Sävar skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12

Transkript

1 1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga 1: Resultat - senaste kommungemensamma elevenkäten Bilaga 2: Studieresultat Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig s rektorer Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad (senast) Reviderad -- Version 1 Giltighetstid 1 år

2 2 Inledning är en F-9 skola, med tillhörande fritidshemsverksamhet för barn i åldern 6-12 år. På kan eleven gå under hela sin grundskoleutbildning. Upptagningsområdet för skolan är i huvudsak centralorten men då eleverna börjar åk 7-9 tillkommer de elever som gått i skolan i de närliggande byarna. Fritidshemmen har sammanlagt 216 barn inskrivna under året fördelade på fyra avdelningar. Under läsåret 2011/2012 uppgick antalet elever till sammanlagt 605 barn/elever från förskoleklass till åk 9 och är fördelade enligt följande: Förskoleklass Åk 1-6 Åk elever. 349 elever. 202 elever. Skolan är organiserad i tre vertikala arbetslag F-6 och horisontellt med tre arbetslag 7-9. De fyra fritidshemsavdelningarna är knutna till något av de tre arbetslagen inom F-6. På skolan arbetar tre rektorer med ett tydligt personal- och elevansvar men med gemensamt verksamhetsansvar. Varje rektor har ansvar för två arbetslag. Arbetslagen leds av en Kvalitetsledare, som är en pedagog med särskilt ansvar att samordna och leda arbetslagets arbete, skapa delaktighet genom processarbete samt träffar rektor varannan vecka. Sävar Skola 7-9 erbjuder eleverna tre inriktningar/profiler; Praktisk/Estetisk, Musik och Fotboll. Tid för denna fördjupning ligger under Elevens val samt en extra position för Musik- och Fotbollsinriktning. Till grund för årets kvalitetsredovisning ligger utvärderingar av skolans prioriterade utvecklingsområden, officiell statistik, kommunövergripande elevenkäter för elever i åk F-6 från 2012 och åk 7-9 från 2011 samt synpunkter och åsikter som samlats in under läsåret från både elever, lärare och skolrådets föräldrarepresentanter utifrån formella och informella samtal. Redovisning av elevernas studieresultat utgår från de nationella proven i skolår 3, 5 (endast matematik) samt slutbetygen i åk 9. Kvalitetsrapporten har sammanställts av rektorerna. Förutsättningar Lokaler och utemiljö Skolan ligger i centralorten med närhet till både idrottshall, simhall och naturen runt knuten. Det finns ett stort engagemang från både fritidsgårdens och kyrkans ungdomsledare som bidrar med stöd då det gäller elevernas trygghet och sociala utveckling. Skolans upptagningsområde har en befolkning med en genomsnittsålder på ca 35 år. Då det gäller utbildningsnivån finns det både de med hög eftergymnasial utbildning och annan gymnasial utbildning samtidigt som det finns en glesbygd med skogsbruk och jordbruk. En mycket liten andel elever från andra länder finns i vårt upptagningsområde. Ett antal elever åker skolskjuts till och från skolan varje dag då vårt upptagningsområde är långsträckt. Då det gäller den fysiska miljön är skolans olika lokaler byggda under skilda tidsepoker; vi har byggnader från 50-, 70- och 80-talet. Vi har påbörjat en

3 renovering under 2006/2008 av den äldsta byggnaden men med de begränsningar som finns då det gäller betongväggar etc. Många lokaler är slitna och i behov av upprustning. Lärarna på 7-9 har fått renoverade arbetsrum men vi behöver fortsätta på 1-6 för att förbättra lärarnas arbetsmiljö. Vi kommer under vt 2013 att genomgå en omfattande renovering av inomhusmiljön på 7-9. Utemiljön har fått en upprustning under läsåret och en nyrenoverad skolgård invigdes i maj Eleverna har varit med att ta fram förslag på lekredskap etc. 3 Läromedel/utrustning Vi har löpande uppdaterat läromedlen på 1-3, 4-6 och 7-9 så att de stämmer överens med de nya kursplanerna i LGR 11. Arbetet med detta kommer löpande att fortsätta så långt budgeten tillåter. Vi har i dagsläget enbart tillgång till 4 smartboards; 3 på F-6 och 1 på 7-9. Kanoner finns nu i många klassrum men fortsatta investeringar behövs och kommer att göras enligt vår budgetplan för IT-strategi. Våra elever har under detta läsår fått tillgång till en datavagn/arbetslag på 1-6 och 7-9, vilket innebär 1 dator/tre elever. Även förskoleklass och våra fritidshem har försetts med datorer. Våra elever har tillgång till ett skolbibliotek alla dagar mellan kl Skolbiblioteket finns lättillgängligt i skolans lokaler. Bibliotekspersonalen arbetar aktivt mot skolan. Personella resurser Antal medarbetare på skolan uppgick läsåret 2011/2012 till sammanlagt 73 st, med olika tjänstgöringsgrad och utbildningsinriktningar. har en hög andel lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det finns i dagsläget fem fullt utbildade specialpedagoger på skolan. s Elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Teamet har träffats var 14.e dag och utgör ett viktigt bollplank och planeringsgrupp för arbetet med elever i behov av stöd. Sjukfrånvaron har varit låg men för den skull kan det finnas en hög grad av sjuknärvaro. Det system som finns i dag för att anlita vikarier har inte fungerat till belåtenhet. Det är den som är sjuk som ska ringa in till en central Bemanningsfunktion i Umeå och definiera behovet av vikarie. När det gäller Fritidshemmen tas först en kontakt med arbetslaget för att definiera behovet. De vikarier som kommer från Bemanningscentrum i Umeå är inte alltid behörig för att genomföra undervisningen på ett tillfredsställande sätt. Genom att själva under läsår 2011/2012 organisera och ta kostnad för husvikarier har vi lyckats lösa de mest akuta behoven. Kompetensutveckling De kompetensutvecklingsinsatser som skett under läsåret har i huvudsak handlat om att fortsatt stärka pedagogerna i F-klass genom att tillgodose behovet av nätverksträffar över avdelnings- och skolgränser. Dessa nätverksträffar har en av rektorerna i skolområdet varit ansvarig för och planerat, både utifrån att inspirera till erfarenhetsutbyte samt stärka varje pedagog i uppdraget.

4 Då det gäller fritidshemsverksamheten har kompetensutvecklingen främst berört kvalitet i fritidshemmet. Här har inspirationsmaterial från Skolverket använts som utgångspunkt för gemensamma diskussioner och reflektioner över avdelningsgränserna. Ett mer strukturerat arbete med att formulera gemensamma mål har utmynnat i ett gemensamt: Måldokument för Fritidshem. För lärare åk 1-9 har kompetensutvecklingen i huvudsak handlat om de nya nationella styrdokumenten. Arbetet med att nå nivå 3 i PIM (Praktisk It- Metodik) och med skriftliga omdömen i stödverktyget UNIKUM har fortsatt. En av våra lärare på 7-9 har arbetat med utformningen av NP i kemi i samarbete med universitet om sammanlagt 7 dagar. En av våra andra lärare åk 7-9 har under hösten slutfört en utbildning i formativ bedömning i matematik i samarbete med Umeå Kommun och forskare på Umeå Universitet. Vår IT-grupp, med representanter från samtliga yrkesgrupper på, har under januari 2012 varit till London och deltagit på BETT-mässan. De har sedan fungerat som inspiratörer för hela skolan. Under läsåret har ett forskningsprojekt inletts i samarbete med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Professor Bruno Hägglöf och doktorand Hans Lövgreen har tillsamman med två av skolans pedagoger översatt ett material från Canada, CHAT (Choosing Healthy Actions and Thoughts). Utgångsläget för denna satsning var resultatet av elevenkäten i åk 6 och 9, som visade en hög andel elever som upplevde psykisk ohälsa i skolan. Skaparen av materialet är Leslie Cunningham och metoden har utvecklats av professorer på UCLA, Harvard och McMaster university i Canada. Genom s socialtjänst stimuleringsbidrag, de så kallade Tildamedlen, kunde denna satsning genomföras på skolan. Målet med insatsen var att; Pröva en metod som främjar elevernas psykiska hälsa i samarbete med BUP-institutionen Ge eleverna i åk 7 redskap att hantera stress skol- och vardagssituationer Få möjlighet att samarbeta med forskare och på så sätt garantera ett arbete på vetenskaplig grund Att kritiskt granskas av en profession som verkar utanför skolans verksamhet Hösten 2011 informerades vårdnadshavare till elever i åk 7, förvaltningschef, skolområdeschef, politiker samt skolområdets elevhälsa av doktorand Hans Lövgren och professor Bruno Hägglöf. Intresset av att delta var stort och 99,4% av elevernas vårdnadshavare godkände forskningssamarbetet och 100% av eleverna. Utifrån detta valdes två klasser ut slumpvis och en klass blev referensgrupp. Ett föräldrastödsprogram, COPE erbjöds också (genom lottning) till vårdnadshavare till en av Chat-klasserna. Etikprövningen godkändes av regionala etikkommittén vid Umeå universitet. Pilotstudien och Chat påbörjades i november 2011 genom en förmätning som sedan följdes upp av en eftermätning då de strukturerade arbetspassen var slut. De två pedagogerna förberedde sig genom en skräddarsydd utbildningsinsats på ca 40 timmar med avslutande tentamen. Pedagogerna har fört en processdagbok, arkiverat elevernas arbetsmaterial, gett regelbunden information till vårdnadshavare samt för kännedom till förvaltningschef, skolområdeschef, politiker samt kollegor. Chat-metoden bygger på att; 4

5 Eleverna utvecklar framåtsyftande copingfärdigheter Det är en generell insats för både flickor och pojkar i en given åldersgrupp Två utbildade Chat-pedagoger leder arbetspassen med eleverna. Det är 20 strukturerade arbetspass med kortfilmer, som diskuteras och bearbetas utifrån en tydlig metod. Filmerna presenterar olika skol och vardagssituationer som elever/ungdomar kan stöta på. Ge eleverna konkreta verktyg att hantera social och skolrelaterad stress Resultatet av pilotstudien i sin helhet bearbetas i dagsläget av doktorand Hans Lövgren och kommer att presenteras under senare delen av hösten Några kortfattade resultat har kunnat presenteras i slutet av vårterminen och dessa är; Det finns en mätbar förbättring av elevernas psykiska hälsa. Elever som vill samarbeta med varandra. Elever som är mer öppna för samarbete med vuxna. Elever som utvecklat sin förmåga att uttrycka och formulera sina tankar. En mer positiv attityd till skolarbete. Svaga elever får ett mer framträdande utrymme. Elever som har lättare att se sin egen del i olika sammanhang och reflekterar över sin roll och sina vägval. 5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Elevers arbetsmiljö Skolans styrkor är att vi har ett väl fungerande inskolningssystem till Fritidshemmen, elever och föräldrar känner sig välkomna och trygga med verksamhetens innehåll. Våra elever upplever enligt enkäten att de är trygga och trivs på skolan både i sin klass och med sina lärare. Vi har fasta placeringar i klassrummet vilket har visat sig bra för arbetsron. Någon enkät för åk 7-9 har inte genomförts i år men vår bedömning är att arbetsron har förbättrats. De anser att de får mycket bra individuell hjälp och stöd. En annan styrka är att vi har elever från åk 3-9 som är representanter till Kamratstödjarna och Elevråd. På 7-9 har de varje år tillsammans planerat en friluftsdag och infört en Stilbytardag en gång/termin som är mycket uppskattad av eleverna. Varje klass har klassråd där eleverna får vara delaktiga. Vi har länge haft elevmedverkan på arbetslagstid på 7-9 men började under våren med elevmedverkan även på 3-6 under arbetsslagtid, ett unikt tillfälle att låta eleverna vara med och lämna synpunkter och diskutera skolgemensamma frågor. Vi har infört läxstugor på eftermiddagarna som åk 7-9 har kunnat använda sig av. Vi har haft en gemensam kulturdag för F-9 under våren där alla elever bidrog med sitt kunnande. Skolans utvecklingsområden är att det är stora barngrupper på samtliga fritidshem och lokalerna behöver ses över eftersom barngrupperna förväntas bli ännu större. Vi behöver ta fram en IT-strategi på skolan. Eleverna upplever även

6 en stor stress inför betygssättningen och det nya betygssystemet och där kan vi bli bättre på att tydligare förmedla läroplanens innehåll. Likabehandlingsplanen ska tydligare göras känd på alla stadier. Vi behöver se över skoldagen som har varit mycket komprimerad för åk 7-9 med mycket korta pauser mellan varje arbetspass p.g.a. skolskjutsens tider. Elevers lärande och skolans studieresultat På har vi prioriterat både matematik och svenska under de senaste åren och det har genomsyrat undervisningen. I matematik åk 3 kan vi se en förbättring från föregående år. 87 % har uppnått kravnivån, att jämföra med Umeå kommuns totala resultat som var 80 %. En trend som vi kan se är att framförallt pojkarnas resultat har förbättrats avsevärt. I svenska åk 3 är det också en högre andel av de som uppnådde kravnivån, särskilt pojkarnas resultat har förbättrats. När det gäller matematik i åk 6 och de nationella proven (NP) så de också väldigt goda förutom att några enstaka elever inte har lyckats nå minsta kravnivån för godkänt. I svenska åk 6 har vi bättre resultat än Umeå Kommun och vi har en stor andel godkända elever. När det gäller sambandet mellan resultat på NP och slutbetygen i matematik för eleverna i åk 9 så är det intressant att jämföra och analysera. I de undersökningar och rapporter som redovisats i matematik och betyg så har eleverna i stor grad samma slutbetyg som provbetyget. Det som också är intressant är att vi har goda resultat i tävlingar Ma/NO/Tk, men det återspeglas ej i meritvärdet fullt ut. I svenska åk 9 har majoriteten av eleverna lika slutbetyg som provbetyg. Skolans styrkor är att måluppfyllelsen i matematik hela tiden förbättras och att pojkarna har ökat sin måluppfyllelse. För att säkerställa likvärdighet i betyg och bedömning har lärarna träffats i ämneslag var tredje vecka. Lärarna får tid för rättning av NP och även tid för gemensam analys och gemensam bedömning. Skolans utvecklingsområden är att vidareutveckla det pedagogiska arbetet så att alla når hög måluppfyllelse i alla ämnen åk 3, 6 och 9. Elevers personliga och sociala utveckling Skolans styrkor är att fritidshemmen har ett nära samarbete med skolan för att arbeta aktivt med elevernas hälsa och livsstil. De bidrar även i samverkan med skolan till att livskunskap genomförs i många klasser. Åk 8 har använt verktyget Chat tillsammans med forskare. Vi har arbetat med motivationssamtal med åk 8-9 för att stötta/styra elever mer för att de ska ta emot den hjälp de kan få och behöver. Vi började veckan med ett gemensamt klassråd för att hjälpa eleverna att organisera skolarbetet. Elevhälsan träffas varannan vecka och arbetar aktivt med att stötta elevernas personliga och sociala utveckling. Vi har tillgång till Ungdomscoacher både under skoltid men även på elevernas fritid. Skolans utvecklingsområden är att vi behöver förbättra våra metoder när det gäller ogiltig frånvaro, så att eleverna fångas upp i tid och erbjuds hjälp och stöd. 6

7 7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Alla pedagoger ska öka sin förmåga att arbeta med barn i behov av hjälp och stöd genom att läsa boken Vilse i skolan och arbeta med den i arbetslagen. Likabehandlingsplanen ska uppdateras och göras mer känd hos eleverna genom en gemensam temadag under ht Anpassa lokalerna för Fritidshemmen och hitta nya arbetssätt. Vi läser Bullret bort! för att ha ett material att utgå ifrån. Fortsätta arbeta med arbetsro och delaktighet hos eleverna. Vidareutveckla det pedagogiska arbetet så att alla når hög måluppfyllelse i alla ämnen åk 3, 6 och 9. Förbättra våra metoder när det gäller ogiltig frånvaro, så att eleverna fångas upp i tid och erbjuds hjälp och stöd. Vi ska ta fram en IT-strategi för Sävar skolområde. Kvalitetsledarna läser boken Från skollag till vardagsarbete för att få hjälp att integrera kvalitetsarbetet i den dagliga verksamheten. Alla pedagoger ska uppnå PIM-nivå 3. Ta fram mötesplatser för att säkerställa likvärdiga betyg och bedömning. Slutord Läsåret 2011/2012 har präglats av ett intensivt arbete med att implementera den nya läroplanen. Lärare i åk 6-9 har satt in sig i ett nytt betygssystem. Allt det nya har inneburit hårt arbete för lärarna som samtidigt med utvecklingsarbetet varje dag undervisat eleverna och funnits där för att hjälpa och stötta. Lärarna har genom olika insatser skapat bra arbetsro för eleverna, hittat former för eleverna att vara med och påverka samt varit med att skapat en vi-känsla. Vi känner oss tacksamma över vår kompetenta, engagerade och ambitiösa personal. Vi strävar efter att göra personalen delaktig i beslut och omorganisationer genom att skapa olika mötesformer och mötesgrupper. Inför kommande läsår kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete. Högre måluppfyllelse för våra elever är vårt viktigaste mål. Det tänker vi nå bland annat genom kompetensutveckling, lärande samtal inom arbetslag och ämneslag, och genom att systematiskt följa upp och analysera våra resultat. Sävar den 30 september 2012 Helén Burstedt Carina Claesson Söderström Carina Olsson

8 Bilaga 1 Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen Sammanfattning Tabell 1 - Elevers arbetsmiljö %) Trygghet och trivsel Inflytande Arbetsklimat Arbetsbelastning Medelvärde Tabell 2 - Elevers lärande (%) Lärarna/undervisningen Individualisering Utvecklingssamtal och bedömning/betyg Individuell hjälp/stöd Medelvärde Tabell 3 - Elevers skattning av personlig och social utveckling (%) Elevers skattning av sin utveckling, t.ex. ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m Medelvärde Kommentar: Samtliga tabeller anger positiva svar på en tvågradig eller fyrgradig skala.

9 9 Fördjupningstabeller Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan Trivs i skolan Inte kränkt av andra elever* Inte kränkt av lärare/vuxen Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen Medelvärde * Frågan utgår p.g.a. för oprecis formulering. Tabell 5 - Inflytande (%) Eleven/klassen får delta i planering Eleven/klassen får delta i utvärdering Lärarna bryr sig om vad jag säger Får påverka innehållet i klassrådet Medelvärde Tabell 6 - Arbetsklimat (%) Arbetsro under lektionerna Positiv/trevlig stämning på lektionerna Får beröm när jag gör något bra Medelvärde

10 10 Tabell 7 - Lärarna/undervisningen (%) Lärarna förklarar/undervisar bra Får röra på mig under skoldagen Får experimentera/göra undersökningar Får använda dator i skolarbetet Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt Medelvärde Tabell 8 - Individualisering (%) Får kunskaper som jag tror jag får nytta av Får arbeta med intressanta saker Får sätta upp egna mål för skolarbetet Får arbeta med lagom utmanande uppgifter Medelvärde Tabell 9 - Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) Får tydlig information om kursplanen Får tydlig information om hur det går Utvecklingssamtalen är meningsfulla Medelvärde

11 11 Tabell 10 - Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) Viktigt att det går bra för mig i skolan Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet Tar eget ansvar under arbetspassen Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift Hjälper till att skapa lugn och ro Går bra för mig att samarbeta Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner Medelvärde Skolbarnsomsorg Kommunala skolor Tabell 11 - Skolbarnsomsorg Trivs på fritids/fdh Trygg på fritids/fdh Har någon kamrat att vara med Andra retas/bråkar inte med mig Inte rädd för något annat barn Har vuxen att prata med efter bråk Personalen bryr sig om vad jag säger Får göra intressanta och roliga saker Får lugn och ro när jag behöver Får välja vad jag ska göra Inomhusmiljö - leksaker, material m.m Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m Medelvärde

12 12