PROCESSRESULTAT: ESKILSTUNAS LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING...

Transkript

1

2 Denna rapport är framtagen som del av ett forskningsprojekt som undersöker huruvida metoden resiliensanalys, Resilience Assessment, är användbar och till hjälp inom kommunal förvaltning. Det är ett led i metodutveckling av resiliensanalysen. Resultaten avseende livsmedelsförsörjningen i Eskilstuna kommun är vad som framkommit under processen och har inte varit själva forskningsfrågan. Eskilstuna kommuns arbete har letts av Lars Wiklund och Lars- Erik Dahlin. Från Stockholm Resilience Centre och Albaeco har arbetet letts av My Sellberg och Louise Hård af Segerstad. Lars Wiklund, kommunstrateg, Eskilstuna kommun, lars.wiklund@eskilstuna.se My Sellberg, doktorand, Stockholm Resilience Centre, my.sellberg@su.se Louise Hård af Segerstad, verksamhetschef Albaeco, louise@albaeco.com 2

3 Innehållsförteckning INTRODUKTION SYFTE AVGRÄNSNING LÄSANVISNING METOD FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIALOG ÖVERBLICK ÖVER PROCESSEN PRE- WORKSHOP RESILIENSANALYSEN... 8 Vad vill vi värna? Resilience of what? (WS 1)... 9 Historisk tidslinje (WS 1) Vilka hot och trender vill vi vara resilienta mot? Resilience to what? (WS 1) Scenarier (WS 1) Strategier (WS 2) Analys av möjliga tröskeleffekter (WS 3) PROCESSRESULTAT: ESKILSTUNAS LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING LIVSMEDELSFÖRSÖRJNINGENS VÄRDEN HISTORISKA TRENDER FRAM TILL IDAG OMVÄRLDSFAKTORER Klimatförändringar Brist på fossila bränslen och höjda energipriser Globalisering, marknadskrafter och ekonomiskt system Politik i EU och nationellt Konsumentkultur och - medvetenhet NULÄGET FÖR ESKILSTUNAS LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Livsmedelsproduktionen Sysselsättning Livsmedelsförädling och lokal försäljning Transport och infrastruktur Konsumtion Kommunorganisationen POTENTIELLA TRÖSKLAR STRATEGIER Målbild Förslag till pilotprojekt ANALYS: HUR RESILIENT ÄR LIVSMEDELSFÖRSÖRJNINGEN I ESKILSTUNA? DE VIKTIGASTE SÅRBARHETERNA Ökande avstånd och minskande kunskap Ensidig produktion och beroende av globalt handelssystem Gångbarhet och återväxt inom lantbruket Brister i kommunens krisberedskap STRATEGIERNAS SÄTT ATT HANTERA SÅRBARHETER Strategier att möta sårbarheten Ökande avstånd och minskande kunskap Strategier att möta sårbarheten Ensidig produktion och beroende av globalt handelssystem Strategier att möta sårbarheten Gångbarhet och återväxt inom lantbruket Strategier att möta sårbarheten Brister i kommunens krisberedskap DISKUSSION ANALYS: HUR ANVÄNDBAR ÄR RESILIENSANALYSEN? En dialog som bidrar till lärande

4 En tro på och vilja till förändring Mot mer samsyn Trösklar och resiliens inom strategisk planering Utmaning nå brett deltagande Den pedagogiska utmaningen NÄSTA STEG För kommunen: För metodutvecklingen REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: WORKSHOPS: DELTAGARLISTOR OCH UPPLÄGG/KÖRSCHEMAN BILAGA 2: RESULTAT I DETALJ FRÅN WS 2 OCH BILAGA 3 - MÖJLIGA TRÖSKLAR I ESKILSTUNA

5 Introduktion Eskilstuna kommun har tillsammans med Stockholm Resilience Centre under 2014 och 2015 gjort en resiliensanalys med fokus på livsmedelsförsörjningen i kommunen. Livsmedelsförsörjningen blir allt mer sårbar på grund av klimatförändringar, beroende av insatsvaror och i och med att vi i Sverige importerar mer än hälften av vår mat. Utgångspunkten var att undersöka hur dagens livsmedelsförsörjning påverkas av klimatförändringarna, en eventuell energikris, ekonomisk kollaps eller andra mer oväntade överraskningar. Förändringar pågår hela tiden, men med hjälp av resiliensperspektivet undersöks livsmedelsförsörjningen som ett system, för att se om det finns risk för trösklar som medför radikala förändringar. Kommunen har samarbetat med Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet sedan Under 2013 gjordes en förstudie under ledning av Cathy Wilkinson där kommunrepresentanter undersökte kommunens resiliens avseende sysselsättning, transport, vatten och mat. 1 I denna analys med fokus på livsmedelsförsörjningen medverkade inte bara kommunanställda, utan alla intressenter längs kedjan jord till bord inbjöds för att medverka. Avstamp togs utifrån följande frågor: - Hur ser situationen ut i Eskilstuna kommun? - - Hur kan vi förbereda oss på kommande förändringar? Hur kan vi bäst ta vara på möjligheter och forma en utveckling som är önskvärd för oss? 1.1. Syfte Arbetet har haft två syften: att undersöka hur resilient livsmedelsförsörjningen inom kommunens geografiska område är inför olika störningar; samt att utforska hur resiliensanalys kan bidra till regionalt och kommunalt arbete och planering. Denna rapport strävar efter att leverera svar på båda dessa syften: Hur resilient är Eskilstunas livsmedelsförsörjning och hur kan den stärkas? Rapporten redovisar de resultat processen gett vad gäller Eskilstuna kommuns livsmedelsförsörjning. Vad innebär resiliensanalys som metod för kommunalt strategiarbete? Rapporten redogör för processen så att andra samhällsaktörer kan ta del av och inspireras av arbetet och att det finns en transparens i hur resultaten producerats Avgränsning Fokus för arbetet har varit livsmedelsförsörjningen (produktion och konsumtion) inom Eskilstuna kommuns geografiska område på lång sikt. Resiliens kan beskrivas som ett systems förmåga att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas på längre sikt. Det här längre perspektivet skiljer sig från ett mer kortsiktigt perspektiv på livsmedelsförsörjningens krisberedskap. Då behandlas ofta kriser som varar i dagar eller veckor och orsakas av t.ex. ett elavbrott eller att transporterna fallerar. Samhällets mål är då att så snart som möjligt återvända till 1 Rapporten från arbetet 2013 hittas via 5

6 normalläget. Strategier för att hantera dessa kriser är t.ex. beredskapslager, krisledning och att förbereda hushållen. Liksom krisberedskapen, har resiliensanalysen också ett fokus på förmåga att hantera förändring och osäkerhet, men den utgår från ett längre tidsperspektiv. En av deltagarna kallade den till och med för långsiktig krishantering innan krisen är ett faktum. Resiliensanalysen tar hänsyn till snabbare krisförlopp också, men tittar då på hur de samspelar med mer gradvisa förändringar. Den ger också möjlighet att undersöka större samhällsförändringar som vi kan behöva för att bli resilienta på längre sikt. På det sättet överbryggar resiliensanalysen krisberedskapsplaneringen och det mer långsiktiga arbetet med hållbar utveckling i en kommun Läsanvisning Metod och resultat redovisas i separata avsnitt. Ambitionen är att redogöra för arbetsgången med olika workshops, övningar och diskussioner så att andra kan inspireras eller upprepa analysen. Insprängt i texten finns rosa och blå rutor. Rosa rutor innehåller viktiga delar av resiliensteorin och tydliggör skäl till varför processen ser ut som den gör. Blå rutor innehåller data med relevans för analysen av livsmedelssystemet i Eskilstuna. I bilagorna återfinns detaljerade redogörelser för vad som framkommit under processen. För vissa detaljerade resultat hänvisas till tidigare gjord dokumentation. 2. Metod Resiliensanalysen utgår från i den handbok som tagits fram av forskarnätverket Resilience Alliance: Assessing Resilience in Social- Ecological Systems: Workbook for Practicioners. 3 Den är framför allt inriktad på förvaltning av naturresurser och inte anpassad för eller använd i kommunala sammanhang i någon större utsträckning. Processen som beskrivs här följer därmed inte handboken, men omfattar ungefär samma komponenter. 4 Resiliensanalysen kan sammanfattas så här: En gemensam lärandeprocess för att öka förståelsen av systemet, hitta de mest betydelsefulla faktorerna som formar systemet och därmed välja strategier som gör systemet mer förberett för att hantera förändringar och överraskningar. En resiliensanalys beskriver vad som utgör källor till resiliens i ett system, men gör inte anspråk på att mäta resiliensen, eftersom begreppet är alltför komplext och kontextberoende Förutsättningar för dialog En grundförutsättning för alla deltagarprocesser är att skapa en miljö där alla deltagare känner sig trygga och intresserade av att delta och bidra. 5 Varje workshop innehöll en instruktion för att skapa utrymme för delaktighet. Tre förutsättningar angavs som är viktiga för dialog: Jämlikhet alla är experter och det finns inga rätta svar Nyfiket lyssnande var öppen för andras bidrag Identifiera olika perspektiv klargör antaganden 2 Sellberg m.fl Resilience Alliance, Andra viktiga källor för arbetet är Walker och Salt 2006; Walker och Salt 2012; Biggs et al., Viktiga källor inom detta är Yankelovich 2001 och Strand Ellison

7 2.2. Överblick över processen Arbetet har bestått av två principiella delar: 1) en pre- workshop, och 2) en resiliensanalys, som i sin tur bestått av tre workshopar och däremellan datainsamling, bearbetning och analys av materialet. En pre- workshop hölls 19 februari Hit bjöds både lokala och nationella aktörer in för att tydliggöra hur livsmedelsförsörjningen ser ut idag och vilka framtida utmaningar det kan innebära. Detta möte gav underlag till vilka strategiska frågor som processen ska behandla under året och vilka data som är relevanta att ta fram. Huvuddelen av själva resiliensanalysen genomfördes under tre workshopar. Deltagare var lokala aktörer, representanter från kommunen, samt forskare. Workshop 1 hölls 9-10 juni 2014 och fokuserade på värden, hot, historia, trender och scenarior. Workshop 2 hölls 13 november 2014 och fokuserade på strategier och utveckling av pilotprojekt. Workshop 3 hölls 31 mars 2015 och fokuserade på möjliga trösklar i relation till kommunens livsmedelsförsörjning.6 Denna rapport sammanfattar hela processen. Figur 1: Schematisk bild över hur processen med resiliensanalysen kan se ut. 6 Den tredje workshopen tillkom i efterhand för att komplettera resilensanalysen avseende trösklar. Idealt skulle analysen av trösklar legat tidigare i processen, före utvecklingen av strategier. 7

8 2.3. Pre- workshop Syftet med den inledande pre- workshopen var att få en överblick över livsmedelsförsörjningen både på nationell och lokal nivå samt en forskningsbakgrund som ett underlag till vidare arbete. Under workshopen diskuterades vilka strategiska frågor som processen skulle behandla under årets gång, data kring hur det ser ut idag, och ansvarsfrågan när det gäller livsmedelsförsörjningen. På pre- workshopen samlades experter från både nationell och lokal nivå, liksom forskningsrepresentanter. Bland annat var Livsmedelsverket, Civilförsvarsförbundet, Länsstyrelsen och kommunen närvarande. 7 Pre- workshopen inleddes med ett antal korta presentationer som täckte in olika perspektiv på livsmedelsförsörjningen och dess sårbarhet, från bl.a. Livsmedelsverket, LRF och kommunen. 8 Utifrån denna bakgrund fick gruppen göra en SWOT- analys 9 dvs. identifiera styrkor, svagheter, hot och möjligheter kring Eskilstunas livsmedelsförsörjning. Styrkor och svagheter är interna faktorer som kommunen eller aktörer i regionen själv har kontroll över medan hot och möjligheter är externa och svåra att påverka. Därefter diskuterade gruppen viktiga aktörer och tillgång på data: vem påverkas, vem kan påverka och vad kan de påverka; vilken data finns, vilken data saknas, vad behöver vi ta fram, samt möjliga handlingsvägar. Teoriruta 1: Skalor Till pre- workshopen bjöds representanter från både nationell och regional nivå in utöver lokala deltagare. Detta gjordes eftersom inget system kan förstås utan att se vad som definierar systemet högre upp i skalan/hierarkin. Livsmedelsförsörjningen i Eskilstuna är länkad till regional, nationell, EU, och global skala. Att ta in flera skalor syftar både till att bättre förstå vad som formar systemet, och också till att kunna skicka information upp till högre skalor. Den mindre skalan var inkluderad genom att lantbrukarperspektivet fanns med på pre- workshopen. Fler lokala representanter bjöds in till själva resiliensanalysen (workshop 1, 2 och 3) Resiliensanalysen Syftet med resiliensanalysen är att skapa en gemensam förståelse för systemet och på den basen kunna fatta beslut och välja strategier. Vad är det inom livsmedelsförsörjningen vi vill värna, vad är det som hotar, vilka framtider ser vi och vilka strategier kan vi välja för att forma den mest önskade framtiden? Resiliensanalys är en deltagarprocess. Målet var att få deltagare från hela kedjan från jord till bord. Det var svårt, framför allt förädlingsledet och handeln saknades. Lantbruket var väl representerat liksom kommunen med olika enheter. Det var i stort sett samma deltagare på första och andra workshopen, medan den tredje workshopen samlade en mindre grupp deltagare, framförallt från kommunorganisationen För komplett deltagarlista se bilaga 1. 8 Dokumentation från pre-workshopen finns på 9 SWOT = Strenghts, Weaknesses, Opportunities, Threats 10 Deltagarlista för pre-workshop, ws 1, ws 2 och ws 3 återfinns i bilaga 1 8

9 Teoriruta 2: Varför använder vi oss av ett resiliens- tänk? Vi står inför komplexa frågor, det är svårt att förutsäga framtiden, förändringar kan ske plötsligt och vi har en hög osäkerhet om vilka effekter olika åtgärder leder till eftersom det är många olika faktorer som påverkar varandra. När vi har att göra med stora osäkerheter samtidigt som vi har liten möjlighet att kontrollera omgivningen behöver vi använda oss av strategier som är anpassade till det. Livsmedelsfrågan ligger i stor utsträckning i det övre högra hörnet på diagrammet ovan. Kloka strategier är småskaliga experiment, vilket innebär trygga misslyckanden. Det är bättre att planera för safe- fail än fail- safe. När vi bygger lösningar som vi tror är idiotsäkra kan effekterna av ett fel bli väldigt kostsamma. Vad vill vi värna? Resilience of what? (WS 1) Med utgångspunkt som yrkesmänniska, förälder, medborgare, fritidsutövare, osv. fick deltagarna intervjua varandra om vilka behov eller värden kring livsmedels- försörjningen i Eskilstuna som de vill värna och ge näring: Vad är viktigt för dig? Vad vill du att nästa generation ska få ta del av? Finns det värden som du saknar och vill ha i framtiden? 9

10 Målet med övningen var att identifiera vilka värden som Eskilstuna bör bygga resiliens för; alltså att identifiera den mångfald av värden och behov som är förknippade med livsmedelsförsörjningen, såsom identitet, jordbruksmark, vattenrening, estetik, osv. Teoriruta 3: Resiliens Resiliens i sig är värdeneutralt. Vad det är som är resilient och vem som tillfrågas avgör om det är positivt eller negativt. En diktatur kan t.ex. vara väldigt resilient, liksom att Östersjön i sitt nuvarande övergödda tillstånd är resilient. Om dessa exempel är positiva eller negativa beror på vem man frågar. Diktatorn kan tycka att det är positivt, folket troligen inte; skarpsillen i Östersjön frodas, dock lider fiskare av torskbrist, och kustbefolkningen av algblomningar. För att identifiera vilka värden man vill skydda får en representativ grupp definiera vilka värden de vill ska vara resilienta, dvs. vad är viktigt att värna om och planera för att det ska bevaras, skyddas eller stärkas. Eftersom resiliens är förmågan att hantera förändringar och kunna fortsätta vidareutvecklas är det en viktig aspekt av hållbar utveckling, när vi har stora förändringar att vänta framöver. Historisk tidslinje (WS 1) Efter en snabb tillbakablick över Eskilstunabygdens historia gavs deltagarna i uppgift att skriva ner händelser som rört livsmedelsförsörjningen under de senaste 200 åren. Instruktionen var: skriv på post- it lappar vad som har varit tidigare kriser, svårigheter, förändringar och nyckelhändelser som har format livsmedelsförsörjningen. Teoriruta 4: Gemensam bild Syftet med övningen är att skapa en gemensam förståelse över regionens historia och få en känsla för vad resiliens är genom att se hur man har anpassat sig till tidigare förändringar. Utifrån kunskapen i rummet byggs en tidslinje över nyckelhändelser och trender som påverkat Eskilstunas livsmedelsförsörjning. Resultatet blir en utgångspunkt för att jobba framåt. Vilka hot och trender vill vi vara resilienta mot? Resilience to what? (WS 1) Vilka är de viktiga hoten och trenderna som påverkar våra behov och värden? Den här övningen handlar om att förstå vilka som är de nyckelaspekter som styr hur värdena och behoven som identifierats under övning 1 kommer att förändras framöver. Målet var att hitta variabler att utgå ifrån i övningen om scenarier. Frågeställningarna vi utgick ifrån var: Vad avgör hur livsmedelsförsörjningen ser ut? Vad är de största osäkerheterna inför framtiden? Vad formar livsmedelsförsörjningen? Deltagarna skrev en sak på en lapp, lapparna sattes sedan på väggen och grupperades. Teoriruta 5: Generell och specifik resiliens Inom resiliensteorin skiljer man på generell och specifik resiliens. Specifik resiliens är resiliensen hos en utvald del av systemet, mot utvalda störningar. I detta fall är det livsmedelsförsörjningens förmåga att hantera klimatförändring, oljepris eller andra chocker som gruppen identifierar. Finns det irreversibla effekter av några störningar så är det dem vi vill hitta när vi tittar på specifik resiliens. Generell resiliens har tre funktioner: att kunna svara på störning snabbt och effektivt; att ha reserver och tillgång till resurser som behövs; och att hålla möjligheter öppna. 10

11 Scenarier (WS 1) Hur kan livsmedelsförsörjningen se ut i framtiden? Scenarier är ett sätt att utforska olika möjliga framtider och därmed generera systemförståelse. Utifrån teman som kommit fram under workshopen arbetade vi i tre olika grupper: Lokal marknad Matkultur Globala kopplingar Varje grupp fick i uppgift att ta fram skisser på scenarier, dvs. utforska vad som är troligt och möjligt gällande positiva och negativa aspekter kring sitt tema. Scenarierna skulle inte vara enbart dystopiska eller utopiska utan innehålla både utmaningar och möjligheter. Tidsperspektivet var fram till Efter avslutat scenarioarbete fick grupperna gå runt till varandra, och höra en representant beskriva gruppens resultat. Teoriruta 6: Scenarier Att arbeta med scenarier handlar inte om att få fram en slutprodukt utan om att ge grund för diskussioner, belysa komplexiteter och rama in osäkerheter och oförutsägbarheter i systemet. I och med att hur vi ser på framtiden också påverkar hur den utformas kan framtidsscenarier visa oss att vi kan påverka framtiden genom att inspirera mot önskvärda riktningar. Strategier (WS 2) För att kunna utveckla strategier behövdes en gemensam målbild att jobba mot. Gruppen fick en målbild presenterad för sig, som var formulerad framför allt utifrån vad som framkommit under arbetet med scenarier. Målbilden diskuterades för att säkerställa att alla kände sig bekväma med att utarbeta strategier för att nå den. Deltagarna fördelades i blandade grupper och skrev individuellt ner konkreta förslag på strategier som de presenterade för sin grupp. Instruktionen var att inte censurera något utan att brainstorma fritt. Därefter sattes alla förslag upp på väggen, lästes igenom gemensamt och grupperades. Efter att lapparna grupperats framkom två fokusområden. Gruppen delade upp sig utifrån intresse och bakgrund på de två områdena. Ett pilotprojekt utarbetades för varje fokusområde. Därefter testades vardera pilotprojekt mot 8 principer 11 för resiliens (se teoriruta 9). Instruktionen var att utveckla idéer som skulle kunna genomföras under kommande år (dvs. 2015). Som en del av momentet med strategier presenterades ett antal exempel på existerande projekt för inspiration samt 8 principer för resiliens. 11 Den pålästa läsaren kan ha stött på 7 principer för resiliens från Stockholm Resilience Centre, som återfinns i en vetenskaplig artikel, i en bok och en populärvetenskaplig broschyr. Vår lista med 8 principer är anpassad för det lokala perspektivet: några principer är återgivna som två separata och en är inte inkluderad. 11

12 Inspirationsexempel: o Provins cateringföretag i Botkyrka kommun utanför Stockholm som berikar matsverige med hantverk och kompetens från utrikesfödda kvinnor. Arbetar också med lokala och ekologiska råvaror i stor utsträckning. o Södertälje kommun hög andel ekologiska och närproducerade livsmedel i skolorna för under snittportionspriset i Sverige. Tillagningskök med utbildade kockar. Skolköken används i undervisningen. o Eldrimner och Smaklust - stöd och initiering till företagande inom sektorn småskalig hantverksverksmässig livsmedelsförädling. Började i Jämtlands län men har nu blivit ett nationellt resurscentrum då konceptet är framgångsrikt. o Lufa Farms storskalig växthusodling på tak i Montreal, Kanada. o OLC Omlastningscentralen i Eskilstuna. Analys av möjliga tröskeleffekter (WS 3) Det sista steget i resiliensanalysen var en fördjupad analys vad gäller trösklar. Genom litteraturstudier 12 och genomgång av dokumentation från tidigare workshops togs ett förslag på trösklar fram internt på Stockholm Resilience Centre. Under en tredje workshop bearbetades dessa av en mindre grupp deltagare från kommunen, och en representant från det lokala lantbruket. Att ta hänsyn till möjliga trösklar är en viktig del av en resiliensanalys men upplägget för att analysera tröskeleffekter är under utveckling och det innebär utmaningar i att kommunicera de teoretiska begreppen. 12 Se t.ex. Regime Shift Database: 12

13 Teoriruta 7: Trösklar the straw that broke the camel s back Inom resiliensteorin antas att ett system är komplext och adaptivt. Med detta följer att vissa variabler i systemet kan vara förknippade med så kallade tröskeleffekter. Om en variabel når en tröskel betyder det att systemets identitet förändrats till något fundamentalt nytt jämfört med tillståndet som rådde innan tröskeln passerades. Trösklar utgör därmed potentiella gränser där system förlorar sin identitet, och förändras till ett annat stabilt tillstånd som ofta är svårt att komma tillbaka från. Identifierade trösklar i ett studerat system relaterar till specifik resiliens. Figuren nedan illustrerar effekten av att en variabel når en tröskeleffekt, i detta fall genom exemplet med en övergödd sjö. 1. Klarvattensjö 2. Ackumulering av näringsämnen 4. Övergödd sjö Vid en tillräckligt låg nivå av näringsämnen i systemet befinner sig sjön i ett tillstånd med klart vatten (ej övergött) (steg 1). Detta tillstånd är förknippat med ekosystemtjänster som t.ex. fiske och rekreationsvärde för människor. Om näringsämnen ackumuleras i sjön eroderas systemets resiliens (steg 2), och till slut, antingen vid ett tillräckligt högt inflöde av näringsämnen eller via en extern chock som exempelvis en storm, passeras en tröskel (steg 3). Sjön övergår då relativt snabbt till ett övergött tillstånd som är svårt att ta sig tillbaka från (steg 4), vilket bland annat förknippas med att tidigare nämnda ekosystemtjänster går förlorade. Att hamna i det nya tillståndet kan innebära att det är svårt, eller till och med omöjligt, att komma tillbaka. Tröskeleffekter kan uppträda för biofysiska, ekonomiska, och sociala variabler. Rubrikens engelska ordspråk visar på en irreversibel effekt till skillnad från den svenska motsvarigheten: droppen som får bägaren att rinna över. Den utarbetade listan med potentiella trösklar relevanta för livsmedelsförsörjningen i Eskilstuna kommun innehöll 1) alternativa tillstånd med en potentiell tröskeleffekt emellan, t.ex. ett vattendrag som är övergött eller inte, samt 2) förslag på vad (vilken variabel) som bestämmer den kritiska gränsen mellan tillstånden, t.ex. halten av näringsämnen i vattendraget (se lista på potentiella trösklar i bilaga 3). Värdering av alternativa tillstånd Under den tredje workshopen presenterades de föreslagna alternativa tillstånden. Deltagarna gavs först möjlighet att sortera bort trösklar som de ansåg saknade relevans för Eskilstuna. Varje tröskel på listan fanns på en enskild lapp. Dessa delades ut så att alla deltagare hade fick en eller två var. Därefter fick de svara på frågan: Är nuvarande status på det som din lapp betecknar önskvärt eller ej i förhållande till målbilden? 13 De svarade genom att placera sig på en tänkt linje i rummet, där ena änden representerade att det nuvarande tillståndet var önskvärt, och den andra änden icke önskvärt. Därefter hölls en diskussion kring följande frågor: Varför står du där du står? 13 Målbilden är en syntetisering gjord utifrån vad som framkommit genom arbetet med värden och scenarior, se

14 Vilket tillstånd befinner vi oss nu? Vad är nuvarande trender? Hur osäkert är det? Vad tycker andra? Vilken konsensus finns? Är det här viktigt för målbilden? Om tillståndet är icke- önskvärt i nuläget kan det betyda att det krävs en förändring för att nå målbilden. Om tillståndet däremot är önskvärt som det är nu kan det innebära att det är något vi vill bevara och en tröskel vi vill undvika. Drivkrafterna bakom tillstånden Nästa steg var att identifiera vad som driver tillstånden och vad kommunen har inflytande över. Tre grupper om 3 4 personer vardera arbetade vidare med en tröskeleffekt i taget. För varje tröskeleffekt reviderades listan på föreslagna drivkrafter. Dessa placerades sedan in i en matris beroende på hur viktiga de var för tillståndet, samt kommunens möjlighet att påverka dem (Figur 2). Olika följdfrågor var t.ex. hur mycket vi vet om drivkrafterna idag och ifall vi mäter dem idag. Stor betydelse för tillståndet Liten möjlighet att påverka Stor möjlighet att påverka Liten betydelse för tillståndet Figur 2. Den här matrisen använde vi för att identifiera vilka drivkrafter som har störst betydelse och som vi har störst möjlighet att påverka. Övningen skulle kunna leda vidare till en diskussion kring möjliga strategier för kommunen att gå vidare med. 14

15 Teoriruta 8: 8 principer för resiliens Mångfald handlar om variation (hur många sorter), balans (hur många av varje sort), och olikhet (hur olika sorterna är varandra). När vi förenklar ekosystem, organisationer, m.m. för att maximera produktionen av några få ekonomiskt värdefulla produkter minskar mångfalden och därmed våra möjligheter till anpassning och utveckling. Exempel: Likåldriga monokulturer i skogen ökade sårbarheten för stormen Gudrun. Överlapp i viktiga funktioner, i samhället eller ett ekosystem, innebär att någon annan kan kompensera ifall en skulle försvinna. Det ger en försäkring. Överlapp och mångfald samspelar med varandra. Exempel: Att ha två värmekällor i ett hus istället för en minskar sårbarheten för störningar, t ex kan bergvärme kompletteras med en vedspis. En vedspis kan samtidigt fylla flera funktioner, både värme och matlagning. Självtillit (modularitet) betyder att det finns undergrupper som är tätt sammankopplade och har lösare kopplingar till andra undergrupper. Om ett system är för tätt sammankopplat överförs chocker snabbt genom systemet. Om det istället inte finns några kopplingar till omvärlden kan det inte få stöd utifrån vid kriser och missar viktig information. Exempel: Smittspridning via det globala nätverket av flygtransporter (brist på modularitet). Brandgator i städer för att elden inte ska spridas (planerad modularitet). Långsamma variabler är de saker som förändras långsamt i naturen och i samhället som vi ofta glömmer bort, t.ex. jordsammansättning eller sociala värderingar, normer och rättssystem. Dessa långsamma variabler kan inom resilienteorin vara förknippade med tröskeleffekter (se rosa ruta om trösklar). Exempel: I New Orleans hade man gradvis och under lång tid bebyggt flodslätter och dikat ut våtmarker. När orkanen Katrina slog till visade sig samhället vara väldigt sårbart. Återkoppling är när en förändring i en del av systemet antingen förstärker eller dämpar samma typ av förändring. Förändringar i återkopplingar och långsamma variabler är viktiga att övervaka, eftersom de kan leda till oväntade tröskeleffekter. Exempel: I den globaliserade ekonomin sker produktion och konsumtion ofta långt bort från varandra. Konsumenten får svårt att se effekterna av sina val (exempel på bristande återkoppling). Innovationsförmånga, lärande och deltagande behövs för att hantera att världen hela tiden förändras vi behöver förändra oss för att inte bli förändrade. Inkluderande processer med ett brett deltagande främjar innovation och kollektiv intelligens. Exempel: Inom näringslivet är det känt att företag som kan förutse en förändring och anpassar sig i tid får långvariga konkurrensfördelar. Grupper som får i uppdrag att rusta sig för överlevnad på en öde ö kommer alltid fram till en mer komplett packlista än när en ensam person får samma uppgift. Social- ekologiskt minne är minnet om hur människor har förvaltat naturen tidigare och hur man har hanterat och anpassat sig till förändringar. Om den här kunskapen hålls levande är den en viktig källa till resiliens vid kriser. Exempel: I koloniträdgårdar hålls kunskapen om att odla en mångfald av växter levande. I välmående tider är det en fritidsaktivitet och i kristider kan det ge ett viktigt tillskott till kosten, t.ex. under beredskapstiden. Buffring och reserver gör oss mindre sårbara för störningar. En buffert är något som skyddar, motverkar, eller utjämnar en oönskad förändring. En typ av buffert kan vara att en viktig funktion är överdimensionerad för att förhindra att en kritisk tröskel passeras. Tillgång till viktiga resurser, både sociala, ekonomiska och naturliga, kan också hjälpa oss att återhämta oss efter en störning. Källa: Listan grundar sig på Biggs et al 2012 men principerna är bearbetade av My Sellberg tillsammans med Daniel Hägerby och Hillevi Helmfrid på Astrid Lindgrens Hembygd 15

16 3. Processresultat: Eskilstunas livsmedelsförsörjning 3.1. Livsmedelsförsörjningens värden Utgångspunkten i resiliensanalysen är de värden och behov 14 som deltagarna relaterar till fokusområdet, i det här fallet livsmedelsförsörjningen (Figur 3). Figur 3. Resultat av grupperade behov/värden i Eskilstuna. Bilden visar den slutgiltiga grupperingen efter diskussioner under resiliensanalysen. Behoven och värdena har satts in i det konceptuella ramverket från Millennium Ecosystem Assessment. 15 Värdekartan (figur 3) täcker in aspekter som är viktiga för en långsiktig jordbruks- produktion i kommunen, t.ex. rent vatten, god jordmån och ansvar för kommande generationer, men även kulturella värden förknippade med jordbrukslandskapet, såsom ett öppet landskap, allemansrätt och en levande landsbygd. De här värdena delades av de flesta av deltagarna och framförallt lyftes de kulturella värdena fram och vikten av maten som kultur. Den högra sidan av värdekartan rymmer en rad välfärdskomponenter. Här tog deltagarna bland annat upp värdet av en trygg livsmedelsförsörjning, livsmedels- säkerhet och behovet av beredskap ifall importen skulle sluta att fungera. Vikten av 14 Fullständig redovisning av resultaten från värderingsövningen återfinns i rapporten från WS 1 som hittas via 15 Millennium Ecosystem Assessment Millennium ecosystem assessment. Ecosystems and human wellbeing: synthesis. Island Press, Washington, D.C., USA. 16

17 näringsrik mat av god kvalitet och att själv kunna välja vad man ska äta var andra värden som togs upp. Svensk mat betyder svenska produktionsmetoder och mat som uppfyller svenska regler för produktion, t.ex. med tanke på djurskydd och kvalitet. Det står också för närhet och att närproducerade råvaror kan vara färskare och kräva mindre transporter. Ett återkommande tema på flera ställen i värdekartan var vikten av förståelse för hur maten produceras, för hela kedjan och kretsloppet mellan jord och bord, samt kopplingen mellan mat och en levande landsbygd. Det handlade om att kunna se sin del i ett större sammanhang, vilket lyftes fram som ett värde i sig. En återkommande diskussion var hur ett hållbart jordbruk definieras. Det fanns en konflikt mellan kommunens mål för mer ekologisk mat och en del av lantbrukarnas syn på att ekologisk mat inte kan vara det enda som räknas som hållbart. Flera lantbrukare efterlyste en öppenhet för anpassning till lokala förutsättningar och en av dem förespråkade att kommunen skulle bryta ner målet till miljömålen, istället för att låsa fast sig vid ekologiskt. Andra tyckte att det är viktigt att inte glömma ekonomiskt ansträngda konsumenter som kanske inte har råd med ekologisk mat. Trots meningsskiljaktigheter fanns en samsyn kring värdet av närodlat och behovet av att minska gapet mellan konsument och producent. För lantbrukarnas del innebär det ett stöd för deras verksamhet och för ett fortsatt jordbruk i kommunen och för de som arbetar med att minska miljöpåverkan innebär närproducerad mat minskade transporter och ett minskat fossilberoende. Dock behöver lokal mat och närproducerat definieras. 17

18 3.2. Historiska trender fram till idag Övningen med tidslinjen gav ett stort antal enskilda händelser, som återges i en bild i bilaga 2. Utifrån tidslinjen kunde sedan vissa övergripande trender gällande livsmedelsförsörjningen de senaste 200 åren urskiljas, se figur 4. TID Figur 4. Olika trender i tidslinjen för Eskilstuna kommun. Makten och centrum för beslutsfattande har flyttat längre och längre bort, från gården till staten och slutligen till EU. Trenden kring konsumentens koppling till matproduktionen är att folk befann sig närmare matproduktionen historiskt sett ( connection ), och att avståndet mellan konsumenter och produktionen har växt i och med industrialisering, centralisering och en globaliserad marknad för livsmedel ( disconnection ). Detta verkar kräva mer reglering och byråkrati för att negativa effekter på hälsa och miljö ska dämpas. Deltagarna identifierade också en begynnande trend att vilja minska avståndet: konsumenter börjar efterfråga närproducerad mat igen och fler börjar odla i städerna ( reconnection ). Det finns också en generell trend inom livsmedelsförsörjningen mot storskalighet och färre och större aktörer, både för storköken och i produktionsledet, vilket gör kommunen sårbar och leder till mycket transporter. T.ex. finns det bara ett fåtal grossister som kan leverera till kommunen, vilket leder till sårbarhet. Det har också skett en konsolidering i produktionsledet och lagstiftning har bidragit till att företag har blivit strömlinjeformade. Med tanke på att livsmedelssektorn, inklusive förädlingsledet, är stor och i mångt och mycket handlar om lönsamhet, export och att generera jobb, medför konsolideringen vissa positiva effekter. Vissa av deltagarna menade dock att 18

19 utvecklingen har blivit enspårig och har slagit tillbaka. Det finns en avvägning mellan effektivisering och faktorer som behövs för att minska sårbarheten. Vissa tecken finns också på en motsatt trend under senare tid, t.ex. har Lantmännen börjat öppna upp för små aktörer igen och många kommuner går tillbaka till att ha flera egna tillagningskök. En utförlig redovisning av diskussionen som följde tidslinjeövningen finns i bilaga 2, återgivet i form av ett antal olika teman (identifierade i efterhand). Många av temana överlappar med omvärldsfaktorerna, i och med att Eskilstuna också är en del av den globala livsmedelsförsörjningen Omvärldsfaktorer Omvärldsfaktorerna beskriver de utmaningar som deltagarna identifierat att de behöver förhålla sig till, men flera av faktorerna har setts både som hot och möjligheter. Omvärldsfaktorerna sammanfattar de hot som uppkommit under pre- workshopens SWOT- analys, kompletterat med de relaterade utmaningar som diskuterats senare under resiliensanalysen. 16 Klimatförändringar En utmaning att förhålla sig till är klimatförändringarna. Klimatförändringarnas konsekvenser är huvudsakligen negativa och de medför t.ex. ökade risker för översvämningar, skadeinsekter, stormar och torrperioder, samt en förlust av biologisk mångfald. 17 Samtidigt finns det en osäkerhet kring hur klimatförändringarna kommer slå mot lantbruket i Sverige, huruvida det innebär ökade eller minskade skördar. T.ex. finns en möjlighet att nya grödor går att odla i ett varmare klimat. Dock innebär klimatförändringarna också risker för ett mer extremt och oförutsägbart väder. En av lantbrukarna uttryckte att ett varmare klimat är positivt, men att han hittills sett att vädret kommer lite fel. Det var ingen idé att plantera tidigare i våras när värmen kom, eftersom det blev kallt igen till midsommar. Frost är viktigt i lerjord, eftersom det gör den lättare att köra på. Dessutom dör en hel del ogräs vid frost. Klimatförändringarna gör att gamla jordbruksböcker inte längre stämmer. En yrkesfiskare berättade att varmare vintrar kan få stora negativa effekter på vissa av fiskbestånden. Vanligtvis är det en isperiod på tre månader under vintern, men förra året (2013) var det endast 1 2 veckor. Vissa fiskar behöver isperioden, eftersom de annars kläcks för tidigt medan det ännu inte finns någon mat. Sverige är inte heller isolerat, utan kommer att påverkas av hur klimatförändringarna slår mot resten av världen. Svåra klimatförändringar i andra delar av världen kan t.ex. påverka de globala livsmedelspriserna och efterfrågan på jordbruksmark. Kanske Sveriges jordbruksmark bli viktigare i framtiden, ifall sydligare breddgrader drabbas av svåra klimatförändringar. Brist på fossila bränslen och höjda energipriser Deltagarna identifierade globalt sett ett fossilberoende i hela livsmedelskedjan. På sikt hotar troligen energibrist, framförallt på drivmedel, eller i alla fall höga energipriser. Det här påverkas både av global tillgång och av efterfrågan på fossil energi, men även av politiska styrmedel som syftar till att minska användningen av fossila bränslen. 16 Även vissa svagheter som var mer externa och vissa punkter från scenarierna redovisas här. 17 Kjellström m.fl., SMHI, Uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget 19

20 Under pre- workshopen presenterades en rapport från Institutet för jordbruk- och miljöteknik som ger olika scenarier kring vad som skulle hända om tillgången på fossilt bränsle minskade drastiskt över 3 5 år. 18 Vid 50 % minskning eller mer skulle vi snabbt hamna i en situation där befolkningens behov av livsmedel inte kan tillgodoses. Självklart finns det dock stora osäkerheter i hur en brist på fossila bränslen skulle komma att utvecklas. En av deltagarna tog också upp frågan om bioenergi. Nu finns det en konkurrens om vad vi ska använda marken till bioenergi eller mat, något som började för 5 10 år sedan. Men efterfrågan på bioenergi innebär också en möjlighet att integrera mat och energi i ett kretslopp äta, göra gas och föra tillbaka till marken. Globalisering, marknadskrafter och ekonomiskt system Det här är ett stort område som innehåller flera olika aspekter. Det finansiella systemet och kapitalet fanns med som ett hot i sig. Strukturomvandlingar, d.v.s. centralisering och specialisering, i livsmedelssektorn globalt ses som ett hot. På en global konkurrensutsatt marknad anses maten vara för billig och det är svårt att få lönsamhet i lantbruket. Samtidigt kan för höga matpriser få oönskade social- ekonomiska konsekvenser, som social oro, framförallt i fattigare delar av världen. Deltagarna beskrev det som en utmaning att förhålla sig till den globala marknaden. Globaliseringen driver på storskaligheten i livsmedelssektorn, vilket gör den sårbar, men den ger samtidigt möjligheter till ökad export och därmed fler arbetstillfällen inom det svenska jordbruket. Globaliseringen gör också att ändrade matvanor på andra håll i världen skulle kunna ha stor påverkan på den svenska produktionen, t.ex. en plötslig efterfrågan på mjölk i Kina. Det fanns också en oro för att utländska aktörer ska köpa upp mark i Sverige, s.k. land- grabbing. Patent på grödor och en minskad mångfald bland grödor togs också upp som ett hot. Även att böndernas företag, t.ex. Scan och Arla, drivs av andra krafter med annat fokus jämfört med bönderna på gården. Politik i EU och nationellt Det finns en utmaning i att förhålla sig till regelverk och direktiv, både nationellt och på EU- nivå. EU:s nya jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy), fanns med som ett hot. Korruption och lobbying i EU från producenter och multinationella företag togs också upp som problematiskt, då de motarbetar regler om ursprungsmärkning och transparens. Lantbruket får mycket ekonomiskt stöd från EU. Det är ett problem enligt flera deltagare, eftersom det gör att maten kostar för lite, vilket lurar konsumenterna. Maten betalas via skattsedeln, via Bryssel uttryckte en deltagare. Existerande regler driver bland annat på mot mer storskalighet, exempelvis genom regler kring hygien vid slakt. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom upp flera gånger som en begränsning, eftersom den skapar en ensidig strävan mot lägsta pris i upphandlingar. Politiska beslut som går ut på att jordbrukare ska odla mindre livsmedelsråvaror (än de själva skulle vilja), t.ex. uppmuntras odlingar av salix och gran, uppfattas också motverka möjligheterna till självförsörjning av livsmedel. 18 Institutet för jordbruks-och miljöteknik, JTI,

21 En avvägning lyfts fram mellan miljöhänsyn och hög avkastning i jordbruket, t.ex. ställs relativt höga krav på miljö- och djurhänsyn i Sverige, samtidigt som många konsumenter föredrar att köpa billig utländsk mat. De strikta svenska regleringarna ses av vissa deltagare som ett hot mot lönsamheten inom jordbruket. På nationell nivå saknas stöd och intresse för jordbruk, jordbruksmark och forskning på nya möjligheter inom jordbruket. Det saknas också ansvar, samordning och helhetssyn för en hållbar livsmedelsförsörjning i Sverige. Under pre- workshopen berättade Civilförsvarsförbundet att det inte finns någon myndighet idag med ett sammanhållande ansvar för livsmedelsförsörjningen. Livsmedelsverket förklarade att de har ansvar att samordna krisberedskapsplaneringen avseende mer kortsiktiga kriser (ca 2 3 veckor), t.ex. vid logistikproblem eller bränslebrist. De uppgav också att de fått i uppgift att förvalta de mer långsiktiga frågorna tills vidare. En möjlighet är att påverka på nationell och EU- nivå, t.ex. genom lobbying och genom att lyfta Eskilstuna som ett gott exempel. Konsumentkultur och - medvetenhet Många av deltagarna lyfte fram vissa konsumtionsmönster och matvanor, som t.ex. innebär en alltför stor konsumtion av kött, lyxråvaror och tomma kalorier, som något som motverkar en hållbar livsmedelsförsörjning. Generellt sett bedöms mat som kulturbärare minska och medvetenheten är låg om beroendeförhållandet mellan producenter och konsumenter. Konsumenterna har ofta tidsbrist och saknar dessutom kunskap om hur man lagar mat från grunden (t.ex. stycka kött, långkoka och odla). Okunskap och vikten av faktabaserad kommunikation togs upp avspeglar media verkligheten? Det fanns en oro att 80- talisterna inte alls är intresserade av de här frågorna, även om vissa är drivna av miljöfrågor. Under pre- workshopen lyftes det låga politiska intresset för matfrågor. Trots att konsumenter och konsumtionskultur ses som ett hot mot en hållbar livsmedelsförsörjning, finns också flera relaterade möjligheter: t.ex. att fler är beredda att betala för kvalitetsmat, att det finns en begynnande trend mot mer hälso- och miljömedvetna konsumenter, samt ett ökat intresse för närproducerad mat. Ansvarsfördelningen är oklar mellan producenterna, industrin, kommunen, myndigheterna och konsumenterna. Vem ser till att alla i den här kedjan, från producenter till konsumenter, har den kunskap de behöver för att bedriva och stötta ett hållbart jordbruk? Transparenta märkningar kan bidra till mer informerade beslut och nya matvanor, men kan inte fullt ut möta det här behovet. 21

22 3.4. Nuläget för Eskilstunas livsmedelsförsörjning Resultaten inkluderar svagheter och styrkor i SWOT- analysen som genomfördes under pre- workshopen, samt diskussioner under resiliensanalysen (framförallt den första workshopen), och har delats in i breda kategorier beroende på om de relaterar till livsmedelsproduktionen, transporter och infrastruktur, eller konsumtionen. Några övergripande aspekter som togs upp för Eskilstuna kommun var både en svaghet i form av en jantelagskultur, men också styrkan av en tradition av teknisk utveckling och innovation, med tanke på bland annat Volvo och Mälardalens Högskola. Livsmedelsproduktionen Faktaruta 1: Lantbruket i Eskilstuna kommun 2007 var den totala åkerarealen i kommunen hektar, varav den största delen användes till spannmålsodling ( ha), foder och vall (7 649 ha), samt träda och obrukat (4 394 ha). Åkerarealen som används för att odla trädgårdsväxter (inkluderar grönsaker) är jämförelsevis mycket liten. Av den totala jordbruksmarken i kommunen (inkluderar både åkermark och betesmark) var 13 % under ekologisk odling Inom ramen för det här projektet har vi inte kartlagt omfattningen av insatsvaror jordbruket är beroende av, såsom konstgödning, bekämpningsmedel, foder och bränslen, samt varifrån de kommer. (Källa: Jordbruksverket) 22

23 Faktaruta 1 forts: Lantbruket i Eskilstuna kommun Antal husdjur i kommunen Slaktkycklingar, kalkoner och hästar är inte inkluderade p.g.a. bristfälliga data. (Källa: Jordbruksverket) Kvarnbranschen är stark i kommunen. En förhållandevis stor del av spannmålet som produceras här går till livsmedel (omkring %) och resten går till foder. Den största delen av spannmålsproduktionen är vete. I kommunen finns i dagsläget 15 mjölkproducenter, tre svinproducenter, och tre kycklingproducenter. Det är dock endast 10 av mjölkproducenterna som är starka ekonomiskt sett, och som gör nya investeringar. Generellt sett är bristen på ekonomisk lönsamhet inom jordbruket ett problem för Eskilstuna (se mer under Sysselsättning). Andra svagheter som identifierades var att endast en liten del av odlingen i kommunen är ekologisk, att näringen inte återförs till jordbruket och att det odlas lite grönsaker. Vildsvin identifierades som ett annat problem för jordbruket. Dricksvattenkvaliteten togs också upp, möjligtvis för att den ses som sårbar. Eskilstunas livsmedelsproduktions styrkor handlar framförallt om de goda förutsättningarna för jordbruk här. Till exempel är en stor del av marken odlingsbar, åkermarken är av god kvalitet, klimatet och det geografiska läget är bra och det finns god tillgång till vatten (dricks- och bevattning). I regel bebyggs inte jordbruksmark (enligt bestämmelser i Översiktsplanen), det finns en ökad medvetenhet om markens värde och kommunen äger också egen odlingsbar mark. Andra styrkor som identifierades var stadsodlingar i Eskilstuna, samt Matlandet Sörmland och råvaror som är typiska för regionen, t.ex. gös. 23

24 Sysselsättning Faktaruta 2: Sysselsättningen i livsmedelsproduktionen 2008 var 1,3 % (561 personer) sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske inom kommunen. Generellt sett ökar antalet lantbrukare i åldersgruppen 65+ i Sörmlands län (se diagrammet). Arbetslösheten i Eskilstuna kommun är 13,5 %, vilket är högre än riksgenomsnittet på 7-8 %. (Källa: Eskilstuna kommun) (Källa: Jordbruksverket) Inom den tillverkande livsmedelssektorn, exkl. lantbrukare, var 486 anställda inom 41 olika företag år Det största företaget räknat i antalet anställda var Fazer (Skogaholm) med 216 anställda. Enligt kommunens näringslivsavdelning har Fazer sagt upp omkring 90 personer sedan dess, vilket gör att det totala antalet anställda i livsmedelssektorn kan vara minst 100 personer färre idag jämfört med Generellt finns det få lantbrukare och bristen på återväxt inom lantbruket identifierades som ett problem. Detta beror bland annat på yrkets status, och även den låga lönsamheten i branschen. Dagens lantbrukare blir också allt äldre, vilket bekräftades av uppgifter för Sörmlands län från Jordbruksverket (se diagrammet i faktaruta 2). En högre medelålder kan medföra lägre benägenhet till utveckling och det saknas också en högre lantbruksutbildning i kommunen. Trots att lantbrukarna beskrivs som en etniskt homogen grupp, uppmärksammas också att det finns en stor resurs av multikulturell jordbrukskunskap bland nysvenskar som skulle kunna tas vara på. En styrka hos lantbrukarna är också att de är självständiga och självägande. Avseende lantbruket är det svårt att bli företagare med personal. Det är olönsamt med jordbruk och svårt att leva av det man producerar. En av anledningarna är att det är svårt att få tillgång till odlingsbar mark som inte redan är uppodlad och att mark- och 24

25 gårdspriserna är höga och fortsätter att stiga. Det här verkar också bero på närheten till Stockholm och att markförsäljning runt storstäder leder till minskad djurproduktion. Jordbrukets ekonomiska gångbarhet är idag till stor del beroende av EU- stöd som en kompensation för förhållandevis låga marknadspriser i relation till verksamhetens utgifter. Behovet av att ställa om jordbruket diskuterades, men en omställning i jordbruket skulle ta tid. Vi har byggt in oss i en viss infrastruktur och på gårdsnivå är man fast i gjorda investeringar. Jordbrukets låga lönsamhet gör det dessutom ännu svårare att genomföra nya investeringar gällande exempelvis ny teknik eller nya lantbruksmetoder. Kompetens i alternativa produktionsmetoder saknas ofta och tar tid att skaffa sig. Många olika teknikskiften har kunnat gå fort, men ett problem är att många jordbrukare har kvar gammal teknik. Samtidigt beskrivs det som en styrka att det är hög tekniknivå inom jordbruken i kommunen. Markägaren har makt, vilket kan ses både som en möjlighet och en begränsning, beroende på vilket perspektiv man har. Generellt sett, om livsmedelsproduktionen i Sverige skulle sjunka för mycket blir det svårt att få fart på den igen. Detta på grund av att kunskap om produktionsmetoder för olika livsmedel då går förlorad. Livsmedelsförädling och lokal försäljning Faktaruta 3: Livsmedelsförädling och lokal försäljning i Eskilstuna kommun Antal företag inom livsmedelsförädling: 3 charkuterier: Mälarchark, Sundbyholms Kött&Fisk och Hälsingestintan 4 bagerier: Fazer Bageri (Skogaholm), Eskilstuna Bageri, Marinas Bageri & Konditori, Bakeriet, Printz bageri (bageri i Stallarholmen, butik i Eskilstuna) 2 pastatillverkare: Dinkelpastamakarna, Marcos kvalitetsmat 1 kvarnprodukter: Nordic Rice Production som tillverkar bl.a. frukostflingor. 1 bryggeri: Eskilstuna Ölkultur 1 getmejeri: Sörmlands getmejeri I kommunens Guide till den lokala maten från 2012 identifierades ca 20 producenter inom kommunens geografiska område med någon form av lokal försäljning. Exempel på produkter är frukt och grönsaker, kött och fisk, honung och kryddor, svamp och bär. (Källor: Eskilstunas företagsregister: eskilstuna.uc.standout.se och Gårdsnära: Det är låg förädlingsgrad på livsmedelsproduktionen i kommunen och det finns t.ex. inget slakteri och ingen kvarn i Eskilstuna. 19 Det är också liten lagerhållning. Lokalt producerad mat styrs av tillgång och efterfrågan och att det finns tillgång till förädling lokalt (slakteri, kvarnar, mejerier) beskrivs som en av de avgörande faktorerna. Transport och infrastruktur Eskilstuna kommun har ett bra logistikläge och bra kommunikationer, eftersom där både finns vägar, järnväg, flygplats och sjöfart. Närheten till Stockholm, utan att vara en förort, ses också som en styrka. 19 På en senare workshop framkom att kvarnen i Uppsala läggs ner och att den närmaste kvarnen kommer att ligga i Strängnäs kommun, vilket är förhållandevis nära för Eskilstunas producenter. 25