UTKAT. Revisionsplan LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Transkript

1 UTKAT Revisionsplan 2015 LANDSTINGETS REVISORER

2 REV8 2(14) Innehållsförteckning 1 Utgångspunkter för landstingsrevisionens riskbedömning Revisorernas uppdrag Utgångspunkter för revisorernas riskbedömning Landstingets verksamhet Allmänt Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Övrig verksamhet Ekonomi och intern kontroll Prioriteringar i 2015 års revisionsplan års revision Avslutande kommentarer Bilagor Landstingets revisorer Tillkommande revisionsuppdrag Landstingets revisionskontor... 14

3 REV8 3(14) 1 Utgångspunkter för landstingsrevisionens riskbedömning 1.1 Revisorernas uppdrag Landstingsrevisorernas uppdrag anges i kommunallagens revisionskapitel och i fullmäktiges reglemente. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom styrelse och nämnder är tillräcklig. Uppdraget innebär att landstingets revisorer årligen ska granska all verksamhet, både den verksamhet som bedrivs i egen regi och sådan verksamhet som utförs av kommunalförbund, gemensamma nämnder eller av delägda företag. Kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente ger ramarna för revisorernas uppdrag. Hur revisorerna kan och bör gå tillväga beskrivs i God revisionssed i kommunal verksamhet Ett stöd för revisorerna är också de vägledningar och rekommendationer som ges ut av Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer (SKYREV). I april 2014 publicerades Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting (utkast) vilket innebär att den kommunala redovisningsrevisionen ska utföras med utgångspunkt i International Standards of Audit (ISA). Med de förändringar som följer av den nya vägledningen kommer kommunal redovisningsrevision på sikt att genomföras med samma utgångspunkter och metodik som vid revision i statlig och privat sektor (redan nu tillämpas ISA för kommun/landstingsägda företag). 1.2 Utgångspunkter för revisorernas riskbedömning All revision förutsätter analys och riskbedömning för att avgöra granskningens inriktning och omfattning. En riskbedömning är nödvändig; både för att identifiera väsentliga områden, processer eller funktioner som bör granskas och för att kunna prioritera mellan angelägna granskningar. Utgångspunkter för revisorernas riskbedömning är fullmäktiges landstingsplan, budget och andra centrala styrdokument som reglerar Landstingsstyrelsens och nämndernas uppdrag och ansvar. Landstingsplanen redogör i allmänna ordalag för pågående utveckling men klargör även visioner, ambitioner och aktuella mål för de kommande åren. 1 Sveriges Kommuner och Landsting

4 REV8 4(14) Det är bland annat av denna anledning som revisorerna prioriterar en dialog med Landstingsstyrelsen och nämnderna. Hur har fullmäktiges mål omsatts i verksamheterna? Vilka resultat har uppnåtts? Om styrelsen/nämnden kan visa att fullmäktiges mål har beaktats, att verksamheten bedrivs i enlighet med lagstiftning, föreskrifter och fullmäktiges riktlinjer och att man kan påvisa att man har kontroll över situationen, kan det innebära en lägre risk och därmed ett mindre behov av revision. Denna avstämning sker vanligtvis med stöd av dokumentanalyser (protokoll, handlingar) och genom revisorernas dialog och hearingar Genom att följa aktuell samhällsdebatt, pågående lagstiftningsarbete och utredningar inom landstingets ansvarsområden får revisorerna ytterligare underlag för sin riskbedömning. Analyser utförda av statliga myndigheter och resultaten av den tillsyn som sker, t ex genom Inspektionen för vård och omsorg, Ivo bidrar till ökad kunskap. 1.3 Landstingets verksamhet Allmänt Landstinget Västernorrland har en längre tid sökt stöd för bildandet av en region i syfte att överta det regionala ansvar som idag innehas av Länsstyrelsen. En regionbildning skulle innebära att landstinget tillsammans med länets kommuner får mandat att ta beslut om frågor som rör länets utveckling, t ex regionala trafikinfrastrukturplaner, statliga projektmedel för regional tillväxt, företagsstöd o s v. Frågan om regionbildning har varit aktuell länge. Om eller när staten beslutar att bilda en region i Västernorrland förändras förutsättningarna även för landstingsrevisionen. Enligt uppgifter i media (mars 2015) tycks bildandet av region i Västernorrland dröja ytterligare några år. Den nya mandatperioden ( ) innebär förändringar i den politiska ledningsorganisationen. Landstingsstyrelsen är indelad i fyra utskott; Finansutskottet, Vårdvalsutskottet, Regionala utvecklingsutskottet och Allmänna utskottet. Regionala utvecklingsutskottet, som ersätter den tidigare Regionala nämnden, är beredande bland annat i ärenden som rör kollektivtrafik och den löpande ägarstyrningen för samägda verksamheter. Landstingets revisorer i tidigare granskningar uppmärksammat oklarheter i ansvaret för ägarstyrning och uppsikt. Granskningen visade även på brister i faktisk ägarstyrning och uppsikt. Under 2015 sker flera förändringar i landstingets grundläggande administrativa IT-baserade stödsystem. Övergången till de nya systemen förväntas ge förutsätt-

5 REV8 5(14) ningar för bättre och effektivare processer och rutiner. I februari 2015 infördes Heroma, ett IT-baserat system för hantering av personal- och löneadministration som ersätter de äldre systemen PAW och PABAS. Nuvarande Inköp och Faktura (IoF), som används för beställning av varor/tjänster och fakturering, ska enligt gällande planering ersättas av ett nytt system under All erfarenhet visar att stora systembyten medför en ökad risk för att den interna kontrollen inte kan upprätthållas. Det beror inte på systemen i sig utan på att byten även medför förändringar i kringliggande processer och rutiner Hälso- och sjukvård Utvecklingen inom hälso- och sjukvården får på olika sätt konsekvenser för förmågan att leva upp till gällande lagstiftning och de målsättningar som landstingsfullmäktige anger i landstingsplaner och budget. Landstingets revisorer har sedan 2011 granskat äldres användning av läkemedel 2, avvikelsehantering, tandvård för personer med särskilda behov, laboratoriemedicin, väntetider för patienter med prostatacancer, folkhälsoarbete, hjärtsjukvården 3, folktandvården, samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa 4, hälsocentraler, remisser i vården, landstingets utvecklingsplan för god vård, journalföring, operationsverksamheten och landstingets planering för jämställd och jämlik vård. Att enkelt sammanfatta resultaten av dessa granskningar låter sig inte göras men man kan notera att även om landstinget i de flesta fall erbjuder vård av god kvalitet förekommer orimligt långa väntetider och en otillräcklig samverkan. Andra områden som behöver förbättras är uppföljning och rapportering som inte alltid sker på ett systematiskt sätt eller i tillräcklig omfattning. Mätningar i t ex Öppna jämförelser visar att länets invånare har en jämförelsevis hög tillgänglighet till vården men att förtroendet för landstingets vård likafullt är lågt. Öppna jämförelser visar också att landstinget i några fall har goda resultat men att det finns flera områden där förbättringar är nödvändiga. Förutsättningarna för landstingets hälso- och sjukvård förändras ständigt, till följd av ny lagstiftning (t ex lagen om valfrihetssystem), pågående medicinteknisk utveckling men också genom styrelsens och nämndernas styrning, ledning och kontroll. De val som görs och de beslut som fattas inom landstingets verkställande organ har betydelse. 2 Granskningen genomfördes i samverkan med kommunrevisionen i Ånge, Kramfors och Örnsköldsvik 3 Granskningen avser PCI-verksamheten (behandling för att vidga hjärtats kranskärl). 4 Granskningen genomfördes i samverkan med kommunrevisionen i Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall.

6 REV8 6(14) Med tillkomsten av lagen om valfrihet har landstingets primärvård fått en ökad konkurrens av privata vårdgivare främst i Härnösand och Sundsvall. När patienter lämnar landstingets hälsocentraler för att istället anlita privata vårdcentraler påverkas landstinget som behöver anpassa sin organisation. Denna omställning tar tid vilket är kostnadsdrivande. En ny patientlag gäller sedan den 1 januari Det innebär en utökad informationsplikt gentemot patienten och att vårdsökande har rätt att fritt söka offentligt finansierad vård i hela landet. Norrlandstingen har olika remissregler, något som kan innebära en risk för ökade kostnader för vård utanför länet. Länets sjukhus har organiserats som en förvaltning. Syftet med den nya organisationen är att ge en god och jämlik vård, att få en tydligare ledning, styrning och uppföljning samt att ge bättre förutsättningar för samarbete inom länet. Andra exempel på aktuell utveckling är nivåstrukturering och behandlingslinjer. Med nivåstrukturering menas att delar av vården, vissa behandlingar eller operationer, inte ska utföras på alla sjukhus i länet. Med behandlingslinjer avses ett utvecklingsarbete inom landstinget som klargör, för specifika hälsoproblem t ex diabetes, hur vården ska genomföras. Behandlingslinjerna har sin grund i aktuell kunskap och praxis inom området. Som framgår pågår ett arbete i syfte att utveckla landstingets hälso- och sjukvård utifrån nya förutsättningar och förväntningar. Samtidigt finns tydliga exempel på svårigheter och problem med att utforma/anpassa vården. Flera av landstingets sjukhus har periodvis överbeläggningar, vilket utsätter landstingets vård för stora påfrestningar. Det finns fortsatt stora utmaningar i rekryteringen av kvalificerad personal inom vården. I avsaknad av egen personal är landstinget hänvisat till att anlita inhyrd personal, något som både är kostsamt och som ger en sämre kontinuitet. Pågående arbete med att skapa länsliniker är riskfyllt. Det kommer sannolikt att ta tid att hitta nya arbetsformer samtidigt som det finns risk för missnöje bland personalen. Landstingets primärvård har stora svårigheter i konkurrensen med privata vårdcentraler. Svårigheten är att göra nödvändiga anpassningar av lokaler och bemanning till antal listade patienter och att samtidigt upprätthålla förtroendet hos befolkningen. En viktig fråga för landstinget är att säkerställa att befolkningen utanför Sundsvallsområdet och länets kustområden har tillgång till primärvård. För att ge vården i länets glesbygd samma förutsättningar som i övriga länet krävs ett tydligt regelverk och en bra uppföljning.

7 REV8 7(14) Kollektivtrafik Med bildandet av Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har landstinget, tillsammans med länets kommuner, ansvar för länets kollektivtrafik. Landstingets borgensåtaganden och andra överenskommelser innebär ett stort åtagande inom kollektivtrafiken med betydande ekonomiska risker, särskilt inom spårbunden trafik. Norrtåg AB, som har ansvar för den regionala järnvägstrafiken i Norrland, ägs till 25 % av Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Landstingets kostnader för spårbunden trafik kan förväntas öka kraftigt kommande år. Denna bedömning görs utifrån de senaste årens kostnadsökningar, kommande upphandling av tågoperatör samt att det råder oklarhet om det statliga stödets omfattning efter Något som bidrar till en ökad osäkerhet och en hög risk är den komplicerade konstruktionen kring Norrtåg med fyra ägare och fyra finansiärer. Det har genom åren visat att vare sig uppsikt och ägarstyrning har fungerat som avsett Övrig verksamhet Andra verksamheter inom landstinget avser bland annat dans-, teater- musik- och filmverksamhet (Scenkonst i Västernorrland AB) och regional utveckling, det senare både i egen regi och i samarbete med staten (genom Almi Mitt Företagspartner). Härutöver har landstinget ansvar för verksamhetsstiftelser, avkastningsstiftelser och samordningsförbund. 1.4 Ekonomi och intern kontroll Landstinget Västernorrland redovisade under 2014 ett negativt resultat, minus 223 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens bedömning (2014 års årsredovisning) är att landstinget inte har en god ekonomisk hushållning, även om man i vissa avseenden uppnår ställda mål. Sedan 2008 har landstinget redovisat ett positivt resultat för åren 2010, 2011 och Det gemensamma är att överskotten i huvudsak beror på skattehöjningar, tillfälliga konjunkturstöd eller andra återbetalningar av tillfällig karaktär. Hälsooch sjukvården, främst den sjukhusbundna vården men även primärvården, har under samma period, till följd av underliggande obalanser, redovisat betydande underskott.

8 REV8 8(14) Sedan 2008 har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag endast under två år ( ) uppgått till ca %. Under dessa år hade landstinget med andra ord möjlighet att lägga undan medel för att finansiera investeringar men också avsätta medel för pensioner. Åren översteg nettokostnaderna 100 % (ca %). Efter genomförda kostnadsreduktioner uppnåddes en tillfällig resultatförbättring under åren Sedan 2012 har landstingets ekonomi åter gradvis försämrats. För 2013 respektive 2014 uppgår nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 100,3 % respektive 103,6 %, vilket indikerar att landstinget har allvarliga ekonomiska problem. Sedan flera år pågår en större omorganisation av den sjukhusbundna vården som syftar till ökad styrbarhet m m, bland annat med länskliniker och nya system för planering och uppföljning. I jämförelse med andra landsting har landstinget en påtagligt svag ekonomi. Av ekonomirapporter utgivna av Sveriges Kommuner och Landsting framgår att Landstinget Västernorrland de senaste tre åren har intagit en plats bland de tre sämsta i klassen. Landstingets revisorer har noga följt landstingets ekonomiska utveckling både genom särskilda granskningar och i hearingar/dialoger med berörda nämnder och Landstingsstyrelsen. Områden som varit föremål för revision är bland annat budgetering, besparingar i vården, inköp och upphandling, ekonomistyrning, anlitandet av hyrläkare, kostnader för utomläns- och rikssjukvård och investeringar. Till det kommer en årlig granskning av delårsrapporter och årsredovisning samt ett antal granskningar med fokus på intern kontroll och ekonomiadministration. Det är inte möjligt att enkelt sammanfatta resultaten av dessa granskningar men det är uppenbart att landstinget har jämförelsevis stora svårigheter att etablera en effektiv ekonomistyrning. Genomförda granskningar tyder på att det har samband med otillräcklig uppföljning, bristande analyser och en inte helt tillfredsställande rapportering. 2. Prioriteringar i 2015 års revisionsplan Landstingets negativa ekonomiska utveckling och svårigheten att etablera en effektiv kostnadskontroll är central för 2015 års granskning. Landstingets revisorer har relativt nyligt har granskat Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomistyrning, anlitandet av hyrläkare inom landstinget, kostnaderna för riks- och regionsjukvård, kompetensförsörjningen m m. Med beaktande av att förnyade granskningar troligen inte tillför ny kunskap väljer landstingets revisorer att, förutom att granska delårsrapport och årsredovisning,

9 REV8 9(14) noga följa Landstingsstyrelsens och nämndernas arbete med ekonomin genom hearingar och dialoger under hösten Vid sidan av att följa utvecklingen av landstingets ekonomi kommer merparten av 2015 års revision att ägnas åt hälso- och sjukvården. Flera av de frågeställningar eller verksamheter som ska granskas har ett tydligt patientperspektiv, t ex samverkan kring vården av äldre och vårdens tillgänglighet och kontinuitet för kroniskt sjuka. Den granskning som avser samverkan kring vården av äldre är planerad att genomföras i samverkan med revisorerna vid någon av länets kommuner. I årets granskning ingår att fortsatt följa pågående förändringar inom den sjukhusbundna vården och utvecklingen inom primärvården. Dessa frågor kommer att behandlas i samband med revisorernas dialog med berörda nämnder. Under 2015 kommer landstingets revisorer i sina kontakter med Landstingsstyrelsen och dess utskott ta upp frågor som uppsikt och ägarstyrning. I detta sammanhang kommer landstingets revisorer, både direkt och genom kommunalförbundets revisorer, bevaka utvecklingen av länets kollektivtrafik. Ifråga om granskning av redovisning och intern kontroll har valet av vad som ska granskas skett med stöd av den riskanalys som genomfördes i januari 2015.

10 REV8 10(14) års revision Nedanstående sammanställning redogör för planerade granskningar under revisionsåret Landstingets revisorer kommer fortlöpande att besluta om inriktning, avgränsningar och revisionsfrågor för respektive granskning. Fördjupad revision Övergripande revision Skydd mot oegentligheter Beredskap vid allvarliga händelser/katastrofer Kommentarer Revision av hälso- och sjukvård Primärvårdens bemanning Dimensionering av vårdplatser Samverkan kring vården av äldre Tillgänglighet och kontinuitet i vården av kroniskt sjuka Vårdval Västernorrland Läkemedelsgenomgångar inom primärvården Läkemedelskommitténs verksamhet Tvångsvård inom psykiatrin Tandvård för personer med särskilda behov Tandvård enligt friskvårdsavtal Efterlevnad regelbok Hearing Revision av annan verksamhet Underhåll av landstingets fastigheter Revision av ekonomi/räkenskaper och intern kontroll Ekonomistyrning Kundfordringar Intern kontroll Hearing Årlig revision Delårsrapport 2/2015 Årsredovisning 2015 Patientnämnd Etisk nämnd Kostnämnden i Sollefteå resp Örnsköldsvik Fullmäktiges beredningar

11 REV8 11(14) Övriga revisionsuppdrag ALMI Företagspartner Mitt AB Scenkonst Västernorrland AB Norrtåg AB Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Norrlandstingens regionförbund Verksamhetsstiftelser, avkastningsstiftelser Kommentarer Lekmannarevision Lekmannarevision Lekmannarevision Kommunalförbundets revisorer Revisorer valda av Norrlandstingen Regleras av stiftelselagen Samordningsförbundet 5 i Örnsköldsvik Samordningsförbundet i Sollefteå Samordningsförbundet i Kramfors Samordningsförbundet i Härnösand och Timrå Samordningsförbundet i Sundsvall 4. Avslutande kommentarer Vår revisionsplan utgår från en analys och riskbedömning med stöd av tillgänglig information om landstingets verksamhet och ekonomi fram till och med det första kvartalet Förändrade förutsättningar samt framkomna resultat av genomförda granskningar har betydelse för granskningsarbetet i dess helhet. Det innebär att revisionsplanen kan komma att förändras. LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER Mikael Gäfvert Ordförande Bilagor 1. Landstingets revisorer (kontaktuppgifter) 2. Tillkommande revisionsuppdrag 3. Landstingets revisionskontor 5 Samordningsförbunden revideras av revisorer utsedda av respektive part.

12 REV8 12(14) Landstingets revisorer Bilaga 1 Mikael Gäfvert (ordförande) Trädgårdsgatan 2, lgh SUNDSVALL Ulf Broman (vice ordförande) Baldersvägen SUNDSVALL Björn Hellquist Mellangatan TIMRÅ Jan Jennehag Åkervägen SÖRÅKER Bengt Nilsson Gränsgatan SUNDSVALL Therese Rosbach Sallyhillsvägen 9 C SUNDSVALL Åke Söderberg Skidstavägen ULLÅNGER Ingemar Wiklander Östanvik HÄRNÖSAND Katarina Wiklund Genesön DOMSJÖ

13 REV8 13(14) Tillkommande revisionsuppdrag Bilaga 2 Uppdrag Revisor Ersättare Norrlandstingens regionförbund Mikael Gäfvert Kostnämnden i Sollefteå och i Örnsköldsvik Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Samordningsförbundet i Kramfors Samordningsförbundet i Sundsvall Samordningsförbundet i Härnösand och Timrå Samordningsförbundet i Sollefteå Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ALMI Företagspartner Mitt AB Norrtåg AB Samtliga revisorer i kollegiet Åke Söderberg Björn Hellquist Jan Jennehag Therese Rosbach Bengt Nilsson Ulf Broman Björn Hellquist Åke Söderberg Katarina Wiklund Mikael Gäfvert Scenkonstbolaget AB Ingemar Wiklander Katarina Wiklund Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Bengt Nilsson Therese Rosbach

14 REV8 14(14) Landstingets revisionskontor Certifierad kommunal revisor Bilaga Revisor Anders Emnegard Revisor Peter Lindholm Certifierad kommunal revisor Tage Magnusson