Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning.

Transkript

1 Bakgrund Rätten att nyttja de svenska socialförsäkringarna utgår från två huvudprinciper; försäkrad genom bosättning och försäkrad genom förvärvsarbete. Den sistnämnda principen brukar kallas för arbetslinjen. Sveriges förenade studentkårer har identifierat ett antal så kallade systemfel som drabbar studenter i och med dagens socialförsäkringssystem. I denna skrift är ett antal av dessa sammanställda, utan förslag på lösningar. Förhoppningen är att skriften ska väcka tankar och att dessa ska leda till konstruktiva lösningsförslag. Systemen presenteras deskriptivt ur ett dagslägesperspektiv. 1 I görligaste mån innehåller skriften även av regeringen aviserade förändringar i systemen, samt kommentarer till dessa. Sveriges riksdag har beslutat om att tillsätta en studiesocial utredning med uppgift att komma fram med lösningsförslag på hur dagens trygghetssystem för studenter ska kunna förbättras. Direktiven till denna utredning kommer att beslutas om av regeringen inom kort. För att SFS ska kunna påverka dessa så mycket som möjligt behövs dock en prioritering inom det studiesociala området. Kårerna ges i och med denna skrift därför möjlighet att komma med synpunkter kring vilka frågor som bör prioriteras högst. Synpunkterna ska skickas in till lotta.ljungquist@sfs.se senast den 4 december för att styrelsen ska kunna diskutera frågan under sitt styrelsemöte december. Efter detta kommer arbetet fortsätta genom åsiktsinventering bland andra aktörer. Vem är student? Trots studentgruppens heterogenitet finns det fortfarande en schablonbild av vem som är en student en ung man med akademin i blodet som kommer direkt från gymnasiet. Denna bild stämmer dock inte överens med verkligheten; 2 Studenterna utgör 5 procent av Sveriges befolkning över 18 år. Mer än hälften av studenterna är 25 år eller äldre. En tredjedel av studenterna är över 30 år. Drygt 60 procent av de som börjar vid högskolan är kvinnor, en siffra som dock varierar kraftigt mellan utbildningar. I åldersgruppen 30 till 39 år är antalet kvinnor dubbelt så stort som antalet män. Bland högskolenybörjarna under 35 år är andelen från arbetarhem 24 procent och andelen från högre tjänstemannahem 28 procent. Andelen nybörjare under 25 år med högre tjänstemannabakgrund är cirka 70 procent. 25 procent av studenterna har barn. Nära 17 procent av nybörjarna är antingen födda utomlands eller har två föräldrar födda utomlands. Av dessa var ungefär tre fjärdedelar födda utomlands. 17 procent av studenterna får bostadsbidrag och 3,4 procent av studenterna har någon gång fått socialbidrag under sin studietid. 42 procent av studenterna är sambo eller gifta/partnerskap. En fjärdedel av studenterna bor i studentrum/-lägenhet och lite mer än en fjärdedel har ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet. Arbetslöshetsförsäkring Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning. Så här fungerar det Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar; en grundläggande försäkring som alla som uppfyller ett antal villkor har rätt till samt en frivillig inkomstrelaterad försäkring som kräver medlemskap i en arbetslöshetskassa. 1 För fullständig information samt uppdaterade siffror, kontakta respektive myndighet (motsvarande). 2 Källor: Högskoleverkets årsrapport 2005, SCB befolkningsstatistik , Studentbarometern 2005 samt rapport från SIF 2004.

2 För att få rätt till den grundläggande försäkringen måste ett generellt villkor uppfyllas. Detta måste i sin tur kombineras med att den sökande uppfyller antingen arbetsvillkoret eller studerandevillkoret. Det generella villkoret innebär att den sökande ska: Anmäla sig till den lokala arbetsförmedlingen och tillsammans med denna upprätta en individuell handlingsplan, aktivt söka arbete, vara beredd att ta ett av arbetsförmedlingen anvisat arbete eller medverka i arbetsmarknadspolitiska program och kunna arbeta minst 3 timmar per dag och minst 17 timmar per vecka. Arbetsvillkoret innebär att: Den sökande under de senaste 12 månaderna (ramtid) har arbetat minst 70 timmar per månad eller har arbetat i minst 450 timmar med minst 45 timmar i månaden under en sammanhängande period av 6 månader under de senaste 12 månaderna. Studerandevillkoret innebär att: Den sökande har avslutat, alternativt definitivt avbrutit, en heltidsutbildning om minst ett år. Denna utbildning ska vara studiemedelsberättigad. Den sökande har inom en tiomånadersperiod (kvalifikationstid) efter avslutad utbildning varit anmäld hos arbetsförmedlingen under 90 dagar eller arbetat minst 25 timmar per vecka under tre månader inom en tiomånadersperiod efter avslutad utbildning. Den sökande har inte rätt till ersättning om personen i fråga sökt utbildningsplats och/ eller studiestöd för nästkommande termin. Detta för att understryka att personen tagit ett definitivt steg ut i arbetslivet. Ersättningsnivån i den grundläggande försäkringen ligger på 320 kronor per arbetsdag, högst fem dagar per kalendervecka (2004). Detta innebär ca kronor per månad. Beloppet är pensionsgrundande och skattepliktigt, varför det som blir kvar i plånboken är runt kronor. Ersättningen varar normalt längst 300 dagar. För att ha rätt till den inkomstrelaterade försäkringen ska den sökande varit medlem i en arbetslöshetskassa under en sammanhängande period om minst 12 månader. För att bli godkänd som medlem krävs att den sökande har arbete vid sökandetillfället. Ersättningen utgår med 80 procent av den inkomst den arbetssökande haft under de 12 månader (ramtid) som föregått arbetslösheten. Viss tid kan utgöra så kallad överhoppningsbar tid, vilket innebär att tiden inte inräknas i den senaste 12 månadersperioden. Exempel på överhoppningsbar tid är högskolestudier, föräldraledighet, vård av sjukt barn och sjukdagar. Den överhoppningsbara tiden är begränsad till 7 år. Det finns ett högsta belopp, ett tak, inom den inkomstrelaterade försäkringen som under de första 100 dagarna uppgår till 730 kronor per dag, därefter 630 kronor per dag. Studier i kombination med arbetslöshetsförsäkring Normalt betalas inte ersättning ut till personer som bedriver studier, då de inte anses vara arbetslösa. I vissa fall kan dock undantag göras. Detta gäller då den studerande arbetar parallellt med studier och inte tar studiemedel. Om studenten tvingas sluta arbeta av andra orsaker än studierna kan ersättning utbetalas förutsatt att personen uppfyller det generella villkoret och är beredd att arbeta heltid. Det samma gäller om en person studerar halvtid med studiemedel parallellt med halvtidsarbete. Givetvis utgår då bara ersättning för den förlorade halvtidsinkomsten och kravet är att den arbetssökande är beredd att arbeta i samma utsträckning som tidigare. Regeringens förslag Regeringen har i propositionen En arbetslöshetsförsäkring för arbete (prop. 2006/07:15) lagt fram förslag på en hel del förändringar av dagens arbetslöshetsförsäkringssystem. Dessa (som direkt rör studenter) är: Egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen ska öka, och dess storlek vara beroende av nivån på arbetslöshetsgraden inom yrkeskategorin.

3 Arbetsvillkoret skärps till minst 80 timmar i månaden under minst 6 månader under den senaste 12-månadersperioden. Det alternativa arbetsvillkoret skärps till arbete i minst 480 timmar under en sammanhängande tid om 6 månader och minst 50 timmars arbete vardera månad. Studerandevillkoret tas bort. Den överhoppningsbara tiden begränsas som huvudregel till högst 5 år. Arbetslöshetsersättningen baseras på de senaste 12 månadernas inkomster och lämnas under högst 300 dagar. Arbetslösa med försörjningsansvar kan dock få ersättning under högst 450 dagar. Ersättningen ska vara 80 procent av förlorad inkomst under de första 200 dagarna och 70 procent upp till 300 dagarna (2006 års siffror). Under 2007 ska den sistnämnda procentsatsen sänkas till 65 procent. Takbeloppet ska vara enhetligt, och 680 kronor per dag. Det nya regelverket ska träda i kraft den 1 januari Systemfel Ett stort problem med arbetslöshetsförsäkringen ur ett studentperspektiv är att just vid de tillfällen då den behövs som bäst är den i stort sett omöjlig att utnyttja, nämligen under sommaruppehåll och i direkt anslutning till avslutade studier. Studiemedlet betalas endast ut de perioder en student de facto studerar, och alltså inte under uppehåll i studierna. Sommaruppehållet är ett sådant tillfälle. Det sträcker sig i normalfallet ungefär över tre månader, varför karensperioden om 90 dagar i studerandevillkoret sätter stopp för möjligheten att få ersättning i händelse av ofrivillig arbetslöshet under sommaren. Endast de som uppfyller arbetsvillkoret kan få ut ersättning direkt, vilket kräver en arbetsinsats motsvarande 40 procent. Att kombinera 40 procents deltidsarbete med studier, särskilt heltidsstudier, är orimligt. När studierna väl är avslutade upphör rätten till studiestöd. Många är de nyutexaminerade som saknar anställning direkt efter sina studier och den ekonomiska situationen under övergången mellan studier och arbete kan utan stöd bli direkt katastrofal. För den som då inte uppfyller arbetsvillkoret utan hänvisas till studentvillkoret ter sig de 90 karensdagarna närmast som ett hån. Det är ju under denna tid som all kraft behöver läggas på att söka jobb, vilket är långt ifrån gratis, och inte på att tvingas söka ekonomiskt bistånd för att klara vardagsfödan. Kommentarer till regeringens förslag Som skrivet tidigare finns det, enligt SFS, brister i gällande system. Dock medför de av regeringen föreslagna ändringarna att studenternas trygghet förvärras ytterligare. Arbetsvillkorets utökning kommer att medföra att kvalifikationstiden till arbetslöshetsersättningen motsvarar en arbetsinsats om 46 procent i förhållande till dagens, ur studentsynvinkel redan orimliga, 40 procent. En ytterligare skärpning av den överhoppningsbara tiden, från dagens sju till fem år, kommer bland annat leda till att de studenter som valt att studera senare i livet, efter att ha varit yrkesverksamma, i än större grad att begränsas till att läsa kortare utbildningar för att inte riskera att förlora sin arbetslöshetsersättning. Då fler och fler av dagens utbildningar blir femåriga kommer en stor del av studenterna helt utkvalificeras från arbetslöshetsförsäkringen om den överhoppningsbara tiden precis på marginalen motsvarar studietiden. Förslaget gynnar inte heller ökat studentutbyte med andra länder, då dessa ofta tenderar att förlänga studietiden. Vidare kommer färre antagligen också läsa kurser ur ett bildningsperspektiv, snarare än ett utbildningsperspektiv. Skärpningen av den överhoppningsbara tiden diskuteras även under avsnittet Studenter med barn. Regeringen vill vidare helt ta bort möjligheten för dem som inte arbetat innan sina studier eller överskridit den överhoppningsbara tiden att kvalificera ens till arbetslöshetsförsäkringens grundnivå, genom att slopa studerandevillkoret. Detta kommer dels innebära att fler studenter tvingas spendera slutdelen av sin studietid med att söka arbete vid sidan av sina studier nå-

4 got som såväl inverkar direkt negativt på individens hälsa som på studieresultaten. Dels kan slopandet komma att leda till att studier än mer än idag blir en arbetsmarknadsåtgärd, då individer tvingas att fortsätta studera, med högre studielån som följd, bara för att kunna få ihop pengar till brödfödan. Dels innebär det också att studenter som inte har arbetat innan studierna påbörjades inte ens kommer att ha möjlighet att bli medlem i en arbetslöshetskassa. Förslaget innebär alltså inte bara att studenterna förlorar rätten till arbetslöshetsförsäkringens låga grundbelopp, utan försvårar även studentens möjlighet att ta del av arbetslöshetsförsäkringens inkomstrelaterade del. Regeringen framhåller en renodling och stärkning av arbetslinjen som skäl för att slopa studerandevillkoret. Dock har inga alternativa lösningar framtagits för de människor som står utanför arbetslinjen. Enligt SFS syn är ett slopande av studerandevillkoret endast ett sätt att dölja siffror, genom att överföra utgifter från stat till kommun. Mer om detta under avsnittet om Studenter och ekonomiskt bistånd. Bostadsbidrag Bostadskostnaden är den enskilt största utgiften för de flesta studenter och slukar upp till hälften av det som den studerande har att disponera varje månad (källa: SFS). I större städer och på platser där en stor del av bostadsbeståndet är nybyggt är hyrorna förhållandevis höga, vilket innebär att många studenter är beroende av bostadsbidrag. Inte minst gäller detta studenter med barn och familjeansvar. Det är dessutom mycket vanligt att bostadsföretagen beräknar hyresavgifter med antagandet att den som hyr kommer ha tillgång till bostadsbidrag. Så här fungerar det Bostadsbidrag kan fås dels av personer som fyllt 18 men inte 29 år, dels av barnfamiljer. Det sistnämnda bidraget består av tre delar; ett bidrag för boendekostnader, ett särskilt bidrag för barn, samt ett bidrag för så kallade umgängesbarn. Det sistnämnda bidraget umgängesbidraget ges istället för särskilt bidrag. I detta kapitel behandlas endast det generella bidraget för boendekostnader. Särskilda bidraget och umgängesbidraget återfinns under kapitlet Studenter med barn. För att få bostadsbidrag ska den sökande vara folkbokförd i den bostad som bidraget söks för. Vissa undantag kan göras, exempelvis om den studerande inte har för avsikt att stanna på orten längre än sex månader. Bostadsbidrag kan fås även för andrahandsboende. Kravet är att det då finns ett reglerat och av hyresvärden/bostadsrättsföreningen/hyresnämnden godkänt kontrakt mellan den som hyr och den som hyr ut. Det går även att få bostadsbidrag för del av villa, under förutsättning av den hyrda delen är så utformad att den kan anses utgöra en egen bostad, såsom har egen ingång, tillgång till egen toalett, eget kök etcetera. Den som hyr ett rum som inneboende i annans bostad kan inte få bostadsbidrag för detta. Bostadsbidraget är behovsprövat och beräknas utifrån den inkomst som bidragstagaren uppskattar få under ett kalenderår. När bostadsbidrag beräknas för studenter räknas 80 procent av bidragsdelen i studiemedlet som inkomst. Visar det sig i efterhand, till exempel genom taxeringsbeslut, att inkomsten blev högre eller lägre än beräknat justeras detta i efterhand, det vill säga genom återbetalning av bidrag, alternativt att bidragstagaren får pengar. Regeringens förslag Regeringen har inte aviserat några förändringar i bostadsbidraget. Systemfel Primärt kan sägas att det är ett systemfel i sig att studenter tvingas söka bostadsbidrag, som visar på stora brister i studiestödssystemet. Genom att bostadsbidraget bestäms utifrån förväntad inkomst under ett kalenderår drabbas studenter på flera sätt. Det ena handlar om att den som börjar studera under hösten men har jobbat fram till dess inkomstmässigt ofta överstiger det belopp som är högsta tillåtna på årsbasis. Det är dessutom ofta mycket svårt för en student att förutsäga vilka inkomster studenten kommer att ha under året, speciellt i januari då det ofta är svårt att veta hur sommarens intäkter kommer att se ut. Risken är att studenten drabbas av stora återbetalningskrav. Slutligen ska nämnas att det är problematiskt att det dröjer så lång tid mellan det att bidraget beta-

5 las ut och det slutliga fastställandet av bidragets storlek äger rum. Detta gör att det är väldigt svårt för studenter att planera sin ekonomi. Det andra problemet med bostadsbidraget är begränsningen att bidragstagaren inte får vara äldre än 29 år för att få bostadsbidrag om personen inte har föräldraansvar. Många studenter överstiger denna ålder utan att för den delen vare sig ha barn eller en mer gynnad ekonomisk situation än yngre studenter. Ett tredje problem är att det inte går att få bostadsbidrag som inneboende. På många av de större studentorterna är bostadsbristen stor och enda lösningen för många studenter är att hyra rum till ofta höga priser. Studier och sjukdom Så här fungerar det Det finns i princip två system som omfattar studenter som drabbas av långvarig sjukdom. I det ena fallet är det CSN som ansvarar för eventuell ekonomisk ersättning, i det andra Försäkringskassan. Vilket system som gäller beror på om studenten har arbetat innan sina studier, jobbar vid sidan om sina studier eller om personen endast uppbär studiemedel. Sjukförsäkring genom CSN Den generella grundregeln är att studenter som uppbär studiemedel och blir sjuka ska anmäla detta till Försäkringskassan första sjukdagen. Försäkringskassan bedömer sedan om den studerande är helt oförmögen att klara sina studier. Godkänns sjukskrivningen får studenten, utan krav på motprestation, behålla sitt studiemedel och har därmed rätt till förlängt studiemedel motsvarande sjukperioden. Det inverkar därmed inte på det antal veckor som studenten är berättigad studiemedel. Senast den fjortonde sjukdagen ska den sjuke studenten skicka in ett läkarintyg till Försäkringskassan. Om sjukperioden är längre än 30 dagar avskrivs lånedelen för resterande sjukdagar. Ersättningen administreras av CSN och Försäkringskassan ansvarar för att den sjuke studenten får rehabilitering om det behövs. Observera att för att ha rätt till ersättning från CSN under sjukperioden krävs både att studenten uppbär studiemedel för samtliga studieveckor och är sjukskriven på heltid. Det går inte att vara sjukskriven på deltid. Det krävs dessutom att studenten har ansökt om studiemedel innan personen i fråga blev sjuk. När det gäller personer som läser sin första termin krävs att personen i fråga har påbörjat sina studier. Vid långvarig sjukdom ska personen fortfarande ha för avsikt att gå tillbaka till sina studier när personen blir frisk för att ha rätt till ersättning från CSN. Sjukpenning genom sjukpenninggrundande inkomst (SGI) SGI används för förvärvsarbetande och utgör underlag för beräkning av ersättningar i socialförsäkringssystemen vid inkomstbortfall, exempelvis vid sjukdom. SGI fastställs utifrån personens aktuella inkomst, vilken ska komma från sysselsättning som beräknas pågå under minst sex månader, eller är årligen återkommande. Förutom lön kan inkomst i form av provision eller vikarietillägg vara SGI-grundande, medan exempelvis studiemedel, kapitalinkomst och pension inte är det. Studenter som arbetar parallellt med sina studier eller har arbetat tidigare kan ha SGI. Det finns i huvudsak tre former av SGI för studenter; aktiv SGI, vilande SGI och studietids-sgi. Aktiv SGI Aktiv SGI omfattar dem som arbetar parallellt med sina studier. Vid eventuell sjukdom har individen rätt till ersättning för inkomstbortfall, det vill säga för det arbete individen inte har möjlighet att utföra. Det har med andra ord inget med studierna att göra, utan är kopplat till arbetet. Systemet har en karensdag. Vilande SGI För den som förvärvsarbetat under en längre tid före sina studier finns möjlighet till vilande SGI. Detta innebär att när studierna är avslutade, alternativt permanent avbrutna, återtar in-

6 dividen den SGI som personen hade innan studierna. För att få behålla sin SGI på detta sätt krävs att personen i fråga tar studiemedel under hela studietiden och varje studievecka. Studietids-SGI Den som arbetat med en inkomst som överstiger 24 procent av prisbasbeloppet har rätt till så kallad studietids-sgi. Det finns inget krav på att arbetet är årligen återkommande eller stadigvarande. För den som har vilande SGI, uppbär studiemedel och arbetar vid sidan av sina studier ligger studietids-sgi till grund för beräkning av till exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning under studietiden. Observera att den vilande SGI:n inte kan aktiveras förrän studierna är avslutade eller definitivt avbrutna. Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning vid studier Den som sedan minst ett år har haft sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare benämnt sjukbidrag och förtidspension, har från och med 1 januari 2007 möjlighet att studera utan att förlora rätten till ersättning. Det kallas vilande sjuk- eller aktivitetsersättning vid studier och finns till för att individer ska kunna rehabiliteras genom utbildning/omskolning. Ersättningen kan vara vilande högst 24 kalendermånader för individer som uppbär sjukersättning samt under den resterande tid som beviljats för individer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. För personer som haft flera perioder med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning kan vilande ersättning beviljas först efter att personen haft den senast beviljade ersättningen i 12 månader. Regeringens förslag Den enda aviserade förändringen som rör studenter i regelverket kring stöd vid sjukdom är att den sjukpenninggrundande inkomsten ska baseras på faktiska historiska inkomster, istället för uppskattad kommande inkomst. Systemfel Det talas allt mer om utmattning och utbrändhet, särskilt bland unga, i samhället. Många studenthälsor runt om i landet vittnar också om att studenter känner ökad stress. Stress och utbrändhet kan leda till behov av sjukskrivning, något som idag är näst intill omöjligt för studenter. I praktiken innebär CSN:s regler för ersättning vid sjukdom en karenstid på 30 dagar i jämförelse med en förvärvsarbetande med en karensdag. För förvärvsarbetande finns dessutom en regel som säger att det maximala antalet karensdagar för ett år är 10. Studentens karenstid är en period då den studerande tvingas ta studielån med en ökad skuldbörda som resultat. Till denna börda kommer konsekvenserna av vad det innebär att missa obligatoriska moment i sin utbildning genom sin sjukfrånvaro; moment som ofta bara genomförs en eller ett par få gånger varje år. För en studerande vars sjukfrånvaro understiger de 30 dagarna kan missade moment betyda att studenten är tvungen att vänta med att fortsätta sina studier upp till ett år i ett värsta scenario. Särskilt hårt drabbas de studenter som går långa specialiserade utbildningar och är sjuka mindre än 30 dagar. Till skillnad från det system som omfattar förvärvsarbetande finns det i dag inte någon möjlighet att sjukskriva sig på deltid för studenter. Med tanke på dagens samhällsdebatt om långtidssjukskrivningar och vikten av att så snabbt som möjligt komma tillbaka till sin sysselsättning på åtminstone deltid är denna begränsning inte bara orättvis utan även direkt otidsenlig. Det finns ingen anledning att inte erbjuda samma flexibilitet för studenter. Ytterligare en brist med de regler som gäller kring studenter och sjukdom handlar om att systemen är så krångliga och svårtillgängliga att även de som har behov och skulle kunna få stöd låter bli att nyttja dem. Det är också lätt att hamna mellan stolarna, då ansvarsfördelning och tolkning ofta är olika mellan de statliga institutioner som har det praktiska ansvaret. Svårtillgängligheten leder till att kunskapen om möjligheten att få sjukpenning är mycket låg. SFS vill här passa på att påpeka de uppenbara brister som den låga kunskapsnivån hos såväl studentgrupp som, och inte minst, ansvariga myndigheter leder till. Framförallt gäller detta, i sjukförsäkringsfallet, det rehabiliteringsansvar som ligger på Försäkringskassan, men som av någon anledning ofta ignoreras.

7 Med tanke på det låga antalet som utnyttjar möjligheten till sjukskrivning finns det skäl att tro att det stora flertalet som blir sjuka inte anmäler detta på grund av att de inte känner till möjligheten. Detta får till följd att studenter missar möjligheten att få ut de antal studieveckor som de har rätt till. Det finns också risk att många missar tentamenstillfällen och obligatoriska moment på grund av sjukdom, vilket kan leda till att de får avslag på ansökan om fortsatt studiemedel senare i utbildningen om de inte klarat kraven på tagna studiepoäng. Om intyg om sjukdom saknas är avslaget ett faktum, vilket i värsta fall kan leda till att den studerande känner sig tvingad att avbryta sina studier, något som givetvis är mycket kostsamt även för samhället. Det nya studiemedelssystemet som infördes 1 juli 2001 hade bland annat för avsikt att vara flexibelt. Denna flexibilitet skulle bland annat innebära att den studerande skulle ha möjlighet att kunna spara veckor med studiemedel, genom att inte ta ut medel för hela studieperioden. Detta motverkas helt av sjukförsäkringssystemet, vilket kräver att den drabbade uppburit fulla studiemedel under hela studieperioden. Här sker med andra ord en krock. Studenter med barn Drygt en femtedel av Sveriges studenter har ett eller flera barn (källa: SFS). De delar i socialförsäkringssystemet som är förknippade med barn och föräldraskap har med anledning av detta stor relevans även för studenter. Så här fungerar det Föräldrapenning När ett barn föds eller adopteras får föräldrarna automatiskt rätt till föräldraledighet och föräldrapenning. Tanken är att föräldrarna ska kunna vara hemma med barnet under längre perioder. Det totala antalet dagar som föräldrarna har rätt att ta ut för ett barn är 480. Dagarna ska tas ut före det att barnet fyllt åtta år, alternativt slutat första klass i skolan. Om barnet är adopterat har föräldrarna rätt att ta ut föräldraledigheten fram till barnets 10-årsdag. Dagarna kan tas ut som hela, tre fjärdedels, halva, en fjärdedels eller en åttåndels föräldralediga. Om det bara finns en förälder kan den föräldern ta ut alla de 480 dagarna. Finns det två föräldrar kan den ena föräldern avstå sin del till förmån för den andre, med undantag av 60 dagar. Föräldrapenningen är uppdelad i en grundersättningsnivå, vilken alla som bor i Sverige har rätt till, samt en SGI-baserad nivå, vars storlek baseras på inkomst. Den som saknar arbete hänvisas till grundersättningsnivån, vilken ligger på 180 kronor per dag de första 390 dagarna. För de som genom att ha arbetat har rätt till SGI, ligger ersättningsnivån på 80 procent av inkomstnivån. För de sista 90 dagarna är ersättningen 60 kronor per dag för alla, även de med högre SGI-nivå. För studenter med vilande SGI finns möjlighet att aktivera denna under föräldraledighet. Dessa studenter kan alltså välja mellan att ta ut föräldrapenning enligt eventuell studietids-sgi eller enligt sin arbets-sgi. Pappapenning/partnerpenning Den blivande pappan alternativt partnern har rätt att ta ut 10 dagars ersättning i samband med förlossning. Vid adoption fördelas dessa dagar lika mellan föräldrarna. Dagarna räknas utöver den vanliga föräldrapenningen och belastar med andra ord inte denna. De måste tas ut före den 60:e dagen efter att barnet har kommit hem från sjukhuset eller det adopterade barnet kommit i föräldrarnas vård. För studenter som inte arbetar men uppbär studiemedel finns möjligheten för blivande pappor alternativt partners att ta ut en veckas ledighet i samband med barns födelse/adoption med bibehållet studiemedel. Havandeskapspenning Havandeskapspenning ges till gravida kvinnor som har ett förvärvsarbete som är så pass fysiskt krävande att det inte kan genomföras på grund av graviditeten. Penningen kan ges om

8 arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel. Detta är en sista utväg och i första hand har arbetsgivaren skyldighet att försöka omplacera kvinnan till ett arbete som hon kan utföra trots graviditeten. Detsamma gäller om den gravida kvinnan blivit avstängd från sitt arbete med hänvisning till arbetsmiljölagen. Exempel på arbetssituationer då det kan bli aktuellt med avstängning är tunga lyft och hanterande av farliga kemikalier. Penningen kan ges mellan den sextionde och tionde dagen före beräknad förlossning och utgår med 80 procent av SGI:n. Då denna förmån är baserad på att individen förvärvsarbetar ges ingen möjlighet för gravida studenter att få havandeskapspenning. Endast de som arbetar vid sidan av studierna kan få havandeskapspenning, men då utgår bara ersättning för det arbete som kvinnan inte kunnat utföra på grund av sin graviditet. Gravida studenter kan dock stängas av från sin utbildning med hänvisning till arbetsmiljölagen. Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning är det som i dagligt tal kallas vård av sjukt barn. Det ges till föräldrar när barnet är sjukt och är under 12 år. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning utgå föräldrar till barn som är upp till 16 år. Det går också att få tillfällig föräldrapenning om den som brukar ta hand om barnet är sjuk, till exempel dagmamma eller släkting, eller om föräldern hindras att arbeta för att den måste följa sitt barn till läkare, tandläkare eller psykolog. Den tillfälliga föräldrapenningen kan överlåtas till en närstående som då vårdar det sjuka barnet istället för föräldrarna. Kravet för att få tillfällig föräldrapenning är att den som ska vårda barnet tvingas avstå från förvärvsarbete. Med andra ord har studenter inte rätt till tillfällig föräldrapenning. Istället har CSN en särregel för studenter som uppbär studiemedel men inte arbetar vid sidan om sina studier. Regeln tillåter att en student med föräldraansvar får behålla sitt studiemedel vid tillfällig vård av sjukt barn under maximalt 18 veckor per år och barn under 12 år. Studenten kan inte överlåta tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn till en närstående på motsvarande sätt som arbetstagare kan göra. Barnbidrag Barnbidrag betalas ut för alla barn som bor i Sverige. Det börjar betalas ut en månad efter födsel eller inflyttning till Sverige till och med det kvartal som barnet fyller 16. Barnbidraget betalas ut automatiskt och behöver alltså inte ansökas om. Storleken på barnbidraget är för närvarande kronor per månad (2006 års siffror). Från och med det tredje barnet utgår också ett flerbarnstillägg. Tilläggsbidrag för studenter med barn Vårdnadshavare som uppbär studiemedel har rätt till ett tilläggsbidrag fram till det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. Bidraget är skattefritt och påverkar inte andra bidrag, så som bostadsbidrag. Storleken på bidraget är beroende av antalet barn samt studietakt. Omfattning 100% 75% 50% 1 barn 119 kronor/vecka 87 kronor/vecka 59 kronor/vecka 2 barn 194 kronor/vecka 142 kronor/vecka 94 kronor/vecka 3 barn 233 kronor/vecka 169 kronor/vecka 113 kronor/vecka 4 barn 272 kronor/vecka 196 kronor/vecka 132 kronor/vecka 5 barn 311 kronor/vecka 223 kronor/vecka 151 kronor/vecka Ovanstående siffror visar den summa studenten totalt uppbär i tilläggsbidrag varje vecka. Om studenten har fler än 3 barn ökar tilläggsbidraget med 39 kronor per vecka för varje ytterligare barn. Om bägge föräldrarna studerar kan bara en av föräldrarna erhålla bidraget. Bor föräldrarna tillsammans lämnas tilläggsbidraget till den som först beviljats bidraget. Bor föräldrarna inte tillsammans ges bidraget till den förälder hos vilken barnet är folkbokfört.

9 Underhållsbidrag och underhållsstöd I Sverige är alla föräldrar skyldiga att stå för sina barns försörjning till dess att barnet fyller 18 år. Om barnet fortfarande läser på motsvarande grundskole- eller gymnasienivå förlängs försörjningsansvaret till dess att barnet är 21 år. Detta gäller bägge föräldrarna även om en av föräldrarna har ensam vårdnad om barnet. Om föräldrarna inte lever tillsammans har den förälder som inte bor tillsammans med barnet skyldighet att betala underhåll. Storleken på underhållet bestäms med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomi. Om den underhållsskyldige inte betalar underhåll eller betalar ett lägre belopp än det som Försäkringskassan bestämmer kan Försäkringskassan betala underhållsstödet. Stödet ska då betalas tillbaka av den underhållningsskyldige. Underhållsstöd kan också ges i fall där det bara finns en förälder, exempelvis om fadern är okänd. Bor barnet växelvis hos båda sina föräldrar kan båda få underhållsstöd. Bostadsbidrag för barn som bor hemma Bostadsbidrag kan betalas ut till barnfamiljer och till personer utan barn som har fyllt 18 men inte 29 år. Bostadsbidraget delas upp i tre delar; ett bidrag för själva bostadskostnaden, ett särskilt bidrag för barn som bor hemma samt ett bidrag för så kallade umgängesbarn. Det sistnämnda bidraget umgängesbidraget ges istället för det särskilda bidraget. I detta avsnitt behandlas bara de två senare delarna, eftersom bidrag för bostadskostnad har beskrivits tidigare. Det särskilda bidraget betalas ut för barn som bor hemma. Med barn som bor hemma menas barn som den ansökande har vårdnaden om. Vid gemensam vårdnad ska barnet också vara folkbokfört hos föräldern. Även i fall då barnet bara bor där delvis ges bidrag till bostadskostnaden. Dessutom kan umgängesbidrag betalas ut. Regeringens förslag I regeringens budgetproposition (2006/07:1) aviseras om en utredning av en familjepolitisk reform under mandatperioden, som bland annat ska ha utgångspunkten att införa en barnomsorgspeng och en jämställdhetsbonus. Dock har ännu inga konkreta regeländringsförslag lagts från regeringens sida inom detta område. Däremot kan konstateras att regeringens förslag om slopandet av den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen kommer att slå hårt inte minst mot studenter med barn. Systemfel Många studenter är i den åldern då det skulle vara intressant att skaffa barn och familj. Få är dock de människor som medvetet skaffar barn när de vet att detta skulle innebära en mycket knapp ekonomi. Grundersättningen på 180 kronor per dag innebär en inkomst på kronor per månad före skatt, om uttaget är sju hela dagar per vecka, det vill säga kronor efter skatt de första 13 månaderna. Därefter sänks nivån ytterligare. Det är en orimligt låg nivå att leva på. Med andra ord är de ekonomiska villkoren en tämligen avskräckande faktor från att bilda familj under studietiden. För dem som ändå väljer att göra detta blir den kreativa förmågan och hopp om att inga oförutsedda kostnader dyker upp avgörande. Värst drabbas de ensamstående studerande föräldrarna, vilka oftast är kvinnor och vilka i praktiken tvingas söka ekonomiskt bistånd. När de studenter som väntat med att skaffa barn till efter studierna är avklarade, så kommer ut på arbetsmarknaden vet varje arbetsgivare att den sökande är i behov av att arbeta en tid för att komma upp i rimliga nivåer i föräldraförsäkringen. Faktumet kan, medvetet eller omedvetet, leda till konsekvenser för vem som får jobbet. Detta är, i många fall, ett jämställdhetsproblem som kan lösas. Ur samhällets perspektiv borde det vara idealiskt att människor valde att skaffa barn under studietiden. Även om den låga garantinivån som finns idag för dem som inte jobbat tidigare skulle höjas ordentligt, torde kostnaden för samhället bli lägre än om personen i fråga hade fått 80 procent av en tänkt inkomst. Det sker inte heller något avbrott under en anställning,

10 vilket gör att arbetsgivare inte tvingas ta in och lära upp tillfälliga vikarier. Dessutom är studier ofta flexibla till sin natur, vilket i många fall skulle möjliggöra deltidsstudier samtidigt med föräldraledighet. Troligen skulle det även innebära att barnen fick tillgång till sina föräldrar i större utsträckning under de första åren än vad som idag är brukligt för barn vars föräldrar studerar. Vidare är det anmärkningsvärt att studenter som tidigare arbetat och använder sparade medel för att finansiera sina studier inte alltid har rätt till vilande SGI. Dessa straffas genom att den ihoparbetade SGI:n försvinner så fort den studerande inte uppbär studiemedel för hela studieperioden. Om de får barn under sin studietid hänvisas de till den absurt låga grundersättningen, något som många inte känner till. Dessutom straffas studenter genom att de inte har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. Även om CSN har generösa regler och låter studenter behålla sina studiemedel om föräldrarna tvingas göra uppehåll i sina studier för att vårda sjuka barn ökar skuldbördan ytterligare. Här gäller dessutom inte regeln om avskrivning av lånen efter 30 dagar som finns vid sjukdom. Detsamma gäller rätten till pappapenning/partnerpenning. En följd av detta är vidare att studenter inte kan överlåta till en närstående att vara hemma med sjukt barn, vilket är möjligt för förvärvsarbetande. Värst blir det i de situationer då barnet blir sjukt samtidigt som studenten har obligatoriska moment. Studenter med barn tvingas räkna med att de har folk i sin närhet som kan rycka in med kort varsel och minskade semesterdagar som följd, i de fall räddaren i nöden ändå inte är hemma. Visserligen går vård av sjukt barn teoretiskt sett att överlåta till en annan studerande, men då ökar ju istället den personens skuldbörda. Att studenter inte har rätt till havandeskapspenning är lika märkligt som att studenter inte har rätt till tillfällig föräldrapenning. I praktiken tvingas en gravid student att avbryta sina studier om dessa är olämpliga för gravida att genomföra, utan att ha rätt till ekonomisk ersättning. Att som höggravid börja söka en alternativ sysselsättning för att klara sin ekonomi förefaller som ett orealistiskt alternativ med den rådande syn på gravida som en stor del av arbetsmarknaden fortfarande har. Att studenter tvingas avbryta sina studier är alltså mycket olönsamt, inte bara för individen utan också för samhället. Studenter med barn är vidare också den del inom studentgruppen som med största sannolikhet kommer drabbas negativt om regeringens förslag kring att slopa den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen realiseras. Detta då denna är snäv redan för studenter utan barn, och givetvis blir ännu snävare för dem som ibland också måste vara hemma för vård av sjukt barn. Detta förslag kan alltså komma att avskräcka studenter från att skaffa barn under sin studietid, men också avskräcka individer med barn som arbetar att börja studera. Studenter och ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd beviljas av kommunens socialtjänst som en sista utväg att klara sin ekonomi när alla andra utvägar är prövade. Det är alltså tänkt att fungera som ett tillfälligt skyddsnät. Socialtjänstlagen sätter ramarna för socialtjänsten, men hur insatserna i detalj utformas är upp till varje kommun utifrån de lokala förutsättningar som råder. Tyvärr förekommer det att studenter tvingas söka ekonomiskt bistånd. Ofta inträffar det i samband med arbetslöshet under sommaruppehåll, då de flesta studenter inte har möjlighet att få a-kassa. På sommaren uppkommer dessutom ofta ett glapp mellan den sista utbetalningen av studiemedlet och den första löneutbetalningen. Så här fungerar det Ekonomiskt bistånd, också kallat socialbidrag, består av två delar: försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt. Det stöd som studenter oftast kommer i kontakt med i detta hänseende är försörjningsstödet. Detta är den del som omfattar till exempel hyra, mat och kläder. Försörjningsstödet är i sin tur uppdelat i två delar: Riksnormen, där kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift ingår. Skäliga kostnader, där kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa ingår.

11 Riksnormen är en schablon som är lika för alla. Vad som ges för skäliga kostnader varierar från person till person beroende på livssituation. För att få ekonomiskt bistånd krävs generellt att personen inte kan få försörjning på annat sätt. Individens eventuella tillgångar som bil, pengar på bankkonto etcetera påverkar också individens möjlighet att få ekonomiskt bistånd. Vissa undantag från detta görs om det handlar om stöd under en begränsad kort period. Exempelvis är en individ inte tvungen att sälja sin bostadsrätt om bidraget förväntas vara kortare än fyra månader. Vidare förväntas det också att individen står till arbetsmarknadens förfogande om det inte finns hinder för att arbeta. Socialtjänsten har också möjlighet att ställa ytterligare krav på just studenter, såsom krav på deltagande i praktik. Praktiken ska i sådana fall vara kompetenshöjande och syfta till att individens möjligheter att försörja sig själv i framtiden ökar. Om möjligt ska praktiken utformas med hänsyn till individuella önskemål. Eftersom biståndet är behovsbaserat utifrån den som söker, har individen rätt till individuell prövning av en handläggare. Det går också att få ekonomiskt bistånd mot återbetalning. Detta kan vara aktuellt när det blir ett glapp mellan vårterminens sista utbetalning och den förväntade lönen för sommarjobb. Det samma gäller i väntan på att stöd från a-kassan ska börja utbetalas. Saknar individen pengar helt och hållet finns ett matbistånd på cirka 50 kronor per dag, som ges även då en ansökan fått avslag. I vissa situationer kan socialtjänsten reducera biståndet, till exempel om någon söker för en kort, begränsad period eller befinner sig i en akut situation. Då det ur studentsynvinkel ofta handlar om försörjning fram till utbetalning av lön eller studiemedel, är det ofta just ett reducerat bistånd som ges till studenter. Regeringens förslag Regeringen har inte aviserat några förändringar i regelverket kring ekonomiskt bistånd. Dock kommer regeringens förslag kring slopandet av arbetslöshetsförsäkringens studerandevillkor leda till att än fler, speciellt nyutexaminerade, studenter kommer att tvingas söka ekonomiskt bistånd. Systemfel Tanken med ekonomiskt bistånd är att det ska vara en absolut sista utväg då alla andra möjligheter är uttömda. Att studenter i vissa fall tvingas komplettera sin inkomst med ekonomiskt bistånd är i sig ett systemfel, som visar brister i såväl socialförsäkringssystemet som studiestödssystemet. Det andra problemet är att det inte finns någon generell policy i Sverige för hur studentgruppen ska bemötas, utan det varierar från kommun till kommun. Ibland är dessutom bristen på kunskap om studentens situation mycket bristfällig på socialkontoren och ofta finns föreställningen att studiemedlet ska räcka för försörjning året om, varför många nekas bistånd som de egentligen har rätt till i enlighet med Studiestödslag 1999:1395 (källa: SFS). Det finns skrämmande exempel på personer som blivit nekade stöd med motiveringen att den studerande borde ha förstått att det skulle bli ett ekonomiskt glapp i början på sommaren, och att studenten därför borde ha sparat pengar under året. Inom vissa kommuner finns dessutom en särskilt restriktiv policy när det gäller ekonomiskt bistånd till just studenter, vilket måste betraktas som direkt diskriminerande. Detta gäller framförallt större universitetsstäder (källa: SFS). Socialtjänsten har visserligen rätt att ställa krav på studerande i form av kompetenshöjande praktik, vilket i sig kan tyckas diskriminerande mot studentgruppen, men detta ger absolut inte socialtjänsten rätt att tumma på individens rättighet till ett individuellt och rättvist förfarande. Slutligen ska nämnas att, om regeringens förslag om att slopa studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen blir verklighet, än fler än idag kommer att förpassas till att söka ekonomiskt bistånd. Som beskrivet ovan kommer detta försvåra rättssäkerheten för studenterna som grupp, då det är upp till kommunerna att själva sätta sina spelregler. Detta trots att de före

12 detta studenterna egentligen är i samma situation; de är nyutexaminerade och har ännu inte lyckats att få ett arbete. Ett slopande av studerandevillkoret är ett sätt att putsa de nationella finanserna, genom att överföra kostnaden från stat (via arbetslöshetsersättning) till kommuner (via försörjningsstöd). Denna kostnad kommer givetvis drabba olika kommuner olika mycket. Ytterligare/mer detaljerad information Arbetslöshetsförsäkring: SO Arbetslöshetskassornas samorganisation; Bostadsbidrag: Försäkringskassan; Studier och sjukdom: Försäkringskassan; samt Centrala studiestödsnämnden; Studenter med barn: Försäkringskassan: samt Centrala studiestödsnämnden; Studenter och ekonomiskt bistånd: Socialstyrelsen; Regeringen: Riksdagen: