samrådsunderlag City Link etapp 2 Ny tunnelförlagd 400 kv ledning Anneberg-Skanstull

Transkript

1 samrådsunderlag City Link etapp 2 Ny tunnelförlagd 400 kv ledning Anneberg-Skanstull Samråd Februari 2014 Samråd inför tillståndsprövningar enligt ellagen och miljöbalken

2 Projektorganisation Svenska kraftnät Huvudprojektledare Rolf Axén Ansvarig Mark- och Tillstånd Anthon Samuelsson Ansvarig teknisk utformning Curt Wichmann Samrådsunderlag, COWI AB Uppdragsledare Maria Danling Handläggare Maria Andersson Karta/GIS Andreas Skymberg Interngranskning Monika Walfisz Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av COWI AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD Org.Nr Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta och driva Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät har också systemansvaret för el. I det ansvaret ingår att se till att det är balans mellan produktion och förbrukning av el i Sverige och att elsystemets anläggningar i landet samverkar driftsäkert. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Svenska kraftnät har cirka 500 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Svenska kraftnät har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. Mer information finns på webbplatsen Förord Svenska kraftnät fick i januari 2004 i uppdrag av regeringen att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet med uppdraget var att skapa ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång skulle säkra regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen antog namnet Stockholms Ström och är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum. I Stockholms Ström ingår ett femtiotal projekt, av vilka en planerad 400 kv-förbindelse mellan Upplands Väsby i norr och Haninge i söder utgör en central del. Projektet har fått benämningen City Link. Etapp 2 av City Link är den sträcka som korsar de mest exploaterade delarna av Stockholm. Tidigare genomförd förstudie (maj 2012) utredde olika alternativa sträckningar och utformningar av City Link etapp 2 och förordar en ca 14 km lång tunnellösning. Samråd kring förstudien och däri ingående alternativ genomfördes under försommaren Detta dokument utgör underlag för samråd med dem som anges i 6 kap. 4 punkterna 1 och 2 miljöbalken kring det alternativ för City Link Etapp 2 som Svenska kraftnät valt att arbeta vidare med. Detta samråd genomförs nu inför koncessionsansökan och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet där myndigheter och berörda ges möjlighet att komma med synpunkter på den planerade verksamheten.

3 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord Tätning och bergförstärkning Tunneldrivning under Strömmen och Stocksundet Länshållningsvatten Anläggande av ventilationsschakt 29 sammanfattning NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSEr INledning Bakgrund Dokumentets syfte Avgränsningar och Metod TILLSTÅND OCH samråd Tillståndsansökan och prövningsprocess koncession Tillståndsansökan och prövningsprocess vattenverksamhet Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Alternativutredning Avförda utformningar för City Link etapp Alternativa utföranden av tunnelförläggning Alternativa lokaliseringar av kabeltunneln Nollalternativ Introduktion Grundvatten och geologi Bebyggelse Boende och arbetsplatsmiljöer Undermarksanläggningar Infrastruktur och Trafik Naturmiljö Ytvatten Kulturmiljö Landskapsbild, rekreation och friluftsliv Mark Övrigt REFERENSEr 55 Lagstiftning 55 Övriga referenser ORDLISTA OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAr Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering av kabeltunneln Utformning av kabeltunneln Kraftsystemets utformning Lokalisering av ventilationsschakt Utformning av ventilationsschakt Anläggande av City Link etapp Anneberg Transporter vid Anneberg Mekaniserad tunneldrivning med hjälp av tunnelborrmaskin (TBM) 25

4 6 sammanfattning det av 400 kv-förbindelsen innebär bland annat borrning och sprängning av schakt samt transporter vilket ger upphov till buller, utsläpp till luft etc. Det kan ge konsekvenser för boende i närheten av tunneln, men även för trafik och infrastruktur. När grundvattennivåerna kring tunneln påverkas kan detta i sin tur ge konsekvenser för energibrunnar i tunnelns närhet och för andra undermarksanläggningar. Om grundvattensänkning får genomslag i markytan kan detta medföra konsekvenser för bland annat byggnader med grundvattenberoende grundläggning och på känsliga naturmiljöer. I kommande MKB:er kommer dessa konsekvenser att utredas mer ingående och även kvantifieras. I detta samrådsunderlag ges en mer övergripande beskrivning av identifierade intressen. 7 Projektet Stockholms Ström syftar till att skapa ett driftsäkert och robust stam- och regionnät inom Stockholmsregionen genom att elen matas från flera håll. 400 kv-förbindelsen City Link, som ska binda samman norra och södra Stockholmsområdet och sluta en 400 kv-ring runt regionen, är en viktig del i Stockholms Ström. Detta dokument är ett samrådsunderlag som utreder en föreslagen sträckning av City Link etapp 2, en tunnelförlagd 400 kv-förbindelse mellan transformatorstationen Anneberg i Danderyd och transformatorstationen Skanstull i Hammarbyhamnen i Stockholm. Samrådet avser att belysa de verksamheter Svenska kraftnät kommer att söka tillstånd för enligt ellagen och miljöbalken, d.v.s. anläggande och drift av en 400-kV kraftledningsförbindelse samt bortledande av grundvatten. Svenska kraftnät arbetar under hela projektets gång med att finna ett utbyggnadsförslag för 400 kv-förbindelsen som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, bebyggelse, natur-och kulturmiljöer etc. Nu har en möjlig sträckning samt ungefärliga lägen för de sex ventilationsschakt som planeras inom utredningsområdet identifierats. Ventilationsschakt kommer att anläggas vid Mörby, Stocksundet, Frescati, KTH, Stadsgårdskajen och vid station Skanstull. Kabeltunneln kommer att bli ungefär 13,6 km lång och kommer huvudsakligen att borras med tunnelborrmaskin (TBM). Tunneln borras under grundvattennivån och har sina två lågpunkter vid schakt Stocksundet och Stadsgårdskajen. Under anläggande och drift kommer grundvatten att läcka in till tunneln som behöver ledas bort. Detta planeras att ske i Anneberg, Stocksundet och Stadsgårdskajen under anläggandet och i Stocksundet och Stadsgårdskajen under driften. Det pågår ett omfattande arbete med att kartlägga grundvattenförhållanden, samt att modellera fram förväntad påverkan på grundvattnet. Det pågår även utredningar för att inhämta underlag för bedömning av mängden inläckande grundvatten till tunnel och schakt. Inom ramen för arbetet med grundvattenutredningarna har ett utredningsområde identifierats. Detta är ett väl tilltaget område som har utretts för att klarlägga hydrogeologiska och övriga georelaterade förhållanden samt förekomst av objekt som riskerar att påverkas av en eventuell grundvattensänkning. Inom utredningsområdet har ett påverkansområde tagits fram där en grundvattensänkning beräknas uppkomma. Hur stort påverkansområdet blir påverkas av många olika parametrar som hydrauliska förhållanden i jord och berg, naturliga avgränsningar, andra anläggningar i området, grundvattenbildning, inläckage av grundvatten till tunnel och schakt m.fl. Utanför påverkansområdet bedöms ingen påverkan eller skada uppstå till följd av grundvattensänkning. Byggande och drift av City Link etapp 2 innebär aktiviteter som ger påverkan på omgivningen, vilket i sin tur kan medföra konsekvenser. Byggan-

5 8 01. INledning Bakgrund Svenska kraftnät fick den 29 januari 2004 regeringens uppdrag att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet var ett åstadkomma ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen fick namnet Stockholms Ström och har bedrivits i samarbete med länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och regionnätsägarna. Stockholms Ström pekar ut ett femtiotal projekt som, när de genomförs, skapar ett mer robust nät som långsiktigt säkrar Storstockholms elförsörjning. Ryggraden i Stockholms nuvarande elförsörjning är ett 400 kv nät med sträckningen Forsmark-Enköping-Södertälje-Södertörn. I förslaget till framtida nät byggs en 400 kv-förbindelse bestående av luftledning och kablar från norra Stockholm till Södertörn som skapar en 400 kv-ring runt staden. Ringstrukturer ger robusta och driftsäkra lösningar. Denna utbyggnad ger ett starkt nät som möjliggör att ett antal äldre 220 kv luftledningar kan avvecklas. I Svenska kraftnäts slutrapport till regeringen den 31 januari 2008 framgick vilka framtida förändringar som krävs för att uppfylla regeringens krav. > > Dagens och framtidens miljökrav måste tillgodoses. > > Kapaciteten måste förstärkas för att klara högre effektuttag under lång tid framöver. > > Elnäten måste kunna tåla mycket svåra fel utan att elanvändare blir utan el. Stockholmsregionen är liksom övriga delar av landet beroende av en väl fungerande elförsörjning och regionens elberoende ökar. Stockholmsregionens befolkning beräknas öka med 30 % de närmaste fyrtio åren. Elnätet behöver därför förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Kraftledningsnätet i Stockholmsregionen består idag av stamnät, regionnät och lokalnät (figur 1.1). Stamnätet är uppbyggt av ledningar och stationer för 400 kv och 220 kv och det förvaltas av Svenska kraftnät. Närmast Stockholms centrala delar finns dessutom ett 220 kv nät som tillhör Fortum Distribution AB. Detta nät ingår driftsmässigt i stamnätet och används för lokal överföring inom Stockholmsområdet. Ledningar i spänningsområdet kv räknas som regionnät. Fortum Distribution AB har ett 110 kv ledningsnät inom Stockholms tätort och Vattenfall Eldistribution AB har ett omfattande 70 kv nät inom regionen. Lokalnäten drivs med spänningar i området 0,4-20 kv för distribution till de enskilda elkunderna. Investeringen i projektet som kallas Stockholms Ström motsvarar totalt cirka 5,5 miljarder kronor. Projektet finansieras till en tredjedel av nätföretagen vilket motsvarar de investeringar som nätföretagen skulle behöva göra i den befintliga nätstrukturen för att klara krav på bibehållen och förbättrad leveranssäkerhet, samt framtida elbelastning. Kalkyler visar att markvärdet i de 15 mil Figur 1.1 Stamnätet runt Stockholm före utbyggnad. Figur 1.2 Stamnätet som det ser ut efter ubyggnad ungefär 2020.

6 10 11 luftledningsgator som kan friläggas, motsvarar de återstående två tredjedelarna för att projektet ska vara helt finansierat samhällsekonomiskt sett. Detta finansieringsansvar delar åtta kommuner och tre byggföretag. Utöver värdet på den frilagda exploateringsbara marken kan nya grönmarksområden uppstå. När City Link är klar och luftledningar rivits kommer boendemiljön att förbättras för många människor. Hela projektet Stockholms Ström omfattar drygt femtio delprojekt som berör ungefär 20 kommuner och beräknas pågå till 2020 (se figur 1.2). Delprojektet City Link är en central del av Stockholms Ström-projektet och är därför oerhört viktigt för Stockholms framtida elförsörjning. City Link binder ihop norra och södra Stockholmsområdet och sluter en 400 kv ring runt regionen som säkrar att elen kan matas från flera håll. City Link består av tre etapper, varav den första har fått tillstånd och byggs just nu. Detta samrådsunderlag avser City Link etapp 2, en 400 kv förbindelse mellan transformatorstationen Anneberg i Danderyd och en ny transformatorstation Skanstull inom befintligt stationsområde i Hammarbyhamnen i Stockholm (se figur 1.3). I förstudien benämndes den södra stationen för anslutning av City Link etapp 2 som Mårtensdal. Denna station har nu fått benämningen Skanstull. Figur 1.3 Planerad sträckning för City Link, en 400 kv förbindelse mellan Hagby och Ekudden i Stockholm. Detta samrådsunderlag avser etapp 2 av projektet. Etapp 2 är den sträcka som korsar de mest exploaterade delarna av Stockholm. Tidigare genomförd förstudie utredde olika alternativa sträckningar och utformningar av 400 kv-förbindelsen. Efter genomfört samråd för förstudien har Svenska kraftnät beslutat att arbeta vidare med en sträckning för en tunnelförlagd 400 kv-förbindelse. Planerad byggstart är 2016 och tunneln kommer att borras under tidsperiod om ca 3 år. Under denna tid kommer även ventilationsschakten att anläggas. Därefter sker kabelinstallationer etc. och driftstart av 400 kv-ledningen är planerad till Dokumentets syfte Detta dokument utgör underlag för samråd för City Link etapp 2, inför ansökan om koncession enligt ellagen och tillstånd enligt miljöbalken. Dokumentet beskriver både anläggande och drift av 400 kvförbindelsen. Samrådsunderlaget presenterar den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och redogör för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av den planerade 400 kv-förbindelsen. En översiktlig bedömning görs av de konsekvenser den planerade verksamheten kan komma att få på människors hälsa och miljön. 1.3 Avgränsningar och Metod Arbetet med detta samrådsunderlag har utgångspunkt i de tidigare utredningar som gjorts inom ramen för projektet Stockholms Ström och i den förstudie som tagits fram för City Link etapp 2 som samrådsunderlag i maj I dessa utredningar ges grundförutsättningarna för lokaliseringen och utformningen av City Link etapp 2. I dessa rapporter har olika utformningar och lokaliseringar för förbindelsen utvärderats och därefter avfärdats på olika grunder, t.ex. på grund av geologiska, tekniska, miljömässiga och ekonomiska skäl. En planerad sträckning för en tunnelförlagd 400 kv-förbindelse studeras närmare i detta samrådsunderlag. Huvudalternativet presenteras som en 50 meter bred utredningskorridor inom vilken tunneln kommer att placeras. Eftersom de geologiska förhållandena vid Stocksundet kräver ytterligare undersökningar är utredningskorridoren bredare kring Stocksundet, se vidare avsnitt 4.1. Parallellt med framtagandet av samrådsunderlaget pågår olika utredningar för att ge underlag för bedömning av konsekvenser av projektet. Dessa består framförallt av hydrogeologiska utredningar för att beräkna påverkan på grundvattnet som i sin tur möjliggör en bedömning av påverkan på bland annat byggnader, biotoper och energibrunnar. Även buller- och vibrationsberäkningar samt naturinventeringar har gjorts. Den hydrogeologiska utredningen, tillsammans med geologiska fältstudier, ska säkerställa de tekniska förutsättningarna för att anlägga den bergborrade tunneln och de tillhörande ventilationsschakten. I arbetet med detta samrådsunderlag har även tidigare utredningar samt digital information från länsstyrelsen och aktuella myndigheter använts. Detta samrådsunderlag betonar verksamhetens övergripande konsekvenser och går inte in på detaljer eller konsekvenser för till exempel enskilda människor, djurarter, energibrunnar och byggnader. Mer detaljerad information kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som ska upprättas till ansökan om nätkoncession och tillstånd enligt miljöbalken.

7 TILLSTÅND OCH samråd 2.1 Tillståndsansökan och prövningsprocess koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (SFS 1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. I ansökan om nätkoncession ska bland annat ingå en MKB. Ansökan innehåller även en fastighetsägarförteckning, kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen är prövningsmyndighet för koncessionen enligt elförordningen (SFS 2013:208). Ellagen hänvisar till miljöbalkens 6 kapitel avseende innehåll och utformning av MKB samt genomförande av samråd. Markåtkomst för förbindelsen sker genom tecknande av frivilliga markupplåtelseavtal som sedan omvandlas till ledningsrätt i en lantmäteriförrättning. I förrättningen värderar lantmäteriet det intrång som tunneln och ledningarna orsakar berörda fastigheter. Värderingen ligger sedan till grund för den ersättning fastighetsägaren erhåller för intrånget och eventuell övrig skada. 2.2 Tillståndsansökan och prövningsprocess vattenverksamhet Att anlägga en tunnel medför att verksamhetsutövaren måste ha tillstånd till att leda bort grundvatten enligt 11 kap. miljöbalken. Det måste inhämtas hos mark- och miljödomstolen. Ansökan ska bland annat innehålla en MKB och under framtagande av MKB:n ska samråd genomföras enligt 6 kap. miljöbalken. Tillståndsansökan kan också komma att avse återinfiltration. Att släppa ut det bortledda grundvatten och tillkommande processvatten utgör anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Svenska kraftnät överväger att söka frivilligt tillstånd för denna verksamhet i samband med att tillstånd söks för den vattenverksamhet som krävs för byggandet och driften av tunneln. 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 6 kap. miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt miljöbalken när det gäller miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. I ellagens 2 kapitel anges att en MKB ska ingå i ansökan om koncession. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av åtgärdens eller verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön. I en MKB ska både direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi identifieras och beskrivas. För City Link etapp 2 kommer två separata MKB:er att tas fram, en MKB tas fram för koncessionsprövningen och en MKB för prövningen av vattenverksamheten. 2.4 Samråd Enligt miljöbalken 6 kap. 4 ska den som avser bedriva en verksamhet samråda i första hand med länsstyrelsen, kommunerna och enskilda fastighetsägare. Samråd ska dessutom ske med övriga statliga myndigheter, intresseorganisationer, och berörd allmänhet om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd ska ske kring den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning. Samrådet pågår under hela MKB-processen, och den informationsinhämtning som sker genom synpunkter och yttranden är viktig för den slutliga utformningen och lokaliseringen av verksamheten. De yttranden och skrivelser som lämnas i samrådsskedet kommer att beaktas i kommande MKB:er Samrådets tidplan och genomförande Inför samråd kring förstudien utgick Svenska kraftnät från ett utredningsområde med alternativa lokaliseringar. Samrådet hölls med länsstyrelse och 1. Samrådsunderlag (med flera alternativa korridorer) tas fram. 6. Samrådsunderlag tas fram 7. Samråd om utbyggnadsförslaget, synpunkter samlas in Figur 2.1 Illustration över hur ett samråd kan gå till. kommuner under försommaren Samrådsmöten med enskilda samt intressenter hölls i juni Samrådet annonserades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och lokaltidningar (Mitt i). Övriga berörda myndigheter och intresseorganisationer informerades om samrådet genom ett utskick. Förstudien fanns även tillgänglig på Svenska kraftnäts hemsida, Efter samråden kring förstudien upprättades en samrådsredogörelse som skickades till Stockholms läns länsstyrelse. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutade länsstyrelsen att den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I det skede projektet nu befinner sig genomförs ett samråd kring en föreslagen sträckning för City Link etapp 2 samt de verksamheter som ingår i byggande och drift av kabeltunneln. Efter genomfört samråd tas en ny samrådsredogörelse fram och en ny begäran om beslut om betydande miljöpåverkan ställs till länsstyrelsen avseende den nu aktuella 2. Samråd, synpunkter samlas in 3. Samrådsredogörelse skickas till länsstyrelsen 5. Val av utredningskorridor 4. Beslut om betydande miljöpåverkan 8. MKB färdigställs 9. Ansökan till EI 13

8 14 sträckningen och samtliga ingående verksamheter. Svenska kraftnät avser samråda med en utökad krets för att vinna tid och för att redan nu omfatta samtliga intressenter i samrådet. Samråd kring City Link etapp 2 enligt detta samrådsunderlag sker under februari-mars Alternativutredning 15 Figur 2.2 Ungefärlig tidplan för projektet. I enlighet med miljöbalken ska lämpligaste lokalisering väljas för en verksamhet. För att säkerställa att detta görs arbetar Svenska kraftnät kontinuerligt med att hitta en så bra sträckning som möjligt. Miljöbalken säger vidare att en MKB ska innehålla en utredning av alternativa utformningar av en verksamhet, alltså vilka tekniska lösningar som finns. Verksamhetsutövaren ska dessutom kunna motivera varför en viss teknisk lösning har valts. I förstudien presenterades en alternativutredning som behandlade alternativa utformningar och lokaliseringar av själva kabeltunneln. Dessa sammanfattas nedan och följs sedan av en sammanfattning av lokaliseringsutredningen för ventilationsschakten samt ett nollalternativ alltså konsekvenserna om projektet inte kan verkställas Markförlagda kablar I förstudien identifierades flera teoretiskt möjliga alternativ för en markkabelsträckning. Sträckningen måste i samtliga fall gå genom Nationalstadsparken samt under eller i större trafikleder genom centrala Stockholm. Ett markkabelalternativ skulle innebära så stor påverkan på infrastruktur, markanvändning och planförhållanden att alternativet inte är praktiskt genomförbart och uppfyller inte heller Svenska kraftnäts krav på tillgänglighet och driftsäkerhet varför alternativet avfördes. 3.1 Avförda utformningar för City Link etapp 2 I normalfallet byggs alla nya stamnätsförbindelser som luftledningar. För en 400 kv-förbindelse genom centrala Stockholm är dock luftledningar uteslutna av bl.a. utrymmes- och praktiska skäl. De alternativ som återstår är då markförlagda kablar, sjöförlagda kablar, tunnelförlagda kablar eller en kombination av dessa (se figur 3.1). Figur 3.1 Alternativ med markförlagd kabel och sjökabel som utretts i förstudien.

9 Sjökablar Flera sjökabelalternativ har utretts. Sammantaget bedöms alternativ med sjökabel ge mycket stor påverkan med avseende på spridningar av föroreningar i sediment och stor påverkan på naturmiljö, markanvändning, naturresurser, infrastruktur och planförhållanden. Alternativet bedöms inte vara genomförbart eftersom sprängning skulle kräva avstängning av Danvikstull medan sprängningsarbetena pågår - en tid omfattande ungefär 6-8 månader. Alternativet uppfyller inte heller de krav Svenska kraftnät ställer på teknik, tillgänglighet och driftsäkerhet. 3.2 Alternativa utföranden av tunnelförläggning Tunnelförlagda kablar kan enligt förstudien utföras antingen genom samförläggning i befintliga tunnlar eller genom att förlägga kablarna i ny tunnel. På grund av arbetsmiljöriskerna och ökade kostnader för säkerhetsåtgärder bedöms samförläggning i befintliga tunnlar inte vara aktuellt för City Link. Eftersom det dessutom inte finns några lämpliga tunnlar på stora delar av aktuell sträcka har alternativet avförts. Om kablarna ska förläggas i ny tunnel kan denna tunnel drivas på olika sätt. I förstudien utreddes två alternativa tunneldrivningsmetoder, konventionell tunneldrivning genom borrning och sprängning och mekaniserad tunneldrivning med hjälp av tunnelborrmaskin (TBM). Konventionell tunnelframdrivning görs genom sprängning och förinjektering samt förstärkning av berget efter genomförda sprängningar. En sprängd tunnel kräver flera angreppspunkter, s.k. mellanpåslag, där bergmassor tas ut. Det skulle medföra stora utmaningar vad gäller logistik av tunga transporter till och från tunneln i centrala Stockholm. Arbetshastigheten för konventionell tunneldrivning är ungefär 20 meter/ vecka. Med TBM går framdrivning av tunnel ungefär 5-7 gånger snabbare. Tunneldrivning med TBM utgör huvudalternativet för City Link etapp 2 och beskrivs närmare i avsnitt 4 och 5. Att driva tunneln från två håll med TBM har Svenska kraftnät undersökt och avfärdat. Anledningen är svårigheter att etablera en TBM vid station Skanstull och att det inte finns något bra sätt att hantera massorna som behöver tas ut där. Slutligen skulle en extra TBM innebära ökade kostnader för projektet med uppskattningsvis miljoner kronor. Passagen av Strömmen studerades särskilt och i förstudien avfördes två alternativa metoder att passera Strömmen; sjökabel samt sänktunnel. Förordat alternativ i förstudien var således att passera även Strömmen genom mekaniserad tunneldrivning med TBM. Detta har under projektets gång visat sig tekniskt svårt på grund av omfattande krosszoner i berggrunden, varför det nu planeras att passera Strömmen genom konventionell tunneldrivning med borrning och sprängning. Även Stocksundet kan komma att behöva passeras med konventionell tunneldrivning, se vidare avsnitt Alternativa lokaliseringar av kabeltunneln Den kortaste sträckan för City Link etapp 2 skulle vara en rät linje mellan station Anneberg och station Skanstull, men sträckningen måste anpassas efter krosszoner, energibrunnar, infrastruktur, vattenpassager med mera och därför blir inte sträckningen helt rak. I förstudien presenterades ett västligt alternativ som nu valts bort på grund av att; > > Tunneln passerar under områden med pågående byggnation av Citybanan. > > Tunneln korsar den kraftigt vattenförande Stockholmsåsen. > > Tunneln korsar områden med flera tunnlar i flera nivåer där tidigare erfarenheter visar på svårigheter med att täta tunneln från inläckande grundvatten Det östra tunnelalternativet är mer fördelaktigt eftersom det inte korsar Stockholmsåsen och möter färre befintliga tunnlar jämfört med det västra alternativet. Passagen under Strömmen, där bergytan ligger 70 meter under marknivå måste dock ske på stort djup. Sammantaget bedöms denna sträckning medföra minst miljöpåverkan och därför rekommenderas den östliga sträckningen. 3.4 Alternativa lokaliseringar av ventilationsschakt Längs tunnelsträckningen behöver vertikala ventilationsschakt anläggas, främst för att ventilera bort överskottsvärme från kablarna när de är i drift men även för att kunna användas som evakueringsvägar från tunneln. För att utreda lämpliga lokaliseringar av ventilationsschakten har Svenska kraftnät tagit fram separata rapporter för respektive schaktläge. Schaktlägesrapporterna ingår som en del i systemhandlingen för City Link etapp 2, och kommer även att ingå som bilagor till de MKB:er som tas fram för tillståndsansökningarna. I detta samrådsunderlag sammanfattas rapporterna i nedanstående avsnitt. Rapporterna beskriver förutsättningarna för respektive schaktläge. De grundförutsättningar som måste vara uppfyllda för hur ventilationsschakten ska lokaliseras beskrivs i en övergripande systembeskrivning för tunneln. Även informationen i systembeskrivningen har använts i nedanstående avsnitt. Vid lokalisering av ventilationsschakten har hänsyn tagits dels till en ventilationsutredning och dels till lämpliga platser i marknivå. Platserna har valts med hänsyn taget till geologiska förhållanden, planförhållanden och diskussioner med berörda markägare. Tre primära kriterier för val av lokaliseringen av ventilationsschakten har antagits; > > Avstånd mellan schakt Ett av huvudsyftena med ventilationsschakten är att ventilera bort den överskottsvärme som alstras från 400 kv-kablarna i tunneln. För hög temperatur kring kablarna minskar överföringskapaciteten. Avståndet mellan schakten ska vara mellan 2 och 3 km för optimerat luftflöde. > > Avstånd till tunnel Mellan huvudtunnel och ventilationsschakt kommer en förbindelsetunnel att drivas, som inte bör vara längre än 40 meter eftersom ventilationsförutsättningarna då blir sämre. Om anslutningstunneln blir längre skulle inte kravet på minimering av uttagande av bergmassor uppfyllas och transporter och logistik skulle försvåras. Längre tunnlar bidrar till ökade kostnader. > > Säkerhetszoner till annan infrastruktur Under marken finns infrastruktur i form av exempelvis lednings- och trafiktunnlar, vilket begränsar placeringen av kabeltunneln, ventilationsschakten och förbindelsetunneln. Normalt är säkerhetsavståndet till angränsande undermarksanläggningar 10 meter. Sex ventilationsschakt planeras; Dessa har namngivits Mörby, Stocksundet, Frescati, KTH, Stadsgårdskajen och Skanstull. Lokaliseringsutredningen för dessa beskrivs kortfattat nedan tillsammans med påslaget vid Anneberg Stationsområde Anneberg Lokaliseringen av tunnelpåslag vid Anneberg har ett starkt beroende av placeringen av Svenska kraftnäts nya transformatorstation Anneberg som är under byggnation. Därför presenteras inte några alternativa lägen för tunnelpåslaget Ventilationsschakt Mörby För ventilationsshakt Mörby har fem schaktlägen utretts, varav två bedöms vara möjliga lokaliseringar; alternativ 1 och 3 (se figur 3.2). Alternativ 3 innebär dock påtagliga risker eftersom det är placerat inom vägområde och inte förenligt med en eventuell utveckling av E18. Alternativ 1 avviker 100 meter från kriteriet gällande avstånd mellan schakten. Figur 3.2 Alternativa schaktlägen Mörby. Alternativ 1 är det läge som förordas.

10 18 19 Denna avvikelse anses som försumbar. Alternativ 1 anses vara det bäst lämpade ventilationsschaktläget för schakt Mörby. Schaktplaceringen är förenlig med en framtida gång- och cykelväg både mellan E18 och utefter Mörbygårdsvägen. Schaktet påverkar inte andra tunnlars säkerhetszoner. Alternativ 2, 4 och 5 uppfyller inte de primära kriterierna och är därför inte aktuella som lokaliseringsalternativ Ventilationsschakt Stocksundet Vid Stocksundet har tunneln en av sina två lågpunkter. I anslutning till lågpunkterna ska pumpstationer för hantering av inläckande vatten från berget placeras. Schaktet kräver därför en direkt närhet till Stocksundet så att vattnet kan avledas dit. Flera alternativa schaktlägen har, på samma sätt som för övriga schaktlägen, tidigare utretts för Stocksundet. Det har vid fortsatta geologiska undersökningar visat sig att berget under Stocksundet bitvis är dåligt. Detta har medfört att flera alternativa sträckningar för tunneln under Stocksundet behöver utredas och därmed även flera alternativa schaktlägen. Utredningar pågår och i detta samrådsunderlag redovisas för Stocksundet en bredare zon för tunnelns sträckning samt ett större område med möjliga schaktlägesplaceringar Ventilationsschakt Frescati Vid Frescati har fyra schaktlägen utretts, varav tre uppfyller de primära kriterierna. Samtliga alternativ ligger inom Nationalstadsparken. Alternativ 2, 3 och 4 bedöms vara möjliga lokaliseringar (figur 3.3). Alternativ 1 är förenat med stora geotekniska risker och bedöms inte vara genomförbart. Alternativ 3 är den förordade lokaliseringen och har valts på grund av att schaktläget har mest fördelaktiga geotekniska förutsättningar, och ligger intill den befintliga vägen, Vargstigen. Det minimerar också behovet av avverkning Ventilationsschakt KTH Vid KTH har sju olika schaktlägen utretts, varav sex uppfyller de primära kriterierna (se figur 3.4). Alternativ 1, 2, 3, 4, 5 och 6 bedömas vara möjliga lokaliseringar. Alternativ 7 uppfyller inte kriteriet avstånd mellan schakten och har därför avförts. Alternativ 4 är det alternativet som är mest fördelaktigt med hänsyn till påverkan på kulturmiljö, Nationalstadsparken, stadsbild, samt ger minst trafikstörningar under byggtiden. Figur 3.3 Alternativa schaktlägen Frescati. Alternativ 3 bedöms som lämpligast. Figur 3.4 Alternativa schaktlägen KTH. Alternativ 4 bedöms som lämpligast Ventilationsschakt Stadsgårdskajen Vid Stadsgårdskajen har tunneln en av sina två lågpunkter. I anslutning till lågpunkterna ska pumpstationer för att ta hand om inläckande grundvatten från berget placeras. Schaktet kräver därför en direkt närhet till Strömmen, Saltsjön, så att vattnet kan avledas dit. Vid Stadsgårdskajen har två möjliga alternativ utretts (figur 3.5). Både alternativ 1 och 2 bedöms vara möjliga. Alternativ 2 bedöms mest fördelaktigt eftersom det är anläggningstekniskt gynnsamt. I området pågår även ombyggnation av Slussen. Projekten City Link och Slussen kommer att anpassas till varandra. Figur 3.5 Alternativa schaktlägen Stadsgårdskajen. Alternativ 2 bedöms som lämpligast Ventilationsschakt Skanstull Ventilationsschakt Skanstull är beroende av närhet till Fortums befintliga 220 kv-ställverk samt placeringen av Svenska kraftnäts planerade transformatorstation Skanstull, därför presenteras inga alternativa lokaliseringar för detta schakt. Utgångspunkten har varit att placera schaktet på minsta möjliga avstånd till Svenska kraftnäts nya transformatorstation, och på grund av svåra geotekniska förhållanden är den valda platsen den närmsta möjliga (se figur 3.6). Figur 3.6 Schaktläge för ventilationsschakt Skanstull i Mårtensdal. 3.5 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om City Link etapp 2 inte kommer till stånd. Om projektet inte genomförs kan förändringarna i och uppbyggnaden av det planerade elnätet runt Stockholm inte realiseras och därmed måste den övergripande planeringen av utredningen Stockholms Ström revideras för att förverkliga ett framtida driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens elförsörjning. Hela City Link-projektet är indelat i tre etapper som är beroende av varandra. Om inte City Link etapp 2 kommer till stånd kan inte etapp 3 heller byggas. Det skulle medföra att leveranssäkerheten inom Stockholms centrala och västra delar inte kan förbättras. Det gör även att hela Stockholms Ström inte kan genomföras som planerat vilket bland annat medför att ett antal befintliga 220 kv ledningar inte kan rivas. Att en rivning av befintliga luftledningar inte blir av medför också att ungefär personer som idag bor inom 200 meter från dessa luftledningar

11 20 även i fortsättningen kommer att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag begränsas av luftledningar kommer inte heller att kunna användas till andra ändamål framöver. Slutligen innebär nollalternativet att de miljökonsekvenser som uppstår till följd av uppförande och drift av 400 kv-förbindelsen uteblir. 04. Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering av kabeltunneln En ungefär 13,6 km lång tunnel kommer att huvudsakligen borras med TBM mellan transformatorstation Anneberg i Danderyds kommun och transformatorstation Skanstull i Stockholms kommun. Det huvudalternativ som nu presenteras är en 50 meter bred utredningskorridor inom vilken tunneln kommer att placeras. Då de geologiska förhållandena vid Stocksundet kräver ytterligare undersökningar är utredningskorridoren bredare kring Stocksundet (se figur 4.1). Huvudalternativet startar i Anneberg och första sträckan söderut löper till största delen under eller i närheten av E18. Därefter passeras Mörby centrum som ligger strax öster om tunnelsträckningen, och det planerade ventilationsschaktet i Mörby. Danderyds sjukhus passeras strax söder om schakt Mörby. Därefter fortsätter tunneln under E18 ner mot schaktläge Stocksundet och passerar sedan Stocksundet samt Bockholmen. Tunnelsträckningen fortsätter sedan in under Norra Djurgården och rakt under Stockholms universitet. Vid Frescati är nästa schaktläge planerat. Ytterligare söderut passerar tunnelsträckningen strax öster om danshögskolan och vidare in under KTH och Sophiahemmet. Bredvid KTH:s gamla bibliotek är ett schaktläge planerat. Vidare söderut passeras Humlegården i dess nordöstra hörn. Därefter fortsätter tunnelsträckningen in under Östermalm där tunnelsträckningen passerar ca 150 meter öster om Hedvig Eleonora kyrka och ca 150 meter väster om Dramaten. Därefter fortsätter tunnelsträckningen ut under Nybroviken och vidare in under Skeppsholmen. Tunnelsträckningen fortsätter söderut mot Stadsgårdskajen där ytterligare ett schaktläge är planerat. Tunnelsträckningen fortsätter därefter in under Södermalm. Slutligen passeras Hammarbyleden (Hammarbykanalen) innan station Skanstull nås. 4.2 Utformning av kabeltunneln Storleken på tunneln är baserad på tidigare projekt där det visats att den optimala arean för montage, ventilation och drift är ungefär m 2. Med den dimensioneringen skapas utrymme för montage, servicearbeten samt tillräckligt stor exponerad bergyta för att klara av borttransport av huvuddelen av överskottsvärmen från kablarna. Kabeltunneln kommer att ha en diameter på 5 meter och en tvärsnittsarea på ungefär 20 m 2. Totalt kommer ca 0,5 miljoner m 3 bergmassor att tas ut. Även säkerhetsaspekter gällande intrång i tunneln och stabilitet i byggnadskonstruktionen har varit av betydelse för kabeltunnelns utformning. För att minimera risken för skador på kablarna är principen att inga andra installationer som kräver reparationer och underhåll ska förekomma i tunneln. 4.3 Kraftsystemets utformning Kraftsystemet för 400 kv-förbindelsen kommer att utgöras av sammanlagt nio stycken kraftkablar som förläggs i tre parallella grupper om tre

12 22 23 Översikt Station Anneberg ± vaknings- och styrsystem installerade i transformatorstationerna. Kommunikationen mellan dessa system sker genom optofiberkablar som installeras i kabeltunneln. För att kunna säkerställa att kraftsystemet inte blir överhettat, installeras även ett temperaturövervakningssystem. Systemet är uppbyggt av optofiberkablar som placeras i kabelförbanden utanför kabelmanteln alternativt integrerade i kraftkabeln. Systemet kan även användas för att underlätta lägesbestämning vid sökning av kabelfel. C:\DOCS\COWI\A030000\A033228\3_Pdoc\GIS\Projekt\Översikt_ej_utredningsområde_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Svenska Kraftnät Lantmäteriet, Svk-Geodatasamverkan Teckenförklaring Föreslaget läge för ventilationsschakt Möjliga schaktlägen, schakt Stocksundet 50 m utredningskorridor för tunneln (bredare korridor vid Stocksundet) Kilometer Schakt Mörby kablar i varje grupp (se figur 4.2). Kablarna kommer att dimensioneras utifrån gällande överföringsbehov för det aktuella ledningsavsnittet och installeras i kabeltunneln mellan transformatorstationerna Anneberg och Skanstull. Anslutningen mellan tunnelsystemet och respektive stations anslutningspunkt utförs med markförlagd kabel på en sträcka av ca 350 meter vid station Anneberg och ca meter vid station Skanstull. Anslutningen till station Skanstull kan alternativt komma att ske via en mindre jordtun- Schakt Stocksundet Schakt Frescati Schakt KTH Schakt Stadsgårdskajen Station Skanstull Schakt Skanstull nel. Ett exempel på hur en kabel kan se ut och är uppbyggd visas i figur 4.3. Kabelskarvar krävs bland annat för att skarva ihop levererade dellängder av kablarna. Det slutliga valet av antal och typ av skarvar kommer att göras som en del av upphandlingen av 400 kv kabelsystemet. Datum: För att säkerställa och upprätthålla kraftsystemets funktion samt möjliggöra snabb bortkoppling i händelse av elektriska fel i anläggningen krävs över- City Link Tunnel Kabelns ledare [1] består av aluminium eller koppar som är axiellt tätad mot vatteninträngning (svällpulver). Isolationen [2] består av tvärbunden polyetenplast ( PEX ). Runt isolationen läggs ett lager koppartrådar [3] som en jordad skärm samt en kopparfilm som utökat mekaniskt skydd av isolationen. Svällband [4] på båda sidor om skärmen och en aluminiumfolie [5] tätar kabeln mot inträngande vatten vid en ev. skada. Kabeln förses ytterst med en mekaniskt skyddande plastmantel [6] för tunnelkabel av polyvinylklorid (PVC) och för markkabel Polyeten (PE). 400 kv kablarna för tunnelinstallationen kommer att ha en ytterdiameter på ca 130 mm och väga ca 15,5 kg/m. Samtliga material i kabeln kan återvinnas i framtiden. Figur 4.1 Översiktlig karta över utredningskorridor för tunneln och ventilationsschakten. Intill Stocksundet redovisas en bredare korridor, vilket beror på att flera alternativ fortfarande studeras. Figur 4.2 Principskiss 400 kv kablar i kabeltunneln. Kabelns ledare (1) består av aluminium eller koppar som är axiellt tätad mot vatteninträngning (svällpulver). Isolationen (2) består av tvärbunden polyetenplast (PEX). Runt isolationen läggs ett lager koppartrådar (3) som en jordad skärm samt en kopparfilm som utökat mekaniskt skydd av isolationen. Svällband (4) på båda sidor om skärmen och en aluminiumfolie. Tätning (5) mot inträngande vatten vid en eventuell skada. Kabeln förses ytterst med en mekaniskt skyddande plastmantel (6) för tunnelkabel av polyvinylklorid (PVC) och för markkabel Polyeten (PE). Samtliga material i kabeln kan återvinnas vid avveckling av ledningen. Figur H0010:1, Principiell uppbyggnad 420 kv kabel Figur 4.3 Principiell uppbyggnad av 400 kv kabel. 4.4 Lokalisering av ventilationsschakt Utmed tunnelsträckningen för City Link etapp 2 kommer sex ventilationsschakt att anläggas. Ventilationsschaktens djup beror på var schaktet är beläget i förhållande till tunnellinjen Mörby Platsen för det förordade schaktet i Mörby ligger ungefär 2,5 km från tunnelpåslaget i Anneberg. Avståndet till kabeltunneln är ca 30 meter. Schaktet planeras att anläggas ungefär 120 meter söder om Mörby centrum mellan E18 och lokalgatan Mörbygårdsvägen. Schaktet är i huvudsak placerat på en grönyta bestående av en mindre gräsplan med ett fåtal träd som ligger bredvid en parkeringsplats och återvinningsstation Stocksundet Utredningar pågår för Schaktläge Stocksundet så som beskrivits i avsnitt Avståndet mellan schakt Mörby och schakt Stocksundet kommer att vara ca 1,6 km Frescati Den förordade lokaliseringen ligger ungefär 2,5 km från schakt Stocksundet. Avståndet till huvudtunneln är ca 35 meter. Området ligger i norra delen av det skogsområde som ligger söder om Frescativägen och öster om Baron Rålambs väg, några hundra meter söder om Stockholms universitets campusområde på Frescati och i den Kungliga Nationalstadsparken. Naturen på platsen utgörs av blandskog med ett stort inslag av ädellövträd, som är en del av ett större skogsområde KTH Det förordade schaktläget är placerat ca 1,9 km från schakt Frescati. Avståndet till huvudtunneln är ungefär 15 meter. Schaktet är placerat på ett gångstråk bakom KTH:s gamla bibliotek och i utkanten av Sofiahemmets parkområde. Ett antal träd kommer att beröras kring schaktläget.

13 Stadsgårdskajen Den förordade lokaliseringen ligger 3,1 km från schakt KTH. Schaktet planeras utefter Stadsgårdskajen insprängt i berget mellan branten och bakomliggande järnvägstunnel för Saltsjöbanan. Schaktläget ligger bredvid den ungefär 25 meter höga bergskärningen strax öster om Saltsjöbanans tunnelportal, mellan hissen upp till Fjällgatan och den västra gaveln på Fotografiska muséet. Ventilationshuv Teknikutrymme 05. Anläggande av City Link etapp Skanstull Aktuellt område utgörs av industrimark och tekniska anläggningar. Utgångspunkten har varit att placera schaktet på minsta möjliga avstånd till Svenska kraftnäts nya transformatorstation Skanstull. Ventilationsschakt 4.5 Utformning av ventilationsschakt Den del av ventilationssystemet som kommer att synas ovan mark är en byggnad (ventilationshuv) som kommer att ha en diameter av ca 4 meter och en höjd på ca 7 meter. Genom denna kommer luft att ventileras ut. Hur byggnaden exakt kommer att se ut utreds i samband med detaljplanering för vart och ett av ventilationsschakten. I ventilationsbyggnaderna kommer det att finnas trappa eller hiss ner till teknikutrymmet, för att minska utbredningen kommer det att utföras i två plan. Teknikutrymmet kommer att vara en gjuten betongkonstruktion under markytan i schaktets översta del med de ungefärliga måtten 16x6x6 meter. I teknikutrymmet installeras hiss och reservkraftanläggning. Fläktar kommer under drift att finnas i Anneberg, Frescati och Skanstull. Pumpar placeras i Stocksundet och Stadsgårdskajen på tunnelnivån. Övriga installationer är utrustning för drift av ovanstående samt utrustning för larm och säkerhet. För illustration av ett ventilationsschakt, se figur 4.4. Fläktstationerna i Anneberg, Frescati och Skanstull trycker ut luft via ventilationsschakten vid Mörby, Stocksundet, KTH och Stadsgårdskajen. Fläktstationerna kommer att utrustas med ljuddämpare. Spjäll för att förhindra ev. brandgasspridning kommer också att installeras. Schakt Skanstull utgör slutstation för tunneln och planeras inom ett område för befintlig transformatorstation. Förbindelsetunnel Kabeltunnel Figur 4.4 Principskiss över ventilationsschakt, teknikutrymme och kabeltunnel. I detta avsnitt beskrivs bygget av City Link etapp 2. Svenska kraftnät har genom utredningar och samråd kommit fram till en förordad sträckning i en tunnel som huvudsakligen borras med hjälp av TBM. En systemhandling för tunneln och kraftförbindelsen har tagits fram. Beskrivningarna i nedanstående avsnitt är hämtade från de i systemhandlingen ingående dokumenten. 5.1 Anneberg Svenska kraftnät planerar att under marknivå i Anneberg anlägga ett större förrådsutrymme för bl.a. kabelförvaring. Utrymmet kommer att bli ca 50 meter långt, 10 meter brett och 8-10 meter högt. Anläggandet av detta utrymme sker ovanför grundvattennivån och medför sålunda inget behov av grundvattenbortledning. Utrymmet kan även användas vid anläggandet av kabeltunneln, exempelvis för uppstart av TBM-borrningen, för drift och service av maskindelar, som uppställningsplats för transportfordon samt utrymme för hantering av bergmassor som kommer från tunneln. I förrådsutrymmet kommer även den ventilationsanläggning som krävs för TBM i byggskedet att stå. Ett etableringsområde för arbetet med 400 kvförbindelsen behövs bland annat för att ställa upp bodar, maskiner och reservdelar. 5.2 Transporter vid Anneberg Under den dagliga tunneldrivningen beräknas ungefär 600 m 3 bergmassor transporteras via transportband till Anneberg. De bergmassor som tas ut av TBM kan användas i anläggningsarbeten och till byggnadsändamål. Det finns enligt Svenska kraftnäts bedömning avsättning för bergmassorna på öppna marknaden, och därför kommer försäljning av bergmassorna att ske. I förrådsutrymmet i Anneberg kan ungefär 2400m 3 berg förvaras. Det kommer att behövas i snitt lastbilstransporter per dygn för att transportera bort bergmassor och för försörjning av material. Utöver bergtransporterna kommer det ungefär en lastbil per dag till Anneberg med material som behövs för tunnelbygget, till exempel cement, stål och reservdelar. Borttransporterna är planerade att köra norrut på E18 till bergkrossar som ligger km bort. Infartsvägen från Enebybergsvägen har i en tidigare entreprenad byggts om så att in- och utfart från arbetsplatsen kan ske på ett säkert sätt. 5.3 Mekaniserad tunneldrivning med hjälp av tunnelborrmaskin (TBM) En TBM-maskin är ungefär 200 meter lång, och har all utrustning som behövs vid tunneldrivningen med sig på bakriggen (se figur 5.1). Längst fram sitter ett borrhuvud med borrkrona. Borrkronan roterar och krossar berget. Bergkrosset faller ner och transporteras via transportband inuti maskinen till dess bakre ände, där det transporteras vidare bakåt på band, ut ur tunneln. Bakom borrhuvudet finns det som behövs för sondering, bergförstärkning samt för- och efterinjektering.

14 26 27 Framför TBM:en undersöks berggrunden genom att kontinuerligt borra ett flertal 50 meter långa sonderingshål. Om injektering krävs kommer den att utföras runt själva borrfronten i god tid före borrningen. Vid injektering borras ett antal borrhål i berget efter ett bestämt mönster och från borrhålen pressas sedan injekteringsmedel in. Injekteringsmedlet består av cement och en liten del tillsatsmedel. Efterinjektering med kemiska tätningsmedel görs endast om förinjekteringen inte har tätat berget tillräckligt. Injekteringsarbetet kommer att följa en övergripande strategi och vara noga planerat för att förhindra negativ påverkan på miljön. Injektering kommer att ske med godkända tätningsmedel. Bakom det roterande borrhuvudet finns utrymme för bergförstärkning i form av bergbult och armeringsnät. 5.5 Tunneldrivning under Strömmen och Stocksundet De geologiska undersökningarna har visat att bergförhållandena under delar av Strömmen och Stocksundet är dåliga för TBM-borrning och att det finns risk för vattenintrång från havet till tunneln i samband med drivningen. Mot den bakgrunden har det beslutats att minska risken för ett oplanerat stopp i tunneldrivningen orsakat av berg- och grundvattenförhållandena. Lösningen är att, för passagen under Strömmen, ett vertikalschakt drivs i läge för schakt Stadsgårdskajen ner till planerad kabeltunnelnivå i god tid före TBM:en når området. Schaktet drivs som ett så kallat blindschakt från markytan och neråt. Från schaktbotten drivs en tunnel i linje för planerad kabeltunnel på konventionellt sätt genom sprängning fram till och förbi svaghetszonen. Metoden kräver omfattande försondering, förinjektering och redu- Figur 5.1 Exempel på TBM-maskin, med borrkronan närmast i bild. Källa: Herrenknecht AG. Efter det att TBM:en nått slutmålet vid station Skanstull demonteras de främre delarna och borrkronan för att kunna lyftas ut genom det i förväg iordningställda schaktet. De bakre delarna av TBM-maskinen kommer att dras tillbaka genom tunneln till Anneberg Strömförsörjning till TBM TBM:en har ett effektbehov av 2 MW. Förutom detta tillkommer strömförsörjning till transportband för att lasta ut bergmassorna, fläkt för tilluft till TBM:en och pumpar. Totalt beräknas ett effektbehov om 2,5 MW behövas. Maskinen försörjs med el från en separat station kopplad till det lokala eldistributionsnätet i anslutning till etableringen i Anneberg Ventilation TBM:en kräver lufttillförsel under borrningen. Detta anordnas med ljuddämpade fläktar som blåser friskluft från tunnelmynningen i Anneberg till maskinen inne i tunneln. Eftersom friktion minskar luftflödet in till maskinen så flyttas fläktpaketet med till något av ventilationsschakten utefter sträckan när dessa blir klara vattenbehov för TBM TBM kräver kylvatten under borrningen. Ca 90 % av kylvattnet kan återanvändas vilket innebär att 10 % av vattenmängden kontinuerligt behöver tillföras kylvattensystemet. Utöver kylvattnet används även vatten framför tunnelborrhuvudet för att binda damm, s.k. processvatten. Vattnet tillförs inledningsvis från tankbilar i Anneberg, men efterhand som mängden inläckande grundvatten ökar kan detta användas som processvatten efter rening. För vidare beskrivning av vattenhantering se avsnitt Tätning och bergförstärkning För att täta tunneln och minska inläckage av grundvatten kommer injektering att behövas göras, huvudsakligen i de större krosszonerna. Injektering innebär att cement trycks in i berget framför TBM. Det huvudsakliga syftet med injektering är att minimera en grundvattensänkning, och därmed minska det område som kan påverkas av en grundvattensänkning. Tätningen förlänger också 400 kvförbindelsens livslängd. Figur 5.2 Länshållningsvattnets utsläppspunkter under olika tider av byggskedet.