Myndigheterna har ordet

Transkript

1 a lonkim ztott schede, christirt Rodell olgnc, Mntswernrrholn och Arutiktt öht1z,ist Myndigheterna har ordet Under konferensen fick de myndiglrcter som arbetar för rotner tillfrille att informern otn sina aerksatnheter, bland annnt om oilka bidrag de-romska ungdomarna kan söka aia sina föreningar, Delegationen för rornska frågor Först ut var Maria'r Leissner, ordforande i Delegationen för romska frågor. - Jag kommer från en utredning som också är en myntlighct som bara kommer att firrnas något halr'år till, scdan har vi fullgjort r'årt uppdrag. Vi hoppas att få lara oss mycket av det ni säger och ta vara på det i vår utreclning. Jag hoppas att när vi lämnar r,årt fcirslag till regcringen så kommcr vi att ha så mårrga bra förslag som är så genornarbötade att regeringen kommer att ta tillvara på dem, skicka dem vidare till riksåagen. se till att de blir genomförda sonr lagstiffning och att de ser till att det tlnns pcn-gar att genomföra förslagen. Dct är rnålsättningen med r,år ufrödning. Att se till att r'åra förslag blir verklighet. Den andra rnålsättningen är att göra sorn regeringen har bett oss om, försöka lritta de förslag som kan se till att romers situationi Sverige. kan bli bättre. En sak harjag fast mig vid särskilt av det ni sade hår i pan_elen: satsa på utbildning. Det är underbart att höra er säga c{et! Vi han pratat mycket i Delegationen och vi är överens om att just utbildning är kanske den enskilt största frågan för att förbättra romers situation. Men det hancllar inte bara om att ni ska r'älja mål som advokater eller poliser, det handlar också om vad samhället kan göra för att dert ska bli enklare för era kompisar och era småsyskon och era barn att faktiskt fullfölja sina drömmar. Där kan ni behör'a lite hjälp. Ni vet rrilka vi är och hur ni kan kontakta oss. Vi lyssnar gärna vidare om ni har något ytterligare att säga. Skriv till oss och berätta om hur rri kan hjälpa er att förverkliga era drömmar. I framtiden, om cirka tio år ska folk kunna säga: Aha, du är rom. Och ni ska våga säga att ni iir romer om ni tycker att den ni pratar med är värd att få veta det. Vår uppgift är också att informera allmåinheten om hur romer har det och om den rornska historien. Ytterligare en uppgift är att se till att kornmunema gör mer. Det är ju komrnunerna som har ansvaret för det som har att göra med skola och utbildning och se till att ni får jobb. Idag gör kornmunerna inte tillräckligt. Vi ska sparka kommunema i baken. Vi har varit i vissa kommuner, men till andra har vi inte nått ända fram ännu, rnen vi har ju yttcrligarc en ticl på oss att arbcta'ocir vi hjppas att det arbetet ska fortsätta i någön form även när vi inte finns. tcrnenge Dleså

2 j { 1; l?.{ i:{ ' T ii T jk" \ s : b. * --+r+,.wk* ta..1', $F'l I' t: gq Susnn t An u'ltccl, Mttri rr Lei ss rcr, Ungdomsstlrrelserr Ar t ttunr Mnkbrtul ttc I t F re di k W iks t rr\ t t - Vi har länge stöttat clet rornska ungdomsfört.rundet, RUF. Vi har foljt er verksamhet och vi vet att ni gör ett jätteviktigt arbete för alia ungdomar:. Vi är en statlig myndighet som styrs av regeringen, Vi vill vara en kunskapsburen myndighet som alltid gör skillnacl i alla cle olika upprgifter sorn vi är engageracie i. Men det är ni som ska göra skillnad för er och era medlemmar i föreningslirret. Vår uppgift är att tie er cle bästa förutsättnine;arna, Det är viktigt att vi 1är oss något av er verksamhet. Det finns elva bidragsformer. Vi ger organisationsstöd och projektstöd, sade Frcdrik Wikströrn, enhetschef på Ungdomsstyrelsen. Ammar Makboul arbetar särskilt med de nationella minoriteterna. - Det finns tre särskilda stöd som riktar sig specifikt till de nationella rninoriteterna, även om romer kan söka från de anclra stöden vi har. Det ena är ett statsbirlrag som vänder sig till riksorganisationerna. Då måste vissa villkor uppfyllas som att man har minst fem lokalföreningar och Varit etablerad i tr'å år. Så har vi ett treåriet ree;eringsuppclrag som handlar om att stödja jämställclhetsarbetet bland de nationella minoriteterna. Utgångs;runkten är att det redan finns ett jämställdhetsarbete ute bland de nationella minoritetema som behöver synliegöras, uppmuntras och stödjas. Den treclje satsningen som vi gör i sarnarbete med Delegationen för: rornska frågor är ett trppdrag sonr går ut på att göra en str,rdie om unga romers livssituation, ailtså hur L-rilden a\/ un la romer i Sverige ser ut iclag. Vilka utmaningar finr-rs det? Och framförallt hur ser romska ungdornars egna berättelser ut? Myndigheter och andra institutioner har mycket statistik och vetande, men det fimrs inte så rnycket sarnlad kunskap om just romska un6;domar, dar de själva får komma titl tals. Dct är vacl studien hancllar om som nu ligger i slutfasen. Fredrik Wikströrn talacle orn Ungdornsstyrelsens vision. - För att fön'erkliga r,år vision har vi tre medel eller fokusområden. Det handlar om att ha bra rutiner och regelverk kring de olika bidragsformerna. Man måste ocksti ha en bra injolmation och kommunikation. En dubbelriktad sådan. För att vi ska kunna Lrygga upp ett bra system för att fördela pengar måste vi lära oss någonting av de förutsättningar som finns ute i föreningslivet. Ni i föreningarna är r,åra viktigaste kunskapskällor för att vi ska kunna genornföra vårt uppdrag så bra som möjligt. Vi lägger ner r,älcligt mycket resurser på r.åra nya uppcirag. Det trcdje medlet att förverkliga visionen ar uppfoljningen, utvärderingen och granskningen, att r,i kan beskriva vilket merr,ärde som bidrag;en leder till och där har','i ett uppdrag att rapportera till regeringen vilka slags effekter och resultat som biclragen faktiskt Ieder: till. Det är något som upprätthåller legitimiteten iclr systemet. Fredrik lvikströnr talade om en särskild projektsatsning sorn görs varje år. - Man kan ansöka från den första januari till den sista april. Den satsrringen hctcr fritirl och organisering,. Där är syftet att utveckla ungas fritid och organisering på mellankommunal eller nationell nir.å. Det htrndlar om att ta tillvara de ungas perspektir., där unga är delaktiga i verksarrheten. Det handlar orn verksamhetcr som bedrivs utan{ör de statsbidr:agsberätti girde ungc{omsorganisationerna. Aven om undantag kan göras om man kan visa att man har ett samarbete mellan olika organisationer. Det är viktigt att organisationerna är demokratiskt uppbyggda, det är något som vi särskilt tittar på. Projekten ska vara verksamma i minst trc kornmuner, fitr att vi ska fti en viss spriclning. Projekten måste ha en komrnunal förankring, att det finns ett intresse från skolan eller" andra delar av kommnnen för projektet. Projektet måste vara ticlsbegränsat. Under 2009 har projekten handlat om att bryta utanförskapet bland ungdomar. Att stärka kunskapsutvecklingen också. Därför ser vi gäma mer kunskapsinriktade projekt sorn också kartlägger behov, tar recla på önskningar på ett systematiskt sätt. Påbörja gärna nästa års ansökningar redan nu. Börya tänk, kör iclöverkstad om hur ni kan öka engagemanget bland rornska ungdomar. Vad vill ni förbattra? Varför vill ni förbättra och hur ska clet gå till. Detta är frågor som ni rnåste börja ställa nu. Ternenge Dleså {?',1r. 'i.'

3 slutföras som hancllar om resandefol_ ket, om hur de drabbader u" "' uiiå.- krigstidcns svenska politik. D; -hi." mycket härt utsatta fctr det rashygie_ niska perspektivet, då man sterilisc_ rade rnänniskor och ornhändertoe bam. Det är en rnörk a"f uu å""-" svenska hisbrien som det är viktigt att lyfta fram. Vi har intenjuat ett"tio_ tal resande '-- om cleras från den här tiden. ".fu.j.*,"ä. Vi jobbar kontinucrligt med romska rragor. Bland annat vaivi mecl och Skolverket Mats Wennerholm från Skolverket ta_ ladc om sittengagemang. Han har i många år arbetat med ronrer. - Jag_har förrnånen att få jobba ihoo med några av de romska ia,.ur",o* " f rnns här rdag. Det är jättekulljag lär rntg cn hel clel orn förutsäthringaina för ronrsk undervisnirrg och romslia L.,anrs torutsäftningar i Sverige. Men framför_ attt ä-r ctet bra för Skolverket. En sak som. har slagit mig är att ni romer ver_ kar ha så kul. Vi har giort många rao_ porter och alla kommår frarl ti"ll att clet b*g,ur mer undervisning, fler lär;;; -' och fler lärornedel. Just fier larare av ft:.kt urcprylg är det allra viktigaste. Det finns alldeles för få utexamine*rade Södertörns högskola Christina Rodell Olgac är lärare och forskare på Södertörns högskola. - Södertörns hcigskola hä cn stor grupp studcnter som är flerspråkiga, som kanske är födda i ett annat laid ellcr har föräldrar eller släktinear som kommer från e.n annan clel uu,iårf_-" den. Vi har en lärarutbilctning. Får att romska bam ska lyckas i skoian be_ hövs clet lärare förstås och vår lärar_ utbildning h_ar ett flerårigt,u-urb"tu med romer. Vi tu den enäa lärarut_ bildningen mecl obligatoriska kurser om ctc nationella minoriteterna. Jag undelisar på dessa kurser ocl.r dei som slår mig när jag möter lärarstu_ denterna är att dessa unga människor har gått i skolan unaer zöoo_tal;i; men vet ingenting om de nationella mlnoritetertra. Dc blir chockacle över att upptäcka Sveriges historia ufifrån mrnorrteternas perspektiv. En clcl har frägat mig: Varför får vi inte veta detta förrän i högskolan? Dessa kur_ ser är myckct uppskattade. Studen_ terna är mycket intresserade av stödde en del av den stora forsk_ ringskonferens som hölls i mirrs oå Stockholms univcrsitet. O"n f,uniloa. bland annat om romerna och Förintel_ sen..ett område dar det finns Iite forskning. Nästan ingen alls. Vi fors_ Infe 5a1 själva, men vi vill gärna clra rgängtorskning, få andra att bedriva {gn Vi har samarbetat med E Hornuru Clinda kring en fotoutställning o; -.. vad som hände med l.omema itrans_ nistrien. Vi jobbar också mcd att fcirl söka tillgärrgliggöra de har romska lärare med fast anställning. Jag vill att ni romska ungdomar som är här lclag inte blir advokater, arkitekter och poliser utan ni ska bli lärare givebvis så att ni kan se till att ännu fler ingdomar får bra u.tbildning och mrijlighet'fill clessa yrken. Det vi lråller påmed.itist nu är att se till att det blir mer lärome_ del på rornska språk till rorner. Det är ett uppdrag som kommer från rege_ ringen. Just nu arbetar vi med tre" r:ttfi variel.eier och går det bra gör vi det på lvå andra varieteter också. illodersmålslärarna kommer att få hjälp att undervisa med dessa böcker. Oaito'r gör rri ett metodmaterial. Detta kornmer att bli klart i år. Vi tar också frarn för_ frågoma kring de nationella minorite_ terna. De vill verkligen krrnna för_ åindra situalioncn när de blivit lärarc. Det är även något som kornmer att päverka romska barns situation i sko_ lan att lärarcn tar upp romska fråeor och knyter an till de erfarenheter iom barnen. och ^ungdomama har mecl sig till skolan så att man inte är osvnlis." -. Det forskas också på högskoian. " Principen är att vi fdrsöke"r forska till_ sammans med romer inte om romer. Vi h.ar cn kurs som är ganska unrk i Iandet om romsk historia. Det är en kurs som går prå halvfart i tio veckor. Där har vi både romska och icke_ romska föreläsare. Vi ska diskutera hur den här utbildningen kan komma andra till del ute i land'et, kanske som distanskurs. Vi an','änder oss av rät_ ten att göra undantag för studenter som ka.n-ske inte fullfbljt sin gymna_ sieutbilclning. Då kan man söka djspens. Vi har sett att de romska sludenter sorn vi har haft de senaste tre åren har använt kursen som en ja g nämnde 11_tervjuerna tidi gare. Kanske göra en enkel publikätion som kan spritlas. Vi funderar också pä att tillsammans med Delegationen för romska frågor och e Romäni t,lnda _göra en vandri ngsutställnine som belyser vad som na""a*,orn"åå under Förintelsen, rnen också vacl somhäncle romerna i Sverige unjer ef terkrigstiden, uncler folkh"emsbvs_ get fram rill idag. En utstallnine J;m enkelt skulle kunna visas på mänga platser i Sverige. äldramaterial, r'i gör sagobrjcker, bild_ oclr tjudordlistor iom kömmer att fin_ nas på nätet. Det kornmer en skolgrarnm-atik och vi kommer att samla läikar på nätet som ä.r bra för er som är intres_ serade av utbildning och romska språk. dörröppnare till högre studicr. Från clen kursen kan man söka sig till arrdra fristående kurser. Välkomna till oss om ni vill bli lärare. Ni komrner att känna er hemma hos oss. V1 11a.1 sl rnanga olika sp.ak att romani chib blir baia ännu eft språk och många av er är ju också flerspråkiga. Om det blir ön romsk moclersrnålslärarutbildning har vi er_ farenheter som kan rraru vådefulla i utformandet. Vi ar beredcla att ta hand om den om vi får uppclraget.

4 Allmänna Arvsfonden Socialstyrelsen Annika Öhqvist jobbar på socialrjiinstavdelningen på Socialstyrelsen.' - Vi har en mycket bred verksamhet. De största huvudområdena är socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vi har haft ett romskt projekt för ett par år sedan när vi undersökte lrur det såg ut med romska barn i socialtjänsten. Då gick vi ut i landets kommuner och tittade på ett stort antal ärenden hur romska ban-r hade omhändertagits och så pratade vi med många kornåuner och socialtjänster om deras kunskap orl romer, hur de såg på arbetet med rorner och rornska barn och orn deras kännedom om minoritetslagstiftningen. Slutsatsen blev att det saknas tnycket kunskap orn romer inorn socialtjänsten. Man känner inte heller till minoritetslagstiftnin gen, det särskilda skydd sorn romer har att få behålla sin kultur till exempel när de blir omhändertagna eller vld andra insatser. Det är något som vi fortfarande funderar över, vad kan vi som nationell mvn- dighet göra för att ltöja kunskapen? Som ett led i det har jag nu blivit utsedd som samordnare för minoritetsfrågor. Det innebär att jag ska ha en ör'erblick över det som rör minoriteter på myndigheten. Vi ska försöka identifiera ett projekt som vi ska kunna starta där vi tror att vi karr göra en skillnad. Vi måste tänka strategiskt nu. Vi ser också att det krävs ett särskilt fokus just på den romska gruppen. I det har arbetet vill vi också höra vad ni romer tycker att vi ska göra för att det ska bli bättre. Vi har också pengar. Vi har tv-å olika statsbidrag. Ett till frivilligorganisationer inom det sociala området, med målgruppen banr och unga eller rnotverka våld rnot kvinnor eller alkohol- och drogprevention. Det finns ett antal regler kring dessa bidrag sorn att det rnåste vara etablerade och clemokratiska organisationer, men det finns möjligheter till undantag och reglerna håller på att ses över. Det är på hösten som man söker. Forum för levande historia oakim von Scheele är proffamansvarig på Forum för levande historia. - Vi är ett kunskapscenter kan man säga, som riktar sig främst till ungdomar och skola. Vi lyfter fram frågor som rör rnänniskors likavärde. Vi arbetar för tolerans i samhället och naturligtvis också med mänskliga rättigheter och demokrati. FramIör allt vill vi väcka dialog, vi vill skaka om Sverige, både makthavare och andra, genorn att presentera en hel del obehagliga sanningar. Vi använeler oss av de mörkaste sidoma av historien, som Förintelsen under andra världskriget. Vi vill få igång en diskussion där man ställs inför sina egna fördomar. Fördomar finns överalltl Susann Arnehed Arvsfondsdelegationens kansli. - Vi jobbar med att ge stöd till foreningslivet för nyskapande och utvecklande projekt. Det gör att det kan vara tufft att få för sådant som att starta en förening eller verksamhetsstöd. Men vi försöker att hitta olika vägar. Ibland kan det vara en ungdomsgrupp som vill göra någonting och att det finns en annarr organisation som står bakom ansökan tills den här föreningen har byggt upp en stabilitet. Man kan få stöd för minst tre år. Vi har även en satsning som vänder sig titl de lite äldre och barn som heter "Fördel barn" där rnan ska kunna utveckla modeller ocl-r metoder för att barn ska ha rner delaktighet och inflytande enligt Bamkonventionen. Den sträcker sig, och då går vi ifrån våra tidigare målgruppsindelningar, upp till när man ai arion år. Gå in på r,'år hemsida www-socialstyrelsen.se och se om ni l-rar möjlighet att söka. Seclan finns det ett annat anslag sorn är mer av projektbidrag som inte går clirekt till organisationer som organisationsstöd utan om en organisation har enjättebra idö, det kan vara en liten organisation som har en god id6. Det finns också möjlighet att få hjalp vid sjalva projektcringen. Det går att cliskutera med oss. Ta gärna kontakt med Ake Zcttreus som har en särskild blick och tanke för romer och deras behov. samhallet. Romema var en av grupperna som drabbades hård.ast av den rasistiska terrom och mördandet under andra världskriget. Man räknar med att upp mot en halv miljon romer mördades enbart för att de var romer. Romer fick ett erkännande först på åf tiotalet att de som grupp drabbats av nazisternas terror. FIur påverkar det den romska gruppen idäg? Vilket förtroencle har man för myndigheter och så vidare? Vi har behandlat romema mycket illa sedan andra världskriget fram till idag. Tillsammans med högskolan i Trollhättan har Forum för levande historia och Romani Sfudies Institute interr,juat äldre romer om deras upplevelser under andra världskriget. - Det är en grupp människor som är mycket gamla och snart inte orkar prata om det som har håint. Vi har gjort femton inten'juer som har videofilmats och dokumenterats för framtiden. Delar av detta kommer att finnas upplagt på vår hernsida. Liknande projekt håller just nu på att l_ainenge Dieså

5 Alisnl-Inlhni, Nnzif Bislinti, Anitn lhiseric, Elcornr Frortknno, Sirttt'nt Wnlltngrst otjr Erlmd Knldnrns. Romslsa rrngdomar har ordets De romska ungdomama presenterade sig och sina verksamheter. Först ut var Anita Ibisevic från Orebro. - I r'år förening rrar det från borjan bara tjejer. Vi kände att tjejer har haft ett minclre r'ärde och att de gifter sig tidigt. Då får de ingen utbildning eller något körkort och man ser ner på dem. Tr,å av r-åra medlemmar har nu tagit stuc{enten och fyra har tagit körkort. På gymnasienivå har vi sjutton elever, fjorton av clem är tjejer, och på grundskoian har vi 78 elever och alla har lärt sig sitt modersmål av vår motlersmålslärare Tahiri Naim. Han har arbetat som modersmålslärare i nio år. I{an har hjalpt oss mvcket med att starta vår förening. Vi fick komma till Malmö flera gånger. Aktiviteter som r,'i brukar göra är folkdans, då är det småtjejerna som dansar. Häromdagen uppträdde de i centrala Orebro. De skäms inte ör,er sitt ursprung utan vill verkligen visa sin kultul de är stolta ör'cr: att dc är romcr. Är'en dc större tjejerna dansar. Vi har bland annat dansat i Malmö, men utan de traditionella dräkterna. På fritidsgården i Vivalla brukar vi san"rlas oclr prata om vart vi ska resa och vad vi ska göra. Några vill bara gå på konsert. Vi har rest runt till flera svenska städer. För några år sedan fick vi besöka EU-parlamentet i Bryssel. Alisa Halimi från Vänersborg talade om bristen på någonstans att vara. - Inför den 8 april brukar vi förbereda oss i skolans gymnastiksal efter- som vi inte har någon lokal för detta. Vi får bara vara där till klockan fem då skolan ståinger. Det räcker inte, r.i skulle behöva mera tid. Vi dansar inte bara utan vi skriver och läser egna dikter på roman6s och svenska. Vi spelar också teater, men vi skuile L'rehöva en lokal fcir att kunna träna och bli battre. Jag hoppas att ni alla här kan hjälpa oss att starta en förenin6; i Vänersborg. Eleonor Frankemo är svensk resande och medlem i Resanclerorners riksorganisation som har funnits sedan år 2000 med 200 familjer som mecllemmar. - I föreningen har r:i tagit fram en ordlista som ska komp-rletteras. På grund av bristen på Lrengar har vi inte kunnat göra den färclig, berättar Elenor. Simon Wallengren från Rcsandcförbundets riksorganisatiorr berättar om sitt engagemans. -Jag skulle behöva fler engagerade medlemmar som vill kampa. Vi har många ungdomar och äldre som vill verka för de olika folk- irupperna. Man behöver välutbilclade människor som kan komma med nya fcirnuftiga icl6er. Det har vi bland r:esandefolket. Vi har till skillnad mot rnånga andra romska grupper haft möjligheten att utbilda oss, kanske inte alla, men många av oss. Det fanns en tid i Sverige när det inte fanns någon tolerans för oss. Det gjordes många hemskheter mot oss resancle och andra romska grupper. Man ville radera bort vår kr-rltr-rr och vårt språk. Många har nu glömt bort sitt språk, men det finns ändå människor som kan bel'rärska det mycket bra. Jag tror att framförallt vi unga har så m1'cket r,ilja att lära oss språkct att vi kornmer att klara det om vi får chansen. Vi har gjort en CD för att kunna höra och lära oss uttal. Det hjälper, men vi ska inte behöva göra detta själr.a. Sverige är tolerant, men vi är på något sätt bortgkimda.

6 f, g i> ":? rffi...j.,'ä :*