmöjligheter som privatiseringen för med sig. Vad företagen hop- 6

7 pas på, genom GATS och andra avtal, är med UD-representanternas egna ord förutsägbarhet. Man vill göra den enda vägen säker och enkelriktad och gardera sig mot demokratiska överraskningar i form av lagar som ska skydda människor, natur och miljö, samtidigt som medborgarna, och i synnerhet löntagarna, ska lära sig att vara flexibla. De potentiella hoten från de aktuella GATS-kraven I ovan beskrivna perspektiv blir det uppenbart att många av de krav på GATS-åtaganden som nu riktas mot Sverige ytterligare skulle driva på privatiseringsprocessen i vårt land om de accepterades. Den svenska regeringen har vid ett flertal tillfällen försäkrat att offentliga sektorns verksamheter inte kommer ifråga för förhandlingar inom GATS. Men samtidigt heter det i positionspapperet inför Doha-mötet att inga sektorer bör undantas från förhandlingarna och att Samtliga av WTOs medlemsländer bör, i så många tjänstesektorer som möjligt, uppmanas att göra mer långtgående åtaganden för den internationella tjänstehandeln än under Uruguayrundan. Med dessa utgångspunkter lär det vara svårt för svenska förhandlare att kategoriskt undanta sektorer i de kommande förhandlingarna. Det kan inte uteslutas att Sverige, för att få öppningar på andra länders marknader i för Sverige prioriterade exportsektorer, tvingas till eftergifter också inom offentliga sektorer. Det är sant att det redan i dag finns stora möjligheter för utländska företag att ta sig in på vår nationella tjänstemarknad och etablera privata alternativ till den offentliga sektorn. Särskilda åtaganden på den svenska bindningslistan under GATS är emellertid en annan sak: Det skulle i praktiken låsa situationen för all framtid, ge de transnationella företagen en ny rättslig grund för sitt agerande och ge världens serviceindustrier en klarsignal från den svenska regeringen -- att det är full fart framåt för fortsatt privatisering som gäller även om man föredrar att kalla det mera frihandel och fortsatt liberalisering. Man ska ha klart för sig att enklare regler och mer konkurrens kan genomföras även utan bindande åtaganden i GATS, om det från medborgarnas synvinkel bedöms som önskvärt. De potentiella hot mot ett demokratiskt, rättvist och hållbart samhälle som kraven på GATS-åtaganden för med sig är i princip av tre olika slag: Garanterat marknadstillträde och nationell behandling för utländska serviceförtag ökar inslaget av privata alternativ, minskar det politiska utrymmet och förskjuter balansen mellan offentlig sektor och den vinststyrda marknaden till den senares fördel. Hit hör till exempel förhandlingskraven på Sverige - att ge obegränsat marknadstillträde inom sjukvård, socialtjänst och äldrevård - att öppna utbildningssektorn för privata gymnasier och helt ogarderat för universitet 7

8 - att öppna marknaden helt i t ex biblioteks- och hela filmbranschen - att binda sig för fri konkurrens inom järnvägstrafiken och inom post, telekommunikation och energi Lagar och regleringar kan utdömas som handelshindrande och avskaffas, det vill säga de nationella styrmedel som är nödvändiga för den demokratiska samhällsplaneringen, för ekonomins funktion och för myndigheternas möjligheter att ta sitt ansvar och garantera säkerhet och rättigheter för människor och omsorg om miljön. Hit hör till exempel begäran att Sverige ska ta bort - regeln att Finansinspektionen ska övervaka banker och andra finansiella tjänsteleverantörer, - föreskriften om auktorisation för kommersiella vägtransporter, - villkoren att vissa ansvariga personer i en del utländska tjänsteföretag ska vara bosatta i Sverige - kommuners rätt att kontrollera etablering av affärer, behovstesten för anslutning av läkare och tandläkare till social försäkringssystemet, De transnationella företagen kan kräva samma offentliga ekonomiska stöd, i form av skattefinansiering, subventionering etc, som ges inom offentlig sektor eller till annan verksamhet som samhället vill främja, eller kräva att sådana tas bort detta för att förhindra en snedvridande effekt på konkurrensen, som det heter i avtalet, och säkra en konsekvent tillämpning av nationell behandling. Hit hör bland annat ett krav på Sverige - att ta bort sitt förbehåll bland horisontella åtaganden att regionalstöd ska kunna begränsas till företag etablerade i Sverige. Oacceptabla åtaganden Det beslutsunderlag som redovisats offentligt är otillräckligt för att vi ska kunna tillstyrka några bindande åtaganden. Vi tvivlar också på att det finns tillräckliga, icke redovisade fakta och analyser, som motiverar de oåterkalleliga beslut som åtagandena innebär. Självklart bör försiktighetsprincipen råda. Utöver de aspekter som gäller demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling vill vi framhålla att det även ekonomiskt framstår som oförsiktigt att göra åtaganden som inte föregåtts av en mycket noggrann konsekvensanalys. Mot den bakgrund som vi beskrivit ovan står det emellertid redan nu klart att många av de framförda kraven måste avvisas av den svenska regeringen. Det gäller följande sektorer: 1.A.h. Medical and (Gäller att ta bort kraven på behovsdental services test för samverkansavtal) 1.A.i. Veterinary service (Gäller att ta bort kraven på behovs- 8

9 test för samverkansavtal) 1.F.r. Printing, publishing (Gäller krav på bosättning i Sverige) 2.A. Postal services 2.B. Courier services 2.C. Telecommunication services 2.D, a-b Audio-visual services 4.C Retailing trade services (Gäller krav på ekonomiskt behovstest) 4.D Franchising services 4.E Other (Gäller bl a bensinförsäljning) 5.B 5.E Educational services 6.A-B Environmental services (Avser export av avfall till u-länder?) 7.A 7.B Financial services (Avser kraven på Sverige att ta bort reservationer) 8.A och 8.C Health related services Sjukhus, Socialtjänst, Äldrevård 10. A 10.D Recreational, Cultural and Sporting services 11.A 11.G Transport Services (11.G. Drift av transport via rörledningar. Vattendistri bution kan troligen komma att ingå här.) Energy services 15 november 2002 America Vera-Zavala, Stockholm Gemensamma Arbetsgruppen Attac Sverige Cecilia Verdinelli-Peralta Gemensamma Arbetsgruppen Attac Sverige Ewa Söderberg, Växjö Attacs referensgrupp för WTO-frågor Gunilla Andersson, Malmö Attacs referensgrupp för WTO-frågor Johan Rönnblom, Göteborg Gemensamma Arbetsgruppen Attac Sverige Lars-Olof Karlsson, Göteborg Attacs referensgrupp för WTO-frågor Lasse Karlsson, Åkersberga Attacs referensgrupp för WTO-frågor Åsa Wohlin, Stockholm Attacs referensgrupp för WTO-frågor 1) "The legal basis for adopting human rights approaches to trade liberalization is clear. ( ) Further, those areas of human rights law recognized as customary international law take on universal application, which means that trade rules should be interpreted as consistent with those norms and standards whatever the treaty commitments of States in trade matters. ( ) The fundamental nature of these entitlements as rights requires an approach that sets the promotion and protection of human rights as objectives of trade liberalization, not as exceptions. ( ) In this way, a human rights approach examines trade law and policy comprehensively, focusing not only on economic growth, markets or economic development but also on health systems, education, water supply, food security, labour, political processes and so on. " (E/CN.4/Sub.2/2002/9, 25 June 2002, COMMISSION ON HUMAN RIGHTS, Sub-Commission on the Promotion and Protection of Human Rights: "ECONOMIC, SOCIAL AND CULTURAL RIGHTS. Liberalization of trade in services and human rights" Report of the High Commissioner) 9

10 DIK DIK har givits möjlighet att till Kommerskollegium yttra sig över remissen Svenskt bud i GATS-förhandlingarna. DIK är ett SACO-förbund vars medlemmar utgörs av bland andra arkivarier, bibliotekarier, museimän, kulturförmedlare och informatörer. Det finns inom flera av DIKs medlemsgrupper en betydande osäkerhet kring vilka konsekvenser GATS-överenskommelser kan få för professionernas verksamhet. Det har därför varit naturligt för DIK att kontinuerligt följa och analysera GATS-förhandlingarnas utveckling. Våra analyser och ställningstaganden har i hög grad gjorts inom ramen för vårt internationella samarbete, på europeisk nivå inom EBLIDA (European Bureau of Library, Information and Documentation Associations) och på global nivå inom IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions). Enligt DIKs mening är det av yttersta vikt att försvara arkivens, bibliotekens och museernas roll som oberoende åskådliggörare och förmedlare av information och kunskap i en öppen demokrati samt att beakta dessa institutioners roll för bevarande av den kulturella mångfalden. Eftersom Sverige inom ramen för request/offer-arbetet nu har fått krav från ett antal länder att "göra fulla åtaganden" vad gäller sektor 10 C vill vi därför referera till innehållet i tre "position papers" antagna på internationell nivå: - The IFLA Position on the World Trade Organization (2001), särskilt paragraf 8, - på europeisk nivå, Eblidas positionpaper och på europeisk regionnivå The Brixen declaration speciellt paragraf 18.Allt detta finns på EBLIDAS hemsida Vi har för avsikt att återkomma och närmare kommentera nedanstående sektorer Sector 2CJ: Telecommunication services - online information and database retrieval; Sector 5: Educational services - primary, secondary, higher education, adult and other educational services; Sector 10C: Recreational, Cultural and Sporting Services - Libraries, archives, museums and other cultural services. Lärarförbundet Svenskt bud i GATS-förhandlingarna Vid WTOs ministermöte i Doha i november 2001 startades den nu pågående förhandlingsrundan inom ramen för det Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS). Förhandlingarna avses pågå till den 1 januari I tidsplanen ingår två viktiga datum: den 30 juni 10

11 2002 var sista dag för inlämnande av krav på åtaganden från andra WTO-medlemmar, och senast den 31 mars 2003 ska de initiala buden ha inkommit till WTO. UD har gett Kommerskollegium i uppdrag att ta fram ett förslag till svenskt bud i GATSförhandlingarna. Förslaget kommer att utgöra en grund för den process som kommer att äga rum inom Regeringskansliet för att ta fram Sveriges initiala bud. Krav som berör Sverige har inkommit från sex i-länder och femton utvecklingsländer, utbildningsområdet berörs endast i begränsad omfattning. Det svenska budet ska i tilllämpliga delar samordnas med bud från andra medlemsländer i EU som en del av EUs handelspolitik. Beslut avseende utbildningens innehåll och organisation ligger dock under den nationella suveräniteten. Offentliga tjänster och kravlistorna Tjänster som tillhandahålls i samband med utövande av statliga befogenheter täcks inte av GATS-avtalet. Lärarförbundet anser att artikel c i GATS inte på ett tillfredsställande sätt avgränsar offentliga tjänster. Två rekvisit för offentliga tjänster anges i avtalet: att de varken bedrivs på kommersiell grund eller är konkurrensutsatta. Med stöd av bottom up-ansatsen i avtalet kan dock varje medlemslands regering själv bestämma inom vilken sektor och i vilken utsträckning åtaganden ska göras. Lärarförbundet förutsätter att regeringen betraktar hela utbildningsväsendet oavsett anordnare och driftsform som offentlig verksamhet även om delfinansiering från privata källor förekommer i vissa avseenden. Lärarförbundet anser att Sverige bör medverka till att definitionen av offentliga tjänster ytterligare förtydligas i GATS-förhandlingarna. Leveranssätt 4 Leveranssätt 4 i GATS-avtalet avser närvaro av fysiska personer från ett medlemsland på ett annat medlemslands territorium. Det gäller dock inte personer som söker tillträde till ett annat lands arbetsmarknad eller frågor om medborgarskap, bosättning etc. Åtaganden i leveranssätt 4 har hittills endast gjorts för högutbildad arbetskraft och experter. Åtaganden täcker vanligen förflyttningar inom företag, affärsbesök och kontraktsanställda. Krav har ställts som gäller ömsesidigt erkännande: dels krävs att Sverige arbetar för avtal om ömsesidigt erkännande mellan EU-länder och tredje land, dels krävs att godkännande i ett EU-land ska gälla i alla. Den reglering av ömsesidigt erkännande av examina som idag gäller inom EU och EESområdet innebör för Sveriges del att Högskoleverket ska pröva utländska lärarutbildningar. Europeiska kommissionen har nyligen lagt fram ett nytt direktivförslag, som i detta avseende inte innebär någon förändring. Det finns enligt Lärarförbundets uppfattning ingen anledning för Sverige att i detta sammanhang göra avsteg från denna ordning. 11

12 På utbildningsområdet har därtill krävts att Sverige ska göra åtagande för utländsk leverantör av övriga utbildningstjänster att de ska få komma in på marknaden om inbjuden, eller om anställd, av skola eller annat utbildningsinstitut. Lärarförbundet anser att kravet är oklart utformat, och kan inte tillstyrka åtaganden som innebär avsteg vad gäller innehåll och organisation av det offentliga utbildningsväsendet i Sverige. Krav på sektoriella åtaganden De krav på åtaganden på utbildningsområdet som rör de övriga tre leveranssätten (gränsöverskridande handel, konsumtion utomlands och kommersiell etablering) redovisas av Kommerskollegium i en sammanställning. Krav har ställts på införande av transparanta regler gällande statlig licensierings- och ackrediteringspolicy. Lärarförbundet anser att Sveriges regering utan att göra några specifika åtaganden bör förklara för de berörda WTO-medlemmarna vilka regler som gäller i Sverige på detta område. Det krav som redovisas avseende täckande av Educational Services framstår som oklart till sitt innehåll. Lärarförbundet anser att denna fråga bör utredas innan något åtagande görs inom ramen för GATS-förhandlingarna. Övriga synpunkter Lärarförbundet anser att vikten av fortlöpande samordning mellan utrikes-, närings- och utbildningsdepartementen ytterligare accentueras under GATS-förhandlingarna. Lärarförbundet vill understryka vikten av fortsatt samråd med berörda intressenter under detta skede. Staten har ett yttersta ansvar för att upprätthålla och främja kvaliteten i svensk utbildning. Sverige bör enligt Lärarförbundets uppfattning inte göra något åtagande på utbildningsområdet. Om åtaganden ska göras som påverkar utbildningsområdet bör det klart framgå vilken verksamhet som avses och hur den ska bedrivas med avseende på det svenska regelverket, finansieringen, kvalitetskrav och påverkan i förhållande till utbildningsväsendet. LÄRARFÖRBUNDET Eva-Lis Preisz Förbundsordförande 12

13 Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund (LR) har inbjudits att inkomma med synpunkter på de kravlistor som WTO-medlemmar sänt till Sverige med önskemål om ytterligare liberaliseringar. Inom ramen för GATS-förhandlingarna har man från svenskt håll tidigare sammanställt en s k bindningslista där alla de liberaliseringar i tjänstehandeln som Sverige åtar sig att göra framgår. I den nuvarande bindningslistan finns inga åtaganden inom område 5 Educational Services upptagna. Det innebär att man tidigare gjort bedömningen att utbildningsområdet inte är ett område där den internationella tjänstehandeln förväntas få stor betydelse. I de kravlistor som nu inkommit till Sverige inom ramen för det s k. request/offerarbetet finns vissa krav som avser utbildningsområdet. Bland annat ställs krav på liberaliseringar för privat utbildning på gymnasienivå, inom högskoleområdet samt för vuxenutbildningen. Det svenska utbildningsväsendet skall präglas av en hög kvalitet och utbildningen ska vara likvärdig var den än anordnas i landet. För att säkerställa detta är verksamheterna i huvudsak offentligt finansierade och deras innehåll styrs via lagar, förordningar och andra styrdokument. Tjänster som tillhandahålls i samband med utövande av statliga befogenheter täcks inte av GATS-avtalet. Enligt LRs uppfattning finns det anledning att förtydliga vad detta innebär för utbildningsområdet där verksamheterna har ett statligt uppdrag även om driftsformerna varierar. LR anser dock att Sverige med hänsyn till undantaget kring statliga befogenheter skall fortsätta på den redan inslagna vägen och inte göra några åtaganden inom utbildningsområdet. Mot bakgrund av att stora delar av utbildningen inom det svenska utbildningsväsendet är avgiftsfri torde marknaden för utländska etableringar inom områdena vara begränsad och det finns av den anledningen inte heller någon anledning för Sverige att göra åtaganden inom områdena. LR föreslår därmed att Sverige skall lämna de inkomna kraven på åtaganden inom utbildningsområdet utan åtgärd. Med vänlig hälsning Metta Fjelkner Förbundsordförande Lena Linnerborg 13

14 SACO Remissvar - svensk förhandlingsposition inför GATS-förhandlingarna SACO beklagar att vi nåtts av denna remiss så sent att det i praktiken är omöjligt att ge något mer genomarbetat svar. Vi avstår därför från att kommentera detaljer och begränsar oss till några mer övergripande synpunkter. SACO anser att en ökad internationell öppenhet är av godo. Vi välkomnar en ökad rörlighet över gränserna. Sverige bör därför inom ramen för GATS-förhandlingarna verka för att så många hinder som möjligt tas bort. Vi bör därmed också ha en generös inställning när det gäller de svenska åtagandena. Vad som måste upprätthållas är dock garantier för att kvaliteten på vissa tjänster bibehålls. Det vore inte acceptabelt att ställa lägre krav på kompetens och kunskap, på utländsk personal och verksamheter, än vad vi gör på den inhemska. Däremot välkomnar vi åtgärder som underlättar för utländsk arbetskraft att få sin kompetens och kunskap värderad och godkänd. Det är också viktigt att begränsningar av olika slag inte används för att i realiteten stänga ute kompetent arbetskraft som vill verka i Sverige. När det gäller krav som inte är sektorsspecifika anser SACO att det finns ett betydande utrymme för att gå kravställarna tillmötes. De icke sektorsspecifika kravlistor som finns för leveranssätt fyra inkluderar många förslag som vi har svårt att finna några skäl att inte tillmötesgå. En allmänt mer generös inställning till utifrån kommande arbetskraft är något som SACO länge har förespråkat. När det gäller de många mer sektorsspecifika frågeställningarna har vi i dagsläget inte möjlighet att komma med några synpunkter. Vi vill dock betona att många av de yrkesgrupper som berörs hör till dem som våra medlemsförbund organiserar. Vi förutsätter därför att SACO även i det fortsatta förhandlingsarbetet kommer att beredas möjlighet att lämna synpunkter. SACO vill också betona vikten av att kollektivavtalens ställning på den svenska arbetsmarknaden respekteras, även i samband med ett större inflöde av utländska verksamheter TCO Krav riktade mot Sverige om marknadsöppningar inom ramen för tjänstehandeln, GATS Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på de krav som inkommit när det gäller nya svenska åtaganden i den så kallade bindningslistan. Den korta svarstiden gör att vi inte har haft möjlighet att i detalj sätta oss in i kraven och vi kommer 14

15 därför inte att, i detta skede, lämna några detaljerade synpunkter utan nöjer oss med följande övergripande kommentarer. Kommentarerna föranleds av de krav som har ställts på Sverige när det gäller vård- och hälsotjänster under rubriken 1. Business sector, och när det gäller utbildningar under rubriken 5. Educational services och när det gäller exempelvis bibliotek och muséer rubriken 10. Recreational, Cultural and Sporting services. TCO anser att de sektorer som rör människors välfärd, såsom exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård, är särskilt viktiga att värna om. Även när det gäller kulturella aktiviteter har staten har ett ansvar gentemot medborgaren. I de fall det redan idag är möjligt för utländska företag att etablera sig inom dessa sektorer i Sverige finns det nationella regler som garanterar att tjänsterna håller en viss nivå, tillgänglighet och kvalitet. I den mån den svenska regeringen bestämmer sig för att göra åtaganden inom dessa sektorer, är det av yttersta vikt att de nationella reglerna, som är vår garanti för välfärd, bibehålls. Öppningar som i någon mån rör dessa sektorer bör noga redovisas för remissinstanserna innan förhandlingspositionen fastställs. Ett problem med GATS-avtalet är dess otydliga definition av en offentlig tjänst. Eftersom offentliga tjänster är undantagna från GATS-avtalet, kan den otydliga definitionen vara av stor betydelse då det finns en risk för att många medlemsländers regeringar kan inkludera områden som är viktiga för allmänheten. Vi tror att risken för detta är liten i Sverige, men anser trots detta att den svenska regeringen bör medverka till att definitionen förtydligas. TCO har samordnat sitt svar med Lärarförbundet (som är egen remissinstans) och hänvisar till deras svar när det gäller detaljerade synpunkter beträffande krav på utbildningsområdet. TCO Roger Mörtvik Lena Wirkkala Presentation KLYS KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar sjutton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet. Också när det gäller internationella frågor och frågor som berör EU:s kulturpolitik, agerar KLYS som en paraplyorganisation för sina medlemsorganisationer. 15

16 Tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA (Canadian Conference of the Arts) tog KLYS år 2000 initiativ till bildandet av ett internationellt nätverk av fria kulturorganisationer; INCD - International Network for Cultural Diversity. Dess främsta uppgift är att försvara den kulturella mångfalden, inte minst i samband med internationella frihandelsöverenskommelser (t.ex. inom WTO) samt att i en pågående dialog med kulturministrarnas internationella nätverk INCP - International Network for Cultural Policy - verka för att kulturfrågorna ges ökad betydelse i politiken. KLYS har av Kommerskollegium inbjudits att lämna synpunkter beträffande svenskt bud inom ramen för de nya GATS-förhandlingarna och vill härmed anföra följande. Sammanfattning KLYS anser att ett svenskt bud i GATS inte får innehålla några åtaganden som kan komma att påverka kulturell mångfald och möjligheten att bedriva nationell kulturpolitik. Vi utgår ifrån att Sverige i sitt agerande vidhåller den position som EU antog 1999, som innebär att EU under WTO- och GATS förhandlingarna inte får göra några åtaganden som inverkar på medlems-staternas möjligheter att behålla och utveckla sina möjligheter att utarbeta och genomföra sin kultur- och audiovisuella politik för bibehållande av den kulturella mångfalden. Eftersom kultur kan komma att beröras av GATS-avtalet även om några uttryckliga åtaganden inte görs på kulturområdet vill KLYS understryka nödvändigheten av att ett internationellt juridiskt bindande instrument en s k kulturkonvention tillskapas, som garanterar att den kulturella mångfalden skyddas i frihandelssammanhang. KLYS uppmanar den svenska regeringen att driva på nationellt och internationellt för att en sådan konvention skall komma till stånd så snart som möjligt GATS och den kulturella mångfalden Den liberalisering som eftersträvas i GATS är i första hand en ekonomisk process, men den påverkar i hög grad andra delar av samhällslivet som t ex kulturområdet. GATS är ett mycket vidsträckt avtal, som i princip omfattar alla slags tjänster i samhället. Avtalet listar ett antal huvudområden bl a transport, distribution, utbildning, miljö, hälsa, turism och telekommunikation. Kulturen undantas inte, utan inräknas i den sektor som också omfattar fritid och sport. Kulturfrågorna är dock högst aktuella även inom andra sektorer som t ex kommunikationssektorn, där audiovisuella tjänster och telekommunikationstjänster ingår. Globaliseringen har inneburit ökad tillgänglighet till utländska konstverk och kulturproduktioner, vilket i sig är någonting positivt. Men det ökade utbytet mellan länder har i många fall trängt undan lokal, regional och nationell kultur och genom sin ensidighet monopoliserat marknader. Det tydligaste exemplet på detta är inom film och TVområdet där film och TV-program från den engelsktalande världen dominerar de flesta länders marknader. Som motvikt till detta understödjer regeringar runt om i världen inhemsk kulturproduktion. 16

17 Produktion och spridning av kulturella varor och tjänster har sedan länge varit föremål för olika typer av ekonomiskt stöd. Dessa stödformer har utvecklats inom ramen för nationella kultur-politiska åtgärder. Exempel på svenska kulturpolitiska åtgärder är de offentliga bidragen till scen, musik, bild och ordkonst samt presstödet, filmstödsordningen och den licensfinansierade public service-radio och televisionen. I princip skulle alla dessa åtgärder, i den utsträckning de påverkar och snedvrider tjänstehandeln, kunna falla under GATS-avtalets tillämpningsområde. Det har redan visat sig att GATS gjort det svårare för nationella regeringar att införa nya stödåtgärder och program på kulturområdet. I den nya förhandlingsrundan ser det ut som om ytterligare restriktioner kommer att drabba nationella regeringar när det gäller kulturpolitiska åtgärder som är ägnade att skydda inhemsk kulturell produktion och garantera kulturell mångfald. KLYS ser utvecklingen som mycket allvarlig och menar att den svenska regeringen aktivt måste stå emot påtryckningar inom WTO om liberaliseringar som kan beröra kulturområdet. Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultaten av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster. En utgångspunkt måste vara att den kulturella mångfalden berikar oss alla. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera kulturell mångfald, vare sig på regional, nationell eller internationell nivå. Kulturområdet omfattar ett rikt spektrum av konstnärliga uttryck och verksamheter som bildkonst, dans, teater, bokförlag, tidskrifter, musikproduktion, film, television och digitala medier. I GATS-sammanhang anses det konstnärliga skapandet, t ex en författares, en bildkonstnärs eller en filmregissörs arbete, vara en 'tjänst'. Det fysiska resultatet av det konstnärliga skapandet, t ex en bok, en CD-skiva eller en tavla, kan dock också betraktas som en 'vara' och falla under GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Det finns således stor osäkerhet om hur olika kulturverksamheter och kulturprodukter skall klassificeras i frihandelssammanhang. GATS-avtalets struktur och bestämmelser i förhållande till kulturen En del tjänster är undantagna från GATS tillämpningsområde. Det gäller dock inte ett visst slags tjänster inom en viss sektor, utan 'tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter', om dessa tjänster inte tillhandahålls 'på kommersiella grunder eller i konkurrens med en eller flera tillhandahållare av tjänster'. Det svenska filmavtalet och svensk public service-tv och radio kan således inte anses omfattas av detta undantag. En horisontell regel i GATS-avtalet som i princip gäller alla tjänstesektorer i alla medlemsländer är Mest Gynnad Nations-bestämmelsen (MGN). Bestämmelsen innebär att ingen utländsk tjänsteleverantör ska behandlas mindre gynnsamt än någon annan som tillhandahåller liknande tjänster och syftar bl a till att förhindra att nationella subventioner blir onödigt handelsstörande. Under Uruguay-rundan begärde EU och dess medlemsländer undantag från MGN-bestämmelsen bl a på det audiovisuella området, för att kunna fortsätta bedriva regional och nationell filmpolitik av kulturpolitiska skäl. Men i enlighet med GATS-avtalet skall alla MGN-undantag vara föremål för omförhandlingar 17

18 och i princip får inga MGN-undantag sträcka sig längre än tio år. Det är heller inte säkert att det går att utvidga nuvarande undantag eller att införa nya undantag på kulturområdet i den nya förhandlingsrundan. Detta gör undantag för film och andra kulturyttringar ytterst osäkra i GATS-sammanhang. GATS-avtalets 'bottom up'-struktur innebär förvisso att avtalet bara gäller de sektorer som enskilda regeringar uttryckligen åtagit sig, men eftersom avsikten med avtalet är att nya områden och inskrivna undantag skall vara föremål för upprepade förhandlingar syftande till en konstant ökande avreglering finns det ett tryck att öppna fler och fler sektorer för frihandel, inklusive kulturområdet och den audiovisuella sektorn. Med en bred förhandlingsrunda som den i GATS, finns det risk att medlemsländerna i elfte timmen offrar hänsynen till kulturell mångfald mot att t ex få behålla jordbruksstöd m m. Dessutom ligger förhandlingsresultatet normalt i händerna på handelspolitiker och utanför kulturpolitikernas kontroll. För Sveriges och EU:s del finns ett ministerrådsbeslut från 1999 som innebär att EU under WTO- och GATS förhandlingarna inte får göra några åtaganden som inverkar på medlemsstaternas möjligheter att behålla och utveckla sina möjligheter att utarbeta och genomföra sin kulturpolitik och audiovisuella politik för bibehållande av den kulturella mångfalden. Viviane Reding, EU:s kulturkommissionär, uttalade i november förra året att kultursektorn inte kommer att beröras i de nya GATS-förhandlingarna. Riktigt så enkelt är det dock inte, eftersom effekterna av GATS på kulturområdet bl a är beroende av hur man kommer att definiera olika tjänster inom GATS. USA ifrågasätter t ex om nya tjänster på nätet ska räknas som audiovisuella tjänster. De anser att dessa nya tjänster istället borde falla under tjänstsektorn e-handel, som knappast lär behandlas som kultur i WTO-sammanhang. Ett av problemen med GATS är att det saknar tydliga definitioner på en hel del områden. Det skall nämnas att många WTO-länder redan har gjort åtaganden på kulturområdet. Teoretiskt finns möjlighet för dessa länder att ändra i bindningslistorna, men det är mycket besvärligt och förenat med stora ekonomiska risktaganden. Ett åtagande på kulturområdet ligger därför i praktiken fast. Request/offer-processen Den 30 juni i år skulle alla medlemsländer lämna in sina 'initial requests', d v s krav eller önskemål på andra länders avregleringar, till WTO. Dessa requests visar tydligt att många länder, inklusive Sverige och EU, avser att förhandla om kulturrelaterade tjänster inom ramen för GATS. Av Kommerskollegiums sammanställning över krav riktade till Sverige framgår att flera omfattande krav på åtaganden framförts vad gäller audiovisuella tjänster och andra kulturtjänster. USA har uttryckt att de önskar kraftigt ökade åtaganden från bl a de europeiska länderna på det audiovisuella området. De har exempelvis riktat krav mot Norge om att Norge skall överge vissa nationella stödsystem till norsk film. Brasilien och Schweiz har lämnat liknande krav på det audiovisuella området. Krav i denna riktning kan äventyra bl a filmstöds-ordningen i det svenska filmavtalet och svensk public service. 18

19 Beträffande tjänster som klassificeras som underhållningstjänster har krav ställts gentemot Sverige om att underlätta marknadstillträde genom att förbjuda diskriminering av utländska leverantörer. Krav om att ta bort reservationen residency requirements for publisher and owner of publishing or printing company för nyhetstjänster (vilket exempelvis berör tidningsutgivare) i Sverige har också inkommit. Även i EU:s requests gentemot bl a Kanada och USA återfinns ett antal åtaganden på kultur-området. Från Kanada önskar EU avskaffande av restriktioner eller begränsningar av utländskt ägande av kulturföretag, t ex filmdistributionsföretag. Bland de tjänsteområden som EU vill öppna för liberaliseringar hör flera som berör medieområdet, t ex telekommunikation och distribution. Det senare tycks innebära att distribution av skivor och böcker m m ska öppnas för utländsk konkurrens. Vad gäller de liberaliseringskrav som inkommit beträffande leveranssätt 4 om tillfällig person-rörlighet, befarar KLYS en dumpning av marknaden för musiker och andra kulturarbetare, vars arbetsmarknad i stor utsträckning utgörs av tillfälliga anställningar och uppdrag. Enligt Kommerskollegium är den svenska regeringens position vad gäller audiovisuella tjänster att man inte vill hindra diskussioner på området. Man vill vara konstruktiv, samtidigt som kultur-politisk handlingsfrihet sägs kunna säkras genom åtaganden som kompletteras med undantag. Det finns således starka intressen även i Sverige att föra upp kultur- och filmrelaterade frågor på förhandlingsbordet. KLYS avråder kraftigt den svenska regeringen från att i det svenska budet ta in åtaganden som berör kulturell mångfald och möjligheten för den svenska regeringen att fortsätta att bedriva nationell kulturpolitik. Vi uppmanar samtidigt regeringen att inte ge efter för några krav riktade gentemot Sverige som skulle kunna påverka kulturområdet. Hur garantera att kulturell mångfald skyddas i GATS och andra frihandelssammanhang? Mot bakgrund av det ovan anförda torde det vara uppenbart att den kulturella dimensionen måste tillvaratas bättre i frinhandelssammanhang. KLYS anser att på samma sätt som man i WTO erkänner behovet av att hänsyn tas till viktiga hälso- och miljöaspekter vid förhandlingarna måste en grundläggande målsättning införas i grunddokumenten för WTO-avtalen, bl a i GATS-avtalet, som slår vakt om den kulturella mångfalden. Bibehållande och stödjande av kulturell mångfald är av grundläggande betydelse för en fortsatt ekonomisk och social utveckling. Enligt KLYS uppfattning skulle den kulturella mångfalden i WTO och andra frihandelssammanhang kunna garanteras genom att ett juridiskt bindande dokument tillskapas som måste tillämpas vid internationella förhandlingar om handelsliberaliseringar på olika områden. INCD har nyligen tagit fram ett förslag till ett sådant juridiskt bindande dokument, en s k kulturkonvention, som ska främja och skydda kulturen på regional, nationell och global nivå. Förslaget håller nu på att förankras i INCDs medlemsorganisa- 19

20 tioner samt i nätverket INCP - International Network for Cultural Policy - som utgörs av kulturministrar från hela världen. Innehållet i konventionen diskuterades vid INCDs möte den oktober i anslutning till kulturministrarnas möte den oktober i Kapstaden i Sydafrika. Se bilaga. Den svenska kulturministern är mycket engagerad i kulturministrarnas nätverk och har utryckt sig i positiva ordalag till en kulturkonvention. Det är önskvärt att den svenska regeringen intensifierar samarbetet internt mellan departementen i frågan om bevarandet av den kulturella mångfalden i frihandelssammanhang. En bättre dialog mellan kulturministern och handelsministern för att uppnå samsyn i denna fråga efterlyses sålunda av KLYS. Vi anser också att det i den svenska delegation som förhandlar om GATS-avtalet bör ingå representanter från Kulturdepartementet. Avslutningsvis vill KLYS poängtera att det är viktigt att intressenterna på kulturområdet även fortsättningsvis involveras i arbetet med den offer/bud-process som inletts i Sverige och inom EU. För KLYS Ulrica Källén förbundssekreterare SULF I anslutning till remissen Svenskt bud i GATS-förhandlingarna önskar Sveriges Universitetslärarförbund (SULF) inkomma med följande synpunkter. Enligt förbundet bör högre utbildning vara fritt tillgänglig, en fri nyttighet, för alla som har erforderliga förkunskaper. Synen på högre utbildning som en handelsvara avvisar förbundet därför. Utbildning är av stor betydelse för såväl individuell som social och nationell utveckling. Riksdag och regering måste ha möjlighet att utforma utbildningarna i linje med det allmänna intresset, utan att inskränkningar görs till följd av världshandelns liberalisering. Även om ingen politisk, ekonomisk och juridisk analys ännu har gjorts av de svenska förutsättningarna befarar vi -- på grundval av de slutsatser som efter sådana undersökningar har dragits i Kanada, Storbritannien och Tyskland -- att akademiska värderingar och prioriteringar tvingas stå tillbaka till förmån för marknadens bedömningar. Det är orimligt omgats i framtiden ska kunna avgöra om standard, kvalifikations- och behörighetskrav, examensfordringar, kvalitetetsnormer och procedurer inom utbildningen utgör handelshinder eller inte. De nationella regeringarna måste behålla sin rätt att bestämma om tillhandahållande av utbildning, innehåll, kvalifikationskrav, tilldelande av universitetsstatus osv. 20