Förkylning på vårdcentralen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förkylning på vårdcentralen"

Transkript

1 Förkylning på vårdcentralen Kartläggning av orsaker till att vuxna patienter med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare i svensk primärvård och analys av huruvida det finns något samband mellan kön respektive ålder och besöksorsak. Magnus Redin, ST-läkare, Allékliniken Sleipner, Borås Forskningsmetodik en introduktion (MFM330) 2013 Handledare: Gun Rembeck, Närhälsan, FoU primärvård, FoU-centrum S Älvsborg

2 Bakgrund: En förkylning är en akut inflammation i de övre luftvägarna där symptomen nästäppa, rinnande näsa, nysningar, halsont och hosta är dominerande (1,2). Benämningen Övre Luftvägsinfektion (ÖLI) är synonym till förkylning (2) och då båda benämningarna är vanliga förekommer de parallellt i denna text. Sjukdomen kan orsakas av en mängd olika virus men de vanligaste är Rhinovirus, Coronavirus, RS-virus, Parainfluensavirus, Adenovirus och Enterovirus. Av dessa är Rhinovirus i särklass mest förekommande och har påvisats hos upp till 80 % av patienter med övre luftvägsinfektioner (1,3). I medeltal har vuxna 2-4 förkylningar årligen med en duration på 7-10 dagar (1) och vuxna kan på ett tillförlitligt sätt ställa diagnos på sig själva (3). En förkylning är självläkande och det finns inga bevis för att det finns några fördelar med antibiotikabehandling vare sig hos barn eller vuxna (2). Studier från Kanada och USA har visat att % av vuxna med förkylning söker läkarvård (4,5) och i en studie från Nya Zeeland var förkylning den vanligaste orsaken till nybesök hos allmänläkare (6). I USA har kostnaden för läkarbesök på grund av virala luftvägsinfektioner beräknats uppgå till 7,7 miljarder dollar årligen, borträknat influensaorsakad sjukdom och besök orsakat av komplikationer (5). Vidare föreligger en överförskrivning av antibiotika som kan ge negativa effekter för individen och som i samhället kan leda till ökad antibiotikaresistens (2). Trots att sjukdomen alltså är vanlig och återkommande, lätt kan kännas igen av patienten själv och är självläkande tycks det ändå som att den upptar en icke oansenlig del av sjukvårdens tid och resurser och dessutom ibland felaktigt behandlas med antibiotika med potentiella risker för individ och samhälle som följd (1-6). Med denna bakgrund finns anledning att tro att det skulle kunna finnas en samhällsnytta med att minska antalet besök som görs till läkare på grund av övre luftvägsinfektion/förkylning. Ett första steg på vägen mot att utröna om så faktiskt är fallet skulle kunna vara att få en ökad kunskap om vad det är som får dessa individer med övre luftvägsinfektion/förkylning att söka läkare. Keast et al undersökte just detta i Kanada och man fann att den vanligaste orsaken till att patienter med förkylning sökte läkare var oro för komplikationer och den näst vanligaste orsaken var att man hade fått nog av symptomen (7). Någon studie som närmare kartlägger orsakerna till varför individer med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare inom svensk primärvård tycks inte vara gjord. Med hänsyn till att det gått nitton år sedan Keast et al gjorde en kartläggning av kanadensiska förhållanden och med beaktande av potentiella skillnader mellan svensk och kanadensisk sjukvård, kunde det vara av värde att göra en sådan studie i Sverige idag och då också undersöka om det finns några samband mellan kön eller ålder och besöksorsak. Syfte: Denna studie syftar till att kartlägga orsakerna till att vuxna individer med övre luftvägsinfektion/förkylning besöker läkare inom svensk primärvård och dessutom undersöka om det finns något samband mellan individernas kön eller ålder och besöksorsak. Studien kommer även att utreda hur stor andel av vårdcentralens samtliga läkarbesök som under studieperioden utgjordes av individer som sökte för övre luftvägsinfektion/förkylning. Frågeställningar: Vilka är orsakerna till att vuxna patienter med förkylning söker läkare i svensk primärvård? Finns det något samband mellan kön eller ålder och besöksorsak? Hur stor andel av samtliga läkarbesök på en medelstor svensk vårdcentral i stadsmiljö utgörs av vuxna patienter med förkylning?

3 Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter Urval Inklusionskriterier: Individer över 18 år som under studieperioden fick diagnoskoden J06 Övre Luftvägsinfektion på aktuell vårdcentral (medelstor vårdcentral i stadsmiljö). Diagnoskoden J06 Övre Luftvägsinfektion valdes då den i det använda journalsystemets diagnoskodningssystem ansågs vara den kod som bäst svarade mot den sjukdom som skulle studeras. Av praktiska skäl valdes den vårdcentral där forskningsledaren arbetar kliniskt. Exklusionskriterier: De som, trots att de fått diagnoskoden J06 Övre luftvägsinfektion, behandlades med antibiotika exkluderades då antibiotikabehandling skulle kunna indikera att det, diagnoskoden till trots, ej rört sig om en viral övre luftvägsinfektion. Rekrytering: Målet var att rekrytera 194 individer till studien (se Powerberäkning nedan). Tidsperioden för rekrytering beräknades till sex månader och baserades på uppskattningen att kunna inkludera 40 individer per månad och att det skulle kunna dröja upp till en månad innan svaren inkommit från de sist tillfrågade. Rekryteringen förlades till vinterhalvåret eftersom frekvensen av övre luftvägsinfektion/förkylning då är högst (3). Var sjätte vecka gjorde forskningsledaren sökningar i vårdcentralens datorjournalsystem (Journal III) och tog därifrån fram listor på de individer som under tidsperioden 2-8 veckor tillbaka uppfyllt inklusionskriterierna. Då det fanns en möjlighet att en individ besökt vårdcentralen mer än en gång under den aktuella tidsperioden granskades journalen med avseende på detta och det senaste besöksdatumet valdes, detta datum angavs också på den enkät som skickades hem till individen. Journalen granskades också för att upptäcka individer som fått antibiotika och dessa exkluderades. Inkluderade individer kontaktades brevledes; forskningspersonsinformation, enkät och frankerat kuvert för retur bifogades brevet. Påminnelsebrev utgick efter två veckor till de individer som då inte hade svarat. Valet att vid varje sökning (var sjätte vecka) skicka ut enkäter till patienter som sökt 2-8 veckor tillbaka i tiden grundade sig på två uppskattningar: Den första var att det skulle kunna dröja upp till 2 veckor från det att patienten gjort sitt besök till att journalanteckningen skrivits och tillgång till denna var önskvärd innan utskick gjordes. Den andra var att patienten rimligen borde kunna minnas varför man sökt om det som längst gått 10 veckor sen man sökte (blev aktuellt i de fall där det gått 8 veckor från besök till första utskick och då 10 veckor från besök till påminnelsebrev). Powerberäkning Någon tidigare studie där man testat för eventuella skillnader eller samband

4 mellan kön- eller åldersgrupper gällande besöksorsak för övre luftvägsinfektion/förkylning återfanns ej. Därför gjordes följande stickprovsberäkning: Om 50 % av männen och 25 % av kvinnorna sökte med Förhoppning om bot beräknades det behövas 116 personer (58 i varje grupp förutsatt att lika många män som kvinnor besvarade enkäten) för att upptäcka en skillnad eller ett samband med p-värde <0,05 och med en Power på 80 %. Någon generell siffra på förväntad svarsfrekvens för enkäter tycks ej finnas. I en brittisk studie där man brevledes skickade enkäter gällande luftvägssymptom till vuxna patienter, och där man inte erbjöd någon ekonomisk kompensation, hade man 2004 en svarsfrekvens på 47 % (8). Då den enkät som skulle användas var enkel och kortfattad så uppskattades bortfallet inte överstiga 40 % och därför blev målet att finna 194 som uppfyllde inklusionskriterierna och som därmed kunde tillfrågas att delta. Större marginal avstods för att inte riskera att utsätta individer för onödig forskning. Datainsamling Uppgifter om vilka individer som uppfyllde inklusionskriterierna hämtades från datorjournal (Journal III) enligt ovan. Uppgifter om orsaker till att inkluderade patienter sökt läkare samt uppgift om ålder och kön inhämtades genom den enkät som skickades ut till samtliga inkluderade individer. I enkäten presenterades åtta tänkbara besöksorsaker för övre luftvägsinfektion/förkylning: - Rädsla för allvarlig sjukdom - Förhoppning om bot - Förhoppning om lindring - Behov av sjukintyg - Oro för att smitta andra - Undran om det fanns hinder för fysisk träning - Sjukvårdens bemötande från individens tidigare besök på grund av övre luftvägsinfektion/förkylning fick individen att söka igen - Symptomens varaktighet längre än vad individen ansåg normalt Dessutom lämnades möjligheten att istället för något av alternativen ovan välja Annan orsak och att då ange denna orsak i fritext. Se bilaga (enkät). Uppgifter om det totala antalet besök på vårdcentralen under studieperioden hämtades också från datorjournal (Journal III), detta för att kunna se hur stor andel av besöken som utgjordes av patienter som sökt för övre luftvägsinfektion/förkylning. Databearbetning Både beskrivande statistik och signifikansanalyser användes för den statistiska bearbetningen. Den beskrivande statistiken redovisas i procent och i medelvärde

5 med standarddeviation. Eftersom variablerna är dikotoma användes Chi-squaretest för att undersöka sambandet mellan kön, ålder och besöksorsak. Logistisk regression användes för att bedöma impaktfaktorn av ålder och kön på de olika besöksorsakerna. Etiska aspekter: Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden i Göteborg. Resultat: Under studieperioden utgjordes 5,0 procent (n=253) av vårdcentralens totala antal besök (n=5096) av vuxna som fick diagnosen J06 Övre luftvägsinfektion. Av dessa 253 exkluderades 39 individer på grund av att de var patienter till forskningsledaren och 20 stycken på grund av att de fick antibiotika. Etthundrasjuttiotre individer kunde inkluderas och till dessa skickades enkäter (att summan av de inkluderade plus de exkluderade blir färre än de 253 besök som gjordes förklaras av att vissa individer sökt mer än en gång under studietiden). Av de 173 patienter som tillfrågades att delta var det 101 som returnerade ifylld enkät och av dessa var 71 korrekt ifyllda (41 procent av de från början inkluderade). Se figur 1 för ytterligare presentation av studiematerialet. Besöksorsakerna från korrekt ifyllda enkäter presenteras i tabell 1. Den vanligaste besöksorsaken var Lång varaktighet av symptom (26,8 procent). Sjuttio procent av svaren återfanns bland de fyra vanligaste svarsalternativen: Lång varaktighet av symptom, förhoppning om lindring, rädsla för allvarlig sjukdom och förhoppning om bot. Medelåldern för de 173 inkluderade var 49,9 år (SD 18,3) och av dessa var 65,3 procent kvinnor och 34,7 procent män. För de som returnerat enkäten var medelåldern 56,9 år (SD 16,0) medan den i gruppen som ej besvarat enkäten var 40,1 år (SD 16,9), åldersskillnaden var signifikant (p<0,001). Könsfördelning och medelålder för hela materialet framgår av tabell 2. Där presenteras också kön och medelålder för de grupper som returnerat enkäten, returnerat enkäten korrekt ifylld, returnerat enkäten inkorrekt ifylld eller inte returnerat enkäten alls. Chi-square-test utfördes för de fyra vanligast förekommande besöksorsakerna för att se om det fanns något samband med kön eller ålder. Några sådana samband kunde inte påvisas. Logistisk regression visade att varken kön eller ålder kunde förutsäga besöksorsak i detta material.

6 Diskussion: Resultaten visar att vuxna med förkylning/övre luftvägsinfektion utgör en betydande del av besöken på en vårdcentral och att den vanligaste besöksorsaken var att symptomen pågått för länge. Medelåldern för gruppen som besvarat enkäten var högre än medelåldern för de som ej besvarat enkäten, skillnaden var signifikant. I denna studie kunde varken kön eller ålder förutsäga besöksorsaken. Metoddiskussion Den totala svarsfrekvensen på 58 % var i nivå med den beräknade. Det var emellertid fler kvinnor än män som besvarade enkäten och då powerberäkningen förutsatte en jämn könsfördelning kan detta vara en orsak till att inga samband upptäcktes. Medelåldern för den grupp som besvarat enkäten var 56,9 år medan den för gruppen som ej besvarat enkäten var 40,1 år. Mann-Whitney-test visade att skillnaden i ålder mellan dessa grupper var signifikant (p<0,001). Detta kan tolkas som att man med detta studieupplägg i huvudsak beskriver besöksorsaker för en äldre population, i linje med detta är det faktum att endast 6 av de 71 korrekt ifyllda enkäterna kom från patienter i åldersgruppen år. Att inkludera patienter utifrån satt diagnos, här J06 Övre Luftvägsinfektion, kan innebära en risk att inkludera, eller missa, patienter som feldiagnostiserats. Detta eventuella metodfel bedömdes dock bli ringa och reducerades också genom att exkludera de som fått antibiotika. Någon validerad eller tidigare använd enkät som passade denna studie fanns inte. Med enkäten som användes i denna studie fick patienterna själva ange orsak till läkarbesöket medan enkäten som användes av Keast et al (1999) fylldes i av respektive läkare vid besöket. Även om det finns klara likheter mellan de båda enkäterna gällande möjliga besöksorsaker uppfattades vissa av besöksorsakerna i studien av Keast et al (1999) som otydliga och svåra att bygga vidare ifrån med tanke på eventuell betydelse av studien, detta var ytterligare en orsak till att en ny enkät togs fram. Aktuell enkät togs således fram för denna studie och baserades dels på forskningsledarens erfarenhet om vad som kan vara möjliga besöksorsaker och dels på förslag som framkom i diskussion med kollegor. Trots en strävan efter att göra enkäten enkel och tydlig var det 29 av 101 som angav fler än en besöksorsak och med denna design kunde dessa ej användas i resultatet, detta diskuteras vidare nedan. Valet att enbart inkludera vuxna individer till studien grundade sig i att förkylning/övre luftvägsinfektion hos barn oftare ger upphov till komplikationer (till exempel mediaotit) och att denna grupp därmed får en särställning när det gäller att försöka utröna om det är önskvärt att minska antalet besök för förkylning/övre luftvägsinfektion. Resultatdiskussion Av det totala antalet patienter, som under studietiden sökte vårdcentralen, fick 5,0 % diagnosen J06 Övre Luftvägsinfektion. Motsvarande siffra för Keast et al var 5,7 % vilket skulle kunna tala för att sökmönstret är liknande i de båda undersökta populationerna. Keast et al (1999) fann i sin studie att den vanligaste besöksorsaken var Oro för komplikationer och den nästa vanligaste att man Hade fått nog av symptomen. Att man Hade fått nog liknar den besöksorsak som i denna studie kallats Lång varaktighet av symptom och som här var den vanligaste. Oro för komplikationer liknar det som i denna studie kallats

7 Rädsla för allvarlig sjukdom och som här var tredje vanligaste besöksorsak. I sammanhanget kan nämnas att av de 29 som på enkäten angivit fler än en besöksorsak, och därmed ej presenterats i resultatet, hade 13 angivit Rädsla för allvarlig sjukdom som ett av alternativen. Det tycks således som att det kan finnas likheter även gällande resultatet för besöksorsak men jämförelser bör göras med försiktighet med tanke på skillnader i studiedesign. I denna studie var den vanligaste besöksorsaken att patienterna tyckte att deras symptom pågått längre än vad de anser normalt. I det perspektivet vore det intressant om man framöver kunde kartlägga hur länge dessa patienter haft symptom när de söker. Kanske är den tid som vissa upplever som onormalt lång i själva verket ett normalförlopp för en förkylning, i så fall skulle detta vara en möjlighet för att på ett bättre sätt kunna rikta patientinformation. Tre av tio som besvarade enkäten valde alltså fler än en besöksorsak och med denna studiedesign kunde inte dessa svar användas i resultatet men gruppen är för det inte ointressant. Att så många patienter valde att svara på detta sätt talar för att många patienter har flera orsaker till sitt besök och kanske är det så att summan av dessa är just det som för dem till läkaren. Detta fenomen bör beaktas vid design av framtida studier. Att antalet användbara enkätsvar på grund av detta blev lägre än förväntat kan vara en anledning till att några samband mellan besöksorsak och ålder respektive kön inte kunde påvisas. Konklusion Även om några statistiska signifikanser ej uppnåddes så gav studien en fingervisning om vad som får vuxna att söka läkare på grund av förkylning. Vidare sågs att ett av tjugo besök på den studerade vårdcentralen utgjordes av en vuxen med förkylning/övre luftvägsinfektion. Det sistnämnda styrker uppfattningen om att ämnet förtjänar vidare uppmärksamhet och möjligen då med en design där man engagerar ett större antal vårdcentraler, löpande låter läkarna inkludera patienter utifrån fastställda symptomkriterier och på ett strukturerat sätt efterfrågar besöksorsak vid själva besöket. På så sätt skulle eventuell osäkerhet runt diagnos elimineras och, med facit i hand, skulle bortfallet av de yngre vuxna sannolikt bli mindre.

8 Referenser: 1.Heikkinen T, Järvinen A. The common cold. The Lancet 2003; 361: Arrol B, Kenealy T. Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 3. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. 3.Arruda E, Pitkäranta A, Witek TJ Jr, Doyle CA, Hayden FG. Frequency and natural history of rhinovirus infections in adults during autumn. Journal of clinical microbiology 1997; 35: McIsaac WJ, Levine N, Goel V. Visits by adults to family physicians for the common cold. The journal of family practice 1998; 47: Fendrick AM, Monto AS, Nightengale B, Sarnes M. The economic burden of non-influenzarelated viral respiratory tract infection in the United States. Arch Intern Med 2003; 163: McAvoy B, Davis P, Raymont A, Gribben B. The Waikato medical care survey. New Zealand Medical Journal 1994; 107: Keast DH, Marshall JN, Stewart MA, Orr V. Why do patients seek family physicians services for cold symptoms? Canadian Family Physician 1999; 45: Hazell M, Morris J, Linehan M, Frank P, Frank T. Factors influencing the response to postal questionnaire surveys about respiratory symptoms. Primary Care Respiratory Journal 2009; 18(3):

9 Figur 1. Beskrivning av materialet. Tillfrågade (n=173) Ej svarat 42 % (n=72) Kvinnor (n=48) Män (n=24) Besvarat enkäten (n=101) Inkorrekt besvarad enkät (n=30) Kvinnor (n=18) Män (n=12) Korrekt besvarad enkät (n=71) Kvinnor (n=47) Män (n=24)

10 Tabell 1. Besöksorsak Antal Procent Rädsla för allvarlig sjukdom 10 14,1 Förhoppning om bot 9 12,7 Förhoppning om lindring 12 16,9 Behov av sjukintyg 5 7,0 Oro för att smitta andra 1 1,4 Hinder för fysisk träning 2 2,8 Tidigare erfarenheter 2 2,8 Lång varaktighet av symptom 19 26,8 Annan orsak 11 15,5 Totalt ,0 Tabell 2. Köns- och åldersfördelning för materialet. Hela materialet Returnerat enkäter Korrekt ifyllda enkäter Inkorrekt ifyllda enkäter Ej returnerat enkäter Antal totalt Antal män (procent) Antal kvinnor (procent) 60 (34,7) 113 (65,3) 36 (35,6) 65 (64,4) 24 (33,8) 47 (66,2) 12 (40,0) 18 (60,0) 24 (33,3) 48 (66,7) Medelålder (år) 49,9 (SD 18,3) 56,9 (SD 16,0) 55,2 (SD 16,1) 61,1 (SD 15,4) 40,1 (SD 16,9)

11 Bilaga Enkät gällande besöksorsaker för Övre luftvägsinfektion/förkylning 1. Enkäten gäller besöket: 2. Ålder: år. 3. Kön: Kvinna Man 4. Orsakerna till att söka läkare vid symptom i de övre luftvägarna kan vara många. Nedan presenteras några tänkbara orsaker, var god välj ett av alternativen (om man sökt av flera olika orsaker väljer man den som känts viktigast för en själv). Tycker man inte att något av alternativen passar finns alternativet Annan orsak och man kan då också välja att ange vilken orsak det var. Jag var orolig för att mina symptom kunde bero på en sjukdom som kunde vara farlig eller skadlig för min hälsa. Jag hoppades att det fanns en behandling som gjorde att jag blev frisk fortare även om jag inte var orolig för att tillståndet skulle vara farligt eller skadligt. Jag hoppades kunna få ett läkemedel som lindrade mina symptom. Jag behövde ett sjukintyg ( sjukskrivning ). Jag ville veta om det fanns risk att smitta andra. Jag ville veta om jag kunde vara fysiskt aktiv trots mina symptom. Jag har tidigare gått till läkare med samma besvär och förstått att jag ska söka vid den typen av symptom (exempelvis för att bli undersökt eller för att ta blodprov). Jag hade normalt sett inte sökt för de symptom jag hade men symptomen pågick ovanligt länge. Annan orsak: Tack för din medverkan!

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige

Luftvägsinfektioner i primärvården. Resultat för 77 läkare i Sverige Luftvägsinfektioner i primärvården Resultat för 77 läkare i Sverige HAPPY AUDIT. September 28. Results from 77 doctors in Sverige A European project supported by EU (work package 5): Intervention material

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2011-11-03 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, HT2011 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Bakgrund och syfte För att följa upp kvaliteten i verksamheterna har Örebro Kommun låtit genomföra en brukarundersökning för servicetjänster. Undersökningen är en

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården

Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren? Allmänläkares användning av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården Är behandlingsrekommendationer ett stöd för läkaren?

Läs mer

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne

Projektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA

BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA BEHANDLINGSUTFALL VID TILLÄGG MED INKRETINER TILL PATIENTER MED TYP 2 DIABETES, LISTADE PÅ SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL, UPPSALA EN RETROSPEKTIV STUDIE VID SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL I UPPSALA PROJEKTARBETE

Läs mer

Förbättringsarbete Likabehandling Labmedicin Skåne 2012

Förbättringsarbete Likabehandling Labmedicin Skåne 2012 HR Anna Lennartsson Anna Sandström Carina Berglund Datum 2012-08-22 1 (6) Förbättringsarbete Likabehandling 2012 Syfte Syftet med vårt förbättringsarbete är att på ett bättre sätt integrera likabehandlingsperspektivet

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Sektorsgrupp Hygien. Inventering av spol- och diskdesinfektorer i Sverige

Sektorsgrupp Hygien. Inventering av spol- och diskdesinfektorer i Sverige Sektorsgrupp Hygien - Basal hygien och aktiv desinfektion Inventering av spol- och diskdesinfektorer i Sverige Peter Ekolind Sektorsgrupp Basal Hygien Gruppen bildades för två år sedan och består av följande

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Patientinformation. Bakgrund och studiemål

Patientinformation. Bakgrund och studiemål Patientinformation I PsAer-IgY studien kommer vi att undersöka om långtidsanvändning av en ny medicin mot Pseudomonas-bakterien har möjlighet att förlänga tiden till återfall av Pseudomonasinfektion hos

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer