Lärande utvärdering av ESF-projekt Dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande utvärdering av ESF-projekt Dnr 2010-3010052"

Transkript

1 Lärande utvärdering av ESF-projekt Dnr Slutrapport 23 december 2013 Dr Tommy Bergkvist

2 Förord Projektet CSES Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm, är unikt på flera sätt. Det är ett unikt kompetenscenter för sociala entreprenörer det första i Sverige och ett helt nytt slags projekt för ESF-rådet, men det är också ett ämnesområde som det ännu inte finns så mycket kunskap om. Därför kommer denna utvärdering att vara förhållandevis omfattande och innehållsrik när det gäller att förstå de sociala entreprenörernas situation och behov av stöd så att det också framgår vilken utmaning det har varit för CSES att bygga upp ett kompetenscenter för just denna målgrupp. Det har också efterlysts 1 utvärderingsrapporter som är mera utåtriktade och högre grad lyfter fokus från projektet till samhällsnivån för att också bygga kunskap för kommande satsningar. CSES blev inget vanligt kompetenshöjande program utan en hel inkubator för sociala entreprenörer och det var en av poängerna med projektet kunde inkubatorn vid Stockholms universitet, SU Innovation, även kallad Tjänsteinkubatorn tjäna som förebild då en särskild inkubator för sociala entreprenörer byggdes upp? I denna rapport kommer vi att beskriva hur det gick till, hur det fungerade, vad entreprenörerna tyckte och vad personalen i CSES upplevde under projekttiden. Vi kommer också att utvärdera satsningen och ge råd för framtiden. Utvärderingsarbetet har utförts som en så kallad lärande utvärdering 2 där utvärderaren kontinuerligt interagerar med projektet och löpande återrapporterar användbara observationer. I detta fall har medverkan i frukostmöten med entreprenörerna gett en god och nödvändig inblick i de sociala projektens utmaningar och hur de efterhand har lösts. Medverkan i CSES onsdagsmöten har skapat förståelse för hur projektet leds, hur uppkomna frågor löses och hur antagningarna till inkubatorn går till. Exitintervjuer och enkäter med de projekt och entreprenörer som lämnar inkubatorn har gett ovärderlig inblick i de sociala entreprenörernas förutsättningar och utvecklingsutmaningar men också hur de värderar sin tid hos CSES. Intervjuer med CSES projektmedlemmar har fångats upp genom intervjuer och återföringar till projektet. Löpnade återföringar till projektet har skett när nytt material funnits till hands för att diskuteras och dra lärdomar av. En bredare inblick i de sociala entreprenörernas situation har åstadkommits genom intervjuer med aktörer i systemet, deltagande i partnermöten och studier av förekommande forskning inom området. Det har varit mycket intressant att följa det pionjärarbete som projektmedlemmarna i CSES utfört och alla de ansträngningar som de deltagande sociala entreprenörerna kämpat med under tiden. Jag hoppas att denna utvärdering ytterligare kan bidra till att synliggöra och sprida kunskap om sociala innovationer och socialt entreprenörskap för att bygga kunskap för kommande satsningar. Stockholm i december 2013 Tommy Bergkvist 1 Se rapporten Lärandeansatsen i 38 utvärderingsrapporter inom Socialfonden, sidan Se t ex Lärande utvärdering genom följeforskning. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 2

3 Innehåll Förord Inledning Tjänstesamhällets utvecklingsbehov Stockholms universitets Tjänsteinkubator CSES etableras inom SU Innovation Uppbyggnaden av CSES Valet av inkubatormodellen CSES tar form Socialt entreprenörskap Hur uppstod idén? I vilken situation befann sig entreprenören då idén uppstod? Den tidiga visionen för idén Vad ska utvecklingsarbetet leda till? De första stegen i idéutvecklingen Första mötet med CSES Hur har man hört talas om CSES Förväntningar på CSES Entreprenörernas upplevelser hos CSES CSES viktigaste uppgift Uppfyllda förväntningar? Processen i inkubatorn Problem under utvecklingsprocessen CSES egna och externa resurser Entreprenörernas utvecklingsarbete Synpunkter från marknaden Betalande kunder Finansiering av utvecklingsarbetet Hur skyddar man sin idé? Internationalisering av idén Erfarenheter efter tiden i inkubatorn Levde resultatet upp till förväntningarna? CSES roll vid nedläggning av utvecklingsprojekt Erfarenheter från de som lyckades Största hindren för sociala entreprenörer att förverkliga sin idé Målet är samhällsnytta Har du kommit närmare målen? Vad gör du efter tiden hos CSES? Hur skulle du vilja hålla kontakt med CSES framöver? Önskade förbättringar Mera nytta i framtiden Uppfylldes förväntningarna? Utvärderingens slutsatser Mätbara projektmål Utvärdering i ett större perspektiv Figurförteckning Litteraturförteckning CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 3

4 1 Inledning Hur viktigt är socialt entreprenörskap för den svenska välfärden och för samhällsekonomin i stort och hur stödjer man utvecklingen av socialt entreprenörskap? Det finns relativt lite kunskap om detta och endast enstaka satsningar som skulle kunna vara av betydelse och bidra till både utveckling och förståelse. De klassiska uppfinningarna var länge själva sinnebilden för hur Sverige blev en rik industrination och därmed hade råd att utveckla välfärden, huvudsakligen i offentlig regi. Fortfarande illustreras Sverige på olika håll som ett uppfinningsrikt land med hög välfärd genom exempel på uppfinningar som i många fall skedde redan på 1800-talet 3. Det var uppfinnarna som stod i fokus men deras entreprenöriella gärning att också kunna bygga världsledande företag baserat på uppfinningen lyfts sällan fram på samma sätt. Entreprenören som viktig faktor för att förklara ekonomisk utveckling och välfärdskapande kom att uppmärksammas betydligt senare och har först på senare år blivit ett vedertaget begrepp i den allmänna debatten. Parallellt med entreprenörskapets betydelse har begreppet innovation kommit in i bilden. Länge var det synonymt med teknik och industriell utveckling 4 och den uppfattningen har bitit sig kvar på många håll trots att den officiella definitionen ändrats efterhand 5. Betydelseförändringen har skett i takt med att det inte längre är teknik och industriell utveckling som är avgörande för näringslivets och samhällets utveckling utan att det i större utsträckning har blivit andra faktorer som är drivande Tjänstesamhällets utvecklingsbehov Tjänsteinnovationerna har tagit över och idag är ca 80 procent av alla nystartade företag tjänsteföretag. Tjänsteekonomin omfattar ungefär 75 procent av den ekonomiskt mätbara utvecklingen i Sverige och ca 80 procent av alla arbetsföra i Sverige arbetar med tjänsteverksamheter av olika slag inom privat eller offentlig sektor 7. Denna utveckling har ställt många av de traditionella begreppen på ända; t ex hur ser tjänsteföretagens FoU-verksamhet ut när de oftast inte har någon FoU-avdelning eller ens FoUbudget, hur mäter vi tjänsteverksamhetens betydelse i samhällsekonomi då exportbegreppet inte fungerar för tjänster och inte minst hur stödjer man tjänsteutveckling och utveckling av tjänsteverksamheter med tanke på att de har helt andra förutsättningar och behov än många av de stödsystem som bygger på den traditionella uppfattningen om hur teknik- och produktutveckling ska 3 Regeringens forsknings- och innovationsproposition från 2008 inleds med att nämna uppfinnarna och innovatörerna, de som hittade på lösningar på konkreta problem och skapade produkter som gav människor världen över en bättre vardag säkerhetständstickor, kullager, separatorer, gasfyrar, dynamit, kylskåp och mycket annat. 4 I Svenska Akademiens Ordlista från 1973 förklaras innovation med: innovation -en, -er, s. teknisk förnyelse, industriell utveckling. Tilläggsförklaringarna teknisk och industriell, som i ordlistan är skrivna med mindre typsnitt precis som här, anger enligt ordlistan ordets ungefärliga innebörd eller dess betydelseområde. 5 I senaste upplagan av Svenska Akademiens Ordlista finns inte längre samma tilläggsförklaringar som tidigare utan nu förklaras ordet innovation som: innovation -en, -er, s. införande av nyhet; förnyelse. Man har övergett innebörderna teknisk och industriell till förmån för införande av, som istället betonar vikten av att en nyhet ska ha kommit till användning för att kallas innovation det räcker inte enbart med en idé. 6 Se t ex rapporten De nya affärsmodellerna värdeskapande affärsinnovationer. 7 VINNOVA VR 2009:15, sidan 8. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 4

5 ske till industriell nivå. Dessa stödsystem kan vara näringspolitik, innovationsmyndigheternas uppdrag och inkubatorernas sätt att arbeta. 1.2 Stockholms universitets Tjänsteinkubator När Stockholms universitet inrättade en inkubator för att stödja nyttiggörandet och kommersialiseringen av universitetets forskningsrön 8, skedde detta relativt sent i tiden jämfört med de andra stora lärosätena. Under 2006 genomfördes en förstudie 9 som resulterade att i Stockholms universitets inkubator skulle ha ett tydligt tjänstefokus även om naturvetenskap samt data- och systemvetenskap skulle tas om hand på ett lika bra sätt, vilket inte var så problematisk eftersom praktiskt taget alla inkubatorer är uppbyggda för att stödja just produkt- och teknikutveckling. Det nya var att tjänsteinnovation för första gången skulle få det stöd de behövde och ett stöd som byggde på tjänsteverksamhetsutvecklingens speciella villkor och behov. Det visade sig nämligen vara helt annorlunda än det som produkt- och teknikentreprenörerna traditionellt behövde för sin utveckling 10. Studien 11 visade att tjänsteentreprenörernas respektive produktentreprenörernas behov skiljde sig åt på praktiskt taget varje punkt och i många fall hade de helt diametralt motsatta uppfattningar om vad som var viktigt för deras utveckling. De gällde hur innovationen uppstod, vilka första steg de tog för att kommersialisera idén, varför de tog kontakt med en inkubator, vilka problem som uppstod under utvecklingsarbetet och en lång rad andra förhållanden. Stockholms universitets inkubator, SU Innovation, fick en unik utformning med skräddarsydda processer och kompetenser som matchade just tjänsteentreprenörernas behov och kom dessutom ofta att kallas för Tjänsteinkubatorn inom innovationssystemet för sitt pionjärarbete för tjänsteentreprenörerna i Sverige. 1.3 CSES etableras inom SU Innovation SU Innovation hade under en tid märkt att det fanns ett stort intresse speciellt bland studenter att driva verksamheter, som förutom att vara lönsamma i sig, också löste sociala problem. Fyra sådana projekt hade tagits om hand inom inkubatorn, när ESF-rådet kontaktade SU Innovation med hänvisning till det starka namnet inom Tjänsteinnovation och uppmanade till att söka medel från det EU-finansierade ESF-rådet. Under 2010 ansökte SU Innovation och fick efter beslut finansiering för att etablera Sveriges första inkubator/kompetenscenter för sociala entreprenörer. Med dessa medel skapades CSES Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm - efter en förstudie 12. CSES startade sin egentliga verksamhet under våren 2011 och ESF-rådets finansiering av CSES upphörde sommaren Primär målgrupp var forskare och anställda på SU men också idéer från studenter och alumner samt personer utan direkt koppling till SU var välkomna, för att bredda erfarenhets- och idéutbytet samt skapa ett större nätverk som alla kunde dra nytta av. 9 Förstudie Tjänsteorienterad inkubator vid Stockholms universitet, 20 november Tjänsteinkubatorn Utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, 11 juni Ibid. Studien kommer att redovisas översiktligt senare i rapporten för att också kunna jämföra med sociala entreprenörers behov. 12 Social universitet Förstudierapport, 21 juni I praktiken den 30 september efter en omfördelning inom befintlig budget. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 5

6 2 Uppbyggnaden av CSES 2.1 Valet av inkubatormodellen SU Innovation valde att bygga det kompetenscenter för att främja socialt entreprenörskap som en inkubator för sociala entreprenörer. Detta gjorde man på basen av de erfarenheter man skaffat från att ha tagit de traditionella idéerna om produkt- och teknikutveckling, som länge dominerat de inkubatorer som redan fanns inom innovationssystemet, till att anpassas för den växande andel tjänsteentreprenörer med helt andra behov som alltmer visade sitt intresse. Kompetensutveckling finansierad av ESF-rådet har normalt en helt annan utformning och CSES blev följaktligen ett helt nytt slags projekt för ESF-rådet med allt vad det innebär med regler och rutiner som utformats för andra typer av kompetensutvecklingsprojekt. Hade SU Innovation valt ett mera traditionell kompetensutvecklingsarrangemang hade naturligtvis rutinerna enkelt löpt på men själva poängen med ESF-rådets satsning var just att prova något nytt för att kompetensutveckla den växande skaran av potentiella sociala entreprenörer och då var SU Innovation med sina unika erfarenheter från Tjänsteinkubatorn närmast till hands att få prova en inkubatorslösning. En sådan lösning innebär inte enbart kompetensutveckling för de sociala entreprenörerna som deltar utan i många av fallen också utvecklingen av ett företag eller annan associationsform för de sociala entreprenörernas idéer. Dessutom blir kompetensutvecklingen extremt praktiskt orienterad genom att varje deltagare har en idé eller påbörjad utveckling av en social affärsmässig lösning med sig, som de med resurserna från CSES ska utveckla under tiden i den programbaserade inkubatorsverksamheten en praktikfallsorienterad kompetensutveckling men med sociala företag 14 som ytterligare resultat. SU Innovation hämtade många av idéerna till den nya inkubatorn för sociala entreprenörer från erfarenheterna med att skapa en helt ny Tjänsteinkubator med andra processer, verktyg och kompetenser än de traditionella inkubatorer som redan fanns inom innovationssystemet. De sociala entreprenörerna kunde förväntas ha många saker gemensamt med tjänsteentreprenörerna men hade säkert också en hel del egna specifika förhållanden och behov att ta hänsyn till CSES tar form Med erfarenhet från SU Innovations Tjänsteinkubator började utformningen av CSES. Själva strukturen och processtegen var snarlika Tjänsteinkubatorns men i detalj utgick man från de mål som hade satts upp för projektet. Förutom att CSES ska bidra till att synliggöra sociala innovationer och socialt entreprenörskap som ett verktyg för förnyelse och innovation inom både privat och offentlig sektor och att individer efter CSES kompetensutveckling ska bli bättre rustade att utveckla nya 14 I fortsättningen användes för enkelhetens skull ordet sociala företag även om andra associationsformer än aktiebolag, t ex stiftelse eller ekonomisk förening utom i de fall då det är viktigt att påpeka att det inte rör sig om ett aktiebolag utan annan associationsform. 15 Vi ska senare i rapporten se hur dessa två kategorier av entreprenörer skiljer sig åt men också jämföra skillnaderna till de traditionella teknik- och produktentreprenörerna som fått symbolisera entreprenörskapets behov i många sammanhang och under lång tid. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 6

7 lösningar inom t ex välfärdssektorn som bidrar till ökad samhällsnytta, fanns också ett antal konkreta och mätbara mål. Målen som sattes upp i projektets början 16 var att: 200 personer ha fått grundläggande individuell rådgivning 40 personer genomgått programbaserad coachning under minst fyra månader 600 personer deltagit i inspirationsaktiviteter 200 personer deltagit i seminarier eller kurser 10 artiklar som beskriver projektet eller projektdeltagare publicerats i media En webbaserad community knuten till projektet lanseras och antalet medlemmar vara minst 200 Minst sex moduler för coachning av sociala innovationer ha tagits fram Minst två seminarier och temadagar inom nätverket SNITTS och SiSP ha anordnats Projektgruppen eller dess representanter medverkat vid minst två konferenser Minst två workshops/seminarier med stödmiljöer från andra östersjöländer ska genomföras Figur 1. Mätbara projektmål för CSES CSES inkubator dimensionerades för att klara dessa mål. Med erfarenhet från Tjänsteinkubatorn fick den nya inkubatorn för socialt entreprenörskap följande utseende. Figur 2. CSES processteg Processen för CSES verksamhet byggdes upp i flera steg för att slutligen få in de mest lämpade sociala entreprenörerna till inkubatorn och där mera intensivt kunna utveckla idén och kompetensutveckla den sociala entreprenören. Första steget blev att hitta de sociala entreprenörerna. De arenor som initialt valdes kännetecknas av att de på något sätt ingår i det informella nätverk av entreprenörer i Stockholmsregionen och speciellt en kärna av sociala entreprenörer. Uppmärksamheten och attraktionskraften till CSES blev omfattande redan efter kort tid och tillströmningen försåg CSES med lämpliga kandidater i en 16 Från projektansökan CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 7

8 omfattning som väl fyllde kvoten och därmed inte motiverade till att aktivt söka sociala entreprenörer inom andra områden såsom anställda inom privata företag och offentliga sektorn. De sociala entreprenörerna nåddes genom organisationer inom sfären med sociala entreprenörer, arrangemang av egna och deltagande i andras event, kommunikation via press och sociala media men också genom att entreprenörer själva tog kontakt via e-post, direktkontakt med personer inom CSES, sökning på Internet och direktbesök på CSES hemsida. Alla potentiella kandidater till CSES får ett första möte eller flera beroende på hur väl utvecklad entreprenörens idé är eller om det handlar om en specifik fråga man vill ha svar på. Under första mötet får kandidaterna råd om lämpliga nästa steg. Det kan vara att söka om antagning till CSES inkubator, att fortsätta på CSES öppna rådgivning, att söka till andra stödsystem, t ex SU Innovation, Drivhuset, Coompanion, Almi eller kan man få en rekommendation att noga tänka över ifall det är vettigt att fortsätta utvecklingen av idén. För dem som väljer att söka till CSES inkubator väntar en antagningsprocess som börjar med att CSES coacher varje onsdag går igenom de kandidater som haft ett första möte och önskar att söka till inkubatorn. De som anses ha möjlighet att utveckla sin idé vidare under den programbaserade tiden i inkubatorn kallas till antagningsmöte. Antagningsmötet tar cirka 30 minuter varav de första 7 går åt till att presentera sin idé. Därefter går CSES coacher som medverkar vid antagningen igenom ett i förväg ifyllt formulär där man ombetts att svara på ett antal frågor om den idé som entreprenören vill förverkliga eller utveckla vidare. Särskilt fördjupas genomgången av affärsmodell och affärsplan för den tänkta verksamheten en viktig punkt som visar ifall idén kan bära sig själv ekonomiskt i framtiden eller om det bygger på kontinuerliga bidrag till verksamheten. Antagningsmötet sista del används för att gå igenom de frågor som kandidaten kan ha. Därefter utvärderas antagningsprocessen och kandidaterna får besked om de blivit antagna till inkubatorn eller om man bör fortsätta i CSES öppna rådgivning för att där utveckla idén vidare och därefter kanske söka på nytt, alternativt lägga ner idéutvecklingen eller söka till andra mera lämpliga stödsystem. De kandidater som antas till den programbaserade coachningen i CSES inkubator under 4-6 månader får en fysisk arbetsplats och ett personligt utformat utvecklingsprogram med milstolpar som ska uppnås för att nå en överenskommen målbild samt uppföljning av sin utvecklingsprocess som leds av den coach som ställer krav och peppar kandidaten under den programbaserade utvecklingsprocessen. Under tiden i inkubatorn får kandidaterna också möjlighet att delta i workshops och externa seminarier men också hjälp med att marknadsföra sin idé via media och PRverksamhet. Efter den programbaserade verksamheten lämnar entreprenören CSES inkubator och flyttar ut antingen till andra lämpliga stödsystem eller bedriver sin verksamhet professionellt ifall utvecklingen kommit så långt. Som CSES Alumni får man också fortsättningsvis tillgång till den öppna rådgivningen och viss fortsatt hjälp med PR och media för sin verksamhet. Man får också som CSES Alumni CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 8

9 möjlighet att delta i CSES workshops och SU Innovations aktiviteter men också att bidra med sina egna erfarenheter vid dessa arrangemang. Efter att ha gått igenom den programbaserade verksamheten i CSES inkubator har de sociala entreprenörerna inte bara fått en skräddarsydd kompetensutveckling utan också fått möjlighet att utveckla sin idé i många fall till en fungerande verksamhet som de i bästa fall kan leva av men också ge arbetstillfällen åt andra och inte minst leverera sina erbjudanden på marknaden för sociala verksamheter till gagn för de sociala behoven i samhället. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 9

10 3 Socialt entreprenörskap Första uppgiften för CSES, efter att kompetenscentret byggts upp, var att nå kandidater till att bli sociala entreprenörer eller sådana som redan kommit en bit på vägen. Initialt valde CSES att söka på de arenor som ingår i det informella nätverk av entreprenörer i Stockholmsregionen och speciellt en kärna av sociala entreprenörer. Det var uppenbart att de fanns där men hur tänker de, vad driver deras entreprenörslust och hur uppstår en idé som man vill utveckla? Med erfarenhet från Tjänsteinkubatorn och alla de inkubatorer som under lång tid hjälpt produkt- och teknikentreprenörer; kunde man förvänta sig att de sociala entreprenörerna var annorlunda, i så fall i vilka avseende och är socialt entreprenörskap rent av en helt egen kategori Hur uppstod idén? Låt oss starta med att se hur idén till den sociala innovationen uppstod bland de sociala entreprenörer som deltagit i CSES programbaserade verksamhet 18. Svarsalternativ 1. Såg orättvisor i samhället som jag tror jag kan göra något åt Missnöje med de lösningar som fanns på marknaden Identifierat miljömässigt problem 7 4. Har att göra med vad jag upplevt som konsument 6 5. Den uppstod i mitt arbete/mina studier/i forskningsarbete 5 6. Jag hade sett något liknande på annat håll 5 7. Det var en annan person som kom med idén 3 8. Annat: Av en tillfällighet Av egna erfarenheter Avreglering av marknad/offentlig sektor som ger nya möjligheter - Figur 3. Hur uppstod idén? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner 24 Resultatillustrationen ovan visar tydligt hur problemorienterade de sociala entreprenörerna är 19. Det är oftast orättvisor, missnöje och miljömässiga problem som driver de sociala entreprenörerna att 17 Baserat på en tidigare rapport om skillnaden mellan tjänsteinnovatörer och produktinnovatörer inom SU Innovations inkubator kan vi nu också lägga till och se skillnaderna till de sociala entreprenörernas förhållningssätt i en rad relevanta frågor. Vi gör dessa jämförelser vid de undersökta frågeställningar där detta jämförelsematerial finns dokumenterat och som är hämtat från rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, Stockholms universitet Det totala antalet projekt som medverkat i CSES programbaserade inkubator är 29, varav 3 deltagit för kort tid för att kunna medverka i den exitundersökning som denna och följande resultatillustrationer är hämtade från. Dessutom har 2 projekt av olika skäl inte kunnat delta i undersökningen. Den totala populationen är således 24 projekt, vilket anges i samband med varje resultatillustration och noteras särskilt då denna uppgift skiljer sig från normalfallet. 19 Produkt- och framför allt teknikentreprenörer väljer inte sällan att utveckla en lösning som man av olika anledningar kommit på och övergår i ett senare skede till att söka de problem som lösningen passar till, t ex är de ofta mycket senare än tjänsteinnovatörer att ha kontakt med potentiella kunder på olika sätt för att göra lösningen kundanpassad från början. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 10

11 komma igång med att utveckla en idé enligt vår undersökning. Detta ger viktiga indikationer till hur en inkubator för att stödja socialt entreprenörskap ska se ut. 3.2 I vilken situation befann sig entreprenören då idén uppstod? Idéer till innovationer och nya verksamheter kan uppstå i många olika typer av situationer. Vi har sett att teknikinnovationer ofta uppstår inom forskning och utveckling medan tjänsteinnovationer mera ofta uppstår i helt vardagliga situationer oberoende av i vilken situation personen befinner sig i 20. När det gäller sociala innovationer så fann vi följande fördelning i vår exitundersökning. Svarsalternativ 1. Studerade Arbetade som anställd på ett företag 9 3. Hade eget företag 3 4. Var arbetslös/mellan två jobb 1 Figur 4. I vilken situation befann entreprenören sig då idén uppstod? * Totalt antal intervjupersoner 24 Som framgår av illustrationen ovan kan man lika gärna vara studerande som anställd om man söker så brett efter sociala entreprenörer som CSES valde i sitt angreppssätt. Hade ett mera fokuserat sätt valts för att nå potentiella sociala entreprenörer, t ex genom att vända sig direkt till företag eller offentliga sektorns organisationer, då hade fördelningen antagligen sett annorlunda ut. CSES valde att söka med en bredare kommunikation som sannolikt var mera kostnadseffektiv sett till antalet nya kandidater per nedlagd resurs men med det resultat att vissa kategorier av kandidater inte nåddes på detta sätt. Att målet ändå uppnåddes med vald metod visar att marknaden är ännu större och att mera resurser behövs för att nå alla potentiella kandidater för att bli en social entreprenör. 3.3 Den tidiga visionen för idén Så här svarade de sociala entreprenörerna vad de önskar att deras idé ska leda till. Svarsalternativ 1. Att jag ville åstadkomma en förändring i samhället Att det kunde bli något riktigt stort Att jag ville ta chansen att starta ett företag 8 4. Att jag kanske skulle kunna tjäna en slant 5 5. Såg inte ett företag framför mig 3 6. Annat: Hjälpa unga som far illa idag 1 Figur 5. Vad tänkte du från början att idén skulle leda till? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner Se vidare rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 11

12 Majoriteten hade stora visioner för sin sociala idé. Det stämmer mera överens med produkt- och teknikinnovatörer än tjänsteinnovatörer, enligt tidigare erfarenheter 21. Figur 6. Visionen jämförelser mellan produkt-, tjänste- och sociala entreprenörer Det lägger i sakens natur att visionen blir omfattande då idén rör viktiga samhällsfrågor men sannolikt också för att sociala entreprenörer har ett djupare engagemang i större frågor. Detta ställer också andra krav på hur man coachar sociala entreprenörer och stödjer utvecklingen av idén jämfört med de båda andra grupperna. I detta avseende är sociala entreprenörer sannolikt en egen kategori. 3.4 Vad ska utvecklingsarbetet leda till? Även om de sociala entreprenörernas visioner är omfattande så ska utvecklingsarbetet leda till ett erbjudande som motsvarar ett behov på marknaden och som går att ta betalt för. Vi frågade alla entreprenörerna hur deras erbjudande skulle kunna karakteriseras är det en produkt eller tjänst eller något helt annat? Svarsalternativ 1. Social nytta på nytt sätt Miljömässig nytta på nytt sätt 6 3. Personlig tjänst 5 4. Nytt distributions-/markandsföringssätt för existerande produkt/tjänst 5 5. Förbättring av existerande produkt 5 6. Förpackad tjänst 4 7. Ny produkt/hårdvara 4 8. Ny organisatorisk lösning 3 9. Nytt betalningssätt för befintlig produkt/tjänst Licens 1 21 Se rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, sidan 17, där jämförelserna mellan produkt- och tjänsteinnovatörer illustreras. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 12

13 11. Förbättrad produktionsprocess Ny design - Figur 7. Hur skulle din idé kunna karakteriseras? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner 24 Svarsalternativen är fasta och det är naturligtvis ganska självklart att merparten valt alternativet Social nytta på nytt sätt och många också valt Miljömässig nytta på nytt sätt. För övrigt är variationen stor både produkter och tjänster, både nya och förbättring av existerande men dessutom nya organisatoriska lösningar många innovationstyper är representerade. De sociala entreprenörernas erbjudanden varierar således och det gör också vem man vänder sig till. Är det ett konsumenterbjudande eller till företag eller ska det nå andra mottagare? Av följande fasta svarsalternativ svarade entreprenörerna enligt illustrationen nedan. Svarsalternativ 1. Samhället i stort Privatpersoner Företag Offentliga sektorn Miljön 5 6. Annat; minoritetsbyar i Sydostasien organisationer med koppling till kvinnosatsningar 1 1 Figur 8. Vem har nytta av din idé? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner 24 Eftersom alternativet Samhället i stort fanns med så tenderade de flesta entreprenörerna att välja detta alternativ oftast tillsammans med några av de andra. Konsumenterbjudandena är enbart något större än företagserbjudandena, som i sin tur är något större än de åt offentliga sektorn. Åter en ganska stor spridning även i detta avseende. 3.5 De första stegen i idéutvecklingen För att kunna nå potentiella sociala entreprenörer vid rätt tidpunkt och med rätt erbjudande är det viktigt att förstå hur deras första steg ser ut när de ska förverkliga sin idé. Vi frågade alla de sociala entreprenörer som deltagit i CSES programbaserade inkubator vilka de första stegen var som de tog när de skulle förverkliga sin idé. Nedan återges fritextsvaren för alla de 24 entreprenörerna. Fritextsvar* 1. Skrev en affärsplan 2. Sa upp mig, började plugga för att få tid med projektet CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 13

14 3. Kontaktade skolor för att få ingångar till kunder 4. Läste en rapport som skrivits om problemet 5. Kontaktade sådana som kunde vara intresserade av att stödja idén 6. Började bygga IT-plattform för internetsidan 7. Skrev en text om min idé och mailade CSES för att stämma träff 8. Kontaktade Almi som finansierade en omvärldsanalys 9. Gjorde research och besökte Nyföretagarcentrum 10. Pratade med intressenter och började skriva på en affärsplan 11. Publicerade websida för att testa Presenterade min idé per mail till 100 aktörer inom området 14. Kontakade formgivare, gick utbildningar och gjorde marknadsundersökning 15. Sökte först till en annan inkubator 16. Tog kontakter med de två största aktörerna på marknaden 17. Pratade med alla som kunde ge input och läste på fakta 18. Research på marknaden 19. Söka till CSES 20. Pratade med Almi och min lärare samt deltog i idétävling 21. Att sluta en anställning 22. Starta upp en tidigare verksamhet på nytt 23. Sätta ihop en styrelse 24. Jag deltog i en tävling med min idé Figur 9. Vilket var det första steget du tog mot att försöka förverkliga din idé? * Svar från vardera av de 24 entreprenörerna Som framgår av illustrationen ovan så finns det nästan lika många olika svar som det finns entreprenörer i undersökningen och inget alternativ verkar vara mera populärt än andra. Det finns således inget uppenbar tillvägagångsätt för hur man tar sig an utveckling av sociala idéer jämfört med tekniska innovationer exempelvis där olika steg såsom prototyp, betaversion, förserie etc är vanliga road maps för utvecklingen. Behovet av en inkubator för sociala innovationer är av den här anledningen sannolikt omfattande. Vi vet nu en del om de sociala entreprenörer som sökte till CSES inkubator hur deras idé uppstod, i vilken situation de befann sig då idén uppstod, hur den tidiga visionen såg ut för deras idé, vad deras CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 14

15 utvecklingsarbete ska leda till, vem som ska ha nytt av den färdigutvecklade idén och vilka de första stegen var mot att försöka förverkliga idén. Vi frågade också personalen i CSES hur de enligt sin erfarenhet skulle karakterisera sociala entreprenörer. 1. Det är delvis en generationsfråga kommer ur den generation som förstått att staten inte längre löser alla sociala problem 2. Många har inte förstått att de måste ha en livskraftig affärsmodell som kan generara medel för sin egen fortlevnad och utveckling och inte bygger på bidrag 3. Vissa är rädda för samhällsdebatten där det verkar vara fult att driva välfärdsservice som genererar överskott 4. Alla sociala entreprenörer har nog ett samhällsengagemang i grunden och många brinner för sociala frågor kan beskriva den nytta man gör 5. Sociala entreprenörer har en specifik drivkraft utöver entreprenörskapet, mera värderingsstyrda (kan vara i konflikt med att tjäna pengar) 6. De är problemorienterade där lösningen kan vara en tjänst eller produkt eller både och 7. Sociala entreprenörer är ingen egen tredje kategori på skalan teknik/produkt tjänst Figur 10. Finns det en typisk social entreprenör? Källa: CSES Svaren ovan pekar på ett starkt samhällsengagemang hos de sociala entreprenörerna, precis som vi sett tidigare, men lyfter också tydligt fram dilemmat att behöva ha en livskraftig affärsmodell och tjäna pengar på välfärdsservice, vilket i den pågående samhällsdebatten blivit skambelagt. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 15

16 4 Första mötet med CSES Entreprenörernas egen idé om vad de vill ha hjälp med när de kommer i kontakt med CSES är naturligtvis av stort intresse för utformningen av inkubatorns första steg. Så här svarade entreprenörerna. Fritextsvar 1. Rådgivning/handledning att utveckla verksamheten Få hjälp med externt kapital 4 3. Fysisk arbetsplats 4 4. Nätverk 3 5. Fokusera idén/målsättningen 2 6. Juridisk hjälp 1 7. Hjälp att tänka miljömässigt 1 8. Utbildning 1 9. Marknadsföringsstrategi Intäktsmodell Företagsform 1 Figur 11. Vad ville du ha hjälp med vid första mötet med CSES? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner 24 Rådgivningsbiten är utan jämförelse den mest efterfrågade tjänsten i inkubatorn. Betydligt färre efterfrågade finansiering, fysisk arbetsplats och tillgång till nätverk. Endast enstaka andra tjänster efterfrågades. Vi frågade också personalen i CSES vad de sociala entreprenörerna först ville ha hjälp med. 1. Skaffa kapital/finansiering 2. En lista på vem som skulle kunna investera 3. Någon att testa och bolla sina idéer med 4. Struktur och fokus för att bygga bolag 5. Få erkännande/trovärdighet Figur 12. Vad vill man först ha hjälp med? Källa: CSES Finansieringsfrågor och olika slags coachning låg också här i topp men dessutom betonades behovet att få erkännande och ge en trovärdighet åt det som de sociala entreprenörerna håller på med. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 16

17 När de sociala entreprenörerna varit en tid i inkubatorn brukar andra behov uppstå och vi frågade CSES personal vad entreprenörerna efter en tid brukar förstå att man då också behöver hjälp med. 1. Affärsmässighet; fokus på intäkter, proffs i kontakter, hållbar affärsmodell och försäljning 2. Betydelsen av uthållighet, fokus, struktur och ordning 3. Coachning av livssituationen 4. Vad gör man när det behövs en IT-applikation Figur 13. Vad inser man efter en tid att man också behöver hjälp med? Källa: CSES Behovet av affärsmässighet betonas allt mer men också på det personliga planet börjar entreprenörerna förstå att uthållighet, fokus och struktur behövs och inte minst hur den egna livssituationen påverkas och ska fås att fungera samtidigt med det krävande utvecklingsarbetet. De sociala entreprenörerna skiljer sig i flera avseenden åt från produkt- och tjänsteinnovatörer när det gäller skälen till varför man vänder sig till en inkubator i första skedet, enligt våra tidigare erfarenheter 22. Figur 14. Varför vänder man sig till en inkubator jämförelser mellan produkt-, tjänste- och sociala entreprenörer De sociala entreprenörerna lyfter fram finansiering och fysiskt arbetsplats liksom produktinnovatörerna men också nätverk och möte med andra, vilket mera liknar det som tjänsteinnovatörer värdesätter. Det är därför bra att ha erfarenhet av att stödja både produkt- och tjänsteinnovatörer då de sociala entreprenörerna ska tas om hand i en särskild inkubator. De sociala entreprenörerna efterfrågar också stöd som CSES inte kan bidra med. Enligt personalen på CSES så är det framför allt nedanstående saker man efterfrågar men som CSES inte kan bidra med enligt den uppbyggnad man haft under projekttiden. 22 Se rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, sidan 18, där jämförelserna mellan produkt- och tjänsteinnovatörer illustreras. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 17

18 1. Finansiering (ur egna medel) 2. Lista på investerare som de kan prata med/affärsängelnätverk 3. Bra lokaler, ibland citynära kontorslokaler 4. En aktiv grupp med sociala entreprenörer som man kan interagera med 5. Specifika kompetenser (t ex 3:e världenproblematik) 6. Vissa partners (t ex bokföring, revisor) Figur 15. Vad frågar man efter som CSES inte kan bidra med? Källa: CSES Som framgår av illustrationen ovan så är det framför allt finansieringsfrågorna som är svåra att bidra till lösningen av både vad gäller avsaknaden av egna medel och möjligheter att ge ut listor över möjliga investerare 23. Även lokalerna är en svaghet, både vad gäller utformning men i vissa fall också den geografiska belägenheten på SUs campus. Svårigheten att få tillräckligt många sociala entreprenörer att under vissa tider bedriva sin verksamhet i inkubatorn och använda den som fysisk arbetsplats, har gjort att det varit svårt att där skapa en grupp av sociala entreprenörer att interagera med. Sedan finns det en rad mera specifika kompetenser som inte har kunnat rymmas inom ramen för CSES verksamhet och åtagande. 4.1 Hur har man hört talas om CSES Eftersom CSES använt förhållandevis breda marknadsföringsmetoder för att nå de potentiella sociala entreprenörerna är det intressant att se på vilket sätt de hört talas om CSES. Nedan listas svaren från alla entreprenörerna. Fritextsvar 1. Via SU Innovation 2 2. Såg en affisch på SU 1 3. Träffade en av coacherna i Almedalen 1 4. Via STING 1 5. Från andra inkubatorer jag träffat 1 6. Blev rekommenderad av extern person i systemet 1 7. Via kollega av en tillfällighet 1 8. Hittade på Internet 1 9. Via Venture Cup 1 23 Under hösten 2013, ungefär vid projekttidens utgång, hade CSES lyckats samla en grupp investerare/affärsänglar inför vilka totalt sex av bolagen/projekten i CSES fick möjlighet att presentera sin verksamhet. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 18

19 10. Träffade en person från CSES på en tävling Via Almi/Nyföretagarcentrum Googlade affärsrådgivning Träffade en person som redan satt i inkubatorn Genom KLUMP, Suptopia Via Reach for Change Träffade en av coacherna på the Hub Googlade socialt entreprenörskap Minns ej Från min tid med Ashoka Kom i kontakt med CSES under en tävling jag var med i med en annan idé 1 Figur 16. Hur hade du hört talas om CSES? * Svar från vardera av de 24 intervjupersonerna Den stora spridningen bland svaren är en effekt av den breda marknadsföringen av CSES. Nästan alla hade sitt eget sätt att hitta till CSES. 4.2 Förväntningar på CSES De absolut vanligaste förväntningarna vid första mötet med CSES var att få träffa erfarna personer som kan handleda genom svåra valsituationer eller andra sociala entreprenörer alternativt personer som håller på med utvecklingsprojekt. Allmän rådgivning var också en vanlig förväntan. En fysisk arbetsplats, finansiering och kritisk granskning var andra önskemål på CSES. Svarsalternativ 1. Träffa erfarna personer som kan handleda mig genom svåra vägval Träffa andra sociala entreprenörer/personer som också håller på med utvecklingsprojekt Kan väl alltid ge några goda råd på vägen Hitta någonstans där jag kan sitta och arbeta med min idé Få finansiering för utveckling av min idé 8 6. Säga om jag borde gå vidare med idén eller lägga ner den 8 Figur 17. Vilka förväntningar hade du vid första mötet med CSES? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner 24 CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 19

20 5 Entreprenörernas upplevelser hos CSES 5.1 CSES viktigaste uppgift Efter tiden i inkubatorn fick entreprenörerna besvara frågan vad de anser vara CSES viktigaste uppgift. Nedan följer samtliga entreprenörers svar. Fritextsvar* 1. Naturlig samlingsplats för sociala idéer 2. Stötta och coacha entreprenörer 3. Nå idébärare och entreprenörer i sammanhang med samhällsentreprenöriella utmaningar men där stödsystem inte finns 4. Specialisthjälp inom t ex juridik, bolla affärsmodeller, PR och marknadsföring 5. Vara stöd och ge tips samt förmedla kontakter 6. Tydliggöra att man måste kunna leva på sitt sociala entreprenörskap 7. Uppmuntra och ingjuta tro att man kan driva egna saker 8. Ha nätverk av affärsänglar som kan bidra till finansiering 9. Allt de gör är viktigt, inget ska bort 10. Råd och vägledning samt kontaktnät till entreprenörer och företag som vill samarbeta, investera eller köpa 11. Det är ett nytt område så det är viktigt att man talar samma språk som socialal entreprenörer 12. Att ge glöden tillbaks och peppa sociala entreprenörer men samtidigt bidra med professionell rådgivning och kontakter 13. Att ge vägledning, stöd och veta vad som funkar 14. Stötta och uppmuntra samt visa omvärlden att socialt entreprenörskap finns och är viktigt 15. Att inspirera entreprenörer att gå vidare med sin idé och hjälpa till med struktur i företaget 16. Att ge nya infallsvinklar, att ge råd och svara på frågor och att träffa andra entreprenörer 17. Stöd åt de som har ny idé, rådgivning till dem som är igång, skapa nätverk och kännedom externt om socialt entreprenörskap 18. Förstå vad entreprenören behöver hjälp med, peppa och ifrågasätta 19. Att visa upp de verktyg som finns för sociala entreprenörer och lära dem hur de kan användas 20. Hjälpa till med riktiga actions, sätta i kontakt med sitt nätverk, utbildningar och ge tillfällen att få berätta som sin idé 21. Vara en samlande organisation för det sociala företaget, ge relevant och adekvat hjälp till olika behov detta ger stor trovärdighet för de sociala företag som finns under deras verksamhet 22. Att tillhandahålla rådgivning, nätverk och en kontorsplats 23. Stötta entreprenören utifrån vad denne själv vill med kontakten 24. Regelbundna möte med en rådgivare som hjälper till att sätta mål Figur 18. Vad anser du vara CSES viktigaste uppgift? * Svar från vardera av de 24 intervjupersonerna CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 20

21 Svaren visar på uppgifter som i huvudsak ligger inom CSES verksamhetsområde och som också i stor utsträckning utförs av CSES. Nedanstående illustration visar hur dessa och övriga förväntningar från entreprenörernas sida uppfylldes under tiden i CSES inkubator. 5.2 Uppfyllda förväntningar? Efter att ha genomgått den programbaserade processen i inkubatorn hade entreprenörerna fått ta del av CSES olika stödåtgärder och entreprenörerna tillfrågades då om tiden på CSES hade motsvarat förväntningarna. Alla entreprenörerna svarade med ett ja och en del kommenterade dessutom sitt svar kortfattat enligt nedan. Fritextsvar 1. Ja Både ja och nej 1 3. Ja, men frukostmötena borde ha en agenda/alla komma till tals 1 4. Ja, dock inte hjälp med finansiering 1 5. Ja, men kunde varit mera proaktiva och följt upp 1 6. Ja, fast under sommarmånaderna låg det tyvärr mest nere 1 7. Ja, till viss del men fått ta hjälp från annat håll med finansiering 1 8. Hade inga direkta förväntningar, svårt med coachtid 1 Figur 19. Motsvarade tiden på CSES dina förväntningar? * Svar från vardera av de 24 intervjupersonerna Svaren ovan, inklusive kommentarerna, ger en starkt positiv bild av tiden i inkubatorn från entreprenörerna. Eftersom det inte finns så många alternativ på marknaden bygger förväntningarna i huvudsak på de enskilda entreprenörernas personliga skapade förväntningar, vilket sannolikt inte är enkelt att motsvara med tanke på hur olika idéer man hade initialt om vad man ville ha hjälp med. 5.3 Processen i inkubatorn Tiden i den programbaserade inkubatorn ska i normalfallet följa den process som lagts upp tillsammans med entreprenören där veckovisa möten med coachning, milstolpar och uppföljning är viktiga inslag. Undantag från detta sker då det överenskommits med respektive entreprenör att annan process ska följas eller en mer fri tillvaro i inkubatorn är mera ändamålsenligt. Svaren nedan visar att den normala processen huvudsakligen följdes men att det fanns tillfällen då avvikelser skedde som i de flesta fall verkade överenskomna. Fritextsvar 1. Ja 11 CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 21

22 2. Tydligt i början med veckovisa möten men gick ifrån det efter hand 6 3. Träffades regelbundet men inte så formellt nedskrivet 1 4. Ja, men jag följde inte den eftersom jag inte satt där 1 5. Nej, egentligen inte 1 6. Var under utveckling med regelbundna avstämningsmöten 1 7. Första träffen bra men återkom inte till den/saknade detta 1 8. Var redan på god väg så det var mera råd till nya frågor 1 9. Vet ej 1 Figur 20. Hade CSES en planerad process som de tog dig igenom? * Svar från vardera av de 24 intervjupersonerna Tiden i inkubatorn och hur pass väl man följer normalprocessen beror bland annat på vilka problem man råkar ut för med sitt projekt under utvecklingsprocessen. 5.4 Problem under utvecklingsprocessen Projekten som gick igenom CSES programbaserade inkubator var av olika karaktär även om de alla handlade om att lösa olika problem eller motsvara olika behov i samhället. Vissa var mera kapitaltunga, andra var beroende av IT-lösningar medan en annan kategori hade svårt att övertyga intressenterna om idéns förträfflighet. Finansieringsproblemen tycks ändå vara mest utbredda tillsammans med förmågan att marknadsföra och sälja sitt erbjudande. En rad andra problem handlar om svårigheter som har att göra med att organisera arbetet efter förutsättningarna. Fritextsvar 1. Att hitta finansiering 7 2. Att lära mig att sälja/marknadsföring 3 3. Att lösa IT-problem 3 4. Att utveckla processen i mitt projekt 2 5. Att bli riktigt duktig på att pitcha 2 6. Att prioritera när det blev för mycket för mig på samma gång 2 7. Att organisera komplexa intressentförhållanden 1 8. Att vi inte kunde få idén att fungera 1 9. Att mina kompanjoner föll bort Att hitta samarbetspartner för min idé Att hålla uppe motivationen 1 CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 22

23 12. Att ta reda på vilka lagar som gäller för min verksamhet Att jag gick igenom en personlig kris och allt avstannade 14. Att det fanns en del personer som inte gillat det vi gör 15. Andra former för extern finansiering 16. Hade en alltför resurskrävande idé - gjorde om modellen 17. Kapitaltillgång vår idé kostade för mycket 18. Tid att sälja vår modell tog för mycket tid 19. Svårt att nå ut i media 20. Hitta rätt medarbetare 21. Vilket budskap som ska förmedlas till de olika intressenterna 22. Stötte inte på några problem har avlöpt helt problemfritt Figur 21. Vilka problem med att förverkliga idén stötte du på under processen? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner De upplevda svårigheterna stämmer i varierande grad överens med det som enligt tidigare undersökning upplevts av produkt- och tjänsteinnovatörer 24, enligt illustrationen nedan. Figur 22. Upplevda problem under processen jämförelser mellan produkt-, tjänste- och sociala entreprenörer De sociala entreprenörerna liknar produktinnovatörer när det gäller finansieringsproblemen medan de mera liknar tjänsteinnovatörerna vad gäller fokus på kund och sälj. 5.5 CSES egna och externa resurser För att få hjälp med alla problem som uppstår under utvecklingsprocessen ovanpå normal coachning, uppföljning och utbildningstillfällen som ges, har CSES organiserat en rad olika kompetenser, några internt och andra som externa resurser. Följande illustration visar vad entreprenörerna säger sig ha fått hjälp med från CSES egna och externa resurser. 24 Se rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, sidan 21, där jämförelserna mellan produkt- och tjänsteinnovatörer illustreras. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 23

24 Svar Business coacher Revisor Pitchträning inför investerare Finansiering Marknadsföring Skattejurist Ledarskapsutveckling Webutveckling Användning av sociala medier Säljträning Juridiska avtal Nätverk med affärsänglar (forts.) Information om events Kontaktnät till riskkapitalister Andra entreprenörer Kontakt till CSR-personer Allmän inspiration från nätverkskvällar Värdegrundsworkshop PR Digital marknadsföring Kravspec för IT-plattform Ekonomiutbildning Bolagsbildning Almedalen Mjukvaruutveckling Figur 23. Vilken typ av kompetens fick du hjälp av hos CSES? * Bruttolista från totalt 24 intervjupersoner Som framgår av illustrationen ovan så är det en lång rad kompetenser, utöver CSES fyra egna coacher och deltidsresurs i PR och marknadsföring, som går åt för ett ge entreprenörerna hjälp med alla de nämnda frågeställningarna. En lång rad externa resurser har anlitats och i många fall fungerat som löpande extraresurser i utvecklingsarbetet. Som virtuell organisation är CSES således betydligt större och mera omfattande än vad som vid en första anblick tycks vara fallet. Vi frågade CSES personal vilka externa resurser som varit till mest nytta och fick följande svar. 1. Workshops med SU Innovation (t ex försäljning, juridik, PR, storytelling) 2. Vår juristpartner 3. Kompetens kring finansieringsfrågor (genom projekt för Tillväxtverket) 4. Andra organisationer inom socialt entreprenörskap 5. Evenemang som vi känner till och kan bjuda in till 6. CSES coachernas personliga nätverk Figur 24. Vilka resurser utanför CSES har varit till mest nytta? Källa: CSES Svaren ovan stämmer väl med vad entreprenörerna själva uppgett och visar åter på den betydligt större resursmobilisering som CSES använt sig av än vad som ryms inom ramen för CSES egen organisation. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 24

25 6 Entreprenörernas utvecklingsarbete För att kunna stödja de sociala entreprenörerna i deras utvecklingsarbete är det viktigt att veta hur de tänkt arbeta med sitt projekt och vad de har gjort för förarbete innan de antas till inkubatorn. En av de viktigaste aktiviteterna i den här typen av utvecklingsarbete bedöms vara att ha en nära relation till den marknad man utvecklar sitt erbjudande för. Det kan vara hur nära marknaden och kunderna man sköter sitt utvecklingsarbete och ifall man dessutom har betalande kunder redan under utvecklingsarbetet. 6.1 Synpunkter från marknaden Första frågan gällde om entreprenören överhuvudtaget tog in synpunkter från marknaden under sitt utvecklingsarbete. Alla utom fyra gjorde det. Svarsalternativ 1. Ja Nej 4 Figur 25. Tog du in synpunkter från marknaden under ditt utvecklingsarbete? * Totalt antal intervjupersoner är 24 Det är också intressant att veta hur det gick till att få in information från marknaden. Av de 20 som svarade att de tagit in information från marknaden under utvecklingsarbetet varierade sättet enligt illustrationen nedan. Svarsalternativ 1. Samarbete med potentiell användare/kund/finansiär Synpunkter från samarbetspartner under utvecklingen 9 3. Synpunkter från undersökningar, enkäter, marknadsstudier, etc 7 4. Annat; från kunder och samarbetspartners jag redan har 2 Figur 26. Hur tog du in information från marknaden? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner som svarade ja är 20 Graden av marknadsinvolvering under utvecklingsarbetet varierar men merparten har ett samarbete med potentiella användare, kunder eller finansiärer. En stor del tar också in synpunkter från samarbetspartners på andra sätt eller gör olika typer av marknadsundersökningar. Sättet som de sociala entreprenörerna bedriver sitt utvecklingsarbete på liknar i stor utsträckning det som tjänsteinnovatörer brukar använda sig av, nämligen tidig marknadskontakt och en successivt förfinad problemformulering som utgångspunkt, medan teknik- och produktinnovatörer i större utsträckning arbetar med sin lösningsidé som utgångspunkt, möjligtvis i samarbete med en särskild CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 25

26 partner eller potentiell användare 25. Man skulle med fog kunna säga att de sociala entreprenörerna i ännu högre grad än tjänsteinnovatörerna utgår ifrån upplevda problem som vi tidigare redovisat, nämligen att orättvisor och missnöje med nuvarande lösningar är de starkaste drivkrafterna för sociala innovationer enligt vår undersökning. Figur 27. När kommer kunden in i bilden jämförelser mellan produkt-, tjänste- och sociala entreprenörer 6.2 Betalande kunder Ett annat mått på kundinvolvering är om entreprenören haft betalade kunder till sitt projekt redan under tiden i CSES inkubator eller kanske rent av dessförinnan. Över hälften hade haft intäkter under utvecklingsarbetet. Svarsalternativ 1. Ja Nej 11 Figur 28. Har du haft några intäkter från kunder under utvecklingsprocessen? * Totalt antal intervjupersoner är 24 Vilken typ av kund varierar men vanligtvis kommer den första betalningen från en kund man haft med under lång tid, ofta från början av utvecklingsarbetet, vilket framgår av illustrationen nedan. Svarsalternativ 1. En jag haft kontakt med från allra första början 8 2. En kund som jag sökte upp själv 4 3. En som jag blev introducerad till genom CSES 1 Figur 29. Vem blev den första betalande kunden? * Svar från de 13 entreprenörer som haft intäkter Tidiga kundintäkter är naturligtvis bra för att finansiera utvecklingsarbetet men de räcker sällan till utan annan finansiering behövs också. 25 Se rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, sidan 22, där jämförelserna mellan produkt- och tjänsteinnovatörer illustreras. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 26

27 6.3 Finansiering av utvecklingsarbetet Att hitta finansiering för utvecklingsarbetet noterades tidigare som det vanligaste problemet för entreprenörerna under utvevecklingsprocessen. Merparten av entreprenörer hade emellertid fått någon slags finansiering under utvecklingsarbetet. Svarsalternativ 1. Ja Nej 8 Figur 30. Har du fått finansiering under utvecklingsprocessen? * Svar från samtliga 24 entreprenörer Källorna till finansiering för socialt entreprenörskap som CSES entreprenörer varit i kontakt med och fått finansiering ifrån är relativt många och uppgår till drygt ett 20-tal för de 16 entreprenörer hos CSES som fått extern finansiering för sitt utvecklingsarbete. Nedan visas en bruttolista över använda finasiärer. Fritextsvar forts. SIDA Sörmlandsfonden Åf & Veckans Affärers Pris Affärsänglar Internetfonden Vunnit tävlingar Min gamla arbetsgivare Vinnova Almi lån Stockholms läns landsting Branschförening Reach for Change Stiftelsen Good Cause Almi konsultcheckar Stiftelsen Hirsch Företag Skandia Idéer för livet Privatpersoner Almi Förstudie Ungas innovationskraft Stenbeck Stiftelsen Oscar Hirsch stiftelse SEB Figur 31. Från vem har du fått finansiering? * Bruttolista från 16 entreprenörer som fått finansiering Inte alla har som syns fått finansiering. Det kan bero på att man aldrig sökt men i de flesta fall på att man fått avslag. Merparten av de som sökt finansiering har också fått avslag, nämligen 17 av totalt 24 som sökt. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 27

28 Svarsalternativ 1. Ja Nej 7 Figur 32. Har du sökt finansiering men fått avslag? * Totalt antal intervjupersoner är 24 Orsakerna till avslag är varierande och beroende på finansiärens villkor och den sökandes meriter och situation. Fritextsvar 1. Var utanför deras område 3 2. Var en tävling och vi vann inte 2 3. Utan motivering 2 4. Måste vara aktiebolag 1 5. Nyhetsvärdet alltför dåligt 1 6. Krävde medfinansiering 1 7. Kände mig inte och förstod inte 1 8. Trodde inte på vår budget 1 9. Vi hann inte leverera allt materialet i tid Ville ha en tydligare målgrupp Inte ett arbetsintegrerande socialt företag Inte ett socialt företag alltför kommersiella Vi var i alltför tidig fas 1 Figur 33. Vilka var orsaker till att du fick avslag på den sökta finansieringen? * Svar från de 17 entreprenörerna som fått avslag Flera av anledningarna till avslag enligt illustrationen ovan är lätta att förstå, t ex att man söker utanför finansiärens område eller att det rör sig om en tävling där inte alla kan vinna, medan andra kan vara mera dunkla, t ex att man inte var tillräckligt känd eller att man helt enkelt inte gav någon motivering. Trots att man fått avslag så har ändå 16 av de totalt 24 entreprenörerna lyckats hitta extern finansiering, enligt vad vi noterat tidigare. Finansieringsproblemen är högt uppe på agendan för de sociala entreprenörerna. Detta gäller också för produktinnovatörer som tidigt råkar ut för kostsam teknikutveckling, enligt den tidigare undersökning där dessa jämfördes med tjänsteinnovatörer Se rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, sidan 25, där jämförelserna mellan produkt- och tjänsteinnovatörer illustreras. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 28

29 Figur 34. Finansieringsproblemet jämförelser mellan produkt-, tjänste- och sociala entreprenörer Man kan naturligtvis få hjälp med annat än rena pengar från externa källor (utöver allt det stöd som CSES och partners ordnar). Det kan vara gratis tillgång till en rad olika saker. Nedan visas en bruttolista över de olika slags gratishjälp som entreprenörerna har fått. Fritextsvar 1. Gratis kontor 6 2. Gratis webutveckling 4 3. Gratis konsulthjälp 2 4. Gratis utveckling av logotype/grafisk lay out 2 5. Gratis utbildning 2 6. Gratis hjälp med text och copy 1 7. Gratis praktikant 1 8. Gratis korrekturläsning 1 9. Gratis advokathjälp Gratis bokföringsprogram Gratis bokföring Gratis research Gratis översättning av text Gratis inträdesbiljetter Frivillig arbetskraft 1 Figur 35. Har du fått annan hjälp/bidrag än rena pengar? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner är 24 Det vanligaste är gratis kontor och då gäller det utöver den fysiska arbetsplats som CSES erbjuder under den 6 månader långa tiden i inkubatorn, eller kontor efter tiden hos CSES. Gratis CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 29

30 webutveckling är också vanligt, liksom grafiskt arbete t ex med logotype, utbildning av olika slag och relevant konsulthjälp. 6.4 Hur skyddar man sin idé? När man bedriver konkurrensutsatt affärsverksamhet så brukar man också försöka skydda sin affärsidé på olika sätt. Det kan vara patent eller andra typer av rättsliga skydd. De sociala entreprenörerna resonerar ofta på helt andra sätt, vilket framgår av illustrationen nedan. Svarsalternativ 1. Bygga täta relationer med kunder Har inget emot att så många som möjligt satsar på det jag gör Hålla hög utvecklingstakt 8 4. Har ingen speciell strategi för att skydda idén 6 5. Publicering av resultat 5 6. Mönsterskydd/varumärke 5 7. Upphovsrätt 4 8. Satsa på öppna källor 4 9. Hemlighållande av affärskritisk kunskap Annat: Få kritisk massa i acceptansen Patent - Figur 36. Hur gör du för att skydda din idé? * Flera svarsalternativ är möjliga Totalt antal intervjupersoner är 24 Som framgår av illustrationen ovan så använder de sociala entreprenörerna ofta täta relationer med kunderna som skydd mot konkurrens. Det som emellertid är mest anmärkningsvärt är att man nästan lika ofta har inställningen att det inte gör något att så många som möjligt satsar på samma sak som en själv detta är helt unikt för sociala entreprenörer jämfört med andra. De sociala entreprenörerna använder också hög utvecklingstakt som skydd eller så arbetar man helt enkelt med öppna källor. Flera anger också att man inte har någon speciell strategi för att skydda sin idé. Det kan tyckas anmärkningsvärt att de sociala entreprenörerna aldrig använder patent för att skydda sina idéer men det är något som de faktiskt har gemensamt med tjänsteinnovatörer. De sociala entreprenörerna har faktisk flera andra egenskaper gemensamt med tjänsteinnovatörerna, vilket framgår av illustrationen nedan Se rapporten Tjänsteinkubatorn utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer, sidan 27, där jämförelserna mellan produkt- och tjänsteinnovatörer illustreras. CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 30

31 Figur 37. Hur gör du för att skydda din idé - jämförelser mellan produkt-, tjänste- och sociala entreprenörer Ett annat viktigt steg i utvecklingsarbetet är att försöka internationelisera sin idé. 6.5 Internationalisering av idén Av de 24 entreprenörerna så var det 7 som hade gjort försök att internationalisera sin idé. Svarsalternativ 1. Ja 7 2. Nej 17 Figur 38. Har du gjort några försök att internationalisera din idé? * Totalt antal intervjupersoner är 24 Sättet att internationalisera verksamheten varierade. Det var lika vanligt att själv ta kontakt med någon lämplig person i utlandet som sätta upp eget företag i utlandet eller lägga ut erbjudandet på Internet. Det fanns också team som redan hade utländska medlemmar, vilket gjorde idén internationell från starten. Svarsalternativ 1. Tagit kontakt med person/företag i utlandet 2 2. Satt upp eget företag i utlandet 2 3. Licensierat till utländsk licenstagare - 4. Lagt ut erbjudandet på Internet 2 5. Annat; teammedlemmar från olika länder marknadsföring och kunder i flera länder blivit kontaktad av kunder i utlandet Figur 39. På vilket sätt har du försökt internationalisera din verksamhet? * Flera svarsalternativ möjliga Svar från de 7 intervjupersoner som försökt internationalisera verksamheten CSES Utvärderingsrapport ESF-rådet 31

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Äldre entreprenörer med sociala innovationer för äldre en pilotstudie kring en inkubatorverksamhet för äldre.

Äldre entreprenörer med sociala innovationer för äldre en pilotstudie kring en inkubatorverksamhet för äldre. Äldre entreprenörer med sociala innovationer för äldre en pilotstudie kring en inkubatorverksamhet för äldre. av David Lundborg och Susanne Norman Sammanfattning. Vi lever allt längre i Sverige. På 150

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Ibland är det avgörande med rätt partner. Vi heter det vi är: Inkubatorn i Borås. En partner för dig som vill utveckla idéer och

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig

Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig Innovationssystem för alla? Kent Mrozek, Licensieringsansvarig LTU Business AB är en regional huvudaktör för innovation och tillväxt. Vi främjar samverkan mellan Luleå tekniska universitet, näringsliv

Läs mer

NKI, Nöjd Kund-Index 2010

NKI, Nöjd Kund-Index 2010 NKI, Nöjd Kund-Index 2010 NyföretagarCentrum Stockholm Fakta om undersökningen Målgrupp Metod Startdatum 14 februari 2011 Stoppdatum 3 mars 2011 inbjudna 1776 kompletta svar 421 Svarsfrekvens 24% Personer

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Guide till en vinnande affärsplan

Guide till en vinnande affärsplan Guide till en vinnande affärsplan Guide till en vinnande affärsplan Såhär använder du guiden: De rubriker och områden som är obligatoriska att använda och behandla när du tävlar och lämnar in bidrag i

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Tjänsteinkubatorn. - Utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer - Version: 1 den 11 juni 2009. Thomas Arctaedius, Tommy Bergkvist, Ulf Eriksson,

Tjänsteinkubatorn. - Utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer - Version: 1 den 11 juni 2009. Thomas Arctaedius, Tommy Bergkvist, Ulf Eriksson, Tjänsteinkubatorn - Utvecklingsstöd för tjänsteinnovationer - Version: 1 den 11 juni 2009 Thomas Arctaedius, Tommy Bergkvist, Ulf Eriksson, Ulrika Hedby och David Lundborg SU Dnr: 301-0024-09 Stockholms

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) ÅTERRAPPORTERING 2014-02-26 1 (5) Ekonomi och styrning Malin Svanberg Återrapportering EBP 10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM) Under 2013 har KIM-projektet (Kommunalt och

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering

Skriv din titel här Pär Johansson Affärsområdeschef Kommersialisering LTU s proaktiva metoder mer än dubblerar idéinflödet! Skriv din titel här Pär Johansson Skriv din titel här Affärsområdeschef Kommersialisering The University our USP World class in developing succesful

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kursplan för Kunskap, affärsidé, företag 5 poäng. From knowledge to business idea and company 5 credits. MAH, Drivhuset & Venture Cup Syd

Kursplan för Kunskap, affärsidé, företag 5 poäng. From knowledge to business idea and company 5 credits. MAH, Drivhuset & Venture Cup Syd Kursplan för Kunskap, affärsidé, företag 5 poäng From knowledge to business idea and company 5 credits MAH, Drivhuset & Venture Cup Syd Kurskod: KA0001 Utbildningsområde: Högskoleövergripande Nivå: A (1-20)

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13. Centrala innehåll som behandlas i det här provet.

Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13. Centrala innehåll som behandlas i det här provet. Block 1. Företagande och samband. Kap 1-5. Prov 1. FÖR1 Ind val. Ht 13 Provfrågor, skrivtid 60 minuter. Vid behov ytterligare 10 minuter = 70 minuter. Centrala innehåll som behandlas i det här provet.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

BILAGA 1 PILOTPROJEKTEN. Ideon Innovation: The Creative Plot

BILAGA 1 PILOTPROJEKTEN. Ideon Innovation: The Creative Plot BILAGA 1 PILOTPROJEKTEN Ideon Innovation: The Creative Plot Projektperiod: 2011-11-01 2013-06-30 Region: Skåne www.ideoninnovation.se www.thecreativeplot.se Ideon Innovation är en av flera inkubatorer

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Kundundersökning 2010

Kundundersökning 2010 Kundundersökning Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2008- Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Executive Leadership Program by Media Evolution Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Media Evolutions uppdrag är att verka för tillväxt i mediebranschen

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010

Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010 Inbjudan för företag att medverka på april eventet Mamtreprenör 2010 Den 17 april 2010 kommer mellan 350 500 blivande och befintliga entreprenörs mammor att delta och mingla på Hilton Slussen i Stockholm.

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

ÖPPNA UPP FÖR INNOVATION 10 TIPS SOM GÖR DIG LITE MER INNOVATIV

ÖPPNA UPP FÖR INNOVATION 10 TIPS SOM GÖR DIG LITE MER INNOVATIV ÖPPNA UPP FÖR INNOVATION 10 TIPS SOM GÖR DIG LITE MER INNOVATIV Livsmedelsakademin har under de senaste tjugo åren skapat förutsättningar för innovation och entreprenörskap inom livsmedelsnäringen. Vi

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Nya företagare behöver goda råd

Nya företagare behöver goda råd Nya företagare behöver goda råd En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för att lyckas! NyföretagarCentrums Vi förmedlar uppgift

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Affärsplan Innovator Skåne AB

Affärsplan Innovator Skåne AB Fastställd av styrelsen, 2010-02-08 Affärsplan Innovator Skåne AB 1. Identitet Innovator Skåne AB (ISAB) Organisationsnummer: 556747-5164 Skånes universitetssjukhus 221 85 Lund www.innovatorskane.com 2.

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer