TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3"

Transkript

1 Linköpings Universitet Hälsouniversitetet Klinisk Kemi TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3 Reviderat: Höstterminen 2010 av Sanaz Rahmani, Agneta Cassel och Jakob Ström

2 Instruktioner Dessa njurfall är tänkta att stimulera till befästande och utvidgande av dina kunskaper om olika typer av sjukdomstillstånd i urinvägssystemet genom eget funderande, läsande av fallkommentarer samt genom samtal med dina kursare och amanuenser. För optimalt nyttjande av detta tillfälle följer här några tips: Arbeta gärna två eller tre tillsammans så att ni kan samtala om de olika fallen. Till varje fall hör en spalt i lablistan. När du läser frågorna kommer du få veta när du ska titta på lablistan. Tjuvtitta helst inte innan! Notera att alla falls analyser är på samma sida. Det kan vara bra att täcka för kommande falls analyser så att du inte ser för mycket. Varje fall har tillhörande kommentarer. Vänta gärna med att titta på kommentarerna tills du är klar med hela fallet, så att du får försöka ordentligt själv först. Se till att du har förstått det du vill förstå innan nästa fråga/fall angrips! Ta hjälp av amanuenserna om du undrar något, kör fast eller vill ha något utvecklat!

3 Fall N1 Karin 20 år Karin Forsman, söker vårdcentralen. Hon har varit hemma från sitt arbete i 5 dagar och har nu lätt feber (38 C) på morgonen. Hon känner sig trött och mår illa men har inte kräkts. Hon klagar över värk i högra njurregionen och är dunköm över den högra njurlogen. Patienten har instruerats att medföra ett morgonurinprov, transporterat i plastpåse med isbitar. Urinprovet analyseras med combur- och niturtestremsa och följande värden erhålls. U-ALBUMIN (testremsa) U-GLUKOS (testremsa) U-ACETOACETAT (testremsa) U-Hemoglobin/Erytro (testremsa U-LEUKOCYTER (testremsa) U-nitrit: (nitur testremsa) Enhet Ref.område arb enh 0 1 arb enh 0 0 arb enh 0 0 arb enh 0 2 arb enh 0 2 arb enh Tolka resultatet av analyserna på testremsorna! Varför testar man för nitrit? Vilken är din arbetsdiagnos? 2. Vilka ytterligare analyser kan utföras för nivådiagnostik (hög eller låg urinvägsinfektion)? Kan man med hjälp av dessa analyser avgöra om sjukdomen är akut eller kronisk? 3. Titta nu i lablistan! Vilken diagnos sätter du? 4. Hur skall sjukdomen behandlas? 5. Vilka laboratorieundersökningar vill du utföra för att fortsätta utredningen? 6. Vilken uppföljning behövs för denna patient?

4 Kommentarer till fall N1 1. Patienten har en hematuri, bakteriuri och leukocyturi det vill säga en urinvägsinfektion. De flesta bakteriearter tillhörande Enterobacteriaceae omvandlar nitrat till nitrit med hjälp av enzymet nitratreduktas. Avsaknad av positiv U-nitrit kan dock inte tolkas som att patienten inte har urinvägsinfektion, eftersom det finns uropatogena bakterier, till exempel Sraphylococcus saprophyticus, som saknar nitratreduktas. Förekomsten av nitrit kan fastställas med testremsa. 2. Ytterligare tester som kan utföras är B/S-CRP, alt urinsediment (kan utföras på nykastat prov för nivådiagnostik). U-Sediment med ett högt antal leukocyter som visar både glitterceller och agglutinat talar för infektion i övre urinvägarna, medan aggregat och dark cells talar för nedre urinvägsinfektion. Skillnaden mellan glitterceller och dark cells ses efter infärgning. Vid kroniska sjukdomar ses vaxcylindrar. Fingranulerade cylindrar ses framförallt vid akut pågående aktivitet i njuren. Ett högt CRP talar för en mera aggressiv infektion som är vanligare i övre urinvägarna. Man använder inte urinsediment i kliniken för att nivådiagnostisera en infektion. Man använder CRP som labprov. Förhöjt CRP i kombination med feber talar för en hög infektion-pyelonefrit, även dunkömhet kan tala för det. Värdet på CRP rimligen högre än 25 talar för infektion i övre urinvägarna men söker man snart efter insjuknandet kan CRP ligga lågt, det har ännu inte stigit. SR är tveksamt om det tillför något ytterligare. Ett blodstatus med ett högt leukocytvärde skulle ytterligare stärka diagnosen. 3. Diagnos: Akut pyelonefrit. 4. Patientens allmäntillstånd avgör om peroral eller parenteral behandling skall ges initialt vid övre urinvägsinfektion. Behandlingstiden bör ej understiga 10 dagar. Behandlingen korrigeras senare med ledning av odlingsresultat och resistensbestämning, även om patienten kliniskt har förbättrats. 5. Urinodling med resistensbestämning skall alltid utföras. Behandlingen inleds utan att man avvaktar dessa svar. 6. Efter en okomplicerad pyelonefrit brukar man endast göra en kontrollurinodling. Vid en komplicerad pyelonefrit rekommenderas urinodling 1-2 och 4-6 veckor efter avslutad behandling. Njurfunktionen kontrolleras efter genomgången akut pyelonefrit om patienten har tecken på kronisk njursjukdom eller annan komplicerande faktor. För patienter med akut pyelonefrit som har nedsatt njurfunktion samt barn, gravida kvinnor, äldre patienter, patienter med komplicerande faktorer (allmänpåverkan, kräkningar), bör sjukhusvård övervägas.

5 Fall N2 En 28-årig kvinna inremitteras till sjukhusets akutmottagning. Aktuell anamnes: Tidigare väsentligen frisk. Tre veckor före inkomsten förkyld med halsont och feber. Låg till sängs ett par dagar och var besvärsfri efter knappt en vecka. Två dagar före inkomsten ånyo sjuk med illamående, huvudvärk och trötthetskänsla men ingen feber. Observerat att urinmängderna varit små, samt att urinen dagen före inkomsten hade en rödbrun färg. Rådfrågad läkare remitterade patienten till akutmottagning. Status: AT: MoS: Bl.tr: Vid undersökningen finner man svullnad av händer, underben och ansikte. Måttliga ödem. Stora lätt rodnande tonsiller 180/110 mmhg Ögonbottnar: u a. I övrigt inget anmärkningsvärt i status. Lämnar ett urinprov på mottagningen. Combur testremsa Enhet Ref område U-ALBUMIN arb enh 0 3 U-GLUKOS arb enh 0 0 U-ACETOACETAT arb enh 0 0 U-Hemoglobin/Erytro arb enh 0 3 U-LEUKOCYTER arb enh Tolka resultatet av analyserna på testremsan! 2. Kliniskt kemiska analyser tas för vidare utredning. Vad kan i detta fall bedömas med hjälp av följande analyser: a. S-Kreatinin, S-Urea b. S-Na, S-K, B-Hb c. B-Standard bikarbonat, S-Cl d. S-Ca. S-Fosfat e. U-Sediment 3. Titta nu i lablistan och sätt diagnos. 4. Vilka labprover vill du utföra för att fortsätta utredningen? 5. Vilken behandling bör patienten ha och varför? 6. Med vilka laboratorieprover kan man följa sjukdomsförloppet?

6 Kommentarer till fall N2 1. Patienten har albuminuri och hematuri. 2. a. Den glomerulära filtrationen. b. Vätskebalansen. Hemoglobin (Hb) är koncentrationen Hb i blodet. Vid uttorkning kommer värdet således att vara förhöjt och vid övervätskning kommer hemoglobinvärdet att vara sänkt, utan att en anemi föreligger. c. I proximala tubuli sekreteras en kloridjon för varje vätekarbonat som diffunderar från tubulicellen in i blodet. S-Cl - ökar således kompensatoriskt till standardbikarbonat-sänkningen. B-Stand bik. och S-Cl - påvisar en metabolisk acidos pga njurarnas oförmåga att utsöndra flyktiga syror. d. S-Fosfat kan stiga på grund av minskad utsöndring och S-kalcium kan minska i koncentration sekundärt till fosfatstegringen. PTH ökar för att öka kalcium koncentrationen. Kalcium bör dock korrigeras till albumin. Totalt P-Calcium är beroende av P-Albumin då cirka 40 % av P-calcium är bundet till albumin. Hypoalbumin kan därför masskera en hyperkalcemi medan en hypoalbuminemi kan ge ett falskt lågt kalciumvärde. e. Indikation för U-Sediment är misstanke om njursjukdom. 3. Dessa fynd tillsammans med anamnes talar för akut glomerulonefrit. 4. Ytterligare prover för att kunna utreda orsaken till patientens glomerulonefrit är t.ex halsodling, antikroppstiter mot streptokocker, anti-gbm antikroppar och ANCA. 5. Vid undersökningen finner man hypertoni och vätskeretention med ödem. Hon ska ha behandling för sitt blodtryck för att spara njurfunktion, behandling med diuretika på grund av ödem samt behandling för infektionen. Patientens höga SR ger indikation för proteinelfores och/eller kvantitativ bestämning av proteiner i plasma och urin med bestämning av p-c3 och p-c4 samt njurbiopsi. Vid en akut glomerulonefrit visar proteinelfores av plasma framför allt en sänkning av albumin och transferrin och ev a 1 -Antitrypsin. Vid inflammation ökar inte alltid a 1 -Antitrypsin och Orosmukoid på grund av att de förloras vid proteinurin. Haptoglobin komplexbinds i serum och anrikas. Den generella syntesökningen, som svar på de renala förlusterna, innebär bildning av alla proteiner. Detta leder till att högmolekylära proteiner uppvisar generellt förhöjda plasmanivåer. Vid komplementkonsumtion ökar ej C3 och C4 i harmoni med de akuta fasreaktanterna. Man ska även kvantifiera proteinurin med tanke på att han har s- albumin på 24 har kan sannolikt en kraftig proteinuri. Man får då förhöjda lipider som bör behandlas.

7 Proteiner i plasma och urin: P-Albumin g/l P- 1 Antitrypsin g/l P-Orosomucoid g/l P-Haptoglobin g/l P-Immunglobulin G g/l P-immunoglobin A 1,3 0,70 3,7 g/l PImmunglobulin M g/l P-C g/l P-C g/l U-Albumin 3.50 <0.025 g/d U-immunoglobin <10 <10 mg/l U-IgKappa, fria <20 <20 mg/l U-IgLambda, fria <10 <10 mg/l U- 1 -Mikroglobulin 30 <10 mg/l 6. Mätning av clearance är ett bra mått på glomerulära funktionen. Man följer utsöndringen av tu-albumin. Vid glomerulär skada får man en uppfattning om graden albuminuri genom att mäta tu-albumin, utsöndringen kan dock variera med proteinets koncentration i plasma och albumiminclearance kan beräknas. Det är viktigt att mäta p-albumin och tu-albumin om man har en kraftig albuminförlust i urin eftersom albumin sjunker i plasma. Normalt skall de proteiner som filtrerats ut från glomeruli till viss del reabsorberas, och kataboliseras efter endocytos av njurtubuliceller. Vid proteinuri kan ett tubulärt mönster utvecklas då reabsorptionskapaciteten i tubuli överskrids. Det är således viktigt att en ökad utsöndring av tubulära proteiner alltid bedöms i relation till GFR. Vid avancerade glomerulusförändringar ökar utsöndring av större proteiner som IgG. Vid kraftig proteinuri (nefrotiskt syndrom) ses anrikning av högmolekylära proteiner i plasma t.ex. lipoproteiner och fibrinogen samt minskning av AT III. Detta och andra orsaker predisponerar för ventrombos. Man kan även ta stickprov för att värdera proteinurin albumin/kreatininkvot som kan följas. Ytterligare kommentarer Vid bestämning av urinens proteininnehåll bör man beakta dygnsvaritionen i utsöndringen av både kreatinin och proteiner samt vara medveten om att proteinutsöndringen påverkas av fysisk aktivitet, menstruation, feber, ökat vattenintag (speciellt tillsammans med loopdiuretika), ökat blodtryck, emotionell stress och kroppsläge. En semikvantitativ undersökning innebär att man endast undersöker förekomst av protein i urinen och kan enkelt bestämmas med hjälp av en urinsticka. En kvantitativ undersökning innebär en kvantifiering av proteinmängden i urinen. Vid diagnostik av mikroalbuminuri kan man antingen samla hel dygnsmängd urin eller natturin för att bestämma kvantitativ mängd albumin i urinen. En nyare metod som nu finns tillgänglig på sticka för analys är att bestämma kvoten albumin/kreatinin i urinen.. En kvalitativ undersökning innebär koncentrationsbestämning av enskilda proteiner.

8 Fall N3 Man 48 år Söker akut nattetid på kirurgens akutintag för svåra, högersidiga flanksmärtor. Patienten, som är byggnadsarbetare, har förut alltid varit frisk och har inte haft några urinvägsbevär. Inga kända hjärt- eller njursjukdomar i släkten. Vid undersökningen finner man en klart smärtpåverkad patient med dunkömhet över höger njurloge. Spelade fotboll för tre dagar sedan. Har inte motionerat sedan dess. I övrigt intet anmärkningsvärt i status. Blodtryck:140/80 mmhg Hb:154 g/l. SR: 19 mm. Lämnar ett urinprov på mottagningen. Combur testremsa Enhet Ref.område U-ALBUMIN arb enh 0 0 U-GLUKOS arb enh 0 0 U-ACETOACETAT arb enh 0 0 U-Hemoglobin/Erytro arb enh 0 3 U-LEUKOCYTER arb enh Tolka resultatet av analyserna på testremsan! 2. Hur går du vidare för att bekräfta resultatet av analyserna på restremsan? Titta i lablistan när du bestämt dig! 3. Vilka vanliga orsaker till resultatet på testremsan finns? 4. Vad misstänker Du för sjukdom? Vilka diffdiagnoser är p.g.a. smärtanamnesen mindre troliga, men bör ändå has i bakhuvudet vid fall av makroskopisk hematuri? 5. Hur vill Du utreda ytterligare och behandla? 6. Vilka kända orsaker till denna åkomma finns?

9 Kommentarer till fall N3 1. Patienten har hematuri. 2. U-Sediment kan utföras för nivådiagnostik och för att bekräfta hematurin men detta görs sällan. Blödningens nivå kan fastställas med faskontrastmikroskopi med hjälp av erytrocyternas morfologi. Erytrocyter från glomeruli ska visa stor variation i storlek, form och hemoglobininnehåll, medan erytrocyter av icke glomerulärt ursprung till exempel infektion, sten, tumör skall vara lika i storlek, form och hemoglobininnehåll, utom då urinen är mycket sur. 3. Sten, tumör och inflammation. 4. På grund av smärtanamnesen skall man här misstänka en njursten. Hematurin är en följd av att konkrementet orsakat skador på slemhinnan i uretären och är av stor diagnostisk betydelse. Om man bortser från smärtanamnesen och fokuserar på hematurin så är tumörer viktiga diffar, framförallt urinblåsecancer, njurcancer och prostatacancer. Vid misstanke om sjukdom i prostata används analysen S-PSA (prostata specifikt antigen) PSA förekommer normalt i låga koncentrationer <4 ug/l. Värden över ug/l talar för prostatacancer. Komplexbundet PSA (PSA bundet till 1 kymotrypsin) utgör normalt och vid prostatacancer ca 90%. Ökning av fritt PSA talar för prostatahyperplasi eller prostatit. Vid gränsvärden för PSA används analysen fritt PSA för att skilja prostatit och benign hyperplasi mot prostatacancer. Ökning av PSA kan ses även vid akut urinretention. 5. Patienten får smärtstillnade behandling. Om han blir helt smärtfri skrivs han ut till hemmet och får komma tillbaka på en poliklinisk urografi med möjlighet till fortsatt utredning på urologmottagning. Kreatinin ska tas innan röntgen med kontrast, som vid urografi. Eventuellt tas blodprov för svar senare t ex S-Na, S-K, S-Kreatinin, S-Urea, S- Calcium, S-Ca korr, S-Ca-jon-aktivitet, S-Fosfat, S-Albumin, S-Mg, S-Urat för att påvisa eller utesluta vanliga orsaker till njursten. 6. Kända orsaker till stenbildning är: infektionsten, urinsyrasten, hypercalcuri (som följd av hyperparatyreoidism), hyperoxaluri och cystinuri. Ytterligare Kommentarer: Hematuri och även många hyalina cylindrar kan förekomma efter idrottsprestationer och hård träning, men skall försvinna inom 48 timmar (exercise related haematuria). Testremsans testfält för Hb/Erytrocyter reagerar även för myoglobin, som kan finnas i urinen vid muskelskador efter idrottsprestationer och hård träning, samt vid krosskador av muskulatur, vid tryckskada med ischemi och muskelnekros. Vid kraftig muskelskada kan njurtubuli skadas av myoblobin. Akut smärta med hematuri kan även ses vid njurinfarkt, inte så vanligt men förekommer.

10 Fall N4 Arne 71 år. Inkommer med ambulans till akutmottagningen. Aktuell anamnes: Arne kommer in med ambulans tillsammans med grannen. Denna berättar att Arne varit glad och vital till för några dagar sedan då han tyckt att Arne betett sig mer förvirrat. Han uppger också en tryckande känsla över bröstet. I status finner du att Arne har en något för snabb puls och andning. Auskultatoriskt finner du dämpning basalt i lungorna. Ett EKG tas som visar på akut framväggsinfarkt. Arne läggs in på hjärtintesiven där PCI (ballongsprängning) utförs omgående. Prover vid inkomst: Referens: CRP: 20 mg/l < 10 mg/l S-Natrium: 140 mmol/l mmol/l S-Kalium: 4,2 mmol/l 3,5 4,4 mmol/l S- Kreatinin: µmol/l µmol/l Högkänsligt TnT: 30 ng/l 15 ng/l Blodstatus: B-Hemoglobin g/l m kv B-EVF % m kv B-EPK /L m kv B-Ery-MCV fl B-Ery-MCHC g/l B-Ery-MCH pg B-TPK 10 9 /L m kv B-LPK 10 9 /L 3,5 8,8 6 Under ronden dagen efter berättar avdelningssköterskan att Arne under natten haft en väldigt sparsam urinproduktion. 1. Hur vill du gå vidare i din utredning? Undersökningar? Lab-prover? 2. Titta nu i lab.listan! Vilken sjukdom misstänker du nu? Vilka faktorer talar för denna diagnos? 3. Hur ser den kliniska bilden ut vid denna sjukdom? 4. Hur vill du gå vidare med behandling? 5. Hur kan njurfunktionen värderas? Det finns formler för att beräkna kreatinin-clearance utifrån p-kreatininvärde. Vilka individrelaterade faktorer ingår i sådana formler utöver kreatininvärdet? 6. Vilken uppföljning krävs för denna patient?

11 Kommentarer till fall N4 1. I Arnes fall är man orolig för avflödeshinder och gör därför ultraljud av njurarna. Om han inte har kateter måste man även utesluta resurin med hjälp av ultraljud av urinblåsan, alternativt bladderscan. Man bör också ta ett serumkreatinin och b-hb. Dessa prover samt elektrolyter tas alltid vid inkomsten vid hjärtinfarkt 2. Du misstänker akut njursvikt, närmare bestämt akut tubulär nekros. Skadan har troligen uppstått på grund av ischemi till följd av nedsatt njurperfusion i samband med hjärtinfarkten och efterföljande hjärtsvikt. Hårdast drabbas de starkt syreberoende epitelcellerna i proximala tubuli men den normalt relativt hypoxiska medullan påverkas också. En annan bidragande orsak är kontrasten vid PCI. Kontrast är nefrotoxiskt och ger en ökad risk för njurskada framför allt om man inte har normal njurfunktion som denna patient. Akut tubulär nekros är vanligt hos multisjuka patienter som vårdas på intensivavdelningar. Den ischemiska njurskadan kan förstärkas av samtidig hjärtsvikt med forward failure. Faktorer talande för akut (till skillnad från kronisk) njursvikt är följande: akut insjuknande, oliguri/anuri, normalt Hb och normalstora njurar. 3. Det typiska kliniska förloppet av ATN brukar delas in i följande stadier: (Initialstadiumet med sjunkande diures) Anuriskt/oliguriskt stadium: <200ml / <400ml urin/dygn, dagar-veckor Polyuriskt stadium: stora urinmängder, 1-3 dagar efter diuresstart Restitutionsstadiet: normala urinmängder, successiv läkning, veckor-månader. Tillståndet brukar vara mellan ett par dagar till sju veckor. När sjukdomen är på tillbakagång kommer patientens urinflöde igång varav kreatininvärdena sjunker något, för att sedan avta i snabbare takt. Urea faller normalt några dagar senare än kreatinin. 4. Behandling: Den absoluta bästa behandlingen är prevention. När oligourin är etablerad finns ingen farmakologisk behandling att tillgripa. En viktig prognostisk faktor är patientens njurfunktion innan skadan. En annan viktig faktor är patientens cardiac output, vänsterkammarfunktion. Njurarna vill ha 20-25% av CO. Vid hjärtinfarkt kan man få nedsatt vänsterkammarfunktion - hjärtsvikt vilket försämrar njurgenomblödningen. Patienter med ATN behandlas med vätska, syrgas och dialys vid behov. Det är viktigt att patienten är välcirkulerad och har optimalt blodtryck. Den polyuriska fasen kan inträda 1-3 dagar efter diuresstart och det är då viktigt att tillföra mycket vätska; 5 7 liter vätska per dag. Vätsketillförseln beror på hur stora urinmängderna är och kan variera betydligt. 5. Njurfunktionen kan värderas med s-kreatinin. Kreatinin är ett grovt mått på njurfunktionen eftersom det påverkas av ålder, kön, muskelmassa och fysisk ansträngning. Kreatininomsättningen är beroende av muskelmassa och i formlerna försöker man i någon mån kompensera för detta. Liten muskelmassa ger ett lågt värde. Med stigande ålder minskar clearance som en effekt av det normala åldrandet. De

12 olika formlerna är baserade på en fix kropps yta. Njufuktionen-GFR kan även skattas med hjälp av Cystatin C som ej är beroende av ålder, kön eller muskelmassa. Noggrannare njurfunktionsbestämning fås genom iohexolclearance, Cr-EDTA clearance eller motsvarande. 6. Uppföljningen beror på hur svårt sjuk och hur påverkad njurfunktionen varit och hur det är vid utskrivningen. Alla ska dock följas upp med följande; prover: kreatinin och kalium samt med urinsticka och blodtryckskontroll. Hur snabbt återbesök beror på status vid utskrivningen Ytterligare kommentarer Analysen S-Kreatininn är den analys, som i första hand används för att bedöma den glomerulära filtrationen (GFR). Värdet för S-Kreatinin stiger först sedan filtrationen är sänkt till 40 % eller mera. Kreatininclearance är känsligare och minskar tidigare än S- Kreatinin stiger. Clearance-bestämningen kan upprepas varje dag under det akuta skedet.

13 Fall N5 Göran 64 år. Aktuell anamnes: Göran söker sin vårdcentralsläkare då han känner sig mer orkeslös än tidigare. Han besväras också av återkommande huvudvärksepisoder och har under senare tid drabbats av illamående och över hela bålen en besvärande klåda. Göran har med sig en journal från en hälsokontroll som gjordes på företagshälsovården för cirka 6 år sedan då hans BT uppmättes till 150/92. Blodtrycksläkemedel skrevs ut, men Göran minns inte vad de hette, och han slutade ta dem efter någon månad eftersom de gav honom mardrömmar. Han röker cirka tre askar cigaretter i veckan. På frågan om kostvanor berättar Göran att han ofta dinerar på den lokala pizzerian, men att på senare tid har han inte haft någon vidare aptit och kan eventuellt ha gått ner i vikt. Status BT: 175/100 mmhg Puls: 70 bpm Cor. Regelbunden rytm, inga hörbara blås- eller biljud. Pulm: Normala andningsljud bilateralt, inga biljud. Lika lunggränser. Buk: Palperas mjuk och oöm. Midjestuss-kvot:: 0.95 ref: m: < 0,90. k< 0,85 Vikt: 95 kg Längd: 1,77 m 1. Med tanke på Görans sjukhistoria, vilka differentialdiagnoser funderar du på? Motivera utifrån hans symtom. 2. Hur vill du gå vidare vilka undersökningar och labprover beställer du? 3. Titta nu i lablistan! Vilken sjukdom misstänker du? Vilka lab.värden styrker din diagnos? 4. Kan man hitta i anamnes och status anledningar till de avvikande proverna i lablistan? 5. Vilken behandling och uppföljning krävs för denna patient? Med vilka lab.prover kan sjukdomsförloppet följas? 6. Vid nästa besök har Göran läst på grundligt om njuren. Han undrar om felet sitter i glomeruli, tubuli eller samlingsrören. Hur kan man med olika klinisk-kemiska analyser hitta fel i dessa tre delar av nefronet?

14 Kommentarer till fall N5 1. Trötthet, huvudvärk, illamående och klåda är symtom förenliga med uremi, men även för malignitet. Tröttheten vid detta tillstånd kan vara både fysisk med nedsatt prestationsförmåga som en mental trötthet med bristande intellektuell och kognitiv kapacitet. Särskild hos äldre kan detta likna ett depressivt tillstånd. Den uremiske patienten går ofta ned i vikt och förlorar muskelmassa. Denna viktnedgång kan dock maskeras av ödembildning med bibehållen vikt. Det höga blodtrycket samt Görans livstilsfaktorer för också tankarna till metabolt syndrom (högt blodtryck, bukfetma, dyslipidemi och nedsatt glukostolerans). 2. Lab.prover: B-status, CRP, El-status (Na, K, krea), urat, urea, Ca, fosfat, albumin, syra-bas, B-glukos, kolesterol, triglycerider. Urinprov: kvantifiering av proteinuri (albumin/kreatininkvot eller dygnsutsöndring av albumin/protein), urinsediment samt urinodling. Njurfunktionsbestämning: formelclearance t.ex enligt Cockcroft-Gaults formel. MDRD eller Cystatin C skattat GFR 24-timmars blodtrycksregistrering kan vara av värde då många patienter har en abnorm dygnskurva med nattlig blodtrycksstegring. Ultraljud av urinvägar och doppler av njurkärl. Kontroll av resurin med bladderscan eller ultraljud av urinblåsan. Njurbiopsi kan endast utföras om blodtrycket är välinställt, om njurarna inte är för små på ultraljudsundersökningen samt att man har 2 njurar. Övriga organkomplikationer kan vid behov monitoreras. (Ekokardiografi, UKG, perifera pulsar. 3. Du misstänker kronisk njursvikt. Urea > 30 är ofta förenat med uremiska symtom såsom klåda, huvudvärk, illamående och fatigue. Andra labvärden som styrker diagnosen är kreatinin > 200. Kreatinin < 300 ger i regel inte specifika njursviktssymtom hos medelålders personer, men ospecifika symtom som trötthet förekommer. Om kreatinin varken stiger eller sjunker under ett till två dygn talar detta med stor sannolikhet för kronisk njursvikt. Njurstorlek < 9cm på ultraljud talar för kronisk njursvikt. 4. Göran har troligen gått med en obehandlad hypertoni under en lång tid. Mild eller måttlig hypertoni orsakar sällan njurskada men kraftigt förhöjt blodtryck kan initiera en progredierande njursvikt. Hos de flesta patienter med kronisk njursvikt är dock hypertoni en följd av njursjukdomen. Görans profil stämmer dessutom in på metabolt syndrom med hjärt-och kärlsjukdom som kan ha bidragit till det höga blodtrycket som i sin tur bidragit till hans njursvikt.

15 5. Övervätskning/hyperkalemin behandlas med loop-diuretikum. Acidos behandlas med bikarbonat. Hyperfosfatemi och hypokalcemi behandlas med fosfatbindare, aktivt vitamin D och eventuellt med kalktabletter. Hyperparatyreoidism behandlas med vitamin D. Anemi behandlas med EPO och järn. Hypertoni behandlas med ACE-hämmare (som också har positiva effekter på proteinuri) och loopdiuretikum. I Görans fall är detta dock tveksamt då han har en kraftigt nedsatt njurfunktion. Hyperlipidemin behandlas med statiner. Patienter med njurinsufficiens sköts i stor utsträckning i öppenvården. Den diagnostiserande läkaren avgör utifrån kompetens och resurser adekvat vårdnivå. Patienter med signifikant proteinuri och/eller sjunkande njurfunktion bör remitteras till specialist. Patienter med måttlig avancerad njurinsufficiens följs i första hand med regelbundna kontroller av s-kreatinin och med glesare intervall med bestämning av GFR. Dessutom bör blodtrycket följas med jämna mellanrum. Andra laboratoriekontroller innefattar Hb, elektrolytstatus inklusive s-fosfat och St-Bic (metabol acidos) samt s-urea. När GFR når under cirka 30ml/min bör dessutom Ca²+ och PTH bestämmas med tanke sekundär hyperparatyreoidism. 6. a. Glomerulär skada: U-Albumin och S-Kreatinin. b. Proximal tubulär skada kan påvisas med hjälp av U- 1 -Mikroglobulin, alt U- 2 -Mikroglobulin. c. Skada på distala tubulus och samlingsrören leder till polyuri. Det finns dock andra orsaker till polyuri förutom renal orsak t ex hyperglykemi, diabetes insipidus, ökad kortisolproduktion och psykogen polyuri. U- Osmolalitet efter 12 timmars törst alt Pt-Koncentrationsprov med Minirin kan påvisa skada inom detta område. Ytterligare kommentarer: Många kroniska njursjukdomar kännetecknas av en successiv destruktion och reducering av antalet nefron. Detta gör att de kvarvarande, intakta nefronen utsätts för en större belastning vilket leder till hyperfiltration och ett högt tryck i glomeruluskapillärerna. Ökning av transport av makromolekyler in i mesangierna gör att deras fagocyterande i förmåga överskrids vilket leder till en inflammtorisk process som som i sin tur leder till fokal glomeruloskleros. Njursjukdomen leder även till hypertoni då minskad njurperfusion aktiverar RAAS som leder till salt- och vattenretention som i sin tur leder till högt blodtryck. Således bildas en ond cirkel varvid sklerotiska förändringar uppstår i njurvävnaden och efter en viss nivå är kronisk njursvikt (uremi) ett faktum. De tidiga stadierna utgörs ofta av diffusa symtom och ofta upptäcks nedsatt njurfunktion vid utredning vid hypertoni eller hjärt-och kärlsjukdom eller först i sent skede. Uremi uppstår till följd av en allvarlig njurinsufficiens. Det finns en god parallellitet mellan s-ureakoncentration och de uremiska symtomen varför denna används som markör för uremins svårighetsgrad. Urea per se är inte toxiskt, utan används snarare som en indikator på dialysbehovet. Serumkreatininet (även serum Cystatin C) speglar däremot njurarnas funktionella tillstånd (GFR). Urinproteinmönstret ger en uppfattning om glomerulifiltrets täthet för proteiner. Med hjälp av urinsediment kan bland annat blodkroppar och cylindrar hittas som ett tecken på

16 sjukdom i glomeruli eller i urinvägarna. Blodkroppar som passerar glomeruli är i regel dysmorfa. Njurinsufficiens kan även leda till vätskeretention och ödem på grund av RAAS-aktivering och utslagna ödemskyddande mekanismer (se kommentarer fall 6) och orsaka hjärtsvikt. Dessutom kan en metabol acidos uppstå då njuren inte förmår att bilda vätekarbonat på ett adekvat sätt. Redan då njurfunktionen halverats försämras hydroxyleringen av vitamin D vilket leder till störd kalciumbalans i kroppen som leder till minskad fosfatutsöndring. Som ett svar på låga kalciumnivåer i blodet stiger s-pth nivåer som leder till ökad kalciumfrisättning från skelettet som i förlängningen orsakar smärtor och spontanfrakturer om det ej behandlas med tillförsel av kalcium, vitamin D och fosfatbindare. Vid progress av njursjukdomen ses ofta anemi (normocytär, normokrom) som ett resultat av minskat EPO utsöndring från njuren. Den renala anemin orsakas dessutom även av uremins hämning på benmärgen och av järnbrist som i sin tur beror på dels minskat upptag på grund av uremin och dels på en funktionell järnbrist på grund av svårigheter att mobilisera lagrat järn. Tillståndet leder även till nedsatt glukostolerans med perifer insulintolerans. Vid kroniska njursjukdomar uppstår lipoproteinrubbningar, detta framförallt på grund av hämmad nedbrytning av apolipoproteinb och leder till förhöjda nivåer av VLDL och LDL. Detta tillsammans med insulinresistansen som leder till sänkt lipoproteinlipas aktivitet påverkar lipoproteinerna i aterogen riktning. Dessutom ökar koncentrationerna av Lp(a). Hypertoni av renalt ursprung kan ytterligare bidra till ökad kardiovaskulär risk. Sjukdomen leder så smånigom till dialysbehov eller behov av njurtransplantation. Uremin ger försämrad aptit och proteinkatabolism (som leder till ökad kvävefrisättning och förvärrad uremi). Nedsatt födointag kan värderas genom sänkt s-albumin och s-urea, vilket är associerat med försämrad överlevnad. Referenser: Njurmedicin, Mattias Aurell, Ola Samuelsson, tredje upplagan, LIBER. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, Peter Nilsson-Ehle, STUDENTLITTERATUR

17 Fall N6 Fredrik 26 år Fredrik Olsson, med tidigare känd glutenintolerans, söker vårdcentralsläkaren. För tre veckor sedan kommit hem från en utlandsresa från USA då han blivit sjuk med övre luftvägsinfektion. I samband med sjukdomen känt sig väldigt trött, noterat att han haft feber och upplevde även andra diffusa infektionssymtom. Han tycker sig också minnas att han noterat röd urin i samband med, eller strax efter insjuknandet. Ytterligare något som Fredrik noterat är att urinen skummar väldigt mycket, och han undrar om det är normalt. 1. Med tanke på Fredriks sjukhistoria, vilka differentialdiagnoser funderar du på? Motivera utifrån hans symtom! 2. Med tanke på den skummande urinen, vilken del av Fredriks kropp är extra viktig att inspektera och palpera? Varför? Förklara mekanismen bakom det fenomen du misstänker! 3. Hur vill du gå vidare vilka labprover beställer du? 4. Titta nu i lablistan! Vilken sjukdom misstänker du? Hur kan denna diagnos verifieras? Beskriv så detaljerat du kan! 5. Vilken behandling krävs för denna patient? Med vilka lab.prover kan sjukdomsförloppet följas?

18 Kommentarer till fall N6 1. Proteinuri samt hematuri kan vara förenligt med övre urinvägsinfektion. Övre luftvägsinfektion bör inge misstankar om poststreptokockinfektion med njurengagemang. Betydande mängd proteinuri ses vid nefrotiskt syndrom. Vid den vanligaste glomerulonefriten: IgA-nefrit ses ibland även makroskopisk hematuri vid infektioner. 2. Stora proteinmängder i urinen gör att den skummar. Albumin är det protein som utgör den största andelen av protein som förloras men större proteiner som bland annat immunoglobulin kan också utsöndras och förloras i urinen. Ödemen vid nefrotiskt syndrom är av hypostatisk karaktär och debuterar inte sällan som ögonsvullnad vid uppstigning. Läkaren bör även undersöka Fredriks anklar. Först när ett par liter ansamlats blir ödemen tydliga. Pleuravätska och ascites uppstår då över 20 liter vätska ansamlats. Den glomerulära kapillärväggen är normalt en mycket effektiv barriär mot passage av proteiner av albuminets storlek och större. Vid nefros sker en omfattande proteinuri som ett tecken på påtaglig störd funktion av den selektiva barriären. Såväl förändringar i porstorlek som förlust av negativa laddningar uppträder i den glomerulära kapillärväggen. Detta leder i sin tur till att den selektiva glomerulära impermeabiliteten för stora molekyler förloras och därmed uppkommer uttalad proteinuri och hypoalbuminemi. Ödembildningen uppstår när kroppens ödemskyddande mekanismer är utslagna samt på grund av att minskad plasmavolym aktiverar RAAS. Hypoalbuminemi innebär inte omdelbar ödembildning på grund av ödemskyddande mekansimer. Innan ödem uppstår reduceras det kolloidosmotiska trycket även i det interstitiella rummet på grund av ett wash out fenomen som leder till ökad lymfdränage av vätska och proteiner. Resultatet blir omfördelning av den kvarvarande albuminpoolen till fördel för det intravaskulära rummet. Detta kan ske till låga albuminnivåer. När det kolloidosmotiska trycket sjunker under en viss nivå är denna skyddsmekanism overksam. 3. Vid typisk klinisk bild förenligt med nefros bör njurbiopsi utföras så tidigt som möjligt. Urin: tu-urin, tu-albumin, sediment (färsk urin) Serum: blod, elektrolytstatus, CRP, albumin, kolesterol + triglyderider, Krea, urea, Serologiska AK-stest-misstanke om vaskulit (ANA, anti-dna, ANCA). Vid misstanke om rabdomyelos: CK, myoglobin. Njurfunktion: GFR (51Cr-EDTA-clearance, iohexolclearance) Anatomi: Ultraljud: ekogenicitet, hydronefros, storlek? Histologi: Njurbiopsi Immunofluorescence: IgA och C3 i mesangiet. 4. Du misstänker att Fredik har en IgA nefrit som utvecklats till ett nefrotiskt syndrom. Eftersom IgA-inlagring i glomeruli också ses vid flera systemsjukdomar samt hos helt friska krävs för diagnosen någon form av njursymtom (vanligen hematuri) samt att sekundära former uteslutits. De viktigaste bakomliggande orsakerna som bör uteslutas

19 är Henoch-Schönleins purpura och leversjukdom. De flesta fall upptäcks med mikroskopisk hemturi, måttlig proteinuri och GFR-sänkning. Mer ovanliga debutsymtom är nefrotiskt syndrom, malign hypertoni eller snabbt förlöpande glomerulonefrit. Vid IgA-nefrit syns förhöjda koncentrationer IgA i serum. Antimikrober i magtarmkanalen och i lungan ger hos predisponerade individer massiv IgA-syntes. IgA fångas i mesangiet och aktiverar komplementsystem. Normalt brukar sjukdomen gå tillbaka om IgA nefriten är kopplad till respiratorisk sjukdom. Hematuri fås cirka två dagar efter infektion. Denna är ofta smärtfri och uppträder i kombination med trötthet, feber och diffusa infektionssymtom. Den varar i cirka 1-5 dagar och försvinner samtidigt med de övriga symtomen. 5. I Sverige är IgA nefrit den vanligaste glomerulonefritformen, både som biopsidiagnos och som orsak till uremi och dialysbehov. Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor och medianåldern vid diagnos är cirka 30 år. Sjukdomen är associerat till celiaki (glutenintolerans), varför minskat glutenintag ibland kan ge minskad nefropati. Den viktigaste behandlingen vid IgA-nefrit är strikt blodtryckskontroll (målvärde < 125/85). Immunmodulerande behandling kan vara av värde vid kraftig proteinuri eller ilsken proliferativ biopsibild. Det finns studier som visar positiv effekt av omge-3- syror, steroider och cytostatika. Sjukdomsförloppet kan följas med följande lab.prover: blodstatus, kreatinin, urea, K, fosfat, calcium,, albumin + tualbumin : Njurmedicin, Mattias Aurell, Ola Samuelsson, tredje upplagan, LIBER. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, Peter Nilsson-Ehle, STUDENTLITTERATUR

TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3

TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3 Linköpings Universitet Hälsouniversitetet Klinisk Kemi TEORETISK LAB Njurfall Läkarutbildningen Termin 3 Reviderat: Höstterminen 2012 av Mårten Segelmark och Sofia Ramström Instruktioner Dessa njurfall

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2

DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar

Läs mer

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex. GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4) SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , , Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna

Läs mer

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-09 Njurundersökningar n Olika typer av röntgenundersökningar

Läs mer

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning: Sida: 0 MEQ fråga 1 10 p Tentamen i Klinisk Medicin vt 2011 Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får

Läs mer

Njursjukdomar och deras behandling

Njursjukdomar och deras behandling FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-14 Njurundersökningar Olika

Läs mer

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009 Vanliga njuråkommor hos barn Catrin Furuhjelm ht 2009 Njurfunktion GFR= Glomerular Filtration Rate Ökar första två veckorna 15-45 ml/min /1,73 kvm. 6 mån: runt 80 ml/min /1,73 kvm Efter 2 år: 85-125 ml/min

Läs mer

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012 Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.

Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos. Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 3 Kortsvarsfrågor 2014-04-10 40 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 Du jobbar ST-Läkare på Norrtälje sjukhus. Till din mottagning

Läs mer

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller

Läs mer

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga DX3 Totalt 20 poäng

Integrerande MEQ-fråga DX3 Totalt 20 poäng Integrerande MEQ-fråga 2 2012-11-13 DX3 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Njursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Njursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Njursten - medicinska aspekter Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Njursten-symptom Smärta: 50-75%, mer sannolikt ju äldre barnet är. Orsaken är sannolikt att små barn oftare har

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder. MEQ 6 (15,5 poäng) Martin Svensson, 45-årig rökande industriarbetare, söker dig på din vårdcentral där du arbetar som distriktsläkare och har akuttider nu på förmiddagen (15 minuters besök). Han är tidigare

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik

Läs mer

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p 1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer

Njursjukdomar och deras behandling

Njursjukdomar och deras behandling FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-15 Njurundersökningar Olika

Läs mer

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Case 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen

Läs mer

Njurmedicin. Klinisk Medicin KS Huddinge. Njurmedicin 1. Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Njurmedicin. Klinisk Medicin KS Huddinge. Njurmedicin 1. Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Njurmedicin 1 Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Integrerade seminarieuppgifter Klinisk Medicin KS Huddinge Njurmedicin Lycka till och välkommen till seminariet! Kursledningen

Läs mer

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts Glomerulonefrit del 2 Membranös glomerulonefrit Vanlig orsak till nefrotiskt syndrom hos vuxna Primär-idiopatisk eller Sekundär Vid systemsjukdom (reumatoid artrit, SLE) Infektioner (hepatit B) Malignitet

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Välkomna till dagens laboration i Klinisk Kemi, som i huvudsak kommer att beröra analyser som syftar till att bedöma njurarnas tillstånd.

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Diskussionsfall Reumatologi

Diskussionsfall Reumatologi Diskussionsfall Reumatologi 2009 08 31 Fallbeskrivning A. Man född 1962 46-årig VD för annonsbyrå kommer till reumatologmottagningen 2008 07 22 på remiss från husläkaren. I sjukhistorien finns en del gastrit-ulcusbesvär

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande

Läs mer

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100 Klinisk kemi Sid 1(6) Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100 U-pH (SKA01549) U-Glukos (NPU04207) U-Ketoner (NPU10504) U-Leukocyter (NPU03987) U-Nitrit (NPU10506) U-Protein (NPU17997)

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Mesangialt skademönster

Mesangialt skademönster Mesangialt skademönster Proliferation eller depositioner i mesangieområdet Mikroskopisk hematuri, evl intermittent makrohematuri, måttligt proteinuri, initialt bevarad GFR IgA-nefrit Patientfall, tid väs

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping 20091214

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping 20091214 Njursvikt och Njurpatofysiologi Agneta Cassel Linköping 20091214 Var Sitter Njurarna? Anatomi 1 Nefron - Njurens funktionella enhet -1 milj. i vardera njure -2 typer av nefron: - cortikala - juxtamedullära

Läs mer

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende. Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin

Läs mer

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Välkomna till dagens laboration i Klinisk Kemi, som i huvudsak kommer att beröra analyser som syftar till att bedöma njurarnas tillstånd.

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

KOMMENTAR TILL NJURFALL 1

KOMMENTAR TILL NJURFALL 1 KOMMENTAR TILL NJURFALL 1 1. Vid s k tubulär proteinuri utsöndras lågmolekylära proteiner i urinen vilka normalt resorberas i tubuli, ex vis β 2 -mikroglobulin, α 1 -mikroglobulin (protein HC) m fl, se

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Fall 1-19-årig kvinna

Fall 1-19-årig kvinna Fall 1-19-årig kvinna En 19-årig kvinna kommer in på akuten med illamående och kräkningar. Påverkat allmäntillstånd och blodtrycket är 80/50 mmhg. Hon har varit trött och har minskat i vikt på sistone,

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Elektrofores utskick 2012-06

Elektrofores utskick 2012-06 Elektrofores utskick 2012-06 Fall A Elektrofores av Fall A 70 årig man anemi sista åren, sjunkande Hb trots Fe. CRP o SR rel ua. Viss rygg värk, sjukdomskänsla, lätt proteinuri. Fall A Immunofix av Fall

Läs mer

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5 Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5 Fall 1 Den prickiga läraren En 30-årig tidigare väsentligen frisk tvåbarnsmor hade under några månaders tid noterat att hon fått blåmärken av

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: 08.30-12.30. Skrivningsnummer:..

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: 08.30-12.30. Skrivningsnummer:.. elexamination 3 Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p anderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. 1 Fråga 1 En 35-årig man har genom sitt arbete i banksektorn varit på hälsokontroll.

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer