FILMVERKET PROJEKTBESKRIVNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FILMVERKET PROJEKTBESKRIVNING"

Transkript

1 FILMVERKET PROJEKTBESKRIVNING Filmverket Att mötas med film sid. 2 Bakgrund till projektet sid. 3 Metod/Genomförande sid. 8 Förankring sid. 20 Referensgrupp sid. 24 Antal deltagare sid. 25 Målgrupp sid. 26 Mål och Syfte sid. 26 Nytänkande sid. 27 Var ska projektet bedrivas sid. 28 Tidsperiod sid. 29 Dokumentation/Utvärdering sid. 29 Fortsättning/Erfarenhetsspridning sid. 29 Kontakt sid. 31 Samarbetspartners sid. 32

2 ATT MÖTAS MED FILM Att växa upp idag är inte lika okomplicerat som tidigare. Barns och ungdomars verklighet förändras hela tiden i takt med de förändringar som sker i omvärlden. Barndomen och ungdomstiden är inte för alla den idyll som man skulle kunna önska. Många barn och ungdomar upplever att vuxenvärlden inte lyssnar, bryr sig eller ens känner till deras verklighet. Studiefrämjandet är Sveriges tredje största studieförbund och finns i samtliga kommuner. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Ett av Studiefrämjandets främsta uppdrag är just att skapa mötesplatser för barn och ungdomar där de ges möjligheter att växa och utvecklas till individer som de kan känna sig trygga i. Då vi under förstudien insåg vidden av projektet och dess potentiella omfattning gällande antal deltagare och geografiska storlek har tre avdelningar gått ihop och tillsammans med ett flertal samarbetspartners bildat ett nätverk. Ett nätverk som kallas för Filmverket då dess syfte är att genom film som gemensamt intresse förena ungdomar från olika kulturer, från olika orter, med olika bakgrund och med olika intressen. Skapa en arena där alla oavsett ålder, kön eller etnisk tillhörighet får en möjlighet att uttrycka sig och göra sig hörda. (Reflektion från en av deltagarna i Älska mig som var med och skrev manuset).. Det var nog den mest fantastiska kväll i mitt liv. Att få sitta där och se hur ens ord på papper och vision blivit bild. Sitta i ett fullsatt konserthus och höra hur 500 pers gråter, och känna att filmens budskap verkligen nått fram! Bara den känslan gjorde mig gråtfärdig och när jag kom hem så kom tårarna! Jag är mycket tacksam och stolt över att ha fått vara med i detta projekt. Hoppas att jag kommer få den chansen igen! Efter att ha fått vara med och skriva manuset så har jag insett att det verkligen är det som jag skulle vilja fortsätta med. Jenny Larsson, 17 år. Alla växer genom ansvar! Det handlar om att ge ungdomar förtroendet och förutsättningarna så kommer de att lyckas. Filmverket Att mötas med film 2

3 BAKGRUND TILL PROJEKTET Under drevs projektet Älska mig som resulterade i ett flertal filmer som med ett handledningsmaterial ska användas i skolor för att diskutera om och förebygga mobbning. Genom projektet Älska mig har vi sett ett behov och ett intresse av att arbeta med film bland ungdomar som har efterfrågat en fortsättning. Vi arbetade vidare med deras idéer och tillsammans med en grupp ungdomar som diskuterat vad de vill att ett projekt skulle innehålla, har vi format Filmverket där vi vill så mycket mer än att bara genomföra ett projekt som skapar en film. Vi vill se en fortsättning, ett bestående nätverk. Älska mig var ett bra projekt men det finns så mycket erfarenheter att fånga upp och fortsätta arbeta med. Kreativa ungdomar stimulerar andra till att engagera sig och projektet har väckt intresse hos ungdomar som annars tycker att det händer inget här. Det skapar bra förutsättningar till att stärka hemorten och engagera ungdomar som annars söker sig till storstadsregionerna. Det finns ett behov av en kreativ mötesplats där ungdomarna känner sig stolta över att vara delaktiga och som även ger alternativ till aktiviteter på helgerna. (Citat från en av deltagarna i det avslutade projektet Älska mig ).. Ett speciellt minne jag har från tiden emellan inspelningarna är när mina kompisar sitter i skolan och planerar för en fest i helgen och frågar mig om jag vill hänga med. När jag tackar nej till erbjudandet frågar de vad jag ska göra istället och då svarar jag stolt Jag ska spela in film. Faktum är att när ni står och super på riktigt kommer jag stå å låtsassupa och skrika jättetaskiga saker i ansiktet på en kompis. Behöver jag säga vem som hade roligast den helgen? Annie Wernersson, 17 år. I våra 15 kommuner där projektet kommer att bedrivas finns det inga mediaverkstäder, ingen befintlig verksamhet där ungdomar kan mötas genom film, med ett undantag. Sockerbrukets Ungdomsverksamhet i Lidköping som vill vara med i projektet och utveckla sin verksamhet. Barn och ungdomar växer och utvecklas väldigt snabbt. Vi måste hitta metoder för att skapa ett kontinuerligt flöde av verksamhet, det går inte börja om från början var tredje år då de ungdomar man arbetat med börjar kalla sig vuxna och nya står i kö. Filmverket Att mötas med film 3

4 Projektet ska ta tillvara på den kunskap som de äldre ungdomarna har för att sedan återge den till de yngre. De äldre ger inspiration genom att vara med på föreläsningar och erfarenhetsutbyten, skriva i forum på hemsidan etc. Film är en arena där ungdomar kan träffas och uttrycka sig på ett nytt sätt samtidigt som det kräver att de arbetar organiserat. De måste ta ett ansvar som under genomförandet stärker deras tilltro till sina egna förmågor. En kreativ process som stimulerar deras skapandekraft. Men det viktigaste, som de lär sig omedvetet, är just att ta ansvar. Att arbeta i grupp och lösa problem. Att de efter projektet lärt sig vikten av samarbete och ser att tillsammans klarade de alla problem. En oerhört nyttig erfarenhet när det är dags för dem att börja gymnasiet/högskola och i framtiden ta sig in på arbetsmarknaden. (Citat från deltagare i det avslutade projektet Älska mig ).. Men om man bortser ifrån det krävande och jobbiga så finns det så otroligt mycket bra, roligt och framför allt lärorikt som jag och de andra har varit med om. Som när det kom till att vi skulle spela in på natten, kanske till och med en bit in på gryningen, så fick man pressa sig själv till det yttersta för att både orka och kunna prestera. Detta visade till slut hur mycket man egentligen klarar och inte slutar när det är jobbigt. Många gånger tidigare slutade jag för minsta lilla motgång. Men nu har jag lärt mig att kämpa på eftersom det lönar sig i längden. Johanna Gustafsson, 16 år... I hela mitt liv har jag haft svårt att placera mig i ett speciellt fack, och hitta just det som jag var duktig på. Fotboll, tennis, gympa, dans och ridning är bara några av de få saker jag har börjat på, men sedan hoppat av i brist på intresse. Folk sa till mig att jag inte var duktig på någonting alls, men då började jag spela teater. Även om min första teaterroll i skolpjäsen var väldigt liten fick jag mycket beröm för min insats. Det var nog första gången jag fick beröm av främlingar och inte bara mina föräldrar, som givetvis var tvungna att berömma mig oavsett vilken aktivitet jag gick på. Jag fick genast upp intresset för teater och film, och letade ständigt efter nya tillfällen att visa vad jag kunde. Jag hittade många auditions, men vågade aldrig gå på någon. När jag såg annonsen för provspelningen till filmen Älska mig bestämde jag mig för att ge mig själv en spark i baken och åka dit. Hanna Christiansson, 15 år. Filmverket Att mötas med film 4

5 .. Allt efter som tiden gick och det blev mycket väntan för barnen förstod vi att det både var positivt och negativt. De fick sitta och invänta nästa scen som blev fördröjd men samtidigt så hann de lära känna andra personer som de annars inte hade träffat. Det och att de fick testa sitt tålamod och ansvar kan jag bara se som positivt. Vi kunde se en förändring kring Johanna allt eftersom tiden gick. Hon blev lite mer vuxen i sitt sätt att vara och tänka. Jag tror att det är jätteviktigt för dem att känna att de kan och vågar göra annorlunda saker som de inte är helt bekväma med till en början. Jag är full av beundran av alla ungdomar som har varit med under tiden som de har spelat in filmen, de har varit på plats och inget gnäll. Monica Gustafsson, förälder till en av deltagarna i Älska mig. Älska mig har varit ett lärorikt och spännande projekt för Alléskolan att vara del av. Filmerna sätter fokus på frågor kring mobbning och kränkande behandling vilket vi arbetar dagligen med i skolan. För eleverna innebar filmprojektet att vara med och skriva utkast till manus, vara rådgivare till Ronnie Brolin under manusskrivandet, delta i audition till filmerna samt agera i filmerna. I vårt dagliga arbete i skolan innebar filmprojektet att eleverna fick inblick i hur man spelar in film samt diskussionsunderlag för arbetet mot mobbning. För Alléskolan som skola innebar det en möjlighet att visa för allmänheten vilka duktiga elever vi har samt att visa att vi arbetar med och tar dessa viktiga frågor på allvar. Filmerna kommer att vara ett viktigt arbetsredskap och diskussionsunderlag för att stävja mobbningen på våra skolor runt om i landet. Budskapet i filmerna visar tydligt på hur viktigt det är att vi reagerar och agerar då någon utsätts för mobbning och kränkande behandling. Fredrik Gustafsson, Kurator Alléskolan, Vara. Resan under projektets gång har varit mycket intressant och lärorik. Man har kommit i kontakt och fått möjligheten att arbeta med många människor på olika sätt. Man har fått se hur alla involverade utvecklats under inspelningsperioden. Personligen känner jag att jag har växt som person under inspelningen. Att ha fått vara med i ett sådant mäktigt projekt med så pass viktigt budskap har varit mycket fascinerande, man har fått visa ansvarsfullhet och utvecklats inom sina respektive områden gällande film. Jag känner mig mycket stolt att ha varit delaktig i projektet Älska mig. Jenny Larsson, 17 år. Jag tycker att det har varit jätte kul och få se hur man spelade in en film. Jag har fått mycket nya kompisar genom filmen. Och jag fick uppleva mycket som jag kanske aldrig mer får göra. Klara Eriksson, 11 år. Filmverket Att mötas med film 5

6 Det var kul att spela in film. Det roligaste var när jag fick stryk o när de spolade mig i toaletten, att få veta hur man spelar in en slagsmålsscen. Ibland blev det ganska lång tid att vänta och det var riktigt kallt i husvagnen som vi väntade i. Men det var en rolig upplevelse att få vara med och spela in film. Jag är jättegärna med igen. Rasmus Henriksson, 12 år... Att få samtalet hem och förfrågan om man vill vara med om något sådant här är något man drömde om och som man inte trodde skulle hända en själv, det är klart man svarar ja till en sådan grej. Sedan kom den dagen man väntade på i flera månader, den 15/ såklart, då premieren var. Det var helt fantastisk att få åka limousin och sedan få gå fram på röda mattan, ojojoj det var nervöst. Sitta i soffan innan filmen var nog bland det värsta i mitt liv, det var så NERVÖST jag trodde jag skulle dö, men jag lever.. Resultatet blev fantastiskt bra, alla kortfilmer blev så otroligt bra. Sedan kom långfilmen "älska mig" då kom tårarna krypande från tårkanalen.. Om man får chansen igen är det klart man skulle ta den. Lina Nejdvik, 14 år... Aldrig innan har jag känt sådan gemenskap som det var på inspelningarna och det är få gånger jag har haft så kul som jag hade. Men jag har också gråtit, och fått göra saker som jag aldrig skulle göra i verkligheten. Att stå och skrika fula saker åt någon jag tycker om, och att skratta åt någon som gråter och mår dåligt var tufft. Men genom att spela Olivia har jag lärt mig väldigt mycket och trots allt grovt hon gjorde i filmen är jag väldigt stolt över resultatet. Många gånger under de helger inspelningarna var på tackade jag nej till väldigt mycket kul jag kunde ha gjort, men jag ångrar inte det för fem öre. Jag och min medspelare Annie har haft jättekul på våra resor upp och ner från inspelningarna och det har verkligen varit ett äventyr att få resa så helt själva. Vi har nog pratat om nästan allt man kan prata om och jag tycker att det har känts helt rätt och äkta att spela hennes bästa vän. Att man har fått stå i timmar och göra samma scen om och om igen har varit jobbigt. Att få stå ute och frysa, eller att stå i badhuset i bikini med 39 graders feber har också varit jobbigt. Men det har varit värt det, och jag är fruktansvärt glad att jag valde att gå på provspelningen. Att medverka i filmen är det bästa jag har gjort i mitt liv, och när jag sitter i min gungstol vid 90 års ålder kommer jag se tillbaka på detta och le med hela min tandlösa mun. Jag vill tacka alla som har bidragit till att göra detta möjligt, arbetet kring hela filmen har varit fantastiskt och resultatet ännu bättre. Fastän jag spelade mobbare och kände blickar bränna i ryggen på premiären gick jag därifrån med gott samvete, för jag vet att filmen tar upp viktiga saker och kanske hjälper någon som känner igen sig. Hanna Christiansson, 15 år. Filmverket Att mötas med film 6

7 .. Det roligaste med filmen tycker jag har vart att det hela tiden händer nya saker. Man övergår i olika stadium och det är så stor skillnad mellan dom. Först lära känna och träna med skådespelarna, sedan spela in med massa lampor, olika skärmar och en kamera riktad mot sig och efter det stå i en studio med hörlurar och härma sin egen röst. Man kunde verkligen inte föreställa sig hur allt detta kunde sammanställas och bli en film. Väntan inför premiären var nervös. Det hade ju gått så lång tid sedan man agerade. Men jag blev positivt överraskad på premiären. Filmen var ännu bättre än jag hade trott. Men det var väldigt konstigt att se filmen. Jag har ju sett filmen från min synvinkel vid inspelningarna. Vi har ju spelat in allting i oordning och när allting kom i rätt ordning så var det väldigt underligt. Men det var samtidigt spännande att se den från en annan synvinkel och jag är stolt över vad jag har presterat. Jag längtar tills jag får se filmen igen. Det har verkligen varit en livsupplevelse. Jag har lärt mig hur allt funkar runt omkring en film, träffat härliga människor och lärt mig massor om mig själv. Felicia Hjelmqvist, 15 år. Jag har fått en bra inblick i hur det är att göra och spela in en film men även i känslan hur det är att vara mobbad! Det var hemskt att ligga i gräset i badhusparken i Vara och ta emot slag, sparkar, svordomar av jämnåriga kompisar! Jag fick en inblick om hur andra kan ha det, ibland är det hemskt. Ingen ska behöva ha det så att dom tycker döden är den enda utvägen när jag tycker livet är jädrans härligt att leva! Om alla vågade säga ifrån, till de som inte är schysta skulle alla få det bättre. Även de som mobbar och är taskiga är väldigt små innerst inne. Skit rädda människor igentligen. Även vuxna behöver bli bättre på att se vad som händer och säga ifrån! Carl Nelander, 14 år. Många är tankarna och erfarenheterna som deltagarna bär med sig från projektet Älska mig. Det som är viktigt att framhäva är att Filmverket i grunden inte är ett filmprojekt. Film är den gemensamma nämnaren som skapar intresse och delaktighet, den praktiska plattformen. Men vad det egentligen handlar om är att ge alla, som vill, möjligheten att synas och känna sig bekräftade genom eget skapande som uppmärksammas av andra som kanske har helt andra intressen. Men just för att det handlar om film så binder vi dom samman. Ridtjejer kan göra något tillsammans med hårdrockare. Datakillar kan hjälpa naturintresserade killar/tjejer att göra effekter till en film om de saknar teknisk kunskap. Vi ger dem en gemensam arena att träffas där det blir naturligt för dem att umgås. Vilket förhoppningsvis leder till att de pratar mer med varandra även i skolan och övriga fritiden. Filmverket Att mötas med film 7

8 METOD / HUR SKA PROJEKTET GENOMFÖRAS Studiefrämjandet Lidköping Skarabygden står som projektägare och är ansvarig för administration och genomförande. Ungdomar ska under hela processen vara de ledande. En projektledare med erfarenhet från att arbeta med ungdomar och proffessionell filmproduktion kommer att anställas för att driva projektet. Projektledaren kommer att ha det övergripande ansvaret för all verksamhet men då det är ett stort projekt med många inblandade att hålla kontakten med kommer även en koordinator att anställas på 60% som ska hjälpa till med informationsspridning och de praktiska delarna med att få igång och driva verksamhet. Även ett antal filmpedagoger (initialt fyra stycken) kommer att engageras för att täcka upp det stora geografiska området. Projektledaren inriktar sig på de kreativa och skapande delarna av projektet. Det är viktigt med flexibla arbetstider och att vara kontaktbar på kvällar och helger då mycket av verksamheten kommer att pågå. Filmpedagogerna är befintliga fritidsledare som arbetar på kommunala fritidsgårdar, ungdomshus etc. De utbildas av projektledaren och avsätter en viss del av sin tjänst till Filmverket. Deras uppgift är att informera om projektet lokalt inom deras verksamhetsområden, få igång verksamhet samt tillsammans med projektledaren stötta grupperna som skapar film. Det kommer att hållas kontinuerliga möten mellan projektledaren, koordinatorn och filmpedagogerna för att säkerställa att projektplanen samt budget följs. Filmpedagogerna kommer initialt ha sin utgångspunkt från Sockerbrukets Ungdomsverksamhet i Lidköping, Torsbo Fritidsgård i Vara, Tellus Fritidsgård i Skara och Ungdomens Hus i Tibro. En viktig del av projektet som integreras i verksamheten är att ge utsatta grupper möjligheter till att berätta sin historia. Vi har bland annat öppnat för ett samarbete med Föreningen Grunden, Skaraborg. Tillsammans med Älvateatern i Lidköping och Solstrålarna i Götene (psykisk funktionshindrade) kommer det att spelas in film om deras verksamhet. De arrangerar olika kulturarrangemang, spelar teater och gör uppträdanden med Glada Hudikteatern som förebild. En annan målsättning är att vi bland annat ska ta fram utrustning som är anpassad för personer med funktionsnedsättning. T.ex. ett stativ anpassat till de som sitter i rullstol. Ge dem förutsättningar till att skapa film på deras villkor. Filmverket Att mötas med film 8

9 Film är den praktiska plattformen men Filmverket innehåller så mycket mer. Projektet bygger på tre delar som tillsammans skapar en helhet ett kretslopp av kreativitet och delaktighet. Teoretisk utbildning, föreläsningar, diskussion Praktisk produktion Att mötas med film Erfarenhetsutbyte/spridning/fortsättning/utveckling Filmverket Utbildning Att mötas med film Erfarenhetsutbyte Medians makt Filmens språk Film i skolan Att mötas med film Föreläsningar Föreläsningar Hemsida Festival Att mötas med film Steg 1 Steg 2 Steg 3 Hemsida Festival Filmkollo Steg 3 Erfarenhetsutbyte Hemsida Festival Föreläsningar Utbildning Steg 1, 2 Erfarenhetsutbyte Hemsida Festival Föreläsningar Utbildning Att mötas med film Steg 1, 2, 3 Utbildning Föreläsningar FILMVERKET Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att mötas med film Festival Erfarenhetsutbyte Filmverket Att mötas med film 9

10 UTBILDNING Media når fram till alla åldersgrupper på ett sätt som det inte gjorde för tio år sedan. Vårt samhälle blir alltmer beroende av media som tar allt större plats och tid av vår vardag. Men det skapar också möjligheter och nya produkter som bygger på kombinationer av film, foto, musik och ljud. Det är viktigt att såväl förstå som att kunna använda dessa nya uttrycksformer. En viktig del av projektet är att informera och utbilda om medians makt, att veta hur den påverkar oss uppmuntra till kritiskt tänkande kring media. Filmens språk, hur en film är uppbyggd och Film i skolan, hur skolan kan arbeta med film som utbildningsmaterial. Utbildningarna vänder sig främst till högstadieungdomar och kan bokas in av skolor, fritidsgårdar, bibliotek, föreningar etc. Alla deltagare får ett utbildningsmaterial. Medians makt TV, film och Internet har på ett genomgripande sätt förändrat samhället. Det råder inte längre brist på information. Media har stor makt över oss. Den kan informera, vägleda och underhålla men också vilseleda, propagera och överdriva. Är man inte medveten om det är det svårt att vara kritisk. Den rörliga bilden är mycket kraftfull och ger oss ytterst lite utrymme till egna tolkningar. Det upphovsmakarna väljer att visa oss åskådare är bara en liten del av verkligheten. Vad som händer vid sidan om kameran får vi inte möjlighet att ta del av. Idag handlar det framför allt om att kunna ge ungdomarna verktyg att hantera sina medieerfarenheter, att sovra bland all information och att skapa ett kritiskt förhållningssätt till vad de ser och hör. Deltagarna ska efter utbildningens slut ha en tydligare bild av hur media och film påverkar oss och varför. Bland annat kommer det diskuteras kring könsroller i film och media och hur det medvetet skapas konflikter mellan deltagare i dokusåpor samt bakom kulisserna på en filminspelning. T.ex. visa hur våldsamma situationer spelas in utan att skådespelarna kommer till skada. En enkel förklaring till varför actionhjältarna i Hollywood tar emot slag efter slag utan att falla till golvet. Filmverket Att mötas med film 10

11 Människan har en förmåga att sätta stor tilltro till det ögat ser och uppfattar det som sanning. Faktum därtill är att en sekvens med ihopklippta rörliga bilder ger väldigt lite utrymme för egna tolkningar. Syftet är att ge dem insikt, lära dom att vara kritiska till vad de ser. Att skapa sig en egen uppfattning och analysera budskapet. Även om det inte leder till att de aktivt sätter sig framför TV:n för att analysera sitt favoritprogram så har vi ändå planterat något inne i deras huvuden som förhoppningsvis tränger sig fram vid de tillfällen då det behövs. 15 st utbildningstillfällen år ett. 20 st utbildningstillfällen år två. 20 st utbildningstillfällen år tre. Filmens språk Film är ett språk. De flesta av oss förstår det flytande. Vi accepterar det utan att fundera så mycket på det. Barn och ungdomar idag ser så mycket på TV och film att de har stor kunskap om filmens språk. Rörlig bild är det media som snabbast förmedlar sitt budskap och matar oss med information på flera sätt. Även på Internet blir det allt vanligare med rörlig bild och animationer. Utbildningen går ut på att ge grundläggande information om en films uppbyggnad. Hur man gör för att skapa en intressant berättelse, vad som driver handlingen framåt, hur det skapas intresse hos åskådaren samt bildspråkets betydelse. Även kameravinklar, bildutsnitt och perspektiv, arbetsfördelning i ett filmteam, manus, dramaturgi och teknik kring en filminspelning är ämnen som berörs. Syftet är att öka kunskapen om hur en film blir till samt att inspirera till eget skapande. 10 st utbildningstillfällen år ett. 20 st utbildningstillfällen år två. 20 st utbildningstillfällen år tre. Filmverket Att mötas med film 11

12 Film i skolan En kombinerad utbildning av medians makt och filmens språk för att öka förståelsen hos lärarna för nyttan av film i skolan. Visa en film och gå igenom filmhandledningen för att de på ett bättre sätt ska kunna arbeta med film i undervisningen. En dag där lärarna sätts på skolbänken och får arbeta med film som det är tänkt att de ska göra med sina elever. Filmen är ett verktyg, inte bara ett underhållningsmedie. Många gånger är det en inställning om att film är slöseri med tid som ligger i vägen för att lärare ska använda det i undervisningen. Men det viktiga som måste förmedlas är att filmen också är en stor kunskapskälla. Syftet är att öka kunskapen om filmens berättandekraft och kunskapsförmedling hos lärare för att de ska använda film i sin undervisning. Målgruppen som den indirekt vänder sig till är de ungdomar som får se mer film i sin undervisning. 10 st utbildningstillfällen år ett. 15 st utbildningstillfällen år två. 15 st utbildningstillfällen år tre. FÖRELÄSNINGAR En temaföreläsning om t.ex. mobbning som annordnas tillsammans med en skola kvällstid på den lokala ortens biograf/aula/bygdegård etc. för eleverna på skolan men också för föräldrar. Förslag på upplägg är att skolan börjar med att ge information om läget på skolan i ca 45 min och att sedan en film visas följt av en föreläsning. Under första året, innan vi har hunnit ta fram nytt material, kommer vi att använda oss av det befintliga arbetsmaterialet från Älska mig. Efter filmen föreläser vi om filmens tema samt filmen i sig och ett par skådespelare som var med i filmen berättar om deras erfarenheter och svarar på frågor. Beroende på föreläsningens längd och antal deltagare kan man gå vidare med gruppdiskussioner eller workshops om man förlägger det till en heldag på en helg eller en temadag i skolan. Fördelen och den stora styrkan i arrangemanget är att vi når ut till ungdomar och deras föräldrar i samlad grupp. Det finns ett stort behov av att föräldrar ser på film och diskuterar ihop med sina ungdomar om Filmverket Att mötas med film 12

13 olika ämnen. Särskilt tillsammans med många andra där de kan vara delaktiga i en större diskussion. Det ger ett vidgat samhällsbegrepp och en djupare insikt i känsliga ämnen som kan vara svåra att öppna till dialog hemma vid frukostbordet. Syftet med föreläsningen är att få direktkontakt med en stor målgrupp och inspirera dem till fortsatta samtal. Lyfta viktiga ämnen som behöver diskuteras av såväl ungdomar som föräldrar samt inspirera till eget skapande. 24 st föreläsningar per år. ATT MÖTAS MED FILM Filmen är en neutral mötesplats som förenar ungdomar med olika intressen. Att mötas med film är den praktiska delen av projektet som är uppdelad i tre steg. Syftet är att skapa en arena som stimulerar de ungas egna skapande, där de kan utveckla sin kreativitet och genomföra projekt som främjar entreprenörskap och ger dem en helhetssyn. Alla som vill får vara med, att göra film är inte svårt men det kräver engagemang. Målsättningen är att alla grupper ska sluta cirkeln. Gå från idé till färdig produkt som kan visas för en bredare publik än bara familj och vänner. Alla deltagare får en grundläggande utbildning i berättarspråk och teknik som ger dem förutsättningar till att framföra sina budskap. Faktum är att göra en film innebär en omfattande organisation som deltagarna inte alla gånger tänker på eftersom intresset driver dem till att fortsätta. Erfarenheterna från deltagandet i projektet med allt ifrån att samarbeta med andra, skriva manus och inspelningsplanering till att redovisa sin idé framför en grupp, ordna med tillstånd för att få spela in på offentliga platser, prata med företag om sponsring, rekvisita, inspelningsplatser etc. ligger till grund för en fortsatt utveckling inom ledarskap och företagande. Att mötas med film steg 1 Steg 1 riktar sig till alla som vill skapa film. Det finns ett behov av uppsamlingsplatser för unga som vill skapa film. Det kommer inte finnas några större krav på vad filmen ska handla om utan alla får fritt skapa Filmverket Att mötas med film 13

14 utifrån sin egen fantasi så länge det inte är av rasistisk eller nazistisk karaktär. De får en introduktion och fortlöpande stöd. Samtliga deltagare får en utbildning i den utrustning som ska användas. När det gäller steg 1 kommer filmpedagogerna att hålla i utbildningen och vägleda grupperna genom deras respektive produktioner med stöd från projektledaren. Det kommer att köpas in en del utrustning som stationeras hos filmpedagogerna runt om i området. Fem stationära och två portabla redigeringsstationer samt sju kameror och en del kringutrustning. Ungdomarna väljer utifrån sina egna förutsättningar och intressen vad de vill göra film om och i vilken takt de vill jobba. Någon kanske vill vara ensam och göra en egen kortfilm, det kanske är ett gäng på ungdomar eller en skolklass som vill göra något tillsammans. Alla är välkomna, det kan vara idéer om kortfilmer, komedier, musikvideos, reklamfilmer, dokumentation av en dag i stallet, på hundklubben, datalanet eller kanske en kortare resa eller utflykt. Alla får vägledning och rekomendationer till begränsningar i manus ifall de har allt för högt flygade planer som kan bli jobbiga att arrangera. Räknar med 70 grupper per år. (4 5 per kommun). Att mötas med film steg 2 Steg 2 fångar upp de ungdomar som vill satsa lite mer. De måste arbeta mer organiserat och det är starkt fokus på manus och produktion i proffessionell miljö med proffessionella handledare. De kommer att få lära sig medians kraft och hur de själva kan använda den för att förmedla vad de tycker är viktigt. Hela processen kommer att göras mer detaljerad och de får mer stöd och utbildning. De kommer att arbeta med bättre utrustning som ger en bild som kan visas i bra kvalitet på en stor duk. De får mer krav på sig gällande manus och måste ha en idé med ett viktigt budskap. Individuella möten med de som kommer att arbeta med olika delar bakom kameran. Regi/dramaturgi, foto/ljus, ljud, smink, kostym etc. Hjälp med manusutveckling, såväl grammatiskt som storymässigt. För att få börja spela in måste de redovisa en inspelningsplanering där de har vidtalat alla berörda där de vill spela in, vilka dagar de kommer spela in och vad de behöver för rekvisita, utrustning etc. Filmverket Att mötas med film 14

15 Många ungdomar gör film hemma och är duktiga på att filma, klippa och även lägga till effekter. För dem är inte steg 1 intressant då de kan göra bättre saker hemma utan att vara beroende av någon annan. Däremot kommer de se steg 2 som en utmaning då de får tillfälle att jobba med bättre utrustning och även får utbildning av proffessionella filmarbetare. Kan också vara så att ungdomar som gjort film i steg 1 en eller ett par gånger vill gå vidare i sin utveckling och då kan fortsätta i steg 2. Det är stort fokus på entreprenörskapet. Filmproduktion inkluderar många roller och uppmuntrar nätverksbygge. Alla kan hitta en roll i en produktion, behöver inte ha regissörsdrömmar. Steg 2 är mobilt utformad och verksamheten kan bedrivas såväl på landsbygden som i en tätort. Är det en grupp ungdomar i Gullspång som vill göra film ska de inte behöva ta sig till Skövde för att göra det. Vi kommer till dem. Filmverkets syfte är att stärka hemorten och göra den attraktiv. De två portabla redigeringsstationerna kan placeras var som helst. På en fritidsgård, bibliotek, skola etc. När deras film börjar bli klar får de proffessionell hjälp med att färdigställa den. Ljudmix och ljussättning i proffessionella datasystem och studios. De vägleds i framtagning av affisch, DVD omslag och menyer till DVD:n. Under processen från idé till färdig produkt kommer ungdomarna att lära sig mycket, inte bara om filmproduktion utan var och en kommer gå igenom en personlig utveckling utan att själva tänka på det. Det viktiga för projektledaren och de vuxna handledarna är att de visar vägen utan att vara i vägen. Det är fortfarande de unga som ska utföra alla moment. Handledarna ska bara introducera och demonstrera. Det praktiska ska ungdomarna göra själva. Målsättningen är att ungdomarna ska färdigställa sin film men syftet är att de ska lära sig att ta ansvar och själva lägga upp planeringen på sitt projekt. De ska kunna visa upp en film som de är stolta över och som de känner att de har gjort själva. Räknar med 20 grupper per år. (1 2 per kommun). Att mötas med film steg 3 Dagens barn och ungdomar använder sig i stor utsträckning av media för att skapa mening och sammanhang i sin tillvaro. Steg 3 bygger på att samla all kunskap från deltagarna och producera en utbildningsfilm med tillhörande handledning som ska spridas nationellt. Filmverket Att mötas med film 15

16 Resultatet kommer att kunna liknas med filmen Älska mig som projektet med samma namn resulterade i. Genom dialog med unga och genom ungas egna samtal ska det skrivas ett manus utifrån vad ungdomarna tycker är viktigt att lyfta fram och prata om. Det kan handla om mobbning, våld, alkohol/droger, övergrepp etc. Filmen ska produceras proffessionellt för att skapa ett kvalitativt utbildningsmaterial. En film (30 40 min) per år beräkas produceras men exakt vad filmerna ska handla om vet vi inte förrän ungdomarna har diskuterat i grupp och budskapet analyserats. Men redan nu har vi uppslag till ämnen som vi kommer att arbeta vidare med. Under arbetsnamnet I den bästa av världar har det formats en del tankar kring en tragisk berättelse om en ung tjej som skär sig. Efter flera diskussioner med ungdomar och även med en tjej som själv har skärt sig och bott på flera akut och behandlingshem känner vi att det är ett viktigt ämne att bearbeta. Dessutom vill hon berätta om vad hon har varit med om för att hjälpa andra och vill dela med sig av sina erfarenheter och känslor. Hon är nu 17 år och har skrivit en självbiografisk bok om vad hon varit med om. Ett annat ämne som vi fastnat vid är våld och övergrepp. I år är det 30 år sedan barnaga förbjöds i Sverige men fortfarande blir barn misshandlade i sina egna hem. Att bli slagen av sina föräldrar riskerar alltid att påverka ett barns framtid. Många barn vågar inte berätta vad de är med om. Det är vanligt att barn skyddar den som slår in i det längsta. Det kan handla om en rädsla för att inte bli trodd eller övergiven. Barn som misshandlas tappar lätt tilliten till vuxna. Men det är bara förslag till ämnen och idéer som kan komma att ändras om ungdomarna som kommer att vara delaktiga i projektet tycker annorlunda. Målsättningen med steg 3 är att med fakta, verklighetsbaserade händelser och ungdomars egna tankar framställa utbildningsfilmer som bidrar i utvecklingen av varje persons individuella syn på exempelvis mobbning, alkohol, droger, våld, övergrepp etc. Syftet är att skapa ett för eleverna engagerande utbildningsmaterial som de kan arbeta med på ett intressant och lättförståeligt sätt. Ge uppslag till diskussioner kring olika situationer som ger kunskap till att förebygga och förhindra psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Filmverket Att mötas med film 16

17 Varför utbildningsfilm? När man ser en bra film glömmer man ofta bort att det är en film, för att man engagerar sig i hur det ska gå för karaktärerna. Att se en film skapar en gemensam nämnare hos alla som sett den. Genom att diskutera en berättelse alla tagit del av kan den få en större innebörd för hela gruppen. Genom att utgå från ungdomars berättelser och producera filmer som berör deras vardag kan vi skapa ett utbildningsmaterial där unga kan reflektera över sin och andras tillvaro. I det egna reflekterandet kan ungdomarnas egen verklighet bearbetas så att de uppnår en större förståelse och kan gå vidare i sin utveckling. Många barn och unga har upplevelser och tankar som de tror sig vara ensamma om att känna eller ha upplevt. Många känner sig ensamma och har ingen att tala med. För dem kan en film vara en neutral utgångspunkt som gör att de kan lämna det egna jaget och hantera frågeställningarna utifrån ett mer neutralt perspektiv. Upplevelsen av att andra har upplevt samma eller liknande händelser kan göra att de känner igen sig och därmed inser att de inte är ensamma om problemet. Arbetet med film och medier lyfts kraftfullt fram i grundskolans kursplaner där också kulturens roll och den estetiska dimensionen betonas i undervisningen. Kännetecknade för bra kultur är att den förmedlar och tas emot just där mottagaren befinner sig. Många av oss delar erfarenheten av hur en film, bok eller konstverk kan beröra oss så djupt att den förändrar inställningen till tillvaron, ibland i form av hopp och ibland som en insikt eller åsikt. Skolan skall utgå från varje elevs verklighet och värdegrundsfrågorna skall enligt läroplanen ha stort utrymme i undervisningen. Att kunna koppla de egna upplevelserna till undervisningsstoffet skapar motivation och utrymme för eleven att förstå både sin egen och andras verklighet. En utbildningsfilm som bearbetar aktuella värdegrundsfrågor känner vi skulle vara till stor nytta och kunna hjälpa många barn och ungdomar att må bättre. Även om den primära målgruppen är barn och ungdomar så riktar sig filmerna lika mycket till föräldrar, för att öka kunskapen och för att de ska få upp ögonen och börja tro på verkligheten! ERFARENHETSUTBYTE Erfarenhetsutbyte är den tredje stora delen av Filmverket som går ut på att sprida resultat, utveckla verksamheten och ge uppslag till nya initiativ som stärker en fortsättning. Filmverket Att mötas med film 17

18 För att få en hållbar projektutveckling och ett starkare nätverk krävs det att alla erfarenheter och kunskap tas till vara och att de äldre deltagarna återger den till de yngre via olika forum. Filmverket kommer att skapa ett antal mötesplatser där ungdomar kan träffas och utbyta tankar. De tre viktigaste plattformarna blir en hemsida, en festival och ett filmkollo. Hemsida Det kommer att byggas en hemsida där information om projektet och dess aktiviteter läggs upp. Här kan deltagare få tips av andra ungdomar som kanske har spelat in en liknande film, löst liknande problem eller spelat in på samma plats och delar med sig av hur de gjorde för att få tillstånd att vara där. Ett digitalt forum för kunskapsutbyte. Varje deltagare/grupp får en egen sida där de kan berätta om sitt projekt och lägga upp bilder. Det kommer att finnas ett register med alla filmer som görs inom Filmverket. Exakt hur sidan ska se ut och vad den ska innehålla vet vi inte nu. Den kommer att utformas efter deltagarnas behov. Den ska vara helt anpassad till Filmverkets verksamhet och fokusera på de funktioner som ungdomarna själva tycker är väsentliga. Festival En av grundstenarna i projektet är en festival som anordnas en gång om året. Där får alla deltagare möjlighet att visa upp sina filmer och träffa andra filmare. Det är en målsättning att utveckla den klassiska filmfestivalen till något större. Vi vill utveckla konceptet och kanske kalla det för kulturfestival där vi kombinerar arrangemanget med ett redan befintligt kulturarrangemang. Naturligtsvis med fokus på film och ungdomars eget skapande men även med inslag av annan ungdomskultur. Den första festivalen annordnas år två då det troligtsvis inte finns tillräckligt med färdigt material att visa första året. Festivalen är ett utmärkt tillfälle då Filmverket marknadsför sin verksamhet till besökare som inte varit delaktiga i utbildning eller den praktiska processen. Filmverket Att mötas med film 18

19 Det är en speciell känsla att se sin egen film på en stor duk i en salong fylld med människor. Att få applåder och beröm är något som varje människa växer av. Syftet med festivalen är att skapa en mötesplats där ungdomar från hela området kan träffas och utbyta idéer och erfarenheter. Samla alla filmer som gjorts under året och visa under en eller två dagar. Ett arrangemang som skapar intresse och ger inspiration till fler filmer. Filmkollo Liksom det finns musikkollon för musikintresserade ungdomar har vi planer på ett filmkollo för filmintresserade ungdomar. Det finns gott om framgångsrika kollon inom dans, musik och friluftsliv men inte vad vi vet inom film på den nivå som vi har tänkt oss. Syftet är att ge intresserade ungdomar möjligheten att åka på kollo för att träffa andra likasinnade ungdomar och arbeta med film i en proffessionell miljö. Ett läger där de kan aktivera sig en vecka på sommarlovet. Under veckan kommer deltagarna få göra egna filmer. Alla steg i eget filmskapande gås igenom. De får lära sig om manus, inspelning och efterproduktion. Studiebesök på Film i Väst eller SVT i Göteborg där de spelar in Andra Avenyn. Titta på filmer och analysera dem. Även besök på Visitor Center i Skara för att titta på utställnigen Arn The Movie. Aktiviteterna under hela veckan är förlagda till proffessionella studios och handledarna är proffessionella filmarbetare. Det är viktigt att erbjuda riktiga produktionslokaler för att öka inspirationen och också delaktigheten. Veckan avslutas med en minipremiär där alla föräldrar får se filmerna som gjorts under veckan och även en filmatiserad dokumentation. En festlig avslutning med filmkänsla. Naturligtsvis med röda mattan och cider i champagneglas. Att delta på filmkollot ska inte vara helt kostnadsfritt utan deltagarna måste betala ungefär halva deltagaravgiften. Detta för att det ska vara motiverade ungdomar som kommer och inte något som bara låter kul och inte är genomtänkt. Två kollon per år med 30 deltagare per gång. Förslagsvis ett i mitten av juni och ett i början av augusti. Filmverket Att mötas med film 19

20 FÖRANKRING Efter att ha drivit ett flertal filmprojekt som resulterat i en enstaka film och att ungdomar från flera håll förfrågar en fortsättning ser vi behovet av att starta något som ska bli grunden till ett bestående nätverk. Våra samarbetspartners har från olika håll fått förfrågningar från ungdomar om filmverksamhet men det har varit svårt att hitta ett arbetssätt som skiljer sig från det traditionella. Ofta är det så att organisationer köper in utrustning och satsar under en kort period då de har intresserade ungdomar. Men utrustningen kanske är bristfällig eller blir gammal, ungdomarna tappar intresse eller utvecklas i snabbare takt än vad verksamheten hinner med eller har kompetens till att klara av. Efter möten och diskussioner med ungdomar och verksamheter med inriktning mot ungdomar har vi analyserat behovet och arbetat fram ett arbetssätt som inte bara erbjuder en möjlighet till eget skapande, utan också utbildning och stöttning till att genomföra större projekt och vildare idéer. Filmverket kommer att ha kompetensen och den organisatoriska möjligheten att stötta ungdomsgrupper samtidigt, samt till att producera värdegrundsinriktade utbildningsfilmer i nära samarbete och med stor delaktighet av ungdomar. De större produktionerna är viktiga dels utifrån sitt eget syfte i utbildningssammanhang men också för att skapa motivation och intresse till eget skapande i mindre grupper. Flera ungdomar har varit delaktiga i en processgrupp där projektets utformande har diskuterats. Andreas Gidstedt, 17 år, Nossebro. Jenny Larsson, 17 år, Nossebro. Edit Larsson, 16 år, Vara. Johanna Gustafsson, 17 år, Vara. Anna Maria Karlevid, 17 år, Sollebrunn. Filippa Levén, 17 år, Vara. Många fler som inte finns namngivna har varit med i diskussioner och korta möten där Filmverket kommit på tal. Det är många som pratar om det och har frågor, det märks att det väcker intresse. Filmverket Att mötas med film 20

21 Tankar från deltagarna i processgruppen: Jag tycker att filmverket verkar vara ett väldigt bra sätt för ungdomar idag att engagera sig i något, lära sig att ta ansvar. Tror att när man väl står där med ansvaret att man ska skapa en egen film, utifrån sina egna tankar och känslor skapar en viss.. vad ska man kalla det? stoltet? i personen. det blir verkligen vad man gör det till o självklart så vill alla vara stolta över sin film särskilt då man vet att den kommer visas upp för en sådan stor publik! Det jag tycker är bäst är de olika "nivåerna", att man beroende på hur intresserad eller hur mycket tid man är villig att lägga på filmen kan vara i något av de olika stegen. Det kommer nog göra det enklare för alla att passa in, har man aldrig tidigare jobbat med film är nog steg ett ett bra sätt att testa det lite! Roligt är att projektet sträcker sig ut till så många o jag tror att bara för det kommer många ungdomar vara intresserade. Att vara en del av något större är viktigt att känna, oberoende på att man kanske bara har en liten roll i en stor grej gör ändå personen till viktig. för man är en del av något större. det känner nog ungdomar allt för lite. Edit Larsson, 16 år. När jag skulle förklara för en god vän vad filmverket var så sa jag kort och gott: En metropol för filmintresserade i Skaraborg. En kort förklaring, och den lämnar många frågor men ändå förstår man då vad filmverket är. Jag gillar hela konceptet med filmverket, allt från kollo till föreläsning. Eftersom jag går medieprogrammet får jag ta del av lektioner både teoretiskt och praktiskt. Och genom det har jag lärt mig att det beror mycket på omgivning, lärare och humöret vad som blir kul och intressant. Festivalen är något som jag redan bestämt mig för att gå på och jag vet att den kommer locka väldigt många ungdomar! Samma sak med kollot fast där tror jag mer på yngre ungdomar främst. Men man vet aldrig! Den första tanken som flög genom huvudet när jag hade hört Ronnie berätta om filmverket var "Får jag vara med?!" och den andra var "Får jag ta med alla mina kompisar?". Anna Maria Karlevid, 17 år. Filmverket Att mötas med film 21

22 Att ungdomar i Skaraborg behöver någonting som Filmverket är för mig självklart. Efter att ha medverkat i olika sorters filminspelningar, både stora och små så har jag fått en inblick i hur kul det är men samtidigt ett sätt att utvecklas som person. Man måste lära sig att ta ansvar, jobba i grupp och samarbeta. Och en viktig del i just filminspelning är att efter allt jobb o slit som man har lagt ner sen när det är klart verkligen ger utdelning i form av att man kan se sitt jobb på en bioduk eller på en DVD. Det som både är fantastiskt och tråkigt med en filminspelning är att det blir en sådan fantastisk gemenskap som man väldigt svårt hittar någon annanstans. Det tråkiga med detta är sista inspelningsdagen då man inser att det är slut, att vi kanske aldrig kommer jobba tillsammans allihop igen. Då blir man lätt vemodig. Jag som är filmintresserad ser detta som en stor möjlighet till att utvecklas inom branschen och att få nya kontakter. Jag gör ofta film med släkt och vänner men då spelar vi in med en liten DVkamera, ingen ljussättning och ingen ljudutrustning. Med filmverket skulle vi få möjligheten att använda mer professionella verktyg vilket gör det roligare att jobba med det. Att folk är intresserade av att göra film råder det inga tvivel om. Jag frågade massor med kompisar nu i dagarna ifall de vill vara med och göra en film i sommar. Självklart hör jag ifrån de allra flesta hållen. Det kvittar nästan vilka intressen man har eller vad man tycker om. ALLA kan hitta en roll i en filminspelning som de trivs med. Alltifrån skripta och elassistent till skådespelare/statist eller fotograf. Andreas Gidstedt, 17 år. Filmverket ser jag som en enorm möjlighet för oss ungdomar. Vi får chansen att arbeta med och utveckla oss inom film samtidigt som vi får chansen att träffa likasinnade människor där kunskap och erfarenheter kan utbytas. Projektet kommer för många att vara en fritidsaktivitet vilket också kan medföra att allt fler ungdomar har något annat att koncentrera sig på, istället för att ta tillflykten till det mer händelserika så som alkohol och droger. Filmverket är ett mycket bra projekt där ALLA ges möjligheten att göra film. Det spelar ingen roll om du är erfaren, oerfaren eller har funktionshinder, Filmverket satsar på att alla ungdomar ska kunna skapa film vilket är ett fantastiskt koncept. Jenny Larsson, 17 år. Filmverket Att mötas med film 22

23 Jag tycker Filmverket verkar bra, för att få ungdomar som inte riktigt har hittat sitt intresse eller känner sig ensamma på något sätt till en verksamhet där man jobbar ihop och har en gemenskap. Det finns så många runt omkring här som säger att det inte finns något att göra, och då skulle Filmverket vara en bra idé för att få aktivare ungdomsgrupper. Om man också har ett intresse som man vill göra reklam för eller på något sätt visa andra till att börja med, är det mycket bra att kunna få den hjälpen via Filmverket så man kan få fler med i sitt intresse. Många är ju också intresserade av att få se sig själva på bild och kunna se sig själv göra något som man aldrig skulle tro att man skulle kunna göra. Jag tänkte på det också att de som är engagerade i steg 2 och 3 kanske även kan få uppdrag från lokala företag till t.ex. reklamfilmer eller liknande. Vilket kanske sporrar fler att vara med. Så avslutningsvis måste jag säga att upplägget för det här projektet är mycket bra, för att få in ungdomar som inte har hittat något intresse eller vill hitta nya kompisar med liknande intressen. Filippa Levén, 17 år. Jag tror att Filmverket kommer bli väldigt bra. Jag tror att det kan locka många ungdomar. Även de som bara, idag, är intresserade av någon del av allt som film inkluderar, kommer få en större inblick i hela processen och förhoppningsvis fortsätta med film i framtiden. Bara man lockar människor till att komma till start. Att alla som vill lära sig något nytt, verkligen får hjälp med det. För det är ju lite det som det här projektet handlar om. Att ungdomar får upp ögonen för filmskapande och allt som ingår i detta projekt, att de samtidigt får en lärorik sysselsättning och det viktigaste Att de har roligt. Jag tror det är extra viktigt att alla får en bra och noggrann genomgång eller att man tydligt visar och berättar hur man har tänk sig. Så att alla vet vad de vill/ska göra. Att alla känner att de förstår vad allting handlar om. Jag tror starkt på idén! Johanna Gustafsson, 17 år. Filmverket Att mötas med film 23

24 Under förstudien har flertalet möten lagt grunden till ett samarbete med flera samarbetspartners som varit delaktiga i projektets utformande. Projektet är väl förankrat hos samtliga samarbetspartners som mer ingående presenteras under egen rubrik. REFERENSGRUPP Projektledaren och filmpedagogerna kommer under projekttiden vara stöttade av en referensgrupp som följer projektutvecklingen. Referensgruppens uppgift är att bistå med kompetens inom olika spetsområden där projektledaren eller filmpedagogerna behöver råd och vägledning. Referensgruppen kan komma att kompletteras med fler personer under projektets gång. Består i nuläget av: Annika Lewerin, Studiefrämjandet Lidköping Skarabygden. Ami Blom, Studiefrämjandet Södra Skaraborg & Ulricehamn. Lollo Persson, Studiefrämjandet Norra Skaraborg. Andreas Hansen, Sockerbrukets Ungdomsverksamhet, Lidköping. Thomas Karlsson, Torsbo Fritidsgård, Vara. Kjell Johansson, Tellus Fritidsgård, Skara. Marcus Blåder, Ungdomens Hus, Tibro. Sofia Lubian, KulturUngdom. Sanna Eskilsson, KulturUngdom. Thomas Liedström, Music Factory, Skara. Ann Britt Dahl, Mediapoolen Västra Götaland. Filmverket Att mötas med film 24

25 ANTAL DELTAGARE Utbildning Medians makt År 1 15 tillfällen x 30 personer = 450st År 2 20 tillfällen x 30 personer = 600st År 3 20 tillfällen x 30 personer = 600st Utbildning Filmens språk År 1 10 tillfällen x 30 personer = 300st År 2 20 tillfällen x 30 personer = 600st År 2 20 tillfällen x 30 personer = 600st Utbildning Film i skolan År 1 10 tillfällen x 50 personer = 500st År 2 15 tillfällen x 50 personer = 750st År 3 15 tillfällen x 50 personer = 750st Totalt deltagare i utbildning. Föreläsningar 24 st/år, 200 deltagare per tillfälle 4 800st/år Totalt deltagare på föreläsningar. Att mötas med film steg1 70 grupper, 20 deltagare i varje 4 200st (1 400 per år) Att mötas med film steg2 20 grupper, 30 deltagare i varje 1 800st (600 per år) Att mötas med film steg3 Utbildningsfilmer År 1 500st År 2 600st År 3 700st Visningar med föreläsning och diskussion År 1 10 st, 100 deltagare per tillfälle 1 000st År 2 20 st, 100 deltagare per tillfälle 2 000st År 3 30 st, 100 deltagare per tillfälle 3 000st Totalt personer i möten med film. Filmkollo 60 deltagare år 2 och 3. Totalt 120 deltagare. Film/Kulturfestival deltagare år 2 och 3. Totalt deltagare. Filmverket Att mötas med film 25

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

2012-12-18. Ansökan om ekonomiskt stöd år 2012 för ungdomsprojekt "Den onda ringen". Dnr KS 2012-333

2012-12-18. Ansökan om ekonomiskt stöd år 2012 för ungdomsprojekt Den onda ringen. Dnr KS 2012-333 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-12-18 FALKENBERG 362 Ansökan om ekonomiskt stöd år 2012 för ungdomsprojekt "Den onda ringen". Dnr KS 2012-333

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem

Läs mer

Utvärdering 2015 målsman

Utvärdering 2015 målsman Utvärdering 2015 målsman 284 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Jag upplevde en god organisation och intresserade ledare.

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF 2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.

Läs mer

Projektbeskrivning. Burkpojken. Teater Arcadia

Projektbeskrivning. Burkpojken. Teater Arcadia Projektbeskrivning Burkpojken Teater Arcadia Projektidén Med uppförandet av Christine Nöstlingers Burkpojken vill vi närma oss de barn i Västra Götalandsregionen som snart kommer att tas upp i tonårens

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Teater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN

Teater för Äldre 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 2012 2014 METODER FÖR DRAMA OCH TEATERPEDAGOGIK INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Introduktion Vi mår alla bättre om vi är aktiva genom eget skapande och har en meningsfull vardag med stimulerande innehåll. Många äldre

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund 1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN

ANN-CHARLOTTE EKENSTEN SIDAN SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Ivar gillar djur, framförallt pandor. I skolan blir han retad för att han kan så mycket om pandor. Coola Saga

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång) Olika lärostilar... Som många vet så finns det många olika sätt att lära sig på dem vanligaste är att man lär sig genom att lyssna och tala, läsa och titta på bilder. De flesta lär sig även genom att få

Läs mer

När jag var 8 år gammal flyttade

När jag var 8 år gammal flyttade Egna upplevelser av fosterhemsplacering som barn och biologisk förälder Idag har vi stor kunskap om föräldrars betydelse för sina barn. Föräldrar är viktiga i barns liv och därmed också betydelsefulla

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Parkour! Lärarmaterial

Parkour! Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kalle Güettler Vad handlar boken om? Isak är en blyg kille som går i nian. Han har ett stort intresse för att åka bräda och på nätet brukar han kolla parkour. Han gillar när de hoppar

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015

Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman

Utvärdering Filmkollo 2010 - målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman v.26, 27 & 31. Var informationen innan kollot tillräcklig? (57 svar) 60 50 40 30 20 10 0 Ja (98%, 56 st) Nej (2%, 1 st) Om nej, vad

Läs mer

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,

Läs mer

Sommarläger 2013 UTVÄRDERING

Sommarläger 2013 UTVÄRDERING Sommarläger 2013 UTVÄRDERING Utvärdering läger 1, Flatön 2013 30 deltagare har svarat på Före 30 deltagare har svarat på Efter (En person svarade inte på självkänsla varken före eller efter ) Förmågor:

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Saxdalens ro 1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 Vision Vi vill skapa en förskola: fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater VästmanlandsTeater Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Lägerutvärdering FLATÖN 14

Lägerutvärdering FLATÖN 14 Lägerutvärdering FLATÖN 14 Läger 1 (22-28/6) Utvärdering 2014 års VVDS läger 1; 22 juni-28 juni Förmågor före och efter lägret (Skalan är 1-5 där 1 är lägst och 5 högst) Före (37) Efter (32) Självkänsla

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer