Förkylning på vårdcentralen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förkylning på vårdcentralen"

Transkript

1 Förkylning på vårdcentralen Kartläggning av orsaker till att vuxna patienter med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare i svensk primärvård och analys av huruvida det finns något samband mellan kön respektive ålder och besöksorsak. Magnus Redin, ST-läkare, Allékliniken Sleipner, Borås Forskningsmetodik en introduktion (MFM330) 2013 Handledare: Gun Rembeck, Närhälsan, FoU primärvård, FoU-centrum S Älvsborg

2 Bakgrund: En förkylning är en akut inflammation i de övre luftvägarna där symptomen nästäppa, rinnande näsa, nysningar, halsont och hosta är dominerande (1,2). Benämningen Övre Luftvägsinfektion (ÖLI) är synonym till förkylning (2) och då båda benämningarna är vanliga förekommer de parallellt i denna text. Sjukdomen kan orsakas av en mängd olika virus men de vanligaste är Rhinovirus, Coronavirus, RS-virus, Parainfluensavirus, Adenovirus och Enterovirus. Av dessa är Rhinovirus i särklass mest förekommande och har påvisats hos upp till 80 % av patienter med övre luftvägsinfektioner (1,3). I medeltal har vuxna 2-4 förkylningar årligen med en duration på 7-10 dagar (1) och vuxna kan på ett tillförlitligt sätt ställa diagnos på sig själva (3). En förkylning är självläkande och det finns inga bevis för att det finns några fördelar med antibiotikabehandling vare sig hos barn eller vuxna (2). Studier från Kanada och USA har visat att % av vuxna med förkylning söker läkarvård (4,5) och i en studie från Nya Zeeland var förkylning den vanligaste orsaken till nybesök hos allmänläkare (6). I USA har kostnaden för läkarbesök på grund av virala luftvägsinfektioner beräknats uppgå till 7,7 miljarder dollar årligen, borträknat influensaorsakad sjukdom och besök orsakat av komplikationer (5). Vidare föreligger en överförskrivning av antibiotika som kan ge negativa effekter för individen och som i samhället kan leda till ökad antibiotikaresistens (2). Trots att sjukdomen alltså är vanlig och återkommande, lätt kan kännas igen av patienten själv och är självläkande tycks det ändå som att den upptar en icke oansenlig del av sjukvårdens tid och resurser och dessutom ibland felaktigt behandlas med antibiotika med potentiella risker för individ och samhälle som följd (1-6). Med denna bakgrund finns anledning att tro att det skulle kunna finnas en samhällsnytta med att minska antalet besök som görs till läkare på grund av övre luftvägsinfektion/förkylning. Ett första steg på vägen mot att utröna om så faktiskt är fallet skulle kunna vara att få en ökad kunskap om vad det är som får dessa individer med övre luftvägsinfektion/förkylning att söka läkare. Keast et al undersökte just detta i Kanada och man fann att den vanligaste orsaken till att patienter med förkylning sökte läkare var oro för komplikationer och den näst vanligaste orsaken var att man hade fått nog av symptomen (7). Någon studie som närmare kartlägger orsakerna till varför individer med övre luftvägsinfektion/förkylning söker läkare inom svensk primärvård tycks inte vara gjord. Med hänsyn till att det gått nitton år sedan Keast et al gjorde en kartläggning av kanadensiska förhållanden och med beaktande av potentiella skillnader mellan svensk och kanadensisk sjukvård, kunde det vara av värde att göra en sådan studie i Sverige idag och då också undersöka om det finns några samband mellan kön eller ålder och besöksorsak. Syfte: Denna studie syftar till att kartlägga orsakerna till att vuxna individer med övre luftvägsinfektion/förkylning besöker läkare inom svensk primärvård och dessutom undersöka om det finns något samband mellan individernas kön eller ålder och besöksorsak. Studien kommer även att utreda hur stor andel av vårdcentralens samtliga läkarbesök som under studieperioden utgjordes av individer som sökte för övre luftvägsinfektion/förkylning. Frågeställningar: Vilka är orsakerna till att vuxna patienter med förkylning söker läkare i svensk primärvård? Finns det något samband mellan kön eller ålder och besöksorsak? Hur stor andel av samtliga läkarbesök på en medelstor svensk vårdcentral i stadsmiljö utgörs av vuxna patienter med förkylning?

3 Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter Urval Inklusionskriterier: Individer över 18 år som under studieperioden fick diagnoskoden J06 Övre Luftvägsinfektion på aktuell vårdcentral (medelstor vårdcentral i stadsmiljö). Diagnoskoden J06 Övre Luftvägsinfektion valdes då den i det använda journalsystemets diagnoskodningssystem ansågs vara den kod som bäst svarade mot den sjukdom som skulle studeras. Av praktiska skäl valdes den vårdcentral där forskningsledaren arbetar kliniskt. Exklusionskriterier: De som, trots att de fått diagnoskoden J06 Övre luftvägsinfektion, behandlades med antibiotika exkluderades då antibiotikabehandling skulle kunna indikera att det, diagnoskoden till trots, ej rört sig om en viral övre luftvägsinfektion. Rekrytering: Målet var att rekrytera 194 individer till studien (se Powerberäkning nedan). Tidsperioden för rekrytering beräknades till sex månader och baserades på uppskattningen att kunna inkludera 40 individer per månad och att det skulle kunna dröja upp till en månad innan svaren inkommit från de sist tillfrågade. Rekryteringen förlades till vinterhalvåret eftersom frekvensen av övre luftvägsinfektion/förkylning då är högst (3). Var sjätte vecka gjorde forskningsledaren sökningar i vårdcentralens datorjournalsystem (Journal III) och tog därifrån fram listor på de individer som under tidsperioden 2-8 veckor tillbaka uppfyllt inklusionskriterierna. Då det fanns en möjlighet att en individ besökt vårdcentralen mer än en gång under den aktuella tidsperioden granskades journalen med avseende på detta och det senaste besöksdatumet valdes, detta datum angavs också på den enkät som skickades hem till individen. Journalen granskades också för att upptäcka individer som fått antibiotika och dessa exkluderades. Inkluderade individer kontaktades brevledes; forskningspersonsinformation, enkät och frankerat kuvert för retur bifogades brevet. Påminnelsebrev utgick efter två veckor till de individer som då inte hade svarat. Valet att vid varje sökning (var sjätte vecka) skicka ut enkäter till patienter som sökt 2-8 veckor tillbaka i tiden grundade sig på två uppskattningar: Den första var att det skulle kunna dröja upp till 2 veckor från det att patienten gjort sitt besök till att journalanteckningen skrivits och tillgång till denna var önskvärd innan utskick gjordes. Den andra var att patienten rimligen borde kunna minnas varför man sökt om det som längst gått 10 veckor sen man sökte (blev aktuellt i de fall där det gått 8 veckor från besök till första utskick och då 10 veckor från besök till påminnelsebrev). Powerberäkning Någon tidigare studie där man testat för eventuella skillnader eller samband

4 mellan kön- eller åldersgrupper gällande besöksorsak för övre luftvägsinfektion/förkylning återfanns ej. Därför gjordes följande stickprovsberäkning: Om 50 % av männen och 25 % av kvinnorna sökte med Förhoppning om bot beräknades det behövas 116 personer (58 i varje grupp förutsatt att lika många män som kvinnor besvarade enkäten) för att upptäcka en skillnad eller ett samband med p-värde <0,05 och med en Power på 80 %. Någon generell siffra på förväntad svarsfrekvens för enkäter tycks ej finnas. I en brittisk studie där man brevledes skickade enkäter gällande luftvägssymptom till vuxna patienter, och där man inte erbjöd någon ekonomisk kompensation, hade man 2004 en svarsfrekvens på 47 % (8). Då den enkät som skulle användas var enkel och kortfattad så uppskattades bortfallet inte överstiga 40 % och därför blev målet att finna 194 som uppfyllde inklusionskriterierna och som därmed kunde tillfrågas att delta. Större marginal avstods för att inte riskera att utsätta individer för onödig forskning. Datainsamling Uppgifter om vilka individer som uppfyllde inklusionskriterierna hämtades från datorjournal (Journal III) enligt ovan. Uppgifter om orsaker till att inkluderade patienter sökt läkare samt uppgift om ålder och kön inhämtades genom den enkät som skickades ut till samtliga inkluderade individer. I enkäten presenterades åtta tänkbara besöksorsaker för övre luftvägsinfektion/förkylning: - Rädsla för allvarlig sjukdom - Förhoppning om bot - Förhoppning om lindring - Behov av sjukintyg - Oro för att smitta andra - Undran om det fanns hinder för fysisk träning - Sjukvårdens bemötande från individens tidigare besök på grund av övre luftvägsinfektion/förkylning fick individen att söka igen - Symptomens varaktighet längre än vad individen ansåg normalt Dessutom lämnades möjligheten att istället för något av alternativen ovan välja Annan orsak och att då ange denna orsak i fritext. Se bilaga (enkät). Uppgifter om det totala antalet besök på vårdcentralen under studieperioden hämtades också från datorjournal (Journal III), detta för att kunna se hur stor andel av besöken som utgjordes av patienter som sökt för övre luftvägsinfektion/förkylning. Databearbetning Både beskrivande statistik och signifikansanalyser användes för den statistiska bearbetningen. Den beskrivande statistiken redovisas i procent och i medelvärde

5 med standarddeviation. Eftersom variablerna är dikotoma användes Chi-squaretest för att undersöka sambandet mellan kön, ålder och besöksorsak. Logistisk regression användes för att bedöma impaktfaktorn av ålder och kön på de olika besöksorsakerna. Etiska aspekter: Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden i Göteborg. Resultat: Under studieperioden utgjordes 5,0 procent (n=253) av vårdcentralens totala antal besök (n=5096) av vuxna som fick diagnosen J06 Övre luftvägsinfektion. Av dessa 253 exkluderades 39 individer på grund av att de var patienter till forskningsledaren och 20 stycken på grund av att de fick antibiotika. Etthundrasjuttiotre individer kunde inkluderas och till dessa skickades enkäter (att summan av de inkluderade plus de exkluderade blir färre än de 253 besök som gjordes förklaras av att vissa individer sökt mer än en gång under studietiden). Av de 173 patienter som tillfrågades att delta var det 101 som returnerade ifylld enkät och av dessa var 71 korrekt ifyllda (41 procent av de från början inkluderade). Se figur 1 för ytterligare presentation av studiematerialet. Besöksorsakerna från korrekt ifyllda enkäter presenteras i tabell 1. Den vanligaste besöksorsaken var Lång varaktighet av symptom (26,8 procent). Sjuttio procent av svaren återfanns bland de fyra vanligaste svarsalternativen: Lång varaktighet av symptom, förhoppning om lindring, rädsla för allvarlig sjukdom och förhoppning om bot. Medelåldern för de 173 inkluderade var 49,9 år (SD 18,3) och av dessa var 65,3 procent kvinnor och 34,7 procent män. För de som returnerat enkäten var medelåldern 56,9 år (SD 16,0) medan den i gruppen som ej besvarat enkäten var 40,1 år (SD 16,9), åldersskillnaden var signifikant (p<0,001). Könsfördelning och medelålder för hela materialet framgår av tabell 2. Där presenteras också kön och medelålder för de grupper som returnerat enkäten, returnerat enkäten korrekt ifylld, returnerat enkäten inkorrekt ifylld eller inte returnerat enkäten alls. Chi-square-test utfördes för de fyra vanligast förekommande besöksorsakerna för att se om det fanns något samband med kön eller ålder. Några sådana samband kunde inte påvisas. Logistisk regression visade att varken kön eller ålder kunde förutsäga besöksorsak i detta material.

6 Diskussion: Resultaten visar att vuxna med förkylning/övre luftvägsinfektion utgör en betydande del av besöken på en vårdcentral och att den vanligaste besöksorsaken var att symptomen pågått för länge. Medelåldern för gruppen som besvarat enkäten var högre än medelåldern för de som ej besvarat enkäten, skillnaden var signifikant. I denna studie kunde varken kön eller ålder förutsäga besöksorsaken. Metoddiskussion Den totala svarsfrekvensen på 58 % var i nivå med den beräknade. Det var emellertid fler kvinnor än män som besvarade enkäten och då powerberäkningen förutsatte en jämn könsfördelning kan detta vara en orsak till att inga samband upptäcktes. Medelåldern för den grupp som besvarat enkäten var 56,9 år medan den för gruppen som ej besvarat enkäten var 40,1 år. Mann-Whitney-test visade att skillnaden i ålder mellan dessa grupper var signifikant (p<0,001). Detta kan tolkas som att man med detta studieupplägg i huvudsak beskriver besöksorsaker för en äldre population, i linje med detta är det faktum att endast 6 av de 71 korrekt ifyllda enkäterna kom från patienter i åldersgruppen år. Att inkludera patienter utifrån satt diagnos, här J06 Övre Luftvägsinfektion, kan innebära en risk att inkludera, eller missa, patienter som feldiagnostiserats. Detta eventuella metodfel bedömdes dock bli ringa och reducerades också genom att exkludera de som fått antibiotika. Någon validerad eller tidigare använd enkät som passade denna studie fanns inte. Med enkäten som användes i denna studie fick patienterna själva ange orsak till läkarbesöket medan enkäten som användes av Keast et al (1999) fylldes i av respektive läkare vid besöket. Även om det finns klara likheter mellan de båda enkäterna gällande möjliga besöksorsaker uppfattades vissa av besöksorsakerna i studien av Keast et al (1999) som otydliga och svåra att bygga vidare ifrån med tanke på eventuell betydelse av studien, detta var ytterligare en orsak till att en ny enkät togs fram. Aktuell enkät togs således fram för denna studie och baserades dels på forskningsledarens erfarenhet om vad som kan vara möjliga besöksorsaker och dels på förslag som framkom i diskussion med kollegor. Trots en strävan efter att göra enkäten enkel och tydlig var det 29 av 101 som angav fler än en besöksorsak och med denna design kunde dessa ej användas i resultatet, detta diskuteras vidare nedan. Valet att enbart inkludera vuxna individer till studien grundade sig i att förkylning/övre luftvägsinfektion hos barn oftare ger upphov till komplikationer (till exempel mediaotit) och att denna grupp därmed får en särställning när det gäller att försöka utröna om det är önskvärt att minska antalet besök för förkylning/övre luftvägsinfektion. Resultatdiskussion Av det totala antalet patienter, som under studietiden sökte vårdcentralen, fick 5,0 % diagnosen J06 Övre Luftvägsinfektion. Motsvarande siffra för Keast et al var 5,7 % vilket skulle kunna tala för att sökmönstret är liknande i de båda undersökta populationerna. Keast et al (1999) fann i sin studie att den vanligaste besöksorsaken var Oro för komplikationer och den nästa vanligaste att man Hade fått nog av symptomen. Att man Hade fått nog liknar den besöksorsak som i denna studie kallats Lång varaktighet av symptom och som här var den vanligaste. Oro för komplikationer liknar det som i denna studie kallats

7 Rädsla för allvarlig sjukdom och som här var tredje vanligaste besöksorsak. I sammanhanget kan nämnas att av de 29 som på enkäten angivit fler än en besöksorsak, och därmed ej presenterats i resultatet, hade 13 angivit Rädsla för allvarlig sjukdom som ett av alternativen. Det tycks således som att det kan finnas likheter även gällande resultatet för besöksorsak men jämförelser bör göras med försiktighet med tanke på skillnader i studiedesign. I denna studie var den vanligaste besöksorsaken att patienterna tyckte att deras symptom pågått längre än vad de anser normalt. I det perspektivet vore det intressant om man framöver kunde kartlägga hur länge dessa patienter haft symptom när de söker. Kanske är den tid som vissa upplever som onormalt lång i själva verket ett normalförlopp för en förkylning, i så fall skulle detta vara en möjlighet för att på ett bättre sätt kunna rikta patientinformation. Tre av tio som besvarade enkäten valde alltså fler än en besöksorsak och med denna studiedesign kunde inte dessa svar användas i resultatet men gruppen är för det inte ointressant. Att så många patienter valde att svara på detta sätt talar för att många patienter har flera orsaker till sitt besök och kanske är det så att summan av dessa är just det som för dem till läkaren. Detta fenomen bör beaktas vid design av framtida studier. Att antalet användbara enkätsvar på grund av detta blev lägre än förväntat kan vara en anledning till att några samband mellan besöksorsak och ålder respektive kön inte kunde påvisas. Konklusion Även om några statistiska signifikanser ej uppnåddes så gav studien en fingervisning om vad som får vuxna att söka läkare på grund av förkylning. Vidare sågs att ett av tjugo besök på den studerade vårdcentralen utgjordes av en vuxen med förkylning/övre luftvägsinfektion. Det sistnämnda styrker uppfattningen om att ämnet förtjänar vidare uppmärksamhet och möjligen då med en design där man engagerar ett större antal vårdcentraler, löpande låter läkarna inkludera patienter utifrån fastställda symptomkriterier och på ett strukturerat sätt efterfrågar besöksorsak vid själva besöket. På så sätt skulle eventuell osäkerhet runt diagnos elimineras och, med facit i hand, skulle bortfallet av de yngre vuxna sannolikt bli mindre.

8 Referenser: 1.Heikkinen T, Järvinen A. The common cold. The Lancet 2003; 361: Arrol B, Kenealy T. Antibiotics for the common cold and acute purulent rhinitis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 3. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. 3.Arruda E, Pitkäranta A, Witek TJ Jr, Doyle CA, Hayden FG. Frequency and natural history of rhinovirus infections in adults during autumn. Journal of clinical microbiology 1997; 35: McIsaac WJ, Levine N, Goel V. Visits by adults to family physicians for the common cold. The journal of family practice 1998; 47: Fendrick AM, Monto AS, Nightengale B, Sarnes M. The economic burden of non-influenzarelated viral respiratory tract infection in the United States. Arch Intern Med 2003; 163: McAvoy B, Davis P, Raymont A, Gribben B. The Waikato medical care survey. New Zealand Medical Journal 1994; 107: Keast DH, Marshall JN, Stewart MA, Orr V. Why do patients seek family physicians services for cold symptoms? Canadian Family Physician 1999; 45: Hazell M, Morris J, Linehan M, Frank P, Frank T. Factors influencing the response to postal questionnaire surveys about respiratory symptoms. Primary Care Respiratory Journal 2009; 18(3):

9 Figur 1. Beskrivning av materialet. Tillfrågade (n=173) Ej svarat 42 % (n=72) Kvinnor (n=48) Män (n=24) Besvarat enkäten (n=101) Inkorrekt besvarad enkät (n=30) Kvinnor (n=18) Män (n=12) Korrekt besvarad enkät (n=71) Kvinnor (n=47) Män (n=24)

10 Tabell 1. Besöksorsak Antal Procent Rädsla för allvarlig sjukdom 10 14,1 Förhoppning om bot 9 12,7 Förhoppning om lindring 12 16,9 Behov av sjukintyg 5 7,0 Oro för att smitta andra 1 1,4 Hinder för fysisk träning 2 2,8 Tidigare erfarenheter 2 2,8 Lång varaktighet av symptom 19 26,8 Annan orsak 11 15,5 Totalt ,0 Tabell 2. Köns- och åldersfördelning för materialet. Hela materialet Returnerat enkäter Korrekt ifyllda enkäter Inkorrekt ifyllda enkäter Ej returnerat enkäter Antal totalt Antal män (procent) Antal kvinnor (procent) 60 (34,7) 113 (65,3) 36 (35,6) 65 (64,4) 24 (33,8) 47 (66,2) 12 (40,0) 18 (60,0) 24 (33,3) 48 (66,7) Medelålder (år) 49,9 (SD 18,3) 56,9 (SD 16,0) 55,2 (SD 16,1) 61,1 (SD 15,4) 40,1 (SD 16,9)

11 Bilaga Enkät gällande besöksorsaker för Övre luftvägsinfektion/förkylning 1. Enkäten gäller besöket: 2. Ålder: år. 3. Kön: Kvinna Man 4. Orsakerna till att söka läkare vid symptom i de övre luftvägarna kan vara många. Nedan presenteras några tänkbara orsaker, var god välj ett av alternativen (om man sökt av flera olika orsaker väljer man den som känts viktigast för en själv). Tycker man inte att något av alternativen passar finns alternativet Annan orsak och man kan då också välja att ange vilken orsak det var. Jag var orolig för att mina symptom kunde bero på en sjukdom som kunde vara farlig eller skadlig för min hälsa. Jag hoppades att det fanns en behandling som gjorde att jag blev frisk fortare även om jag inte var orolig för att tillståndet skulle vara farligt eller skadligt. Jag hoppades kunna få ett läkemedel som lindrade mina symptom. Jag behövde ett sjukintyg ( sjukskrivning ). Jag ville veta om det fanns risk att smitta andra. Jag ville veta om jag kunde vara fysiskt aktiv trots mina symptom. Jag har tidigare gått till läkare med samma besvär och förstått att jag ska söka vid den typen av symptom (exempelvis för att bli undersökt eller för att ta blodprov). Jag hade normalt sett inte sökt för de symptom jag hade men symptomen pågick ovanligt länge. Annan orsak: Tack för din medverkan!

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Vad betyder patientens förväntningar? Malin André, allmänläkare, Uppsala Patientens sjukdomsbild 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants, per county Data source: The National Board of Health

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd

Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Vad betyder patientens förväntningar? Malin André Allmänläkare Uppsala Stramas nationella råd Patientens sjukdomsbild prescriptions/ 1000 inhabitants and year 450 Antibiotics 2009, prescriptions/1000 inhabitants,

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?

Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika? En journalstudie om antibiotikaförskrivning och diagnossättning vid Liljeholmens vårdcentral Karin Magnusson, ST-läkare Liljeholmens

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 61,2 60,8 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion. En jämförelse mellan två olika tekniker

Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion. En jämförelse mellan två olika tekniker Instutitionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete, 5 poäng Läkarprogrammet, Uppsala universitet Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion.

Läs mer

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal

Otitis Media Och Antibiotikabehandling. Sammanfattning - 1 - Salam Ayal - 1 - Otitis Media Och Antibiotikabehandling Salam Ayal Sammanfattning Akut otitis media (AOM) är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos barn och är den näst vanligaste infektionen efter

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik- en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott

Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Nationell Patientenkät Nationell Somatik Öppenvård Sammanfattande rapport Medicinkliniken > Diabetes,endokrinmott Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010 Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie

Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Vad vet allmänheten om antibiotika preliminära resultat från 747 svar i STRAMA: s enkätstudie Johanna Berg, MSc Pharm 1, 2 och Cecilia Stålsby Lundborg, apotekare, docent 1, 2, 3 1. IHCAR, Karolinska Institutet,

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Landstingsdrivna vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 66,5 63,4 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet Mars 2014 10 23 februari 2014 Medborgarpanel 8 Tillgång till din patientjournal på internet Inledning Hösten 2011 startade Landstinget Kronoberg en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller

Läs mer

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland

ACG-rapporter i webi. Uppdaterad Region Östergötland ACG-rapporter i webi Uppdaterad 2015-04-14 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör ACG-rapporter i

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 27 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 42,9 45,3 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning

Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Nationell Patientenkät Nationell Psykiatri Öppenvård Sammanfattande rapport Ersta Sjukhus Psykiatrimottagning Undersökningsperiod 0 Vår Ansvarig projektledare Anne Jansson Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Camilla Lansvén Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Fri besöksvård för dem över 85 år

Fri besöksvård för dem över 85 år RAPPORT 9-215 INVÅNARPANELEN 215 Fri besöksvård för dem över 85 år Sammanfattning av resultatet Panelen består idag av 35 deltagare. De som inte svarat på någon enkät på ett och ett halvt år eller mer

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2016 Denna rapport publicerades den 10 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 44 (31 oktober 6 november).

Influensarapport för vecka 44, 2016 Denna rapport publicerades den 10 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 44 (31 oktober 6 november). Influensarapport för 44, 2016 Denna rapport publicerades den 10 november 2016 och redovisar influensaläget 44 (31 oktober 6 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral?

Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? VESTA Projekt Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på Tallhöjdens vårdcentral? Journalstudie, år 2011. Ros-Ninva Poli, ST-läkare, Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16

Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Psykologprogrammet på KI: sammanställning av Alumnienkät VT16 Bakgrund En alumnienkät inspirerad av UK-ämbetets alumnienkät skickades ut januari 2016 till de två senaste årskullarna på KI:s psykologprogram.

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10 Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Lisa Borgh Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat

Läs mer

ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen

ACG-rapporter i Webi. 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen ACG-rapporter i Webi 1 Ledningsstaben, Camilla Paananen 2014-06-24 2 ACG-rapporter i Webi ACG-rapporter i Webi 1. Dubbelklicka på rapporten 2. Skriv in den period du vill se 3. Klicka på Kör 3 ACG-rapporter

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio

En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio En pilotstudie kring upplevelse av delaktighet i livssituationen tre månader efter commotio Ort datum: Eskilstuna 2009-02-12 Författare: Anita Sehlstedt Handledare: Louise Olsson Sammanfattning Introduktion

Läs mer