SUHF seminarium 10 oktober 2011

Transkript

1 SUHF seminarium 10 oktober 2011 Nationell infrastruktur Strategier för biblioteksdatasystemens framtid Mål Orientera bibliotekscheferna kring möjliga strategier för bibliotekssystemens framtid Frågeställningar Hur ser situationen ut vad gäller bibliotekssystemen på lärosätena? Vilka alternativa lösningar finns för framtida bibliotekssystem och vilka blir konsekvenserna? Vad innebär nästa generations bibliotekssystem? Vad kan vi förvänta oss av KB/Libris? Hur skapa samarbetsformer för största möjliga synergieffekt? SUHF arbetsgrupp för gemensam teknisk infrastruktur

2 Program SUHF Nationell infrastruktur. Strategier för biblioteksdatasystemens framtid Kaffe Inledning Styrgruppen Forum för Bibliotekschefer Key note Bibliotekssystem eller system för bibliotek? Terje Höiseth, f.d. överbibliotekarie Luleå universitetsbibliotek Bibliotekssystemen på landets lärosäten Jonas Barck, Universitetsbiblioteket Linnéuniversitet, Kristin Olofsson Chalmers bibliotek KIB och framtidens bibliotekssystem Carl Gornitzki, Karolinska Institutets universitetsbibliotek Lunch Den nya generationens bibliotekssystem ur användargruppernas perspektiv Aleph Swe och Nordic Innovative User Group. Ulrika Domelöf Mattson, Naturvårdsverkets bibliotek, Anna Brynolf, Bibliotek och IT, Malmö högskola Libris presentation Maria Hedenström, Martin Malmsten, Marja Haapalainen, KB Kaffe Samarbetsmodeller: Vad Hur Vem? Chalmers 2014 projekt. Daniel Forsman, Chalmers bibliotek Uppföljning - hur gå vidare? Vilken infrastruktur vill vi ha, vilka strategier behövs, vilka samarbetsformer? Styrgruppen Forum för Bibliotekschefer Avslutning

3 Bibliotekssystem eller system för bibliotek? Från kortkatalog till vadå? Terje Höiseth

4 Struktur Bibliotekens utveckling Medieförsörjningen Den tekniska utvecklingen Frågor inför framtiden

5 Bibliotekens utveckling Bibliotek = samling Förvärva Systematisera Bevara Tillgängliggöra (till en viss del) Totalt samlingsfokus

6 Bibliotekens utveckling.. Datorbaserad litteratursökning har snart funnits i 40 år! Bibliotekarien hade nyckeln till informationen Rollen som intermediär var självklar 90-talet förändrade en hel del Jag ser tre paradigmskiften

7 Bibliotekens utveckling.. Parentesen CD-ROM blev början till slutet för bibliotekarien som intermediär Studenterna upptäckte biblioteken Webbens tillkomst blev slutet på den lokala samlingen som den primära informationskällan Förvärvsbegreppet förändras LRC-tanken medförde en breddning av bibliotekens verksamhet

8 Bibliotekens utveckling.. Trender för 2000-talet Biblioteket som en del av universitetet Universitetets publiceringsverksamhet Bibliometri Minskande utlån och fjärrlån Integration av studentstödet

9 Medieförsörjningen Syftet har alltid varit att bli mest möjligt självförsörjande lokalt och nationellt Problem att verka i en monopoliserad värld Fram till slutet av 90-talet sjönk antalet tidskrifter i prenumeration ständigt

10 Medieförsörjningen Webben och konsortiebildningen har varit revolutionerande för tillgången av information (Informationsjämlikhet) Tidskrifter och referensverk i fysisk form har försvunnit från biblioteken. Ägande har ersätts med access Den fysiska samlingen är bara en liten del av den tillgängliga informationen

11 Medieförsörjningen Open Access Ingen exklusivitet, alla har tillgång Bibliografiska databaser hur länge? Förvärv har förändrats med Big Deal och paketköp

12 Medieförsörjningen E-böcker har funnits ganska länge Genombrottet nära? Bibliotek och e-böcker en (o)möjlig ekvation? Ingen hållbar affärsmodell som inkluderar biblioteken i kedjan

13 Den tekniska utvecklingen Starten på 70-talet LIBRIS och BIBSYS DIALOG etc. 80-talet med början på lokala system UHÄ vräkte pengar över biblioteken Ingen samordning Alla fick två kataloger att arbeta med

14 Den tekniska utvecklingen 90-talet med PC och CD-ROM Gopher och WWW Bibliotekskatalogen på WWW Bibliografiska databaser Fulltexten av tidskrifterna Publicering av avhandlingar, studentuppsatser och artiklar

15 Den tekniska utvecklingen ILS har gått från ett centralt till ett ganska perifert system Hanterar i princip enbart fysiska lån Lånen minskar (LTU med 65% på 8 år) Även fjärrinlån minskar Kostnader för drift och underhåll minskar inte

16 Den tekniska utvecklingen Metalib och SFX Biblioteken helt beroende av SFX Publiceringssystem DIVA etc Alla bibliotek använder en rad olika system för sin verksamhet Ingen kostar så mycket och gör relativt så lite som ILSet

17 Den tekniska utvecklingen Från ERM till URM Leverantörerna vill binda fast biblioteken för framtiden Systemleverantörerna levererar även data genom sina databrunnar (Primo Central) Den generella utvecklingen av sökmotorer spelar en stor roll för biblioteken

18 Den tekniska utvecklingen Från system till tjänster Systemleverantörer leverar innehåll (ExLibris) Innehållsleverantörer levererar system Från egen drift till molnet Discoverysystemen där man söker på allt i en ruta

19 Frågor och funderingar inför framtiden Vilket perspektiv har man för bibliotekens framtid? Informationsförsörjning Högskolepedagogik Studentstöd Publicering Vilka områden kommer att finnas kvar om 20 år?

20 Informationsförsörjningens framtid All information blir elektronisk Tidskrifter blir Open Access Har biblioteken någon roll där? E-boksrevolutionen när kommer den? Kurslitteraturen Finns en affärsmodell för bibliotek? Blir informationsförsörjning en del av vår framtida verksamhet?

21 System och tjänster Vad gör vi med våra dinosaurier? Självdö? Open source? LIBRIS och KBs roll? Nationell katalog? Databrunn Dewey

22 Bibliotekens framtida verksamhet Så länge det finns universitet finns studenter och forskare Finns biblioteket? Från samlingsfokus rill kundfokus En integrerad del av universitetet Samverkan med andra delar av verksamhetsstödet Kompetensbehovet?

23 Den nationella nivån Samverkan och samordning mellan universiteten SUHFs roll KB? LIBRIS? En spännande men svårbedömt framtid för den traditionella biblioteksverksamheten

24 Bibliotekssystemen i ett föränderligt systemlandskap Från då till sedan Jonas Barck, Linnéuniversitetet Kristin Olofsson, Chalmers tekniska högskola

25 I tidernas begynnelse Lokal katalog Cirk OPAC

26 Vid tiden för LOPAC-utredningen (2009/2010) E R M SFX Lokal katalog Libriskatalogen e- Lokal katalog Cirk OPAC Libris webbsök

27 Lån (Lopac) Smidig lånefunktionalitet på webben Fjärrlånebeställning direkt vid sökning Åtkomst/behörighet för e-resurser

28 Bibliotekssystem (ILS) på svenska forskningsbibliotek (antal bibliotek) 14% 7% 10% VTLS Virtua Voyager 10% Aleph 26% 29% Millennium Mikromarc Book-it 19% Libra

29 Utveckling (Lopac) Stora bibliotek: beredda att satsa resurser på utveckling problemet var låsta system Mindre bibliotek: mindre utvecklingsresurser mer beroende av systemleverantörer och Libris

30 E-resurser (Lopac) Störst av allt är E-resurserna!

31 Snart i varje forskningsbibliotek E-index E-index SwePub e- AD- MIN SFX E R M Libriskatalogen Lokal katalog Discovery Service Lokal katalog Cirk OPAC e- Lokal katalog Libris webbsök

32 Discoverysystem i Sverige Norge/ Bibsys? Luleå Mittuniv. Finland????? Umeå Uppsala Stockholm Linköping Lund????? Chalmers GU Borås Örebro?????????? Gävle Linnéuniv. Naturvårdsverket SLU KTH Jönköping KI Södertörn Mälardalen Karlstad Malmö Kristianstad Halmstad???? BTH

33 Nästa generations bibliotekssystem..? The Cloud e- Lokal katalog Länkserver Admin Libriskatalogen e- Lokal katalog Discovery Service Cirk Libris webbsök

34 Samverkan ligger i tiden (Lopac) Formaliserat viktigast Bolla utvecklingsarbetet viktigast

35 Inte bara system nu även integrerad mediaförsörjning Vem bestämmer vad vi ska ge våra användare? Vi själva eller de system vi köper? Vi själva eller de som ställer samman de paket vi köper och där innehållet i paketen dessutom kan ändras under löpande avtalstid. Slutsats: Nu är det inte bara system vi köper vi köpslår om vår mediapolicy

36 Samverkansstrategi I vilka delar tjänar vi på att arbeta nationellt? med andra bibliotek? med andra aktörer?

37 Mentometer I om vi har alla system hos samma leverantör blir vi låsta vid och beroende av en leverantör lång tid framöver det är minst resurskrävande och därför också klokast - att ha alla system hos en leverantör som erbjuder en totallösning

38 Mentometer II vi hyr media och metadata som en tjänst. De är lättflyktiga - vi behöver inte äga dem det är viktigt att vi äger media och metadata så att vi bevarar kompetens och kontroll och kan flytta mellan olika tjänster och leverantörer

39 Mentometer III vi är för open everything och är även beredda att ta med den aspekten i vår systemstrategi öppenhetstanken är bra, men vi har inte resurser att låta den prägla våra val av system

40 Mentometer IV det är viktigt att KB fortfarande har en roll i vårt systemlandskap och att vi har en idé om vad denna roll kan bestå i

41 KIB och framtidens bibliotekssystem Carl Gornitzki, KIB SUHF-seminarium

42 Bakgrund: Vad ska vi göra 2012?

43 Bakgrund: Vad ska vi göra 2012? Server ska bytas...

44 Bakgrund: Vad ska vi göra 2012? Projekt: okt 2010 maj 2011

45 Projekt: Utgångspunkt

46 Projekt: Fem huvudspår 1. Upphandling av nytt bibliotekssystem 2. Open source ILS 3. Egenutveckling 4. Behålla Millennium 5. Annat alternativ

47 Projekt: Fem huvudspår: 1. Upphandling av nytt bibliotekssystem 2. Open source ILS 3. Egenutveckling 4. Behålla Millennium 5. Annat alternativ Ur sju aspekter: 1. För personal 2. För kunderna 3. Samverkan med andra system 4. Framtida utvecklingsbehov 5. Ekonomiskt 6. Strategiskt/långsiktigt 7. Drift/hårdvara

48 Projekt: Metod Vad säger litteraturen och bibliotekssverige?

49 Slutsats: Vad ska vi göra 2012? Resultat: rapport med rekommendation

50 Slutsats: Vad ska vi göra 2012? 1. Upphandling av nytt bibliotekssystem 2. Open source ILS 3. Egenutveckling 4. Behålla Millennium 5. Annat alternativ

51 Slutsats: Vad ska vi göra 2012? 1. Upphandling av nytt bibliotekssystem 2. Open source ILS d.v.s. Koha! 3. Egenutveckling 4. Behålla Millennium eller gå vidare med Sierra? 5. Annat alternativ

52 Nu: Koha-test och utvärdering Projekt: maj 2011 nov 2011

53 Koha? 1. Historia:1999 Nya Zeeland installationer globalt USA, Indien, Frankrike Standardtekniker: LAMP, Z39.50, webbaserat, XHTML, CSS 4. [M]er komplett än man kan tro (Sarge) = cirkulation, katalogisering, förvärv, låntagare etc. 5. Koha är som Libris: bibliotek i samverkan för det gemensamma bästa! (Sarge) 6. Software-as-a-service LibLime (USA), Libriotech (Norge) 7. Koha kan installeras och driftas för en marginell summa hos en vanlig IT-firma. (Sarge)

54 Koha? Tack Viktor Sarge och Regionbibliotek Halland!

55 Nu: Koha-test och utvärdering Projekt: maj 2011 nov 2011

56 Nu: Koha-test och utvärdering Projekt: maj 2011 nov Installation 2. Konfigurering 3. Import av poster (biblio, item, patron) 4. Funktionstestning 5. Allmän problemlösning

57 Sen: En Koha från ovan?

58 Sen: En Koha från ovan? Ja, men...

59 Sen: En Koha från ovan? Funktionalitet Kombatibilitet Ekonomi Samverkan Ja Ja Ja Måhända Strategiskt långsiktigt?

60 Sen: Vilken väg ska KIB gå??

61 Slutcitat The transition... from Millennium to Koha was overall a positive experience, albeit one with its challenges and difficulties. [---] Workflows were modified, and some functionality was lost, but the potential for the library to fully control their system and data, and to integrate it with practically any other library system, is well worth the change. Walls, I. (2011). The NYU Health Sciences Libraries experiences. OCLC Systems & Services, 27(1),

62 Tack!

63 LIBRIS utveckling med bibliotekssamarbeten SUHF 10 oktober 2011 Maria Hedenström, Martin Malmsten, Marja Haapalainen Sidnummer 63

64 KB/Libris Nytt uppdrag för Bibliotekssverige En plan med sikte mot en nationell katalog Nya lokaler Sidnummer 64

65 LIBRIS och Bibliotekssverige Allt data är öppet och fritt tillgängligt Kunna använda datat till tjänster Kooperativt samarbete mellan biblioteken Sidnummer 65

66 KB/Libris Finansiering Sidnummer 66

67 KB/Libris Kompetens Sidnummer 67

68 KB/Libris Samarbeten Sidnummer 68

69 Libris utveckling Martin Malmsten - Utvecklingschef / Libris

70 VAD, NÄR, VARFÖR!?!

71 Vad är Libris? En katalog Ett sökgränsnitt en enhet på avdelningen för Nationell samverkan, på Kungl. biblioteket

72 En utvecklingsenhet stort utvecklingsfokus vi är nu fler utvecklare på Libris än vi någonsin varit (tror jag)

73 Vad är Libris? En katalog Ett sökgränsnitt en enhet på avdelningen för Nationell samverkan, på Kungl. biblioteket infrastruktur

74 Vad är Libris? En katalog Ett sökgränsnitt en enhet på avdelningen för Nationell samverkan, på Kungl. biblioteket infrastruktur

75 Syfte Att vara ett rationaliseringsinstrument för Sveriges bibliotek och dess användare genom att tillhandahålla konkurrenskraftig, öppen infrastruktur och gränssnitt.

76 Men framförallt... Libris är ett samarbete... mellan flera bibliotek, där Kungl. biblioteket är ett

77

78 Katalogen

79 Katalogen Katalogisatörer jobbar mot ett centralt system OK för 90-talets krav på rationell hantering

80 Katalogen

81 Katalogen Behov av skriv-api:er Används internt på Libris sedan länge Öppnas upp december 2012 Höga krav för att få använda Möjliggör integration med lokala processer Ställer högre krav på katalogen...

82 Databrunnar En möjlighet att hantera långt större mängder data Mer flexibelt vad gäller ex.vis format Möjlighet att enkelt ladda lokalt och flyktigt material Lättare att bygga tjänster på/i Libris Databrunnar = Nationell katalog!!!

83 Databrunn

84

85 NÄR: Katalogen Vi börjar arbetet med att bli av med Voyager om två veckor Beta December 2012 Klart under 2013

86 Ett distribuerat Libris?

87 Ett distribuerat Libris?

88 VARFÖR: Öppenhet Strategiskt viktigt Hindra vendor lock-in det som är svårt idag kommer att vara enkelt eller t.o.m trivialt om några år se till att Libris kontinuerligt höjer ribban så att man inte betalar för samma sak år ut, år in

89 NÄR: Öppenhet Libris som Linked Data sedan 2008 Nationalbibliografin samt Libris auktoritetsdata släppt med CC0-licens sommaren 2011 Målet är hela Libris med CC0

90 NÄR: Öppenhet Arbetet med att släppa hela Libris till leverentörer av discovery-system påbörjat Avtal krävs Klart till årsskiftet *psst* alla medlemmar kan ta ut sitt data

91 NÄR: Öppenhet Libris tar över driften av Öppna Bibliotek till årsskiftet Viktigt för att hålla användargenererat data (tips, recensioner, etc.) på en leverentörsneutral plats Börjar vidareutvecklas under nästa år

92 E-resurser... Libris största utmaning just nu Varför?

93 Tryckt i Libris 1. Köp bok 2. Katalogisera i Libris 3. Materialet finns i Libris

94 E-mtrl i Libris 1. Köp e-resurser 2. Lägg inte in det i Libris 3. Det finns inte i Libris

95 E-mtrl i Libris Mer flyktigt bestånd Större mängder Högre krav på masshantering

96 E-mtrl i Libris Kan vi jobba kooperativt med e- material i Libris? Kooperativ Knowledge Base? Koperativ Nationell Länkserver? researcher

97 E-mtrl i Libris SUB läste just in e-poster från Cambridge Books Online Behov av ett ERM för de nationella avtalen finns Hör av er till Libris! (libris@kb.se)

98 E-mtrl i Libris Libris lägger betydande resurser under på att hitta en bra lösning, innan utgången av SFX-avtalet (slutet av 2013) Beroende av bibliotekens medverkan!

99 VAD, NÄR

100 Samarbete Vi vill vara delaktiga Vi vill att ni ska vara delaktiga