Kvalitetsredovisning Borgarskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning Borgarskolan"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Borgarskolan 2010

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning och bakgrund 2 1. Kvalitet i skolan Kvalitetsarbetet Bedömning av måluppfyllelse Rutiner och metoder för granskning och uppföljning Förutsättningar Program och elever Personal Lärartäthet Organisation Styrning o ledning Materiella resurser Lokaler IT/ITK Ekonomiska resurser Driftsbudget Investeringsbudget 8 3. Arbetet i skolan Elevernas valmöjligheter och inflytande Elevernas valmöjligheter Elevernas inflytande och ansvar Skolan som arbetsplats Ledarskap och personalens yrkesutveckling Normer och värden Frånvaro Avhopp/Avbruten studiegång Stöd, specialundervisning, svenska som andraspråk Stöd och specialundervisning Svenska som andraspråk Modersmål Samverkansformer Information Kvalitetssäkring, bedömning och betygssättning Internationalisering Skola Arbetsliv Samverkan med Högskola Folkhälsomål Utbildningsresultat Framtiden 21 1

3 Sammanfattning Den samlade bedömningen är att Borgarskolans måluppfyllelse är god eller mycket god och motsvarar de mål som uppdragsgivaren ställer på skolan. Arbetsmiljön är god och elever och personal trivs även om arbetsbelastningen under hösten har upplevts som hög. Trots ökad konkurrens från friskolor står sig Borgarskolan väl i denna kamp om elever trots en nedgång av elevantalet. Dels beroende på att skolan erbjuder utbildningar som vänder sig till ungdomar med olika intresseområden såsom idrott, entreprenörskap och kommunikation dels att ger vi ungdomarna en jämn och kvalitativ god utbildning. Skolan har väl fungerande arbetslag med engagerande lärare som arbetar gemensamt med elevvården att finna lösningar på ev. uppkomna hinder. Betygsgenomsnittet för skolan ligger lite lägre än genomsnittet för större städer samt riket. Andelen IG i kärnämnena har ökat på några program samtidigt som antalet VG och MVG har ökat på andra. Den mest avgörande faktorn som utgör hinder för att elever inte uppnår sina mål är stor frånvaro. Arbetet med tidiga insatser för att minska frånvaron är därför ett prioriterat område. Inledning Alla skolor i det offentliga skolväsendet skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Föreliggande kvalitetsredovisning redogör för de metoder som används för granskning samt hur väl Borgarskolan uppfyller de krav som stat och kommun ställer på skolan. Redovisningens fullgörs genom att beskriva verksamheten utifrån de tre kvalitetsområdena; Förutsättningar, Arbetet i skolan och Utbildningsresultat. Kommentarer, bedömningar av måluppfyllelse och åtgärder redovisas i den löpande beskrivningen av kvalitetsområdena. 1 Kvalitet i skolan 1.1 Kvalitetsarbetet Borgarskolans kvalitetsarbete syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att arbetet mot nationella mål och lokala styrdokument ska infrias. Arbetet sker genom att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat/måluppfyllelse samt att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra arbetet i verksamheten. Lokala styrdokument utgår från de nationella styrdokumenten och nämndens verksamhetsplan för Följande lokala måldokument är centrala i kvalitetsarbetet: Lokal arbetsplan Reviderad ht 2010 Likabehandlingsplan Reviderad ht 2010 Arbetsmiljöplan Reviderad ht

4 1.2 Bedömning av måluppfyllelse Graden av måluppfyllelse i verksamheten baseras i allmänhet på bedömningar utifrån kvalitativa målbeskrivningar. De graderingar av måluppfyllelse som används är Dålig, Mindre god, God och Mycket god. Utbildningsresultaten skall dock jämföras med genomsnittet för riket och med genomsnittet för kommungruppen större städer, allt enligt Utbildning och Arbetsmarknadsnämndens mål. 1.3 Rutiner och metoder för granskning och uppföljning Nedan beskrivs de rutiner och metoder med ansvarsfördelning, som genomförs på Borgarskolan, och som utgör underlag till kvalitetsredovisningen. Skolledning Fastställer skolans arbetsplan augusti Rektor Fastställer skolans arbetsmiljöplan augusti Rektor Besöker åk1 sep + jan/feb Rektor/bitr.rektor Besöker åk2 okt + jan/feb Rektor/bitr rektor Besöker åk3 nov + maj Rektor/bitr rektor Sammanställning/analys av kursutvärderingar samt enkät Åk 1 o 3, juni Rektor/bitr rektor obligatoriska frågor Genomför elevenkät åk1 april bitr rektor Genomför elevenkät åk3 april bitr rektor Genomför medarbetarsamtal jan dec Rektor/bitr rektor Gör lektionsbesök sept - maj Rektor/bitr rektor Arbetsplatsträffar Utvärderar och ger förslag på förändringar i Arbetsplanen juni Olika arbetsgrupper Ger förslag på förändringar i likabehandlingsplanen juni Olika arbetsgrupper Ger förslag på förändringar i juni Olika arbetsgrupper arbetsmiljöplanen Programarbetslag Utarbetar en årlig arbetsplan för augusti Arbetslagsledaren arbetslaget Utvärdering av planen görs kontinuerligt Arbetslagsledaren Ger förslag på frågor som skall ingå i kursutvärderingarna inom arbetslaget. Augusti/jan. Arbetslagsledaren Genomför utvecklingsarbete i arbetsplanens anda under läsåret Under läsåret Arbetslagsledaren 3

5 Ämneslag Ansvarar för likvärdigheten av betygssättningen i kurser inom ämnet. Samarbetar med andra gymnasier (främst kommunens) avseende betygssättning och kursinnehåll. Enskild lärare Utvärderar kontinuerligt sin egen undervisning. Utvärderar kursen enligt fastställt formulär ca 3 veckor innan kursslut. 2. Förutsättningar Nedan presenteras grundläggande fakta som utgör förutsättningar för verksamheten. 2.1 Program och elever Borgarskolan är en gymnasieskola med ca 870 elever som utbildas inom nedanstående program och inriktningar. Fordonsprogrammet (FP) med inriktningar mot Personbil, Karosseri samt Tunga fordon. Ett specialutformat program Praktisk Fordonsteknik startade hösten 08. Inom denna inriktning, samt Karosseri och Tunga fordon är karaktärsämnesundervisningen till stor del förlagd till olika verkstadsföretag. Handel och administrationsprogrammet (HP) med inriktningar mot Handel och service samt Turism och resor Medieprogrammet (MP) med inriktning mot Medieproduktion. Samhällsvetenskapligt program (SP) med inriktningar mot Ekonomi och samhällsvetenskap Samhällsvetenskap - Media (SPM) ett specialutformat program med inriktning mot Media. Idrottsprogrammet (SPID och HPID) är ett specialutformat program med inriktningar mot HP, handel o service samt SP, samhällsinriktningen. Programinriktad IV. Fyra av Polhemsskolans PRIV-utbildningar är förlagda till och bedrivs på Borgarskolan. Ett antal elever läser integrerat i klasser på Fordonsprogrammet, Handel- och Administrationsprogrammet har vi även en elev på Medieprogrammet samt en elevpå idrottsinriktning inom HP. Antal elever på nationella och specialutformade program den 1 oktober 2010 (2009 inom parantes) FP Inkl. HP Inkl. MP HP Idrott SP Ekonomi SP Media SP Samhälle SP idrott Hela skolan PRIV PRIV 126(149) 119(145) 113(122) 62(61) 165(162) 70(70) 79(69) 126 (95) 860(888) Det totala elevantalet har minskat sedan 2009 med 28 elever. Antalet elever som studerar på SP-ekonomi och SP-samhälle samt SP-idrott har ökat medan elevantalet på HP, inriktning handel o service, turism, Fordonsprogrammet samt Medieprogrammet har minskat. 4

6 2.2 Personal Antalet anställda på Borgarskolan vid ht 10 är 94 personal varav 75 är lärare. Kategori Antal kvinnor Antal män Antal årsarbetare Rektor 1 1 Biträdande rektor 1 0,75 1,75 Lärare ,8 - varav lärare för elever som (2) (1,5) studerar via Komvux på FP - varav speciallärare (2) (2) - varav forskarutbildning (1) (2) (3) - varav obehöriga (1) (3) (4) Elevassistent 1 1 Externa lärare, media 0,5 1,5 2,5 Administration 2 2 IT-samordnare 1 1 Tekniker 1 1 Bibliotekarie/assistenter 3 2 Kurator 1 1 Skolsköterska 1 1 Studie-och yrkesvägledare Vaktmästare 3 2,5 Summa 45,5 48,5 84,55 Fördelningen mellan antalet kvinnor och män är relativt jämn. Personalansvaret i skolledningen finns dokumenterat och är känt hos personalen. Fördelningen av antalet personer som respektive skolledare har personalansvar för är ca medarbetare/skolledare. En utbildningsgrupp i Fordonsteknik sker via Komvux. Denna är förlagd på skolan och undervisningen bedrivs av lärare som är anställda av Borgarskolan (1,5 tjänst) Av de lärare som är obehöriga i samband med höstterminen så läser 2 till yrkeslärare på distans i kombination med sin tjänst på skolan. En lärare inom handelsämnet är obehörig. Samtliga av dessa är visstidsanställda. En person har högskoleutbildning inom sitt ämnesområde och har arbetat halvtid som lärare på högskolan, halvtid på Borgarskolan. 2.3 Lärartäthet Lärartäthet per hundra elever höstterminen 2010 (2009 inom parentes) FP HP MP HP Idrott SP Ekonomi SP Media SP Samhälle SP Idrott Hela skolan 9,97(8,55) 8,98(7,37) 8,37(7,6) 6,9(6,8) 5,41(5,5) 7,9(7,9) 6,12(7) 6,4(6,6) 8,0(7,8) Den totala lärartätheten har inte förändrats nämnvärt. Däremot har lärartätheten ökat på HP, FP, MP med anledning av minskat antal elever i klasserna respektive sjunkit på SPE och SPidrott m a a att elevunderlaget har ökat. Undervisningen i kursen specialidrott för samtliga idrottselever sker vid två längre lektionspass i veckan under ledning av tränare från de olika idrottsföreningarna. 5

7 2.4 Organisation - Styrning och ledning Förutom skolledning är det programledare utsedda för FP och MP samt arbetslagsledare för de övriga programmen. Programledare och arbetslagsledare är lärare som uppbär ett mindre arvode och som har max 20% nedsättning i tjänsten. Följande arbetslag finns: Fordonsarbetslaget (FP) Handelsarbetslaget (HPHS) Turistlaget(HPTU) Mediearbetslaget(MP) Ekonomiarbetslaget (SPE) SPM-arbetslaget (SPM) SPS-arbetslaget(SPS) Idrottslaget (HPid+SPid) Leds av: programledare arbetslagsledare arbetslagsledare programledare arbetslagsledare arbetslagsledare arbetslagsledare arbetslagsledare Utöver skolledning och arbetslagsledare är verksamheten även organiserad i ämneslag. Såväl arbetslagsmöten som ämneslagsmöten är schemalagda av skolledningen och ett pedagogiskt utvecklingsarbete pågår inom de bägge organisationsformerna. Skolledning och arbetslagsledare träffas regelbundet ca en gång/månad för att diskutera och utvärdera övergripande pedagogiska frågor som rör skolan. Arbetsbeskrivning/ansvarsområden finns dokumenterat för samtliga funktioner på skolan. 2.5 Materiella resurser Lokaler Undervisningen bedrivs i huvudsak i 3 byggnader som ligger i närheten av varandra d v s Huvudbyggnaden, Västertull och FP/MP-huset (Längsta avstånd ca 250 m). Samtliga lokaler är bra och ändamålsenliga. Skolan har tillgång till lokalvårdare via Sodexo. Vårt bibliotek, som är belägen bredvid elevcafeterian på Västertull, är modernt och välutrustat. Det innehåller ca böcker samt ett stort urval av dagstidningar och tidskrifter. Förutom de 6 stycken fasta datorer som erbjuds elever som sitter i biblioteket och arbetar så finns 13 stycken bärbara datorer för utlåning/dag. Biblioteket utnyttjas frekvent av både elever och lärare. Fr.o.m. hösten 2009 delar Borgarskolan tillgång till Aulan (belägen i Nynässkolan) med Kultur o Fritid. Lokalen har under hösten inretts med en s k gradäng. Vilket underlättar ommöbleringar från sittande publik till aktiviteter såsom dans eller ensambleundervisning. Tiden för när respektive verksamhet skall vara i lokalen måste regleras. Borgarskolan disponerar ca 1,5 dag/vecka förutom de samlingar som sker i samband med skolstart och skolavslutning. Kulturskolan och Nynäs Montessori lånar Borgarskolans lilla idrottslokal ca 10 tim/vecka för sin verksamhet. 6

8 2.5.2 IT/ITK Skolan har under många år haft god, fungerande standard inom IT med hög datortäthet med tillhörande utrustning. Bildkanoner finns nu i praktiskt taget alla lektionssalar och dokumentkameror finns i en del av salarna En stor del av teorisalarna (17st) är utrustade med interaktiva tavlor s k Smartbords. Skolans Medieprogram är mycket välutrustat med egen TV-studio och eget nätverk för Mac-datorerna. Modern utrustning finns i fordonsverkstäderna. Varje lärare/personal på skolan har en egen dator vid sin arbetsplats, antingen bärbar eller stationär. De olika valen till Individuellt val som eleven till åk 2 och åk 3 genomförs till stor del på webben. Lärarnas betygsättning av kurser sker via webben. En stor del av lärarna använder och lägger ut undervisningsmateriel till eleverna på Borgisportalen. Utveckling av portalen har stått tillbaka på grund av tidsbrist med anledning av kommunens IT-omläggning. I samband kommunens förändring av IT-service byttes samtliga datorer ut på skolan under sommaren, såväl personalens som de befintliga bärbara datorerna som eleverna hade på SPekonomi samt HP. Alla elever i årskurs 1 erbjöds låna en bärbar dator ( en-till-en ). Samtliga elever i åk 1 tecknade avtal med IT. Elever på Medieprogrammet har Mac-datorer, de övriga har PC. De elever som idag inte har en egen bärbar dator går i åk2 o 3 på FP, SPM, SPS MP samt elever i åk 3 på HP. Det motsvarar ca 40 % av skolans totala elevantal. Att så många elever har bärbara datorer har inneburit att vi har minskat antalet fasta datasalar samt datorvagnar på skolan samt att det trådlösa nätverket har uppgraderats. Omläggningen av IT-service till Ett-IT, byte av plattform, en-till en och leasing av datorer via IT-service har påverkat verksamheten. Många är de problem som uppstått som rör såväl mjukvara som hårdvara, bristande information och kommunikation till verksamheten från IT. Återkommande möten har skett, där samma problem återkommer på agendan. Ovanstående har inneburit att lärare inte har kunnat genomföra sina lektioner som på det sätt som planerats. Det har i sin tur har skapat stor frustration vilket har påverkat arbetsmiljösituationen för personalen. Speciellt har detta berört de lärare och elever som hanterar olika typer av specifika undervisningsprogram såsom bokföringsprogram, diagnosredskap på FP, programvara för elever med dyslexi, undervisningen i datakurser m m. Bedömning: Måluppfyllelsen är mindre god. Grund för bedömning: Samtal, möten, budget Måldokument: Lpf, UAN Kommentar; Omläggningen till Ett-IT har inneburit en markant ökning av skolans ITkostnad. Åtgärder: Användningen av en-till-en utvärderas under vårterminen Stimulera och utbilda alla lärare i att använda IKT-utrustning som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla portalen för att stimulera eleverna att använda den mer. 7

9 2.6 Ekonomiska resurser Driftsbudget 2010 erhöll skolan miljoner kronor i driftbudget (efter justering i nov), därav uppgick lönekostnader till ca 38 miljoner. Av dessa var ca 30 miljoner lärarkostnader. Årets resultat visade på ett underskott på ca 4 miljoner kronor. Resultatet kan hänföras till, i huvudsak, ökade driftskostnader med anledning av att vi leasar alla datorer på skolan, ökade kostnader för handledararvoden samt driftkostnader på Fordonsprogrammet, ökad kostnad m a a ytterligare en klass på SPID åk (tränararvoden) samt lönekostnader, för redan anställd personal, som inte kunnats regleras i tid då kännedomen om ett minskat elevunderlag på Handel- och Administrationsprogrammet blev verklighet i samband med skolstart Investeringsbudget Investeringsbudgeten för 2010 på drygt 1.6 miljoner kronor resulterade i ett mindre överskott i och med att planerade datorinvesteringar inte skedde. De stora investeringar som gjorts har i huvudsak gått till utrustning på Fordonsprogrammet och Medieprogrammet, elevskåp samt till diverse möbler. 3 Arbetet i skolan 3.1 Elevernas valmöjligheter och inflytande Elevernas valmöjligheter Av de elever som sökte till Borgarskolans program årskurs 1 var det 86 % av eleverna som kom in på sitt förstahands val. Andelen är jämförbart med riksgenomsnittet. Att komma in på sitt förstahandsval är en bra förutsättning för att minska andel avhopp och motiverande för eleverna i sina studier. Förutom Borgarskolans ordinarie programutbud med inriktningar erbjuds eleverna ett rikt utbud av såväl nationella som lokala kurser inom det Individuella valet, valbara kurser samt modersmålundervisning. Detta ger eleverna en stor möjlighet till att läsa de kurser som de är intresserad av för att te.x. få de högre meritpoängen till högskoleutbildning, och/eller fördjupa sig inom sitt karaktärsämne på programmet. Inom det Individuella valet kan elever på yrkesprogrammen välja matematik B och engelska B som valbar kurs. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Nuvarande utbud av studieval Måldokument: Lpf, UAN Åtgärder: Införande och anpassning till ny gymnasiereform Gy Elevernas inflytande och ansvar Det formella inflytandet organiseras genom klassråd, programvisa elevråd och skolkonferens. Klassråden är inlagda var 4:e vecka i terminsplaneringen, programvisa elevråd sker en till två veckor innan skolkonferenserna. Skolkonferenser sker 2 gånger på ht och 2 gr på vårterminen. 8

10 Det är framför allt de programvisa elevråden som upplevs som meningsfulla och de flesta frågeställningar/hinder löses på den nivån. Frågor från klassråden tas upp i elevråden. När elevråden sammanträder finns representanter för arbetslaget på plats för att diskutera och lösa interna program/arbetslags- frågor. En elevrepresentant från varje elevråd finns representerat i skolkonferensen. Elever har erbjudits och deltagit i utbildning till elevskyddsombud under hösten. Under året har en representant från SECO haft kontinuerlig kontakt med de olika elevråden för att ge stöttning i elevrådsarbetet. Rektor har återkommande träffar med skolans studentkommitté i samband med planeringen av avgångsklasseras olika studentaktiviteter. I samband med informationskvällen till årskurs 9 och Öppet Hus medverkar en stor del av eleverna både i planering och genomförande av aktiviteterna. Avseende det informella inflytandet i själva undervisningssituationen skall kontinuerliga utvärderingar ske med samma frågor vid varje avslutad kurs. Vid utvärderingarna som genomfördes i samband med läsårsslut vårterminen 2010 var svarsfrekvensen mkt låg varför det är svårt att göra en tillförlitlig analys av materialet. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Enkäter, samtal, observationer Måldokument: Lpf, UAN, Lap Kommentar; Åtgärd 2011: Förbättra/utveckla skolans utvärderingsinstrument för att säkerställa att underlaget blir ett tillförlitligt verktyg för skolutveckling. Arbeta med förbättringar, med utgångspunkt från resultaten från utvärderingarna. Skolledningen ska fortsättningsvis stödja elevrådens arbete. 3.2 Skolan som arbetsplats Borgarskolans vision är att våra elever ska få en bra och användbar utbildning i en arbetsmiljö som präglas av kreativitet och arbetsro på alla nivåer. För att nå dit arbetar vi bl.a. med att skapa en god stämning i den dagliga miljön där elever och personal ska känna trygghet Ledarskap och personalens yrkesutveckling Arbetet med Arbetsmiljöplanen dokumenteras och revideras årligen i samverkan med personalen. Sjukskrivningstalet vid skolan är generellt lågt. Huvuddelen av sjukfrånvaron är 1 14 dagar, s k korttidsfrånvaro. Dock har några i personalen varit långtidssjukskrivning under höstterminen. Personalen uttrycker sig i ordalag om att de upplever skolan som en bra arbetsplats. Det är liten personalomsättning och ett stort antal sökande till utlysta tjänster. Viss svårighet finns dock att rekrytera lärare till språk. Programansvariga och ämnesansvariga har delegerat ansvar för respektive programs/ämnes driftsbudget. Ledarskapet på skolan karaktäriseras av en stark tillit till att alla gör sitt bästa. Vid de årliga medarbetarsamtalen diskuteras behovet av fortbildning med varje anställd. En stor del av fortbildningen görs internt i arbets- och ämneslag men även individuellt, exempelvis inom 9

11 lärarlyftet. Skolan har tre anställda lärare som är forskarstuderande inom ämnena geografi, historia samt teknik, ytterligare 7 av våra lärare har studerat deltid inom ramen för lärarlyftet. Med stöd från Mattons stipendiefond har tre språklärare genomgått fortbildning under några veckor i Amerika, Australien och England. Under hösten 2010 har två lärare studerat till lokala lärarutbildare. För att bl a främja gemenskapen på skolan förlades, i samband med skolstarten, två av planeringsdagarna på en kursgård. Under höstlovsveckan erbjöds personal att följa med på en kultur- och historisk resa till Berlin. Studiebesök på såväl ett antal museer och på ett arbets- /koncentrationsläger genomfördes. Drygt 70 personer av personalen medverkade. Skolan har avsatt ca kronor av driftsbudgeten för personalfortbildning vilket gör att vi kan tillfredsställa kompetensutvecklingsbehovet hos större delen av personalen. Ämneslaget har en viktig funktion i kompetensutvecklingen. Dels genom att bevaka och inventera behovet av fortbildning, dels att inhämta och delge information och ge förslag på lämpliga kurser och föreläsningar. Den största kostnaden (förutom arbetstid) är förknippad med den individuella fortbildningen. Samtliga lärare har egen arbetsplats och tillgång till egen dator. Under vårterminen 2010 har huvuddelen av personalen deltagit i den av Gävle kommuns initierade utbildningsdag ang. visionen. I linje med detta så genomfördes, i samband med höstterminsstarten, en föreläsning/workshop, i regi av kommunhälsan, på temat Hälsofrämjande medarbetarskap. Inför skolans temadag rörande mobbing, genomfördes ett utbildningstillfälle för all personal i enlighet med Likabehandlingsplanens mål. Bedömning; Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Samtal, observationer Måldokument: UAG. LAp Åtgärder: Fortsätta ha en öppen dialog kring hur vi på bästa sätt kan erbjuda personalen erforderlig kompetensutveckling för att nå målen Normer och värden. Borgarskolans målsättning är att skolan skall utmärkas av tolerans, öppenhet, trygghet och trivsel samt goda och nära relationer mellan elever och personal. Detta är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Likaså ska alla skolans elever, föräldrar och personal medverka till att upptäcka och stoppa kränkningar mellan såväl elever som personal. All diskriminering förbjuds och arbetet med normer och värden görs åskådligt i skolans Likabehandlingsplan. En separat handlingsplan för mobbing och kränkande behandling finns. Handlingsplanerna ska vara ett levande dokument på skolan. I syfte att eleverna i årskurs 1och lärare skall lära känna varandra anordnar idrottslärarna tillsammans med respektive klassföreståndare, i samband med skolstart, en s k teambuildningsdag. I skolans lokala kurs Livskunskap som ges i åk 2 för samtliga elever aktualiseras bl a Diskrimineringslagen samt vår likabehandlingsplan. För att skapa ett arbetsklimat där alla kan möta och bemöta varandra med respekt så ser Borgarskolan det som angeläget att dessutom arbeta aktivt med temadagar kring områden såsom jämställdhet, mobbing och främlingsfientlighet. Grunden är respekten för allas lika värde. I de utvärderingar och enkäter som belyser trivsel, bemötande och arbetsklimat verifierar att skolan har ett bra arbetsklimat där elever trivs. 10

12 Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Enkäter, samtal och observationer Måldokument: UAN, Lap, AML Kommentar: En temadag om mobbing på skolan genomfördes under vt 2010 Åtgärder: Elevenkäter genomförs vårterminen 11 Fortsatt arbete i undervisningen i enligt med intentionerna i Likabehandlingsplanen. 3.4 Frånvaro Borgarskolan har, under ett antal år, arbetat aktivt med att arbeta enligt tydliga rutiner för uppföljning av elevers frånvaro från lektioner. Framförallt vidtas åtgärder vid elevernas ogiltiga frånvaro. Månadsvisa kontroller genomförs specifikt av ogiltig frånvaro över 20 %. Dessa elever anmäls som deltidsstuderande till CSN efter att samtal med elev och vårdnadshavare (för omyndig elev) och elevvårdskonferens (EVK) har genomförts. Vid EVK medverkar rektor, bitr.rektor, kurator, skolsköterska, studiehandledaren alternativt klassföreståndaren samt i vissa fall studie- och yrkesvägledare. Total frånvaro i % per månad under Jan Febr Mars April Maj Aug Sept. Okt. Nov Dec Snitt/mån. Tot 13,6 14,7 16,7 15,3 15,4 8,5 12,8 13,0 13,7 16,0 13,97 Anm. 8,3 9,4 10,1 6,0 8,5 6,5 8,6 8,7 8,7 10,6 8,5 Ej 5,3 5,3 6,6 9,3 6,9 2,0 4,2 4,3 5,0 5,4 5,43 anm. Av ovanstående siffror kan utläsas att elevernas frånvaro är lägre vid skolstart men ökar generellt, månadsvis, fram till skolavslutningen. Totalt värde anger genomsnittlig frånvaro för läsåret. Nedanstående tabell visar på all frånvaro d v s både giltig och ogiltig. Bedömning av elever i kurser mäts inte i antal närvarande lektionstimmar men det är väsentligt, för eleven att medverka på lektionerna för att visa undervisande lärare de kunskaper som eleven har tillgodogjort sig, för att en rättvis bedömning kan ske. Frånvaro från lektionstid (resultat från ht 09) fördelat per program Program Antal elever 0-9,9% Procent 10-19,9% procent 20-29,9% Procent Över 30% Procent elever elever elever elever FP %(44%) 27%(32%) 23%(16%) 12 %(8%) HP % (38%) 36%(42%) 18% (11%) 12%(9%) MP % (34%) 26%(39%) 17% (17%) 17%(11%) SP %(57%) 33%(30%) 13%(6%) 4%(3%) Idrottsprogr % (50%) 40% (38%) 10% (10%) 0%(1%) Hela skolan %(46%) 33% (36%) 16% (12%) 7% (6%) 11

13 Totala andelen elever som har 10 20% frånvaro har ökat jämfört med En markant skillnad noteras för elever på FP och SP. Likaså har frånvaron över 30% ökat på FP,MP och HP med 5 procentenheter. Vad som är orsaken till ovanstående siffror kommer att analyseras av arbetslagen. Bedömning: Måluppfyllelsen är dålig Grund för bedömning: Frånvarostatistik Måldokument: UAN, LAp Åtgärder: Analysera varför frånvaron är fortsatt hög Öka motivationen genom olika åtgärder för eleverna att närvara vid lektioner. Arbeta med tidiga insatser för att minimera elevernas frånvaro. 3.5 Avhopp/Avbruten studiegång Under rubriken Byte av skola ingår även de elever som gjort byte till annan utbildning, antingen till Vasaskolan eller till Polhemsskolan, förutom byten som skett till någon av kommunens friskolor. Antal elever på samtliga program inkl PRIV som avbröt sin studiegång under 2010 (2009 inom parantes) Program Byte av skola Ind. Program Andra skäl Summa FP 18 (4) 8 (8) 1 (3) 27 (15) HP 19 (20) 5 (6) 1 (7) 25 (33) MP 10 (2) 3 (4) 1 (0) 15(6) SP 8 (5) 8 (4) 6 (6) 22 (15) Idrottsprogr. 3 (0) 0 (1) 1(0) 4(1) PRIV-HP/FP 0 (1) 2 (4) 0 (3) 2 (8) Summa 58 (32) 24 (27) 11 (19) 93 (78) Jämfört med tidigare år har antalet elever som slutat på skolan ökat med 15 personer. Av de elever som bytt skola, valde knappt hälften (27 av 58) att återgå till utbildning i sin hemkommun eller till någon av våra grannkommuner, hälften övergick till vår egen kommuns skolor eller friskolor. Ett fåtal sökte sig till utbildningar i kommuner utanför länet. Huvuddelen av bytena mellan skolor sker i augusti/september. Skolan har under vårterminen och efter skolstarten i augusti tagit emot 34 elever från andra skolor, varav 8 från andra kommuner. Utfallet av detta visar på att det s k nettotappet för vårterminen och höstterminen blev 59 totalt, vilket motsvarar cirka 7%. Under 2009 var denna summa 5% Antalet elever som övergått till IV och slutat av andra skäl har minskat något sedan Att elever övergår till IV, alternativt slutar av andra skäl beror i hög grad på att de har kommit in på programmet med lågt meritpoäng från grundskolan. Målsättningen är att minska antalet avhopp, att finna individuella lösningar för elevers studiegång för att på så sätt underlätta under en eventuell period av svårighet. En viktig person i att finna individuella lösningar är studie- och yrkesvägledarens arbete dels inför gymnasievalet dels under gymnasietiden. 12

14 Skolan har, för enskilda elever, under året utformat 15 stycken specialutformade program för att på så sätt anpassa deras studier så att de inte har behövt byta utbildning alternativt avbryta sina studier. Behovet av elevers studieplanering/vägledning under pågående gymnasietid har ökat och förmodas öka i samband med införandet av den nya gymnasiereformen Detta m a a att elever inte kan avbryta sina studier på nationellt program för att övergå till IV. Bedömning: Måluppfyllelsen är mindre god Grund för bedömning: Nyckeltal, samtal Måldokument: UAN Åtgärd 2010: Arbetslagen skall analysera resultatet av årets resultat. Hitta vägar för att göra individuella lösningar för elever på programmen för att minska avhoppen. 3.6 Stöd, specialundervisning, svenska som andra språk Stöd, specialundervisning Alla elever i åk1 testas i svenska, matematik och engelska i början av läsåret. I svenska görs en s k screening med normerade test där elevernas läsförståelse/läshastighet/stavning undersöks. De elever som är i behov av stöd i svenska erbjuds detta. Undervisning sker i mindre grupper alternativt stöd i klassrummet. Skolan har motsvarande 1,5 speciallärartjänst som i huvudsak har stöd i ämnet svenska. Inom matematik och engelska samt övriga ämnen har skolan idag inte tillräckliga resurser för att kunna erbjuda elever enskild stödundervisning. Utökad lektionstid har däremot lagts på kursen för elever på de Yrkesförberedande programmen. Önskemål finns från lärare med undervisning i vissa elevgrupper att utökning av stödet bör ske. För de elever som är i behov av särskilt stöd skrivs handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättas. I samband med klasskonferenser sker genomgång av elevers studieresultat och identifiering av elevers eventuella stödbehov uppmärksammas Svenska som andraspråk Svenska som andra språk är i möjligaste mån schemalagt parallellt med svenska och erbjuds elever med annat modersmål än svenska. Det bedrivs av 0,5 lärartjänst. De elever som studerat svenska som andra språk uppmanas att fortsätta med det även på gymnasiet Modersmål Undervisning i modersmål sker i samarbete med Polhems- och Vasaskolan. Organiseringen av detta sker via Polhemsskolan. Det innebär möjlighet till samläsning mellan skolorna. Lektionerna ligger i anslutning till normal schematid. Under hösten 10 är det 15 elever som läser modersmål. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Samtal, observationer Måldokument: Lpf, UAN, Åtgärder: Hitta former för hur stödundervisningen skall utvecklas ytterligare samt söka avsätta lärarresurser för stödundervisningen 13

15 3.7 Samverkansformer Förutom ovan beskrivna samverkan med elever (elevinflytande) så kännetecknas arbetsplatsen av ett förtroendefullt samarbete och av s k öppna dörrar mellan arbetsgivare och personal. Vilket är grunden för en bra stämning och dialog på skolan. Ambitionen är att verksamheten, skolan, skall arbeta i enlighet med kommunens samverkansmodell FAS. Samverkansmöten s k samverkansgrupp mellan arbetsgivare och representanter för arbetstagarorganisationerna genomförs i dialog en gång i månaden. Vid samtliga möten skickas kallelse ut i god tid och mötena protokollförs. Inom både ämneslag och arbetslag är dialogen med skolledningen väl utvecklad i form av verksamhetsmöten. Pedagogiskt utvecklingsarbete bedrivs inom de bägge strukturerna. Minnesanteckningar förs vid mötena. Personalkonferens/Arbetsplatsträff genomförs regelbundet en gång i månaden och är utlagd i terminsplaneringen för respektive termin. Dagordning för mötet läggs ut på skolans intranät 1 v innan mötet. Medarbetarsamtal mellan medarbetare och närmsta chef inplaneras och genomförs. Vad innehållet i samtalet skall handla om skickas ut till den anställde, i god tid, innan mötet. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Samtal, observationer Måldokument: FAS Åtgärder: Fortsätta arbetet enligt intentionerna samverkansmodellen FAS för att alla, gemensamt ska ta ansvar för vår skola. 3.8 Information Information om skolan sker kontinuerligt men mer intensifierat i samband med att elever från åk 9 skall göra sitt gymnasieval. En folder med informationsmaterial från de olika programmen revideras till höstterminen samtidigt som Borgarskolans hemsida uppdaterats. Skolan har informerat elever i åk 9 och deras föräldrar i samband med Polhemskvällen då samtliga kommunens gymnasieskolor presenterar sin verksamhet, vid Öppet Hus samt information till elever i åk 8 o 9 på enskilda skolor. Ett extra Öppet Hus erbjöds elever i januari månad. En informationsfolder för läsåret delas årligen ut till samtliga elever där ingår en kort sammanfattning är av rutiner och presentation/bild av all personal och vad deras uppgift är på skolan. Information till vårdnadshavare sker vid flera tillfällen under en elevs skolgång. Som exempel kan anges föräldramöten vid skolstart, utvecklingssamtalen (som genomförs en gång per termin), enskilda samtal med klassföreståndare/studiehandledare, information i samband med att omdömen ges, via hemsidan och sist men inte minst via telefonsamtal. Borgarskolan har en egen webbtidning som sköts och läggs ut av eleverna inom SPM med ledning av undervisande lärare på Medieprogrammet. Idéer till artiklar ges bl a från arbetslagen, enskilda elever och/eller personal. Under året har antalet besökande till webbtidningen ökat väsentligt, jämfört med tidigare år, Orsaken är att elever o lärare har mer aktivt arbetat med att lägga ut artiklar o reportage på sidan. 14

16 I skolans intranät, kallat Borgisportalen, är all intern information samlat. Informationen går antingen via mail eller visas på portalen. Alla elever o personal har tillgång till e-post som de även kan öppna på webben. Personalen har full insyn, eleverna kan titta på valda delar som berör dem. Lärare/arbetslag kan lägga ut arbetsmaterial, uppgifter o dyl för de olika ämnena som eleverna kan hämta. Eleverna kan även gå in och se sin närvaro/frånvaro och schema på webben, Denna tjänst erbjuds även vårdnadshavare. Portalen kan även nås hemifrån. Elevernas användande av Borgisportalen för information är varierande. Förklaringarna till detta kan vara flera. En kan vara att eleverna skaffar sin information på annat sätt d v s använder andra sajter som kommunikationsmedel, en annan kan vara att inte alla lärare, av det skälet inte använder portalen gentemot eleverna. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Samtal, observationer samt enkät Måldokument: UAG Åtgärder : Fortsätta arbetet med att aktivt marknadsföra vår skola till medborgarna. Kontinuerlig utbildning av personalen i portalens möjligheter. Fortsatt arbete med att få eleverna att använda portalen som ett redskap och för sitt inhämtande av information. Utveckling av Borgisportalen Fortsatt aktivt arbete med skolans webbtidning. 3.9 Kvalitetssäkring, bedömning och betygssättning Ämneslagen på skolan diskuterar fortlöpande kursernas innehåll, betyg och bedömning. Representanter från ett antal ämneslag har haft ett flertal möten i samband med gemensamma studiedagar tillsammans med Polhem- och Vasasskolans representanter. Klasskonferenser genomförs 3 gånger per läsår för samtliga årskurser. Vid dessa tillfällen diskuteras varje enskild elev om ev. åtgärder såsom stöd, samtal o.s.v. skall ske. Varje kurs utvärderas enligt en enhetlig mall i vårt webbaserade utvärderingssystem. (UTV 5) Resultatet av utvärderingar som genomfördes våren 10 för samtliga elever visar att de flesta andelen elever känner sig informerade om vad som gäller vid bedömning av kunskaper samt vid betygssättning. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Enkäter, samtal Måldokument: Lpf, Lap Åtgärder: Tydliggöra för eleverna informationen om betygskriterier och kursmål. Möjliggöra att lärare i kommunens gymnasieskolor kan träffas och diskutera innehåll och betygskriterier i de olika kurserna Internationalisering För att främja internationaliseringen på skolan finns ett varierande om omfattande internationellt utbyte. Under 2009 startade ett nytt Comeniusprojekt på temat Vatten 15

17 tillsammans med bland andra England och Frankrike. I projektet har eleverna arbetat med vatten i de olika ämnena och under olika former. Under våren har 4 lärare och 16 elever varit på besök i Toulouse för att tillsammans med dem arbeta med en tidning om vatten. Under hösten åkte 5 lärare och 22 elever till London för att fortsätta i projektets anda, men med en vinkling mot miljöengagemang och återvinningsbarhet som de viktigaste frågorna. Projektet avslutas under våren 2011 då fransmän och engelsmän kommer till Gävle. Skolan fortsätter sitt utbyte med Rauma, Finland, genom att elever i HP2 kommer att göra sin APU där och finska elever kommer hit för att göra APU. Även HP-turismeleverna erbjuds göra sin APU utomlands. Under våren har 2 elever gjort sin APU i Portugal. Ett skol- och familjeutbyte med Tyskland (Wurzen) tillsammans med Vasaskolan och Polhemsskolan har genomförts under året. 15 elever och 3 lärare har besökt Seebroch i Haag under 1 vecka under höstterminen. Övriga internationella kontakter i olika former har skett med Danmark, Norge, Polen, Ungern och USA. Kursen Internationellt friluftsliv har genomförts med praktisk undervisning i Frankrike. I och med en mer ökad internationalisering och utbyte med andra skolor och länder är det väsentligt att eleverna uppmuntras att studera de språkkurser som erbjuds dels för att stå rustade vid utbyten med andra länder dels som ett led i att införskaffa sig högre meritpoäng för högre studier. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Samtal, genomförande av besök och kontakter Måldokument: UAG Åtgärd 2009: Skolledningen skall underlätta för, och stödja de arbetslag, som söker internationella kontakter Skola Arbetsliv Studie- och yrkesvägledarna på Borgarskolan finns som stöd då elever skall göra sina olika studieval och ger vägledning inför fortsatta studier och yrkesval. Besök genomförs tillsammans med elever på olika högskolor inför valet efter gymnasiet. Elever vänder sig till studie- och yrkesvägledaren då de behöver vägledning för att planera sina studier, t ex byten av program, planering av individuell studieplan osv. Samtal hålls dels med enskild elev dels i gruppvis. Fordonsprogrammet Förutom de lagstadgade APU-veckorna gör eleverna på karosseri och tunga fordon en mycket stor del av sin fordonsutbildning ute på olika företag i åk2 och 3. Problemet med att få ut alla elever på karosseriutbildningen finns inte längre. I åk 3 på personbilssidan stimuleras eleverna att starta upp Ung företagsamhet. Ett programråd med företrädare från branschen (verkstadschefer) finns. Handledare bjuds in till skolan för diskussion och utbyte. Handledarutbildning, omfattande 2 dagar har genomförts. Handel och administrationsprogrammet Alla elever får sina lagstadgade 15 veckor APU. De kontakter som knutits under 2009 har inneburit att några elever i turismklassen kan göra sin APU i utlandet. Alla elever på HP är 16

18 med i Ung företagsamhet. Skolan har ett samarbete med Handelsanställdas förbund som genomför utbildning för eleverna åk3. Programmet satsar på en gemensam pedagogik, entreprenörskap och verklighetsanknutna projekt. Medieprogrammet På MP finns vissa svårigheter att få ut samtliga elever på kvalificerad APU. I stället bedrivs APU för vissa elever på skolan med en lärare som handledare. Gruppen åtar sig projekt som liknar det som förekommer i näringslivet. Ett exempel är att eleverna gör en egen sida som publiceras i Arbetarbladet varje vecka, utställning på Järnvägsmuseét, olika aktiviteter som Talangjakten inför julavslutning, biståndsprojekt osv. Företrädare för branschen är med och bedömer elevernas projektarbeten. Samhällsvetenskapliga programmet På SP är det framför allt E-inriktningen som har kontakter med arbetslivet i form av fadderföretag och deltagande i Ung Företagsamhet. Många av de elever som studerar på SP besöker olika högskolor och deltar i den årliga Saco-mässan. Dessutom arrangeras många föreläsare/representanter för yrkesliv och institutioner till skolan. Eleverna på SPE och SPS har under vårterminen gjort en veckas s k ämnespraktik ute på olika företag passande sin inriktning. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning: Samtal, möten, observationer Måldokument: UAN, Lpf, Lap Åtgärder: Vidareutveckla samarbetet med näringslivet enligt kravet i den nya gymnasiereformen, att samtliga yrkesprogram skall ha ett lokalt programråd Samverkan med Högskola Under 2010 har Borgarskolan tagit emot totalt 25 studeranden från lärarutbildningen. 21 studeranden från Högskolan i Gävle och 4 från Högskolan i Falun. 13 av skolans lärare har varit lokala lärarutbildare. Alla utom två hade handledarutbildning. Den verksamhetsförlagda lärarutbildningen på Borgarskolan upplevs mycket positivt från våra lärare - att få möjlighet ta emot och vara delaktiga i utbildningen av nya lärare. Skolan får också positiv feedback såsom en öppen och välkomnade skola av högskolornas studenter. Därutöver medverkar lärare aktivt i ett erfarenhetsutbyte/nätverkande i ämnet engelska, idrott samt religion med Högskolan i Gävle (HIG). Skolan har en adjungerad adjunkt i religion (20%) på HIG. Kontakterna med högskolorna är värdefull för vår utveckling i de berörda ämnena på skolan. Bedömning: Måluppfyllelsen är mycket god Grund för bedömning: Observationer, samtal Måldokument: Lpf, UAN Åtgärder: Fortsatt arbete med att ta emot studerande från Högskolorna och erfarenhetsutbytet med de olika högskolorna. 17

19 3.13 Folkhälsomål 11 Elevvårdsteamet bestående av skolsköterska, kurator samt studie- och yrkesvägledare arbetar framför allt med ett förebyggande arbete med eleverna. Som exempel på det kan nämnas Elevvårdskonferenser, skolsköterskans elevhälsosamtal med samtliga elever i åk 1. Vid dessa samtal tas Folkhälsomäl 11 tas upp rörande attityder mot tobak och alkohol. Elevvården har nära kontakter med bl a BUP, ungdomsmottagningen, Kristallen och Kompassen. Eftersom skolan har två stycken idrottsinriktningar och vi i vår vision framtonar idrotten som viktig del är det naturligt att vi inom det Individuella valet erbjuder samtliga elever möjligheten att välja från ett utbud av många kurser inom ämnet Idrott o hälsa. Därutöver kan eleverna i HP3 välja en lokal kurs Hälsa inom Individuellt val. Skolans lokala kurs, Livskunskap, är en kurs som eleverna upplever mycket positivt. Kursen, är obligatorisk för samtliga elever i åk 2. I den tas det upp olika hälso- och livsstilsfrågor. Drogvaneundersökningen (CAN-enkäten) i årskurs 2 visar på ett sämre resultat för Borgarskolan än Skolan kommer att tillsammans med drogsamordnaren i kommunen analysera dessa resultat för att se hur man skall arbeta med dessa frågor i framtiden. Möten har genomförts mellan alla tre gymnasieskolornas skolledare, polis, kommunens drogsamordare samt representant från BIG för att diskutera och stärka samarbetet, speciellt avseende de arrangemang som eleverna anordnar inför studentavslutningen. Drogfri Skola Gävles representanter var, i samband med skolans föräldramöte, närvarande och presenterade sin verksamhet. Därutöver genomfördes utbildning av dem med all personal på skolan under hösten. I de fall där misstanke om drogmissbruk funnits hos elev har dessa personer medverkat i samtalen mellan elev, föräldrar och representanter från skolan. Bedömning: Måluppfyllelsen är god Grund för bedömning; Samtal, konferenser, enkäter Måldokument; Lpf, UAN, LAp Åtgärd; Fortsatt arbete med förebyggande arbete mot tobak, alkohol och droger Fortsatt satsning på och utveckling av livskunskapen i åk2. 4. Utbildningsresultat Avgångsbetyg vt 10 (resultat 09 inom parantes) Program Slutbetyg Betyg utan Högskolebehörig Antal red. Samlat Antal betyg IG Program betygsdok FP 74 %(93%) 38 %(62%) 70%(74%) 20 %(7%) 1 % (7%) 50 HP 92 %(90%) 56 %(61%) 91%(91%) 0%(1%) 1 %(10%) 70 MP 86 %(95%) 60 %(60%) 85%(84%) 0 %(3%) 15 %(5%) 41 SP 97% (98%) 86%(71%) 97 %(98%) 0 %(10%) 4%(2%) 112 Totalt 93 %(94%) 66 %(65%) 86%(92%) 4%(3%) 7 %(6%)

20 Bedömning; Måluppfyllelsen är god Kommentar; Antalet slutbetyg har minskat med nästan 20 % på FP. Antalet reducerade program har ökat med motsvarande procentsats. Att välja bort någon eller några kurser för elever med studiesvårigheter är ett sätt att anpassa utbildningen för enskild elev, istället för att de ska avbryta studierna helt och hållet. På Medieprogrammet har antalet elever som fått slutbetyg minskat med 9 %. Antalet samlade betygsdokument har ökat överensstämmelse med detta. Färre antal elever har högskolebehörighet än år Måldokument: UAN, Lpf, Lap Åtgärder; Arbeta med att finna framgångsfaktorer för att nå målet. Betygsgenomsnitt för elever med slutbetyg (resultat 09 inom parantes) Program Borgarskolan Större städer Riket FP 12,0(12,6) 11,8 (11,9) 11,5(11,8) HP 12,5(12,6) 12,5 (12,8) 12,9 (12,9) MP 13,6(13,1) 13,8(13,4) 13,4(13,5) SP 14,4(14,2) 14,7(14,7) 14,8(14,6) SM. Idrott 13,8(12,9) 14,4 (14,4) 14,2(14,4) Totalt 13,4(13,3) 14,0 (14,1) 14,0(14,1) Bedömning: Måluppfyllelsen är god Kommentar: Betygsgenomsnittet för elever på FP ligger högre än större städer samt i riket. För SP, HP och de Specialutformade idrottsprogrammen så är snittet lägre i de båda fallen. Totalt så ligger Borgarskolan under rikets betygsgenomsnitt med 0,6 % Måldokument:UAN, Lpf, Lap Åtgärder: Arbeta med att finna framgångsfaktorer för att nå målet. Betygsfördelning avgångselever vt 10- alla betyg (resultat 09 inom parantes) Program IG G VG MVG Antal betyg FP 4%(4%) 59%(52%) 30%(34%) 7%(10%) 1529(1284) HP 4%(4%) 53%(55%) 32%(33%) 11%(8%) 2320(3038) MP 7%(6%) 44%(45%) 31%(33%) 18%(16%) 1097(1034) SP 2%(4%) 32%(35%) 41%(37%) 25%(24%) 3313(4192) Hela skolan 5%(4%) 44%(45%) 36%(35%) 17%(16%) 8259(9548) Bedömning: Måluppfyllelsen är god Kommentar: Resultaten för innevarande år visar på likartad procentuell fördelning som år Måldokument: UAN, Lpf, Lap Åtgärder: Arbeta med att finna framgångsfaktorer för att minimera antalet IG. 19

Kvalitetsredovisning Borgarskolan

Kvalitetsredovisning Borgarskolan Kvalitetsredovisning Borgarskolan 2009 Innehållsförteckning Sid 1. Inledning och bakgrund 2 1.2 Kvalitetsarbetet 2 1.3 Kvalitetsområden 3 2. Förutsättningar 3 2.1 Personella resurser 3 2.2 Lärartäthet

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011 För Skolledningen Med arbetslagen Jord, Vatten, Vind och Eld INNEHÅLL BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 HANDLINGSPLAN SKOLLEDNINGEN... 2 1. Måluppfyllelse och resultat...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Upprättad i april 2011 2 Gymnasiesärskolan - Kvalitetsredovisning för år 2010 Gymnasiesärskolan ska utifrån varje

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006 Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING VASASKOLAN GÄVLE. Hans Hultin Rektor

KVALITETSREDOVISNING VASASKOLAN GÄVLE. Hans Hultin Rektor KVALITETSREDOVISNING 2010 VASASKOLAN GÄVLE Hans Hultin Rektor Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 1 Kvalitet i skolan... 4 1.1 Kvalitetsarbete... 4 1.1.1 Lokala styrdokument... 4 1.1.2 Metoder

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Gymnasieskolan Spyken Lund

Gymnasieskolan Spyken Lund Gymnasieskolan Spyken Lund Spyken idag Estetiska programmet musik Spetsutbildning i musik Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant NA-musik Samhällsvetenskapsprogrammet ca 1000

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium 2016-08-11 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola Policy och rutiner Elever Härnösands gymnasium 2016/2017 2016-08-11 2(6) Policy och rutiner Härnösands gymnasium har enligt skollagen ett ansvar

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / Lunaskolan Östra Box 34 190 100 26 Stockholm Lunaskolan Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Nacka gymnasium. Skolan erbjuder

Nacka gymnasium. Skolan erbjuder Nacka gymnasium Skolan erbjuder Nacka gymnasium har i många år varit den klart populäraste gymnasieskolan i hela Stockholms län. 900 elever hade någon av våra 26 utbildningar som sitt förstahandsval år

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5

Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr 53-2005:1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje år upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering som innehåller en översikt över det som behöver göras för att främja lika rättigheter

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan

Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Båtsmansskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Båtsmansskolan Grundskola årskurserna 6 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Båtsmansskolan...2

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg. Beslut. Skolinspektionen 2011-06-14 Beslut Jensen College Education AB jakob.ladenstedt@jenseneducation.se lars.salbratt@jensengymnasium.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Jensen Gymnasium i Göteborg Tillsyn av den

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Årlig plan för trygghet och trivsel 2015. Högsby Utbildningscenter

Årlig plan för trygghet och trivsel 2015. Högsby Utbildningscenter Årlig plan för trygghet och trivsel 2015 Högsby Utbildningscenter Innehållsförteckning Likabehandlingsarbete och arbete mot kränkande behandling...1 Vision för Högsby Utbildningscenter...1 Syfte...1 Nulägesanalys

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Nacka gymnasium Ekonomi och samhälle Samhälle och medier Natur och Teknik Ekonomi och samhälle Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Läs mer

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision

Arbetsplan. Läsåret Myrsjöskolan, Nacka kommun. Vår vision Arbetsplan Läsåret 2016-2017 Myrsjöskolan, Nacka kommun Vår vision Myrsjöskolan ska vara en skola dit alla går med glädje både elever och personal; en skola som eleverna lämnar optimalt rustade både kunskapsmässigt

Läs mer

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5

TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017-01-01 2017-08-31. Innehållsförteckning 1. Likabehandlingsplanen 2. Skolans likabehandlingsarbete 3. Rutiner för

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Kästa skolas Likabehandlingsplan Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan

Läs mer

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar. Likabehandlingsplan A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar,

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder

Vallentuna gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en lärorik och utvecklande arbetsplats där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. Professionella, engagerade lärare hjälper dig i ditt lärande och personliga utveckling. Vi har

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Regelbunden tillsyn i Ekerö kommun Individuella gymnasiet Dnr 43-2009:675 Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ekerö kommun

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 2011-01-18 1(5) för läsåret 2009/2010 Enhetens namn Östrabo Yrkes, rektorsområde A. Presentations- och resultatredovisningsdel Grundfakta om verksamheten (presentation) Rektorsområdet omfattar byggprogrammet,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Birgittaskolan gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Birgittaskolan gymnasieskola Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Birgittaskolan Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Birgittaskolan gymnasieskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet...2

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 1(11) Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 Östrabo Yrkes Gymnasieskola A. Presentations- och resultatredovisningsdel Presentation av rektorsområdet Utbildningen vid rektorsområdet omfattar två nationella

Läs mer

S:t Martins gymnasium. Skolan erbjuder

S:t Martins gymnasium. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Fordons- och transportprogrammet med inriktning personbil, Hantverksprogrammet med inriktning Frisör, Hantverksprogrammet med inriktning Finsnickeri, Hantverksprogrammet med inriktning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Läroverket Upprättad Juni 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer