Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 1 2007. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms"

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms 500 år på samma skogsgård Intensiv jakt på granbarkborrar Södra bygger vindkraftverk Torvmarken kan ge miljoner Det tyska skogsundret

2

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 5 april TEMA: Energi, skogsvård ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. TS-upplaga 2005: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö 5 LEDARE: Det våras för självverksamheten. 6 PROFILEN: Möbelformgivaren som föredrar svenskt trä och lokala möbelfabriker. 10 EKONOMI: Tips om hur du upprättar ett förenklat bokslut enligt de nya kraven. 12 STORM: Knappt hade Gudruns följder åtgärdats förrän nya stormar drog in. 16 BARKBORRAR: Med ännu fler vindfällda träd hotar ännu värre härjningar av granbarkborren. 18 UTBILDNING: Tips och råd om skogliga utbildningar på gymnasienivå, KY-utbildningar, högskolor och universitet. Nya professurer till lantbruksuniversitetet. 22 SKOGSGÅRDEN: På skogen som varit i släkten under 500 år är det självverksamhet som gäller. 26 NYHETER: Nya i Norras styrelse. 27 TEKNIK: Nya maskiner för skogen och teknik för småskalig träförädling. 30 NÄRINGSPOLITIK: För många miljömål på gång. 32 MARKNAD: Södra ökar produktionen och hittar ny användning för råvaran, patent på gång om både livsmedel och medicin. Italien ett föredöme när det gäller förädling av trä. Efter flera magra år har det vänt för Setra. Nu är målet att börsintroduceras. 38 PRODUKTION: Genom att nyttja askan där den gör mest nytta kan produktionen öka med minst en miljon kubikmeter virke om året. 44 FÖRSÄKRING: Gudrun ledde till förändrade försäkringsvillkor. 52 NAMN & NYTT: Årets DVD-box är redan här. 54 KRÖNIKAN: Ulf Österblom siar om skogens möjligheter i ett längre perspektiv. BRÅTTOM. Martin Ericsson är en av de många självverksamma skogsägarna som arbetar med att få ut stormvirket innan granbark borrarna kommer. Sid TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA STORMEN. Rotvältorna tornade upp sig igen. Sid Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. KRAFT- SAMLING. Maria Boström, Norrskog, arbetar med en av de största kampanjerna i skogsägarrörelsens historia. Sid 21 UTBILDNING. Arvid Johansson, Älvdalens naturbruksgymnasium, introducerar Martin Södersten i hytten. Sid FORMGIVARE. Nirvan Richter väljer svenskt trä till sina möbler. Sid 6 7 Omslag: Lars-Gunnar Dahlström i den egna skogen. Foto: Pär Fornling VI SKOGSÄGARE 1/07 3

4

5 Hjältar med motorsåg När de första moderna skogsmaskinerna rullade ut från fabrikerna var det många som började räkna ut arbetet i egen skog. Men självverksamheten lever envist vidare på goda grunder. Den upplever till och med en renässans. Lite längre fram i tidningen möter ni en värdig representant för detta tappra släkte, Lars-Gunnar Dahlström, vars anfäder brukat samma skog i ett halvt årtusende. I en annan intervju talar Södras koncernchef om de självverksamma som dagens hjältar. Och i en aktuell doktorsavhandling visar Ola Lindroos att hälften av all arbetstid i skogsbruket är självverksamhet. Han tycker det finns anledning att uppmuntra de självverksamma mer, i dag händer det att de mer betraktas som ett störande moment i virkesförsörjningen. LEDAREN ATT DET ÖVER HUVUD taget görs ett doktorsarbete i ämnet är fantastiskt. Skogsteknik i alla former är ett sorgligt försummat ämne på lantbruksuniversitetet. Det är uppenbart att de, liksom alla andra som arbetar för skogsägarna, på något sätt bör spegla och tillvarata dess intressen. Och då är arbetet i den egna skogen en betydande del. En annan sak, som alltför ofta glöms bort, är att det finns ett nära släktskap mellan självverksamheten och en skogsteknisk miljardindustri. De flesta vet att Norden är världsledande när det gäller skotare, skördare och den så kallade kortvirkesmetoden. Men dessutom finns hundratals mindre företag som lite i det tysta utvecklar småskalig teknik och har gjort Sverige världsledande på området. De har få anställda och det är svårt att hinna med både produktutveckling och affärer. Ibland är det lätt att glömma det sistnämnda i fascinationen över tekniken. Likväl hittar traktorutrustning, miniskotare och små sågverk från den svenska landsbygdens industrier ut till världens alla hörn. De är för det första värda all uppmuntran och för det andra skulle branschen må väl av mer forskning och extra draghjälp ut i världen från exportrådet eller något liknande. Då tänker vi inte på konsulter med jättearvoden som ogärna riskerar kostymen i en oljig verkstad. ETT BETYDANDE teknikområde för forskningen är säkerheten. Här vilar också ett ansvar på var och en som arbetar i skogen. Vi brukar undvika kategoriska råd på den här sidan, framtiden är alldeles för oviss, men ibland finns anledning till undantag: Uppdatera kunskaperna om motorsågen och ta gärna ett motorsågskörkort! Erfarenheterna visar att också gamla erfarna rävar har mycket att lära. MÅNGA SOM FASTNAT i kalkylerna förstår fortfarande inte hur självverksamheten kan fortsätta. Men de må hamra hur länge som helst på miniräknarna för det finns det poster som aldrig fastnar i en ekonomisk kalkyl. Det handlar om glädje och arbetstillfredsställelse. Dessutom är en del småskalig teknik faktiskt rolig att använda, vilket aldrig ska underskattas. Dessutom kan den förstås vara konkurrenskraftig i flera lägen. Samtidigt är det uppenbart att självverksamheten byter form och går från slutavverkning till klenare gallring, röjning, utplockning av vindfällen (vilket är nog så aktuellt i dessa dagar!), skogsvård och planering av skogsbruket. Den hittar nya former i småskalig förädling, sågning, hyvling, timring av hus och en massa andra saker som gör det möjligt att få ut mer från skogsgården både för plånboken och för en bättre livskvalitet. Så får räknenissarna säga vad de vill. VI SKOGSÄGARE 1/07 Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Formgivaren som går sina egna vägar Trä är ett självklart material för Norrgavel och den som funderar på varför hittar många anledningar och dimensioner. Text & foto: Pär Fornling För drygt tio år sedan startade formgivare Nirvan Richter möbelföretaget Norrgavel. Han var bland de första att göra möbler i oljad ek. Äggoljetempera är en annan favorit, men aldrig lack eller plastfolie. Den genuina känslan av massivt trä är viktig, precis som den lokala råvaran och tillverkningen i småländska möbelfabriker. Nirvan Richter vidgar gärna cirklarna mer än så. Det är en man som låter sig styras av en inre övertygelse i stället för marknadsundersökningar. Mycket av inspirationen kommer från Japan, inte minst förhållandet till trä. Varför är det viktigt att använda trä? Det finns flera skäl. I företagets värdegrund är ekologi ett av tre ben. Vi använder bara naturmaterial med tanke på kretsloppet. Dessutom har det med upplevelsen att göra, att stryka handen över en såpad ekskiva är en speciell känsla. Trä och andra naturmaterial stimulerar våra sinnen och åldras som regel med behag. Vilka träslag är inne? Oljad ek är på väg ut och jag kan tänka mig att furu återkommer. Jag skulle gärna vilja jobba med furumöbler på ett lite ädlare sätt, av riktigt hög kvalité med täta stående årsringar. Är vi bra på trä i Sverige? Det beror på vad man jämför med. För 25 år sedan gjorde jag min bildningsresa till Japan där jag imponerades av deras förhållningssätt. Vördnaden för trä känns starkt i Japan, kanske är vi lite bortskämda genom att här finns så mycket skog. Vilka träslag arbetar ni med? Björk, ek, bok, ask, al och körsbär. Om möjligt använder vi alltid trä från Sverige för att undvika långa miljöstörande transporter. Det finns också en skönhet i att arbeta med det som är nära oss. Det kan vara björken som en rent personlig upplevelse från barndomens skogspromenader. Det bidrar till en djupare förståelse och en vördnad för materialet. Trä hjälper oss att få en positiv inställning till vad ekologi kan innebära. Vad är tanken bakom möblerna? Det ska vara en slags tyst design som märks först när man använder dem. Inspirationskällorna är japansk tradition och amerikansk shaker. Snickarna som gjorde shakermöblerna talade om att de gjorde arbetet åt Gud, då duger bara det bästa. I princip talar vi om samma sak fast med andra ord. En stol ska kanske hålla i 100 år. Idéerna är nu inne på den 24:e skissboken. Beskriv vägen till en färdig produkt... Det börjar med något i mina skissböcker, därefter gör vi små modeller och proto typer. Det kan bli 20 olika fullskalemodeller och kanske 40 olika ryggstycken till en stol innan vi är nöjda. Processen tar ofta kring ett år. Hur blir du inspirerad? Jag är väldigt engagerad i meditation och håller ibland kurser i det. Mediationsmästarna har lärt mig vikten av att gå bakom personligheten för att komma i kontakt med en djupare kraft. Pennan går av sig själv och min personlighet är inte riktigt närvarande, samtidigt som jag är väldigt närvarande på ett annat plan... Det är som en dansare på scenen som glömmer sig själv och blir dansen, eller ett barn som blir själva leken. Barnen har kontakt med den här kraften innan vi börjat prägla dem för mycket. Utöver ekologin har företaget både en djupt existentiell och en humanistisk värdegrund. Det låter tungt... Inte alls, möjligen är de existentiella frågorna lite tunga att kommunicera ut. Jag hoppas det kommer, precis som de ekologiska frågorna mognat. Men tungt är fel ord. Jag är inte desillusionerad utan dricker gärna ett glas vin, trivs perfekt i tillvaron och har glädjen att gestalta min verksamhet kring det som känns angeläget i livet. Är glädjen viktig? Absolut. En anledning till att miljörörelsen inte är mer framgångsrik beror nog på att man så mycket utgår från en bristsituation i stället för ett glädjeperspektiv. Har det varit motigt i branschen att gå sin egen väg? Ja, ibland. Det finns en framför allt manlig kultur i det här landet att ifrågasätta den som inte gör som alla andra. Vi har mött det hos både producenter och bankfolk. Är det en speciellt manlig utgångspunkt att alla bör följa strömmen? Kanske är det så. Jag vill göra det jag tror på och längtar efter längst där inne. Det känner nog många. Därmed blir det provocerande när någon annan gör det. Det är möjligt för alla att våga lite mer och lita på den inre rösten. Ge något exempel på motigheter... Vi har valt att tillverka möblerna i Sverige, då sade man det skulle vara i Baltikum eller Kina. Vi förordade bra tekniska lösningar och fick en klapp på axeln med kommentaren att det slutade man med på 50- talet. Ändå gick det vägen... Ja, men en effekt är att vi håller i hela kedjan från vision och produktutveckling till mötet med kunden. För att få ut möblerna fanns inte många andra alternativ. Det är tröttsamt att hålla på att övertyga människor, jag vill lägga kraften på att arbeta. Du verkar envis... Det kan kanske bero på att pappa var dalmas. Är det inte nervöst att satsa om alla ifrågasätter affärsidén? Att verkligen våga leva innebär alltid en grad av risktagande. På bomässan i Karlskrona 1993 fick jag möjlighet att medverka med det jag längtat efter att få göra. Det blev en test av min vision. Responsen blev bra. Efter det vågade jag satsa och ta ekonomiska risker. Hur är företaget uppbyggt? Möblerna tillverkas av ett 10-tal fristående snickerier i Småland medan vi ytbehandlar dem i en egen anläggning. Vi har fyra butiker i Sverige, samt en i Danmark och en i Japan. 6 VI SKOGSÄGARE 1/07

7 Nirvan Richter i länsstolen som tillverkas i bok eller ask. Hur kan användningen av trä uppmuntras? Under 30 år har jag mött många trämänniskor på olika seminarier. Min farbror var jägmästare och pappa avverkade i skogen. Bland de människorna finns en koppling till skogens värden som inte når fram till arkitekter och formgivare. Det måste överbryggas bättre om trä ska upplevas som ett modernt material. Det finns många goda exempel, men jag tycker inte riktigt man tar hänsyn till träets poesi i arkitekturen. I Japan är man bättre på träets poetiska uttryck. Vilken råvara efterfrågas och finns det en be stående marknad för möbelvirke? Exempelvis har våra tillverkare en del problem att få fram fin björk av bra dimensioner, men vänd på frågan. Det duger inte att sitta och vänta på vad marknaden efterfrågar! Det måste finnas eldsjälar med visioner som utvecklar ett koncept och ser till att det finns attraktiv råvara att erbjuda, då blir den också efterfrågad. VI SKOGSÄGARE 1/07 7

8 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Högsta prioritet för maskiner till stormområdet! Den svåra stormen har medfört en kraftigt ökad efterfrågan på våra skogsmaskiner. Precis som efter stormen Gudrun har John Deere därför beslutat att koncentrera tillverkningsresurserna på att snabbt tillgodose de svenska kundernas behov. Om du vill komplettera med en begagnad skogsmaskin ska du titta in på vår nya beg-sajt, Här har vi samlat information om John Deeres alla begagnade maskiner i hela Europa. Du är förstås också välkommen att kontakta din JD-säljare med frågor.

9 Vi ökar leveranserna i Sverige! John Deere Forestry AB

10 EKONOMI Steg för steg till rätt öppningsbalansräkning I förra numret av Vi Skogsägare skrev jag om de nya redovisningsreglerna för småföretagare. Här kommer en beskrivning i hur du upprättar öppnings balansräkningen, vilket du lämpligen gör i samband med årets deklaration då du ändå har siffrorna framme. Du som använder något av de vanliga bokföringsprogrammen kan plocka siffrorna från den balansräkningen som du får fram där. Varulager Öppningsbalansräkningen är B7 inget som ska redovisas för B8 Skatteverket utan det är först B9 vid tax -08, (då beskattningsår 2007 deklareras) som den nya NE-blanketten används (vilken alltså ersätter blankett N1 Intäkter och N2). Varför ska man då göra en öppningsbalansräkning redan nu? Dels krävs det för att få korrekta räkenskaper. Dels ger det en bra överblick av företagets utveckling och ger inte minst träning till deklarationen om ett år. Dessutom är det relativt enkelt att göra det när underlaget ändå finns framme i samband med deklarationen. Ett praktiskt problem kan vara att blanketten ännu inte finns tillgänglig från skatteverket, vilket i sig förstås inte är ett hinder att man gör en öppningsbalansräkning med vägledning av det här exemplet. Namn Kundfordringar Övriga fordringar Denna balansräkning ska inte förväxlas med N6:an som bestämmer utrymmet för expansionsfond och räntefördelningsutrymme. I stället eftersträvas här att visa företagets verkliga ställning. Det går dock i stor utsträckning att använda de värden som man stoppar in i N6:an. Exempelvis kassaoch banktillgångar, liksom banklån värderas ju till aktuellt marknadsvärde. Däremot värderas andra tillgångar, framför allt skogsfastigheten, mycket lägre än marknadsvärdet i N6:an, om den är inköpt för länge sedan. Därför rekommenderas att faktiskt sträva efter att värdera fastigheten någorlunda till marknadsvärde. Självständig näringsverksamhet bedrivs i Gemensam redovisning av Verksamheten bedrivs passivt Ja utandet Ja enkelt bolag * Vid gemensam verksamhet och vid förenklat Fyll i/lämna blanketten på uppgiftslämnande för enkelt bolag. Balansräkning/räkenskapsschema Anläggningstillgångar Eget kapital Kronor Kronor B1 Immateriella anläggningstillgångar B10 Eget kapital (tillgångar - skulder) B2 Byggnader och markanläggningar Obeskattade reserver ** Mark och andra tillgångar som inte får B3 skrivas av B11 Obeskattade reserver B4 Maskiner och inventarier Avsättningar ** B5 Övriga anläggningstillgångar B12 Avsättningar ** Ska inte fyllas i av den som upprättar förenklat bokslut. Omsättningstillgångar B6 Kalenderår 200X Verksamhetens art Kassa och bank Räkenskapsår Fr.o.m. Resultaträkning/räkenskapsschema Inkomst av näringsverksamhet Enskilda näringsidkare T.o.m. Skulder Låneskulder Exemplet här intill ger en vägledning hur en öppningbalansräkning kan se ut. Blanketten består i själva verket av två sidor, men i det här läget finns bara anledning att koncentrera sig på balansräkningen. B1; Immateriella anläggningstillgångar: Vanligtvis stödrätter för en lantbrukare. Hämtas från ruta 234 på N2-blanketten eller bland övriga tillgångar på N6-blanketten för dig som deklarerar med N1 idag. B2; Byggnader och markanläggningar: Från ruta 726 på blankett N1 och 708 och 726 på blankett N2. B3; Mark och andra tillgångar som inte får skrivas av: Den del av lantbruksfastighetens värde som är näringsverksamhet, inte privatbostad och tomtmark. Se särskild textruta om hur man värderar skogsfastigheten. B4; Maskiner och inventarier: Hämtas från ruta 757 på blankett N1 och rutor 708, 713 och 760 på blankett N2. B5; Övriga anläggningstillgångar: Mycket ovanligt för skogsägaren. B6; Varulager: Värdet hämtas från ruta 858 på blankett N1 eller ruta 219 på blankett N2. B13 B14 B15 B16 Skatteskulder Leverantörsskulder Övriga skulder Avskrivningar Person-/Organisationsnummer Rättelsedatum (år, mån, dag) Uppgiftslämnarens personnr * NE B7; Kundfordringar. Värdet hämtas från ruta 859 på blankett N1 eller ruta 204 på blankett N2. B8; Övriga fordringar: Motsvarigheten finns bara på blankett N2 i ruta 220. B9; Kassa och bank: För dig som deklarerar med N1 så hämtas värdet ifrån blankett N6 och de bankmedel som du redovisar under övriga tillgångar i ruta 939. Om du använder N2-blanketten finns värdet i ruta 200. B13; Låneskulder: De banklån som belöper på näringsverksamheten. Hämtas från ruta 329 på blankett N2 och för dig som använder blankett N1 så är det de långfristiga skulder du redovisat i ruta 940 på N6:an. B14; Skatteskulder: Skatter som hör till näringsverksamheten, t.ex. mervärdesskatt (förutsatt att du redovisar moms månatligen) arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda. Moms som redovisas i inkomstdeklarationen en gång om året räknas dock till eget kapital. Företagarens inkomstskatteskulder är privata skulder som inte ska bokföras i företaget. Hämtas från ruta 301 och 307 i blankett N2. B15; Leverantörsskulder: Hämtas från ruta 869 på blankett N1 och ruta 300 på blankett N2. B16; Övriga skulder: Hämtas från ruta 310, 319 och 305 på blankett N2. För dig som använder blankett N1 så är det övriga skulder du redovisat i ruta 940 på N6:an. Dit hör exempelvis upplupna kostnader. B10; Eget kapital: Detta är det som blir kvar. (tillgångar skulder) Förutsatt att du värderat tillgångarna och skulderna på ett korrekt sätt visar det egna kapitalet hur stort värdet är av ditt företag. Tomas Karlsson LRF Konsult 10 VI SKOGSÄGARE 1/07

11 Flera alternativ för att värdera fastigheten Det finns inga riktlinjer kring hur man ska värdera skogsfastigheter i dekla rationens balansräkning. Tre sätt värdera skogen 1. N6-värdet 2. Verkligt marknadsvärde 3. Teoretiskt marknadsvärde Det absolut enklaste sättet är att använda värdet från N6- blanketten. Ett annat sätt är bokfört värde, men det saknar ofta relevans om köpet skedde för länge sedan. För den ambitiöse är marknadsvärdet ett alter - nativ. Det kan beräknas antingen via en verklig värdering eller genom en schablonmässig beräkning genom uppräkning av taxeringsvärdet. Jag föreslår alltså något av följande tre sätt: N6-värdet, för att det ska vara enkelt. Grafik: Mikael Sylvander Värdera efter det verkliga marknadsvärdet. Värdera marknadsvärdet teoretiskt genom att multiplicera taxeringsvärdet med 1,33. Det ingångsvärde man använder ligger sedan fast för framtiden. Håll koll på fonderna Upplysningar som man måste hålla reda på, men inte kommer redovisas till Skatteverket i deklarationen, är följande: Periodiseringsfonder. Här redovisas det sammanlagda beloppet av periodiseringsfonder. Hämtas från ruta 942 på blankett N6. Expansionsfond. Här redovisas expansionsfondens storlek. Hämtas från ruta 866 på blankett N6. Ersättningsfond. Här redovisas hur stora medel som är avsatta till ersättningsfond. Hämtas från ruta 942 på blankett N6. Insatsemissioner, skogskonto, upphovsmannakonto, avbetalnings - plan på skog och liknande. Dessa tillgångar ingår alltså inte på tillgångssidan i balansräkningen, vilket kan tyckas vara märkligt. Beloppen som är intressanta för skogsägaren hämtas från N6-blanketten. Insatsemissioner ingår i ruta 936 på N6 och skogskonto redovisas i ruta 188 på N1. Rätt information om bokföringsmetod I förra numret smög sig ett fel in. Det är på din firmas registreringsbevis som det framgår vad för bokföringsmetod du förväntas använda. Inte på F- skattsedeln. De företagare som månatligen betalar F-skatt får ett registreringsbevis utskickat varje år, medan andra, däribland många skogsägare som betalar företagets skatt först i samband med deklarationen, måste kontrollera med skattemyndigheten om man inte är uppdaterad. Det är vanligt med fel, exempelvis att företagaren enligt regelverket ska använda faktureringsmetoden men av hävd använder kontantmetoden. Öppna odlingssystem gynnar rotutvecklingen. Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto större chans att den överlever. Det innebär kortare tid i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m. Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras rotsystemens kvalitet avsevärt. Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot och Planta 80. Tel Peter Melin, Produktionschef. VI SKOGSÄGARE 1/07 11

12 STORMEN STORM PÅ NYTT. Inte en gång till. Inte en gång till... Tanken har återkommit gång på gång under början av året, när vinterstormarna rullat in. Men det hände igen. Söndag den 8 januari blåste Per in på en bronsplats när det gäller stormfälld skog i modern tid. Skadorna kan inte jämföras med Gudrun, även om de är betydande. Men framför allt riskerar förödelsen av stormarna att gå över i en än värre granbarkborrekatastrof. Karta: Skogsstyrelsen Från hopp till förtvivlan Vinden tilltog. Telefonen tystnade. Ljuset slocknade. För andra gången befann sig Arne och Marianne mitt i stormområdet. Text och foto: Pär Fornling Vi har mött dem ett par gånger tidigare här i tidningen. Först i januari 2005, några dagar efter Gudrun. Utanför det kalla och mörka köket hade nästan hälften av all skog blåst ner på den 150 hektar stora skogården. Frånsett lövträden låg i stort sett alla träd äldre än 35 år på marken. På arbetet Arne Lundin är Södras områdeschef i Ljungby skogsbruksområde var det som i en smältdegel. Området har medlemmar och av dem kom med avverkningsuppdrag direkt efter Gudrun. EN HET SOMMARDAG i början av juni förra året var bilden ljusare, om än såren dröjde sig kvar. Det sista lasset stormvirke inom skogsbruksområdet hade precis lämnat skogarna i Ljungby. Hemma på gården hade en stor del av årets plantor kommit i jorden och oron för vädret handlade mest om hur de skulle klara torkan. Tack vare försäkringen och effektiv stormavverkning blev inte de ekonomiska konsekvenserna så långtgående som först befarats. Men det är klart att skogen var helt förändrad, pensionsförsäkringen av gammal granskog var på väg att bli en ungskog för röjsågen. Så kom januari Följderna är inte alls i nivå med Gudrun, vilket delvis beror på att här inte finns lika Januari 2007 Arne Lundin inspekterar förödelsen efter den senaste stormen. Det här gillar barkborrarna, innan de får chansen måste virket bort, säger han. Foto: Carina S:son Wigren mycket skog kvar som kan blåsa ner. Inom Ljungby-området räknar vi med att det är kubikmeter, att jämföra med 3 miljoner kubikmeter efter Gudrun, berättar Arne. Det motsvarar 1 1,5 normal årsavverkning i området, fördelat på väldigt många skogsägare. DÄRMED HANDLAR det om massor av små avverkningar, många bara på några 10-tals kubikmeter eller ännu mindre. Det innebär höga avverkningskostnader och även om skogsägaren har försäkring är skadorna oftast under gränsen för att den ska falla ut. Vi räknar med att skogsägarna den här gången kan göra en hel del själva, men det gäller att man är tränad och tänker på säkerheten. Volymerna må vara små, men Arne poängterar att allt måste ut, även enstaka vindfällen. Annars hotar granbarkborren att få än värre fäste. Målsättningen är att allt virket ska vara bortkört från skogsbilvägarna den 1 juli. Det blir väldigt tufft, men nödvändigt för att bromsa förökningen av insekterna. Vi lägger mycket energi på att informera skogsägarna om åtgärder mot granbarkborrarna. ARBETET ÄR IGÅNG, men stämningen är lite modstulen hos många. Flera skogsägare hade precis klarat av att fixa till kanterna efter Gudrun och nu får de gå över området och göra samma sak igen. Hemma på gården försvann strömmen i fyra dagar och De värsta stormarna 1) Januari 2005, stormen Gudrun, 75 miljoner kubikmeter. 2) Oktoberstormen 1969, 35 miljoner kubikmeter. 3) Januari 2007, stormen Per, 12 miljoner kubikmeter. 12 VI SKOGSÄGARE 1/07

13 Här föll skogen Skador skogskubikmeter/hektar 0 0 0,5 0,5 2,0 2,0 4,0 4,0 6,0 6,0 10,0 Centrum för stormfällningarna är ungefär där Gudrun drog fram som värst, men den här gången är området betydligt mer utbrett. igen telefonen var tyst ännu efter över en vecka. Den här gången var vi bättre förberedda. Efter Gudrun köpte vi i ett rejält bensindrivet kraftverk. Det kostade kring kronor med installation, vilket visade sig vara en bra investering. Nu var det bara att sätta i trefashandsken så var elen igång. Vi får förlita oss på mobilen, som också den var utslagen ett tag. Däremot är internet beroende av en fast linje, berättar Arne. Ute i skogen har kubikmeter blåst ner, det mesta Januari 2005 Arne och Marianne Lundin i det som en gång var en skog. Platsen är precis densamma, men på bilden till höger spirar grönskan och nytt hopp. i kantzonerna efter den förra stormfällningen. En del är angripet av granbarkborrar och ingår i den kantjustering som Arne redan planerat. VÄRRE ÄR ATT stormen tagit en hel del 25-årig granskog och öppnat upp luckor i beståndet, vilket gör att resten av ungskogen lever farligt. Någon katastrof vill jag inte tala om, men det är klart Juni 2006 trist att se. Och när den ena stormen kommer efter den andra funderar man förstås om det var rätt att nästan bara satsa på ny gran, vilket vi gjort. Planteringarna ser i alla fall bra ut. Torkan till trots blev avgångarna inte mer än procent. Vi får ändå hoppas att stormarna är över för den här gången. Nu gäller det att minimera skadorna av granbarkborren, summerar Arne Lundin. Krav på ersättning för tysta telefoner I vanlig ordning bröts strömmen och telefonerna tystnade när ovädret drog igång. LRF kräver att telebolagen, precis som kraftbolagen, ska tvingas betala en ersättning till sina abonnenter vid längre avbrott. Energibolagen mångmiljardsatsar nu för att gräva ned elkablar. Telebolagen måste få samma tydliga styrmedel för att öka kundernas trygghet. Vi har krav på oss bönder som är djurägare att klara elavbrott på upp till 24 timmar med reservelaggregat. Att teleoperatörer bara har reservkraft för 10 timmar är i detta sammanhang helt otillfredsställande, säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson. Farligt arbete Också i vanliga fall är arbetet med motorsåg riskfyllt. I stormfälld skog lurar många faror. Det är inget för den som inte har kunskap och erfarenhet. Mycket information finns på Säker skogs hemsida: www. sakerskog.se VI SKOGSÄGARE 1/07 13

14 Allätarna!

15 Självverksamma hjältar Precis som förra gången finns nästan allt stormfällt virke inom Södras verksamhetsområde. Där pågår nu en febril aktivitet. Vi träffar koncernchefen Leif Brodén efter att vinterns fjärde och hittills hårdaste storm mojnat. Det är en udda dag med sol och fint väder, men radion varnar att den femte stormen är på väg in. Vi ska klara det här, det är bara att spotta i nävarna och sätta igång. Innan den 1 juni ska virket vara utkört, säger han bestämt och övertygande luttrad och härdad av äventyret med Gudrun. JÄMFÖRT MED DEN är det betydligt mindre virke som fallit. Efter stormen Per räknar vi med att det är ungefär 6 miljoner kubikmeter under bark, vilket motsvarar en halv årsavverkning för Södra. (Södra räknar med något mer virke än Skogsstyrelsens prognoser). Likväl är det en stor utmaning att hinna ta hand om virket. Text & foto: Pär Fornling Den begränsande faktorn förväntas i första hand vara transporterna. De bilar som finns nyttjas maximalt. Utöver det behövs timmerbilar som går dygnet runt. Den kapaciteten finns inte i landet därför har vi uppvaktat regeringen för att få anlita utländska åkare under resten av året. Här finns väl inkörda rutiner, så det bör inte förorsaka några problem. REGERINGEN FICK också önskemål om att Vägverket ska vara generöst då det gäller att använda vägarna, trots risken för körskador. Andra punkter på kravlistan är att Skogsstyrelsen koncentrerar arbetet på de akuta problemen i stormområdet och att också vindfällen i naturreservaten upparbetas för att inte blir kvar som barkborrehärdar. Tempot i avverkningarna behöver öka med procent, jämfört med ett normalår. I första hand förhör vi oss hos våra befintliga entreprenörer om i vilken grad de kan öka kapaciteten. Därefter får vi se hur mycket extra som behövs, det handlar inte om någon raggning som efter Gudrun. SKADORNA ÄR betydligt mer utspridda. Det gör att det handlar om många små avverkningar, vilket flera skogsägare gör i egen regi. De stora hjältarna och det goda föredömet är de självverksamma skogsägarna. I vanliga fall står de för ungefär 20 procent av leveranserna. I det här läget, med många mindre avverkningar, räknar vi med långt över 30 procent. Insatserna är jätteviktiga för att vi ska få ut virket i tid och därmed minska hotet från granbarkborrarna. Kanske anläggs någon ny terminal i Östergötland, annars handlar det om att fylla på de lagerplatser som redan finns. PRISERNA HAR inte ändrats på grund av stormfällningen. Genom stormkontrakt koncentrerar man sig på det stormfällda virket och manar medlemmarna att inte fylla på virkeshögarna med friska stående träd. Det barkborreskadade virket har precis som tidigare ett prisavdrag. En annan fråga är vad det betyder för Södras årsresultat. Vår analys pekar på ökade Leif Brodén, luttrad chef för Södra. kostnader på mellan 0 och 250 miljoner kronor. Vi räknar alltså inte med något överskott på den här hanteringen, som efter Gudrun, där vi senare delade ut hela årsresultatet till medlemmarna, säger Leif Brodén. LÄS MER. I en annan del av intervjun, på sidan 32, talar Leif Brodén om andra framtidsfrågor, bortom det akuta stormarbetet. STORMEN VI SKOGSÄGARE 1/07 15

16 En kamp m o t klock an STORMEN Den nya stormen dukade upp ett smörgåsbord åt granbarkborren. Nu brådskar det med att bromsa massförökningen av insekterna. Trycket är stort på Skogsstyrelsen att leda arbetet mot granbarkborrarna. Regeringen har gett myndigheten 26 miljoner kronor till ändamålet, men åtminstone till en början riktades kritik mot att arbetet inte inleddes tillräckligt kraftfullt. Nyckeln till framgång är att samordna insatserna över större områden, där skogsägarna mobliseras. En sån krisorganisation bör Skogsstyrelsen leda. Vi måste få till en nationell strategi för bekämpning, sade professor Bo Långström redan innan den senaste stormen kommit och ytterligare förvärrat läget. SKOGSSTYRELSENS första steg var att skärpa reglerna om kvarlämnat virke. Det väntade beslutet (som tas efter denna tidnings utgivning) var att det maximalt får lämnas 3 kubikmeter ved per hektar (tidigare 5) och att det ska vara bortforslat den 1 juli. Text & foto: Pär Fornling De förväntade angreppen på friska träd behöver i ett första skede inte bli större efter stormen. När hannarna kommer ut i vårsolen för att bygga parningskammare till honorna väljer de i första hand vindfällen eller försvagade träd. Där tiodubblas den första generationen borrar. I ett färskt träd är det betydligt tuffare, ibland blir den andra generationen jämnstor med den första. Vindfällen ökar med andra ord framför allt hoten från kommande generation granbarkborrar, vilka med gott om yngelmaterial blir än fler nästa år. BEDÖMNINGARNA innan stormen var att 1 10 miljoner kubikmeter friska träd skulle angripas i år. Flera bedömningar pekade på 3 5 miljoner kubikmeter. Under gynnsamma omständigheter kan skadorna fortfarande landa på den nivån. Men nu har forskarna räknat upp skaderisken för OM INGENTING görs, vädret är varmt och 4,5 miljoner kubikmeter virke ligger kvar efter den första juli räknar Anna-Maria Jönsson, Lunds universitet, med att 60 miljoner kubikmeter levande skog riskerar att angripas under 2007 och Det är ett värsta scenario som visar hur viktigt det är att vidta åtgärder, säger Magnus Fridh på Skogsstyrelsens analysenhet. Utfallet beror både på bekämpningen och vädret. Första frågan är hur barkborrarna klarar vintern. De som flyttade ner i marken har det nog svårt. För dem är blöta värre än kyla, men drygt hälften finns kvar under barken och de mår förmodligen alldeles förträffligt, säger Bo Långström, som är en av landets ledande experter på insektsangrepp. Under en lång het sommar som den förra räknar han med att barkborrarna hann uppföröka sig gånger. Bekämpningen har hittills koncentrerats på sök och plock, vilket innebär att angripna träd plockas bort innan borrarna hinner ge sig därifrån. BLAND FÄLLORNA bedöms det mest effektivt att lägga några massavedsbitar på varandra, göra dem ännu mer lockande med hjälp av en tepåse feromon och bespruta virket med cypermetrin (eller något annat av fyra godkända medel), vilka normalt sett används inom jordbruket. (Till bekämpningen i skogen beräknas det gå åt ungefär 0,3 Skräckscenario i Sverige och en fasansfull De förödande angreppen av barkborrar i västra Kanada sprider sig. Kathrine Harding på tidningen Globe and Mail ger det här skakande rapporten från Grande Prairie i provinsen Alberta. De kom flygande i miljontals in i den täta skogen kring samhället. De var så många att en lokal mjölkbonde trodde han hörde regnet slå mot plåttaket på ladan. I stället var det en invasion av hungriga bergsbarkborrar (mountain pine beetles), svarta riskornstora insekter som redan koloniserat miljarder träd i skogarna kring British Columbia. Vi hade aldrig förväntat oss en så massiv invasion, säger Pat Wearmouth från skogsbolaget Weyerhaeuser. Bakom honom står en skog med döende träd. Många, flera högre än fyravåningshus, har röda band kring stammen med texten bekämpningszon. Den fulla konsekvensen av utbrottet visar sig inte förrän de sjuka trädens gröna barr blir rostbruna. Angreppen går snabbt. Under 1999 angreps hektar i British Columbia och år 2005 hade angreppen ökat till 8,7 miljoner hektar. Utbrotten nådde grannprovinsen Alberta 2002 och nu är det risk att det blir samma sak som i British Columbia. BRITISHCOLUMBIA ALBERTA Grande Prairie Edmonton KANADA Varma vintrar med färre köldknäppar har gjort att baggarna överlever och varje angripet träd kan producera tillräckligt med baggar för att angripa ytterligare tallar. Jag ber varje natt att moder natur ska ge oss köldknäppar med över 30 minusgrader, säger David Coutts, Albertas minister för naturresurser. De västliga delstaterna Alberta och British Columbia har drabbats hårt av barkborrarna. Provinsen har ett 100-tal personer anställda för att hitta angripna träd som huggs ner och eldas upp. Weyerhaeuser och andra skogsbolag har samtidigt ökat avverkningarna för att rädda så mycket timmer som möjligt från de 6 miljoner hektar som är i riskzonen i Albertas skogar. 16 VI SKOGSÄGARE 1/07

17 När vårsolen kommer ger sig borrarna ut i jakten på nya parningsplatser. procent av jordbrukets årliga förbrukning.) Skogsstyrelsen konstaterar i sina råd att risken för miljöpåverkan är liten, såvitt medlet inte kommer i kontakt med ytvatten. Annars binds det i humus och bryts ner. Ett alternativ är att fånga borrarna i fällor. Det användes storskaligt i Värmland på talet. Vår nya fälla är fyra gånger så effektiv jämfört med då, framhåller Gunnar Nove, som flyttat tillverkningen av fällor från Norge till Sverige med tanke på massangreppen av barkborrar. Men hittills har forskarna inte rekommenderat någon storskalig satsning på plastfällor. Det är en möjlig metod, men kostnaden är högre än fångstvirkesfällor, som dessutom är effektivare, säger Göran Örlander, skogsvårdschef på Södra. UTPLOCKNINGEN av angripna träd fortsätter. En liten tröst i bedrövelsen är att många av de träd som fälldes i stormen redan var koloniserade av granbarkborrar och med andra ord ändå skulle forslas ut från skogen. Vid en uppvaktning till regeringen har vi också krävt att det stormfällda virket i reservaten måste upparbetas, framhåller Christer Segersteén, LRF Skogsägarna. Här har reservatet i Osaby kommit i fokus. Där ligger kubikmeter skog på marken, kubikmeter granskog står fortfarande upp, men har dödats av granbarkborren. Beskedet från myndigheterna hittills har varit att skogen ska ligga kvar men att närliggande markägare kan få ersättning. Det duger inte, nu måste vi agera på bred front för att undvika en nationell katastrof, säger Christer Segerstéen. En speciell mässa för dig som har skog Välkommen till SkogsElmia 31 maj 2 juni 2007 Ute i skogen Rådgivning Utbildning Förvaltning Finansiering Naturvård Demonstrationer av alla typer av utrustning, för skogen ute i skogen Bioenergi Vedhantering Mobila sågverk Plantering Avverkning Tävlingar och aktiviteter och mycket mer! mardröm i Kanada Flera likheter med granbarkborren Insektsskadorna i Kanada har likheter med hoten från granbarkborren men också skillnader. Både bergsbarkborren och granbarkborren har ett signalsystem med feromoner. Bägge för med sig en dödande blånadssvamp in i levande träd och bägge kan (om de är tillräckligt många) tränga igenom trädens kådskydd. Men i Kanada är det honorna som först går in i trädet, medan det i Sverige är hannen som borrar sig in under barken och gräver långa gångar (parningskammare) dit han lockar ett par honor. En väsentlig skillnad är att i Kanada angrips bara levande skog (i första hand contorta och jack pine, som är lik vår tall). Granbarkborren däremot föredrar färsk död ved (gärna vindfällen) men om de blir tillräckligt många samordnas angreppen mot friska träd. I första hand väljer de dock träd som försvagats genom torka, blivit rotryckta eller något liknande. Egentligen är bergsbarkborren mer lik vår jättebastborre, berättar professor Bo Långström och konstaterar att det vore ett verkligt skräckscenario att få in den också till de svenska skogarna. Enligt Russel Taylor, analytiker av skogsmarknaden i Kanada, påverkas skogsbruket under många år framöver. Till att börja med ökar avverkningarna i BC (British Columbia) med procent på grund av allt insektskadat virke. Men på längre sikt (år ) måste avverkningarna minska kring 25 procent. Förra året hade 450 miljoner kubikmeter (8 årsavverkningar) dödats i BC av insekterna. Prognosen är miljoner kubikmeter i slutet av det här året. Kom ihåg: SkogsElmia äger rum i skogen utanför Jönköping. Kolla vädret innan du åker (www.smhi.se). Ta med lämpliga kläder! 31 maj - 2 juni 2007 Elmia AB, Box 6066, SE JÖNKÖPING, SWEDEN, Tel , Fax VI SKOGSÄGARE 1/07 17

18 Gärna plugg på rasterna UTBILDNING Intresset för skog på naturbruksgymnasierna håller i sig och bästa reklampelarna är eleverna själva. Text & foto: Pär Fornling En kompis gick på skolan, det lät så bra att jag också sökte hit. Nu funderar lillebror och en del av hans kompisar i samma banor. Det berättar Martin Södersten från Mora. Vi träffar honom på Älvdalens naturbruksgymnasium, tillsammans med läraren Anders Öberg. Martin är nu inne på tredje och sista året. Blev det som du hoppades? Jag skulle gärna haft ännu mer maskinkörning. Nu tänker jag bygga på med en ettårig KY-utbildning i skogsteknik, som också hålls här på skolan, då blir det mer praktik, säger Martin, som därefter hoppas få jobb som maskinförare. Men jag vill inte sitta i hytten hela tiden, kanske kan man kombinera det med att röja under sommaren. Anders nickar instämmande: Det är ett klokt val. Möjligheterna att få jobb efter utbildningen är bra, speciellt om man är beredd att flytta runt och prova lite olika saker, säger han. MÅNGA KNYTER viktiga kontakter under de 15 veckorna med arbetsplatsförlagd utbildning. Det finns gott om jobb, men entreprenörerna vill helst ha de som kört en del. Jag kan göra jobbet lika väl som en erfaren förare, men det är klart att det krävs praktik för att få upp hastigheten, konstaterar Martin. Han gillar naturen och passar Det är rast, men Håkan Sundén dröjer sig kvar i lektionssalen. på att ta jägarexamen som ett extra tillval, en möjlighet som finns på flera skolor. Här finns till och med ett speciellt gymnasieprogram med inriktning på Skog och jakt. Vändningen för skogsutbildningen kom kring år 2000, då det var 11 sökande till 24 platser. I dag är bilden den motsatta med två sökande till varje plats. De flesta skolor har haft en liknande utveckling. Antalet sökande har ökat sju år i rad och förra året gick över elever på landets naturbruksgymnasier. HUVUDREGELN ÄR att man tar in sökande lokalt från länet, även om det går att begära undantag. Av ett 25-tal naturbruksgymnasier med skog är det bara ett fåtal (Helgesbo/ Kalmar, Ryssby och Värnamo) med riks intag. Martin Södersten och läraren Anders Öberg går igenom de tekniska detaljerna för en av skotarna. Resurserna skiljer mellan skolorna och det kan vara värt att kolla vilken maskinpark som finns för den som funderar på att bli maskinförare. Älvdalen var dessutom först ut med simulatorer och har nu tre stycken, två för skördare och en för skotare. De ser ut som avancerade dataspel, men är de till någon nytta när du verkligen sitter i hytten? Absolut. Du känner igen mycket och lär dig hantera spakarna. Första gången i hytten på en riktig maskin visste jag precis hur man skulle bete sig, men visst blev det annorlunda med alla vibrationerna. Jag höll nästan på att skrika till i början, det kändes som maskinen skulle välta, säger Martin som gärna tar en stund på lunchrasten i simulatorn om han hinner dit i tid. Ofta är det kö av frivilliga till undervisningsrummet! Digitalt i fokus för skogstekniker Gammelkroppa i Värmland är sig mycket om det digitala landets minsta högskola. Vartannat år antas 18 studenter för satsning för att profilera skolan. skogsbruket, vilket är en ny att läsa till skogstekniker. Till GIS och GPS finns med kursen hösten är det dags för en ny igenom i form av datorprogram omgång. för planering av skogsbruket, De nya studenterna får lära fältdatorer, lasermätare och dataklavar. Utbildningen är två år. Den som vill bygga på med ett tredje år och bli skogsmästare har företräde till Skogsmästar skolan i Skinnskatteberg. Mycket praktik på ettårig utbildning Den som funderar på sågverksindustrin kan gå en ettårig KYutbildning i Skinnskatteberg. En tredjedel av utbildningen sker ute på sågverken. Kursen heter KY Sågverk. 18 VI SKOGSÄGARE 1/07

19 Rörigt kring högskolebetygen Examen från universitetet är i hamn, men vilket betyg fick du? Oavsett prestation varierar svaret. De flesta har någon form av gradering, men lantbruksuniversitetet har nöjt sig med godkänd eller icke godkänd. Nu finns det ett förslag om fyra graderingar som behandlas under våren och sannolikt inte kan införas förrän hösten Skogsmästarskolan har redan tre steg: Godkänd, väl godkänd och icke godkänd. Andra universitet inför sju olika nivåer redan till hösten. Tanken är att förenkla jämförelser världen över. Kurs för träsäljare Kursen marknadsföring av trävaror säger vad den handlar om. Den hålls i Skinnskatteberg i höst genom ett samarbete mellan SLU och stiftelsen Skog&trä. Kursen är internationellt inriktad och hålls på engelska. Mer produktion på SLU Efter att ha fått ordning på ekonomin går SLU på offensiven. Bland flera nya professurer finns produktion och klimatförändringar. Text & foto: Pär Fornling I början av 2000-talet var det ganska tomt på de högre skogliga utbildningarna och ett par år senare sattes flera institutioner under ekonomisk tvångsförvaltning. I dag är det annorlunda. Studenterna köar till SLU och under förra året gick alla de 14 skogliga institutionerna med plus. FÖR ATT kraftsamla krymper antalet institutioner nu till nio. Inte minst växer institutionen för skogsskötsel genom ett par sammanslagningar. Totalt har skogsfakulteten en budget på 480 miljoner kronor, varav 230 kommer från staten. Dekanus Jan- Erik Hällgren är nöjd med utvecklingen på Lantbruksuniversitetet. Med ekonomin under kontroll planerar SLU att anställa 15 nya professorer under året, varav sju inom skogen. ATT TILLSÄTTA en professor är ett ganska stort steg för universitetet. Han eller hon ger profil och kunskap åt ämnet. Dessutom fördjupas forskningen. Det tillför kompetens, men är också en viktig signal till yngre forskare och studenter att det finns öppningar, säger Jan- Erik Hällgren, dekanus (chef) för skogsfakulteten. Tre av tjänsterna är direkt kopplade till att öka och förbättra skogsproduktionen: skogsskötsel i Umeå, produktion i Alnarp och föryngring i Umeå. Vid sidan av att odla mer skog är klimatet den hetaste frågan. Här kommer en ny professur i Umeå inom eko-fysiologi, vilket handlar om vad som händer med skogen vid klimatförändringar. Ytterligare en ny professur i Umeå om vilt och fisketurism, som finansieras av Sveaskog, ska tillsättas. ANDRA satsningar kommer under året. Bland annat hoppas Jan-Erik Hällgren kunna lyfta fram tekniken, som en gång var ett stort område för SLU. Jag tycker det ser bra ut inför kommande år men då det gäller studenterna är den geografiska spridningen dålig. Oproportionerligt många kommer från norra Sverige, därför marknadsför vi oss extra söderöver, säger Jan-Erik Hällgren. Utbilda dig till Skogsmästare på SLU Skogsmästarskolan Du får en kompetens som efterfrågas i skogsnäringen Du studerar på SLU Skinnskatteberg, Västmanland Du har stor valfrihet att skräddarsy ditt tredje studieår Du får många goda minnen och kamrater för livet Du får ett brett kontaktnät i skogssverige Du får jobb efter studierna Skogsmästarprogrammet är 3 år och behörighet för att söka läser du in på naturbruksgymnasiets skogliga program eller eftergymnasiala kurser. Dessutom krävs minst 6 mån. skoglig praktik. Skogligt basår på Jällaskolan i Uppsala, innehåller både teori och praktik och ger garanterad plats till skogsmästarprogrammet. SLU Skogsmästarskolan VI SKOGSÄGARE 1/07 19

20 UTBILDNING Gott om jobb inom möbelindustrin Intresset ökar för de trätekniska gymnasieprogrammen. åren. Förbundet räknar med att examinerade elever de närmsta Förra året började runt 700 trä- och möbelindustrin behöver rekrytera minst nya elever på industriprogram trä eller hantverksprogram trä. medarbetare de närmsta fem Det är ett par hundra fler än åren. för ett par år sedan. Men det Huvuddelen av dessa behöver räcker inte. en kvalificerad utbildning Enligt TMF (Trä och möbelindustriförbundet) behövs det nivå. på gymnasie- eller högskole- egentligen kring nyut- Viktiga datum Gymnasiet 15 februari 15 maj juli augusti Ansökan. Vanligtvis kan man ändra valet fram till mitten av maj. Besked om gymnasieintagningar. Reservintag fram till skolstarten. KY-utbildningarna Kurserna rullar över året, därmed också ansökningsdatumen. Högskolan 15 april 4 maj 15 februari 15 september OKTOBER Högskole- provet!! Sista anmälningsdag till kurser. Sista ansökningsdag Gammelkroppa. Sista anmälningsdag till vårens högskoleprov, 31 mars provdag. Anmälningsdag till höstens högskoleprov, 27 oktober provdag. Kurserna anpassas enligt internationell modell Alla universitet och högskolor är i full färd med att anpassa sig till den så kallade Bolognaprocessen. Målet med Bologna är att göra det lättare att kombinera universitetskurser från olika länder. En grundtanke är att man ska kunna läsa tre år och få en kandidatexemen som därefter kan byggas på med två masters-år någon helt annanstans. Avancerad nivå Grundnivå Forskarnivå DET INNEBÄR ATT svenska universitet laddar med nya tvååriga mastersutbildningar, öppna för hela världen. Inom skogsfakulteten startar tre sådana nästa år. Euroforester (europeisk jägmästare) i Alnarp. Plant and forest biotechnology vid Umeå plant Science Centre. Fish and wildlife management. Alla kurser delas in i tre nivåer: Grundnivå (2 år/högskoleexamen eller 3 år kandidatexamen). Avancerad nivå (3+1 år magister eller 3+2 år mastersexamen). Forskarnivå (+2 år licentiat, +4 år doktorsexamen). DEN SOM exempelvis vill bli jägmästare har fortfarande fem års studier framför sig, men upplägget förändras en del. Efter tre år blir det en sorts kontrollstation, eller ett etappmål. De påbörjade kurserna ska vara klara och den som vill kan hoppa av med en skoglig kandidatexamen. De blivande jägmästarna fortsätter i ytterligare två år och går därmed ut med en mastersutbildning. Däremellan finns ytterligare en, lite svensk, variant: Efter 3+1 år finns möjlighet att sluta med en magisterutbildning. (Tidigare blev man skoglig magister efter 4,5 år). NoveFella med feromonet Phero-X-Lure IT doftar oemotståndligt för en utsvulten och kärlekskrank barkborre. LÄTT ATT MONTERA KOMPLETT HÅLLER FLERA SÄSONGER FÅNGAR I 360 KAMPANJPRISER Ë 5 fällor och 10 feromoner, 2249:- ex moms & frakt. Normalpris 2665:- Ë 10 fällor och 20 feromoner, 4398:- ex moms & frakt.normalpris 5330:- Gäller t o m 15 1 mars RING ELLER BESÖK SKOGMA.SE TIPS: Massor av information om utbildningar och livet som student. Bra information i allmänhet, med en flik för utbildning och forskning. Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) är utbildningar efter gymnasiet som drivs i samverkan med företagen. Det är mycket praktik och åtta av tio som gått kurserna har fått jobb. Om träutbildningar. Allt om naturbruksgymnasier. Privat skola med många kurser, en specialitet är utbildning av skogsmaskintekniker. Lediga platser på högskolorna. Växjö universitet har lyckats väl med distansutbildningar för skogsägare från hela landet. Den här sidan leder bland annat vidare till kursen i Hållbart familjeskogsbruk, adressen direkt till informationssidan är något krångligare: kursinfo/ Ont om tjejer på de flesta utbildningarna På de skogliga gymnasieutbildningar dominerar grab- procent och år 2004 var 31 pro- procent kvinnor, året innan 36 barna helt. cent av de blivande jägmästarna kvinnor. Det är lite jämnare på universitet och högskolor, men kvinnornas andel har sjunkit något nast påbörjade skogsmästar- Av de 54 studenter som se- bland blivande jägmästare. skolan i Skinnskatteberg var 12 Vid senaste intaget var 25 kvinnor. 20 VI SKOGSÄGARE 1/07

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Brandworld Sverige AB (publ) Delårsrapport, juli sept 2011

Brandworld Sverige AB (publ) Delårsrapport, juli sept 2011 Brandworld Sverige AB (publ) Delårsrapport, juli sept 2011 Öppning av BrandWorld i Halmstad och Löddeköpinge Nettoomsättningen minskade med 13,5 %, 30.405 TSEK (35.140 TSEK) Resultat per aktie uppgick

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring se bifogade upplysningar på sidan 5. Beräkning

Läs mer

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring se bifogade upplysningar på sidan 5. A. Räntefördelning kapitalunderlag Vid denna beräkning

Läs mer

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 Styrelsen för Västra Kustens Skogsägare lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Två avgörande händelser under 2011 gjorde att

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Sommaren 2010 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Efterfrågan på Säljutbildningar ökar Läkemedelsföretag använder Profilkursen Säljarna

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg).

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg). Skogsmästarskolan 2009-05-28 U T V Ä R D E R I N G S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 0 6 / 0 9 UNDERLAG Undersökningen bygger på de enkäter som skickats ut i april -09 (53 st). Här redovisas

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Om skolan och miljon. Om framtiden

Om skolan och miljon. Om framtiden FAKTA Skolans internat har plats för 51 elever. Rummen är fördelade på fyra hus med eget kök och allrum med TV. Alla rum har egen dusch och toalett. På skolan finns ett välutrustat gym, datasal med internet,

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Målinriktad gymnasiepraktik. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2009 Tema: Skolkontakter/Arbetsplatsförlagd Utbildning Målinriktad gymnasiepraktik 2015 Hjärnkr aft 2015 Den röda tråden Uthållighet

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

experter inom Vi är fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före.

experter inom Vi är fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före. Vi är experter inom fysisk och finansiell handel, portföljförvaltning, marknad och analys som hjälper dig att ligga steget före. 2014 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ Bokslutskommuniké 2014 Modity Energy Trading AB VD

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

Inkomstdeklaration 4. Handelsbolag - taxeringen. Särskild självdeklaration. 1.1 Underlag för särskild löneskatt. Underlag för avkastningsskatt

Inkomstdeklaration 4. Handelsbolag - taxeringen. Särskild självdeklaration. 1.1 Underlag för särskild löneskatt. Underlag för avkastningsskatt Skatteverket 0771567 567 Inkomstdeklaration 4 Handelsbolag taxeringen Kalenderår 2012 Namn (firma), adress Räkenskapsår Fr.o.m. T.o.m. M Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd.

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014

SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 Institutionen för skog och träteknik Hållbart familjeskogsbruk, del B 16 30 hp Grundkurs 1TS031 (kvartsfart) Kursansvarig: Nils Fagerberg 2009-12-11 SCHEMA LÄSÅRET 2013/2014 På Skog och trä är vi måna

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

Skatteverket Anette Jaldell

Skatteverket Anette Jaldell Skatteverket Anette Jaldell Deklarera Enskild Näringsverksamhet 1 Förenklat årsbokslut NE-blanketten 2 Enskild firma Ansvarar själv för företagets skulder Ska registreras hos Skatteverket (även hos Bolagsverket

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Drömmen om ett vackrare hem

Drömmen om ett vackrare hem Drömmen om ett vackrare hem 1 Vår kärlek till trä har sin förklaring Vårt företag har byggt trappor i det lilla inlandssamhället Norsjö i Västerbotten sedan 1923. Det är ganska enkelt att förstå varifrån

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008

SkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 SkogsAffärer En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! I förra numret av SkogsAffärer skrev vi om barkborrens härjningar i Kråketorpsreservatet. Det

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Gisekvarn 2009-09-02/lb Hemsida: E-post: www.gise.se foreningen@gise.se Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Allmänt Under sommaren har arbetet med skogsvårdsprojektet drivits vidare. Tidplanen är

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Nr 514 2001 Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Malin von Essen Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent

Utbildningar. våren 2015. För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent Utbildningar våren 2015 För dig som är: Controller Ekonomichef Redovisningschef Ekonomiassistent Redovisningsassistent EkonomiSveriges självklara val. Utbildning är alltid en god investering Ekonomifunktionens

Läs mer

Investera i Dig själv & våga förändra!

Investera i Dig själv & våga förändra! Investera i Dig själv & våga förändra! Bli en av oss på Milook 1 Är Du redo att prova på något nytt, få in flärd och glamour i Din vardag? Som återförsäljare/stylist väntar spännande utmaningar och personlig

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Inkomstdeklaration, hälftenägare till handelsbolag 2015

Inkomstdeklaration, hälftenägare till handelsbolag 2015 Inkomstdeklaration, hälftenägare till handelsbolag 2015 Lena Hansson är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelbolagsform. Handelsbolaget är en juridisk person som ska lämna

Läs mer

Löwenhielmska släktföreningen anordnar sedvanlig Morjanåträff den 22 september Välkomna!

Löwenhielmska släktföreningen anordnar sedvanlig Morjanåträff den 22 september Välkomna! Löwenhielmska släktföreningen anordnar sedvanlig Morjanåträff den 22 september Välkomna! Skriv ut Karta hitta.se http://www.hitta.se/skriv-ut/karta#center=65458 Samling under förmiddagen från kl 10:30.

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Workshop 28/ Framtidens hållbara skogsbruk. Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten

Workshop 28/ Framtidens hållbara skogsbruk. Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten Workshop 28/10 2011 Framtidens hållbara skogsbruk Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten Framtidens hållbara skogsbruk Schema Olofsfors AB och Länsstyrelsen i Västerbotten bjöd den 28/10 2011 in till

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Inkomstdeklaration 4 Särskilda uppgifter - Handelsbolag Utg 23

Inkomstdeklaration 4 Särskilda uppgifter - Handelsbolag Utg 23 Skatteverket 0771567 567 Särskilda uppgifter Handelsbolag Namn (firma), adress Fr.o.m. M Samråd enligt SFS 1982:668 har skett med Näringslivets Regelnämnd. Information om hur man fyller i blanketten finns

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer