TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3"

Transkript

1 Linköpings Universitet Hälsouniversitetet Klinisk Kemi TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3 Reviderat: Höstterminen 2010 av Sanaz Rahmani, Agneta Cassel och Jakob Ström

2 Instruktioner Dessa njurfall är tänkta att stimulera till befästande och utvidgande av dina kunskaper om olika typer av sjukdomstillstånd i urinvägssystemet genom eget funderande, läsande av fallkommentarer samt genom samtal med dina kursare och amanuenser. För optimalt nyttjande av detta tillfälle följer här några tips: Arbeta gärna två eller tre tillsammans så att ni kan samtala om de olika fallen. Till varje fall hör en spalt i lablistan. När du läser frågorna kommer du få veta när du ska titta på lablistan. Tjuvtitta helst inte innan! Notera att alla falls analyser är på samma sida. Det kan vara bra att täcka för kommande falls analyser så att du inte ser för mycket. Varje fall har tillhörande kommentarer. Vänta gärna med att titta på kommentarerna tills du är klar med hela fallet, så att du får försöka ordentligt själv först. Se till att du har förstått det du vill förstå innan nästa fråga/fall angrips! Ta hjälp av amanuenserna om du undrar något, kör fast eller vill ha något utvecklat!

3 Fall N1 Karin 20 år Karin Forsman, söker vårdcentralen. Hon har varit hemma från sitt arbete i 5 dagar och har nu lätt feber (38 C) på morgonen. Hon känner sig trött och mår illa men har inte kräkts. Hon klagar över värk i högra njurregionen och är dunköm över den högra njurlogen. Patienten har instruerats att medföra ett morgonurinprov, transporterat i plastpåse med isbitar. Urinprovet analyseras med combur- och niturtestremsa och följande värden erhålls. U-ALBUMIN (testremsa) U-GLUKOS (testremsa) U-ACETOACETAT (testremsa) U-Hemoglobin/Erytro (testremsa U-LEUKOCYTER (testremsa) U-nitrit: (nitur testremsa) Enhet Ref.område arb enh 0 1 arb enh 0 0 arb enh 0 0 arb enh 0 2 arb enh 0 2 arb enh Tolka resultatet av analyserna på testremsorna! Varför testar man för nitrit? Vilken är din arbetsdiagnos? 2. Vilka ytterligare analyser kan utföras för nivådiagnostik (hög eller låg urinvägsinfektion)? Kan man med hjälp av dessa analyser avgöra om sjukdomen är akut eller kronisk? 3. Titta nu i lablistan! Vilken diagnos sätter du? 4. Hur skall sjukdomen behandlas? 5. Vilka laboratorieundersökningar vill du utföra för att fortsätta utredningen? 6. Vilken uppföljning behövs för denna patient?

4 Kommentarer till fall N1 1. Patienten har en hematuri, bakteriuri och leukocyturi det vill säga en urinvägsinfektion. De flesta bakteriearter tillhörande Enterobacteriaceae omvandlar nitrat till nitrit med hjälp av enzymet nitratreduktas. Avsaknad av positiv U-nitrit kan dock inte tolkas som att patienten inte har urinvägsinfektion, eftersom det finns uropatogena bakterier, till exempel Sraphylococcus saprophyticus, som saknar nitratreduktas. Förekomsten av nitrit kan fastställas med testremsa. 2. Ytterligare tester som kan utföras är B/S-CRP, alt urinsediment (kan utföras på nykastat prov för nivådiagnostik). U-Sediment med ett högt antal leukocyter som visar både glitterceller och agglutinat talar för infektion i övre urinvägarna, medan aggregat och dark cells talar för nedre urinvägsinfektion. Skillnaden mellan glitterceller och dark cells ses efter infärgning. Vid kroniska sjukdomar ses vaxcylindrar. Fingranulerade cylindrar ses framförallt vid akut pågående aktivitet i njuren. Ett högt CRP talar för en mera aggressiv infektion som är vanligare i övre urinvägarna. Man använder inte urinsediment i kliniken för att nivådiagnostisera en infektion. Man använder CRP som labprov. Förhöjt CRP i kombination med feber talar för en hög infektion-pyelonefrit, även dunkömhet kan tala för det. Värdet på CRP rimligen högre än 25 talar för infektion i övre urinvägarna men söker man snart efter insjuknandet kan CRP ligga lågt, det har ännu inte stigit. SR är tveksamt om det tillför något ytterligare. Ett blodstatus med ett högt leukocytvärde skulle ytterligare stärka diagnosen. 3. Diagnos: Akut pyelonefrit. 4. Patientens allmäntillstånd avgör om peroral eller parenteral behandling skall ges initialt vid övre urinvägsinfektion. Behandlingstiden bör ej understiga 10 dagar. Behandlingen korrigeras senare med ledning av odlingsresultat och resistensbestämning, även om patienten kliniskt har förbättrats. 5. Urinodling med resistensbestämning skall alltid utföras. Behandlingen inleds utan att man avvaktar dessa svar. 6. Efter en okomplicerad pyelonefrit brukar man endast göra en kontrollurinodling. Vid en komplicerad pyelonefrit rekommenderas urinodling 1-2 och 4-6 veckor efter avslutad behandling. Njurfunktionen kontrolleras efter genomgången akut pyelonefrit om patienten har tecken på kronisk njursjukdom eller annan komplicerande faktor. För patienter med akut pyelonefrit som har nedsatt njurfunktion samt barn, gravida kvinnor, äldre patienter, patienter med komplicerande faktorer (allmänpåverkan, kräkningar), bör sjukhusvård övervägas.

5 Fall N2 En 28-årig kvinna inremitteras till sjukhusets akutmottagning. Aktuell anamnes: Tidigare väsentligen frisk. Tre veckor före inkomsten förkyld med halsont och feber. Låg till sängs ett par dagar och var besvärsfri efter knappt en vecka. Två dagar före inkomsten ånyo sjuk med illamående, huvudvärk och trötthetskänsla men ingen feber. Observerat att urinmängderna varit små, samt att urinen dagen före inkomsten hade en rödbrun färg. Rådfrågad läkare remitterade patienten till akutmottagning. Status: AT: MoS: Bl.tr: Vid undersökningen finner man svullnad av händer, underben och ansikte. Måttliga ödem. Stora lätt rodnande tonsiller 180/110 mmhg Ögonbottnar: u a. I övrigt inget anmärkningsvärt i status. Lämnar ett urinprov på mottagningen. Combur testremsa Enhet Ref område U-ALBUMIN arb enh 0 3 U-GLUKOS arb enh 0 0 U-ACETOACETAT arb enh 0 0 U-Hemoglobin/Erytro arb enh 0 3 U-LEUKOCYTER arb enh Tolka resultatet av analyserna på testremsan! 2. Kliniskt kemiska analyser tas för vidare utredning. Vad kan i detta fall bedömas med hjälp av följande analyser: a. S-Kreatinin, S-Urea b. S-Na, S-K, B-Hb c. B-Standard bikarbonat, S-Cl d. S-Ca. S-Fosfat e. U-Sediment 3. Titta nu i lablistan och sätt diagnos. 4. Vilka labprover vill du utföra för att fortsätta utredningen? 5. Vilken behandling bör patienten ha och varför? 6. Med vilka laboratorieprover kan man följa sjukdomsförloppet?

6 Kommentarer till fall N2 1. Patienten har albuminuri och hematuri. 2. a. Den glomerulära filtrationen. b. Vätskebalansen. Hemoglobin (Hb) är koncentrationen Hb i blodet. Vid uttorkning kommer värdet således att vara förhöjt och vid övervätskning kommer hemoglobinvärdet att vara sänkt, utan att en anemi föreligger. c. I proximala tubuli sekreteras en kloridjon för varje vätekarbonat som diffunderar från tubulicellen in i blodet. S-Cl - ökar således kompensatoriskt till standardbikarbonat-sänkningen. B-Stand bik. och S-Cl - påvisar en metabolisk acidos pga njurarnas oförmåga att utsöndra flyktiga syror. d. S-Fosfat kan stiga på grund av minskad utsöndring och S-kalcium kan minska i koncentration sekundärt till fosfatstegringen. PTH ökar för att öka kalcium koncentrationen. Kalcium bör dock korrigeras till albumin. Totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin då cirka 40 % av P-calcium är bundet till albumin. Hypoalbumin kan därför masskera en hyperkalcemi medan en hypoalbuminemi kan ge ett falskt lågt kalciumvärde. e. Indikation för U-Sediment är misstanke om njursjukdom. 3. Dessa fynd tillsammans med anamnes talar för akut glomerulonefrit. 4. Ytterligare prover för att kunna utreda orsaken till patientens glomerulonefrit är t.ex halsodling, antikroppstiter mot streptokocker, anti-gbm antikroppar och ANCA. 5. Vid undersökningen finner man hypertoni och vätskeretention med ödem. Hon ska ha behandling för sitt blodtryck för att spara njurfunktion, behandling med diuretika på grund av ödem samt behandling för infektionen. Patientens höga SR ger indikation för proteinelfores och/eller kvantitativ bestämning av proteiner i plasma och urin med bestämning av p-c3 och p-c4 samt njurbiopsi. Vid en akut glomerulonefrit visar proteinelfores av plasma framför allt en sänkning av albumin och transferrin och ev a 1 -Antitrypsin. Vid inflammation ökar inte alltid a 1 -Antitrypsin och Orosmukoid på grund av att de förloras vid proteinurin. Haptoglobin komplexbinds i serum och anrikas. Den generella syntesökningen, som svar på de renala förlusterna, innebär bildning av alla proteiner. Detta leder till att högmolekylära proteiner uppvisar generellt förhöjda plasmanivåer. Vid komplementkonsumtion ökar ej C3 och C4 i harmoni med de akuta fasreaktanterna. Man ska även kvantifiera proteinurin med tanke på att han har s- albumin på 24 har kan sannolikt en kraftig proteinuri. Man får då förhöjda lipider som bör behandlas.

7 Proteiner i plasma och urin: P-Albumin g/l P- 1 Antitrypsin g/l P-Orosomucoid g/l P-Haptoglobin g/l P-Immunglobulin G g/l P-immunoglobin A 1,3 0,70 3,7 g/l PImmunglobulin M g/l P-C g/l P-C g/l U-Albumin 3.50 <0.025 g/d U-immunoglobin <10 <10 mg/l U-IgKappa, fria <20 <20 mg/l U-IgLambda, fria <10 <10 mg/l U- 1 -Mikroglobulin 30 <10 mg/l 6. Mätning av clearance är ett bra mått på glomerulära funktionen. Man följer utsöndringen av tu-albumin. Vid glomerulär skada får man en uppfattning om graden albuminuri genom att mäta tu-albumin, utsöndringen kan dock variera med proteinets koncentration i plasma och albumiminclearance kan beräknas. Det är viktigt att mäta p-albumin och tu-albumin om man har en kraftig albuminförlust i urin eftersom albumin sjunker i plasma. Normalt skall de proteiner som filtrerats ut från glomeruli till viss del reabsorberas, och kataboliseras efter endocytos av njurtubuliceller. Vid proteinuri kan ett tubulärt mönster utvecklas då reabsorptionskapaciteten i tubuli överskrids. Det är således viktigt att en ökad utsöndring av tubulära proteiner alltid bedöms i relation till GFR. Vid avancerade glomerulusförändringar ökar utsöndring av större proteiner som IgG. Vid kraftig proteinuri (nefrotiskt syndrom) ses anrikning av högmolekylära proteiner i plasma t.ex. lipoproteiner och fibrinogen samt minskning av AT III. Detta och andra orsaker predisponerar för ventrombos. Man kan även ta stickprov för att värdera proteinurin albumin/kreatininkvot som kan följas. Ytterligare kommentarer Vid bestämning av urinens proteininnehåll bör man beakta dygnsvaritionen i utsöndringen av både kreatinin och proteiner samt vara medveten om att proteinutsöndringen påverkas av fysisk aktivitet, menstruation, feber, ökat vattenintag (speciellt tillsammans med loopdiuretika), ökat blodtryck, emotionell stress och kroppsläge. En semikvantitativ undersökning innebär att man endast undersöker förekomst av protein i urinen och kan enkelt bestämmas med hjälp av en urinsticka. En kvantitativ undersökning innebär en kvantifiering av proteinmängden i urinen. Vid diagnostik av mikroalbuminuri kan man antingen samla hel dygnsmängd urin eller natturin för att bestämma kvantitativ mängd albumin i urinen. En nyare metod som nu finns tillgänglig på sticka för analys är att bestämma kvoten albumin/kreatinin i urinen.. En kvalitativ undersökning innebär koncentrationsbestämning av enskilda proteiner.

8 Fall N3 Man 48 år Söker akut nattetid på kirurgens akutintag för svåra, högersidiga flanksmärtor. Patienten, som är byggnadsarbetare, har förut alltid varit frisk och har inte haft några urinvägsbevär. Inga kända hjärt- eller njursjukdomar i släkten. Vid undersökningen finner man en klart smärtpåverkad patient med dunkömhet över höger njurloge. Spelade fotboll för tre dagar sedan. Har inte motionerat sedan dess. I övrigt intet anmärkningsvärt i status. Blodtryck:140/80 mmhg Hb:154 g/l. SR: 19 mm. Lämnar ett urinprov på mottagningen. Combur testremsa Enhet Ref.område U-ALBUMIN arb enh 0 0 U-GLUKOS arb enh 0 0 U-ACETOACETAT arb enh 0 0 U-Hemoglobin/Erytro arb enh 0 3 U-LEUKOCYTER arb enh Tolka resultatet av analyserna på testremsan! 2. Hur går du vidare för att bekräfta resultatet av analyserna på restremsan? Titta i lablistan när du bestämt dig! 3. Vilka vanliga orsaker till resultatet på testremsan finns? 4. Vad misstänker Du för sjukdom? Vilka diffdiagnoser är p.g.a. smärtanamnesen mindre troliga, men bör ändå has i bakhuvudet vid fall av makroskopisk hematuri? 5. Hur vill Du utreda ytterligare och behandla? 6. Vilka kända orsaker till denna åkomma finns?

9 Kommentarer till fall N3 1. Patienten har hematuri. 2. U-Sediment kan utföras för nivådiagnostik och för att bekräfta hematurin men detta görs sällan. Blödningens nivå kan fastställas med faskontrastmikroskopi med hjälp av erytrocyternas morfologi. Erytrocyter från glomeruli ska visa stor variation i storlek, form och hemoglobininnehåll, medan erytrocyter av icke glomerulärt ursprung till exempel infektion, sten, tumör skall vara lika i storlek, form och hemoglobininnehåll, utom då urinen är mycket sur. 3. Sten, tumör och inflammation. 4. På grund av smärtanamnesen skall man här misstänka en njursten. Hematurin är en följd av att konkrementet orsakat skador på slemhinnan i uretären och är av stor diagnostisk betydelse. Om man bortser från smärtanamnesen och fokuserar på hematurin så är tumörer viktiga diffar, framförallt urinblåsecancer, njurcancer och prostatacancer. Vid misstanke om sjukdom i prostata används analysen S-PSA (prostata specifikt antigen) PSA förekommer normalt i låga koncentrationer <4 ug/l. Värden över ug/l talar för prostatacancer. Komplexbundet PSA (PSA bundet till 1 kymotrypsin) utgör normalt och vid prostatacancer ca 90%. Ökning av fritt PSA talar för prostatahyperplasi eller prostatit. Vid gränsvärden för PSA används analysen fritt PSA för att skilja prostatit och benign hyperplasi mot prostatacancer. Ökning av PSA kan ses även vid akut urinretention. 5. Patienten får smärtstillnade behandling. Om han blir helt smärtfri skrivs han ut till hemmet och får komma tillbaka på en poliklinisk urografi med möjlighet till fortsatt utredning på urologmottagning. Kreatinin ska tas innan röntgen med kontrast, som vid urografi. Eventuellt tas blodprov för svar senare t ex S-Na, S-K, S-Kreatinin, S-Urea, S- Calcium, S-Ca korr, S-Ca-jon-aktivitet, S-Fosfat, S-Albumin, S-Mg, S-Urat för att påvisa eller utesluta vanliga orsaker till njursten. 6. Kända orsaker till stenbildning är: infektionsten, urinsyrasten, hypercalcuri (som följd av hyperparatyreoidism), hyperoxaluri och cystinuri. Ytterligare Kommentarer: Hematuri och även många hyalina cylindrar kan förekomma efter idrottsprestationer och hård träning, men skall försvinna inom 48 timmar (exercise related haematuria). Testremsans testfält för Hb/Erytrocyter reagerar även för myoglobin, som kan finnas i urinen vid muskelskador efter idrottsprestationer och hård träning, samt vid krosskador av muskulatur, vid tryckskada med ischemi och muskelnekros. Vid kraftig muskelskada kan njurtubuli skadas av myoblobin. Akut smärta med hematuri kan även ses vid njurinfarkt, inte så vanligt men förekommer.

10 Fall N4 Arne 71 år. Inkommer med ambulans till akutmottagningen. Aktuell anamnes: Arne kommer in med ambulans tillsammans med grannen. Denna berättar att Arne varit glad och vital till för några dagar sedan då han tyckt att Arne betett sig mer förvirrat. Han uppger också en tryckande känsla över bröstet. I status finner du att Arne har en något för snabb puls och andning. Auskultatoriskt finner du dämpning basalt i lungorna. Ett EKG tas som visar på akut framväggsinfarkt. Arne läggs in på hjärtintesiven där PCI (ballongsprängning) utförs omgående. Prover vid inkomst: Referens: CRP: 20 mg/l < 10 mg/l S-Natrium: 140 mmol/l mmol/l S-Kalium: 4,2 mmol/l 3,5 4,4 mmol/l S- Kreatinin: µmol/l µmol/l Högkänsligt TnT: 30 ng/l 15 ng/l Blodstatus: B-Hemoglobin g/l m kv B-EVF % m kv B-EPK /L m kv B-Ery-MCV fl B-Ery-MCHC g/l B-Ery-MCH pg B-TPK 10 9 /L m kv B-LPK 10 9 /L 3,5 8,8 6 Under ronden dagen efter berättar avdelningssköterskan att Arne under natten haft en väldigt sparsam urinproduktion. 1. Hur vill du gå vidare i din utredning? Undersökningar? Lab-prover? 2. Titta nu i lab.listan! Vilken sjukdom misstänker du nu? Vilka faktorer talar för denna diagnos? 3. Hur ser den kliniska bilden ut vid denna sjukdom? 4. Hur vill du gå vidare med behandling? 5. Hur kan njurfunktionen värderas? Det finns formler för att beräkna kreatinin-clearance utifrån p-kreatininvärde. Vilka individrelaterade faktorer ingår i sådana formler utöver kreatininvärdet? 6. Vilken uppföljning krävs för denna patient?

11 Kommentarer till fall N4 1. I Arnes fall är man orolig för avflödeshinder och gör därför ultraljud av njurarna. Om han inte har kateter måste man även utesluta resurin med hjälp av ultraljud av urinblåsan, alternativt bladderscan. Man bör också ta ett serumkreatinin och b-hb. Dessa prover samt elektrolyter tas alltid vid inkomsten vid hjärtinfarkt 2. Du misstänker akut njursvikt, närmare bestämt akut tubulär nekros. Skadan har troligen uppstått på grund av ischemi till följd av nedsatt njurperfusion i samband med hjärtinfarkten och efterföljande hjärtsvikt. Hårdast drabbas de starkt syreberoende epitelcellerna i proximala tubuli men den normalt relativt hypoxiska medullan påverkas också. En annan bidragande orsak är kontrasten vid PCI. Kontrast är nefrotoxiskt och ger en ökad risk för njurskada framför allt om man inte har normal njurfunktion som denna patient. Akut tubulär nekros är vanligt hos multisjuka patienter som vårdas på intensivavdelningar. Den ischemiska njurskadan kan förstärkas av samtidig hjärtsvikt med forward failure. Faktorer talande för akut (till skillnad från kronisk) njursvikt är följande: akut insjuknande, oliguri/anuri, normalt Hb och normalstora njurar. 3. Det typiska kliniska förloppet av ATN brukar delas in i följande stadier: (Initialstadiumet med sjunkande diures) Anuriskt/oliguriskt stadium: <200ml / <400ml urin/dygn, dagar-veckor Polyuriskt stadium: stora urinmängder, 1-3 dagar efter diuresstart Restitutionsstadiet: normala urinmängder, successiv läkning, veckor-månader. Tillståndet brukar vara mellan ett par dagar till sju veckor. När sjukdomen är på tillbakagång kommer patientens urinflöde igång varav kreatininvärdena sjunker något, för att sedan avta i snabbare takt. Urea faller normalt några dagar senare än kreatinin. 4. Behandling: Den absoluta bästa behandlingen är prevention. När oligourin är etablerad finns ingen farmakologisk behandling att tillgripa. En viktig prognostisk faktor är patientens njurfunktion innan skadan. En annan viktig faktor är patientens cardiac output, vänsterkammarfunktion. Njurarna vill ha 20-25% av CO. Vid hjärtinfarkt kan man få nedsatt vänsterkammarfunktion - hjärtsvikt vilket försämrar njurgenomblödningen. Patienter med ATN behandlas med vätska, syrgas och dialys vid behov. Det är viktigt att patienten är välcirkulerad och har optimalt blodtryck. Den polyuriska fasen kan inträda 1-3 dagar efter diuresstart och det är då viktigt att tillföra mycket vätska; 5 7 liter vätska per dag. Vätsketillförseln beror på hur stora urinmängderna är och kan variera betydligt. 5. Njurfunktionen kan värderas med s-kreatinin. Kreatinin är ett grovt mått på njurfunktionen eftersom det påverkas av ålder, kön, muskelmassa och fysisk ansträngning. Kreatininomsättningen är beroende av muskelmassa och i formlerna försöker man i någon mån kompensera för detta. Liten muskelmassa ger ett lågt värde. Med stigande ålder minskar clearance som en effekt av det normala åldrandet. De

12 olika formlerna är baserade på en fix kropps yta. Njufuktionen-GFR kan även skattas med hjälp av Cystatin C som ej är beroende av ålder, kön eller muskelmassa. Noggrannare njurfunktionsbestämning fås genom iohexolclearance, Cr-EDTA clearance eller motsvarande. 6. Uppföljningen beror på hur svårt sjuk och hur påverkad njurfunktionen varit och hur det är vid utskrivningen. Alla ska dock följas upp med följande; prover: kreatinin och kalium samt med urinsticka och blodtryckskontroll. Hur snabbt återbesök beror på status vid utskrivningen Ytterligare kommentarer Analysen S-Kreatininn är den analys, som i första hand används för att bedöma den glomerulära filtrationen (GFR). Värdet för S-Kreatinin stiger först sedan filtrationen är sänkt till 40 % eller mera. Kreatininclearance är känsligare och minskar tidigare än S- Kreatinin stiger. Clearance-bestämningen kan upprepas varje dag under det akuta skedet.

13 Fall N5 Göran 64 år. Aktuell anamnes: Göran söker sin vårdcentralsläkare då han känner sig mer orkeslös än tidigare. Han besväras också av återkommande huvudvärksepisoder och har under senare tid drabbats av illamående och över hela bålen en besvärande klåda. Göran har med sig en journal från en hälsokontroll som gjordes på företagshälsovården för cirka 6 år sedan då hans BT uppmättes till 150/92. Blodtrycksläkemedel skrevs ut, men Göran minns inte vad de hette, och han slutade ta dem efter någon månad eftersom de gav honom mardrömmar. Han röker cirka tre askar cigaretter i veckan. På frågan om kostvanor berättar Göran att han ofta dinerar på den lokala pizzerian, men att på senare tid har han inte haft någon vidare aptit och kan eventuellt ha gått ner i vikt. Status BT: 175/100 mmhg Puls: 70 bpm Cor. Regelbunden rytm, inga hörbara blås- eller biljud. Pulm: Normala andningsljud bilateralt, inga biljud. Lika lunggränser. Buk: Palperas mjuk och oöm. Midjestuss-kvot:: 0.95 ref: m: < 0,90. k< 0,85 Vikt: 95 kg Längd: 1,77 m 1. Med tanke på Görans sjukhistoria, vilka differentialdiagnoser funderar du på? Motivera utifrån hans symtom. 2. Hur vill du gå vidare vilka undersökningar och labprover beställer du? 3. Titta nu i lablistan! Vilken sjukdom misstänker du? Vilka lab.värden styrker din diagnos? 4. Kan man hitta i anamnes och status anledningar till de avvikande proverna i lablistan? 5. Vilken behandling och uppföljning krävs för denna patient? Med vilka lab.prover kan sjukdomsförloppet följas? 6. Vid nästa besök har Göran läst på grundligt om njuren. Han undrar om felet sitter i glomeruli, tubuli eller samlingsrören. Hur kan man med olika klinisk-kemiska analyser hitta fel i dessa tre delar av nefronet?

14 Kommentarer till fall N5 1. Trötthet, huvudvärk, illamående och klåda är symtom förenliga med uremi, men även för malignitet. Tröttheten vid detta tillstånd kan vara både fysisk med nedsatt prestationsförmåga som en mental trötthet med bristande intellektuell och kognitiv kapacitet. Särskild hos äldre kan detta likna ett depressivt tillstånd. Den uremiske patienten går ofta ned i vikt och förlorar muskelmassa. Denna viktnedgång kan dock maskeras av ödembildning med bibehållen vikt. Det höga blodtrycket samt Görans livstilsfaktorer för också tankarna till metabolt syndrom (högt blodtryck, bukfetma, dyslipidemi och nedsatt glukostolerans). 2. Lab.prover: B-status, CRP, El-status (Na, K, krea), urat, urea, Ca, fosfat, albumin, syra-bas, B-glukos, kolesterol, triglycerider. Urinprov: kvantifiering av proteinuri (albumin/kreatininkvot eller dygnsutsöndring av albumin/protein), urinsediment samt urinodling. Njurfunktionsbestämning: formelclearance t.ex enligt Cockcroft-Gaults formel. MDRD eller Cystatin C skattat GFR 24-timmars blodtrycksregistrering kan vara av värde då många patienter har en abnorm dygnskurva med nattlig blodtrycksstegring. Ultraljud av urinvägar och doppler av njurkärl. Kontroll av resurin med bladderscan eller ultraljud av urinblåsan. Njurbiopsi kan endast utföras om blodtrycket är välinställt, om njurarna inte är för små på ultraljudsundersökningen samt att man har 2 njurar. Övriga organkomplikationer kan vid behov monitoreras. (Ekokardiografi, UKG, perifera pulsar. 3. Du misstänker kronisk njursvikt. Urea > 30 är ofta förenat med uremiska symtom såsom klåda, huvudvärk, illamående och fatigue. Andra labvärden som styrker diagnosen är kreatinin > 200. Kreatinin < 300 ger i regel inte specifika njursviktssymtom hos medelålders personer, men ospecifika symtom som trötthet förekommer. Om kreatinin varken stiger eller sjunker under ett till två dygn talar detta med stor sannolikhet för kronisk njursvikt. Njurstorlek < 9cm på ultraljud talar för kronisk njursvikt. 4. Göran har troligen gått med en obehandlad hypertoni under en lång tid. Mild eller måttlig hypertoni orsakar sällan njurskada men kraftigt förhöjt blodtryck kan initiera en progredierande njursvikt. Hos de flesta patienter med kronisk njursvikt är dock hypertoni en följd av njursjukdomen. Görans profil stämmer dessutom in på metabolt syndrom med hjärt-och kärlsjukdom som kan ha bidragit till det höga blodtrycket som i sin tur bidragit till hans njursvikt.

15 5. Övervätskning/hyperkalemin behandlas med loop-diuretikum. Acidos behandlas med bikarbonat. Hyperfosfatemi och hypokalcemi behandlas med fosfatbindare, aktivt vitamin D och eventuellt med kalktabletter. Hyperparatyreoidism behandlas med vitamin D. Anemi behandlas med EPO och järn. Hypertoni behandlas med ACE-hämmare (som också har positiva effekter på proteinuri) och loopdiuretikum. I Görans fall är detta dock tveksamt då han har en kraftigt nedsatt njurfunktion. Hyperlipidemin behandlas med statiner. Patienter med njurinsufficiens sköts i stor utsträckning i öppenvården. Den diagnostiserande läkaren avgör utifrån kompetens och resurser adekvat vårdnivå. Patienter med signifikant proteinuri och/eller sjunkande njurfunktion bör remitteras till specialist. Patienter med måttlig avancerad njurinsufficiens följs i första hand med regelbundna kontroller av s-kreatinin och med glesare intervall med bestämning av GFR. Dessutom bör blodtrycket följas med jämna mellanrum. Andra laboratoriekontroller innefattar Hb, elektrolytstatus inklusive s-fosfat och St-Bic (metabol acidos) samt s-urea. När GFR når under cirka 30ml/min bör dessutom Ca²+ och PTH bestämmas med tanke sekundär hyperparatyreoidism. 6. a. Glomerulär skada: U-Albumin och S-Kreatinin. b. Proximal tubulär skada kan påvisas med hjälp av U- 1 -Mikroglobulin, alt U- 2 -Mikroglobulin. c. Skada på distala tubulus och samlingsrören leder till polyuri. Det finns dock andra orsaker till polyuri förutom renal orsak t ex hyperglykemi, diabetes insipidus, ökad kortisolproduktion och psykogen polyuri. U- Osmolalitet efter 12 timmars törst alt Pt-Koncentrationsprov med Minirin kan påvisa skada inom detta område. Ytterligare kommentarer: Många kroniska njursjukdomar kännetecknas av en successiv destruktion och reducering av antalet nefron. Detta gör att de kvarvarande, intakta nefronen utsätts för en större belastning vilket leder till hyperfiltration och ett högt tryck i glomeruluskapillärerna. Ökning av transport av makromolekyler in i mesangierna gör att deras fagocyterande i förmåga överskrids vilket leder till en inflammtorisk process som som i sin tur leder till fokal glomeruloskleros. Njursjukdomen leder även till hypertoni då minskad njurperfusion aktiverar RAAS som leder till salt- och vattenretention som i sin tur leder till högt blodtryck. Således bildas en ond cirkel varvid sklerotiska förändringar uppstår i njurvävnaden och efter en viss nivå är kronisk njursvikt (uremi) ett faktum. De tidiga stadierna utgörs ofta av diffusa symtom och ofta upptäcks nedsatt njurfunktion vid utredning vid hypertoni eller hjärt-och kärlsjukdom eller först i sent skede. Uremi uppstår till följd av en allvarlig njurinsufficiens. Det finns en god parallellitet mellan s-ureakoncentration och de uremiska symtomen varför denna används som markör för uremins svårighetsgrad. Urea per se är inte toxiskt, utan används snarare som en indikator på dialysbehovet. Serumkreatininet (även serum Cystatin C) speglar däremot njurarnas funktionella tillstånd (GFR). Urinproteinmönstret ger en uppfattning om glomerulifiltrets täthet för proteiner. Med hjälp av urinsediment kan bland annat blodkroppar och cylindrar hittas som ett tecken på

16 sjukdom i glomeruli eller i urinvägarna. Blodkroppar som passerar glomeruli är i regel dysmorfa. Njurinsufficiens kan även leda till vätskeretention och ödem på grund av RAAS-aktivering och utslagna ödemskyddande mekanismer (se kommentarer fall 6) och orsaka hjärtsvikt. Dessutom kan en metabol acidos uppstå då njuren inte förmår att bilda vätekarbonat på ett adekvat sätt. Redan då njurfunktionen halverats försämras hydroxyleringen av vitamin D vilket leder till störd kalciumbalans i kroppen som leder till minskad fosfatutsöndring. Som ett svar på låga kalciumnivåer i blodet stiger s-pth nivåer som leder till ökad kalciumfrisättning från skelettet som i förlängningen orsakar smärtor och spontanfrakturer om det ej behandlas med tillförsel av kalcium, vitamin D och fosfatbindare. Vid progress av njursjukdomen ses ofta anemi (normocytär, normokrom) som ett resultat av minskat EPO utsöndring från njuren. Den renala anemin orsakas dessutom även av uremins hämning på benmärgen och av järnbrist som i sin tur beror på dels minskat upptag på grund av uremin och dels på en funktionell järnbrist på grund av svårigheter att mobilisera lagrat järn. Tillståndet leder även till nedsatt glukostolerans med perifer insulintolerans. Vid kroniska njursjukdomar uppstår lipoproteinrubbningar, detta framförallt på grund av hämmad nedbrytning av apolipoproteinb och leder till förhöjda nivåer av VLDL och LDL. Detta tillsammans med insulinresistansen som leder till sänkt lipoproteinlipas aktivitet påverkar lipoproteinerna i aterogen riktning. Dessutom ökar koncentrationerna av Lp(a). Hypertoni av renalt ursprung kan ytterligare bidra till ökad kardiovaskulär risk. Sjukdomen leder så smånigom till dialysbehov eller behov av njurtransplantation. Uremin ger försämrad aptit och proteinkatabolism (som leder till ökad kvävefrisättning och förvärrad uremi). Nedsatt födointag kan värderas genom sänkt s-albumin och s-urea, vilket är associerat med försämrad överlevnad. Referenser: Njurmedicin, Mattias Aurell, Ola Samuelsson, tredje upplagan, LIBER. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, Peter Nilsson-Ehle, STUDENTLITTERATUR

17 Fall N6 Fredrik 26 år Fredrik Olsson, med tidigare känd glutenintolerans, söker vårdcentralsläkaren. För tre veckor sedan kommit hem från en utlandsresa från USA då han blivit sjuk med övre luftvägsinfektion. I samband med sjukdomen känt sig väldigt trött, noterat att han haft feber och upplevde även andra diffusa infektionssymtom. Han tycker sig också minnas att han noterat röd urin i samband med, eller strax efter insjuknandet. Ytterligare något som Fredrik noterat är att urinen skummar väldigt mycket, och han undrar om det är normalt. 1. Med tanke på Fredriks sjukhistoria, vilka differentialdiagnoser funderar du på? Motivera utifrån hans symtom! 2. Med tanke på den skummande urinen, vilken del av Fredriks kropp är extra viktig att inspektera och palpera? Varför? Förklara mekanismen bakom det fenomen du misstänker! 3. Hur vill du gå vidare vilka labprover beställer du? 4. Titta nu i lablistan! Vilken sjukdom misstänker du? Hur kan denna diagnos verifieras? Beskriv så detaljerat du kan! 5. Vilken behandling krävs för denna patient? Med vilka lab.prover kan sjukdomsförloppet följas?

18 Kommentarer till fall N6 1. Proteinuri samt hematuri kan vara förenligt med övre urinvägsinfektion. Övre luftvägsinfektion bör inge misstankar om poststreptokockinfektion med njurengagemang. Betydande mängd proteinuri ses vid nefrotiskt syndrom. Vid den vanligaste glomerulonefriten: IgA-nefrit ses ibland även makroskopisk hematuri vid infektioner. 2. Stora proteinmängder i urinen gör att den skummar. Albumin är det protein som utgör den största andelen av protein som förloras men större proteiner som bland annat immunoglobulin kan också utsöndras och förloras i urinen. Ödemen vid nefrotiskt syndrom är av hypostatisk karaktär och debuterar inte sällan som ögonsvullnad vid uppstigning. Läkaren bör även undersöka Fredriks anklar. Först när ett par liter ansamlats blir ödemen tydliga. Pleuravätska och ascites uppstår då över 20 liter vätska ansamlats. Den glomerulära kapillärväggen är normalt en mycket effektiv barriär mot passage av proteiner av albuminets storlek och större. Vid nefros sker en omfattande proteinuri som ett tecken på påtaglig störd funktion av den selektiva barriären. Såväl förändringar i porstorlek som förlust av negativa laddningar uppträder i den glomerulära kapillärväggen. Detta leder i sin tur till att den selektiva glomerulära impermeabiliteten för stora molekyler förloras och därmed uppkommer uttalad proteinuri och hypoalbuminemi. Ödembildningen uppstår när kroppens ödemskyddande mekanismer är utslagna samt på grund av att minskad plasmavolym aktiverar RAAS. Hypoalbuminemi innebär inte omdelbar ödembildning på grund av ödemskyddande mekansimer. Innan ödem uppstår reduceras det kolloidosmotiska trycket även i det interstitiella rummet på grund av ett wash out fenomen som leder till ökad lymfdränage av vätska och proteiner. Resultatet blir omfördelning av den kvarvarande albuminpoolen till fördel för det intravaskulära rummet. Detta kan ske till låga albuminnivåer. När det kolloidosmotiska trycket sjunker under en viss nivå är denna skyddsmekanism overksam. 3. Vid typisk klinisk bild förenligt med nefros bör njurbiopsi utföras så tidigt som möjligt. Urin: tu-urin, tu-albumin, sediment (färsk urin) Serum: blod, elektrolytstatus, CRP, albumin, kolesterol + triglyderider, Krea, urea, Serologiska AK-stest-misstanke om vaskulit (ANA, anti-dna, ANCA). Vid misstanke om rabdomyelos: CK, myoglobin. Njurfunktion: GFR (51Cr-EDTA-clearance, iohexolclearance) Anatomi: Ultraljud: ekogenicitet, hydronefros, storlek? Histologi: Njurbiopsi Immunofluorescence: IgA och C3 i mesangiet. 4. Du misstänker att Fredik har en IgA nefrit som utvecklats till ett nefrotiskt syndrom. Eftersom IgA-inlagring i glomeruli också ses vid flera systemsjukdomar samt hos helt friska krävs för diagnosen någon form av njursymtom (vanligen hematuri) samt att sekundära former uteslutits. De viktigaste bakomliggande orsakerna som bör uteslutas

19 är Henoch-Schönleins purpura och leversjukdom. De flesta fall upptäcks med mikroskopisk hemturi, måttlig proteinuri och GFR-sänkning. Mer ovanliga debutsymtom är nefrotiskt syndrom, malign hypertoni eller snabbt förlöpande glomerulonefrit. Vid IgA-nefrit syns förhöjda koncentrationer IgA i serum. Antimikrober i magtarmkanalen och i lungan ger hos predisponerade individer massiv IgA-syntes. IgA fångas i mesangiet och aktiverar komplementsystem. Normalt brukar sjukdomen gå tillbaka om IgA nefriten är kopplad till respiratorisk sjukdom. Hematuri fås cirka två dagar efter infektion. Denna är ofta smärtfri och uppträder i kombination med trötthet, feber och diffusa infektionssymtom. Den varar i cirka 1-5 dagar och försvinner samtidigt med de övriga symtomen. 5. I Sverige är IgA nefrit den vanligaste glomerulonefritformen, både som biopsidiagnos och som orsak till uremi och dialysbehov. Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor och medianåldern vid diagnos är cirka 30 år. Sjukdomen är associerat till celiaki (glutenintolerans), varför minskat glutenintag ibland kan ge minskad nefropati. Den viktigaste behandlingen vid IgA-nefrit är strikt blodtryckskontroll (målvärde < 125/85). Immunmodulerande behandling kan vara av värde vid kraftig proteinuri eller ilsken proliferativ biopsibild. Det finns studier som visar positiv effekt av omge-3- syror, steroider och cytostatika. Sjukdomsförloppet kan följas med följande lab.prover: blodstatus, kreatinin, urea, K, fosfat, calcium,, albumin + tualbumin : Njurmedicin, Mattias Aurell, Ola Samuelsson, tredje upplagan, LIBER. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, Peter Nilsson-Ehle, STUDENTLITTERATUR

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0

Kron. njursjukdom stadium: 5 Njursvikt <15 0,1. 3 Måttligt sänkt filtration 30-59 4,3. 2 Njurskada med lindrigt sänkt filtration 60-89 3,0 Kronisk njursvikt Annika Aldenbratt Specialistläkare Njurmedicin SU 1 Disposition Vad är kronisk njursvikt? - S-kreatinin - GFR-bestämning - egfr - Kreatininclearence Vad orsakar kronisk njursvikt? - Vilka

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Akut och kronisk njursvikt

Akut och kronisk njursvikt Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-13 Njurundersökningar Olika

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Njursvikt för allmänpediatrikern

Njursvikt för allmänpediatrikern Njursvikt för allmänpediatrikern Barndagarna, Sachsska, 2015 Tryggve Nevéus, Uppsala Akademiska Barnsjukhus Bakgrund Vad gör njuren Vad händer när det slutar fungera? Akut njursvikt Kliniska situationer

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping 20071210

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping 20071210 Njursvikt och Njurpatofysiologi Agneta Cassel Linköping 20071210 Var Sitter Njurarna? Anatomi 1 Nefron Glomerulus Tubulus -Proximal -Henle sslynga -Distal Samlingsrör Nefron - Njurens funktionella enhet

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

SPECIALISTEXAMEN I NJURMEDICIN 2015

SPECIALISTEXAMEN I NJURMEDICIN 2015 1 SPECIALISTEXAMEN I NJURMEDICIN 2015 Välkommen till den skriftliga delen av specialistexamen i njurmedicin! Skrivningstiden är fem timmar. Maxantal poäng per fråga anges inom parentes på varje fråga.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Kem.lab 10 i topp 2009

Kem.lab 10 i topp 2009 Kem.lab 10 i topp 2009 P Kreatinin 200 286 B Hb 183 308 P Kalium 156 394 P Natrium 126 014 P CRP 123 279 B Leukocyter 120 149 P PK 117 950 B Trombocyter 115 598 P ALAT 107 634 P TSH 72 643 Funktion Rena

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: MEQ 2 Arne (Max 23 p) Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: I släkten finns psoriasis hos fader men ingen säker artrit. Tidigare opererad för gallsten och njursten.

Läs mer

Njursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Njursvikt 2013-10-07. Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD) Njursvikt Anneli Jönsson Universitetsadjunkt, Sjuksköterska 2013 oktober Termin 3 Njurens fysiologi Exkretorisk funktion Reglering av vatten och joner: Na, Cl, K, H, fosfat, bikarbonat, ammonium Slaggprodukter:

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08

Aid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08 Aid nr: Sidan 1 av 36 Fall A (26 p) Per Du jobbar på en vårdcentral som vikarierande underläkare. Av distriktssköterskan får du i förbifarten veta att hon bokat in en patient på din mottagningslista under

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD

CKD - etiologi. Symtom, labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Kronisk njursvikt: Stadie indelning CKD. Epidemiologi - CKD , labvärden och behandling vid kronisk njursjukdom (CKD) Naomi Clyne, docent, överläkare Njurmedicin, SUS Lund Maj, 2014. CKD - etiologi Kronisk glomerulonefrit Diabetes mellitus Polycystisk njursjukdom

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk.

Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Tentamen T5 HT04 Kod nr 1(37) Fall A Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Gun-Britt är en 51-årig sekreterare som bor tillsammans med make och ett hemmavarande barn. Röker 10 cigaretter/dag sedan

Läs mer

Skriftlig tentamen, MEQ, 3 junii 2011

Skriftlig tentamen, MEQ, 3 junii 2011 Fall 1 Peter född 83, röker 10 cigaretter/dag och arbetar som ekonom. Peter anger sig vara tidigare väsentligen frisk. Han söker med några veckors anamnes på tilltagande trötthet, hjärtklappning, värmekänsla

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard

HYPERKALCEMI. Åsa Tizzard HYPERKALCEMI Åsa Tizzard 1 Kalciumhomeostas Konstant nivå joniserat Ca extracellulärt viktigt Koagulationskaskad Neuromuskulära funktioner Skelett (mineralisering) 2 Kalciumhomeostas Kalciumkoncentration

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge

1(5) Klinisk kemi Rutiner gällande från 2015-04-22. Akutsortiment, Karolinska Huddinge 1(5) Akutmärkning Då en beställning akutmärks kommer samtliga analyser som ingår i akutsortimentet att hanteras med högsta prioritet i förhållande till prover som inte akutmärkts. Akutmärkning bör användas

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001 TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI HT-00 DEN 8 JANUARI 2001 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: 08.30 14.30 - till

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014

FALLBESKRIVNINGAR. A. Ali (f. 1936) B. Bengtsson (f. 1921) Svenska-HALT 2014 A. Ali (f. 1936) FALLBESKRIVNINGAR A. Ali, 78-årig kvinna. Har bott på heltid på boendet sedan 10 år tillbaka. Närvarande på boendet kl. 8 på mätdagen. Hon kan gå själv utan hjälp. Har inte varit intagen

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag!

1:1 Vill du komplettera anamnesen? Vad är du intresserad av? Nämn 4 förslag! MEQ ( poäng) Svea, 74 år, söker på akutmottagningen med en remiss utfärdad hos hennes familjeläkare på vårdcentralen. Svea har sedan en tid tillbaka varit andfådd och har återkommande perioder med hjärtklappning.

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department GynObstetrik Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department Innehållsförteckning 1 Preeklampsi.... 2 Patogenes.......2 Placentation och preeklampsi.....2 Incidens..........2 Prevention.......3

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat)

SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) SÅ TAR DU FOSRENOL (lantankarbonathydrat) Läs bipacksedeln innan du använder FOSRENOL oralt pulver eller FOSRENOL tuggtabletter. Du har fått den här broschyren för att informera dig om varför du har fått

Läs mer

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521

URINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 URINVÄGAR Infek.oner Enures Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 Urinvägsinfek.oner, allmänt Första levnadsåret vanligare hos pojkar Vid 7 års ålder har ca 2 % av alla pojkar och 8 % av alla flickor

Läs mer

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Vätskebalans Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Introduktion till Vätskebalans Grundläggande fakta Vatteninnehåll i kroppen

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos barn

Urinvägsinfektioner hos barn Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning

Läs mer

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p) MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer