Samordning av undervisningslokaler och studentarbetsplatser

Transkript

1 Samordning av undervisningslokaler och studentarbetsplatser Innehåll: 1. Uppdrag 2. Definition 3. Avgränsningar 4. Arbetsgruppen Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppens sammanträden 5. Arbetsprocess 6. Underlag 7. Undervisningslokaler Bokningsbara salar Kompletteringar till Lokaler/teknik/verkstäder 8. Enkätresultat: studentarbetsplatser och undervisningsloklaer 8.1 Film 8.2 Fotografi 8.3 Fri konst 8.4 Litterär gestaltning 9. Förslag och rekommendationer Studentrepresentanternas reservation Förslag lokalbokning Förslag övrigt Bilagor 1-9 1

2 1. Uppdrag I samband med omorganisationen av Konstnärliga fakulteten kommer de tidigare institutionerna Filmhögskolan, Högskolan för Fotografi, Litterär gestaltning och Konsthögskolan Valand tillsammans bilda den nya enheten Institution Z. På uppdrag av realiseringsledare Maria Hirvi-Ijäs tillsattes en arbetsgrupp för att sammanställa ett förslag till principer för gemensamt nyttjande av undervisningslokaler och fördelning av studentarbetsplatser vid den nya institutionen. Arbetsgruppen hade att utgå från de önskade effekter som anges i Målbild 2020 och beslut som togs i Konstnärliga fakultetsnämnden om ny organisation samt om ny institutionsindelning. I direktivet anges följande tre mål för arbetsgruppen: 1. Föreslå principer för fördelning av studentarbetsplatser med avseende på funktion och antal. Motivera dessa utifrån de pedagogiska behoven inom såväl utbildningsprogrammen på grund- och avancerad nivå som fristående kurser. 2. Sammanställ institutionens behov av undervisningslokaler inom Institution Z med utgångspunkt i Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder. 3. Föreslå principer för institutionsgemensam lokalbokning utifrån utbildning och forskningens behov. 2. Definition Undervisningslokaler definieras i direktivet som föreläsningssalar, seminarierum, grupprum, projektateljéer samt datasalar som används i det pedagogiska arbetet. Salarna används av både utbildning och forskning och är oftast specialutrustade för den konstnärliga miljön. Med studentarbetsplats menas i direktivet den individuella arbetsyta som studenten har till sitt förfogande under sin utbildning. I praktiken är dessa: individuella arbetsrum för BA-studenter på Film, individuella ateljéer för BA- och MA-studenter på Fri konst samt individuella arbetsplatser för BA- och MA-studenter på Foto. På Litterär gestaltning finns inga specifika individuella arbetsplatser för studenterna, då dessa studerar på distans. De båda kategorierna undervisningslokaler och studentarbetsplatser beskriver specifika rum som används på specifika sätt. Dessa definitioner krävs för att göra både arbetsgruppens uppdrag och rapport begripliga. Men kategorierna innebär också begränsningar. Enligt arbetsgruppens erfarenhet sker mängder av överlappningar av rums funktioner och betydelser inom de konstnärliga utbildningarna. Ett exempel är films biograf som bland annat används till redovisningar och seminarier men även fungerar som studentverkstad för tester och arbeten med ljud och bild. Detta förstärks också i svaren på den lärarenkät som genomfördes, där det framgår att verkstäder, individuella arbetsplatser, utställningsrum och föreläsningssalar hyser många olika aktiviteter pedagogiska, produktiva och sociala som inte är så lätta, 2

3 eller ens möjliga, att separera från varandra. Konst, fotografi, film och litteratur förändras. Samtidigt är deras respektive historia fysiskt påtaglig i hur deras utbildningars rum är utformade och används, och antas användas. För att ge två exempel: Konstens relation till sina specifika rum ateljé, galleri, museum, samling, etc har de senaste 50 åren ifrågasatts, prövats, politiserats, komplicerats och expanderat. Medvetenheten om olika rums betydelser och vad som sker i förflyttningarna mellan dem finns parallellt med ett flytande platsbegreppet och dessa är märkbara i, och färgar av sig på utbildningar i konst. Medier förändras över tid. Fotografiet har med de digitala mediernas intåg beskrivits som mindre materiell samtidigt som fotografiets status som objekt har utvecklats. Den här rapporten inte är rätt ställe att gå in vidare på dessa förändringar, men vi kan konstatera att de påverkar sättet att förstå och använda rum, även i våra utbildningar. För att skapa en överblick av hur produktiva och pedagogiska rum fungerar och förhåller sig till varandra har dessa överlappningar och omvandlingar varit viktiga att lyfta fram i rapporten. Vi har därför exempelvis inte exkluderat enkätsvar som mer tycks beröra kategorierna verkstäder eller utställningsrum. Det är värt att notera att liknande iakttagelser gjorts i Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder Avgränsningar Arbetsgruppen hade i uppdrag att arbeta utifrån den situation som kommer råda med lokalisering på kvarteret Vasagatan-Storgatan (HFF, LG, Valand) samt på plan 6 +7 på Viktoriagatan (Film). De förslag som lämnas i rapporten har därför till största delen inte utgått från tanken om ett framtida campus, även om realiseringsprocessens utveckling under arbetsgången åt just det hållet gjorde det svårt att låta bli. Vårt förslag att rusta aulan på Valand till en biograf är resultatet av en sådan sidledes glidning, se Arbetsgruppens förslag och rekommendationer. I direktivet står även följande: Arbetsgruppen har till sitt förfogande den nuvarande lokalyta som är avsatt till undervisningslokaler och studentarbetsplatser, utökad lokalyta kräver i så fall omfördelning av resurser från andra områden och förslag på prioritering ska lämnas. Det här blev en av de största utmaningarna för arbetsgruppen, då vi upplevde att vi inte hade möjlighet att föreslå förändringar i resursfördelningen, se Arbetsgruppens förslag och rekommendationer. Arbetsgruppen har i sitt arbete heller inte ansvar för bemanningsfrågor eller beslut om organisation vid Institution Z. Avslutningsvis vill vi tillägga att vi inte har behandlat tillgänglighet för funktionshindrade personer, då detta bör göras utifrån specialistkompetens. 1 I rapporten återkommer resonemang om svårigheten i att definiera vad som är exempelvis undervisningslokal och verkstad. Verkstäderna kan sägas vara en utbildningslokal för praktiskt arbete. Här genomförs kurser, workshops, fristående kurser, handledningar, redovisningar, samlingar, examensarbeten och individuella projekt. s 9. 3

4 4. Arbetsgruppen Arbetsgruppens sammansättning Arbetsgruppen har bestått av följande personer: Ann-Charlotte Glasberg Blomqvist / Fri konst BA, sammankallande Jason E Bowman / Fri konst MA Tommy Spaanheden / Film Julia Tedroff / Fotografi Johan Öberg / Litterär gestaltning Kim Johansson / Fri konst, studentrepresentant MA Susan Karavelli / Fotografi, studentrepresentant BA Clara Olausson / Film, studentrepresentant BA Emelie Sjunnesson/Sofia Karlsson / Fri konst, studentrepresentant BA (alternerande) Nils E Skalegård / Fri konst, studentrepresentant MA Johan Öberg har inte kunnat närvara vid arbetsgruppens möten men har skriftligt meddelat behov och önskemål för Litterär gestaltning vad gäller undervisningslokaler. Några studentarbetsplatser disponerar Litterär gestaltning inte över. Däremot har man en doktorandarbetsplats. Doktorander har inte varit representerade i arbetsgruppen. Synpunkter som gäller forskningens behov av undervisningslokaler och studentarbetsplatser har inhämtats i kompletterande intervjuer. Arbetsgruppens sammanträden 20 januari kl (studentrepresentanter ej närvarande) 30 januari kl 12-12:45 (informationsmöte för dittills utsedda studentrepresentanter) 9 februari kl 9-11:30 27 februari kl mars kl mars kl april kl Utöver detta har olika medlemmar i gruppen haft samtal och möten när behov uppstått. 5. Arbetsprocess Arbetsgruppen sattes samman och påbörjade sitt arbete i januari Direktiven var då fortfarande preliminära. Dessa reviderades och kom att inkludera även forskning och forskarutbildning. De nya direktiven preciserade också att arbetsgruppen hade att utgå från de förhållanden som råder (med 4

5 lokalisering på kvarteret Vasagatan-Storgatan samt Viktoriagatan) och därmed inte planerna på ett framtida campus på kvarteret Vasagatan-Storgatan. Vid gruppens första möte 20/1 var studentrepresentanter fortfarande inte utsedda av Konstkåren. En kortare introduktion gavs därför 30/1 till de tre studentrepresentanter som dittills blivit utsedda. Till följande möte 9/2 hade arbetsgruppen blivit fulltalig. Vid det första mötet beslöts att en lärarenkät skulle genomföras för att fånga upp information och åsikter om, samt behov av, undervisningslokaler och studentarbetsplatser ur ett framför allt pedagogiskt perspektiv. Enkätsvaren skulle sedan utgöra ett viktigt underlag för våra förslag och rekommendationer. Enkäten genomfördes elektroniskt via SurveyMonkey och skickades ut som en länk med e- post, se bilaga 1. Studenterna beslöt att genomföra en motsvarande enkät ur studentperspektiv, vilken distribuerades i pappersformat, se bilaga 2. Enkätsvaren sammanställdes och analyserades av arbetsgruppens medlemmar, se bilaga 3-9. Kompletterande intervjuer har även gjorts med berörd personal, främst vaktmästare, tekniker och forskningsansvariga. Vid tre tillfällen har datum för leverans av rapporten flyttats fram på arbetsgruppens begäran. Tidspressen har upplevts som stor, när gruppens medlemmar vid sidan av ordinarie arbetsuppgifter och studier har hanterat vad som uppfattats som en viktig och svårhanterlig fråga värdet av utrymme. Under mötet 27/3 ställdes frågor om arbetsgruppens uppgift och rapportens betydelse i realiseringsprocessen på sin spets. Studenterna formulerade då tillsammans en skrivelse som återfinns under Förslag och rekommendationer. Det bör understrykas att arbetet i gruppen har präglats av engagerat deltagande och en stark vilja att bidra till en bra situation för alla inom Institution Z. 6. Underlag I enlighet med direktivet har arbetsgruppen utgått från: Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder med inventeringslistor Målbild 2020 Beslut KFN samt Arbetsgruppen har utöver det gjort kompletterande intervjuer med berörd personal samt gjort enkätundersökningar bland lärare och studenter. 7. Undervisningslokaler Bokningsbara salar Utifrån den inventering av undervisningslokaler som gjordes i Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder definierades de olika typerna och storlekarna av bokningsbara rum i följande kategorier: 5

6 - Föreläsningssal = Rum som kan användas för traditionell undervisning och som har minst 20 sittplatser. - Seminarierum = Rum med sittplatser för 10 till 20 personer. - Grupprum = Rum med upp till 10 sittplatser. - Aula = Större rum med minst 100 sittplatser. - Ateljé = Rum med stor golvyta som går att använda till projekt, inga fasta sittplatser. - Datasal = Rum med ett antal fasta datorarbetsplatser. För enheterna inom Institution Z fanns vid tiden för inventeringen följande fördelning av bokningsbara salar: HFF: 1 föreläsningssal, 3 seminarierum, 1 grupprum, 1 ateljé, 1 datasal Filmhögskolan: 1 föreläsningssal, 1 seminarierum, 2 grupprum, 1 ateljé Litterär gestaltning: 1 grupprum Valand: 2 föreläsningssalar, 1 seminarierum, 1 aula, 3 ateljéer, 2 datasalar Då både HFF och Filmhögskolan använde sig av Time Edit som bokningssystem finns statistik över beläggningen för deras bokningsbara lokaler (HFF 44-53% och Filmhögskolan 9-25%). Men man konstaterar att urvalet är för litet för att kunna dra några bestämda slutsatser kring resultatet, men att det troligen sker en stor del spontan och informell bokning som inte är synlig i bokningssystemet, framför allt på en mindre institution som Filmhögskolan. Kompletteringar till Lokaler/teknik/verkstäder Vissa kompletteringar behöver göras i relation till Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder. Leveransrapporten skrevs i december Sommaren 2011 flyttade Slöjdlärarutbildningen (HDK) in i lokaler som tidigare disponerades av Valand. Det ledde till följande förändringar bland Valands undervisningslokaler och studentarbetsplatser: - Valand hade ej längre tillgång till träverkstaden, trots att man hade planerat att verkstaden skulle samnyttjas av Valand och Slöjdlärarutbildningen. Valands träverkstad, med arbetsbänkar och maskiner, inrymdes istället provisoriskt i skulpturverkstaden Monumentalen. Därmed försvann det utrymme som studenterna kunde arbeta storskaligt i, vilket i sin tur påverkat användningen av studentateljéerna. - 3 redigeringsrum har komprimerats till ett, med följd att studenter arbetar med redigering i sina ateljéer. - Föreläsningssalen Bina Dahlgren var tänkt att disponeras av både Valand och Slöjdlärarutbildningen men har hittills endast använts av Valand. Här är det oklart hur fördelningen mellan Valand och Slöjd ser ut. - Den projektateljé där forskningscentret V.arc tidigare var placerad disponeras nu av Slöjdlärarutbildningen. Därmed har V.arc flyttat till det som tidigare var projektateljé på vån 4, vilket lett till att Valand har en projektateljé mindre än tidigare. Sammanfattningsvis kan sägas att samnyttjande av lokaler och verkstäder i samband med Slöjdlärarutbildningen inte har fungerat som man hade tänkt och hoppats. Det kan vara värt att studera närmare för att undvika liknande situationer i framtiden. 6

7 Då Valands undervisningslokaler inte bokades med Time Edit 2010, saknas information om beläggning i Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder. Uppskattningsvis är beläggningen enligt följande, med variationer över läsåret beroende på blockkurser, examinationer, terminsslut, etc: - Föreläsningssalen Endre Nemes är nästan fullbokad. - Föreläsningssalen Bina Dahlgren är bokad till ca 60%. - Filmrummet Screening room är bokat till ca 50%. - Datasalen är bokad till ca 35%. - Aulan är bokad till ca 15%, främst för vinterpresentationer i december-januari och enskilda öppna föreläsningar. - Den enda kvarvarande renodlade projektateljén är fullbokad av enskilda studenter. - Ida Thörnström (projektateljé) är fullbokad av blockkursundervisning och enskilda studenter. 8. Enkätresultat: studentarbetsplatser och undervisningslokaler Nedan följer sammanfattningar av de enkäter som gjordes bland lärarna i februari 2012, följt av resultatet på studenternas enkät, fördelat på ämne. Längre och mer detaljerade sammandrag av enkäterna återfinns i bilagorna Film BA Den filmiska arbetsmetoden, samtalet och det pedagogiska fundamentet bygger mycket på möjligheten att ha en plats där man kan pröva och utveckla alla delar av processen i filmarbetet med tillgång till lärarhandledning. Egna rum för BA-studenten på Filmhögskolan är en del av pedagogiken kring hur man skapar möjligheter för egen framtida verksamhet och entreprenörskap. Detta är baserat på erfarenheter från den tid då filmutbildningen hade ett fåtal bokningsbara redigeringsrum och studenterna inte kunde få en sammanhängande tid att fördjupa sig i sitt arbete. Skolan har därför på senare tid prioriterat att frigöra resurser för att studenterna skall kunna disponera egna rum under hela sin kandidatutbildning. Dessa studentarbetsytor används till redigering, förproduktion, administration, manusarbete, ljudarbete, färg och ljuskorrigering, reflektion, handledning från lärare där innehåll och process diskuteras. Handledning i de olika mjukvarorna, möjlighet att spela upp material för andra studenter mm. 24 timmars tillgänglighet ger studenterna möjlighet att arbeta när de vill. Enskildhet, det privata rummet och arbetsro är av största vikt då olika delar av processen är känsliga. En stor del av skolans lärarhandledning är individanpassad och genomförs ofta i dessa rum. Man kan då lätt följa studentens arbete konkret och i direkt anknytning till där de befinner sig i sin process. Vartannat år är det endast en årskurs BA-studenter. De rum som frigörs under detta 7

8 år har då använts till fristående kurser i ljud och foto som har liknande rumsbehov. MA Individuella/egna rum anses inte lika viktigt för MA-studenterna då deras arbete i mycket består av att skapa sig denna arbetsplats eller att de redan har denna utanför skolan. De behöver dock plats i form av minst 1 rum med datorplats när de är på skolan samt bokningsbara utrymme för arbete som redigering av film. Nu när våra tre nya magisterutbildningar tar form så behöver vi ha lokaler för dessa. Svårt att säga exakt vilka behov som finns i dagsläget men säkert är att vi behöver skapa plats för dessa, liknande de behov som MA-studenterna har idag. Fristående kurser Film har under hösten 2012 inga planerade fristående kurser. Vi har dock återkommande ljud och foto kurser. Mycket av undervisningen sker då i filmstudion och bion men egna studentarbetsplatser behövs liknade de behov kandidatutbildningen har. Detta gäller framförallt ljudutbildningen. Resultat studentenkäter På Filmhögskolan har alla BA-studenter ett eget arbetsrum. Största delen av deras arbeten görs i dessa rum. En mindre del av utbildningen utförs i skolans biosalong där föreläsningar hålls. I enkäterna som delades ut på Filmhögskolan (FHS) visar svaren tydligt på att prio 1 för studenterna är deras privata arbetsrum där idéer testas, där samarbeten ofta görs till exempel med externa klippare som klipper examensfilmerna och där det finns möjlighet att inreda sitt eget rum för inspiration men också för att kunna strukturera sina filmer genom bilder och annat material på väggarna. Enkätsvaren visar att inte alla var medvetna om tillgången till lokaler när de sökte sig till FHS. Vad detta beror på kan ha många anledningar. Enkätsvaren visar att skolan är för dålig på att berätta om sina lokaler men också att flera studenter inte visste att lokaltillgången skulle vara av så stor vikt. Idag, när studenterna väl går på skolan sätter alla eleverna stort värde på sina privata arbetsrum. Film är ofta ett kollektivt arbete och då är de viktigt att regissören har möjlighet att stänga om sig och arbeta i fred. I topp på vad som är viktigt med sin egen arbetsplats ligger isolering och dygnet runt access. I framtiden vill många på FHS ha tillgång till en ny studio, som kan inredas till en lägenhet. Den skulle vara ett bra komplement till studion som ligger på Fotohögskolan som en del anser vara för liten. En annan lokal på många studenters önskelista är en repetitionslokal till filmens förproduktioner vad gäller casting och rep. Några elever skulle vilja ha en black box som komplement till skolans biosalong. Black boxen skulle kunna fungera som en ny slags visningsform för filmstudenter och en möjlighet att testa idéer. 8

9 Vad gäller Filmhögskolans MA-studenter har de idag tillgång till skolans gemensamma lokaler men inga egna arbetsytor. Detta saknas av några samtidigt som andra har dessa lokaler på andra ställen. Till hösten kommer MA-programmet att se annorlunda ut och tre nya ska starta. Frågan är vad alla dessa elever har för visioner vad gäller lokaler. 8.2 Fotografi BA Studenterna på BA-programmet har en gemensam lokal som inrymmer 54 platser (skrivbord samt hurts samt övrigt förvaringsutrymme). Här arbetar studenterna till viss del med sina enskilda projekt och annat arbete inom ramen för utbildningen. Många studenter väljer emellertid att arbeta på annat håll eftersom de arbetsytorna är starkt begränsade. Studenterna på BA har också tillgång till en mindre projektrum (i anslutning till det gemensamma arbetsrummet) som är tänkt för att exempelvis kunna arbeta med väggyta. Projektrum saknar emellertid fönster, d v s har inget naturligt ljus. Idag används projektrummet i hög grad som förvaringsutrymme. En stor del av studenternas arbete genomförs i verkstäderna så som datasal, redigeringsrum. MA Studenterna på MA-programmet har ett eget arbetsrum med plats för ca 15 studenter (skrivbord och förvaring) och gemensamhetsytor. Här sker enskilt arbete men också pedagogisk verksamhet. Rummet används även som undervisningssal vid exempelvis grupphandledning, möten och kritikklass. När samtliga platser används är utrymmet per student mycket begränsat vilket kräver mycket samförstånd studenterna emellan. Studenterna har också tillgång till ett mindre projektrum men som likt projektrummet för BA har dåliga ljusförhållanden. En stor del av studenternas arbete genomförs i verkstäderna såsom datasal och redigeringsrum. Doktorander Idag har doktoranderna kontorsplats men saknar utrymme för att arbeta praktiskt (utöver befintliga verkstäder). Behoven av arbetsyta varierar men idag kan institutionen inte erbjuda utrymmen för det praktiska arbete som genomförs, vilket den bör göra. Fristående kurser Studenter som inte följer program saknar enskilda arbetsplatser. Studenterna är emellertid beroende av verkstäder för att kunna genomföra sitt arbete. 9

10 Gemensamma utrymmen för pedagogisk verksamhet I enkäten framgår att fler och framförallt bättre bokningsbara projektrum skulle kunna komplettera studenternas enskilda arbetsytor. Projektrummens funktion skulle i sådant fall vara att få tillgång till vägg och större golvyta för att pröva projekt eller för att utveckla framtida utställningar. Andra men mycket viktiga arbetsplatser för studenterna är verkstäderna; datasalar, retuschrum, utrymmen för skrivare, lab och annat som krävs för att genomföra arbete. Studenterna är i hög grad beroende av att verkstäderna finns tillgängliga för att kunna genomföra sitt arbete. Under stora delar av året är det högt tryck på verkstäderna vilket kräver god planering och att den teknik och utrustning som finns tillgänglig är väl fungerande. Det kräver också att studenterna planerar sitt arbete väl samt att schemaläggning av kurser är väl underbyggd (rätt prioriteringar så att exempelvis inte kurser och studenternas behov av färdigställande av verk inför examensutställningar krockar). Fotografi är en teknikorienterad verksamhet vilket ställer höga krav på både tillgång och funktion. Verkstädernas tillgänglighet och funktion är och måste därför vara högt prioriterad för att verksamheten ska fungera. Sammanfattningsvis ska tilläggas att tekniken i undervisningssalarna fungerar väl vilket är en mycket viktig förutsättning för att verksamheten ska fungera. Resultat studentenkäter På frågan hur man värdesätter sin individuella arbetsplats svarar studenterna att tillgängligheten, att man kan arbeta där på kvällar, helger och lov, är ytterst viktig. Även arbetsyta, i form av vägg för eget bruk och plats för egna projekt, ljus- och ljudförhållanden, samt möjlighet till avskildhet anser man är viktiga faktorer för en väl fungerande studentarbetsplats. Alla BA-studenter (¾ av studenterna på båda programmen) svarar att deras nuvarande individuella arbetsplatser inte motsvarar dessa behov och att de begränsas i sina arbeten av detta. BA-studenterna är mycket trångbodda. Jag krockar med min granne om vi är där samtidigt. Skolans övriga lokaler ger ett liknande utslag, trots väl fungerande och använda fotoverkstäder. Utslaget kan bero på de två projektateljéernas brister när det gäller antal (en för MA och en för BA) och ljusförhållanden (inga fönster och bristfällig belysning). Det saknas rum och verkstäder för både utrymmeskrävande och grova, fysiska arbeten som äger rum utanför den traditionella fotografiska processen, men som bedöms som viktiga moment i arbetet med egna projekt. Enkätresultatet präglas av missnöje över bristen på egna ytor och möjlighet att även kunna jobba långsiktigt, och inte bara en kort period i en projektateljé, med större arbeten. Fotostudenterna behöver fotoverkstäder och egen studentarbetsplats, men också utrymmen för att se och utveckla sina arbeten i det fysiska rummet, med möjlighet till både avskildhet och insyn, beroende på var man är i processen. Övrigt som kommer fram i enkäterna är behovet av sociala mötesplatser och ett testgalleri ; fler och andra möjligheter att pröva utställningsidéer. Detta är något som också ständigt kommer fram i samtal, att det är omöjligt att få utställningstid i Monitor, att man vill jobba oftare med både enskilda och gemensamma utställningsprojekt. Den återkommande vårutställningen uppfyller inte behovet på långa vägar, kanske för att de flesta utställare hamnar i trapphuset. 10

11 8.3 Fri konst BA + MA Studenter på BA- och MA-programmen är tilldelade individuella studentateljéer. För närvarande finns det 63 individuella studentateljéer på Valand. Antalet studenter är betydligt fler (73 VT 2012). För att lösa bristen har en rad nödlösningar genomförts de senaste åren, bland annat har projektateljéer och en modellsal omvandlats till studentateljéer och ett antal ateljéer av större storlek delas av två studenter. Studentantalet på programmen beräknas från och med HT 2012 att vara totalt 75, vilket innebär att det finns färre ateljéer än studenter. De individuella ateljéerna utgör basen för utbildningen och undervisningen vid Valand. Ateljésamtalet, handledning av det egna konstnärliga projektet, äger som namnet avslöjar oftast rum där. Ateljén är den plats där studentens individuella praktik, oavsett hur denna är beskaffad, till stor del utövas. 2 Utöver produktion används ateljén som en plats för reflektion och dialog, men även administration, skrivande och läsning, förvaring, möten, etc, samt som plats för temporära utställningar, händelser och studentdrivna projekt. Undervisningssituationerna omfattar allt från 2 till 16 personer. I enkätsvaren framkommer åsikter om att många av ateljéerna är för små, att det finns problem med ljudläckage i s k ateljélängor och att ljusförhållandena i vissa ateljéer är dåliga, särskilt för arbete med måleri. Stölder och vandalisering uppges förekomma, men antas minska. Alla typer av material som är relevanta för studentens praktik används i ateljéerna, även kemikaliska material, samt för ändamålen tillgänglig utrustning (oftast digital: laptops, kameror och ljudutrustning). Tvättställ och behållare för lösningsmedel finns på varje våningsplan men underhållet beskrivs som eftersatt. Ventilationen anges som undermålig i samband med viss materialbearbetning. Avskildheten i ateljéerna och avsaknaden av sociala mötesplatser på skolan påverkar gruppkänsla och kamratskap negativt. Dessutom utpekas byggnadens arkitektur som en hämmande faktor vad gäller utvecklingen av gemenskap och kreativitet bland studenterna, då den upplevs som sluten och i avsaknad av fungerande mötesplatser. Bland en majoritet av svaren finns anmärkningar om arkitekturen som problematisk och svårforcerad, sammanfattat i: 1. Många och tunga dörrar som inte är ställbara. 2. Omfattande korridoryta. 3. Nivåskillnader i byggnaden. Att skulpturverkstaden har omvandlats till träverkstad omnämns av flertalet som mycket problematiskt. Detta, tillsammans med en alltmer begränsad tillgång på projektateljéer gör att verk i större skala måste tillverkas i, och sedan transporteras från, studentateljéerna. 2 Utvecklingen av s k post-studio practices, konstnärliga praktiker som inte bygger på det traditionella ateljéarbetet, har givetvis även nått Valand. Behovet under utbildningen av ett rum som går att använda som kontor, temporär utställningsplats, möteslokal, redaktion, inspelningsplats, etc, kvarstår dock oftast. 11

12 Undervisningslokaler Utöver föreläsningssalar, seminarierum och datasalen används studentateljéer, utställningslokaler och även det egna lärarkontoret som undervisningslokaler. I dessa sker workshops, seminarier, föreläsningar, filmvisning, teknisk undervisning, gruppkritik, handledning, möten och utställning av verk. Den viktigaste utrustningen och funktionerna i föreläsningssalar och seminarierum anges vara mörkläggning, projektor, projektionsduk, ljudanläggning, whiteboard, internetaccess, dator, stolar, bord. Även adekvat belysning och tillgång till dagsljus samt möjlighet att öppna fönster nämndes. Antalet personer som omfattas av undervisningen angavs från ateljésamtalets 2 personer till grupper om 50 personer. Följande problem med nuvarande undervisningslokaler identifierades: 1. Antalet rum för gruppundervisning är för få. Endre Nemes och Bina Dahlgren motsvarar inte de behov som finns. 2. Aulan anges vara för stor och rigid för de flesta undervisningssituationer. 3. Datasalen ansågs olämplig för annan gruppundervisning än databaserad då kommunikationen försvåras av skärmarna. 4. Screening room är svåranvänd till undervisning som kräver tillgång till ljus och bord. I enkätsvaren efterlystes följande undervisningslokaler: 1. Flera föreläsningssalar för grupper om personer. Endre Nemes angavs som den idag enda fullt fungerande. Föreläsnings- och seminarierum är periodvis fullbokade. 2. Rum utan ljudläckage för individuella samtal. 3. Rymligt workshop-rum med arbetsbord och arbetsbänkar, med full tillgänglighet, där man kan röra sig fritt runt arbetsbord och arbeten och där det är tillåtet att stöka till. 4. Flexibelt projektrum för exempelvis redaktionell verksamhet: diskussioner, internetaccess, tryckmöjligheter, möjlighet att sätta upp bilder på väggen, projektioner. Fristående kurser Studenter som inte följer program har inte tillgång till enskilda ateljéer. Däremot har det tillgång till verkstäder och projektateljé (det sistnämnda gäller främst blockkursen i måleri) för att kunna genomföra sitt arbete. Programstudenter som är registrerade på sommarkurser har tillgång till sina ateljéer hela sommaren. Detta innebär att det kan vara svårt att planera eventuella ändringar eller anpassningar av ateljéerna. Forskning Valands forskningscenter, V.arc, tar emot gäster under det akademiska året. Dessa består av både internationella och nationella konstnärer samt de lärare som bedriver pågående KU-projekt. V.arc-gäster använder forskningscentrets 2 ateljéer samt ett gemensamt rum för seminarier, föreläsningar och andra gemensamma undervisningsaktiviteter såsom läsgruppsmöten. V.arcs gemensamma rum rymmer 12

13 40 personer. Gästateljéerna finns på översta våningen utan tillgång till hiss större arbeten kräver ett annat rum. Gästerna arbetar under sina korta vistelser mest med skiss och linsbaserade medier. Ljus- och ljudförhållanden anges vara goda. Endast utvalda grupper har access till v.arc då ateljédörrarna där saknar lås. Resultat av studentenkät Studenterna på BA och MA är generellt mycket nöjda med sina individuella arbetsplatser. En stor majoritet av enkätsvaren visar på att kännedomen om studentateljéernas utformning var en stor anledning till att man sökte en utbildning på just Valand, vilket visar på vikten av välfungerande studentateljéer i våra utbildningar. Tillgänglighet till ateljéerna 24 timmar om dygnet, även under helger och lov, anses vara mycket viktigt då detta är en grundläggande faktor för spontanitet och det egna upplägget av det individuella arbetet. Andra viktiga faktorer, som storleken på ateljéerna, avskiljningen mellan dem och ljus- och ljudförhållanden anses generellt vara tillfredställande. Det påpekas dock att det är svårt att arbeta med ljud och film i ateljéerna då detta stör övriga studenter. Anledningen till att studenter arbetar med film och ljud i sina ateljéer är att det sedan Slöjdutbildningen flyttade in endast finns tillgång till en filmredigeringsstudio och en ljudstudio som det är högt tryck på. Fler sådana verkstäder efterfrågas på grund av detta. Det efterfrågas även fler projektateljéer för arbete i större skala. Utrymmen för detta ändamål reducerades vid Slöjdutbildningens inflyttning. En projektateljé försvann och Monumentalen, som tidigare användes flitigt för denna typ av projekt, blev istället Valands provisoriska träverkstad. Studenterna efterfrågar en större skulpturverkstad. Monumentalen var tidigare vigd åt detta ändamål och andra platskrävande projekt men sedan detta utrymme blev träverkstad finns endast en liten skulpturverkstad kvar. I det utrymmet inryms i och för sig utrustning för skulpturverksamhet men arbetsytan är alltför liten. Gällande träverkstaden finns det ett tydligt missnöje bland studenterna då samnyttjandet med Slöjdutbildningen inte fungerar som planerat. Studenterna framhåller vikten av spontanitet när det kommer till användandet av träverkstaden, något som begränsats på grund av detta samnyttjande. I övrigt finns det behov av ett socialiseringsrum och ett bättre kök. Detta på grund av att vi verkar i en stor byggnad som saknar en naturlig mötesplats. 8.4 Litterär gestaltning Litterär gestaltning disponerar inte över några individuella studentarbetsplatser idag. Några planer på sådana finns inte heller. Litterär gestaltnings behov är mycket enkla att uttrycka. Man behöver ett klassrum med platser. Ett rum där man också kan förvara böcker, rota sig. Ett rum som inte är bokningsbart. Detta rum kommer att stå tomt periodvis, och kan då användas för kollegiemöten, fristående kurser osv. Två fristående kurser ges HT Under kursperioderna (4 tvåveckorsperioder på 13

14 HT respektive VT) har man helklass här, och halvklass. I samband med halvklass behövs ytterligare en undervisningslokal, bokningsbar, i närheten av klassrummet. Det är önskvärt att klassrum lokaliseras i närheten av kollegiets övriga utrymmen. Detta gärna i en tyst del av kvarteret. Forskning Litterär gestaltning har idag en forskarutbildningsplats. Det är troligt att det kan behövas 1-2 sådana platser också i framtiden. Flera forskningsansökningar är dessutom på gång och det kan komma att behövas arbetsplatser för forskare. 9. Förslag och rekommendationer Det har varit svårt att arbeta lösningsbaserat vad gäller principer för fördelning av studentarbetsplatser i Institution Z. Som arbetsgrupp kan vi inte föreslå några sådana. Vi kan med stöd i enkätsvaren generellt konstatera att utöver tillgång till verkstäder är utbildningarna i fri konst beroende av ateljéer, film av arbetsrum och fotografi av mer individuell arbetsyta. Vi menar att diskussioner om fördelningsprinciper måste initieras och börja föras inom respektive ämne, utifrån de pedagogiska behoven, innan de kan lyftas till den nya institutionsnivån, oavsett om man strävar efter status quo eller förändringar. Vår förhoppning är att denna rapport, utifrån de enkätsvar som vi har fått, kan tjäna som en utgångspunkt för sådana diskussioner. Vi kan heller inte föreslå hur de behov av ökad lokalyta som framkommit ska prioriteras i en omfördelning av Institution Z:s resurser. Vi har inte inblick i alla delar av verksamheten, den totala budgeten eller hur eventuella förändringar skulle kunna påverka helheten. Här har våra diskussioner fastnat. I Leveransrapport Lokaler/teknik/verkstäder påpekas att kvarteret Valand har en markant lägra hyra än HDK ( kr/kvm jämfört med 1810 kr/kvm), troligtvis på grund av att byggnaderna har olika ägande- och förvaltningshistoria, samt att risk föreligger att Higab vid kontraktets utgång kommer att ha en mer marknadsmässig syn på hyran. 3 Samtidigt är lokalerna i kvarteret problematiska i sin utformning, med volyminösa och svårutnyttjade trapphus och korridorer, samt omtalas i enkäterna som ogästvänliga. De är dessutom kulturminnesmärkta. Allt detta bör beaktas i planeringen av ett eventuellt framtida campus för Institution Z, inte minst kostnadsmässigt. Det bör också noteras att Slöjdlärarutbildningens inflyttning i kvarteret inte nämnvärt har sänkt hyreskostnaderna för Valand, trots att stora ytor disponeras. En generell översyn bör därför göras av beräkningen av hyreskostnaderna i kvarteret, även med tanke på framtida hyresutveckling. Utrymme värderas högt i flera av våra utbildningar och är också en del av Institution Z:s kapital. 3 Leveransrapport: Delprojekt lokaler/teknik/verkstäder, s

15 Studentrepresentanternas synpunkter Enkätundersökningen från främst Valand och HFF visar ett föga oväntat resultat. På Valand, där studenter har generellt väl fungerande individuella studentarbetsplatser, är man generellt mer tillfreds med sin arbetsmiljö, medan man på HFF, där studenterna har sämre individuella arbetsplatser, är mindre tillfreds med sin arbetsmiljö. Studentarbetsplatserna värderas här utifrån yta/storlek, tillgänglighet, avskildhet och ljud- och ljusförhållanden. Detta resultat kan läsas både som att det finns brister när det gäller arbetsmiljö på HFF, samtidigt som det också visar på vikten av hur studentarbetsplatser (inklusive så kallade projektateljéer) utformas, något som man generellt har lyckats bättre med på Valand. Enkätresultaten från Valand, HFF och Filmhögskolan (inga resultat från Litterär gestaltning) visar på vikten av arbetsmiljön för de konstnärliga utbildningarna. Brister inom en viss utbildning lyfter fram och bekräftar vikten av det som fungerar bättre inom en annan utbildning. Här finns det kanske erfarenheter att lära av. När flera mindre institutioner ska organiseras som en gemensam, starkare institution är det viktigt att det inte sker till priset av att man försämrar någon eller några av utbildningarna. Nedskärningar och omorganisationsiver får inte resultera i ogenomtänkta och förhastade förändringar och beslut. Det samlade resultatet från enkätundersökningen som har gjorts på Valand, HFF och Filmhögskolan visar på en komplexitet när det gäller de konstnärliga utbildningarnas unika och nödvändiga utformning. Enkätundersökningen visar också på gemensamma behov av verkstäder, där det i vissa fall finns behov av förbättringar och utveckling av befintliga verkstäder och i andra fall finns behov av verkstäder som idag inte finns, eller som har funnits men avvecklats. När det gäller dessa lokaler kan ett gemensamt användande samordnas förutsatt att man är lyhörd för de olika utbildningarnas ämnesspecifika behov. Då det råder osäkerhet när det gäller Institution Z:s framtida planer och visioner, och vad de ekonomiska nedskärningar som det ryktas om, kan komma att innebära för berörda nuvarande och framtida studenter inom de fyra utbildningarna, har studentrepresentanterna från Valand, HFF och Filmhögskolan känt stor osäkerhet i arbetet med att kartlägga studentperspektivet av rädsla för att resultatet kan komma att användas som underlag till försämringar eller förändringar som inte gynnar alla studenter inom den nya institutionen. Kim Johansson, Susan Karavelli, Sofia Karlsson, Clara Olausson, Emelie Sjunnesson, Nils E Skalegård 15

16 Förslag lokalbokning Time Edit används idag för lokalbokning på den konstnärliga fakulteten. Det finns tyvärr ingen möjlighet idag för studenterna att själva boka lokaler via ett Time Edit webbgränssnitt vilket kan ses som nödvändigt när de skall boka exempelvis labbplatser. Vi ser det som viktigt att detta prioriteras in en uppgradering av Time Edit. Det är viktigt att all användning av lokaler bokas via Time Edit, även vid så kallad spontananvändning. Detta för att ha möjlighet att få fram rättvisande statistik på hur mycket de olika lokalerna används. Önskvärt är att man bygger in olika tidsbegränsningar för hur lång tid olika lokaler kan bokas. Förtur till för ämnet specialutrustade undervisningslokaler bör finnas, men efter viss tid ska även dessa lokaler kunna bokas av alla. Förtur till specialutrustade lokaler kan konstrueras enligt samma principer som t ex antagningsordning till fristående kurser. Bokande personal måste ha övergripande inblick i verksamheten för kunna se när det är starkt tryck och när vissa aktiviteter/kurser är mindre lämpliga. Studierektorerna bör samordna schemaläggning och arbeta nära lokalbokningen för att kunna urskilja och planera möjliga samarbeten, synkroniseringar, undvika krockar, etc. Spontaniteten i processen kan bli begränsad inom en större institution, framförhållningen blir viktig när många ska samsas om samma lokaler. Ett exempel är när en filmstudent snabbt behöver testa sitt arbete på stor duk för att komma vidare i sitt arbete. Då är det viktigt att det finns tillgång till biografen. Risken finns på en större institution att vissa lokaler belastas maximalt och att denna spontanitetsbokning försvinner. Förslagsvis ska studenterna från hela institutionen kunna boka vissa specialutrustade lokaler under exempelvis två dagar i veckan, medan övriga tre är reserverade för mer spontant bruk. Detta varierar mellan de olika ämnena och lokalernas funktion och karaktär vilket bör diskuteras vidare inom varje ämne. Förslag övrigt Det är viktigt att all teknik och alla undervisningslokaler som är bokningsbara fungerar optimalt för att inte ett alltför stort tryck ska skapas på de lokaler som idag är välfungerande. En översyn av teknik och standard är behövlig. Vi föreslår att ett flertal projektateljéer placeras tillsammans, med tillhörande gemensamt utrymme, och att dessa blir bokningsbara för både studenter och lärare på hela Institution Z. Ett sådant sammanhang skulle kunna vara en potentiell mötesplats för praktiker från olika ämnen och program, samt en möjlig kontaktyta mellan lärares KU-projekt och utbildningarnas pedagogik. Idag är den pedagogiska verksamheten inom Foto i huvudsak skild från studenternas enskilda arbetsplatser, d v s studenter och lärare möts i regel i undervisningslokaler 16

17 och i verkstäder (med undantag för MA-studenternas arbetsrum). Det är emellertid möjligt att tänka sig att lokalerna skulle kunna rymma båda verksamheterna genom att exempelvis göra om undervisningssalar (eventuellt också verkstadsutrymme), som idag bara används för pedagogisk verksamhet och möten till kombinerade verksamheter, d v s arbetslokal för studenter och pedagogisk verksamhet. Aulan är med sin låga beläggning (15%) en av de bokningsbara lokaler som är sämst utnyttjad. Det är också den största. Vi föreslår att den byggs om så att den kan användas både som biograf och aula, med väl fungerande teknik. De sociala ytorna är minst lika viktig som de individuella arbetsytorna. Bristen på sociala mötesplatser i kvarteret Vasagatan-Storgatan är ett stort samtalsämne bland studenterna som vistas där och har så varit även i arbetsgruppen. Bättre balans mellan individuella arbetsutrymmen och mötesplatser är önskvärt. En kombination av café, bibliotek och trädgård, liknande den på HSM, efterfrågas. Vi vill dock poängtera att en sådan plats i sig troligen inte kommer att skapa möten över ämnesgränserna. Sådana kräver många kontaktytor och forum. Det är omöjligt att undvika att beröra Glashuset, då det är beläget mitt i det kvarter som stått i centrum för arbetsgruppens diskussioner. (Det är också just i Glashuset som den här rapporten presenteras för personal och studenter på Institution Z.) Här vet vi att det finns riktlinjer för fakultetsgemensam och nyskapande verksamhet, men lokalen står ofta tom samtidigt som det råder platsbrist i byggnaderna runt omkring. Vi vill därför lyfta frågan om Glashusets bokningsbarhet även för undervisning. I samband med det skulle följande frågor behöva besvaras: - Hur ser kostnaderna ut för Glashuset? - Om Glashuset ska vara kvar för fakultetsgemensamma evenemang kunde då vissa dagar sparas för det och lokalen vara bokningsbar i övrigt? - I vilken utsträckning är och förblir detta en policyfråga för hela fakulteten? 17

18 BILAGOR: Bilaga 3 Sammanställning av enkät gällande HFF för Arbetsgruppen för undervisningslokaler och studentarbetsplatser Julia Tedroff Sammanställningen är gjord utifrån 6 svar. De svarande arbetar % med undervisning i fotografisk gestaltning och verktygsorienterade kurser. Enkäten har kompletterats med intervjuer i huvudsak gällande forskning. Studenternas enskilda arbetsplatser (programstudenter) Programstudenterna har tillgång till två större salar där varje student har ett enskilt skrivbord/arbetsstation. Studenterna på BA -programmet har ett gemensamt rum vilket rymmer 54 arbetsstationer (skrivbord, hurts), förvaring och gemensamhetsytor. Här arbetar studenterna till viss del med sina enskilda projekt och annat arbete inom ramen för utbildningen. Många studenter väljer emellertid att arbeta på annat håll eftersom de arbetsytorna är starkt begränsade. Studenterna på BA har också tillgång till en mindre projektrum (i anslutning till det gemensamma arbetsrummet) som är tänkt för att exempelvis kunna arbeta med väggyta. Projektrum saknar emellertid fönster, d v s har inget naturligt ljus. Idag används projektrummet i hög grad som förvaringsutrymme. Studenterna på masterprogrammet har ett eget arbetsrum med plats för ca 15 studenter (skrivbord och förvaring)och gemensamhetsytor. Här sker enskilt arbete men också pedagogisk verksamhet. Rummet används även som undervisningssal vid exempelvis grupphandledning, möten och kritikklass. När samtliga platser används är utrymmet per student mycket begränsat vilket kräver mycket samförstånd studenterna emellan. Studenterna har också tillgång till ett mindre projektrum men som likt projektrummet för BA har dåliga ljusförutsättningar. I enkäten framgår att fler och framförallt bättre bokningsbara projektrum skulle kunna komplettera studenternas enskilda arbetsytor. Projektrummens funktion skulle i sådant fall vara att få tillgång till vägg och större golvyta för att pröva projekt ämnat eller för att utveckla av framtida utställningar. Andra men mycket viktiga arbetsplatser för studenterna är verkstäderna; datasalar, retuschrum, utrymmen för skrivare, lab och annat som krävs för att genomföra arbete. Studenterna är i väldigt hög grad beroende av att verkstäderna finns tillgängliga för att kunna genomföra sitt arbete. Under stora delar av året är det högt tryck på verkstäderna vilket kräver god planering och att den teknik och utrustning som finns tillgänglig är väl fungerande. Det kräver också att studenterna planerar sitt arbete väl samt att schemaläggning av kurser är väl underbyggd (rätt prioriteringar så att exempelvis inte kurser och studenternas behov av färdigställande av verk inför examensutställningar krockar). Fotografi är en teknikorienterad verksamhet vilket ställer höga krav på både tillgång och funktion. Verkstädernas tillgänglighet och funktion är och måste vara högt prioriterad för att verksamheten ska fungera. I enkäten framgår en efterfrågan på utrymmen för pedagogiskverksamhet i nära anslutning till verkstäderna (ex. som kan användas för workshops). Att i 18

19 undervisningen kunna växla mellan aktuell verkstad och undervisningssal (med projektor, bord, stolar) ses som något som skulle påverka innehållet i verktygsorienterade kurser vilket kan vara en viktig fråga gällande vilka undervisningssalar som bokas för olika typer av kurser. Utrymmen för pedagogisk verksamhet Den pedagogiska verksamheten på HFF genomförs i utrustade undervisningssalar (i huvudsak handledning, kritikklass, topikkurser, teori) samt verkstäder (verktygsorienterade kurser). Tekniken i undervisningssalarna fungerar bra vilket är en mycket viktig förutsättning för att verksamheten ska fungera. Idag är den pedagogiska verksamheten i huvudsak skild från studenternas enskilda arbetsplatser, d v s studenter och lärare möts i regel i undervisningslokaler och i verkstäder (med undantag för masterstudenternas arbetsrum). Det är emellertid möjligt att tänka sig att lokalerna skulle kunna rymma båda verksamheterna genom att exempelvis göra om undervisningssalar (eventuellt också verkstadsutrymme), som idag bara används för pedagogisk verksamhet och möten till kombinerade verksamheter, d v s arbetslokal för studenter och pedagogisk verksamhet. Lärarnas arbetsutrymmen På HFF skiljer man mellan kontorsplats och arbetsutrymmen. Problemet är att annan typ av arbetsyta saknas. Lärarna har tillgång till verkstäder men inte annat utrymme för enskilt arbete eller praktiskt, gestaltande. Se forskning. Forskning Idag finns inga utrymmen för att kunna genomföra de praktiska delarna i ett forskningsprojekt så som KU-projekt och annan externt finansierad forskning (utöver det arbete som genomförs i verkstäder). Även här skulle bokningsbara projektrum kunna lösa delar av problematiken. Doktorander Idag har doktoranderna kontorsplats men saknar utrymme för att arbeta praktiskt (utöver befintliga verkstäder) Behoven av arbetsyta varierar men idag kan institutionen inte erbjuda utrymmen för det praktiska arbete som genomförs. Även här skulle bokningsbara projektrum kunna lösa delar av problematiken. Säkerhet: Säkerheten fungerar väl och sköts enligt gällande regler. Stölder eller annan skadegörelse förekommer ytterst sällan. Bilaga 4 Sammanställning av enkätsvar gällande Valand för Arbetsgruppen för undervisningslokaler och studentarbetsplatser Ann-Charlotte Glasberg Blomqvist Sammanställningen är gjord utifrån 8 svar. De svarande undervisar på Valand mellan 0% och 50% vilket ger ett genomsnitt på 21,25%. 19

20 De svarande undervisar i konst och teori samt representerar BA, MA och V.arc (Valands forskningscenter). En svarande är tekniker. Studentateljéer Användning: Studentateljéerna beskrivs som en grundläggande förutsättning för utbildningen då de är platser för både produktion och reflektion av den egna praktiken samt för ateljésamtal. Ateljésamtalet omtalas som en fundamental del av utbildningens pedagogik. Ateljéerna är för studenterna också platser för administration, läsning och skrivande samt för möten, miniutställningar, tids- och händelsebaserade verk, sociala händelser, utbyten, samarbeten, förvaring, etc. I undervisningen används ateljéerna företrädesvis för ateljésamtal mellan 1 student och 1 lärare, men även för olika former av gruppundervisning om upp till 8 personer. Det förekommer även studentdrivna projekt i ateljéerna som involverar 10 eller flera personer. Arbeten i varierande format produceras i ateljéerna. Att skulpturverkstaden har omvandlats till träverkstad pga lokalförtätningar i samband med Slöjdlärarutbildningens flytt till kvarteret sommaren 2011 omnämns av flertalet som problematiskt. Detta, tillsammans med en alltmer begränsad tillgång på projektateljéer gör att verk i större skala måste tillverkas i, och sedan transporteras från, studentateljéerna. Bland en majoritet av svaren finns anmärkningar om arkitekturen som problematisk och svårforcerad, sammanfattat i: 1. Många och tunga dörrar som inte är ställbara. 2. Omfattande korridoryta. 3. Nivåskillnader i byggnaden. Dessutom utpekas byggnadens arkitektur som en hämmande faktor vad gäller utvecklingen av gemenskap och kreativitet bland studenterna, då den upplevs som sluten och i avsaknad av fungerande mötesplatser. Skick: Inbrott, stölder och vandalisering i ateljéerna förekommer, men i svaren varierar uppfattningarna om omfattningen. Studenterna använder hänglås till ateljéerna trots att de är ombedda att inte låsa utrymmena då detta försvårar fastighetsskötseln. Alla typer av material som är relevanta för studenternas praktik används i ateljéerna. Tvättställ och behållare för lösningsmedel finns på varje våningsplan men underhållet beskrivs som eftersatt. I ateljéerna används för ändamålen tillgänglig utrustning. Den vanligast förekommande är digital: laptops, kameror och ljudutrustning, både bokad och egen. Ljusförhållandena anges som i varierande grad problematiska i 50% av enkätsvaren. Det artificiella ljuset framhålls som särskilt undermåligt, särskilt för arbete med måleri. Avskildheten i ateljéerna och avsaknaden av sociala mötesplatser på skolan påverkar gruppkänsla och kamratskap negativt. Problem med ljudläckage, framförallt under ateljésamtal, i ateljélängor där väggarna inte går ända upp till taket påtalas. 20