Senioren. Bengt Lindskog Jag gick i pension 2003, men har varit fullt aktiv sedan dess. Ta en tura resor över sundet genom tiderna HELSINGBORGS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Senioren. Bengt Lindskog Jag gick i pension 2003, men har varit fullt aktiv sedan dess. Ta en tura resor över sundet genom tiderna HELSINGBORGS"

Transkript

1 Senioren HELSINGBORGS Information från vård- och omsorgsförvaltningen 2014 Lös korsordet och vinn priser! Ta en tura resor över sundet genom tiderna Hur smakar maten på vårdboenden? Intervju med helsingborgskännaren Bengt Lindskog Jag gick i pension 2003, men har varit fullt aktiv sedan dess

2 Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Förord Så är det äntligen dags årets upplaga av Helsingborgs-Senioren. För er nytillkomna läsare, så är det här en årlig tidning från Helsingborgs stad till stadens seniorer. Vi hoppas ni ska njuta av årets nummer. När vi sammanfattar och tittar i backspegeln inser vi hur mycket bra som händer i vår verksamhet och hur attraktivt Helsingborg är. Det förstår vi inte minst då vi i den här upplagan läser om både Bengt Lindskogs och Ulf Axel Nilssons historiska beskrivningar av staden och sundet. Det är en fantastisk plats vi lever och verkar på. I sommar får den nya regnbågspromenaden illustrera att Helsingborg är en stad med mångfald och olikheter. Olikheter finns i många former och vi befinner oss i allra högsta grad i ett vägskäl vad gäller vårt sätt att kommunicera med människor. Statistik visar att många seniorer föredrar att läsa papperstidningar och ta del av skriftlig information pappersvägen. Men andelen seniorer som använder dator och internet blir allt större. På de vårdboenden som drivs i stadens regi kan du från sommaren som boende, närstående och besökare använda internet- caféerna som numera finns där. På våra träffpunkter arbetar vi med samma utveckling med kurser och utbildningar om datorer och internet. Du kan även som anhörig hitta webbaserad information om anhörigstöd på Gapet, som vi skriver om i tidningen. Numera har vård- och omsorgsnämnden tagit över organisationens matproduktion för äldre och funktionsnedsatta och förvaltningen har sedan i höstas en nyanställd kostchef som arbetar med att utveckla mat och måltider. Detta kan ni läsa om längre fram i vår publikation. Att äga hela kedjan från produktion till konsumtion tror vi är en viktig kvalitetsaspekt. Hör gärna av er med egna tips och idéer om utveckling och förbättring av vård och omsorg i vår fina stad. Med önskan om trevlig läsning och en härlig sommar! Richard Lundberg, ordförande vårdoch omsorgsnämnden Ingela Andersson, vice ordförande vårdoch omsorgsnämnden Britt-Marie Börjesson, omsorgsdirektör vård- och omsorgsförvaltningen 2

3 Innehåll Bengt Lindskog Helsingborgskännaren om staden då och nu En tura på sundet En typisk helsingborgstradition Hur smakar maten på vårdboenden? Husmanskost och moderna rätter Hörsel på äldre dagar Audionomen ger råd kring hörselnedsättning Att vara äldre 2035 Forskaren Tomas Fürth om framtidens åldrande 22 Trygghetsboende 24 Så tycker läsarna om tidningen 26 Träffpunkter 28 Omsorgskrysset 30 Frivilligverksamhet 31 Fixartjänst 32 Visningspunkten 33 Hjälpmedel 34 Vård och omsorg i din dator 35 Helsingborg kontaktcenter 36 Hemservice 38 Trygghetslarm 39 Omsorg i hemmet 40 Peppar peppar 41 Bostadstillägg 42 Hemsjukvård 43 Bostadsanpassningsbidrag 44 Dagverksamhet 45 Tandvårdsintyg Färdtjänst 46 Anhörigstöd 48 Vårdboende 49 Läsupplevelse hemma Provsmakning på torget 50 Brottsofferjouren God man och förvaltare 51 Äldreombudet Ombudet för funktionsnedsatta 52 Kommunala pensionärsrådet Pensionärsföreningar 53 Kommunala handikapprådet Handikappföreningar Helsingborgs Taltidning 54 Tyck till om vård och omsorg 55 Patientnämnden Vad tycker du om Helsingborgs-Senioren? 55 Register 56 Viktiga telefonnummer Redaktion och skribenter: Maria Cederlund, Thure Gunnarsson och David Väcklén. Foto: Vård- och omsorgsförvaltningen om inget annat anges. Foto omslag: Anders Ebefeldt/studio-e.se Grafisk form: David Väcklén. Adress: Helsingborgs-Senioren, Vård- och omsorgsförvaltningen, Helsingborg. E-post: vardomsorg@helsingborg.se 3

4 Bengt Lindskog om Helsingborg då och nu När det gäller kunskap om Helsingborgs historia, gator och hus är helsingborgaren Bengt Lindskog svårslagen. Som exploateringschef har han varit med och påverkat stadens utveckling sedan 70-talet. Bakgrund: colourbox.com Text: David Väcklén Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se 4

5 Jag gick i pension 2003, men har ändå varit fullt aktiv sedan dess, berättar Bengt. Tillsammans med konstnären Tomas Nordbäck har jag ägnat mig åt att ta fram bronsmodellerna, relieferna och plaketterna som finns lite här och var i staden, bland annat på Stortorget, Sundstorget och vid gamla Nicolaiskolan. Modellerna kommer väl till pass när jag leder guidade stadsvandringar. För tillfället arbetar jag tillsammans med en arbetsgrupp och representanter för Råå museum för fiske och sjöfart. Vi arbetar dels med att skapa en modell över det gamla fiskeläget och dels med en vandringsled med plaketter om hus och platser. Jag håller också en del föredrag samt skriver böcker och artiklar. Dessutom är jag ålderman i Gillet Gamla Helsingborg som verkar för att värna stadens historia. Sist men inte minst så är jag ordförande i stadens historikkommitté. Uppväxt och yrkesliv Bengt växte upp på Fältabacken, bostadsområdet som ligger insprängt mellan Viskängen, Fältarpsvägen och Sockengatan. Skolåren tillbringades på Husensjö skola och gossläroverket, sedermera Nicolaiskolan. Vid en byggnation i början på 50-talet fann man resterna av ett medeltida kloster på skolområdet, något som väckte den unge Bengts intresse för arkeologi. Jag testade på att bli både fältflygare och att gå till sjöss, men det var inget för mig. Efter väg- och vattenbyggnadsteknisk ingenjörsexamen 1963 läste jag vid Lunds universitet, bland annat arkeologi, kulturgeografi, stadsbyggnad och geologi. Flera olika arbeten följde, och 1978 började jag som exploateringschef vid Helsingborgs fastighetskontor, där jag bland annat jobbade med att sälja mark till näringslivet och till bostadsföretag. Många gamla hus saknar ofta hissar, vilket försvårar för äldre att bo där. Det historiska Helsingborg Kunskaperna från universitetet har kommit till nytta i yrket. När hus ska byggas måste det alltid grävas i marken, och vart man än sticker spaden i jorden i den här staden stöter man på lämningar från gångna tider. Mänsklig aktivitet under tusen år har lämnat lager efter lager av spår. Så jag har haft både stadens förflutna och framtid i åtanke när jag har fattat beslut, berättar Bengt. De allra äldsta spåren efter stadsbebyggelse finns i Slottshagen vid Kärnan. Områdena kring Kullagatan och Bruksgatan har till stor del kvar samma gatusträckningar som under medeltiden. Staden har även växt ut mot havet under århundraden. Betänk att för några hundra år sedan gick strandlinjen faktiskt vid nuvarande Norra- och Södra Strandgatan. Förändringar genom åren Bengt har sett staden förändras en hel del under årtiondena. Raus södra, Långeberga industriområde, Terminalen (Nya knutpunkten) och Norra hamnen är några av de projekt som han har varit mycket delaktig i. En tidigare bangård för godsvagnar från 1885 har blivit Gröningen, ett av stadens mest livfulla områden. Bengt minns att det inte vara alla som gillade förändringarna. Speciellt byggandet i Norra hamnen var mycket ifrågasatt, med protestmöten i konserthuset och namnunderskrifter Många ville ha de gamla silotornen kvar. En stad för alla? Bengt tycker att den offentliga miljön i 5

6 Det glöms ofta bort att en stor del av befolkningen bor i enpersonshushåll. dagens Helsingborg är väl anpassad för äldre, med breda trottoarer, låga kantstenar, nigande bussar och liknande. Bostäderna är han inte lika nöjd med: Många gamla hus saknar hissar, vilket försvårar för äldre att bo där. Bostäderna är inte så lämpliga för de unga heller för den delen, när de kommer med sina barnvagnar och matkassar. Så jag tycker inte att man ska behålla alla gamla hus av nostalgiska skäl, nyproduktion är i vissa fall bättre. En stad behöver blandad bebyggelse, menar Bengt. Kvarteren ska ha både höga och låga hus. Hyresrätter, bostadsrätter, den nya formen av äganderätt i flerbostadshus och villor bör finnas sida vid sida i samma område. Det gör att mormor och morfar kan bo nära barn och barnbarn i villaområdet. Och i de fall familjer splittras så kan den ena föräldern hitta en ny bostad i närheten. I Helsingborg är Dalhem och Drottninghög typiska miljonprogramsområden från 60-talet, med ganska enformig bebyggelse. Där vore det bättre med olika boendeformer och mer varierad arkitektur. Bengt konstaterar också att stadsplaneringen inte alltid följer befolkningsutvecklingen. Det glöms ofta bort att en stor del av befolkningen bor i enpersonshushåll. Byggandet borde anpassas efter det, tidigare Det gamla Stattena skulle aldrig ha rivits fanns det många enrummare i stadens äldre hus, men de slogs ihop till 2:or och 3:or på 60- och 70-talet på grund av de då gällande reglerna för statliga bostadslån. Det fanns en tanke om att de skulle anpassas efter barnfamiljernas behov, det vill säga att alla barn skulle ha ett eget rum. Städerna byggs på ett bättre sätt nu än förr, menar Bengt. Fokus i modern stadsbyggnad ligger på att människorna i staden ska må bra. Tidigare var det mycket trafikens behov som styrde stadsplaneringen, med ringleder och amerikainspirerade viadukter som slingrade sig mellan huskropparna. Man tänkte också ganska industriellt när man byggde, till exempel genom att husens placering berodde på hur långt kranarnas armar nådde. Men alla förändringar i stadsbilden har inte varit av godo. Det gamla Stattena skulle aldrig ha rivits, tycker Bengt. En gång i tiden var stadsdelen ett varierat område där äldre småhus, flerbostadshus och verksamhetslokaler låg sida vid sida. Dessa pittoreska kvarter hade förgyllt stadsmiljön i dagens Helsingborg. Bengt brinner för staden som varit och som är en stor del av hans liv. Far var helsingborgare. Farfar var helsingborgare. Jag känner till det mesta om nästan vartenda område och byggnad som finns här. Jag har haft ett långt och fint arbetsliv och verkligen trivts hela tiden. Jag tar gärna med våra fem barnbarn och andra intresserade på stadsvandringar och berättar om stadens förändringar och historia. r 6

7 Några g(l)ömda Helsingborgspärlor: Helsingborgs ångtegelbruks tidigare lertäkt har omvandlats till en lummig parkanläggning. Tegelbruket grundades 1873 och var beläget öster om Gustav Adolfs gata. Brytningen av lertegel upphörde Parken ligger vid korsningen Fältarpsvägen/ Södra Stenbocksgatan. Henckelska gården vid Norra Storgatan/ Springpostgränden Den tidstypiska handelsgården uppfördes 1681 och är en av stadens äldsta byggnader. Den lilla trädgården mot Norra Storgatan anlades Stadsdelen Stattena fick sitt namn under början av 1700-talet efter krogen Statt Ena. Större delen av den gamla bebyggelsen revs på 60-talet. Ett mindre antal typiska gatuhus bevarades som här på Grubbagatan. 7

8 En tura på sundet Att tura, det vill säga att med båtens hjälp ta sig de fyra kilometrarna till grannlandet Danmark är typiskt helsingborgskt. Landet där korven är röd, ölen grön och där man har choklad på wienerbrödet har alltid lockat, men resandet över sundet har förändrats under årtiondena. Text: Maria Cederlund Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Foto: colourbox.com 8

9 De första färjorna Helsingborg ligger vid Öresunds smalaste del, där avståndet mellan Sverige och Danmark är som kortast. Överfarten mellan Helsingborg och Helsingör är så pass gammal att vi inte känner till dess exakta ålder, men sundet har trafikerats sedan slutet på Vikingatiden. Mer än 200 år tillbaka i tiden åkte man i små öppna båtar, men omkring år 1800 började svenska och danska ångfartyg att trafikera sundet. På 30-talet trafikerades sundet av bland annat den populära bilfärjan Asa- Thor, ägd av ett privat färjerederi. De satsade stort med många avgångar varje dag. På en dag kunde Asa-Thor frakta ett hundratal bilar över sundet, något som konkurrenten DSB hade svårt att leva upp till eftersom järnvägsvagnarna fortfarande hade företräde på de färjorna, berättar Ulf Axel Nilsson som är adjunkt i historia och musik. Ulf har stor kunskap om hur turandet har sett ut genom tiderna. Hans intresse för sjöfart började tidigt då hans far var anställd på varvet. Som nybliven pensionerad gymnasielärare i historia och musik håller han föredrag om sjöfart för stadsarkivet och olika föreningar. Passtvång I samband med kriget 1939 infördes passtvång och andra rest- Ulf Axel Nilsson. Foto: privat riktioner som hämmade reslusten och möjligheten att åka över sundet. Priset för att åka över var 50 öre enkel och 75 öre tur och retur för passagerare. Vid denna tid var tullbestämmelserna annorlunda och passagerarna var tvungna att gå av i Helsingör och visa upp sin biljett och pass. Min mor har berättat att hon och mormor ofta åkte över till Helsingör, trots att de inte hade köpt biljett. Ibland blev de stoppade eftersom de inte hade någon biljett och var tvungna att gå hem igen, berättar Ulf började trafiken så smått att komma igång igen infördes passfrihet mellan de nordiska länderna och väntetiderna för att åka över sundet blev långa. Nu trafikerades sundet bland annat av SVEA af Helsingør. Salongen fotograferades Foto: M/S Museet for Søfarts billedarkiv. 9

10 Biljett till Asa-Thor, person- och automobilfärja. (1936) Foto: Helsingborgs museers samling. färjorna Svea, Dan och Kärnan. Margarin och socker På 50- och 60-talet tog resandet ordentlig fart. Helsingborgarna åkte till Helsingör för att dricka öl, gå på restauranger och dansa. Avenyn var det populäraste stället, där spelade jag mycket musik, berättar Ulf. Vid den tiden var den danska kronan mindre värd och livsmedel var mycket billigare än i Sverige. Helsingörs livsmedels- Många tog färjan till Helsingör för att köpa margarin, socker, fläsk och andra livsmedel. och spritaffärer blomstrade. Många tog färjan till Helsingör för att köpa margarin, socker, fläsk och andra livsmedel. Jag kommer ihåg att min mor skickade med mig 30 kronor och så kom jag hem med flera kilo socker och margarin. Det var ofta tunga varor som jag fick slita med som påg, minns han. Populärt att tura På 60-talet blev det populärt att tura, det vill säga att gå på färjan i Helsingborg och njuta av att åka fram och tillbaka över sundet. Färjorna Betula, Regula och Ursula kommer nog de flesta ihåg. Som mest vid vissa tillfällen på året trafikerade 14 fartyg Helsingborg och Helsingör, det är en 10

11 avgång varannan minut. När tullbestämmelserna ändrades kunde man sitta kvar på färjan utan att gå av och visa sin biljett. Nu blev det populärt att äta i restaurangerna, tidigare hann man ju knappt få in maten innan det var dags att gå av igen. Jag minns de stora räkmackorna, rostbiffmackorna och ölen. Maten ombord var billig, liksom biljetterna. Men den som ville ta med bilen fick betala rejält, berättar Ulf. Numera åker många över för att besöka Sjöfartsmuseet och gamla varvet i Helsingör. Idag är det bara två färjor som har restauranger, men det är fortfarande populärt att äta på båtarna, speciellt julborden är uppskattade, säger Ulf. r Färjan Ursula i Helsingborgs inre hamn. Färjan trafikerade Helsingborg-Helsingör mellan Foto: Arne Juhlin. Inre färjeläget där bilfärjorna lade till. (1950) Foto: Helsingborgs stadsarkiv. Historik I slutet av 1800-talet satte DSB in en nybyggd tågfärja i trafik mellan de två sundsstäderna. Detta innebar att den första tågfärjeleden mellan svenska och danska järnvägsnätet förbands med varandra och trafiken över sundet ökade. Under de senaste 100 åren har färjeleden utvecklats till en av världens mest trafikerade överfarter. När Öresundsbron invigdes år 2000 upphörde tågfärjorna. Antalet bilöverfarter mellan Helsingborg och Helsingör minskade, men folk fortsatte att tura. DFDS, DSB, LB-färjorna, SLF, Sundsbussarna och senast Ace Link har alla trafikerat sundet och idag känner nog de flesta till att Scandlines står för trafiken över sundet. 11

12 Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Hur smakar maten på vårdboenden? Text: Maria Cederlund Måltider är ofta efterlängtade och trevliga stunder som stimulerar till matlust och matglädje. Men en måltid består av så mycket mer än bara av maten. Vi äter med alla våra fem sinnen och varje detalj kring måltiden är viktig för att skapa en bra måltidsupplevelse. Det handlar om hur maten smakar och ser ut, hur den serveras och om det är fint dukat. Minst lika viktigt är det att omgivningen är lugn och utan höga ljud. Det ställs höga krav på maten som serveras på vårdboenden i Helsingborg. Den ska vara god, näringsrik och tillagad utifrån hög livsmedelshygien. Var maten kommer ifrån skiljer sig åt mellan stadens vårdboenden. Kungshults centralkök levererar mat till majoriteten av alla vårdboenden. Ett par vårdboenden beställer sin mat från ett privat företag och på Åbrädden lagas all mat på plats i det egna köket. Omsorg i Helsingborg följer säsongerna Jenny Håkansson är kostchef och måltidsutvecklare inom Omsorg i Helsingborg, som är stadens egen utförare av vård och Foto: colourbox.com 12

13 Måltidsupplevelsen bygger till stora delar på om maten serveras på ett tilltalande sätt. omsorg. Hon arbetar bland annat med att höja kvaliteten på maten som serveras på vårdboenden samt med att förbättra måltidsmiljöerna. Vi arbetar till exempel med att få alla vårdboenden att koka sin egen potatis och även ris till de som hellre vill ha det. Det ska även märkas tydligare i matsedeln vad det är för säsong och helger ska uppmärksammas mer, berättar Jenny. Näringsrik mat Måltiderna är näringsrika och innehåller alla ämnen som äldre behöver. Det är viktigt att måltiderna innehåller något från hela kostcirkeln; grönsaker, kolhydrater och proteiner. Något sött i liten mängd passar bra som dessert, exempelvis fruktkräm, mousse eller kaka. Avdelningarna får gärna servera aptitretare för att höja matlusten och öka salivproduktionen, det kan räcka med en liten kopp buljong eller ägghalva med kaviar, säger hon. Servering som höjer smakupplevelsen Måltidsupplevelsen bygger till stor del på att maten serveras på ett tilltalande sätt. Lägger personalen över maten i karotter eller på serveringsfat när det är dags för servering och garnerar maten lite gör det mycket för helhetsintrycket. Detta gäller givetvis också om man hellre väljer att servera maten på tallrik. Jag skriver ned i matsedeln vad jag tycker att personalen ska komplettera med, exempelvis lingonsylt, rödbetor och färska grönsaker, berättar Jenny. Foto: colourbox.com Ekologisk mat År 2014 ska 25% av alla inköpta livsmedel vara ekologiska eller närodlade. År 2015 är målet 40%. Vi arbetar ständigt med att höja andelen ekologiskt producerade livsmedel. Just nu är vi uppe i ungefär 27% för hela staden, så det har hänt mycket. Vi köper till exempel enbart ekologiska morötter, ris, kaffe och mjölk, säger Jenny. Möjlighet att påverka Inom Omsorg i Helsingborgs vårdboenden hålls matråd där hyresgästerna får vara med och tycka till om matsedeln. Vi arbetar aktivt för att förbättra hela måltidssituationen. Därför har vi bland annat kostombud som arbetar med hela måltidsmiljön, till exempel hur maten serveras och vilka tillbehör som passar till. Till sin hjälp har de en måltidschecklista och vi träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter så att vi kan arbeta enhetligt. Vi planerar också för aktiviteter som involverar maten, som till exempel olika temaveckor, säger Jenny Håkansson. Husmanskost på menyn Christer Eriksson är kökschef på Kungshults centralkök. Han sköter den dagliga driften och all planering och inköp. Varje dag lagar han och hans kollegor cirka portioner mat till vårdboenden i staden. Såklart har vi i lite extra smör och grädde när vi lagar maten. 13 Foto: colourbox.com

14 Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se På Kungshult lagas den största delen av maten från grunden. Kockarna lagar mycket husmanskost, men försöker även införa moderna maträtter på menyn. Personalen består av både äldre och yngre personer från många delar av världen. Tillsammans har vi stor kunskap, erfarenhet och engagemang som gör att vi kan hitta och införa både moderna och traditionella maträtter på menyn, berättar Christer. Vi serverar till exempel både indisk gryta och kycklingklubba med couscoussallad, men det är den klassiska husmanskosten som går bäst. Några av de mest populära rätterna är pannbiff med lök, slottsstek och ärtsoppa med pannkakor. Ibland är jag ute och pratar med personal och boende om vad de saknar för mat, det är deras önskemål vi går efter, säger Christer. Olika smak Christer är medveten om hur svårt det är att göra alla nöjda eftersom smaken är så olika. Det är en balansgång. Vissa vill ha mer salt och peppar, medan andra tycker att vi kryddar maten för mycket. På varje vårdboende står kryddor på bordet så att den som vill kan krydda mer, säger Christer. Murteglet förebygger ohälsa genom kosten På vårdboendet Murteglet, som drivs av Vardaga, kokar personalen potatis och grönsaker. Här bereds också alla övriga tillbehör som sallad och dessert. Måltidernas huvudingredienser, det vill säga kött, fisk och sås kommer från det privata företaget Dafgård. Maten levereras färdiglagad till boendet en gång per vecka. Maten är kyld när den levereras till oss, sedan värmer/bereder vi maten i samband med att måltiden ska serveras. Maten får inte varmhållas eller värmas upp igen, vi tummar aldrig på säkerheten, säger 14 Foto: colourbox.com

15 Maj Millborg som är verksamhetschef på Murteglet. Alla måltider är näringsberäknade och följer livsmedelsverkets och socialstyrelsens krav på näringsinnehåll. Det innebär att våra boende får i sig all den näring som de behöver. Vi erbjuder frukost, lunch, kvällsmat/middag samt tre mellanmål. Det finns alltid dryck samt färsk frukt tillgängligt. Vi serverar efterrätt varje dag och erbjuder alltid ett alternativ till huvudrätten. Menyerna är anpassade enligt våra boendes önskemål och behov eftersom kosten är vårt viktigaste redskap för att förebygga ohälsa. Genom att förhindra att nattfastan blir för lång kan vi till exempel hjälpa diabetiker att undvika höga blodsockervärden. Rätt kost minskar även risken för fall, berättar Maj. En lugn måltidsstund På Murteglet är måltidssituationen mycket viktig och personalen är noga med hur maten presenteras. Vi lägger stor vikt vid att det ska vara trivsamt och hemlikt runt våra matbord med färska blommor och tända ljus. Det ska vara varmt och ombonat. För att skapa en lugn och harmonisk måltidsstund sitter personalen ner och äter en smakportion tillsammans med de boende, berättar Maj. Åbrädden lagar maten från grunden På vårdboendet Åbrädden provar vårdoch omsorgsnämnden en ny driftsform. Här lagar kockarna all mat på plats i det egna köket. Varje dag lagas lunch, dessert och kvällsmat. Här serverar vi maten direkt när den är nylagad. När vi lagar mat doftar det i huset, det stimulerar aptiten och våra hyresgäster blir hungriga, berättar Mats Anders- Vad tycker andra om maten? I jämförelsetjänsten för vårdboende kan du se vad boende tycker om maten på stadens vårdboenden. Undersökningen är gjord av Socialstyrelsen. Jämförelsetjänsten hittar du på sök jämför vårdboende. son som är köksansvarig på Åbrädden. Populär husmanskost På Åbrädden serveras framför allt husmanskost. Ärtsoppa är en av rätterna som är mest omtyckt. Vi frågar våra hyresgäster vad de tycker om och anpassar maten efter det. Givetvis provar vi nya rätter också. Förra veckan hade vi mexikansk paj och i våras bjöd vi på stenbitssoppa som var mycket uppskattad. De flesta hyresgästerna har bott på Råå tidigare och är vana vid att äta mycket fisk. Receptet på stenbitssoppan fick jag av en 92-årig man som bor på Åbrädden. Han startade sin dator och letade upp receptet till mig på internet, berättar Mats. Extra smör och grädde All mat på Åbrädden lagas från grunden. Vi använder inga halvfabrikat och kokar till och med vår egen buljong. Såklart har vi i lite extra smör och grädde när vi lagar maten, mest för att höja energiintaget.vi använder ekologiska råvaror så långt det är möjligt, berättar Mats. r Provsmakning på Stortorget Den 16 oktober mellan klockan 11:30-13:00 på Stortorget, Helsingborg har alla möjlighet att provsmaka maten som serveras på vårdboende. Varmt välkomna! Foto: colourbox.com 15

16 Foto: Anders Ebefeldt/studio-e.se Hur sa? om hörsel på äldre dagar Text: David Väcklén Det är mycket vanligt att hörseln försämras under livet. Hos en del kan den börja avta redan i 20-årsåldern och nästan alla 50-åringar hör lite sämre än när de var yngre. Men när är det dags att söka hjälp? Till stor del är hörselnedsättning en naturlig del av åldrandet. Annat påverkar också, till exempel hur känsliga vi är för buller som vi utsätts för under livet, berättar Nina Lindén, legitimerad audionom på Helsingborgs lasarett. Nina arbetar med hörseltest och utprovning av hörapparater. När hon möter en patient ser hon till helheten i personens livssituation. Det är inte bara en utprovning av ett tekniskt hjälpmedel, utan jag ser vårt möte som en form av utbildning i hur hörseln fungerar och hur man hanterar hörselnedsättningen i vardagen. Jag försöker ta reda på vilka situationer som är svårast för patienten och anpassa hjälpen efter det. Vilka är tecknen på att hörseln försämrats? Ofta är det anhöriga som märker att man börjat höra sämre. Andra tecken är att man skruvar upp volymen på tv:n, att man tycker att andra mumlar, eller att man inte hör fågelsång, syrsor och barnröster. Vissa personer drar sig undan från det sociala livet eftersom det är svårt att 16

17 hänga med i samtalen. Dålig sömn, stress och oro kan faktiskt också påverka hörseln negativt. Hur fungerar hörapparater? Det finns två typer, en som sitter i örat och en som sitter bakom örat. Hörapparaterna anpassas för att förstärka ljudet på olika sätt beroende på hur de individuella problemen ser ut. Vissa hörapparater känner automatiskt igen när någon i omgivningen talar och anpassar ljudet efter det. Apparaterna hjälper bäst i samtal mellan två personer i en lugn omgivning. De fungerar sämre i bullriga miljöer som exempelvis i trafiken eller i större grupper. Hörapparaten förstärker också ljudet från teleslingor som finns i teatrar, kyrkor och liknande. Vem kan få hörapparat? För att få hörapparat via den allmänna sjukvården måste man ha en viss grad av hörselnedsättning. Om man vill kan man köpa en hörapparat själv på en auktoriserad audionommottagning. Är det besvärligt att använda hörapparat? Det varierar från person till person. Speciellt i början krävs det tålamod, vilja och egen motivation för att lära sig hur hörapparaten fungerar. Det behövs daglig användning och träning. Man måste också vara medveten om hörapparatens begränsningar. Hörapparaten kan inte bota, utan ska ses som ett hjälpmedel. Det finns skam och tabun kring att ha nedsatt hörsel, varför är det så? Det stämmer att det kan finnas skamkänslor, men jag tycker inte att det finns någon anledning att känna så. Dagens hörapparater är små och kan förbättra livskvaliteten avsevärt. Idag bär nästan alla omkring på tekniska hjälpmedel i form av mobiltelefoner och liknande, så man behöver inte känna att man avviker från mängden bara för att man bär hörapparat. Då är det värre att missuppfatta och inte känna sig delaktig i samtal. Min erfarenhet är att många som får hörapparat är tveksamma i början, men när de väl märker nyttan med den försvinner skamkänslorna. Det talas en del om så kallade kokleaimplantat nuförtiden. Vad är det? Det är en hörapparat som består av en del som opereras in i hörselsnäckan och en del som sitter bakom örat. Metoden är bra vid grav hörselnedsättning och problem som sitter i innerörat. Det görs alltid en noggrann utredning innan en sådan operation görs. Kan man göra något själv för att förbättra förutsättningarna för att höra? Det finns en hel del tekniska hjälpmedel, till exempel förstärkning av tv-ljudet, telefonljudet eller dörrklockan. Viktigt är också att människor i omgivningen anpassar sig, till exempel att de inte håller för munnen när de talar, att de talar tydligt och inte för fort. Många av dagens inomhusmiljöer gör det tyvärr svårt för personer med hörselnedsättning, den höga takhöjden och de hårda ytorna gör att ljudet studsar. Vem ska man kontakta om man har funderingar kring sin hörsel? Börja med att diskutera med din husläkare. Läkaren kan göra en första bedömning och utesluta till exempel vaxproppar. Det går också bra att kontakta en auktoriserad audionommottagning för den som vill få rådgivning. r 17

18 Foto: Schønherr landskap AB Att vara äldre 2035 Text: Thure Gunnarsson Hur kommer livet att se ut för våra barn och barnbarn när de blir äldre? Kairos Future forskar om vår framtid och så här tror de att det blir för de som är äldre Framtidsforsknings- och analysföretaget Kairos Future har sedan 90-talet gjort studier om de sena 40-talisterna och de tidiga 50-talisterna (födda ) som de kallar rekordgenerationen. I en ny studie med namnet När man blir gammal på riktigt granskas hur det kommer att vara för denna generation när den blir äldre. Det är en generation som skiljer sig på många sätt från tidigare generationer samtidigt som de närmar sig pensionsåldern. Därför är det intressant att veta hur de ser på åldrandet och hur deras åldrande kommer att bli med de utmaningar som finns. Runt 2030 kommer den här generationen att vara i den ålder då åldrandet ger sig till känna mer märkbart, berättar Thomas Fürth som är forskningsledare på Kairos Future. Synen på åldrandet i olika generationer Synen på åldrandet ser olika ut i olika generationer. De som växte upp före kriget på 20- och 30-talet hade en helt annan levnadsstandard med färre utbildningsmöjligheter och andra värderingar än vad rekordgenerationen har. De som tillhör 20- och 30-talisterna är mer tacksamma för vad de får och tar mindre för givet än de senare generationerna, eftersom de var med om att bygga upp folkhemmet och successivt fick det bättre. Vi brukar säga att rekordgenerationen var den första som hade postmateriella värderingar. Det vill säga att de värderade annat än det materiella, eftersom de redan Rädslan handlar mer om att förlora sin värdighet och integritet som äldre. 18

19 Vi förbereder oss för andra stora utmaningar i livet genom att lära oss mer om dem, så varför gör vi inte det med åldrandet? hade det bra materiellt ställt när de växte upp. Rekordgenerationen gick också i en skola som uppmuntrade till kritiskt tänkande och var den första generationen som hade tid och råd att vara tonåringar, tillägger Thomas. Rekordgenerationens värderingar och uppväxt har på många sätt påverkat deras syn på åldrandet. Studien visar att de har en orealistisk syn på åldrandet och ser det mer som en sjukdom som man kan bota. Döden är något som skjutits åt sidan. De vill leva fullt ut hela livet och har inte för vana att tänka på åldrandet och döden. Rekordgenerationen har inte som 20- och 30-talisterna levt tätt tillsammans med andra generationer och har därmed inte sett åldrandet på nära håll. De har helt enkelt inte riktigt förstått vad åldrandet innebär. Det kommer att få konsekvenser när de möter dessa frågor oförberedda. Kanske kommer det att behövas någon form av äldreskola eller studiecirklar kring vad åldrandet innebär. Det är något som även anhöriga skulle behöva gå för att kunna vara ett bra stöd. Vi förbereder oss för andra stora utmaningar i livet genom att lära oss mer om dem, så varför gör vi inte det med åldrandet? menar Thomas. Anhöriga till 40- och 50-talisterna Det här är också en generation med anhöriga som är kritiska till och som ställer stora krav på samhället. Samtidigt ser deras familjemönster annorlunda ut mot tidigare generationers. Den största andelen anhöriga till denna generation säger att de vill stötta dem i åldrandet. Det är mer än vad rekordgeneratio- Foto: Björn Leijon. Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future. Faktaruta Namn: Thomas Fürth Ålder: 66 år Arbetsplats: Kairos Future Titel: Forskningsledare Roll i studien: Initiativtagare och projektledare Varför framtidsstudier: Genom framtidsstudier kan vi förbereda oss så att vi i bästa fall hinner vidta mått och steg och undvika att bli helt överraskade. Kairos Future: Ett forsknings- och analysföretag som hjälper oss att förstå och forma framtiden. Hur gör ni för att se in i vår framtid? Med utgångspunkt från forskning, litteratur och undersökningar lyfter vi fram viktiga trender och skapar olika scenarier av hur framtiden kan se ut. 19

20 De stora matvaruföretagen kommer att bli en del av äldrevården genom att erbjuda hemkörning av mat, färdiglagad mat och andra tjänster. nen själva tror att deras anhöriga ska ställa upp på. Många anhöriga vill stötta med besök, stöd och genom att ställa krav på vården. En fjärdedel säger att de är beredda att gå ner i arbetstid för att sköta sina äldre närstående om behovet finns. Men en annan fjärdedel anser att det är samhällets uppgift och inte deras att ta hand om äldre närstående. Äldreomsorgen 2035 För äldreomsorgen är en av de stora utmaningarna att ekonomi och tillgång på personal kommer att vara begränsad i framtiden, samtidigt som fler kommer att behöva vård och omsorg. Äldreomsorgen kommer i högre utsträckning att handla mer om de allra sista åren av våra liv än vad den gör i dag. Det kommer att handla om slutskedet och när det finns akut behov av sjukvård. Ekonomin och antalet personal kommer inte att räcka för att bedriva vården som idag. Men kanske kan ny teknik komma in här och göra stora förändringar i livsvillkoren. Det leder i bästa fall till att personalen kan ägna sig åt att höja kvaliteten i vården och omsorgen medan tekniken sköter rutinuppgifterna. I sämsta fall om övervakning och förlorad integritet, säger Thomas. De som tillhör den här generationen är inte så rädda för att vara ensamma, utan rädslan handlar mer om att förlora sin värdighet och integritet som äldre. När man frågar dem skulle många hellre bli duschade av en robot än av en anhörig. Många i rekordgenerationen är oroliga för att de kommer att behöva betala mer för vård och omsorg, vilket de tror att de inte kommer att ha råd med. Här finns en utmaning för samhället, att se till att alla får det stöd som de behöver även i framtiden. 20

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Hemservice Trygghetslarm Trygghetskamera Hemvård Fixartjänst Färdtjänst Träffpunkter Dagverksamhet...

Hemservice Trygghetslarm Trygghetskamera Hemvård Fixartjänst Färdtjänst Träffpunkter Dagverksamhet... Stöd i hemmet 1 Innehåll Hemservice... 4 Trygghetslarm... 6 Trygghetskamera... 6 Hemvård... 7 Fixartjänst... 8 Färdtjänst... 8 Träffpunkter... 8 Dagverksamhet... 9 Bostadsanpassningsbidrag... 9 Anhörigstöd...

Läs mer

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre

Läs mer

Balansera mera träffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen

Balansera mera träffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen En nationell kampanj från Socialstyrelsen Balansera mera träffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen Syftet med träffarna är att ge dig kunskap och att inspirera dig till att

Läs mer

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Få en bra start med hörapparat

Få en bra start med hörapparat Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

Vård och Omsorg är vår uppgift!

Vård och Omsorg är vår uppgift! Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver hjälp och stöd. Du ska kunna känna trygghet

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten

Leverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten Leverans av varm lunch Matdistribution via hemtjänsten Matdistribution Du som bor hemma och har svårt att laga din egen mat, kan få en varm lunch levererad direkt hem till dig. Det kallas för matdistribution

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Matpatrullen Sandviken

Matpatrullen Sandviken Matpatrullen Sandviken Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon:

Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon: Din personalgrupp heter: telefon: Dina kontaktpersoner i gruppen är: Din sjuksköterska heter: och har telefon: Kommunens handläggare telefontid mån fre, 08.00 09.30 0346 88 60 00 Telefonlista: Verksamhetschef,

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till

Läs mer

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Till dig som är senior. Information om det stöd och den service du som äldre kan ha rätt att få.

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Till dig som är senior. Information om det stöd och den service du som äldre kan ha rätt att få. SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 2018 Till dig som är senior Information om det stöd och den service du som äldre kan ha rätt att få. Dagcentral Kommunens dagcentraler är värdefulla mötesplatser

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

En nationell kampanj från Socialstyrelsen: Balansera mera. inspirationsträffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen

En nationell kampanj från Socialstyrelsen: Balansera mera. inspirationsträffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen En nationell kampanj från Socialstyrelsen: Balansera mera inspirationsträffar som ger tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen Vård-och omsorgsförvaltningen genomför kampanjen vecka 47, den

Läs mer

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3

Läs mer

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Stöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning

Stöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning Stöd & service För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMTJÄNST HEMTJÄNST...3 Ansökan, beslut Eget val av utförare... 4 Kontaktperson Avgift DAGVERKSAMHET...5 Ansökan, beslut

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp

Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd och hjälp. Du ska kunna känna

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Krabbängsgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. Vår målsättning är att alla som bor här skall få stöd och hjälp utifrån sina egna möjligheter och behov

Läs mer

Solbacken SÄRSKILT BOENDE. Information till dig som flyttar in och till dina anhöriga

Solbacken SÄRSKILT BOENDE. Information till dig som flyttar in och till dina anhöriga Solbacken SÄRSKILT BOENDE Information till dig som flyttar in och till dina anhöriga 1 Varmt välkommen till Solbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar in samt till dina anhöriga.

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SENIOR

TILL DIG SOM ÄR SENIOR TILL DIG SOM ÄR SENIOR SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 2016 Östansjö Folkets hus 2016, Foto: Ove Andersson DAGCENTRAL Kommunens dagcentraler är värdefulla mötesplatser där man dagligen kan äta

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

HEMVÅRD. Välkommen till Landskrona stads

HEMVÅRD. Välkommen till Landskrona stads HEMVÅRD Välkommen till Landskrona stads LANDSKRONA STADS HEMVÅRD - med dina önskemål i fokus Med god lokal kännedom, mångårig erfarenhet och bred kunskap är vår ambition att ge dig hemvård med hög kvalitet.

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Brismarksgården SÄRSKILT BOENDE. Information till dig som flyttar in och till dina anhöriga

Brismarksgården SÄRSKILT BOENDE. Information till dig som flyttar in och till dina anhöriga Brismarksgården SÄRSKILT BOENDE Information till dig som flyttar in och till dina anhöriga 1 Varmt välkommen till Brismarksgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar in samt

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

ALLTID EN AVGÅNG SOM PASSAR

ALLTID EN AVGÅNG SOM PASSAR G142 AVGÅNGAR PER DY N THE BEST BREAK ALLTID EN AVGÅNG SOM PASSAR UNIKA MÖTEN I EN INSPIRERANDE MILJÖ Luftombyte sätter ofta fart på tankeverksamheten. Inte minst när det är den friska havsluften du byter

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Till dig som bor på Liljegården Liljegårdens omvårdnadsboende

Till dig som bor på Liljegården Liljegårdens omvårdnadsboende Till dig som bor på Liljegården Liljegårdens omvårdnadsboende Enköpings kommun Information till dig som bor hos oss I vår verksamhet utgår vi från att alla människor vill uppleva en mening med livet och

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- Maria Almström Svensson

Läs mer

Borgmästarens hemvård

Borgmästarens hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning Borgmästarens hemvård ger stöd och hjälp till ungefär 300 personer.

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets

Läs mer

Genomgång av föregående minnesanteckningar

Genomgång av föregående minnesanteckningar Boenderåd 27/11 2009 Närvarande: Bror Carlsson, Carl-Erik Bäckvall, Henrik Iversen, Hans Fredriksson, Ellen Löfberg, Ulla-Kajsa Olsson, Thore Olsson, Harriet Fresal, Susanne Forsman, Carina Filipovic,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Välkommen till ditt nya boende!

Välkommen till ditt nya boende! Välkommen till ditt nya boende! Innehåll Inför flytt 4 Viktiga telefonnummer inför din flytt 4 Egen möblering 4 Checklista inför flytt 4 Att ta med till din nya lägenhet 5 Din lägenhet 6 Trygghet i din

Läs mer

Välkommen till särskilt boende på Blomstervägen

Välkommen till särskilt boende på Blomstervägen Välkommen till särskilt boende på Blomstervägen SÄRSKILT BOENDE FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Gemensamt för särskilt boende är att det finns gemensam matsal och dagrum, höj - och sänkbar säng inklusive

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Tel:

Tel: Skedvigården Fågelsången Enbackagården www.sater.se Tel: 0225-55 000 12 1 Bostadstillägg (BTP) Bostadstillägg för pensionärer, BTP, är ett ekonomiskt stöd till bostadskostnader för pensionärer. BTP kan

Läs mer

Måltidsvän rapport. Projekt Måltidsvän rapport

Måltidsvän rapport. Projekt Måltidsvän rapport Måltidsvän rapport Projekt Måltidsvän rapport -- Projektet måltidsvän startade i maj. Sedan starten har antalet seniorer som haft måltidsvän stadigt ökat. Hittills har 8 personer haft en måltidsvän som

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Bakgrund: Mål: Syfte: Mätning: Linnéa 5, Ljungby 2. Inga-Lill Palm Noomi Lundgren Evelina Hédin Josefin Olausson

Bakgrund: Mål: Syfte: Mätning: Linnéa 5, Ljungby 2. Inga-Lill Palm Noomi Lundgren Evelina Hédin Josefin Olausson Linnéa 5, Ljungby 2. Inga-Lill alm Noomi Lundgren Evelina Hédin Josefin Olausson Bakgrund: En efterfrågan fanns om hur Linnéor i Ljungby Kommun kan fortsätta bo hemma med fullgod livskvalitet utan insats

Läs mer

Aktiviteter! Utomhus

Aktiviteter! Utomhus Aktiviteter! Utomhus Bastubad och vedeldad badtunna I nära anslutning till Villa Hofsnäs pensionat nere i Torpasjön ligger vår bastuflotte. Här kan ni träffas för en stunds avkoppling tillsammans med kollegor

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 3. Måltiden mer än att bara bli mätt Handledning Lektion 3 Måltiden mer än att bara bli mätt Måltidsupp- levelsen Måltidsupplevelsen Sätt måltiden i fokus och låt eleverna fundera över vilka olika delar som bygger upp en positiv måltidsupplevelse.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Rådhusgången och Skolgången Seniorlägenheter

Rådhusgången och Skolgången Seniorlägenheter Rådhusgången och Skolgången Seniorlägenheter Vad är en seniorlägenhet? Att bo i en seniorlägenhet är samma sak som att bo i vilken lägenhet som helst. Om du behöver hemtjänst, trygghetslarm eller någon

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer Söder Gävle Omvårdnad Gävle Föreningen NIX-Telefon Omvårdnad Gävle har ansvar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

Läs mer