Bostadstillagg till pensionarer

Transkript

1 Bostadstillagg till pensionarer Pensionarer rned ldga inkomster kan fd bostadstillagg. Hur mycket du kan fd i bostadstillagg beror pd bdde dina bostadskostnader och dina inkomster. Vem kan fd bostadstillagg? Du sorn bor i Sverige kan f3 bostadstilligg om du har he1 allmiin pension inklusive he1 premiepension och Zr over 65 ir pension eller invaliditetsformin frh ett annat EES-land, som motsvarar svensk pension eller fonnin inkepension. Du kan daremot inte f?i bostadstillagg om ankepensionen har beviljats pa grund av dodsfall efier utgangen av ir 2002 och du ar fodd 1945 eller senare. Du har heller inte ritt till bostadstilliigg om du har fyllt 65 ir och enbart har ankepension. Hur mycket du kan fa beror pi hur mycket du betalar for din bostad och hur stora inkomster du har, men som allra mest kan du fa ersattning fir 95 procent av bostadskostnader upp till kronor i mhaden om du ar ogifi och kronor om du ar gift. Pi summan gors ett tillagg med 170 kronor per person fir gifta och 340 kronor for ogifta. Det betyder att den hogsta ersattningen som kan betalas ut ar kronor per mhad fir dig som Zr ogifi respektive kronor per minad fir dig som 2 gift De som har ingdlt registrerat partnerskap raknas som gifa, och normalt raknas ocksd personer som sammanbor I visa fall kan gifta personer riknas som ogifta. Det kan till exempel galla om den ena maken vistas pi ett sjukhem. Om du bor i tvibaddsmm i drskild boendeform - exempelvis sjukhem eller aderdomshem - kan du f"a bostadstilligg for kostnader upp till kronor per miinad. Den hogsta mojliga ersattningen blir dp kronor i minaden. Storleken pi bostadstillagget bestims genom att vi 6rst riknar ut hur mycket bostadstilligg dina bostadskostnader maximalt kan ge dig ratt till. Frin den summan drar vi sedan av en viss del av din inkomst om den ar hogre an fribeloppet. Fribeloppet ar kronor per ir fir ogifb och kronor per C for gifta. Las mer om detta i avsnittet Hur berhas bostadstillagget? Du kan sjalv r ha ut om du har ratt till bostadstillagg via w.pensiommyndigheten.&ostadstill~ Sa Mr beriiknas din bastadskprstrcad Om ni ar gifta raknas bostadskostnaden for var och en av er som hiilfien av er sammanlagda bostadskostnad. I visa fall r har vi med schablonbelopp vid berakningen av dina bostadskostnader. Schablonbeloppen berihas utifih aktuella priser pi till exempel el och olja. 211 FAKTABLAO: BostadsUlligg till pensicnirer UPWATERAD: PENSIONS MYNOIGHETEN

2 Bor du i hyrd bostad ir bostadskostnaden lika rned hyran inklusive virme. Ingir hushillsel i hyran dras denna kostnad av rned ett schablonbelopp. Bor du i bostadsriitt ar bostadskostnaden lika rned bvgiften inklusive vame. Ingh hushillsel i avgiften dras denna kostnad av rned ett schablonbelopp. Tog du lin nar du kopte eller reparerade bostadsritten dcnas 70 procent av riintekostnaden rned i bostadskostnaden om bostadsritten lhades som szkerhet fir linet. Bor du i eget enfamiljshus fir du rzkna rned 70 procent av riintekostnaderna pi lin sedan eventuellt rantebidrag dragits av. Du ska ha lamnat fastigheten som sikerhet for Iinet. Dessutom ingir - 70 procent av eventuell tomtrattsavgifl - kommunal fastighetsavgift - uppvarmning och ovriga driftskostnader enligt ett schablonbelopp. Bor du i eget tviifamiljshus I"dknas bostadskostnaden ut pi samma satt som for eget enfamiljshus. Dkfter fordelas bostadskosmaden ph respektive Iagenhet. Bor du i eget sm&us pa lantbruksenhet riknas bostadskostnaden ut pi samma Gtt som for eget enfamiljshus. Du far bara ta rned kostnader som ror sjilva bostadsfastigheten, det vill saga bostadsbyggnad inklusive tomtmark. Bor du i arrenderat sm&us ph lantbmksenhet ar bostadskostnaden lika rned - arrendeavgiften fir bostaden inklusive tomtmark - uppvarmning och iivriga driftskostnader enligt ett schablonbelopp. Bor du i andelshus eller egen flerfamiljsfastighet besks bostadskostnaden till ett belopp som Pensionsmyndigheten faststaller varje ir utifrin de genomsnittliga boendekostnadema i Sverige. Har du fri bostad beriknas bostadskostnaden enligt regler som faststills av Skatteverket. Bor du i shkild boendefonn fir service och omvkdnad fir ddre eller bostad rned service for personer rned funktionsnedsiittning ar bostadskostnaden det du betalar for boendet. Sarskild boendeform ar till exempel jukhem, iilderdomshem och gruppboende. Observers att du inte far ta rned nigra andra avgifter. Dct hpr rnlnskar bortadskostnaden Din bostadskostnad berihas som Iiigre om du delar bostad rned n3gon har bostadsbidrag till barnfamilj bedriver naringsverksamhet hemma. Sa hat ber#krpar dina inkomtff Fiirutom inkomst av tjkst, naringsverksamhet och kapital tar vi rned visa skattefria inkomster nar vi berhar inkomsten som ligger till grund fdr bostadstillagget. Har du eller din make en formogenhet gors ocksi ett formogenhetstillagg. Inkomsten beraknas ere skatt. ~r ni gifta raknas era inkomster ihop och delas sedan lika mellan er. krhulwstwq8mt. Som inkomst av tjanst raknas Ion och naturafdrmher (kostfldrmin, bilfdrmin, bostadsfirmin) i ansdllningen pension i form av inkomstgrundad ilderspension, premiepension, garantipension, efterlevandepension och tjhtepension utlandsk pension som ar skattepliktig i Sverige utbetalningar f6n privata pensionsfinikringar sjukersattning och aktivitetsersattning sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuklon arbetsloshetsersattning och aktivitetsstod den skattepliktiga delen av virdbidrag virdnadsbidrag ersattningar fr3n avtalsgruppsjukforsfingar (AGS) livrinta och liknande periodiska inkomster. Med livranta avses arbetsskadelivriinta och skattepliktig del av yrkesskadelivriinta. ~ven periodiskt understod hiin fore detta make eller maka ingc i inkomst av tjanst. Obse~eratt du fir gora samma avdrag fir kostnader frin din inkomst av tjanst som du fir gora i din inkomstdeklaration. Det galler till exempel kostnader fdr resor till och fi-311 arbete, facklitteratur och liknande. RrLarnAJtw- Om du bedriver naringsverksamhet i form av enskild firma, enkelt bolag eller handelsbolag ingir inkomsten fib verksamheten i din bidragsgrund- 216 FAKTABLAD: Bonadninlgg till pensionlrer

3 ande inkomst. Du fir gora samma avdrag frin inkomster i nfingsverksamhet som du gor i din sjalvdeklaration, bortsett frin avdrag fir oumyttjat underskott frin tidigare ir. Avdragsmojligheten fir egen pensionsforsiikring ar dock delvis reducerad. lnkomst av kapital Som inkomster av kapital riknas rinteinkomster utdelningar kapitalvinster vid fdrsaljning av tillgingar inkomster vid uthyrning av privatbostad. Frin inkornster av kapital f"ar du endast gora en del av de avdrag som du gor i din sjalvdeklaration. Du fir inte gora avdrag for rantekostnader och fdrvaltningskostnader. Ucatteftfa inkomster Foljande skattefria inkomster tas rned vid berikning av din bidragsgrundande inkomst: pensioner, livrantor och arbetsinkomster fr;in utlandet som enligt lag eller dubbelbeskattningsavtal undantas kin skatteplikt i Sverige den del av skattefria stipendier som overstiger kronor i minaden ersattning fih avtalsgruppsjwo~ngar (AGS) fir sjukfall som intraffat fore Flirmigcnhetrtllliigg Pensionsmyndigheten gor ett till@ till inkomsten fdr den formogenhet som du och din maka eller make hade den 31 december iret fore det ir som du ansijker om bostadstilligg. Tillagget ar 15 procent av den del av den sammanlagda fdrmogenheten sorn overstiger honor fir den som ar ogifi och kronor fir makar. Undantaget ar privat bostadsfastighet och bostadsratt som du bor i permanent. Dessa r has inte rned i formogenheten. Inte heller skulder rned sakerhet i denna egendom raknas med. Tillgingar som raknas rned vid formogenhetsberakning ar bland annat: privat bostadsfastighet och bostadsratt som inte iir din permanentbostad aktier, fondandelar och ovriga vardepapper kapitalfirsakringar fordran i pengar kontanter och bankmedel over kronor. Alla inkomster raknas inte fullt ut Dina inkomster ska reduceras innan vi beridmar hur mycket du fir i bostadstillagg. Det inneb5 dels att du bara behover rha rned en viss procentsats av visa inkornster, dels att du far dra av ett fribelopp. Inkomster som tas upp rned 100 procent ar inkomstgrundad aderspension, premiepension, garantipension och efterlevandepension sjukersattning och aktivitetsersattning utlindsk pension eller invaliditetsformb inkomst av kapital fdrmogenhetstillagg. Inkomster som tas upp rned 80 procent ar tjanstepension marknadsnoterade delagarratter (aktier m.m.). Inkomster som tas upp rned 50 procent ar arbetsinkomster och inkomster av naringsverksarnhet over kronor. F ribelopp Pii de inkomster du ska rikna rned drar vi av ett fribelopp. Fribeloppet ar honor for ogifta och for gih. Den summa som it& efier avdrag for fribeloppet ar din reduceringsinkomst, alltsa den inkomst som ligger till grund fir berhingen av bostadstillagget Marta har dlderspension pd kr per dr och tjanstepension pa kr per Ar. MBta har aven en formogenhet som ger ett tillagg pd kr. Vid be~kning av Martas reduceringsinkomst tar vi rned inkomst av dlderspension och formogenhetstillagg med hela beloppet rnedan inkomst av tjanstepension ska tas upp med 80 procent. Inkomsterna beraknas sd har: A~ders~ension Tjanstepension (80 % av ) Fiirmogenhetstillagg Totalt kr kr kr = kr Frdn den inkomsten gors avdrag for fribelopp rned kronor. Martas reducerade inkomst, sorn bestammer hur mycket hon kan fd i bostadstillagg, blir kronor ( = kr). M FAKTAWAD: Bostadstlllagg till pension*

4 Hur beraknas bostadstillagget? Det hogsta mojliga bostadstillagg sorn dina bostadskostnader kan ge dig minskas rned en del av den framdknade reduceringsinkomsten. Minskningen ar 62 procent av reduceringinkomsten upp till kronor 50 procent av den reduceringsinkomst sorn overstiger kronor. Bostadstillagget beriknas per ir. Det framriknade beloppet delas rned tolv och betalas ut varje manad. Kerstin och Nils bar tillsammans i gemensamt agd villa. Deras kostnad for villan ar kr per manad. Vardera makens bostadskostnad beraknas da till kr (5 500 delat i 2) per manad. Men de kan bara fd erswning for kostnader upp till kr per manad. Det hogsta mojliga bostadstillagget blir da kr for ett ar. Makarnas sammanlagda reduceringsinkomst ar kr. Reduceringsinkomst for var och en av makarna blir da kr ( delat i 2). 62 procent av ar Hogsta mojliga bostadstillagg for vardera make (2 500 kr x 95 % kr) x 12 manader kr lnkomstavdrag for vardera make kr x 62 %l kr Bostadstillagg till vardera make = kr kr delat i 12 = 943 krlmanad Ulla bor ihop med Ake, som saknar inkomst. Paret bor i Ullas villa. Deras sammanlagda bostadskostnad uppgdr till kr per manad. Bostadskostnaden for var och en av dem beraknas dd till kr (6 100 delat med 2). I berakningen av parets gemensamma reduceringsinkomst ingdr endast Ullas pensionsinkomst. Parets gemensamma reduceringsinkomst beraknas till kr. Reduceringsinkomst for vardera sambon faststalls till kr ( kr delat i 2). Bostadstillagget for Ulla bedknas sa har: Hogsta miijliga bostadstillagg (2 500 kr x 95 % kr) x 12 manader kr lnkomstavdrag (12000 kr x 62 %) kr Bostadstillann som betalas ut = kr/ar kr delat i 12 = 1925 krlmanad Bostadstillagget beraknas inte for Ake eftersom han inte har pension och darfor inte kan fa bostadstillagg. Ynkilt bostadrtilllgg Du sorn Par bostadstillagg kan ocksi fa sarskilt bostadstillagg. Det galler om du har mindre an kronor i minaden kvar att leva pi nar du har betalt dina bostadskostnader. ~r du gift gir grhsen vid kronor per mhad. Gransen kallas skalig levnadsnivi och riknas ut rned hjalp av prisbasbeloppet Prisbasbeloppet fdljer prisutvecklingen i sarnhdlet Ar 2016 ar prisbasbeloppet kronor. De inkomster sorn piverkar bostadstillagget piverkar ocksi det sarskilda bostadstillagget Aven bostadstillagget raknas sorn en inkomst. Men nar vi beriiknar sarskilt bostadstillagg raknar vi rned din inkomst efter skatt. Det finns dock tvi begransningar. Du f3r inte rakna rned hogre bostadskostnad h kronor i miinaden om du ar ogift eller kronor i minaden om du ar gift. (For gifta raknas bostadskostnaden for var och en av som halften av er sammanlagda bostadskostnad.) Och vi riiknar alltid rned att du tjanar ett visst liigsta belopp i minaden fore skatt, aven om du i verkligheten har lagre inkomster. For pensionarer ar det lagsta mojliga beloppet kronor i mbaden om du 5r ogft och kronor i minaden om du ar gift. Beloppen galler fdr ir 2016 och fdljer prisbasbeloppet. Du behover inte gora nigon sarskild ansokan fir att fa drskilt bostadstillagg. Sture ar pensionerad och bor ensam i en hyreslagenhet. Hans manadshyra ar kr. Han har kr per manad i pension och han betalar kr i skatt. Han far bostadstillagg rned kr per manad. Stures inkomster faststalls sd har: Pension kr Bostadstillann Total kr kr = kr Fran Stures faststallda inkomst drar vi ifrdn bostadskostnaden. Eftersom Stures hyra ar Iagre an vad som raknas som skalig bostadskostnad, kr per mdnad, gors avdrag med hela bostadskostnaden, kr. Av den faststallda inkomsten aterstar kr ( kr kr). Skalig levnadsnivd for ensamstaende ar kr per manad. Eftersom Stures disponibla inkomst efter avdrag for bostadskostnaden ar Iagre an vad som rsknas sorn skalig levnadsniva, far 5ture 745 kr per manad i s&skilt bostadstillagg (5 438 kr kr = 745 kr). 4R FAKTABLAD: BostadRiH8gg till penslanlrer

5 ~drd&s6rjningsstbd Nar du ansoker om bostadstillagg ansoker du automatiskt pi samma gang om aldreforsorjningsstod. ~ldrefdrso rjningsstodet ska garantera att den som har lag pension eller ingen pension alls andi f"ar en skaig levnadsnivi. I stort sett samma regler gdler for aldreforsorjningsstodet som for sarskilt bostadstillagg. ~ldrefdrso rjningsstodet kan bara beviljas fir tolv mkader i taget. Du ansoker enklast om bostadstillagg via Dar gir du igenom ett antal steg dir du svarar pi frigor om din bostad och dina inkornster. Om du har en e-legitimation kan du sedan skicka in din ansokan direkt Om du saknar e-legitimation, eller om ni ar tvi personer i ansokan, skriver du isgilet ut och skickar in ansokan till Pensionsmyndigheten per post. Du kan aven ansoka via en blankett, som du laddar ner fiin vir webbplats eller bestiller fian kundservice pi Du anvinder olika blanketter beroende pi om du iger din bostad eller inte. Om du ar gift Ihnar du och din make en gemen- Sam ansokan om bostadstill&g. ~ven om bara en av er ansoker ska ni Ihna inkomst- och tijnnogenhetsuppgifter fdr er bida. Detta for att vi lager ihop era inkomster nar vi beraknar ratten till bostadstillagg. Om nigon av er bor i eller ska flytta till gruppboende eller serviceligenhet, ska ni skicka in varsin ansokan. Bostadstilligg beviljas vanligtvis tillsvidare utan tidsbegrbsning. Du kan aven fa bostadstillagg fdr tre minader tillbaka i tiden. Om du tycker att Pensionsmyndigheten fattat ett felaktigt beslut om bostadstilligg till dig kan vi prova arendet igen. Skriv i si fall till Pensionsmyndigheten och begar ompriivning senast tvi mhader efter att du fick beslutet. Vcker du att ocksi det nya beslutet iir felaktigt kan du overklaga till fd~altningssratten. Forvaltningssrattens dom kan i sin tur overklagas till kammarratten. For priivning i kammarratten behovs dock priivningstillstind. Om du f&r hogre bostadskostnad eller foriindrad ekonomi kan du ha dtt till hogre bostadstillagg. Anmil darfor detta till Pensionsmyndigheten. Du ska aven anmda Fdrhdringar som kan sanka ditt bostadstillagg. Om du inte anmaer dessa forandringar kan du bli skyldig att betala tillbaka pengar. Sidana forindringar som du ska anmala ar om du Par bdrad bostadskostnad, byter bostad, far en inneboende eller om dina boendefirhillanden andras pi annat satt. om du blir sammanboende, gifter dig, skiljer dig eller flyttar isar. om du ska vara utomlands Iangre an sex minader eller bosatta dig i annat land. om du eller din maka, make, registrerad partner eller sambo far en okad irsinkomst med kronor eller mer jmort med irsinkomsten i ditt senaste beslut om bostadstillagg. pi inkomster ar privata pensioner, arbetsinkomster och kapitalinkomster (sisom ranta, utdelning och vinst). om du har en formogenhet pi mer an kronor och formogenheten har okat med kronor eller mer, jhfdrt med de uppgifter som ligger till grund for ditt senaste beslut. For gi%/ sarnborlregistrerad partner gdler for er bida sammanlagt kronor respektive kronor. pi formogenhet ar pengar pi banken, kapitalfirsikringar, fonder, aktier och fritidshus. Du behover daremot inte anmala irliga iindringar i pensionlinkomst fiin Pensionsmyndigheten eller Forsakringskassan. Du behover heller inte anmala kliga indringar i din egen tjanstepension frin Alecta, AFA, AMF, KPA AB och SPV. Dessa uppgifter hhtar vi automatiskt. Kontroll Pensionsmyndigheten kontrollerar regelbundet dina uppgifter i ansokan med Skatteverket. Kontrollema ersatter inte din skyldighet att anmala sidana fdrbdringar som piverkar din ritt till ersattning. U FAKTABiAD: Bostadstillgg till pensionlrw

6 Mer information Lis mer i faktabladet "Aldrefdrshjningsstiid". Faktablad ger fdrdjupad information men ska inte betraktas som lagtext i amnet. PA finns mer information om pension. 616 FAKTAHAO: Bostadstil~gg till penslon&er PENSIONS MYNOI GHEl'EN