Positionspapper avseende Samhälleligt motiverade forskningsplattformar Societally Motivated Research Plattforms - SMRP

Transkript

1 Positionspapper avseende Samhälleligt motiverade forskningsplattformar Societally Motivated Research Plattforms - SMRP Ett flertal av EU:s medlemsländer har agerat för att få tillstånd samhälleligt motiverade forskningsplattformar SMRP 1 inom EU:s kommande ramprogram för forskning FP 7, med start år Under arbetsprocessen med sjunde ramprogrammet hittills, har positiva signaler noterats från ett flertal involverade aktörer i Bryssel avseende att förverkliga SMRP. SydSam avser med detta konkretionspapper tydliggöra den sydsvenska positionen och intentionerna att aktivt arbeta vidare med konceptet SMRPi Sydsverige. SydSams position bygger på en samverkan med forskare från universitet/högskolor och offentliga aktörer inom SydSams geografiska område. SMRP - en kraftfull resurs för Lissabonagendan Målen i Lissabonagendan innebär att Europa skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. I artikel 163 i fördraget om upprättandet av den europeiska gemenskapen anges att gemenskapens mål är att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapsindustrin, att främja utvecklingen av dennas internationella konkurrensförmåga och att underlätta alla forskningsinsatser som anses nödvändiga. För att uppnå dessa mål har resurser allokerats till forskning, men huvudsakligen till naturvetenskaplig och teknologisk forskning. Forskning inom samhällsvetenskap och humaniora har hittills inte haft en framträdande roll inom EU:s ramprogram för forskning, även om en ökning har skett sedan FP4. Det är med bakgrund av detta perspektiv som flera medlemsstater inom EU har agerat och indikerat ett behov av samhällelig forskning och uppfattningen är att det är nödvändigt att använda Europas forskningskapacitet mer effektivt. I KOM(2005) slutlig anges det att Europa måste öka sina forskningsinsatser för att öka den kapaciteten som finns inom forskning och att forskningsresultat behöver omvandlas till nya produkter, processer och tjänster i större utsträckning. Europa behöver dock mer forskningsbaserad kunskap inom samhällsvetenskap och humaniora för att bättre förstå och agera kring problem som är kopplade till 1 Societally Motivated Research Platforms 2 KOM(2005) 119 slutlig. Förslag till Europaparlamentet och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration ( ).

2 2 samhälleliga utmaningar, såsom interkulturella och etniska skillnader, demografisk utveckling, miljö- och klimatförändringar m.m. SydSam stödjer uppfattningen att Europa behöver mer forskning inom samhällsvetenskap och humaniora som en kraftfull resurs för att uppnå Lissabonsstrategins mål. Det finns ett behov av en kunskapsbaserad ekonomi baserad på både naturvetenskaplig/teknologisk forskning och forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Det faktum att EU har ökat fokus på samhällsvetenskap och humaniora i det kommande sjunde ramprogrammet och att det finns indikationer på att SMRP ska kunna införas, visar på en medvetenhet från EU:s sida att Lissabonsstrategins mål uppnås inte enbart genom fokus på naturvetenskaplig/teknologisk forskning. SydSam menar att det finns ett behov av forskning som utgår från samhälleliga framträdande problem i Europa och att här är SMRP ett viktigt instrument. SMRP bygger på fundamentala principer som syftar till att framgångsrikt hantera och förstå framträdande samhälleliga problem i Europa. Principer som bl.a. bygger på att forskningsproblem identifieras i samverkan mellan forskare och offentliga aktörer/beslutsfattare. En sådan samverkan blir också ett verktyg för att överbrygga den ibland spända relationen mellan forskare och offentliga aktörer/beslutsfattare och för att skapa den balans som behövs mellan behovsdriven forskning och forskarinitierad forskning. SMRP ger en möjlighet att samla europeiska intressenter kring forskningsbaserad kunskapsutveckling rörande stora samhälleliga utmaningar för Europa. Målet är att med SMRP skapa en syntes av insatser som ger en långsiktig, samlad och hållbar utveckling för Europa. Det allra viktigaste är att detta på ett mer effektivt sätt kommer att gynna slutanvändarna, dvs. medborgarna i Europa. SMRP - inriktning och kännetecken SMRP-konceptet bygger på initiativ från offentliga samhälleliga intressenter och deras behov av ny kunskap baserad på forskning inom olika områden, vilka karaktäriseras av framträdande samhälleliga utmaningar. Det bygger också på att dessa intressenter tar en aktiv del i att identifiera forskningsområden och forskningsproblem. SMRP kan ses som en motsvarighet till teknikplattformar, där behov av ny kunskap ofta anges av industrin. Det är dock viktigt att framhålla att även industrin och små och medelstora företag (SMF) kan vara engagerade i en SMRP. Inom SMRP tar de samhälleliga intressenterna aktivt ansvar för spridning och användning av forskningsresultat. I SMRP ingår att bygga upp och överföra ny samhällsbaserad kunskap på ett sätt där kunskapsvägen är cirkulär, återkopplande och involverande. Det innebär att man inom SMRP frångår den linjära kunskapsvägen. Detta är en möjlighet för EU att utveckla nya metoder för kunskapsspridning baserad på forskning. SMRP-konceptet inkluderar interdisciplinär forskning som bygger på att mänskliga och samhälleliga problem är komplexa och ofta förstås bäst utifrån flera olika forskningsperspektiv. SydSam gör en utvidgning av sättet att se på interdisciplinär forskning, när det gäller SMRP. Här handlar det också om ett samarbete där offentliga aktörers praxis involveras och eventuellt näringslivets praxis.

3 3 Även ett brett transnationellt samarbete ingår som en del av SMRP för att bredda kunskapsutvecklingen och de samhälleliga innovationerna. Här vill SydSam betona att transnationellt samarbete baseras på att det är transnationella samhällsproblem som är i fokus. SMRP-konceptet innebär också att de samhälleliga intressenterna garanterar ett långsiktigt engagemang. I arbetet med att få till stånd SMRP, är tre områden särskilt angelägna: den åldrande befolkningen i Europa, integration/migration och hållbar utveckling/miljö. Det är viktigt att framhålla att även andra områden kan vara aktuella. SydSam avser att agera inom de två först nämnda områdena. Det behövs att gemenskapen stöder offentliga aktörer, forskningscentra och universitet i deras insatser för forskning och samhällsutveckling av hög kvalitet (jfr artikel 163). Inom ramen för uppbyggnaden av SMRP behövs resursstöd, infrastruktur och en organisation som stödjer konceptet SMRP. SMRP-process i Sverige Offentliga aktörer i Sverige, såsom Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och vissa forskningsfinansiärer, FAS 3 och FORMAS 4, har under år 2005 agerat i frågan för att få till stånd SMRP inom sjunde ramprogrammet. Nämnda aktörer tog initiativ till ett diskussionspapper om SMRP. När Specific Programmes publicerades i september 2005, blev det tydligt att EU:s forskningspolitiska överväganden ger möjlighet att etablera SMRP. Det finns t.ex. tydliga skrivningar inom Social Sciences and the Humanities. Utifrån denna position har olika aktörer i södra Sverige tagit initiativ till att vidareutveckla och konkretisera SMRP med inriktning mot äldre och integration/migration. I denna process har såväl forskare som offentliga aktörer gemensamt diskuterat fram behov av forskning och forskningsfrågor. Dialog mellan offentliga aktörer och forskare Ett strategimöte kring SMRP med inriktning mot dels den åldrande befolkningen, dels integration/migration anordnades i november 2005 i Lund. Närvarande offentliga aktörer var företrädare för Malmö stad, Lunds kommun, Sveriges Kommuner och Landsting och Region Skåne. Från forskarvärlden fanns företrädare från Högskolan i Jönköping, Kalmar Högskola, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Malmö Högskola, Vårdalinstitutet och Växjöuniversitet. Forskarna representerade discipliner såsom medicin, vårdvetenskap, demografi, nationalekonomi, imer 5, sociologi, ekonomisk historia etc. Vid mötet uttalades ett starkt engagemang för vikten av att få till stånd SMRP inom områdena äldre och integration/migration. Mötet ledde till en konkretion av möjliga forskningsområden och vi anser att de forskningsproblem som identifierades, och vilka anges nedan, är av största betydelse i ett Euro- 3 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. 4 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. 5 Imer: Internationell migration och etniska relationer.

4 4 peiskt perspektiv. Vi välkomnar en europeisk dialog kring dessa områden och kring hur forskningsresultat kan användas på ett effektivt sätt. Del 1: Konkretisering av en SMRP den åldrande befolkningen i Europa Behov av SMRP kring den åldrande befolkningen i Europa baseras på den demografiska utvecklingen i Europa och det faktum att det år 2030 kommer att finnas 110 miljoner människor över 65 år inom EU:s 25 medlemsländer, vilket är en ökning från 71 miljoner år Den arbetande befolkningen kommer att uppgå till 280 miljoner jämfört med dagens 303 miljoner. Om den demografiska beskrivningen kopplas till Lissabonstrategins mål om att öka forskningsinsatserna, utnyttja kapaciteten bättre och effektivare omsätta forskningens resultat till produkter, processer och tjänster blir frågorna; hur? av vem? Det är en allmän uppfattning att den demografiska utvecklingen i Europa kan leda till problem om inte förändrade synsätt kommer tillstånd som ett resultat av forskning och konstruktiv användning av forskningsresultat. I princip kan samtliga angivna forskningsproblem nedan finnas på olika nivåer: individ-, organisations- och samhällsnivå. De angivna forskningsområdena kan relateras till konceptet för SMRP såsom att (1) områdena kan beskrivas som stora, framträdande samhälleliga utmaningar, (2) kräver ett långsiktigt engagemang från forskare och offentliga aktörer (3) kräver interdisciplinär forskning, (4) transnationella problem är i fokus (5) har potential för mervärde för Europa (6) och för slutanvändarna, dvs. medborgarna i medlemsstaterna. Forskningsproblemen har delats in i tre områden: Äldre det dagliga livet och arbetslivsinriktade aspekter samt etiska aspekter Äldre som resurs och äldres hälsa Äldres behov av välfärdssystem. Forskningsområde: Äldre det dagliga livet och arbetslivsinriktade aspekter samt etiska aspekter SydSam anser att det behövs forskning om: etiska aspekter kring åldrande. Frågor av etisk karaktär är utmaningar som samhället och individen kommer att ställas inför: vad innebär begrepp som rättvisa, prioriteringar, autonomi och medbestämmande? att tillvarata och utveckla äldres motivation att senarelägga utträdet från arbetsmarknaden 6. 6 COM (2005) 12 final, EU 2010: Europe 2010: A Partnership for European Renewal. Prosperity, Solidarity and Security.

5 5 kring annorlunda tjänster och företagsverksamhet kopplat till den demografiska utvecklingen i Europa. att se äldre som resurs istället för problem. Det behövs forskning kring hur den friska åldrande människan är en tillgång och resurs för samhället. Vidare behövs forskning kring yngre äldres resurser i ett samhällsperspektiv. äldres vardagsliv och boende. Boende och äldres hälsa, teknikutveckling och åtgärder för boendeanpassning. Äldre och planering för ett bättre liv. Forskning behövs kring samhällsplanering och design som gynnar äldres kvarboende och delaktighet i samhället. Tidigare angavs att utöver offentliga aktörers involvering i SMRP, är det också möjligt att vissa forskningsfrågor väcker behov av näringslivsaktörer, såsom inom teknikområdet. Detta är ett sådant område. äldre- och brukarorienterade studier på individnivå som handlar om de äldres syn på autonomi, hjälpbehov, egen rehabilitering, stödinsatser från samhället. Äldres syn på åldrande och livskvalitet. Samhällsinriktad forskning innebär kvalitativa studier på mikronivå med fokus på normativa aspekter av åldrandet: Hur är synen på äldre i samhället? Vilka attityder mot åldrande finns det i samhället. Samhällsinriktad forskning innebär också studier på makronivå såsom stora longitudinella studier som kan ge upphov till stora forskningsdatabaser. Forskningsområde: Äldre som resurs och äldres hälsa Forskning behövs om E-hälsa, såsom äldres behov av informations- och kommunikationsteknik och användning av datorer, internettjänster för att bevara och förbättra hälsa och utöva egenvård. Det behövs forskning om äldres behov och nytta av telemedicin. Detta är också forskningsområden som kan ha anknytning till näringslivsområdet/ikt. Vidare behövs forskning kring äldres hälsa som värde för individen och som värde för samhället i Europa. Relationen mellan icke botande vård och salutogen omsorg är också ett forskningsbehov. Forskningsområde: Äldres behov av välfärdssystem Detta forskningsområde har bl.a. en koppling till vad som framkommer i COM(2001) 723 final 7. I meddelandet anges att framtida behov och utveckling av hälso- och sjukvården och omsorg om äldre är en fråga om mänskliga resurser, eftersom dessa vårdformer till följd av sin natur kräver en stor insats av kvalificerad arbetskraft. Dessa rekryteringsbehov uppstår emellertid i ett läge där den förvärvsarbetande befolkningen stagnerar eller minskar. Ett förhållande som indirekt kan komma att påverka utvecklingen till en dynamisk konkurrenskraftig kunskapsekonomi. 7 COM (2001) 723 final. The future of health care for the elderly. Guaranteeing accessibility, quality and financial viability.

6 6 Det behövs forskning om försörjning på ålderdomen, offentliga pensionssystem, privat sparande och familjens funktion och betydelse. Citat från forskare: Beskrivningen av de problem den demografiska utvecklingen med åldrande befolkningar ställer oss inför, betonar ofta just själva demografin. Men olika utformningar av pensionssystem, äldreomsorg, m.m. får helt olika effekter och är olika robusta inför demografiska förändringar. Problemen behöver inte ligga i själva demografin utan mera i de institutionella lösningar man valt. Förslaget är därför en SMRP som analyserar olika utformningar, både teoretiskt och faktiska system i olika länder. Samarbete mellan forskare och offentliga aktörer, både mellan olika discipliner och olika länder ökar förutsättningarna för framgång. Det finns en bristfällig kunskap om hur kommande generationers åldrande kommer att gestalta sig, vilken betydelse olika sociala variabler i Europa kommer att ha för de äldre. Det finns också bristande kunskap om välfärdssystem inklusive hälso- och sjukvårdens och omsorgens betydelse har för olika aspekter för den åldrande människan som en aktör i samhället. Ett sätt att närma sig denna typ av forskningsfrågor är genom europeiska longitudinella studier. Det behövs forskning om äldre med långvarig sjukdom och deras delaktighet i samhället och delaktighet i vård och omsorg. Relevanta forskningsområden är multisjuka äldre och som frekventa användare av hälsooch sjukvårdssystem och omsorgssystem. Att studera denna typ av problem i ett europeiskt perspektiv med interventioner är angeläget. Forskning behövs kring samverkan mellan formell och informell vård och omsorg. Del 2: Konkretisering av en SMRP - integration/migration Har Europa råd med att inte lyckas med integration och migration? Migration är en stark förändringskraft som ger upphov till olika förutsättningar avseende ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar. Europa behöver därför mer forskning kring denna typ av krafter. Vilka krav kommer att ställas på Europas politiska system och välfärdssystem? Det behövs en forskning av mer utmanande karaktär som tar sig an tre stora områden: att hantera sociala skillnader mellan invandrare och den lokala majoritetsbefolkningen i Europa, att hantera främlingspolitiska krafter inom politik, att förstå krafter som främjar invandrares delaktighet i samhället i vid bemärkelse. Samtliga angivna forskningsproblem nedan kan finnas på olika nivåer: individ-, organisations- och samhällsnivå. De angivna forskningsområdena kan relateras till konceptet för SMRP såsom att (1) områdena kan beskrivas som stora, framträdande samhälleliga utmaningar, (2) kräver ett långsiktigt engagemang från forskare och offentliga aktörer (3) kräver interdisciplinär forskning, (4) har karaktären av att transnationell problematik och (5) har

7 7 potentialer för mervärde för Europa och (6) slutanvändarna, dvs. medborgarna i medlemsstaterna Forskningsområde: Migration en resurs i en dynamisk kunskapsekonomi SydSam anser att det behövs forskning om: mångfaldens värde och nytta. Frågeställning: hur ska Europa kunna överleva en framtid om vi inte har förmågan att tillvarata och nyttiggöra det som mångfalden erbjuder? Hur kan mångfald möjliggöra positiv förändring och utveckling av ett samhälle? hur flyttmönster ser ut över generationer, både återflyttning samt tredje-land flyttningar. att öka förståelse för hur migrationsbeslut och återmigrationsbeslut ser ut över generationerna. För att förstå detta behövs ett livscykelperspektiv på familjerna/individerna. att invandrare är olika, men betraktas ofta som en homogen grupp och vad detta innebär? faktorer som leder till en lyckad integration på arbetsmarknaden. man ärver sysselsättningsdeltagande och flyttbenägenhet? Om integrationen av första generationsmigrationen lyckas, kommer då integrationen av den andra generationen att lösa sig själv eller måste man börja om? Eller om integrationen misslyckas med första generationens invandrare, är det då svårare att integrera den andra generationens? Kommer flyttmönster och återmigrationsbeslut att ändras i ett samanhållet Europa? sysselsättningsgrad, migrationsbeslut - flyttmönster relaterat till (a) studier som följer individen över livscykeln (b) studier som följer individer/familjer över generationer. storstadsproblematik såsom staden som grogrund för integration och inte som grogrund för segregation. att hur mångfald kan främja utveckling av nya ekonomiska principer, boendeprinciper och social och kulturell utveckling. Cultural brokers (dvs. individer med anknytning till annan kultur och till den dominerande kulturen i ett samhälle). Vilka effekter kan cultural brokers ha på integration i ett tväreuropeiskt perspektiv?(inom folkhälsoarbete, boende, arbetsliv och demokrati) sjukdomsmönster inom olika kulturer och olika samhällen i Europa är också angeläget. Vad innebär marginalisering avseende tillgång på olika former av välfärdssystem i ett tväreuropeiskt perspektiv?

8 8 faktorer som påverkar migrations- och flyttmönstret i Europa genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och/eller insatser från den offentliga sektorn? Kan arbetsmarknadspolitik och kommunala projekt påverka graden av social sammanhållning och delaktighet? Tvärkopplingar mellan SMRP-områden Eftersom samhälleliga problem sällan är tydligt avgränsade, utan snarare är sammanflätade i varandra, finns det naturliga tvärkopplingar mellan olika områden för SMRP. De två SMRP-områdena som beskrivs dvs. äldre och integration/migration utgör ett sådant exempel. Av denna anledning ges exempel på denna typ av tvärkopplingar. Forskningsfrågor såsom: Hur är det att åldras och söka vård och omsorg i nya sammanhang? är en forskningsfråga som kan delas upp i följande frågor: Får äldre invandrare mindre omsorg/vård än de äldre i den nationella majoritetsgruppen? Kultur som förklaringsvärde i ett europeiskt perspektiv vad innebär det? Behövs särlösningar för äldre invandrare med olika kulturer. Är separata omsorgsformer diskriminerande eller goda lösningar? Finns det barriärer i Europa för de äldre invandrare när det gäller välfärdssystemen? Hur kan Europa minska och avveckla barriärer? Illustrerande citat från forskare: För den äldre invandraren kan mötet med den offentliga omsorgen vara problematiskt. Ett sätt att motverka invandrarnas förmodade utanförskap är att ibland vidta särlösningar. Det kan innebära i praktiken att särskilda boendeformer för äldre av ett visst etniskt ursprung inrättas. Ett exempel är att i Sverige antas ofta att äldre invandrare i Sverige har önskemål om särskild vård och omsorg vilket har ofta visat sig vara fallet. Utblickar i Europa visar dock på en nyanserad bild. T ex, i England har äldre indier och pakistanier insisterat på egen äldreomsorg, med hemlandets mat och hemspråkstalande personal. Det helt motsatta förhållandet gällde andra grupper, exempelvis från de karibiska öarna och Afrika. Separata omsorgsformer för äldre invandrare var i deras ögon snarast att se som diskriminerande. Kraven ställdes därför på ett bemötande likvärdigt det som visades engelska pensionärer i övrigt. Det behövs forskning kring frågor som kopplas till diskriminering, såsom: Har äldre invandrare med olika etnisk bakgrund lika rättigheter då de blir äldre? Finns det diskriminerande strukturer som påverkar äldre invandrare, både avseende bemötande, delaktighet och tillgång till resurser? Till slut ett citat från en offentlig aktör: Angående integration/migration tycker vi att de frågeställningar som nämns har stor relevans vad det gäller inriktning. Görs resultaten tillgängliga och begripliga för oss kan det öka vår förståelse och därmed också våra möjligheter att vidta åtgärder. Det är viktigt att vi ges möjligheter och stöd för att ta till oss dessa kunskaper.

9 9 Positionspappret bygger på material från följande: Forskare Avdelningen för ekonomisk historia, Lunds universitet Ekonomihögskolan, Växjö universitet Hälsohögskolan Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan Kristianstad Malmö FoU-enhet för äldre Malmö Högskola Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet Vårdalinstitutet Offentliga aktörer Forskningsgruppen - SydSam Lunds kommun Malmö stad Kommunförbundet Skåne, FoU Skåne Region Skåne