Publikation 2006:156 PROJEKT BÄLTE - HÄSSLEHOLM

Transkript

1 Publikation 2006:156 PROJEKT BÄLTE - HÄSSLEHOLM Hösten 2006

2 Titel: Projekt bälte - Hässleholm, hösten 2006 Publikation: 2006:156 Utgivningsdatum: 2006 Utgivare: Vägverket Region Skåne Kontaktperson: Patrick Olsson, Vägverket Region Skåne Författare: Malin Björns, NTF Skåne Layout: Omslag - Viveca Larsson ISSN: Distributör: Vägverket Region Skåne, Box 543, Kristianstad Telefon , telefax , e-post: vagverket.kri@vv.se

3 TACK TILL: Alla i projektgruppen - för er kunskap och tid Hässleholms tekniska kontor för ett gott samarbete Gymnasieskolorna i Hässleholm Polisen Deltagande medlemsorganisationer Sandra och Sofia (bältesmodellerna) /Malin Björns Projektledare NTF Skåne Bild 1.2. Niklas Johansson, JCH Trafikskola och Malin Björns, NTF Skåne. Här med en av bältesskyltarna som satt uppe vid vägkanterna i Hässleholm.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 5 - Bakgrund - Syftet med Projekt bälte - Ekonomi - Hässleholm kommunfakta METOD 8 - Projektgruppen - Strategi - Schema för kampanjveckorna v Upplägg för mötet med killar i gymnasiet vecka 39 - Media - Extern kommunikation - Metod bältesmätningar RESULTAT 13 - Målet om 5 procentenheter - Extern kommunikation - Media - Enkäterna - Bältesanvändningen på landsväg 70 kilometer i timmen - Kontrollmätningar i två andra städer SLUTSATSER 19 - Projektidén - Metod - Resultat - Inför framtida bälteskampanjer DIAGRAM - Diagram 1.1. Bältesanvändningen september och oktober Diagram 2.1. Bältesanvändning hösten Diagram 2.2. Andelen med bälte Hässleholms kommun. - Diagram 3.1. Antal observationer Hässleholm. - Diagram 4.1. Bältesanvändning september och oktober Diagram 4.2. Enkätsvar. Passagerare bälte. - Diagram 4.3. Enkätsvar. Körsträcka bälte. - Diagram 4.4. Enkätsvar. Typ av väg bältesanvändning. - Diagram 4.5. Enkätsvar poliskontroll. Passagerare bälte. - Diagram 4.6. Enkätsvar poliskontroll. Körsträcka bälte. - Diagram 4..7 Enkätsvar poliskontroll. Typ av väg bälte. - Diagram 4.8. Andel med bälte på 70-kilometersväg. - Diagram 4.9. Kontrollmätning i Ystad och Vellinge. - Diagram 5.1. Förändring över tid. BILD 1 - Omslagsbild på Sandra och Sofia. - Bild 1.2. Niklas Johansson, JCH Trafikskola och Malin Björns, NTF Skåne. - Bild 3.1. Layout hushållsutskick och bälte. - Bild 4.1. Malin Björns, NTF Skåne och närpolischefen i Hässleholm, Anders Svensson. 1 Foto och layout av: Henrik Andersson NTF Skåne, förutom bältesmodellerna av Malin Björns, NTF Skåne. 2

5 SAMMANFATTNING BAKGRUND På Vägverket Region Skånes initiativ påbörjades våren 2006 ett arbete för att höja användningen av bälte i Skåne. Steg ett i arbetet var att hitta en lämplig metod. NTF Skåne fick rollen som projektsamordnare. Redan tidigt i planeringen fanns ett flertal aktörer, som på något sätt arbetar med trafiksäkerhet, med i projektgruppen. Ett brett engagemang i hela samhället var en viktig utgångspunkt. I sista fasen fanns ett tiotal personer med i arbetsgruppen: Polisen, Regions Skånes Folkhälsoenhet, Sveriges trafikskolor, försäkringsbolag, kommunrepresentanter med flera. SYFTE OCH METOD Projektgruppen valde ut Hässleholm som försökskommun då statistiken från år 2005 visade att kommunen var bland de sämre i Skåne län. Som målgrupp valdes män ut då de alltid ligger efter kvinnorna i statistiken för bältesanvändning. De fyra kampanjveckorna var förlagda mellan vecka 39 och vecka 42. Tidpunkten var vald utifrån att NTF Skånes ordinarie bältesmätningar skulle vara klar vecka 38 (september) och som skulle fungera som jämförelsetal. Målet med kampanjen var att få fem procentenheter fler män att använda bälte i bilen, både som förare och som passagerare i framsätet. NTF Skåne har alltid sina bältesmätningar vid 30 eller 50-väg, vid två mätpunkter och vid två tidpunkter, fredag lunch respektive måndag morgon. Vid den extra mätningen i vecka 43 (oktober), som skulle mäta den eventuella effekten av kampanjveckorna, fanns en mätstation även vid ett tredje ställe, vid en 70-sträcka. Den nya mätpunkten togs med för att se om bältesanvändningen skiljer sig åt mellan tätortstrafik och landsvägstrafik. Den mätningen presenteras separat i rapporten. Förutom direktkontakt med runt 500 unga män i gymnasieskolan och aktiviteter på den lokala marknaden, kom budskapet genom envägskommunikation via postgång, film på lokala matvarumarknader, riktade utskick med mera. En representant för NTF fanns även ute med polisen vid två tillfällen. Vid dessa tillfällen delades enkäter ut med frågor om männens bältesvanor. Samma enkät hade delats ut till alla gymnasister i årskurs 2 och 3. RESULTAT Vid kontrollmätningen i vecka 43 framkom att bältesanvändningen ökat betydligt sedan den ordinarie mätningen fem veckor tidigare. Målgruppssatsningen verkade också ha gett resultat då kvinnor inte visade samma ökning som männen. Särskilt glädjande var att männen som passagerare gick upp från 76 procent till 90 procent, en ökning med 14 procentenheter. Som förare förbättrades männens resultat med 7 procentenheter, sedan senaste mätningen. Både passagerare och förare var flitiga på att använda bälte på landsvägen i 70 kilometer i timmen. 3

6 Förändringar bältesanvändningen Hässleholm September till oktober 2006 Tätortstrafik Totalt förare + pass Totalt förare Förare man Förare kvinna Totalt pass framsäte Pass framsäte man Pass framsäte kvinna September Oktober Diagram 1.1 Bältesanvändning september och oktober Statistiken från bältesmätningen i oktober visar att målet om 5 procentenheters ökning hade uppnåtts. Effekten var tydligast bland män. 4

7 INLEDNING BAKGRUND Sverige är bland de bästa länderna i världen på att arbeta med trafiksäkerhet, vilket också syns i statistiken. Vi har en ökande fordonspark per capita, men allt färre mister livet i trafiken. Nollvisionen är det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. Det innebär på sikt att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Trots det dör mellan 400 och 500 personer per år i trafiken i landet, och åtskilliga skadas allvarligt. För att få olyckskurvorna att fortsätta peka neråt krävs fortsatta investeringar och satsningar i hela samhället. Vägverket Region Skåne (fortsättningsvis VSK) och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande i Skåne (fortsättningsvis NTF Skåne) har ett mångårigt samarbete. NTF är en ideell förening och består av drygt 70 medlemsorganisationer. Under år 2005 kom VSK och NTF Skåne fram till att en satsning måste göras för att öka användningen av bilbälte i Skåne. Rikssnittet hösten 2005 var 86 procent bältesanvändare för förare och passagerare i framsätet. 2 Bältesanvändningen hösten 2005 Skåne, Sverige och Hässleholm Tätortstrafik ( 50 km/h) Totalt för + pass Förare totalt Förare man Förare kvinna Pass totalt Pass man Pass kvinna Hösten 2005 Skåne Hösten 2005 Sverige Hösten 2005 Hässleholm Diagram 2.1. Bältesanvändning hösten Figuren ovan visar att Hässleholmarna var särskilt slarviga med sin bältesanvändning hösten 2005, både i jämförelse med riket och med Skåne län. Sämst var män som passagerare. Som ett första steg skulle en projektidé tas fram och prövas på ett begränsat geografiskt område. NTF Skåne hade målet att ha en bred arbetsgrupp med kvinnor och män, från den privata och offentliga sektorn samt från parter som kom i direkt kontakt med dem som använder eller med dem som bör använda bälte. Vid första mötet samlade NTF Skåne ihop en arbetsgrupp bestående av representanter från Vägverket, försäkringsbolag och Polisen. Längre fram fylldes gruppen på med representanter från de 2 NTF riks bältesmätning hösten

8 lokala trafikskolorna och Folkhälsoenheten i Region Skåne. En idé var att få de olika aktörernas varierade infallsvinklar på problemet med låg användning av bälte, och vid definitionen av målgrupp. Tanken var också att samla krafter och engagemang från flera håll i samhället som i sin tur skulle ta med sig engagemanget ut i sin verksamhet och i sitt nätverk. Gruppen kunde utifrån NTF:s tidigare bältesmätningar konstatera att Hässleholm var bland de sämsta kommunerna i Skåne. 3 Det är också allmänt känt att män, särskilt yngre, är en grupp där relativt många är vårdslös med sin egen och andras trafiksäkerhet. Projektgruppen bestämde sig för att göra en satsning i Hässleholm kommun som riktade sig särskilt till männen i kommunen. Vid tredje mötet kom kommunrepresentanter med i planeringen. Vid gruppens fjärde möte kom även Kommunförbundet med i planeringen. Gruppens sammansättning gav en stor kontaktyta att sprida informationen genom och gruppen är en bra bas för att sprida och utveckla projektidén i andra delar av Skåne i framtiden. Tidigare bältesmätningar Projektgruppen kom fram till att ha en begränsad period för bälteskampanjen. NTF:s ordinarie mätningar i Hässleholm var planerade till vecka Startskottet för kampanjen förlades direkt efter dessa mätningar för att kunna få ett rättvist resultat att utgå ifrån. Mätningen som utfördes direkt efter kampanjen utfördes även på en 70-väg, och den redovisas separat. Tidigare mätplatser har varit på två 50-vägar. Resultatet kommer att ta hänsyn till hur förändringar ser ut över tid, för att se om förändrad statistik är ett resultat av kampanjen, eller en del av en redan pågående trend. Det finns tre tidigare NTF-mätningar i Hässleholm att utgå ifrån. Andel med bilbälte Hässleholms kommun (Järnvägsgatan och Röingegatan) Man Kvinna Totalt Man Kvinna Barn Totalt Totalt Förare Förare Förare Pass fram Pass fram Pass fram Pass fram Fö + pass Diagram 2.2. Andelen med bilbälte Hässleholms kommun. Siffrorna visar att männen både som förare och passagerare hade sämre siffror år 2005 än NTF Skånes bältesmätning hösten

9 Diagrammet ovan visar att männen hade sämst siffror år Bland män som åkte på passagerarsidan 2005 var det 3 av 10 som struntade i bälte. Följande mätning, 2006, visar på klart förbättrade siffror, men fortfarande 10 procentenheter sämre än kvinnor. NTF:s rikssnitt för år 2006 för personer i framsätet, är 87 procent. 4 Snittet för Hässleholm i september i år (2006) är 84 procent. 5 Det är svårt att avgöra varför 2005 var en nedåttrend för männen i Hässleholm. Det är samma personer från NTF som utför mätningarna varje år, vid samma tidpunkt och plats. En förklaring kan vara att antalet observationer skiljer sig åt. År 2005 var det en tredjedel färre observationer i mätningen. Kvinnornas resultat ligger mer stabilt fast de totalt sett har färre observationer, särskilt som förare. 6 SYFTET MED PROJEKT BÄLTE Målet var en fem procentenheters positiv skillnad av bältesanvändningen i Hässleholm bland männen som privatbilister i framsätet. För att kunna utvärdera om projektidén var ett vinnande koncept, redovisas resultatet av bältesmätningar som utfördes av NTF Skåne precis innan och precis efter de fyra kampanjveckorna hösten Resultatet kopplades också till enkäter som gick ut till killar och tjejer i gymnasieskolan. Liknande enkät fick män i bilar som blev stoppade i poliskontroller. Det är önskvärt att kunna göra en långtidsuppföljning av enkätsvaren, förslagsvis ett halvår eller år efter kampanjveckan hösten 2006 för att se om attityder till bälte har förändrats. EKONOMI Projektet finansierades i huvudsak av VSK med kronor. Projektgruppen, exklusive NTF Skåne, betalade sina egna kostnader. HÄSSLEHOLM - KOMMUNFAKTA - Hässleholm har närmare invånare, med en långsamt ökande befolkning. - Könsfördelningen är jämn med 49,9 procent män. - 57,4 procent är i arbetsför ålder, det vill säga mellan år och något fler barn och ungdomar än pensionärer. - 13,35 procent av befolkningen är födda i utlandet eller har minst en förälder född i utlandet. - Det finns, med Hässleholms tätort, 12 stycken orter i kommunen Till personer i framsätet medräknas även framåtvända barn i bältesstol, men inte barn i bakåtvänd bilbarnstol. Personer i baksätet mäts ej på grund av praktiska begränsningar. NTF riks bältesmätningar 2006 och NTF Skånes bältesmätningar 2005 och Kvinnornas resultat från 2003 som passagerare var ovanligt lågt, till och med lägre än männen. Sedan dess har resultatet varit på uppåtgående. Hässleholms kommun (2006). 7

10 METOD PROJEKTGRUPPEN Projektgruppen hade lite olika konstellationer under resan och deltagarna var olika mycket involverade under processen. Det fanns representanter från Trygg-Hansa, Länsförsäkringar, Sveriges trafikskolors riksförbund STR, JCH Trafikskola, Närpolisen Hässleholm, Trafikpolisen i Kristianstad, Jacobsskolan, Hässleholms tekniska kontor, Folkhälsoenheten Region Skåne och Kommunförbundet. STRATEGI Strategin var att synas på så många platser som möjligt under fyra veckor. Budskapet skulle levereras på ett flertal sätt genom olika kanaler, det vill säga i brevlådan, radio, tv och tidningar. Mottagaren skulle få utrymme att själv komma fram till att bälte är bra. Projektgruppen hoppades på att kunna skapa en allmän bältesdebatt i Hässleholm. Huvudavsändare skulle vara NTF Skåne, ibland i kombination med Vägverket och/eller Hässleholms kommun. Den röda tråden för allt material och information var bältesmyten. SCHEMA FÖR KAMPANJVECKORNA V Inför Utskick till drygt hushåll i Hässleholms kommun den 2 oktober (måndag i vecka 40) Ordinarie bälteskontroller i mitten av september av NTF Skåne Vecka Media: Kampanjmånaden och tre månader framåt visades film på tre stormarknader: ICA Kvantum, ICA Maxi och Willy s Bältespluggar i tidningar Insändare Radio Polisinsatser: Bälteskontroller med NTF-person som delade ut enkäter Hemsida: Hässleholm kommun liksom NTF hade information på sina hemsidor Trafikskolor: Tre trafikskolor ingick i samarbetet Vecka 39 Skola: Besök i tre gymnasieskolor Krocksläde på skolgårdarna Hässleholms marknad: Krocksläde och voltbil Efter kampanjveckorna Bältesräkning av NTF under vecka 42 och 43 Kontrollmätning av två andra städer vecka 46 och 47 Rapport och utvärdering Film fortsätter in i januari 2007 på stormarknaderna 8

11 UPPLÄGG FÖR MÖTET MED KILLAR I GYMNASIET VECKA 39 Några veckor innan kampanjveckorna träffade NTF styrgruppen för Hässleholms gymnasieskolor. NTF beskrev projektet, tidigare bältesstatistik och la fram ett förslag om upplägg för skolbesöken. NTF hade föredragit att nå ut i mindre grupper, exempelvis klassvis. På grund av brist på kunniga personer, elevtid och ekonomi blev det en aulalektion för de elever som kunde delta. Bakgrund Gruppen män i Hässleholm var enligt NTF Skånes bältesmätningar bland de sämsta i länet på att använda bälte, och de var generellt 10 procentenheter sämre än kvinnor. 8 Övrig statistik pekar på att just yngre män finns överrepresenterade i olycks- och dödsstatistik i trafiken. Ett av delmålen i NTF Skånes plan för ökad bältesanvändning i Hässleholm var att göra riktade satsningar på de yngre männen. Målgruppen Unga män är en svår grupp att nå ut till. Många reklammakare och andra budbärare idag försöker konkurrera om de unga människornas uppmärksamhet, köpkraft och beteendeförändringar. NTF Skåne ville nå ut med sitt budskap till killar i gymnasieskolan genom att ha unga bältesförespråkare. Dessa personer skulle ses som auktoriteter och skulle vara en förebild för ungdomarna, utan att komma med pekpinnar. NTF önskade att ungdomarna själva skulle få komma fram till att det är smart att använda bälte. Metod Enkät Några veckor innan NTF kom ut till skolorna delades en enkät ut om bältesvanor till samtliga andra och tredjeårselever. 9 Denna enkät fick inte på förhand kopplas till att NTF skulle komma till gymnasiet och prata om bälte några veckor senare. Frågor ställdes om de använder bälte som förare, som passagerare, på motorväg, på landsväg och inom tätort. Aula Under vecka 39 bjöds samtliga killar i andra och tredje årskursen in till aulan i sin skola i 40 minuter. 10 Det kom ungefär 150 elever per omgång. De fick inte på förhand ha en aning om varför. Syftet med att hemlighålla var att skapa en mystik och nyfikenhet, även bland kvinnorna som inte fick delta. Projektledaren på NTF hade en tes om att enkäten som delades ut några veckor tidigare skulle visa på ett resultat liknande rikssnittet: kvinnor kör säkrare och har en mer korrekt bedömningsfråga vad gäller trafiksäkerhet. Jämförelsen kom att användas under aulatiden med eleverna, exempelvis: Så här mycket skulle ni tillsammans betala i böter om ni blev stoppade av polisen idag eftersom si och så många inte använder bälte. Interaktion Samlingen började med en kort presentation av föredragshållaren/na. Nästa steg för att fånga intresset var att få publiken som aktiv deltagare. Det skedde genom att killarna fick ta ställning till påståendet om krockvåld och bälte. De som gissade mest långt från sanningen fick bli de första att delta i aktiviteten efter aulaföreläsningen, krocksläden. 8 NTF Skånes bältesmätningar i Hässleholm 2003, 2005 och Med undantag för gymnasiesärskolan. 10 Med undantag för gymnasiesärskolan. 9

12 Fakta Utan pekpinnar men med humor och allvar berättade NTF:s föreläsare om fakta och myter kring bilbälte genom att använda sig av olika jämförelser. Exempel: att få en obältad person i ryggen vid en krock motsvarar tyngden av att en elefant skulle sätta sig på dig. Film Den 20 sekunders film om bälte som spelades in i Hässleholm för att användas i de stora matvarubutikerna användes liksom andra filminslag, exempelvis bilder från trafikolyckor, i gymnasieskolorna. Krocksläde Samtliga deltagare följde med ut till krocksläden. Krocksläde fanns på skolan i någon timme under dagen så att de (män som kvinnor) som ville fick chansen att provåka eller se på när andra åkte. Diskussion Eftersom killarna varit borta från en lektion, men inte tjejerna, var tanken att det skulle skapa en diskussion dem emellan. Bälteskampanjen fortsatte i tre veckor efter skolveckan, men på andra ställen i staden. Förhoppningsvis kom männen som satt i aulan att då påminnas igen om sitt beteende och fakta kring bilbälte. Repetition ökar sannolikheten för ett permanent förändrat bältesbeteende. I veckan efter de fyra kampanjveckorna var det dags för skoldagar i en mässhall. NTF hade tagit dit voltbilen. Besökare var i huvudsak högstadieungdomar och deras föräldrar. Intern-tv På två av gymnasieskolorna fick NTF utrymme att använda intern-tv:n under tre veckor. Samma layout och text som i hushållsutskicket, Du behöver inte bälte!, användes. MEDIA Lokal-radion fick meddelande om att en bälteskampanj var på gång i Hässleholm. Även lokala dagstidningar kontaktades. Enligt överenskommelse lovade tidningarna att ta in bältespluggar, det vill säga använda tomma obokade ytor i tidningen till små bältesannonser från NTF. En journalist skrev två bältesinsändare för NTF och som dessa skickades till samtliga stora dagstidningar i Skåne, inklusive till rikstäckande media. EXTERN KOMMUNIKATION Internet En egen undersida om bälte utformades på NTF Skånes hemsida, liksom på Hässleholm kommuns sida. Sidorna var, förutom information om projektet, uppbyggd kring myter. Film För att på ett prisvärt sätt kunna nå ut till så många män som möjligt i Hässleholm beslutade projektgruppen att använda en reklamfilm i tre stora matbutiker i Hässleholm där 20-sekundersfilmen visas minst 80 gånger per dag och butik till och med januari Filmen visas under september till januari då det ingick i kontraktet för filmen. Butikerna har tillsammans besökare i veckan. 10

13 En fördel med de stora butikerna är att de som storhandlar oftast kommer dit i bil. I filmen figurerar en man, för att skapa igenkänningsfaktor för målgruppen männen som är i butiken. Filmen är uppbyggd efter VV:s broschyr Du klarar dig utan bilbälte om du kör högst 7 kilometer i timmen. 11 Utskick och skyltar Bild 3.1. Layout hushållsutskick och bälte. Förstasidan på utskicket användes till skyltar vid vägen. Ett utskick gjordes till drygt hushåll i kommunen baserat på mytbudskapet. Samma layout användes till 10 skyltar som sattes upp vid olika infartsvägar i staden. Tanken var att männen skulle känna igen det återkommande budskapet. Bilden består av ett par kvinnor, eftersom kvinnor är goda bältesförebilder. Kvinnorna är av olika etnicitet vilket också var en viktig identitetsfaktor för mottagaren. METOD BÄLTESMÄTNINGAR Mätplatserna valdes i samråd med kommunerna och närpolisen. De ordinarie mätningarna gjordes under september månad 2006 och två mätplatser i varje kommun användes. Dessa fanns i tätortstrafik. Gällande hastigheter var 30 eller 50 kilometer i timmen. Tidpunkterna för mätningarna var fredag klockan och måndag klockan I några fall har tidpunkterna justerats. Mätningarna har utförts av medlemmar från NTF Skånes medlemsorganisationer. 12 Vid den extra Hässleholmsmätningen i oktober och i kontrollkommunerna Ystad och Vellinge i november har samma mätplatser och tider gällt. Antalet observationer Antalet observationer varierade i år mellan och stycken. För passagerare fanns bara några hundratal observationer, men låg å andra sidan stabilt i antalet för männen. Den stora mängden personer som ingått i räkningen ger totalt ett statistiskt säkert underlag Vägverket (2004). NTF Skåne (2006). 11

14 Antal observationer Hässleholm Man Kvinna Totalt Man Kvinna Barn Totalt Totalt Föraren Passagerare fram Fö + pass Diagram 3.1. Antal observationer Hässleholm. Maj Sept Okt 12

15 RESULTAT MÅLET OM 5 PROCENTENHETER Rikssnittet för Sverige var vid de ordinarie mätningarna 2005 en liten ökning till 87 procent. Hässleholm låg fortfarande en bit under, på 84 procent. Efter kampanjveckorna passerade Hässleholm rikssnittet och fick totalt 91 procent. Målet att nå en fem procentenheters ökning för männen uppnåddes. Könsskillnaderna jämnades också ut. Förändringar bältesanvändningen Hässleholm September till oktober 2006 Tätortstrafik Totalt förare + pass Totalt förare Förare man Förare kvinna Totalt pass framsäte Pass framsäte man Pass framsäte kvinna September Oktober Diagram 4.1. Bältesanvändning september och oktober Statistiken från bältesmätningen i oktober visar att målet om 5 procentenheters ökning hade uppnåtts. Effekten var tydligast bland män. EXTERN KOMMUNIKATION Röda tråden Målet var att ha en röd tråd för alla bältesaktiviteter att utgå från. Utskick, skyltar, hemsidor, skolpresentationer och filmen följde temat bältesmyten med inspiration från VV:s broschyr. 13 Besök på gymnasieskolor Genom besöket på Hässleholms gymnasieskolor informerades cirka 500 killar genom aulaföreläsning. Genom Power Point-presentation kunde ytterligare några hundra elever ta del av kortfattad bältesinformation i tre veckor. MEDIA Press Det finns en känd publicering i tidningen, i Expressen den 10 oktober Det finns inga uppgifter på hur många gånger bältespluggar som funnits med i de lokala tidningarna. 13 Vägverket (2004). 13

16 Radio Fredagseftermiddagen den 29 september sände Radio Kristianstad, som bland annat har täckningsområde Hässleholm, ett inslag om bältesprojektet. Internet Statistikprogrammet som räknar antalet besökare, var tillfälligt nere under vecka ENKÄTERNA Två liknande enkäter delades ut. Den första delades ut till elever i årskurs två och tre i gymnasiet, både till tjejer och till killar. Syftet var att ha ett underlag inför besöket; att se om det fanns könsskillnader; eller beteendeskillnader beroende på trafikmiljö och passagerarplats i bilen. Den andra enkäten modifierades en aning och delades ut till män som stoppats av polisen i olika kontroller. Syftet var att få svar på attityder och skillnader i samma frågor som ställts till gymnasieungdomarna. Dessutom var det av intresse att se om beteende skiljde sig åt utifrån åldersgrupper. Gymnasieskolornas enkät Totalt svarade 753 av cirka elever på enkäten. 408 av de svarande var kvinnor. 8% 8% 1% Passagerare bälte 83% Alltid Inte bälte Bara i framsätet Bara i baksätet Förare och passagerare Cirka en tredjedel av de elever som svarade på enkäten hade körkort eller övningskörde. Av dessa svarade 80 procent att de alltid har bälte och 12 procent att de oftast har bälte. 14 Endast 8 procent uppgav att de aldrig använder bälte. Det var fler män procentuellt som uppgav att de aldrig använder bälte, både som förare och som passagerare. 15 Diagram 4.2. Enkätsvar. Passagerare bälte. Bland passagerarna uppgav 8 procent att de bara använder bälte i framsätet. Generellt brukar kvinnor vara 10 procentenheter bättre än männen, men skillnaderna var inte lika stora bland gymnasieeleverna Procenten för dem som uppgav att de använde bälte alltid förändrades bland de olika frågorna, däremot inte för siffran för de som aldrig använder bälte. Den låg konstant på 8 procent. Procentsatsen skiljde sig åt mellan de olika frågorna, men kvinnorna uppgav på alla frågor att de oftare använde bälte i jämförelse med männens svar. 14

17 4% 22% Körsträcka bälte 3% Använder alltid Använder aldrig Ej korta sträckor Ej långa sträckor 71% Bälte på olika långa sträckor De svar som mest särskilde sig var på frågan om körsträckans betydelse. 22 procent av eleverna uppger att de inte har bälte på korta sträckor. Diagram 4.2. Enkätsvar. Körsträcka bälte. Typ av väg - bältesanvändning 7% 3% 1% Använder alltid Använder aldrig Motor o landsväg Motorväg ej landsväg Endast i tätort 7% 82% Bältesvanor på motorväg och landsväg 82 procent av ungdomarna använde bälte oavsett om de åkte på motorväg, landsväg eller i tätort. Värt att notera är att 7 procent bara använder bälte på motor- och landsväg. Diagram 4.3. Enkätsvar. Typ av väg bältesanvändning. Enkät vid poliskontroller Totalt svarade 68 män på den enkät som delades ut av NTF vid poliskontrollerna. Underlaget från poliskontrollerna var ett så litet antal att det kan skifta några procent från den egentliga siffran. Enkäterna delades ut vid fem tillfällen. Männen stoppades på 50-kilometersvägar i Hässleholms kommun. Det är också viktigt att vara försiktig med tolkningen av andra orsaker; många som stoppades i poliskontrollerna hade redan brutit mot andra trafikbrott såsom hastighet, eller bälte. A. Måndag den 9 oktober 1. Eftermiddag i Bjärnum. 2. Kväll i Hästveda. 3. Sen kväll i Hässleholm tätort. B. Onsdag den 18 oktober 1. Hässleholms tätort. Morgon och förmiddag. 2. Hässleholm tätort. Eftermiddag. Vid första dagens tillfälle, måndag kväll och natt, svarade alla utom en på bältesenkäten. De flesta stoppades av polisen på grund av fortkörning. På onsdagstillfället, som 15

18 inföll under dagtid, var det betydligt fler som inte ville fylla i enkäten. Många hänvisade till att de var stressade. 3% Passagerare bälte 10% 0% Alltid Inte bälte Förare och passagerare Det var bara 70 procent av förarna som svarade att de alltid har bälte, medan 25 procent svarade oftast. Det kan jämföras med gymnasiegruppen där siffrorna var 80 procent respektive 12 procent. 87% Bara i framsätet Bara i baksätet I grupperna män som var mellan år och plus 65 år, svarade samtliga att de alltid har bälte som passagerare. Generellt var männen i poliskontrollerna 4 procentenheter bättre än gymnasiegruppen när de var passagerare. Diagram 4.5. Enkätsvar poliskontroll. Passagerare bälte. 1% 14% Körträcka bälte 1% Nej, påverkar ej Använder alltid Använder aldrig Bältesvanor på olika körsträckor Enkäterna från poliskontrollen visar att, i jämförelse med gymnasiesvaren, fler yngre slarvar med bältet på korta sträckor. 22 procent av de yngre svarade att de inte använder bälte korta sträckor, medan endast 14 procent av de äldre männen gav samma svar. 26% 58% Ej på korta sträckor Ej på längre sträckor Diagram 4.6. Enkätsvar poliskontroll. Körsträcka bälte. 28% Typ av väg - bälte 0%1% 0% Nej, påverkar ej Använder alltid Använder aldrig Bälte på motorväg, landsväg och i tätort Frågan om bältesvanor på olika typer av väg som ställdes till personer i poliskontrollen visar att typen av väg inte påverkar männens bältesvanor i någon större utsträckning. 71% Endast motorväg och landsväg Endast motorväg, ej landsväg Endast i stan Diagram 4.7.Enkätsvar poliskontroll. Typ av väg bälte. De yngre personerna i gymnasiet som svarat på enkäten hade i större utsträckning en annan användning av bälte. 7 procent svarade att de använder bälte enbart på motor och landsväg, vilket ingen av de 68 männen vid polisen svarat. 16

19 BÄLTESANVÄNDNINGEN PÅ LANDSVÄG 70 I KILOMETER I TIMMEN NTF Skåne har alltid sina bältesmätningar vid 50-väg, vid två mätpunkter och vid två tidpunkter, fredag lunch respektive måndag morgon. Vid den extra mätningen i vecka 43 (oktober), som skulle mäta den eventuella effekten av kampanjveckorna, fanns en mätstation även vid ett tredje ställe, vid en 70-sträcka. Den nya mätpunkten togs med för att se om bältesanvändningen skiljer sig åt mellan tätortstrafik och landsvägstrafik. 100,5 99,6 Andel med bälte Helsingborgsvägen Mätning Oktober ,6 99,6 99,5 99,0 98,7 99,3 99,0 99,1 98,8 99,2 99,1 99,3 98,5 98,0 97,5 Man Kvinna Totalt Man Kvinna Barn Totalt Totalt Föraren Passagerare fram Fö + pass Fre 27/10 kl Mån 30/10 kl Totalt Diagram 4.8. Andel med bälte på 70-kilomtersväg. Enkäterna visade att fler personer valde att bälta sig om de åkte en längre sträcka eller om de åkte på lands- och motorväg. Mätningen på en 70-kilomtersväg bekräftade de påståendena. Resultatet var väldigt högt, med ett totalt snitt på över 99 procent. Alla passagerare och kvinnliga chaufförer var bältade. Minst bra var männen som förare med ett snitt på 98,7 procent. KONTROLLMÄTNINGAR I TVÅ ANDRA STÄDER För att utesluta andra positiva faktorer än kampanjverksamheten, beslöts att utföra kontrollmätningar. Ystad och Vellinge valdes ut, en kommun som var bra respektive mindre bra i sina tidigare bältesanvändningar. Resultatet visar att kontrollkommunerna inte hade samma positiva förändringar som Hässleholm. 17

20 Bältesanvändningen Förare Eftermätning 1 och 2 Hösten Sept Okt Sept Nov Sept Nov Hässleholm Ystad Vellinge Diagram 4.9. Kontrollmätning i Ystad och Vellinge. Föraren Man Föraren Kvinna Föraren Totalt Bild 4.1. Malin Björns, NTF Skåne och närpolischefen i Hässleholm, Anders Svensson. 18

21 SLUTSATSER PROJEKTIDÉN Idén att ha en riktad målgrupp, och undergrupper i målgruppen, underlättade arbetet med att närma sig målet. Upplägget med målgruppstänkande och en geografiskt avgränsad plats fungerade särskilt bra för att hitta lämpliga personer i projektgruppen och få en bredd däri, och för att tillsammans finna bra arbetsmetoder. Tillsammans uppnåddes syftet med 5 procentenheters bättre bältesanvändning bland männen i Hässleholm. METOD Projektgruppen Projektgruppen i sin helhet fungerade bra med en kontinuerlig återkoppling mellan gruppen, deras kontaktnät och projektledaren. Vissa brister fanns i kontakten med de lokala trafikskolorna och uppföljningen av vilket arbete de utförde under projektet. Att någon del i informationskedjan slog fel är inte bra, men ska inte ses som ett misslyckande totalt sett. Yttre faktorer Arbetsgruppen som arbetade fram planen och målen hade en bred kompetens från olika delar av samhället. Tanken var att satsa på flera åtgärder samtidigt, genom så många kanaler som möjligt. Det är svårt att veta vilka delar av planen som har bidragit till att syftet uppnåddes. Tänkbara yttre faktorer som kan ha påverkat resultatet är att bötesbeloppet för bälte höjdes från 600 kronor till kronor i början av oktober. De två kontrollmätningarna i Ystad och Vellinge visade dock inte på samma positiva resultat som i Hässleholm. RESULTAT Förändring mellan år 2003 till 2006 Det goda resultatet i oktober var inte bara en del i en uppåtgående trend i Hässleholm. På bara en månad förbättrades resultatet betydligt. Särskilt män som passagerare förändrade sitt beteende och lyfte sitt resultat med procentenheter sedan år Mätningen i september 2006 visade inte på någon nämnvärd förändring för förarna i jämförelse med de senaste mätningarna. På några veckor hade förarna förändrat sitt resultat positivt med 7 procentenheter i oktober Landsväg Både förare och passagerare var goda användare av bälte på landsväg vid 70 kilometer i timmen. Enkäterna bekräftade också det resultatet. ENKÄTERNA Enkätresultatet kan vara bra att ta med inför framtida kampanjer som jämförelseresultat, både i Hässleholm och andra kommuner. 19

22 Förändring år 2003 till Män i Hässleholm okt 2006 sept Män förare Män passagerare Diagram 5.1. Förändring över tid. INFÖR FRAMTIDA BÄLTESKAMPANJER Resultatet från enkäterna och mätningarna visade att det är bältesanvändningen i tätorten, vid låga hastigheter, som måste förbättras. På landsväg var resultatet väldigt högt, vilket innebär att de flesta personer har bältesvanan åtminstone vid några typer av resor. Arbetet i framtiden bör vara att få in vanan även vid lägre hastigheter och på kortare åkturer. I NTF Skånes bältesstudier fanns tendenser som visade på att kommunens storlek i invånare hade en påverkan på bältesanvändningen. Alla 33 kommunerna i Skåne fanns för första gången med i den årliga septembermätningen. Några kommuner hade ett mycket dåligt resultat, exempelvis Landskrona. Hässleholm och Landskrona påminner om varandra på flera punkter. I Hässleholm bor det invånare, i Landskrona Männen utgör 49,9 procent i Hässleholm och 49,4 procent i Landskrona. 16 Att kön är relevant i bältesstatistiken finns det statistiskt underlag för. Det är däremot oklart om det finns bältesstatistik för personer med invandrarbakgrund. Andelen personer med utländsk bakgrund är 11 procent i Hässleholm och 27 procent i Landskrona. Totalt är andelen 19 procent i Skåne. 17 Gruppen har en betydligt mindre andel bilägare och körkortsinnehavare. I en undersökning från VTI framkommer att nyanlända invandrare kände sig osäkra på trafikmiljön och önskade trafikinformation tidigare, före dem fått uppehållstillstånd. 18 Det var inte möjligt att dra några större slutsatser om hela gruppen invandrare då de kommer från väldigt olika miljöer, kulturer och har olika utbildningsnivå och så vidare. Det vore ändå av intresse att titta närmare på personer med utländsk bakgrund och deras bältesvanor. Särskilt om de upplever sig osäkra på trafikkulturen och trafiklagarna i Sverige Integrationsverket ( ) aspx. Siffror är för år Integrationsverket ( ) aspx. Siffror är för år Gustafsson m fl (2006). 20

23 KÄLL- OCH LITTERATURHÄNVISNING Publicerat Vägverket (2004). Du klarar dig utan bilbälte om du kör högst 7 kilometer i timmen (5:e tryckningen). Vägverket. Best.nr: Gustafsson, Susanne Lewin, Catharina Nyberg, Jonna (2006). Utlandsföddas mobilitet och resvanor i svensk trafikmiljö. VTI rapport 546. Opublicerat NTF Skåne (2006). Rapport bältesmätning hösten 2006 del 1. Bengt Rytterdahl (projektledare). Tfn: (vxl). Internet Hässleholms kommun ( ). Uppdaterad 14 nov 2006 av Stadsbyggnadskontoret, Hässleholm. Integrationsverket ( ). Källa NTF Skånes bältesmätningar 2003, 2005 och 2006; NTF riks bältesmätningar Mer information och uppgifter finns att tillgå hos NTF Skåne, 21

24 Vägverket Region Skåne Box 543, Kristianstad Besöksadress: Björkhemsvägen 17 Telefon: Telefax: Texttelefon: