Plan- och bygglovtaxa. inklusive kart- och mättaxa

Transkript

1 Taxa Plan- och bygglovtaxa inklusive kart- och mättaxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige 101/2014 att taxan ska gälla för ärenden inkomna från och med den 1 januari 2015, att nuvarande taxa för plan- och bygglov inklusive kart- och mättaxa, fastställd av kommunfullmäktige 164/2012 upphör att gälla från samma datum. Tierps kommun TIERP i Telefon: i

2 Plan- och bygglovtaxa inklusive kart- och mättaxa 2015 antagen av kommunfullmäktige 101/2014 att taxan ska gälla för ärenden inkomna från och med den 1 januari 2015, att nuvarande taxa för plan- och bygglov inklusive kart- och mättaxa, fastställd av kommunfullmäktige 164/2012 upphör att gälla från samma datum. Plan- och bygglagen (2010:900) 12 kap 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. kungörelser enligt 9 kap 41-41b och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. 9 Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tillämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap En avgift enligt 8 eller 9 får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. 11 En avgift enligt 8 eller 9 ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott. 2

3 Förord Denna revidering av plan- och bygglovtaxan är en justering främst med hänsyn till ändringen av plan- och bygglagen sommaren 2014 angående de nya bygglovsbefriade åtgärderna. En större revidering av avgifterna för detaljplan är också genomförd. Taxemodellen utarbetades under 2011 med utgångspunkt i avgiftsnivåerna i Tierps Taxa för bygglov m m antagen av Kommunfullmäktige den 20 juni , samt den förändrade arbetsbelastningen den nya lagen kom att innebära. Även delar av det förslag som Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad tog fram 2011, under projektansvar av Reigun Thune Hedström, låg till grund för taxan. Plan- och bygglovtaxan bygger i huvudsak på fasta faktorer per åtgärdstyp. För en del åtgärder är avgiften också baserad på yta med fasta intervaller. Syftet med detta är att avgifterna ska vara så enkla och förutsägbara som möjligt. Taxan bygger också på prisbasbeloppet och räknas därmed automatiskt upp årligen, så ingen revidering p g a inflation behövs. I Tierps Kommun fullgörs byggnadsnämndens uppgifter av Kommunstyrelsen och Jävsnämnden inom sina respektive uppdrag. I texten nedan hänvisas endast till nämnden, utom i hänvisningar till lagtext där begreppet byggnadsnämnden kvarstår. Tierp Kristina Alm Bygglovhandläggare, Tierps kommun 3

4 Innehåll Förord 3 Allmänna regler om kommunala avgifter 5 Kommunallagen 5 Självkostnadsprincipen 5 Likställighetsprincipen 5 Retroaktivitetsförbudet 6 Plan- och bygglagen 6 Administrativa rutiner 8 Kommunfullmäktiges beslut om taxa 8 Överklagande av beslut om taxa 8 Avgiftsbeslut i enskilda ärenden 8 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa 10 Beräkning av avgifter enligt taxan 10 Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter 10 Beräkningsformler 10 Area och höjd 10 Definitioner 11 Tidersättning 11 Avräkning 11 Avgift för bygglov m m 12 Tabell 1 Enbostadshus, permanentboende 12 Tabell 2 Fritidshus med högst en bostad 12 Tabell 3 Komplementbyggnader 13 Tabell 4 Enkla byggnader 13 Tabell 5 Övriga byggnader 13 Tabell 6 Anläggningar 14 Tabell 7 Övriga bygglovspliktiga åtgärder 14 Tabell 8 Rivningslov 15 Tabell 9 Marklov 15 Tabell 10 Övriga lovbeslut 15 Tabell 11 Tillägg till bygglovsavgift 16 Tabell 12 Anmälan enligt PBL 16 Tabell 13 Besked 17 Tabell 14 Hissar och andra motordrivna anordningar 17 Avgift för detaljplan m m 18 Tabell 15 Planbesked 18 Tabell 16 Planavtal 18 Planavgift 19 Avgift för kart- och mättjänster 20 Tabell 17 Nybyggnadskarta 20 Tabell 18 Primärkarta 21 Tabell 19 Mätning 21 Avgifter för övrig handläggning 23 Tabell 20 Övriga åtgärder 23 Tabell 21 Tidersättning 23 4

5 Allmänna regler om kommunala avgifter Kommunallagen Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 8 kap 3b kommunallagen (1991:900), som har följande lydelse: Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Första stycket ger kommunerna rätt att ta ut avgifter inom hela den sektorn som regleras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop 1993/94:188 s 79-80). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet. Självkostnadsprincipen För byggnadsnämndens verksamhet reglerar 12 kap 10, PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap 3c kommunallagen. Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen är närmast en målsättningsprincip som innebär att syftet med verksamheten inte får vara att ge vinst. Under en längre tid får det totala avgiftsuttaget inte överstiga de totala kostnaderna för verksamheten (se bl a Petersén m fl Kommunallagen, kommentarer och praxis, 2006, s 354). Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (inklusive pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar m m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se bl a prop 1993/94:188 s 85). Likställighetsprincipen Plan- och bygglagen innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas eller annorlunda uttryckt hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga. 5

6 Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är däremot den sk likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap 2 kommunallagen. Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får t.ex. inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop 1993/94:188 s 87 och Petersén m fl s 65-66). Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. I rättspraxis har det sedan länge ansetts vara otillåtet med retroaktiva kommunala avgifter frånsett vissa speciella undantagsfall. Detta förbud framgår direkt av 2 kap 3 kommunallagen: Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. I 12 kap 10 PBL anges att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. (Angående tidpunkt för när uttagande av avgift ska ske, se under Avgiftsbestämning nedan, samt NJA 1974 s 10). Plan- och bygglagen Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunernas verksamhet inom Byggnadsnämndens ansvarsområde finns i 12 kap plan- och bygglagen (2010:900). Där anges i 8 att Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för: 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. kungörelser enligt 9 kap 41 tredje stycket, och 6

7 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Nämnden får även enligt 9 ta ut en planavgift för att täcka kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad eller annat bygglov enligt 16 kap 7 (skylt eller ljusanordning eller annan bygglovpliktig anläggning som regeringen meddelat föreskrifter om att det behövs bygglov för) och den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Enligt kommunalrättsliga grundsatser står det kommunerna fritt att finansiera sin verksamhet med skattemedel. Kommunerna är därför inte skyldiga att ta ut avgifter för prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Det är från kommunalrättslig synpunkt också godtagbart att kommunerna bara tar ut avgifter för viss prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, under förutsättning att det finns sakliga skäl för det (jämför 2 kap 2 kommunallagen). Nämndens rådgivningsverksamhet och allmänna övervakningsverksamhet bör vara skattefinansierad (prop 2009/10:170 s 351 f). 7

8 Administrativa rutiner Kommunfullmäktiges beslut om taxa Det framgår direkt av 12 kap 10 plan- och bygglagen att det är kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifterna ska beräknas. Kommunfullmäktiges beslut kan exempelvis formuleras enligt följande: Med stöd av 12 kap 10 plan- och bygglagen beslutar kommunfullmäktige att anta bilagda taxa för prövning enligt plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Detta innebär att ändringar av taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Om kommunen väljer att inte avgiftsbelägga viss prövning innebär det att den verksamheten i princip får skattefinansieras. Den föreslagna taxan hänvisar till prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta belopp räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget och fastställs för helt kalenderår. Detta innebär att någon justering av beloppet inte ska behövas för att kompensera för allmänna kostnadsökningar. Överklagande av beslut om taxa Kommunfullmäktiges beslut om taxan kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning (kommunalbesvär) i 10 kap kommunallagen. Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av sådant beslut prövad. Överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då protokollsjustering har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Det bör observeras att kommunens beslut inte behöver vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits. Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän Tillämpningen av taxan och debiteringen i enskilda fall ankommer på den eller de kommunala nämnder som svarar för uppgiften i fråga. Beslut om påförande av avgift kan fattas av tjänstemän eller av enskilda förtroendevalda endast efter delegation. Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras, ligger beslutanderätten kvar hos den ansvariga kommunala nämnden. Mervärdesskatt Mervärdesskatt (moms) ska inte tas ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning. Mervärdesskatt tas däremot ut på avgifter för kommunala tjänster som inte utgör myndighetsutövning. 8

9 Vad avgiftsbeslut bör innehålla I linje med det anförda bör det av beslut om avgift framgå: Med stöd av vilka bestämmelser som avgiften har debiterats. Hur stor avgift som debiteras. När betalning ska ske. Hur avgiftsbeslutet kan överklagas (regler om detta finns i förvaltningslagen). Om mervärdesskatt ska betalas på avgiften eller inte. Avgiftsbestämning Avgiften beräknas efter den taxa som gäller vid påbörjad handläggning av ärendet. Finner nämnden att det finns särskilda skäl som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för visst slag av ärenden eller för särskilt ärende. Nämndens rätt att i varje särskilt fall bestämma om avgift får beslutas av tjänsteman vid nämnden enligt särskild delegationsordning. Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar nämnden om skälig avgift grundad på tidersättning. Antagande av taxan Antagande av taxan beslutas av kommunfullmäktige, detsamma gäller ändring av taxans konstruktion, omfattning och faktorer. Betalning av avgift Betalning av avgift ska ske till nämnden inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgifter kan tas ut i förskott. Uttagen avgift för avslagsbeslut återbetalas om beslutet upphävs. Avräkning ska då ske mot eventuell bygglovavgift Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Varje beslut om debitering ska förses med en information om hur man överklagar. En kommunal nämnds beslut om påförande av avgift i enskilda fall överklagas enligt 13 kap 3 plan- och bygglagen hos länsstyrelsen. Den som vill överklaga ska ge in handlingarna till nämnden inom tre veckor från den dag han fick del av beslutet. 9

10 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa Denna taxa gäller för Tierps kommuns plan- och bygglovsverksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller och bilagor. Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter HF Handläggningsfaktor KF Kartfaktor LF Lovfaktor MF Mätfaktor mpbb Milliprisbasbelopp = en tusendels prisbasbelopp PF Planfaktor TF Tilläggsfaktor Beräkningsformler Bygglovsavgift LF x mpbb + TF x mpbb Planavgift PF x mpbb Utstakningsavgift MF x mpbb Avgift för kartor KF x mpbb Handläggningsavgift, övriga ärenden HF x mpbb Area och höjd Avgift för bygglov och rivningslov beräknas efter byggnadstyp och i tillämpliga fall bruttoarean BTA + öppenarean OPA. Planavgift beräknas efter byggnadstyp och i tillämpliga fall BTA + OPA. Mätningsavgift beräknas efter byggnadsarean BYA. Kartavgift beräknas efter markarean. Vid beräkning av BTA, OPA och BYA ska mätreglerna enligt Svensk Standard SS 21054:2009 utgåva 1 gälla i tillämplig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. 10

11 Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare m m ska beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen tillämpas. Definitioner Byggnad en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Nybyggnad Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Tillbyggnad Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Småhus Bostadshus för permanent- eller fritidsboende med högst 2 bostäder. Ombyggnad Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Ändring av byggnad En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Underhåll en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Planläggning arbetet med att ta fram, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser samt framtagande av eventuellt program. Tidersättning Avgiften kan också tas ut genom tidersättning enligt fastställd timtaxa. Vid tidersättning ska alltid erforderlig tid för administration räknas med. Vid tidersättning kan också ersättning för resa utgå om så erfordras. Avräkning För bygglov/anmälningar där åtgärden inte påbörjats innan giltighetstiden gått ut, kan sökanden begära att nämnden ska återbetala avgift som inte utnyttjats, t ex avgift för utstakning och planavgift. Bygglovsavgiften eller handläggningsavgiften återbetalas inte varken helt eller delvis, eftersom det är en fast avgift för handläggning och beslut. Avgift för planbesked återbetalas inte varken helt eller delvis, eftersom det är en fast avgift för handläggning och beslut. I ett ärende med planavtal ska i avtalet framgå hur avräkningen ska ske. Ränta utgår ej på belopp, som återbetalas respektive tilläggsdebiteras, för tid innan betalningen ska ske. Tid för begäran om återbetalning hanteras enligt Preskriptionslagen (1981:130). 11

12 Avgift för bygglov m.m. Denna del av taxan omfattar avgifter för: Bygg-, mark- och rivningslov Förhandsbesked m fl. besked Anmälan enligt PBL Planavgift i samband med bygglov Avgiften beräknas för den sammanlagda bruttoarean för samtliga byggnader/ anläggningar, om det inte blir fördelaktigt för den sökande att dela upp avgifterna på olika byggnads- respektive anläggningstyper. Ex: Om ansökan gäller tre olika byggnader ska avgiften beräknas för dels den sammantagna bruttoarena, dels varje byggnad för sig och den billigaste varianten ska väljas. Enkel tillbyggnad, OPA, omfattar inglasning av altan/balkong, tillbyggnad av öppenarea (OPA), t ex farstukvist eller skärmtak över altan eller carport. Alla typer av tillbyggnader som har en bruttoarea om högst 10 m 2 ingår också i begreppet. I ett flertal tabeller finns beteckningen: + XXX m². Det innebär att grundavgiften gäller upp till specificerad area och ytterligare avgift ska tas ut för varje påbörjat areaintervall utöver grundarean. Ett exempel ut tabell 4 övriga byggnader: Nybyggnad av ett flerbostadshus med bruttoarea 750 m 2. Grundavgift upp till 200 m 2 = 400 mpbb. Utöver 200 m 2 är det 550 m 2, dvs 3 påbörjade 200 m 2 -intervaller, alltså 100 mpbb x 3 = 300 mpbb. Totala bygglovsavgiften är således 700 mpbb. Tabell 1 Enbostadshus, permanentboende Tabellen omfattar nybyggnad och ändring av ett enbostadshus för permanent bruk (villa). Tabellen tillämpas även på fritidshus med bruttoarea (BTA) över 100 m 2. För tillbyggnader över 100 m 2 tillämpas taxan för nybyggnad. I avgiften ingår även nybyggnad av garage för 1-2 personbilar eller annan komplementbyggnad samt installation av eldstad. Vid ärende med flera hus ska tabell 5 användas om det blir fördelaktigt för den bygglovssökande. Tabell 1 - Enbostadshus LF PF Enbostadshus Nybyggnad Tillbyggnad Enkel tillbyggnad, OPA Fasad- eller takändring 25 - Tabell 2 Fritidshus med högst en bostad Tabellen omfattar nybyggnad och ändring av ett enbostadshus för fritidsboende (fritidshus). Fritidshus ska enligt 8 kap 6 PBL inte granskas med hänsyn till tillgänglighet och energikrav. Större fritidshus är dock ofta lika tekniskt komplicerade som permanentbostäder, därför tillämpas 12

13 taxan för permanenthus i ärenden med ny- eller tillbyggnad av fritidshus om bruttoarean av den berörda delen är större än 100 m 2. I avgiften ingår även nybyggnad av garage för 1-2 personbilar eller annan komplementbyggnad samt installation av eldstad. Vid ärende med flera hus ska tabell 5 användas om det blir fördelaktigt för den bygglovssökande. Tabell 2 - Fritidshus LF PF Fritidshus 100 m² Nybyggnad Tillbyggnad Enkel tillbyggnad, OPA Fasad- eller takändring 25 - Tabell 3 Komplementbyggnader Med komplementbyggnader avses fristående garage, uthus och andra små byggnader, som utgör ett komplement till småhus (en- och tvåbostadshus). Tabell 3 - Komplementbyggnader LF PF Komplementbyggnad Liten nybyggnad 15 m² Nybyggnad Tillbyggnad Fasad- eller takändring 25 - Tabell 4 Enkla byggnader Enkla byggnader är sådana byggnader som inte kräver den omfattande granskning som storleken annars skulle föranleda. Detta berör alltså oisolerade byggnader med enkel planlösning och som inte kräver så mycket arbete i den tekniska granskningen. I kategorin ingår exempelvis sophus, kallgarage, enkla hallar, lagertält m m. Tabellen ska även användas för en tillbyggnad på en byggnad som hör till kategorin övriga byggnader, om tillbyggnaden i sig kan hänföras till kategorin enkla byggnader. Tabell 4 Enkla byggnader LF PF Enkla byggnader Liten ny- el. tillbyggnad 15 m² Ny- el. tillbyggnad m² m² Enkel tillbyggnad, OPA Fasad- eller takändring 25 - Tabell 5 Övriga byggnader Till kategorin hör samtliga byggnader som inte kan hänföras till kategorierna enbostadshus, fritidshus, komplementbyggnader eller enkla byggnader. Tabell 5 - Övriga byggnader LF PF 13

14 Övriga byggnader Liten ny- el. tillbyggnad 50 m² Ny- el. tillbyggnad m² Ny- el. tillbyggnad m² m² Enkel tillbyggnad, OPA Fasad- eller takändring 25 - Tabell 6 Anläggningar Avgift tas normalt både för anläggningen och för eventuella byggnader om inget annat anges nedan. Avgiften beräknas på den markarea som anläggningen tar i anspråk. Idrotts/friluftsanläggning hänvisar till samtliga anläggningar som nämns i plan- och byggförordningen, PBF, (2011:338) 6 kap 1 första stycket 1. I avgift för mast/torn ingår även lov för teknikbod. Cistern hänvisar till samtliga anläggningar som nämns i plan- och byggförordningen, PBF, (2011:338) 6 kap 1 första stycket 4. Tabell 6 - Anläggningar o dyl LF PF Idrotts/friluftsanläggning, tunnel/bergrum, begravningsplats m² m² Även för utvidgning av befintlig anläggning. Parkeringsplats 25 platser platser Även för utvidgning av befintlig parkering. Upplag/materialgård 100 m² m² Även för utvidgning av befintligt upplag. Mur eller plank 50 - Radio- och telemast och torn, vindkraftverk 1 st Utöver det första, per styck Litet verk, höjd 20 m, rotor Cistern m 1 st Utöver den första, per styck Transformatorstation Tabell 7 Övriga bygglovspliktiga åtgärder I avgift för ändrad användning och inredning av ytterligare bostad eller lokal ingår avgift för ändringar i planlösning, ventilation, bärande delar och brandskydd. Avgift för ändrad användning och avgift för inredning av ytterligare bostad eller lokal tas aldrig ut i samma ärende. Om något ärende kräver bygglov, men ärendetypen inte finns med i taxan ska bygglovavgiften beräknas genom tidersättning enligt tabell 21. I ärenden som debiteras med tidersättning ska alltid erforderlig tid för administration räknas med. 14

15 Lov enligt PBL 9 kap 14, frivilligt lov, ska debiteras på samma sätt som om lov hade krävts. Om åtgärden inte finns med i taxan ska bygglovavgiften beräknas genom tidersättning enligt tabell 21. Tabell 7 - Övriga bygglovspliktiga åtgärder LF PF Skylt eller ljusanordning 1 st 25 - Utöver den första, per styck 5 - Ändrad användning 100 m² m² Inredning av ytterligare en bostad Inredning av ytterligare en lokal Annat ärende som inte kan hänföras till annan post i taxan tidersättning Frivilligt lov avgift enl taxan i övrigt, alternativt tidersättning Tabell 8 Rivningslov Rivningslov krävs för rivning av byggnad eller del av byggnad inom detaljplan, även inom områdesbestämmelser om så är angivet i bestämmelserna. Tabell 8 - Rivningslov Rivningslov 50 m² 50 > 50 m² 150 LF Tabell 9 Marklov Marklov krävs för schaktning eller uppfyllnad av mark inom detaljplan om förändringen är 0,5 m eller mer. Marklov krävs även för trädfällning inom vissa detaljplaner och områdesbestämmelser. Tabell 9 - Marklov Marklov 50 LF Tabell 10 Övriga lovbeslut Liten ändring av lov innebär exempelvis ändring av fasad/fönstersättning, byte av tak- eller fasadmaterial, minskning eller liten utökning av bruttoarean om det inte påverkar brandskydd, tillgänglighet o dyl. Större förändringar i ett beviljat lov prövas och debiteras som ett nytt lov. Förnyelse av lov innebär i praktiken ett nytt lov, men eftersom prövningen har gjorts en gång är avgiften reducerad. Ansökan om förnyelse ska ha inkommit innan det gamla lovet har gått ut, annars prövas och debiteras det som ett nytt lov. Tilläggsavgift för planavvikelse och lokaliseringsprövning (förenklad) ska tas ut även vid förnyelse. Förlängning av tidsbegränsat lov ska sökas innan lovet gått ut. Tilläggsavgift för planavvikelse och lokaliseringsprövning (förenklad) ska tas ut även vid förlängning. Avslag i enkla ärenden innebär normalt samma eller större arbetsbelastning som beviljanden. I ärenden med avgift upp t o m 50 mpbb är därför avgiften för avslag densamma som för beviljat lov. I mer avancerade ärenden innebär ett avslag mindre arbete, eftersom den tekniska 15

16 granskningen med tekniskt samråd, startbesked, arbetsplatsbesök o dyl utgår. I ärenden där lovfaktorn är större än 50 mpbb tas därför endast 50 % av avgiften ut vid avslag. Tabell 10 - Övriga lovbeslut Liten ändring av lov 25 Förnyelse av lov 50 Förlängning tidsbegränsat lov 50 Avslag Ärenden med LF 50 mpbb hela bygglovsavgiften Ärenden med LF > 50 mpbb 50 % av bygglovsavgiften LF Tabell 11 Tillägg till bygglovsavgift Tillägget ska täcka de extra kostnader för granskning och handläggning som tillkommer i ärenden med planavvikelse från detaljplanebestämmelser eller utanför detaljplan där en lokaliseringsprövning måste göras enligt PBL 9 kap. Tillägg för lokaliseringsprövning ska göras i alla bygglovsärenden utanför detaljplanelagt område, utom för kompletteringar till en- och tvåbostadshus och i ärenden där det finns ett giltigt förhandsbesked. I fullständig lokaliseringsprövning ingår fullständig prövning mot PBL 2 kap, förbesiktning, remissförfaranden, kommunicering med sakägare m m. Denna används t ex vid nylokalisering av bostads-hus och andra huvudbyggnader, vindkraftverk eller annan större åtgärd. Avgiften för förenklad lokaliseringsprövning används i fall då det bedöms räcka med enklare granskning och ingen besiktning är nödvändig, t ex vid mindre utvidgning av befintlig verksamhet, ersättningsbyggnad efter exempelvis brand och vissa små anläggningar som små transformatorstationer. I avgiften ingår enklare prövning mot PBL 2 kap samt kommunicering med sakägare m m. Tabell 11 - Tillägg till bygglovsavgift Tillägg Planavvikelse 75 Lokaliseringsprövning, fullständig 125 Lokaliseringsprövning, förenklad 50 TF Tabell 12 Anmälan enligt PBL Vid flera anmälningspliktiga åtgärder adderas avgifterna. I posterna ändrad användning till komplementbostadshus och inreda av ytterligare en bostad ingår dock ändring av planlösning, ventilation, och VA samt ändring som påverkar brandskyddet i byggnaden. 16

17 Tabell 12 Anmälan enligt PBL Eldstad/rökkanal 1 st 25 Utöver den första, per styck 5 Ändring bärande delar 25 Ändring planlösning 25 Hiss 25 Ventilation 25 VA 50 Ändring brandskydd 50 Underhåll q-märkt 5 Vindkraftverk 100 Rivning 50 Bygglovsbefriade åtgärder enl. PBL 4a-c Tillbyggnad 40 Komplementbyggnad 40 Komplementbostadshus 200 Ändrad användning till 100 komplementbostadshus Inreda ytterligare en bostad 100 HF Tabell 13 Besked Avgiften för förhandsbesked är densamma oavsett om beslutet är positivt eller negativt eftersom det innebär samma arbetsinsats. Tabell 13 - Besked Besked Förhandsbesked 150 Villkorsbesked 50 Ingripandebesked tidersättning HF Tabell 14 Hissar och andra motordrivna anordningar Avgift tas ut enligt plan- och byggförordningen (ersätter förordning 1999:371 om hissar m m i byggnadsverk). Tabell 14 - Hissar och andra motordrivna anordningar Medgivande eller förbud att använda hiss 25 HF 17

18 Avgift för detaljplan m.m. Denna del av taxan omfattar avgifter för: Planbesked Planläggning genom planavtal Planläggning där planavtal inte kan/har upprättas Kommunens kostnader för planläggning kan tas ut antingen genom planavtal eller genom planavgift i samband med bygglov. Kostnader för planbesked tas ut alltid som en separat avgift. Tabell 15 Planbesked I ett planbesked tar kommunen ställning att inleda ett planarbete eller inte utifrån en prövning av ansökan om planläggning. Tierps kommun har beslutat att varje ny ansökan om planläggning för detaljplan och områdesbestämmelser ska handläggas som en begäran om planbesked (utskottsbeslut ). För särskilt komplexa ärenden, där omständigheterna är sådana att det krävs mer än tio timmars arbetstid för att upprätta underlag för planbesked, ska kostnaderna istället regleras genom tidersättning (se tabell 21). Handläggande tjänsteman avgör om detta alternativ ska väljas. Vid återkallad ansökan (ärendet avskrivs) tillämpas tabell 20. Tabell 15 - Planbesked Planbesked Positivt minst 200 eller tidersättning Negativt 100 PF Tabell 16 Planavtal Som huvudregel ska kommunens planläggning finansieras genom planavtal. Ett planavtal ska träffas mellan den plansökande och kommunen innan planarbetet påbörjas. I planavtalet specificeras betalningsvillkor och parternas åtaganden i övrigt. Planavtalet innebär ett åtagande från kommunens sida att handlägga ärendet. Avtalet innebär ingen förpliktelse från kommunens sida att anta detaljplanen. Kostnaden för planläggning genom planavtal bestäms utifrån kommunens utgifter för egen personals arbetstid (tidersättning tabell 21), eventuell extern personals arbetstid (faktiska kostnader), utgifter för fastighetsförteckning (faktisk kostnad), grundkarta (primärkarta - tabell 18) samt schablonmässig ersättning för kommunens kostnader för portokostnader, tryck och kopiering samt eventuell kungörelse via annons i ortstidning. Till planavtalet ska fogas en bilaga med förteckning över på förhand uppskattade kostnader för planläggningen. Mängden nerlagd arbetstid kan variera väsentligt från ärende till ärende, varför den slutgiltiga tidersättningen inte alltid motsvarar bilagans uppskattning. Kommunen bär rätt att fakturera avvikelser om +/- 10 % av beräknade kostnader utan att justera planavtalet. Om det under planarbetets gång framkommer att de slutgiltiga kostnaderna kommer att under- eller överskrida antalet beräknade timmar med mer än 10 % ska planavtalet skrivas om. 18

19 Separata utredningar som kommunen bedömer som nödvändiga för planläggningen, såsom till exempel bullerutredning, riskutredning, geoteknisk utredning, miljökonsekvensbeskrivning m m bekostas alltid separat av den plansökande. Den som ansöker om planläggning kan även välja att anlita en extern konsult för upprättande av planhandlingar. I det fall skrivs ett planavtal som reglerar kommunens kostnader för den formella hanteringen. Kostnader för fastighetsförteckning utgörs av kommunens faktiska kostnader för beställning av tjänsten från lantmäteriet. En fastighetsförteckning har en giltighetstid på sex månader. För planläggningsarbeten som löper över längre tid måste i regel flera fastighetsförteckningar beställas av lantmäteriet. Avgiften för kungörelse är beräknad utifrån kommunens schablonmässiga kostnader för annonsering i ortstidningarna Uppsala Nya Tidning och Arbetarbladet. Kostnad för kungörelse tillkommer enbart vid planer som upprättas genom normalt planförfarande. Tabell 16 - Planavtal Fastighetsförteckning Faktisk kostnad + + moms 25 % Porto och utskick Enkelt planförfarande moms % + moms 25 % Normalt planförfarande 45 + moms 25 % Normalt planförfarande med 55 + moms 25 % program Kopiering och tryck Enkelt planförfarande 15 Normalt planförfarande 65 Normalt planförfarande med program 80 Kungörelse via annons Enkelt planförfarande - Normalt planförfarande moms 25 % Normalt planförfarande med program moms 25 % PF Planavgift I det fall ett planavtal inte kan, eller har upprättats för framtagande eller ändring av detaljplan eller områdesbestämmelse, tas i regel ersättning ut i form av planavgift. Planavgiften tas ut i samband med bygglov. Avgiftens storlek bestäms utifrån typ av bygglov enligt planfaktor i tabell 1-7. Planavgift tas enbart ut i samband med bygglov för nybyggnad eller ändring av byggnad, samt andra bygglovpliktiga anläggningar enl. PBL 16 kap. 7. En förutsättning för att kommunen ska få ta ut planavgift är även att den fastighet som bygglovet avser har nytta av detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Planavgift tas inte ut om bygglov har lämnats i strid mot plan eller vid tidsbegränsat bygglov (PBL 9 kap 33 ). Planavgift kan dock debiteras om det lämnade bygglovet medges som liten avvikelse från planen enligt PBL 9 kap 31b. Planavgift tas inte ut vid bygglov inom äldre detaljplaner som är antagna före 1 juli

20 Vid bygglov inom område som omfattas av en senare planändring (antagen efter 1 juli 1987) som tillhör en äldre detaljplan (antagen före 1 juli 1987), tas planavgift ut för sådana åtgärder som endast har stöd i ändringen. Avgift för kart- och mättjänster Denna del av taxan omfattar avgifter för: Nybyggnadskarta Primärkarta Utstakning Lägeskontroll Gränsutmärkning Kommunen finansierar sina kostnader för kartproduktionen med en blandning av skattemedel och avgifter. Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat. Vid upplåtelse av kommunalt kartmaterial överlåts normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Tabell 17 Nybyggnadskarta Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, kan kommunen mot avgift tillhandahålla en sådan karta. Nybyggnadskarta ska utgöra underlag till situationsplan i bygglovsansökan vid nybyggnad av enbostadshus eller större byggnad inom område med detaljplan och kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Nybyggnadskartan ajourhålls alltid i fält och innehåller information om marknivåer, fastighetsgräns, VA-anslutningsinformation, planbestämmelser och fastighetsbeteckningar. Nybyggnadskartan levereras som pdf, dwg eller dxf-fil utan extra kostnad. Kartan levereras i referenssystemet Sweref i plan och i höjdsystem RH70. Observera att kommunen kommer att övergå till höjdreferenssystemet RH2000 inom snar framtid varefter kartorna kommer att levereras i det nya höjdsystemet. Om en befintlig nybyggnadskarta finns, men denna kräver mindre omfattande uppdatering kan en reviderad nybyggnadskarta upprättas mot tidersättning. Tabell 17 - Nybyggnadskarta Enbostadshus Enstaka byggnad, oavsett 150 tomtarea Övriga byggnader < m² tomtarea m² tomtarea 250 > m² tomtarea 450 Revidering av nybyggnadskarta tidersättning Övriga åtgärder tidersättning KF 20

21 Tabell 18 Primärkarta Inom Tierps kommun finns flera primärkartområden. Utdrag ut kommunens primärkarta kan nyttjas som underlag för enklare bygglov, eller som grund för upprättande av detaljplaner. Primärkartan innehåller information om gränser, fastighetsbeteckningar, byggnader, vägar, järnvägar och höjdinformation. Primärkartan ajourhålls inte i fält. Utdrag ur kommunens primärkarta kan beställas mot kostnad antingen i vektorformat (DWG), pdf och/eller pappersutskrift. Primärkartan levereras i referenssystemet SWEREF i plan, och RH 70 i höjd. Avgift för primärkartutdrag beräknas utifrån area och typ av leverans (dwg eller pdf/pappersutskrift). För permanenta nyttjare regleras kostnader via avtal. Komplettering genom mätning på plats ingår inte i avgiften för utdrag ur primärkartan. Tabell 18 - Primärkarta Permanenta nyttjare avtal Tillfälliga nyttjare Per hektar 30 + moms 6 % Enstaka fastighet för privat bruk, utskrift eller digitalt, A4/A3 3 /st + moms 6 % KF Tabell 19 Mätning Utstakning Utstakning (även kallad utsättning) innebär att placeringen för den framtida byggnaden markeras i fält enligt det beviljade bygglovet. Behov av utstakning föreligger vid ny fristående byggnad större än 15 m 2 inom detaljplanerat område och område med primärkarta. Även vid mindre nybyggnad kan det finnas behov av utstakning om byggnaden placeras nära gräns och läget bedöms känsligt i förhållande till grannar, planbestämmelser el dyl. Denna bedömning görs av bygglovhandläggaren. Utstakning kan göras i två steg, en grovutsättning innan schaktning och en finutsättning efter schaktning. En grovutsättning görs för att säkerställa placering och höjdsättning av den framtida byggnaden. Då markeras den kommande byggnadens fasadhörn ut på marken med hjälp av träläkter. Under finutsättningen markeras den kommande byggnadens yttre fasadmått med hjälp av profiler, spik och uppspända trådar. Profilerna tillhandahålls av den sökande. Avgiften för grov- eller finutstakning är generell och tar inte hänsyn till antal mätpunker. Avgiften beräknas utifrån byggnadens/byggnadernas sammanlagda byggnadsarea (BYA). Om det är flera byggnader som ska stakas ut tillkommer ett tillägg per extra byggnad. Om byggherren väljer att anlita annan part med verifierad mätteknisk färdighet för utstakning och/eller lägeskontroll, ska denna godkännas av kommunen. Ingen avgift tas ut för godkännande av mätteknisk färdighet, däremot utgår avgift för underlagsdata, grundmaterial m m motsvarande 20 % av den avgift som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. Lägeskontroll Lägeskontroll innebär att man kontrollerar byggnadens storlek samt läge i plan och höjd i förhållande till det givna bygglovet. Lägeskontroll utgör inte en myndighetsuppgift för nämnden. Om sådan utförs ska därför moms tas ut på avgiften. 21

22 Gränsutmärkning För fastighetsgränser som håller tillräckligt hög noggrannhet kan kommunen mot avgift påvisa gränspunkterna, eller genomföra en så kallad gränsutvisning. Vid en gränsutvisning görs tillfälliga markeringar som visar fastighetsgränsens sträckning. Inga nya gränsmarkeringar görs. Kommunens gränsutmärkning är inte myndighetsutövning och moms ska därför tas ut på avgiften. Juridiskt bindande gränsmarkeringar utförs av Lantmäterimyndigheten. I grundavgiften ingår en punkt, för fler punkter tillkommer ett tillägg per punkt. Tabell 19 - Mätning Grovutstakning 50 m² m² 100 > 500 m² 150 Tillägg per extra byggnad 15 Finutstakning 50 m² m² 150 > 500 m² 200 Tillägg per extra byggnad 50 Lägeskontroll 80 + moms 25 % Gränsutmärkning Grundavgift 50 + moms 25 % Tillägg per extra punkt 2 + moms 25 % MF 22

23 Avgifter för övrig handläggning Tabell 20 Övriga åtgärder En inkomplett ansökan eller anmälan avvisas om den inte kompletteras inom angiven tid. Avgift tas ut för handläggningen av ärendet. Om sökanden återkallar sin ansökan eller anmälan tas en avgift för handläggningen ut. Minsta avgift är 25 mpbb, men återkallas ansökan sent i handläggningen görs istället en beräkning av hur mycket tid som har lagts ned på ärendet och debiteringen grundas på tidersättning. Avgiften ska dock inte överstiga den avgift som skulle ha tagits ut om ärendet gått till beslut. Tabell 20 Övriga åtgärder Avvisa ansökan eller anmälan 25 Återkallad ansökan eller anmälan minst 25 eller tidersättning Annan tidskrävande åtgärd tidersättning Tabell 21 Tidersättning I ärenden som debiteras med tidersättning ska alltid erforderlig tid för administration räknas med. Tabell 21 - Tidersättning Tidersättning ( /timme) 21 x mpbb