EN ARBETSMETOD FÖR FOLKRÖRELSEARBETE SOCIALDEMOKRATERNA MALMÖ

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN ARBETSMETOD FÖR FOLKRÖRELSEARBETE SOCIALDEMOKRATERNA MALMÖ"

Transkript

1 FOLKiRÖRELSE EN ARBETSMETOD FÖR FOLKRÖRELSEARBETE SOCIALDEMOKRATERNA MALMÖ

2 2 FOLKiRÖRELSE

3 Innehåll: Inledning - vi vill något! 4 Upplägg - den röda tråden 5 Steg 1 - analysen 6 Uppgift: Välj verksamhetsområde 6 Uppgift: Kartläggning 7 Uppgift: Gör en enkätundersökning 8 Steg 2 - mål 10 Uppgift: Prioriteringslista 10 Uppgift: SWOT-analys 12 Steg 3 - medel 14 Uppgift:Upprätta en handlingsplan 16 Tips - om du vill veta mer! 19 FOLKiRÖRELSE 3

4 Inledning - vi vill något! Politik är att vilja Olof Palmes klassiska boktitel sammanfattar i fyra små ord det centrala i alla former av politiskt arbete. Utifrån vår partifärg och ideologi måste vi som politiskt aktiva gång på gång ställa oss frågorna: - Vad vill vi? - Vart är vi på väg? - Vad kan jag göra? Socialdemokraterna är en medlemsstyrd folkrörelse. Det är ett påstående som förpliktar, därför att det förutsätter att medlemmarna ska styra politikens innehåll och prioriteringar. Det är ett djärvt påstående, därför att det ställer krav på medlemmarnas engagemang och kunskaper, men även krav på våra ledares förmåga att lyssna och diskutera. Det gäller alla ledare på alla nivåer från S-föreningen och nämndsgruppen till den centrala partiledningen. Det ställer också krav på att vi som rörelse är öppna för att prata och lyssna på vad människor utanför partiet har att säga. Det är det enda sättet för oss att samla fler och aktiva medlemmar för att i slutändan nå fler väljare. Därför måste också processen starta och sluta hos den enskilde medlemmen. Det räcker inte med att vara med och skapa vår gemensamma vilja utan man måste också ta ett ansvar för att vår politik genomförs. Detta studiematerial är ett verktyg för politiskt förändringsarbete. Studiematerialet bygger på arbetarrörelsens tidigare erfarenheter av att gruppens samlade kunskap och engagemang alltid är större än individens. Tillsammans ska vi formulera en politik för framtiden och en handlingsplan för hur vi ska kommunicera med väljarna. Det finns en klar lokal prägel, där det lokala styrs av deltagarna i gruppen. Avsikten är att vi ska låta lokala förhållanden styra vårt arbete är det kyrkoval och val till EU-parlamentet är det allmänna val till kommun, region och riksdag. Valrörelsen startar nu!!! 4 FOLKiRÖRELSE

5 Upplägg - den röda tråden En handling styrs av deltagarna Vad är poängen? Ni ska nu bilda en arbetsgrupp som ska arbeta med arbetsmetoden Folk i rörelse. Arbetsmetoden delas in tre delmoment: Analys, Mål och Medel. Tillsammans blir de tre rubrikerna en konkret handlingsplan för er grupp att följa under den tid ni själva väljer. Utöver detta är två målsättningar för Folk i rörelse att vi ska bli fler aktiva medlemmar som förändrar samhället i en socialdemokratisk riktning och ökad politisk diskussion. Vad består de tre rubrikerna av? Analys - För att formulera morgondagens politik måste vi börja med att studera och se dagens... Vi identifierar väljaren, vad väljaren upplever och hur han eller hon upplever oss. Mål - Med analysen som grund ska vi formulera de krav som vi tycker är viktigast. Vi ska tillsammans välja någon eller några politiska frågor att agera utifrån. Medel - Utifrån vår omvärldsanalys och våra politiska prioriteringar formulerar vi en strategi för att bilda opinion, både internt och externt. Partiets rådslag kommer därför att bli en naturlig del av studiecirkeln samtidigt som vi söker upp väljarna och möter dem på deras villkor. Vi kommer att använda traditionella medier och metoder, men vi skall även lära oss att använda de möjligheter som den nya tekniken ger oss. Hur stor ska gruppen vara? En bra storlek på aktivitetsgruppen är 8-10 personer. Alla får plats att komma till tals, alla måste ta sitt ansvar för att uppgifterna blir gjorda. Gruppen måste vara öppen, ni ska hela tiden sträva efter att ta in nya medlemmar i den, det vill säga värva nya medlemmar till partiet. När ni blir tillräckligt många är det dags att dela gruppen. Uppgifterna i häftet I varje avsnitt finns det uppgifter att lösa. Gör dessa efterhand som de kommer, innan ni går vidare. Den ena uppgiften behövs för att kunna lösa den andra. Metoderna som vi har föreslagit finns som beskrivningar i häftet. FOLKiRÖRELSE 5

6 Steg 1 - analysen Om kartan och terrängen inte stämmer - vilken av dem följer vi då? Det är lätt att bli hemmablind. Ofta tror man att man vet hur det är bara för att man har bott i en stad eller i ett område en längre tid. Som person har jag skapat en uppfattning om världen som fungerar för mig. Det är vad som kallas referensram, ryggsäck eller mental karta. Ett stort problem är att omvärlden förändrar sig fortare än min uppfattning av den. Ett annat problem är att andra människor bär med sig sina ryggsäckar som skiljer sig från min. Första uppgiften blir att göra en grundläggande analys av ert verksamhetsområde. Har ni redan gjort hela eller delar av arbetet förut - använd det, men kontrollera materialet. Verksamhetsområde Politik handlar i mångt och mycket om att se världen ur olika vinklar. Beroende på vem man är väljer man att arbeta med en viss fråga ur en viss vinkel. Ni som aktivitetsgrupp ska välja verksamhetsområde utifrån tre olika huvudteman. Vilket tema ni väljer kommer att styra resten av arbetet och ligga till grund för de politiska verksamheter som gruppen ska utföra. Vi har som exempel valt tre väldigt breda teman: Geografi - Ett geografiskt område är den vanligaste formen för att organisera det politiska arbetet. Vår organisation är traditionellt uppbyggd utifrån geografiska indelningar, även om det finns undantag. Befolkningsgrupp - Ett annat traditionellt sätt är att organisera oss är att göra det utifrån viss del av befolkningen, t.ex. kvinnor, ungdomar eller fackföreningstillhörighet. Ämne - Det tredje sättet att organisera sig är utifrån ämne. Det är inte så vanligt inom arbetarrörelsen, men det finns exempel. T.ex. miljö, mänskliga rättigheter eller mot rasism. Samhällskritisk analys När ni bestämmer er för ett verksamhetsområde gäller det att se området ni valt med kritiska ögon. Ni ska identifiera ett verksamhetsområde där ni tror eller vet att det finns problem som kräver politisk handling. Denna samhällskritik måste finnas med i er motivering. Uppgift: Välj verksamhetsområde Bestäm ert verksamhetsområde. Ni ska bestämma er för om ni vill arbeta utifrån geografi, befolkningsgrupp eller ämne: - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Om ni väljer ett geografiskt område: Om ni väljer en befolkningsgrupp: Om ni väljer ett ämnesområde: - Välj ett område. Motivera. - Välj en befolkningsgrupp. Motivera. - Välj ett ämne. Motivera. 6 FOLKiRÖRELSE

7 Vad tycker väljarna och vilka är de? Nu har ni valt ett verksamhetsområde och nu är det dags att se vad människor tycker inom det verksamhetsområdet. Vilka är väljarna och vad vet vi om dem? Hur ser vår bild av väljaren ut? All politisk aktivitet påverkar direkt eller indirekt väljarnas sympatier, attityder eller handlingar. Således måste väljarna finnas i fokus för all vår verksamhet. Där finns våra medlemmar, sympatisörer och de som ännu inte röstar på oss. För att kunna nå ut till våra väljare måste vi veta vilka de är, hur många de är och var vi kan möta dem. Samtidigt har vi alla uppfattningar om vem väljaren är och hur den förhåller sig till vår politik. I detta avsnitt skall vi skaffa en gemensam referensram om väljaren för det fortsatta arbetet, kartlägga vem väljaren är och ta reda på hur väljaren ser på oss. Diskutera/skriv ner: Börja med att var och en i gruppen funderar igenom vilken bild den har av väljaren inom ert valda verksamhetsområde. Ta del av Arbetarekommunens valanalys och sammanfatta gruppens bild av väljaren med några nyckelord. Kartlägg därefter översiktligt väljarna i ert valda verksamhetsområde. Har ni ett geografiskt område finns det gott om offentlig statistik som kan hjälpa er att få en bild av väljaren och hur den har agerat i tidigare val. Detsamma gäller om ni valt en särskild befolkningsgrupp som ert verksamhetsområde. Är verksamhetsområdet ett politiskt ämnesområde får man göra omvänt, det vill säga med hjälp av främst valanalyser skapa sig en bild av hur olika befolkningsgrupper förhåller sig till ert politiska ämnesområde. Gör en kartläggning av väljarna inom det verksamhetsområde ni definierade i avsnittet innan. Beroende på vad ni har valt att arbeta utifrån blir analyserna olika. Glöm inte bort att tänka på dem som enbart har rösträtt i kommun- och landstingsval eller i EU-val. Titta på det förra valresultatet utifrån: - Valresultat - Förändring jämfört med förra valet - Valdeltagande - Röstsplittring Statiska centralbyrån SCB har omfattande statistik. Andra källor är stat och kommun, intresseorganisationer och den egna organisationen. Valstatistik hittar ni på Gräv inte ner er för djupt i statistiken utan nöj er med att skaffa er en översiktlig bild av hur väljarkåren inom ert område ser ut. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Uppgift: Kartläggning Gör en kartläggning: Om ni valt ett geografiskt område Hur många är väljarna? Hur röstade man i föregående val? Vem är väljaren i området? Kön, ålder, utbildning sysselsättning etc. Var kan vi möta dem? Om ni valt en avgränsad befolkningsgrupp Hur många ingår i gruppen? Hur röstade gruppen i föregående val Vem är väljaren i gruppen? Kön, ålder, utbildning sysselsättning etc. Var kan vi möta gruppen? Om ni valt ett politiskt ämnesområde Vilka intresseorganisationer är aktiva inom ert politiska ämnesområde? Vilka attityder har väljaren tidigare visat för ert politiska ämnesområde? Finns det grupper av väljare som visat ett större intresse för ert politiska ämnesområde? Var kan vi möta väljaren? FOLKiRÖRELSE 7

8 Hur ser väljarna på oss? Vi har nu genomfört två av de tre stegen i vår analys av väljaren. Vi har sammanfattat vår preliminära självbild av väljaren i några nyckelord, kartlagt väljaren via tillgänglig offentlig information och skall nu till detta foga väljarens bild av oss. Börja med att diskutera hur ni tror att väljaren i ert verksamhetsområde ser på oss och sammanfatta det i några nyckelord. Med hjälp av nyckelorden ska ni sedan utforma och genomföra en enkel enkät om hur väljarna uppfattar oss. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Diskutera utifrån enkätsvaren och den information ni samlat från SCB, valresultatet med mera: - Sammanfatta analysen av väljaren i ert verksamhetsområde med några nyckelord. - Hur uppfattar väljarna oss? Det är inte säkert att vår självbild överensstämmer med den bild väljarna har av oss. - Fick ni det svar ni förväntade er och vilka slutsatser drar ni av det? Er analys måste ske med kritiska ögon... Uppgift: Gör en enkätundersökning Gör en enkät där ni ställer några frågor om hur väljarna uppfattar Socialdemokraterna inom det område ni har valt. Gå ut och be folk att svara på enkäten. Tänk på att en enkät inte är statistiskt korrekt, men det ger ändå en bild av hur de personer ni har träffat ser på er. Läs mer på nästa sida om hur man gör en bra enkät. 8 FOLKiRÖRELSE

9 Metod: Att göra en enkät Som man frågar får man svar Denna sanning gäller speciellt när man gör enkäter eller intervjuer. Frågan ni måste ställa er är om ni vill bekräfta era egna åsikter och uppfattningar eller lära er vad andra faktiskt tycker. Ett enkätarbete består av fyra delar - utforma enkäten, ställa frågorna, sammanställa svaren och slutligen analysera och diskutera svaren. Utforma enkäten: Huvud Här vill vi se vem som svarar på enkäten. Lämpliga frågor att ställa i en enkel enkät är: - Kön - Ålder När man gör stora enkäter tar man ofta med fler faktorer som yrke, bostadsort, familjesituation etc. Ni kan själva välja om ni vill ha med fler faktorer, men tänk på att ju fler frågor ni har i huvudet, desto fler svar måste ni ha för att det ska vara meningsfullt. Dessutom blir sammanställning och analys mer arbetskrävande. Ett tips; Vill ni inte fråga om åldern kan man istället ha åldersgrupper som svarsalternativ tex 15 30, 30 50, 50-70, 70-. Låt dina frågor avgöra vilka åldersgrupper du väljer men ha inte för många. Svarsdel Här ställer vi de faktiska frågorna. Undvik öppna frågor av typen Vad är viktigt för dig, utan ställ mer specifika frågor som Har socialdemokraterna en bra skolpolitik. Ni ska inte lägga så kallade svansar på frågorna eftersom de snedvrider svaren. Se nedanstående exempel: Är det bra med hårdare straff om det sänker brottsligheten? Använder ni denna typ av fråga kommer ni att få svar på svansen (kursiverad) och inte själva frågan. Istället ska ni ställa frågan så här: Är det bra med hårdare straff? Då får ni veta vad svaranden tycker istället för att bekräfta era egna åsikter. Det är också viktigt att ha bra svarsalternativ. Vi rekommenderar ett av två alternativ: Alt. 1 - Ja, nej, vet ej är enklast, men ger inte rum för nyanser. Alt Svaren utformas som en skala från 1-7 där 1 är mycket dåligt och 7 är mycket bra. 4 blir då ett neutralt svar. Genomföra enkäten: När ni genomför enkäten ska ni tänka på vilka svarsgruppen är och var ni ska hitta dem. Det bestämmer var ni ska vara och vilka ni ska fråga. Enkättillfället är också ett bra tillfälle att värva medlemmar och nya deltagare till aktivitetsgruppen. Avsluta gärna med en fråga om man kan tänka sig att bli aktiv i socialdemokraterna och ha värvarblocket i bakfickan. Sammanställa svaren: Ni måste bestämma er för om ni ska dela upp svaren utifrån vem som har svarat. Om ni är ovana vid att göra enkäter rekommenderar vi att ni delar upp sammanställningen i två delar; en som beskriver svaren på frågorna och en som beskriver vilka som svarat. Med den här metoden får ni inte svar på om det till exempel är skillnader mellan man och kvinna, eller ung och gammal. Ni får däremot veta vilka som har svarat på enkäten. Analysera svaren: Skriv ut en sammanställning och diskutera svaren. FOLKiRÖRELSE 9

10 Steg 2 - mål Först bestämmer man sig, sen bestämmer man Under väldigt lång tid var den svenska debatten präglad av våra tre beslutsnivåer. Vi hade nationella beslut som togs av vår riksdag, regionala beslut som främst gällde vården togs av landstingen och lokala beslut som togs i kommunerna. Vardagspolitiken var nationell, internationella frågor kunde tidvis dominera debatten, men påverkade inte nämnvärt våra dagliga liv. Detta sätt att se på politiken kommer dock inte att hålla i framtiden. Problem, större än vad vi kan ana, kräver att vi agerar både lokalt och internationellt. Ett sådant problem är klimatet, ett exempel ser du här till höger. Vi socialdemokrater måste mer än någonsin inse att lokala frågor i allt större utsträckning påverkas av globala beslut men också tvärtom att beslut i Malmö påverkar globalt. Agenda 21 hade en slogan som löd tänk globalt, handla lokalt. Denna gör sig mer gällande än någonsin. Den globaliserade ekonomin, inträdet i EU och den medföljande regionaliseringen medför att vi även på lokal och regional nivå måste tänka utanför landets gränser. Beslut tagna i Köpenhamn, Bryssel och Kapstaden påverkar det dagliga livet för Malmöborna och vice versa. Det ställer krav på oss som rörelse. Vi måste lära oss att tänka i fyra dimensioner istället för tre. Växthuseffekten - ett exempel där politiska beslut behövs i flera dimensioner.. Här nedan ser du ett exempel på hur man med lokala lösningar, försökt lösa ett globalt problem utan att se helheten Nordpolens glaciärer smälter på grund av växthuseffekten och det kalla vattnet... Vikten av prioriteringar Naturligtvis ska vi ha ett heltäckande politiskt program i bakfickan för alla de fyra dimensionerna inom alla politiska områden. Väljarna ska kunna se ett sammanhang och en röd tråd från det lokala till det globala, men ingen människa kan driva alla frågor samtidigt. Ingen förening kan greppa hela det politiska spektrat. Vi måste lära oss prioritera vad vi ska driva och faktiskt erkänna att både vi och väljarna har hjärtefrågor. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Politiska krav I uppgiften som ni har gjort precis har ni definierat de politiska frågor ni ska arbeta med under det kommande halvåret. Nu är frågan vilken uppfattning socialdemokraterna har i dessa frågor. Partiets officiella åsikter bestäms i slutändan av partikongressen. Lokala och regionala frågor beslutas av arbetarkommuner respektive partidistrikt. Diskutera/skriv ner: - Vad tycker socialdemokraterna i de frågor ni har valt? - Vad tycker ni? - Formulera konkreta politiska åtgärder för de frågor ni har valt. - Vad gör man som medlem om vill ändra partiets officiella ståndpunkt? Fundera ut några olika alternativ för hur man kan gå tillväga påverkar den varma Golfströmmen som ser till att Sverige är odlingsbart och möjligt att leva i. 3. För att förhindra att Golfströmmen störs och för att dämpa den globala uppvärmningen finns det idag bilar som går på etanol. 4. Etanolen görs av bland annat sockerrör som odlas där det tidiagare var regnskog. Med regnskogen borta, fövärras växthuseffekten! Uppgift: Prioriteringslista Ni ska som grupp formulera och definiera de politiska frågor/mål som ni tycker är viktiga inom det verksamhetsområde ni har valt. Metoden för detta kallas Metaplansövning och beskrivs på nästa sida. Använd er av analysen ni har gjort i föregående kapitel för att få fram förslagen till politiska frågor/ mål. Tidsperspektivet är fram till valen 2009 och FOLKiRÖRELSE

11 Metod: Metaplansövning Metaplan är en teknik för att engagera grupper. När arbetet i gruppen startar visualiseras frågor och svar och diskussionen förs framåt på ett strukturerat sätt. Man går från helikopterperspektiv till markperspektiv. Exempel på Metaplansövning kring vilka frågor man ska driva inom skolpolitiken: 1. Handledaren delar ut post it-lappar och tuschpennor till deltagarna. Alla uppmuntras skriva 3-5 frågor som de anser att gruppen ska driva. 2. Alla lappar samlas in av handledaren, läses upp och sätts upp på väggen eller på ett blädderblock. Lapparna grupperas så att liknande idéer hamnar bredvid varandra. Alla grupper av lappar ringas in och ges en rubrik. 3. Alla deltagare får en tuschpenna. Med denna ska de sätta ett streck = en röst vid den fråga man tycker är viktigast. Totalt får man sätta tre streck. Sina streck kan man sätta vid tre olika frågor eller alla tre vid en och samma fråga. 4. Handledaren räknar strecken/rösterna. De fem frågor som fått flest streck/röster blir på detta sätt er prioritering. 5. Utifrån prioriteringarna upprättas en handlingsplan. Välj två frågor som ni ska arbeta med på kort sikt - inom det närmsta halvåret - och välj tre som ni ska ta på längre sikt. För varje fråga ska ni formulera följande: avskaffa betygen alla elever ska börja i gymnasiet alla ska gå i gymnasiet Stoppa privata skolor Mål - vad vill vi uppnå Start - när ska vi starta Klart - när kan det vara klart Ovanstående prioriteringar bör man göra två gånger om året. Det är viktigt att planera långsiktigt så att vi inte hamnar i en ond cirkel där vi enbart hanterar det som är akut, frågor som oftast väcks av någon annan än oss själva. Det är å andra sidan viktigt att vara tillräckligt flexibel för att kunna göra aktioner i aktuella frågor som vi anser vara viktiga och att på ett bra sätt hantera nya frågor och tillfälliga mediestormar utan att huka oss i buskarna. FOLKiRÖRELSE 11

12 SWOT-analys av målen Grunden för all form av planering är att analysera sig själv och omvärlden. Vi måste veta våra egna styrkor och svagheter för att uppnå målen. Vi måste även veta hur omvärlden ser ut. Ett sätt att göra detta är genom att använda SWOT- analysen. När vi studerar en SWOT måste vi se samband och sammanhang. Vi måste se vår organisation i ljuset av vad vi vill göra och vem vi ska göra det med. Ett exempel kan du se i metodbeskrivningen. Beslut vi fattar i en fråga påverkar alltid andra områden. Rätt använd kan en SWOTanalys hjälpa oss att se sambanden. - Dags att lösa uppgiften här till höger! - Precis som när man spelar schack måste man veta sina styrkor och sina svagheter för att nå sina mål. Uppgift: SWOT analys Gör en SWOT-analys av era politiska prioriteringar i det verksamhetsområde ni har valt. Ta hänsyn till vår nuvarande politik, vår organisation och er grupp och sätt allt i ett sammanhang. Diskutera/skriv ner: - Syftar våra politiska mål till att stärka svaga områden? - Har vi en strategi för att dra nytta av verksamhetsområdets möjligheter och parera hoten? - Är vår egen organisation en styrka eller en svaghet inom ert område. 12 FOLKiRÖRELSE

13 Metod: SWOT-analys SWOT-analysen är en enkel och användbar metod för många sammanhang. Metoden har skapats för företag men kan lika bra användas i föreningar. Den kan användas bland annat för att analysera strategier, göra utvärderingar och nulägesanalyser och för att dra upp riktlinjer för framtiden. En SWOT kan också användas när man ska formulera en gemensam strategi gällande någon fråga, oavsett om den är stor eller liten. Exempel på SWOT kring arbetsmiljö: Styrkor - (S) kan arbetsmiljö - Bra kontakt med facken Svagheter - Klimatfrågor känns mer angelägna S - Strength = Styrkor W - Weakness = Svagheter O - Opportunities = Möjligheter T - Threats = Hot Grundläggande för SWOT-metoden är att man bearbetar materialet i flera steg, från fri spåning till att sortera, bearbeta och gå vidare med det som är centralt och viktigt. Möjligheter - Konkret fråga att jobba med - Motiv för att engagera nya medlemmar Hot - Försvagad fackförening - Borgerlig regering Hur genomförs metoden? För att utföra denna analys delar man in ett blädderblock i fyra rutor (S, W, O, T). Man kan starta till exempel med S. Alla starka sidor samt fördelar skrivs upp. Därefter listas under W alla fel, hinder och problem som finns i nuläget. Rutorna S och W bildar tillsammans nuläget. Gruppen diskuterar igenom och röstar fram vad som den verkligen vill värna om i framtiden och vilka problem som är angelägna om att få lösta på kort sikt. Sedan går gruppen vidare mot framtiden och gör på motsvarande sätt för O. Det finns inga begränsningar kring möjligheterna. Alla skrivs ner och sorteras sedan. Gruppen avslutar med T. Vilka hot och hinder finns det? Rutorna O och T sorteras därefter och de mest intressanta möjligheterna och de värsta hoten för framtiden plockas fram. För att få fram en konkret handlingsplan kan gruppen fortsätta att arbeta med dessa frågor. FOLKiRÖRELSE 13

14 Steg 3 - medel snacka går ju... Okej, nu har vi gjort en analys på det område som vi valt. Vi vet vad väljarna tycker och hur statistiken ser ut. Utifrån detta har vi även formulerat tydliga socialdemokratiska mål. Vad vi ska uppnå och under vilken tid... Nu går vi till det avgörande och viktigaste steget; Hur uppnår vi målen? Vilka resurser har vi? Vilka verktyg/medel behöver vi för att nå målen? I detta steg ska vi titta internt, i vår egen organsiation, och externt, på vilka forum och kanaler vi kan använda. När ni ska bilda opinion för att nå era mål, är det viktigt att ni förmedlar ett tydligt och klart budskap. Den bild ni vill förmedla ska vara så tydlig att alla kan förstå den och känna igen sig i den. Diskutera/skriv ner: - Vad är vårt budskap? Vilken bild av målen vill vår grupp ge? Formulera bilden i en eller två meningar och låt den genomsyra de medel ni här använder er av. När medlen inte fungerar och budskapet inte når ut? Hur kan vi övertyga fler att tycka som vi? Hur når vi dem bäst som omfattas av våra mål? Detta är inte lätt och ofta kan det slå fel eller budskapet går helt enkelt inte fram. Man kan ta valrörelsen 2006 som varnande exempel. Vi förlorade på att vår politik inte nådde ut och att väljarnas uppfattning av oss inte stämde med den bild vi ville ge. Det finns en gammal sanning som säger att den som bäst beskriver verkligheten, vinner. Med andra ord, era mottagare av budskapet måste kunna känna igen sig, identifiera sig med er, ert problem och era förslag på lösningar. Om människor inte gör det, då lyssnar de inte heller.därför är det viktigt att följa upp och kontinuerligt utvärdera. Om människor inte känner igen sig, fundera nytt och prova något annat. Medel i vår egen organisation För att driva igenom att ens politiska mål även blir socialdemokraternas generella måste vi bilda opinion. Detta kan vi göra genom att: - Skriva insändare och artiklar till rörelsens egna tidningar som t.ex. Hjärter Ess, Aktuellt i politiken och Tiden. - Anordna möten med de socialdemokratiska politiker som är ansvariga för det område ni sysslar med. - Bjuda in till seminarier och föreläsningar kring ert ämne och de slutsatser ni har dragit. - Skriva motioner och få till stånd bindande beslut som går i er riktning Diskutera/skriv ner: - Finns det fler medel man kan avända sig av internt? Vilka i så fall? - Vilket medel passar ert budskap bäst för den interna påverkan? Socialdemokratisk affisch från valet FOLKiRÖRELSE

15 Vilket medel använder ni för att nå ut med budskapet? Utåtriktade medel Nu är det dags att titta utåt. Exempel på externa medel finns det gott om. En del nya, en del gamla. Bland de vi traditionellt använt oss av kan vi nämna torgmöten, gårdsfester, valstugor och arbetsplatsbesök. Diskutera/skriv ner: - Finns det fler medel man kan avända sig av internt? Vilka i så fall? - Vilket medel passar ert budskap bäst för den interna påverkan? Utåtriktade medel Nu är det dags att titta utåt. Exempel på externa medel finns det gott om. En del nya, en del gamla. Bland de vi traditionellt använt oss av kan vi nämna torgmöten, gårdsfester, valstugor och arbetsplatsbesök. Andra exempel på externa medel är olika medier. Bland de nya medierna finns självklart internet och Youtube. Youtube är en slags internetbaserad tv där vem som helst kan lägga upp små inslag som man spelat in. I Malmö har vi dessutom en egen lokal tv-kanal där det är billigt att både sända och producera egna korta tv-program. Ett tredje och väl använt verktyg är olika former av trycksaker. Enkla lokala material kan vara väldigt effektiva dels därför att de är anpassade till lokala perspektiv, dels därför att de framstår som mer äkta och folkrörelsemässiga än glansiga produkter från de centrala reklambolagen. De kostar dock en del pengar att framställa och kräver resurser både i form av kunskap, i pengar och en organisation för att nå ut. Diskutera/skriv ner: - Vilka medel och medier är lämpliga för oss för att påverka vår valda väljargrupp? Samarbete med andra organisationer Vår organisation är uppbyggd som en traditionell folkrörelse. Det innebär att den faktiskt är mer flexibel och varierad än vad vi ibland kan tro och hävda. I vårt parti finns det S- föreningar som specialiserat sig på särskilda frågor och i arbetarrörelsen i stort finns det många olika organisationer för särskilda ändamål. Till exempel kan arbetarrörelsen stoltsera med eget livsmedelsföretag (Konsum), försäkringsbolag (Folksam) och studieförbund (ABF). Förr hade vi till och med ett eget resebolag. Utöver det är det framförallt det ideella arbete som våra medlemmar utför, som gör oss framgångsrika. Hur ser det ut i det övriga samhället då? Ja, faktiskt ganska ljust. Fortfarande är svenskar väldigt aktiva i olika hjälporganisationer, idrottsföreningar, kulturföreningar och politiska föreningar. Vår stora styrka ligger i samarbetet med många av dessa organisationer. Tyvärr har vi på senare år sett att detta samarbete minskar. Fortsätter utvecklingen riskerar vi att bli ganska isolerade som parti... Vi tappar kontakten med folk som vi säger oss representera. I längden skadar detta oss som folkrörelseorganisation. Diskutera/skriv ner: - Vilka organisationer kan vi samarbeta med? FOLKiRÖRELSE 15

16 Knyta ihopa säcken Nu är det dags att knyta ihop säcken, att sammanfläta alla de uppgifter ni har löst, mål ni har skapat och medel ni har valt. Allt detta ska bli en handlingsplan där vi påverkar politiken samtidigt som vi engagerar medlemmar och når väljare. - Dags att lösa sista uppgiften här till höger! - Samarbete med löntagarorganisationerna har alltid varit självklart för oss socialdemokrater. Uppgift: Upprätta en handlingsplan Formulera en konkret handlingsplan genom att: 1. Skriv ner ert verksamhetsområde. 2. Beskriv er väljargrupp. 3. Sätt upp era målsättningar 4. Formulera ert budskap i en eller två meningar. 5. Välj era medel för att påverka internt: Vi har här valt ut att ett av dessa medel ska vara att skriva en motion. Utöver detta ska ni välja minst två medel till för att bilda opinion internt. 6. Välj era medel för att påverka utåt: Vi har valt ut att ni ska skriva en insändare. Beskrivning på hur man skriver en insändare finns på sidan 16. Utöver detta ska ni välja minst två verksamheter/medel till. 7. Välj en eller ett par samarbetsorganisationer. 8. Gör en tidsplan och fördela ansvaret i aktivitetsgruppen. 9. Genomför det! 16 FOLKiRÖRELSE

17 Metod: Att skriva motioner När vi talar om motioner i detta sammanhang menar vi förslag. Motionsrätten innebär att varje medlem i partiet har rätt att ställa förslag till organisationen som denna måste ta ställning till. När en motion bifalls blir det partiets ståndpunkt. Rätten att motionera handlar med andra ord om möjligheten att påverka. Hur är en motion uppbyggd? En motion består av tre delar - se exempel på en motion till höger. Rubrik Rubriken ska sätta en överskrift till motionen. Brödtext En text där motionären förklarar och ger en bakgrund till förslagen. Brödtexten kan vara av varierande längd och inne-hålla såväl fakta som argument. Att-satser Att-satserna är de konkreta förslagen brödtexten ska argumentera för. De är dessa som man fattar beslut om. Orsaken att de kallas attsatser är de börjar med att. Motionsbehandling Motionen ställs till din S-förening. Styrelsen behandlar den och ger ett utlåtande där de föreslår ett av två alternativ: Alt. 1. Föreningen ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till arbetarkommunens representantskap som sin egen. Alt. 2. Föreningen avslår motionen beslutar att skicka den som enskild. På representantskapet sker samma process. Styrelsen avger ett utlåtande och mötet tar samma typ av beslut som på föreningsmötet. Alla motioner tar denna väg. Om man motionerar om en helt lokal fråga stannar motionen där. Är det en regional fråga eller en nationell fråga som motionären vill lyfta skickas den vidare till partidistriktets årskonferens. Om den tas där blir motionen hela det skånska partidistriktet. Partiets högsta beslutande organ är partikongressen. Den hålls vart fjärde år. Inför kongressen kommer Malmö arbetarkommun att ha minst ett representantskap som kommer att behandla motioner till partikongressen. Vill du veta mer eller se fler exempel på motioner, så ta kontakt med expeditionen. FOLKiRÖRELSE 17

18 Metod: Att skriva insändare Här får du en kort beskrivning av vad man bör tänka på när man skriver en insändare. Följer du dessa enkla regler är det inte så svårt som det först kan verka. Skriv kort och kärnfullt Korta insändare har stort läsvärde, därför att alla orkar och har tid att läsa dem. Debattartiklar vänder sig oftast till dem som redan tagit ställning och inriktar sig på en mer djuplodande argumentation. Även om du tycker att det finns många bra saker att nämna i insändaren, bör du motstå frestelsen att göra det. Skriv då hellre flera insändare, som var för sig koncentrerar sig på ett mindre område. En publicerad insändare med bara det bästa argumentet är bättre än en som inte kommer in därför att den är för lång. Sätt inte rubrik på din insändare. Det behövs inte, det gör redaktören själv. Tidningar tillåter ofta ett maximalt antal tecken för varje insändare. Kolla med din lokaltidning. Skriv enkelt och lättläst! Använd inga svåra och ovanliga ord. Vi har väldigt lätt för att härma nya ord kanske utan att begripa den rätta innebörden i dem. Det kan vara ord som logistik, kvalitetssäkra med flera. Undvik onödigt komplicerad satsbyggnad. Skriv hellre korta meningar än långa med många satser. Skriv vårdat! Stavnings och grammatikfel avleder från innehållet. Korrekturläs insändaren och leta grundligt efter fel, innan du skickar in den, eller be någon annan göra det. Sök fakta och skriv därefter! Kolla noggrant alla uppgifter, innan du sänder iväg inlägget. Ibland kan det vara lämpligt att söka fakta på olika håll och från olika källor. Ofta upptäcker du, att du hittar olika uppgifter om samma sak. En dagstidning ser alltid till nyhetsvärdet och hur högt det är. Er insändare kan i sig ha ett nyhetsvärde, om den kommenterar en aktuell händelse. Den ligger därmed bättre till än en insändare som handlar om ett redan avhandlat, nästan bortglömt, ämne. I det senare fallet gäller det att komma med helt nya synpunkter som kan väcka liv i debatten igen. Skriv under med namn! Helt anonyma insändare går oftast direkt i papperskorgen. Helst ska du skriva under med ditt eget namn. Då står du för insändaren och uppfattas av läsarna ha ett ärligt uppsåt. Som anonym betraktas du inte vara lika trovärdig. Om du tillhör något slags förening eller annan gruppering, kan du signera med ditt namn och gruppens namn. Oftast räcker det med bara ditt namn. Är ni flera om insändaren, så skriver alla under och anger eventuellt grupptillhörighet. Uppföljning! Slå dig inte till ro, så fort du lagt kuvertet med insändaren på lådan eller mejlat iväg den. Kolla tidningen/tidningarna noga varje dag, om din insändare blivit införd. Har du inte sett till den på en vecka, sa efterlys den på redaktionen. Följ upp med nya argument Om du har fått svar på din insändare och vill bemöta några punkter i det, plocka genast fram dina sparade argument eller sök fler. Men använd inte alla dina argument för att besvara insändaren. Du kan behöva dem till ett andra svar. Du har kanske satt igång en debattduell. Svar är lättast att få in och ju kortare desto bättre. Svara omedelbart, gärna samma dag som du läst insändaren. Text: Jan Svärd 18 FOLKiRÖRELSE

19 Tips - för dig som vill veta mer! För dig som vill veta mer och ha fler tips på metoder har vi samlat material och information på expeditionen och på webben. Från expeditionen kan du bland annat få följande material: Skrivfront Skriv insändare och motioner - bilda nätverk Metoda lagspel 97 sätt för individ och grupputveckling Att starta och leda så att det blir resultat En bok om ledarskap i Socialdemokratin Vi har även studie- och rådslagsmaterial samt filmer kring de flesta politiska ämnen. Hemsidan På kan du hitta förteckningar över föreläsare. Personer som er aktivitetsgrupp kan bjuda in för att få veta mer om ert ämne. På samma sida kan du också hitta våra inspiratörer. Dessa är aktivitetsgruppens stora resurs om ni vill komma igång med arbetet eller behöver hjälp under tiden som arbetet pågår. Expeditionen når du på tel: FOLKiRÖRELSE 19

20 FOLKiRÖRELSE - ett samarbete mellan ABF och Socialdemokraterna i Malmö Text/layout: Peter Johansson, Björn Gudmundsson och Andreas Schönström

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Stockholms läns partidistrikt 2.0

Stockholms läns partidistrikt 2.0 Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.

Läs mer

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER 4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER FÖRENINGAR MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER SPONSORER REGERING, RIKSDAG & EU REGLER & FÖRORDNINGAR

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.

Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år. Workshopmaterial 1 Workshop för föreningar och klubbar om Framtidsstaden Det här är ett workshopmaterial som vänder sig till socialdemokratiska föreningar och klubbar i Stockholms stad som vill delta i

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Juseks studerandesektion Årsmötesskola

Juseks studerandesektion Årsmötesskola Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Förord. Uppdraget. Lycka till med det politiska arbetet!

Förord. Uppdraget. Lycka till med det politiska arbetet! Uppdraget Förord Det här är ett nytt och uppdaterad studie- och utvecklingsmaterial för politiker i kommuner och landsting. Det är ett material som varje förtroendevald bör ha och som förhoppningsvis ger

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 1 Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Summering...1 Huvudspåren...1 Internt arbete...2 Politiskt programarbete...3 Aktivism och medlemsvård!...3

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Ett komplement till Verksamhetsplan 2015 2018 som fastställdes på Höstmötet 2014-10-28 2 (7) Verksamhetsinriktning 2016 2.1 Samordna Partidistriktet

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår

Värvningsguide. - så får ni fler medlemmar till er elevkår Värvningsguide - så får ni fler medlemmar till er elevkår Sida 2 av 7 Innehåll Vad är en medlem?... 3 Aktivt medlemskap... 3 Elev kontra medlem... 3 Vad säger stadgan?... 3 Elevkårens mål bör vara att

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 Hjälp andra att PRATA OM ER En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 VAD VILL DU UPPNÅ MED DIN KOMMUNIKATION? PÅVERKANSTRAPPAN: Kunskap Intresse Beslut Handling ( Komma tillbaka) Vad vill du ska hända? Människor

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Tidskriften ett levande läromedel

Tidskriften ett levande läromedel Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

STUDIER 2010. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet. Socialdemokraterna i Gävle www.gavle.sap.

STUDIER 2010. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet. Socialdemokraterna i Gävle www.gavle.sap. STUDIER 2010 Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle www.gavle.sap.se Version Januari-2010 Studieprogram 2010 INNEHÅLL Arbetarekommunens

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven. Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.

Läs mer

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete

Läs mer

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening. Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Uppdrag undersökning

Uppdrag undersökning Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger

Läs mer

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare Sveriges Grisföretagare har en kontinuerlig kontakt med slakt och handel. Kritiken vi ofta får handlar bland annat om den höga spädgrisdödligheten

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Valet 2010 på facebook!

Valet 2010 på facebook! Ursäkta mig, hur kommer jag till Sosserian? Informationssidor från SAP it Helsingborg - 2010 Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Informationssidor från SAP it Helsingborg

Läs mer

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län

Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

Kallelse till årsmöte 2015

Kallelse till årsmöte 2015 Kallelse till årsmöte 2015 Feministiskt Initiativ Nordöstra Skåne Datum: 21 mars 2015 Tid: 13.00 Plats: Spannmålsgatan 9 291 32 Kristianstad Information Lokalen är fullt tillgänglig och i närheten av tågstationen.

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Inför prövning i Moderna språk steg 4 Inför prövning i Moderna språk steg 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska:

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns

Läs mer

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och

Läs mer

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer