Att opereras för idiopatisk skolios

Transkript

1 Att opereras för idiopatisk skolios

2 Välkommen till barn avdelning 2 Norrlands Universitetssjukhus Vi vill informera dig hur det går till inför din skoliosoperation. Vår målsättning är att du ska känna dig trygg och välinformerad inför din operation. Idiopatisk skolios Med skolios menas att man har en ryggradskrök i sidled, samt att kotpelaren roterar vilket blir synligt som en puckel av skulderbladet. Ryggradskröken fortsätter att öka under tillväxttiden (puberteten) och slutar vanligtvis öka när man slutat att växa, men kan fortsätta att öka efter tillväxtens avslutande om skoliosvinkeln är större än 40. De flesta skolioser är S-formade med två krökar och i ca 75% sitter den dominerande kröken i bröstryggen. Man mäter graden av skolios på en röntgenbild. Röntgen brukar utföras varje halvår för att kontrollera om skoliosen ökar och när det är dags att operera. I Sverige föds ca barn årligen. Ca 300 av dem utvecklar under sin uppväxt en så betydande skolios att det finns anledning till behandling. Det är framför allt flickor som får skolios, eftersom det finns en ärftlig faktor där ärftligheten är bunden till X- kromosomen och överförs från mor till dotter eller son samt från far till dotter. En skoliosoperation är en av de större och mer påfrestande operationer man utför på en människa. På grund av detta så är återhämtningen efter skoliosoperationer mer utdragen. En bra grundregel nu inför din skoliosoperation är att om du opereras på tisdag, så är det ungefär först på söndag du själv märker att det börjar kännas lite lättare, lite piggare, lite mer aptit. Det vill säga onsdagen kan kännas lika jobbig som fredag vi vill att du känner till detta i förväg bara så att du och dina nära inte tappar sugen/humöret ex. redan på torsdag. Läkemedel På grund av blödningsrisk finns det vissa läkemedel som inte ska tas två veckor före inläggning. Till dessa hör läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra tex. Magnecyl, Treo, Bamyl, Trombyl och Voltaren. Om du är osäker fråga din läkare eller ring till oss på avdelningen. Panodil och Alvedon är värktabletter som inte påverkar blödningstendensen.

3 Om du äter p-piller skall dessa sättas ut för att minska risken för att få blodpropp minst fyra veckor i förväg. Dessa kan sättas ut i samband med att en månadskarta är slut. Förkylning Om du är snuvig och förkyld kan du inte opereras, detta kan innebära en risk för dig. Är du sjuk två veckor eller närmare operation dagen, ring och prata med ansvariga för väntelistan så vi får höra hur alvarligt det är och om vi måste boka en ny tid och hinna få in en ny patient istället för dig. Att ta med till sjukhuset Bra skor Praktiska och rymliga kläder Bok, tidning och/eller favorit dvd (det finns filmer att låna på Lekterapin och på avdelningen) Egen musik, ev.musikspelare, hörlurar Favoritkudden och kramdjur Medicinlista, samt de mediciner du använder Kostnadsfria hjälpmedel t.ex. välling, tillbehör till PEG/KNAPP, blöjor, C-PAP, lyft sele mm. Kost och logi Vi bereder plats för en anhörig att bo med dig på avdelningen. Som anhörig bor du kostnadsfritt. Om båda föräldrarna behöver/vill vara med under vårdtiden får en förälder bo på Hotell Björken. Du äter gratis under din vårdtid. Som förälder är mellanmål gratis, övriga måltider kostar. Priset för frukost och kvällsmål är 20 kronor. För lunch och middag finns flera olika alternativ. Fryst mat finns att köpa i klinikens Canteen till olika priser. Det finns ett föräldrapentry med tillgång till kyl, frys, mikrovågsugn. Sjukhuset har dessutom kiosk, cafeteria och restaurang där det finns mat att köpa. Till Canteen och till kaffeautomaten används betalkort.

4 Sjukhusvistelse Du kommer att stanna på sjukhuset 7 till 12 dagar inklusive operationsdagen. Före operationen Du kallas till Barn avd 2 för inskrivning dagen innan din operation. Har du lång resväg bokar vi plats för dig och en av dina föräldrar (efter överenskommelse) på Hotell Björken dagen innan inskrivningen för att du skall kunna vara här tidigt på morgonen. Hållpunkter för inskrivnings dagen ser du på programmet du har fått hemskickat. Övriga operations förberedelser Kvällen innan operationen samt på operationsdagens morgon ska du duscha och tvätta dig med en Descutansvamp. Om du har förstoppningstendenser, försök att hålla igång magen genom att äta en varierad kost innan du läggs in. Äter du mjukgörande tarmmedel ex. Laktulos eller Laktipex ska du fortsätta med det som vanligt. Att magen är igång gör att det postoperativa förloppet blir lättare och du utvecklar mindre risk för postoperativa komplikationer. Har du frågor och funderingar kring mage & tarm, kan du få prata med vår tarmsjuksköterska Anna-Klara Rullander henne når du via Anna Wänman Under inskrivningsdagen kommer du att få göra följande undersökningar: Röntgenundersökning av ryggen. Detta känns inte alls utan det enda som krävs är att du kan vara stilla när bilderna tas. Lungfunktionsundersökning, vi mäter din lungkapacitet genom att du får andas i en speciell apparat. Blodprovstagning. Inför operationen sätter vi ett litet plaströr i ett blodkärl och tar blodprover. Du kommer att få bedövningssalva på handen eller i armvecket för att du inte ska känna så mycket av provtagningen. MEP-undersökning. Du blir informerad av Biomedicinsk analytiker på Neurofyslab om hur vi gör under operationen för att kontrollera nervfunktionen i ryggmärgen. Vid enstaka tillfällen görs en sk MEP undersökning för att titta på nervfunktionen i benen före operationen. Då stimulerar vi med en magnetspole på huvudet och registrerar svar från muskler i benen.

5 Information om smärtlindrande läkemedel, ges av sjuksköterskan under inskrivningssamtalet Du blir informerad av: Ryggläkaren. Han kommer att berätta hur operationen går till. Narkosläkaren. Han/hon kommer att ställa frågor till dig om din hälsa, det vill säga hur du mår och de vill läsa din Hälsodeklaration. Han/hon kommer sedan att berätta lite om hur sövningen (narkosen) går till inför operationen. Biomedicinsk analytiker på Neurofyslab. Informerar om hur vi gör under operationen för att kontrollera nervfunktionen i ryggmärgen. Vid enstaka tillfällen görs en sk MEP undersökning för att titta på nervfunktionen i benen före operationen. Då stimulerar vi med en magnetspole på huvudet och registrerar svar från muskler i benen. Sjuksköterskan. Hon/han kommer att fråga dig, om du är frisk, har några allergier, hur din familj ser ut och vad du tycker om att göra mm. Du kommer att få information om vårdtiden och vad som händer efter operationen. Barnsköterskan. Du blir visad runt på avdelningen och får information om bla. lekterapin, videofilmer, föräldrapentry osv. Barnsköterskan kommer att fråga om du äter någon speciell kost, samt kontrollera din längd och vikt. Arbetsterapeuten informerar dig: - Att du endast kan vara uppe ur sängen korta stunder de första dagarna - Att du själv måste ta ansvar för dina aktiviteter när du kommer hem - Hur du enklast ska lösa praktiska problem - Olika sittställningar - Lyft och bärteknik - Hur du ökar aktivitetsnivån under läkningstiden - Att arbetsterapeuten ringer till skolsjuksköterskan angående information om bla. sittställning och att ej vara med på skolidrotten under 6 månader (Detta måste vi ta bort då vi inte har tillgång till arbetsterapeut) Sjukgymnasten informerar dig: - Att röra på benen i sängen - Om andningshjälpmedel och andningsteknik, utprovning av pep-mask - Angående restriktioner under läkningstiden - Angående fortsatt rehabilitering och kroppshållning - Mobilisering och gångträning - Gångträning i trappor

6 Operationen För att göra din skolios rakare kommer du att bli opererad från ryggsidan och/eller via sidan av bröstkorgen. Operationen går ut på att genom metall skruvar och hakar, vilka fästes på kotkropparna samt ett stag göra ryggen rakare. Detta metallinstrument behåller ryggen i sitt nya läge tills baksidan av kotorna har läkt ihop (stelläggning). För att få kotorna att läka ihop måste kroppen luras att tro att du har brutit benen i ryggen. Då sätts en läkningsprocess igång precis på samma sätt som om du brutit något annat ben. För att få detta att hända skrapar vi på baksidan av kotkropparna. Denna läkningsprocess tar ca 6 månader och därför skall du under denna tid inte idrotta eller vara med på skolgymnastiken. Under hela operationen mäts signaltrafiken förbi operationsstället detta för att övervaka funktionerna i nervbanorna till benen. Detta görs med hjälp av datasystem som känner av aktiviteten i känselbanorna och till musklerna. Opereras du bakifrån kommer du att få ett längsgående ärr utefter ryggraden och ett ärr på höftbenskammen. En eller två slangar s k. dränage, sätts in i såret vid operationen för att kvarvarande blod skall rinna ut. Dränage slangarna sitter kvar i cirka två dagar. Ibland kan man korrigera kröken med skruvar och stag på sidan av kotkropparna via bröstkorgen. Opereras du via bröstkorgen kommer vi att ta bort några mellankotskivor och ersätta dem med delar från ett av dina revben. Det går alldeles utmärkt att bli av med ett revben. Då operationen via bröstkorgen är klar måste lungsäcken tömmas på luft och blod. Detta görs med en slang (Bülau drän) som du har på sidan av bröstkorgen. Den är kopplad till en sug och tags bort efter ca 3 dagar. Att ta bort slangen gör inte ont. Smärtbehandling En stor operation som en skoliosoperation innebär alltid svår smärta några dagar efteråt. därför använder vi speciella och mer avancerade metoder för att behandla din smärta efteråt. Men det är viktigt att du i förväg vet att - trots dessa speciella metoder, så kan vi inte lova att du kommer ha noll ont de första dagarna efter din operation. Det mål vi ska nå är som sämst - lite ont, men som du kan stå ut med, kanske någon smärt attack som kan fixas med några extra doser av medicinerna. - VAS : Ett hjälpmedel som vi använder oss av för att lättare kunna bedöma din smärta är VASskalan som den består av en linjal där du själv får gradera din smärta från ingen smärta

7 till värsta tänkbara smärta. Du visar med VAS-skalan hur mycket eller hur lite ont du har. Informationen underlättar för oss att ge dig den smärtbehandling som behövs. Denna skala kommer du att få se och prova redan innan operationen så att du vet hur den ser ut. Om du av någon anledning inte kan använda skalan får du självklart ändå den smärtlindring som Du behöver. - PCA, EDA/PVB/Mo : Vi har många olika sätt att behandla smärtan efter operationen, vilket sätt det blir för just dig kommer bl.a. narkosläkaren att prata med dig om. En av de metoder vi har att välja på för att behandla smärtan efter operationen innebär att du får en egen knapp att trycka på ex. när du har extra ONT och vill ha extra medicin mot din smärta. Det kallas PCA (patient controlled analgesia) eller patientstyrd smärtbehandling som innebär att när du trycker på din knapp så får du en extra dos av det smärtstillande läkemedel du redan får via en läkemedelspump. Den pumpen är via en droppslang kopplad till antingen en droppnål (dvs medicinen går in i blodet) eller en tunn tråd sk. epidural/paravertebral kateter (dvs medicinen går in i närheten av dina nerver i ryggen, OBS denna tråd läggs på plats under operationen, när du är sövd.). Genom att pumpen är batteridriven kan du röra dig fritt. Det är alltså du själv som styr och på så vis får du smärtbehandling som är helt anpassad efter dina egna behov. Den mängd läkemedel du får vid varje tryck är ordinerad av din narkosläkare/avdelningsläkare. Tveka aldrig att ta en dos om du känner att du behöver smärtlindring. Du kan inte få för mycket läkemedel eftersom en säkerhetsmekanism som hindrar överdosering finns inbyggd i pumpen. Ingen annan förutom du själv, din läkare eller sjuksköterska får trycka fram en dos läkemedel. Vid sjukgymnastik, toalettbesök eller andra aktiviteter som kan medföra smärta, bör du trycka på knappen några minuter i förväg så att läkemedlet hinner verka. Biverkningar kan uppstå av de smärtstillande medel du får via pumpen. Dessa kan lindras med läkemedel. Du kommer att övervakas speciellt noggrant så länge du har den här behandlingen. De flesta patienter brukar snabbt känna den rätta dosen som ger god

8 balans mellan smärtlindring och dåsighet. Genom en effektiv smärtbehandling skall du komma igång snabbare och härmed minska risken för komplikationer t.ex. lunginflammation och blodpropp. Därför är det viktigt att du meddelar avdelningspersonalen i god tid ifall du har ont eller känner obehag i samband med behandlingen. Dag 0, operationsdagen På operationsdagen så väcks du ganska tidigt för att duscha och ev. få lite mediciner. OPERATIONSSALEN Den tid du är sövd på operationssalen blir ganska lång. Detta därför att vi behöver göra flera andra saker med dig när du sover, vilket tar totalt cirka 1-2 timmar utöver operationstiden, som är lång. Det vi gör på operationssalen när du är sövd är i de flesta fall följande : söver ner dig sätter fler dropp nålar på hand och arm sätter in en plast tråd i pulsådern vid handleden för att mäta ditt blodtryck. sätter in en kisskateter, dvs en mjuk tunn gummislang, Pga att kiss bildas alltid, men man kan inte kissa ut det då man är sövd eller får speciella mediciner efteråt mot smärtan - utan kisskateter så skulle din urinblåsa bli så full och utspänd att den skulle skadas. sedan vänds du försiktigt så att du ligger på mage, det är därför du kan vara lite svullen om ögon locken första timmarna efteråt. tar fram och förbereder en liten apparat som kan ta hand om det blod du blöder ur såret, sedan tvättar vi sårblodet och ger tillbaka ditt eget blod. Trots detta kan det innebära att vi måste ge dig blod från vår blodbank ändå. sedan opereras du får ett fint bandage på såret sedan vänds du försiktigt tillbaka på rygg nu väcker vi upp dig Efter operationen Du övervakas på intensivvårds eller uppvakningsavdelningen någon/några dagar efter operationen. Uppvakningsavdelningen Operationsdagen eftermiddag: Direkt du kommer hit så kan närstående få träffa dig.

9 Du kommer att märka att det är många slangar och sladdar i sängen, men du behöver dem just då. Efter någon timme på uppvakningen, och inga hinder finns enligt våra bedömningar, så kommer vårdpersonalen hjälpa dig att sitta på sängkanten. Under kvällen kanske du även kommer att ställas upp på golvet av vårdpersonalen. Dessa moment är viktiga för blodcirkulationen i kroppen och för dina lungor. Dag 1, dagen efter operationen Då tas några av slangarna och sladdarna bort av vårdpersonalen Redan på förmiddagen ska du stå på golvet med hjälp av vårdpersonalen. Räkna med att du någon gång till denna dag ska stå på golvet. Därefter hämtar vi dig till vårdavdelningen. Du har då kvar slangar kopplade till dig. Via näsan eller munnen kan du behöva extra syrgas den första tiden. Du har en slang in i ett blodkärl (PVK) genom vilken du får vätska och smärtlindrande mediciner. Den tags bort då du kan äta och dricka själv och då du inte behöver någon smärtlindring direkt i blodet. Dagarna därefter på barn 2 - fortsätta att med hjälp av vårdpersonalen röra dig allt mer, dvs komma ingång ordentligt. Det är viktigt att man regelbundet kliver upp ur sängen och rör på sig. - på dag 6 ungefär, så kommer man att byta från de speciella/avancerade smärtbehandlings metoderna till speciella Oxycontin/Oxynorm tabletter, för att nu är det dags att slippa lite fler slangar. De smärtlindrande medicinerna som t.ex. Morfin kan ge dig illamående, stoppa upp magen och ge klåda. Får du sådana besvär så har vi andra mediciner som hjälper mot detta. Smärtlindrande mediciner som ges direkt i blodet har du cirka fyra dagar och efter det kan du börja ta smärtlindrande mediciner i tablettform via munnen. För att undvika att magen stannar upp är det viktigt att så snabbt som möjligt börja äta och dricka. Börja med små portioner och ofta. Du får dessutom mjukgörande tarmmedel för att smörja tarmarna direkt efter operationen. Vi hjälper dig när du behöver vända dig i sängen. Du informeras om att röra på fötterna även när du ligger i sängen. Du får också påminnelse om att andas djupa andetag så att du tömmer lungorna på gammal luft. Efter cirka fem dagar blir du duschad och i samband med duschningen läggs såret om för första gången. Därefter läggs såret om vid behov. Om du har stygn som ska tas bort, görs detta av distriktssköterskan på din hemort efter cirka 14 dagar. Oftast sys såret med stygn som försvinner av sig själv.

10 Att komma igång efter operationen Du får hjälp att komma upp och sitta på sängkanten och därefter stå vid sängkanten redan första dagen. När du är piggare, några dagar efter operationen, kan du gå omkring även utanför rummet i början med hjälp av ett gå-bord. Det är viktigt att komma igång och röra på sig direkt efter operationen även om det kan kännas väldigt jobbigt och motigt. Sjuksköterska, barnsköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast kommer att informera och undervisa dig. Inför hemgång Innan du åker hem ska du kunna: ta dig i och ur säng själv ta av och på kläder själv (eller med lite hjälp ) gå till toaletten själv gå utan gåbord gå i trappor Hemresa Hemresa sker med liggande transport i ambulans/bårtaxi alternativt med ambulansflyg beroende på var du bor. Endast en anhörig kan medfölja i denna transport. Rullstol, eller för många väskor kan inte skickas med transporten, utan får skickas separat, helst tillsammans med anhörig i egen bil. Rehabilitering Efter hemkomst bör du räkna med att vara hemma från skolan ca 4 veckor. Om du är under 16 år kan din mamma eller pappa vara hemma med dig under tiden och få förlängd föräldrapenning. Är du över 16 år täcker inte försäkringskassan detta. Det är ingen särskild träning under läkningstiden, som är 6 månader. Du ska däremot vara delaktig i dagliga aktiviteter utifrån ork och uthållighet. Du ska undvika de aktiviteter där det finns risk att skada sig t ex ridning, cykla i skogen, skidor/snowboard, etc. Du måste själv ta ansvar för din kropp och val av aktivitet med tanke på läkningsförloppet

11 Återbesök Du blir kallad till återbesök 6 månader, 1 år och 2 år efter operationen. Inför dessa återbesök kommer din rygg att röntgas. Om du vill läsa mer om barn som blivit opererade för idiopatisk skolios kan du vända dig till NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) egna hemsida, Ring mig gärna om du har några frågor. Anna Wänman, Vårdplanerare och barnsjuksköterska