CHRISTIAN AZAR GER RÅD ÅT MAKTHAVARE Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CHRISTIAN AZAR GER RÅD ÅT MAKTHAVARE Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna."

Transkript

1 Nr Tidningen för Chalmers alumner Karin Markides om kreativa kulturkrockar Skadeinsekter blir värdefull naturtillgång Intelligenta system styr trafiken Hur blir man en B-nation i forskning? Bilprojekt breddar utbildningen CHRISTIAN AZAR GER RÅD ÅT MAKTHAVARE Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna.

2 RE DAKTIO NE L LT Chalmers magasin nr Ansvarig utgivare Annika Priou Chefredaktör Ann-Christine Nordin Tel Redaktion Lasse Nicklason Siri Reuterstrand Christer Wigerfelt Grafisk form Jonatan Sahlin Produktion Alba.nu/Knockout Reportage Andra Långgatan Göteborg Alumnkoordinator Peter Hellquist Tel Tryckeri Printus Digital AB Miljöcertifierade ISO Upplaga ISSN Adress Chalmers magasin Göteborg Du kan även läsa Chalmers magasin på webben: chalmersmagasin Omslagsfoto Ola Carlberg Livet teknologins största utmaning E T F I N N S UTM A N I N GA R en ingenjör inte tänker på när det gäller användandet av ny teknik, som den att programvaran i våra hjärnor fortfarande körs på maskinvara som inte uppgraderats på år. Kanske är det just därför vi tycker att mer och snabbare alltid är bättre? Jag funderade på detta när min vän Niklas ringde upp: Jag har en ny tideräkning. Faktum är att jag är en ny person. Jag har lämnat Niklas 3.0 och gått in i Niklas 4.0. Jag tror att fyran är bäst hittills. Varför då? Jag arbetar jämt, även på fritiden. Nu har jag bestämt mig för att dra ner för att umgås mer med mina barn och vänner. I slutet på 60-talet trodde ledande experter att vi i Sverige runt år 2000 skulle ha sex timmars arbetsdag, tre månaders semester och hem utrustade med helautomatiska kök, dataterminal och en bild- skärmstelefon i allrummet. En vanlig familj hade dessutom två elbilar. Det blev inte riktigt som experterna tänkt sig. Men självklart kan tekniken ge oss ett bättre liv. Den är en förutsättning för att vi ska använda jordens resurser på ett hållbart sätt. Det här numret handlar om samhällets nytta av forskning och utbildning. Klimatforskaren Christian Azar bidrar med kunskap och råd till beslutsfattare världen över. Mikael Mangold jobbar tillsammans med Läkare utan gränser för rent vatten i Sydsudan. Nu ska Lisbeth Olsson undersöka vad skadeinsekter i vietnamesiska regnskogar har i sin tarmflora. Den kunskapen kan bli värdefull vid framställning av etanol från svensk skogsråvara. Inom Chalmers Formula Student möts studenter från hela världen och lär sig teamwork via ledarskap och får ett skarpare hållbarhetstänk. Välkomna till ett nytt nummer av Chalmers magasin! Ann-Christine Nordin Chefredaktör

3 I N N E HÅ L L 6 9 Chalmers magasin vänder sig till alla som är intresserade av fördjupande läsning om högskolans verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är Chalmers alumner. Det här numret går även ut till DN:s prenumeranter. Innehåll nr UTB LICK K ARIN MARKIDE S Hon är säker på att man blir en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett samhällsproblem N Y H E TE R LI S B E TH O L S SO N Hon ger sig ut på jakt efter nya enzymer i de vietnamesiska regnskogarna. Skadeinsekter kan bli användbara inom industrin I N N OVATIO N E R Hörapparat som skruvas fast i huvudet och bläckstråleskrivaren. Många innovationer har sitt ursprung på Chalmers PRO FI LE N CH R I S TIAN A Z AR När han talar klimat lystrar politiker, både i Sverige och utomlands. Men hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna själva ta ansvar för. 24 FO R S K N I N G S P O LITI K E U G E N IA PE R E Z Nyttig forskning skapar patent och nya bolag. Så tänker inte bara politiker och finansiärer, utan även många forskare själva. Är det rimligt? NYH ETE R TOR BJÖR N LU N DH Hur blir man en B-nation i forskningssammanhang? Det finns förstås flera bra recept, men så här lyder ett av de mer effektiva: Prioritera bort matematiken I N F R A S TR U K T U R BA L A Z S K U LC SA R Övervakning och reglering av trafikflödena sker ännu med trubbiga verktyg. Med hjälp av datorkraft och dynamisk styrning kan de bli intelligentare UTBILDN ING Chalmers Formula Student är så mycket mer än en stenhård konstruktionstävling. Den ger framförallt de blivande ingenjörerna ett skarpare hållbarhetstänkande CHALMERS MAGASIN, NR

4 NY H E T E R Sveriges största vindkraftverk GER INTE BARA ENERGI Text: Lasse Nicklasson Foto: Göteborg Energi MARS KÖ RS SVE R IG E S största vindkraftverk igång i Göteborgs hamninlopp. Big Glenn, som den 145 meter höga snurran kallas, kommer att producera 15 miljoner kilowattimmar el om året, vilket räcker till hushållsel för lägenheter. Men verket ska inte bara alstra grön el utan också vara ett forskningscentrum, Göteborg Wind Lab, för vindkraft och energiproduktion. Vi får nu en möjlighet att forska tillämpat på senaste tekniken för marin vindkraft, i fullskalig drift, säger Ola Carlson, föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum på Chalmers. 4 C HALMERS MAGASIN, NR Havsbaserad vindkraft är inte bara en av Europas bästa chanser till stor egen kapacitet av hållbar elproduktion, den förväntas också ge nya arbetstillfällen i Sverige. Men tekniken bjuder stora utmaningar. De mekaniska påfrestningarna på anläggningar ute till havs är större och underhåll och avbrott kostsamma. Big Glenn, som är en prototyp designad för låga drifts- och underhållskostnader i havsmiljö, är full av sensorer för uppsamling av mät- och maskindata. Förhoppningsvis får vi våra första mätdata inom några veckor, säger Ola Carlsson. Göteborg Wind Lab Göteborg Wind Lab är ett samarbete mellan ägaren Göteborg Energi, leverantören General Electric, SKF och Chalmers.

5 N Y HE T E R Klimatgaser kan lagras i hålrum Det finns inte mycket olja på havsbottnen mellan Norge och Danmark. Däremot hålrum som är lämpliga lagringsplatser för koldioxid, menar professor Filip Johnsson. Med så kallad CCS-teknik går det idag att separera koldioxid från röken i till exempel kolkraftverk. Det är dyrt, men ett tänkbart sätt att klara klimatmålen. Alternativet, att frivilligt lämna kolet kvar i backen, framstår tyvärr inte som särskilt sannolikt, säger Filip Johnsson, på Chalmers.se. Facebook eldar för kråkorna De tusentals processorer i Facebooks tre serverhallar som byggs i Luleå kommer att släppa ut enorma mängder värme. Energin, som hade räckt till att värma upp villor, kommer att vädras ut i det norrbottniska landskapet. All elenergi som driver elektroner genom ett datachip blir värme. Att vi samtidigt får elektronerna att utföra beräkningar åt oss är en sorts bieffekt, säger Per Stenström, professor i datorkonstruktion till tidningen Byggindustrin. Facebooks serverhallar kommer att sluka mer energi än SSAB:s stålverk i Luleå och lika mycket som Västerås kommuns elbehov. Bygg om Göteborg med Ipad-app Lägg ner varven, bygg villor i Angered och höghus i Askim. Med det nya Ipad-spelet 2021 kan du vrida tillbaka historien och utveckla Göteborg precis som du vill från 1972 till Men räkna med motstånd. Vad du än gör blir alltid några av stadens invånare missnöjda. Spelet har utvecklats för skolelever och ska ge en inblick i hur det är att arbeta med hållbar stadsutveckling, men kan laddas hem gratis i App Store av vem som helst. Två chalmerister bland Sveriges tio miljömäktigaste Professor Christian Azar, klimatexpert och ledamot i FN:s klimatforskningspanel, är Sveriges sjätte miljömäktigaste person enligt tidningen miljöaktuellts årliga ranking. På tionde plats hamnar docent Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten, som nu är ordförande för Japan Renewable Energy Foundation och arbetar i Japan efter Fukushimakatastrofen. Om kärnkraftsanvändningen ska vara ekonomiskt rimlig så måste världens myndigheter bli duktigare på att stänga reaktorer innan de havererar, säger Tomas Kåberger. Läs mer på Chalmers.se Ett av världens fem viktigaste fysikgenombrott 2011 Nobelpriset kanske inte är i sikte än, men ändå på femte plats i tidskriften Physics worlds lista över de tio viktigaste genombrotten 2011 hamnar Chalmersexperimentet där ljus för första gången har skapats ur vakuum. Poängen är att vakuum inte är helt tomt. Där finns partiklar som existerar i ett ögonblick och sedan försvinner. Professor Per Delsing och hans medarbetare på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap har lyckats tillföra energi till virtuellt ljus som då blivit stabilt. Läs mer på Chalmers.se CHALMERS MAGASIN, NR

6 P R O F IL E N POLITIKER, BESTÄM E När Christian Azar talar klimat lystrar politiker, både i Sverige och utomlands. Men han aktar sig för att blanda ihop fakta och värderingar. Hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna själva ta ansvar för. Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist 6 C HALMERS MAGASIN, NR

7 PROFILEN R! O M K LI MATFO R S K A R E har Christian Azar ett tydligt uppdrag. Inte bara att förstå och beskriva världen utan också i någon mån att förändra den. Ambitionen är dels hans egen, men finns också inbyggd i namnet på den befattning på Chalmers han har sedan drygt tio år: Professor i bärkraftig energi- och materialomsättning. Skulle han strikt begränsa sig till att studera det som redan är bärkraftigt hade det räckt med en halvtidstjänst. Avsikten är förstås att hans forskning även ska undersöka hur vägen till en hållbarare världsordning kan se ut. Detta gör honom knappast unik bland forskare. Men få har i lika hög grad haft tillträde till beslutsfattarna. Därför blir man inte särskilt förvånad när Christian Azar, i förbigående, nämner att han nyligen var och diskuterade klimatpolitik med USA:s energiminister, nobelpristagaren i fysik, Steven Chu. Vilka råd ger man en sådan makthavare? Jag berättade om hur vi i Sverige med hjälp av koldioxidskatten lyckats minska våra utsläpp, samtidigt som BNP vuxit kraftigt. Sådana exempel är viktiga för ledande politiker i omvärlden att känna till. Förhoppningsvis kan det inspirera. Miljön kräver riktade insatser Samtalet handlade även om smarta sätt att stödja lovande nya tekniker: En skatt på koldioxid är inte tillräckligt för att driva fram solceller, bättre batterier, vätgaslagring, koldioxidinfångning eller ny kärnkraft om man skulle vilja det. Då krävs riktade insatser. Fast Steven Chu vet ju redan allt detta. Han har gett stöd till solcellsbranschen och sedan fått hård kritik när företag gått omkull. Behovet att stödja specifika tekniker gäller förstås inte enbart USA, utan är ett råd som Christian Azar gärna delar ut till makthavare oavsett hemvist. Rådet går dock på tvärs mot uppfattningen hos många ekonomer, nämligen att styrmedel ska vara teknikneutrala. Det är ett feltänk. Politiker måste ha modet att välja ut och ge stöd till de tekniker som har utsikter att i framtiden stå på egna ben, exempelvis sol och vind. Inom dessa båda teknikområden har utvecklingen redan kommit en bra bit på väg: År 2010 växte den globala elproduktionen från sol och vind ungefär lika snabbt som el från kärnkraft under kärnkraftens storhetstid. Investeringarna ligger nu i storleksordningen miljarder kronor per år och i takt med att satsningarna fortsätter blir tekniken billigare. Vid sidan av fysiken och naturvetenskapen har Christian Azar alltid haft ett intresse för hur det politiska beslutsmaskineriet fungerar. CHALMERS MAGASIN, NR

8 P R O F IL E N FOTO : IISD/ EA RT H NEGOT IAT IO NS BUL L ET IN Det är ingen slump att hans bok från 2008 fick titeln Makten över klimatet. Politik är spännande, det är väldigt roligt att prata med politiker och kunna förmedla grundläggande fakta. Att få vara en kunskapsbank. Innebär det att du måste hålla inne med din egen uppfattning för att behålla ställningen som rådgivare? Nej, varför skulle jag göra det? Då skulle jag ju inte göra mitt jobb. Men jag brukar inte ta skarp position i frågor som i grunden handlar om politisk strategi för att nå ett visst mål. Även om makthavarna i regel lyssnar på honom så gör de inte nödvändigtvis som han säger. Ett exempel är satsningen på att subventionera etanol som fordonsbränsle, en linje omhuldad av politiker ur de flesta läger. I den frågan har Christian Azar en annan uppfattning eftersom han ser stora ekonomiska och miljömässiga problem med biodrivmedel gjort på spannmål liksom på raps. Det fick honom att skriva ett eget, särskilt yttrande till Oljekommissionens slutbetänkande, där han förordade en successiv avveckling av subventionerna. Vi hade många intressanta diskussioner. Och det finns bra argument mot min hållning. Om man inte stödjer spannmålsetanol kanske det bara används olja istället. Är det bättre? Det tål verkligen att diskuteras. Alla inte alltid ense Hur reagerar han då som rådgivare när politikerna visserligen lyssnar men sedan väljer att gå i en annan riktning? Surar han? På den frågan följer en fundersam tystnad medan professor Azar kryper upp i tjänsterummets soffa och viker ihop de jeansklädda benen i skräddarställning. Nej, jag skulle snarare säga att det känns lite skönt. Vilket kanske låter konstigt. Men finns det en bred politisk majoritet för en viss linje vore det bra underligt om en enskild forskare skulle kunna ändra beslutet. Christian Azar medger att kommunikation mellan forskare och politiker inte är helt enkelt. Forskare är experter. Håller man på med exempelvis vindkraft eller kärnkraft tenderar man att betrakta omvärlden utifrån sin egen specialitet. Då vill man ha mer stöd till det man själv råkar studera. Men världen är svårare än så, menar Azar. Bra tekniker kan ha negativa konsekvenser på andra plan. Det man själv tycker är stort kan vara litet i det globala perspektivet Och duktiga politiker är ofta bättre än forskare på att väga olika intressen mot varandra. De kan också ha en intuition för vilka vägar som är politiskt framkomliga. 8 C HALMERS MAGASIN, NR Forskaren Christian Azar i sin rådgivarroll som innebär flitigt umgänge med politiker och andra makthavare.

9 PROFILEN»Om en forskare säger att vi måste satsa på elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna sig fram till vilka mål man bör ha«kort om Christian Azar Blev som ung och nyutnämnd professor rådgivare till Margot Wallström under hennes tid som EU:s miljökommissionär. Ledamot i Göran Perssons oljekommisson och i regeringen Reinfeldts hållbarhetskommission. En av de svenska medlemmarna i FN:s klimatpanel IPCC. Gav 2008 ut den populärvetenskapliga boken Makten över klimatet. Brukar hamna högt upp på listor över miljöområdets mest inflytelserika personer, 2009 rent av på första plats. Har fått Harry Martinsson-priset och det internationella världskulturrådet WCC:s utbildningspris för sin insats som rådgivare och kunskapsspridare. Resultatet av politisk kohandel blir sällan den allra bästa eller mest kostnadseffektiva lösningen, men enligt Christian Azar får man vara glad om det näst bästa beslutet blir verklighet och detta gäller inte minst inom klimatpolitiken. Ett exempel är EU:s system för handel med utsläppsrätter. När det infördes fick kolkraftverk gratis utsläppsrätter en gigantisk överföring av resurser till dem som släppte ut mest. Det var knappast attraktivt, men kanske nödvändigt för att få igenom systemet. Hålla isär politik och vetenskap eller inte? Enligt Azar är inte vetenskapens uppgift att ställa sig ovanför politiken och diktera de bästa lösningarna. Vad som är bra och dåligt är värderingsfrågor. Vetenskapens primära roll är att reda ut vad som är sant och vad som är falskt. Att tillhandahålla fakta, så att de politiska besluten blir så bra underbyggda som möjligt. Om en forskare säger att vi måste satsa på elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna sig fram till vilka mål man bör ha. Men kan man verkligen hålla isär politik och vetenskap när så mycket står på spel? Att minska klimatutsläppen till nära noll de närmaste åren kommer rimligen att få enorm betydelse för våra energisystem, liksom för vår matförsörjning. FN:s klimatforskningspanel IPCC, där Azar varit huvudförfattare, har fått kritik för att ägna sig åt politiserad vetenskap särskilt av klimatskeptiker. Christian Azar har förståelse för att konstruktionen kan uppfattas som kontroversiell regeringstjänstemän sitter till exempel med och godkänner rad för rad sammanfattningen för beslutsfattare. Politiker och myndighetsexperter är inte med och skriver innehållet i de underliggande rapporterna. Men genom att godkänna sammanfattningen och kommentera underlagsrapporten blir det politiska systemet involverat i den vetenskapliga utvärderingen. Någonstans måste ju de här två världarna mötas. IPCC-modellen är inte enkel, men jag tycker att den utgör ett effektivt sätt att sprida kunskap om klimatfrågan in i politiken. I likhet med många andra anser Christian Azar att det är USA som nu har nyckelrollen i det globala klimatspelet. Obama och de flesta demokrater har försökt få igenom nationella åtgärder. Men tyvärr har klimatet blivit en symbolfråga i en mycket större politisk kamp mellan demokrater och republikaner om statens roll. Den misstro mot vetenskapen som odlas av klimatskeptiker är enligt Christian Azar av underordnad betydelse. Men argumenten som framförs skänker en skenbar vetenskaplig legitimitet åt oviljan att ta ansvar. Men tiden är sanningens bästa vän. I takt med att temperaturen stiger faller många av skeptikernas argument. Tror vi klarar klimatet Kan då världen trots allt klara klimatutmaningen? Ja, det tror Christian Azar och ett skäl är det rika energiflödet från solen. Det finns tillräckligt med energi för att alla människor på jorden ska kunna leva ett gott liv materiellt sett, anser han. Men den teknikomställning som då krävs är gigantisk. För mig är det självklart att vi behöver utnyttja industrisamhällets, ja, kapitalismens inneboende kraft för att åstadkomma detta. Problemet är dock att samma kraft också skapar en massa nya lockande och energikrävande möjligheter och föder behov av fler prylar, rymligare bostäder, längre resor. Ständig tillväxt har kommit att prägla vår kultur. För Christian Azar är därför den riktigt djuplodande frågan i klimatdebatten denna: Kommer vi medborgare att vilja rösta fram politiker som successivt gör energin dyrare och är detta möjligt utan att vi också på ett genomgripande sätt omvärderar den materiella konsumtionskulturen? Behöver vi alltså förändra ett av de centrala idéelementen i vår civilisation eller går det att ändra teknik och sedan tuffa på ungefär som vanligt? Den frågan har jag inget svar på än. Det återstår att se. CHALMERS MAGASIN, NR

10 NY H E T E R Anna Nilsson-Ehle föreståndare för Chalmers centrum för fordons- och trafiksäkerhetsforskning, SAFER. Analyserar FARORNA Hur gör du när du byter kanal på radion? Troligtvis finns det både riskabla och säkra sätt att använda elektronisk utrustning medan man kör bil. SAFER ska reda ut skillnaden mellan dem i världens största trafiksäkerhetsstudie. Text: Malin Avenius Foto: Jan-Olof Yxell möjliga saker samtidigt som de susar fram i hög fart på motorvägen. Forskarna på SAFER har sett det många gånger på nära håll, när de studerat filmer från videokameror som monterats i personbilar. Man blir helt förbluffad. Folk äter mat, läser mejl, knappar på färddatorn och pratar i telefon, ibland allt på en gång. Och vi vet att ouppmärksamhet är orsak till väldigt många olyckor i trafiken, säger Anna Nilsson-Ehle som är föreståndare för Chalmers centrum för fordons- och trafiksäkerhetsforskning, SAFER. ILISTER GÖR ALLA finns det gott om elektronisk utrustning som kan distrahera föraren, och hur stor trafikfara instrumenten och prylarna medför beror till stor del på hur bilisterna använder dem, förklarar Anna Nilsson-Ehle. Det finns studier som visar att vissa tillbehör i bilen är farligare att hantera än andra, men vi vet inte riktigt vad det är i bilförarens sätt att använda dem på som I M O D E R N A FO R DO N 10 C HALMERS MAGASIN, NR är så riskfyllt. Sannolikt kan man använda en bilstereo på både säkra och farliga sätt. Volvo Personvagnar och VTI, Statens vägoch transportforskningsinstitut. på SAFER delta i ett amerikanskt projekt som inte bara blir den största undersökningen av bilförares beteenden som gjorts, utan också den största trafiksäkerhetsstudien någonsin. På vägar runt om i USA rullar över bilar, försedda med videokameror som filmar föraren samt utrustning som registrerar hur exempelvis broms, gas och ratt används. Under två år ska data samlas in och det stora materialet kommer omfatta över en petabyte, vilket motsvarar över en miljon gigabyte. SAFER:s uppgift blir att bearbeta och analysera informationen. Vi fick uppdraget eftersom vi har världsledande kompetens på området. Vår styrka ligger i att vi låter forskare inom exempelvis signalteknik, beteendevetenskap och matematik samarbeta, och att forskarteamen består av personal från både universitet, forskningsinstitut och fordonsindustrin. Inom det här projektet samarbetar Chalmers med AB Volvo, AT T H IT TA E N M ETO D N U SK A FORSK AR E för att leta rätt på och bearbeta adekvat information i den enorma mängden data är en svår vetenskaplig utmaning, menar Anna Nilsson-Ehle. Beskrivet i stora drag kommer forskarna att identifiera olika kritiska situationer, då föraren exempelvis gjort en kraftig inbromsning, och sedan med hjälp av videoinspelningarna studera vad föraren gjorde ögonblicken före. Tidigare har mycket av forskningen gjorts i körsimulatorer, eller utifrån en betydligt mindre mängd insamlad data. Det ska bli spännande att få arbeta med ett så här stort material från verkliga situationer. SY F TET M E D B ETE E N DE STU DI E N, som kommer att pågå under sammanlagt tre år, är att man i framtiden ska kunna utveckla bättre aktiva säkerhetssystem för fordon, och utforma instrument, kringutrustning och mobiltelefoner så att bilförare använder dem på ett mindre riskfyllt sätt.

11 ANNONS CP+B Bli det du aldrig drömt om. Det är konstigt. Hela uppväxten säger de till dig vad du ska göra, och sen helt plötsligt en dag får du välja själv. Vad du ska bli. Vem du ska bli. Du bombarderas med snack om karriär och drömmar. Du ska förändra framtiden nu. Är du redo? Har du bestämt dig? Antagligen inte. Och det är precis som det ska vara. För intressen förändras. Det kommer ny teknik. Och plötsligt har dina drömmar utvecklats, eller helt enkelt bytts ut. Kolla bara på Martin Lorentzon. Han ville läsa Industriell ekonomi men kom inte in, trots topp betyg. Istället valde han Väg- och vattenbyggnad. Men under sin utbildning kom han på en idé för att lättare sköta musiken på alla fester han ordnade en idé som blev en dröm, som blev verklighet. Idag heter den Spotify. Den är rätt poppis. På Chalmers lär du dig vikten av kreativt tänkande och skapande för att lösa problem, oavsett vilket program du väljer. För det är så du utvecklas och hjälper andra att göra det också. Och även om du inte skulle snubbla över din egen Spotify längs vägen så har du fortfarande en framgångsrik och spännande karriär som arkitekt, ingenjör eller sjökapten framför dig. Så välj Chalmers. CHALMERS MAGASIN, NR

12 NY H E T E R Odlat kött ett bra MILJÖALTERNATIV I I VÄ ST VÄR LDE N äter allt mer kött. Ju bättre enades om viktiga gemensamma ståndpunkter om ekonomi, desto mer kött tenderar män- hur man kan föra forskningen på området framåt. niskor att äta. Samtidigt ifrågasätts håll- I diskussionerna deltog även miljöforskare, etiker barheten i denna konsumtion allt oftare. och samhällsvetare. Forskarna har inte hittat några Att producera kött tar stora arealer i anspråk och avgörande argument mot odlat kött. genererar stora mängder växthusgaser. Det etiska Tvärtom, flera etiska problem skulle lösas, säri att äta djur debatteras också livligt. skilt när det gäller djurskyddsfrågor, säger Stellan Alternativen till dagens köttkonsumtion röner Welin, professor i bioteknik, kultur, samhälle, och därför allt större intresse. En möjlighet är att odla en av arrangörerna bakom workshopen. kött i bioreaktorer från animaliska muskelceller. Många av de teknologiska komponenter som Ännu har ingen lyckats odla kött för allmän kon- krävs för att förverkliga konceptet odlat kött finns sumtion, men de senaste rapporterna talar om att redan. Bland dem en celltyp som är möjligt att andet kan ske inom en snar framtid. vända, flera alternativa metoder för att omvandla Jämfört med konventionell köttproduktion skul- dessa celler till muskelceller för kött, och en näle odlat kött innebära dramatiska minskningar i ringslösning fri från animaliska ämnen som kan markanvändning, vattenanvändning och utsläpp. produceras ur solljus och koldioxid. Kort uttryckt odlat kött är klimatsmartare och Problem att lösa är att få köttet att växa tillräckmättar dessutom fler. ligt snabbt. Utseende och smak blir naturligtvis I höstas hölls en workshop arrangerad av Chal- också viktiga för hur produkten kommer att motmers och European Science Foundation där ett tas av konsumenterna. Den första produkten ut blir tvärvetenskapligt internationellt forskarnätverk köttfärs. med olika kompetenser på området träffades. De Snabbare koll på virusinfektioner räddar liv n ny metod för att snabbt identifiera enstaka virus och se hur de binder till värdceller kan leda till ett nytt sätt att tidigt få kontroll över vinterkräksjukan och andra virusbaserade sjukdomar. I västvärlden skulle det spara pengar och minska störningar inom sjukvården och i u-länder kan det rädda liv. Att förstå hur ett virus binder till värdcellens yta är helt avgörande för att få bukt med virussjukdomar. 12 C HALMERS MAGASIN, NR Den nya metoden är ett stort steg mot en effektivare diagnostik och förbättrar möjligheten att utveckla virushämmande läkemedel. I korthet blir det möjligt att identifiera och studera enstaka virus, 40 nanometer stora, ett och ett, säger professor Fredrik Höök som lett studien som resulterat i att den nya metoden utvecklats i ett samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska akademin. Strukturen för det virus som orsakar vinterkräksjukan, med tolv av de 180 bindande regionerna indikerade med gröna cirklar.

13 NOTISER Satsning på återvinning av kärnavfall FOTO: JAN-OLOF YXELL Fjärde generationens kärnkraftssystem kan innebära att mängden högaktivt långlivat kärnavfall minskar till en tiondel jämfört med idag, samtidigt som energiutbytet ökar hundrafalt. Den nya tekniken kan nå ett kommersiellt genombrott om 20 år. Tekniken som behövs finns redan, säger Christian Ekberg, professor och forskningsledare i kärnkemi på Chalmers. Det som återstår är att koppla ihop alla delar med varandra, så att man kan bygga kärnkraftverk med anläggningar som återvinner avfallet och tillverkar nytt kärnbränsle av det på plats. Christian Ekberg är koordinator för det nystartade forskningsprojektet Asgard, som fått 55 miljoner kronor i EU-anslag. Ett 50-tal europeiska forskare deltar i projektet under fyra år. Studenter ger inspiration och läxhjälp I snart två år har Chalmers bedrivit läxhjälp på fyra grundskolor i Biskopsgården, Bergsjön och centrum. I år kommer vi dessutom att finnas på två skolor i Hammarkullen, säger chalmeristen Tabassum Jahan, som leder läxhjälpprojektet. Principen är enkel; Ihop med skolpersonal hjälper små grupper av utländska och svenska masterstudenter barnen med matte och andra ämnen i en redan befintlig läxhjälpsstruktur. Tanken är också att studenterna, genom sin blotta närvaro, ska tjäna som förebilder och inspirationskällor för barnen. Chalmers läxhjälpsprojekt har börjat ge eko även utanför Göteborg. Utbildningsminister Jan Björklund fick en presentation av Tabassum i samband med ett av sina besök i Västsverige, och visade stort intresse. Nytt samarbete med AstraZeneca Chalmers Encubator, högskolans företagsinkubator, har ingått ett nytt samarbetsavtal med AstaZeneca i vilket man tar ansvar för affärsutvecklingen av en läkemedelsbolagets idéer. Denna kommer att utvecklas tillsammans med Chalmers School of Entreneurship och drivas som ett innovationsprojekt med målsättningen att skapa ett nytt tillväxtbolag. Entreprenörsutbildningen på Chalmers bedrivs på masternivå där studenterna under det avslutande året arbetar med affärsutveckling av riktiga innovationsprojekt. Sedan starten 1997 Chalmers School of Entreneurship medverakt till bildandet av 50 nya bolag (bland andra Oxeon, Vehco och Avinode) och utexaminerat fler än 350 entreprenörer. Säkrare och mer skonsam mammografi Mammografiundersökningar är ofta besvärliga för patienten och ger inte alltid helt lätttolkade bilder. Nu finns en ny och enklare metod. Den traditionella rötgenstrålningen ersätts med mikrovågor som ger en tredimensionell, tydligare bild, med bättre kontrast, vilket ger säkrare diagnosen. Patienten får vid undersökningen ligga på mage på en brits med hål för bröstet. Till skillnad från röntgen ger metoden också försumbara stråldoser, mindre än en hundradel av den strålning man utsätts för om man pratar i mobiltelefon, säger Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik som är en av de forskare som utarbetat metoden. Sill ger bättre hälsa än kött Studier har visat att en kost där det ingår mycket sill ger en rad hälsofördelar jämfört med köttbaserad kost. Fisk innehåller hälsobringande substanser, till exempel omega- 3-fettsyror och antioxidanter. Men mer exakt; varför är sillen bra för kroppen? Forskare inom styrkeområdet Livsvetenskaper har, med hjälp matematiska modeller av cellernas ämnesomsättning hos möss, upptäckt hur cellerna producerar mindre kolesterol när fettet i kosten kommer från sill istället för ifrån kött. De kunde också avslöja de molekylära mekanismer som gör att sill motverkar åderförkalkning. Resultaten förbättrar möjligheterna att förutsäga och förebygga metabola sjukdomar. CHALMERS MAGASIN, NR

14 UTBLICK LÅT INTE RÄDSLAN STYRA Sinande resurser, befolkningstillväxt och klimatförändringar. I en tid då människan står inför enorma utmaningar måste universiteten ta ett större samhällsansvar. Karin Markides vill att forskningen och utbildningen drivs av en vilja att lösa konkreta problem och menar att de bäste idéerna uppstår när olika kulturer och ämnesområden möts. Text: Malin Avenius Foto: Oscar Mattsson 14 CHALMERS MAGASIN, NR

15 UTBLICK»Jag är säker på att man blir en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett samhällsproblem«ad TÄNKER FOLK PÅ när de hör ordet ingenjör? Chalmers rektor sitter längst fram på fåtöljen och lutar sig en aning över soffbordet. Hon tycker om att diskutera och hennes fråga är inte enbart retorisk. Kanske på seriefiguren Dilbert, föreslår jag som aldrig tidigare funderat på saken. Karin Markides sjunker tillbaka mot ryggstödet med en lätt suck. En sorts tekniker är ett ganska vanligt svar. I den tecknade karikatyren skildras han dessutom som en ganska inskränkt person. Men en bra ingenjör måste vara utåtriktad och öppen för tvärvetenskap, som de som en gång var med och lade grunden för det moderna Sverige. Hon lutar sig åter framåt och fortsätter: Det var personer som kunde analysera tidsandan, förstod sig på ekonomi, politik, kommunikation och människors behov. De såg teknikens möjligheter och bidrog till att driva samhällsutvecklingen framåt med hjälp av den. Ta ansvar för samhället På stenläggningen utanför rektorskansliet passerar en aldrig sinande ström av unga kvinnor och män på väg mellan spårvagnshållplatsen och entrén till campusområdet Johanneberg i centrala Göteborg. Dagen då de tar sin examen och går ut i arbetslivet är de ett av universitetets viktigaste bidrag till samhället, enligt Karin Markides. För henne är det självklart att ett tekniskt universitet ska vara med och aktivt ta ansvar för hur samhället formas, både lokalt och globalt. Särskilt nu, när jordens växande befolkning är i stort behov av hållbara lösningar för att klara försörjningen av mat, råvaror och energi. Jag är övertygad om att universiteten kan spela en viktig roll och bidra till att vi kan behålla och sprida vår välfärd. Det kan vi göra på flera sätt, dels genom att utbilda morgondagens problemlösare, dels genom att inrikta forskningen på de utmaningar som världen står inför, säger hon. En invändning som ibland hörs när man pratar om att satsa på behovsdriven forskning, är att grundforskningen, den som främst drivs av viljan att utforska, blir lidande. Det håller Karin Markides inte alls med om. Jag är säker på att man blir en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett samhällsproblem, då har man något som sporrar till att gräva djupare. Men jag är medveten om de farhågor som finns och diskussionen är viktig. Utan bra grundforskning står vi oss slätt. Inspiration är ett ord Karin Markides ofta använder. Hon pratar om det som ger intellektuell näring, energi och nya insikter till såväl studenter som forskare och andra som arbetar på universitetet. Att skapa en inspirerande miljö ser hon som en av sina största utmaningar som rektor, och hon är fast övertygad om att inspirationen springer ur möten mellan människor med olika bakgrund och från olika delar av samhället. Visst kan det komma bra resultat från avskiljda forskningsmiljöer, men de mest banbrytande idéerna brukar infinna sig när man får impulser utifrån. Det kan ske vid möten med näringslivet, offentliga verksamheter eller med forskare från andra kulturer och ämnesområden. Tvärvetenskapliga mötesplatser Tyvärr kan universitetens traditionella organisation, där verksamheten är uppdelad utifrån ämnesområden i institutioner, innebära att forskare blir för isolerade från varandra, menar Karin Markides. För ett par år sedan satsade Chalmers på att bilda åtta styrkeområden, där forskare och studenter från skilda ämnesområden tillsammans försöker lösa olika samhällsproblem. Styrkeområdena är en sorts virtuella, tvärvetenskapliga mötesplatser. Det handlar om att skapa arenor där forskare och lärare kan medverka, och göra sådant som det inte riktigt finns utrymme för inom den egna institutionen. Rätt använt leder det till framsteg som verkligen blir till nytta för människor i framtiden. Karin Markides har ett stort internationellt nätverk och säger att det är där hon hämtar mycket av sin egen inspiration. Under många år har hon arbetat i Utah på Brigham Young-universitetet, som är USA:s tredje största privata universitet och känt för sitt täta samarbete med näringslivet. Karin Markides tycker att erfarenheterna därifrån passar bra på hennes nuvarande arbetsplats, som har liknande traditioner. Bland annat finansierar Chalmers en del av forskningen genom långsiktiga kompetensoch kunskapsavtal med stora företag. Företagen som bidrar med resurser kan i gengäld få tillgång till forskningsresultat, ha möjlighet att använda en del av Chalmers fysiska forskningsmiljöer och få hjälp med kompetensutveckling och rekrytering. Universiteten kan ha en väldigt viktig funktion som neutrala mötesplatser, som en sorts mäklare som sammanför samhällets olika krafter. I flera av våra forskningsprojekt och centrumbildningar kan till och med konkurrerande företag ingå. Det är en svensk modell som jag vet att europeiska företag och universitet vill lära sig mer om. CHALMERS MAGASIN, NR

16 NY H E T E R Paneldiskussion på Chalmers Lindholmen, från vänster: Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, Karin Markides, rektor på Chalmers, Anneli Hultén, kommunstyrelsens ordförande, Cecilia Malmström, EU-kommissionär. Ett exempel är nyöppnade Software Center på Lindholmen Science Park, där bland annat Chalmers, Göteborgs universitet, Ericsson, Saab Group, Volvo Group och Volvo Cars ska bilda ett av landets viktigaste forskningscentrum för mjukvaruutveckling. Parallellt med forskningen ska också tre utbildningsprogram drivas där. Viktigt skilja på rollerna Samtidigt som både universitet och näringsliv har mycket att vinna på att sammanföra sina olika resurser, är det viktigt att rollerna hålls isär. Mervärdet ligger i att vi går in i samarbetet från olika håll, om våra funktioner smälter ihop förstör vi de långsiktiga möjligheterna att uppnå något större. Men jag tror inte att det är någon risk så länge man har det i åtanke och pratar om det, säger Karin Markides. En viktig uppgift som hon anser att universitetet inte får tappa bort är att ha ett granskande förhållningssätt till teknikutvecklingen, att sätta in den i ett större sammanhang och försöka förutse hur den kan komma att påverka människor. Karin 16 C HALMERS MAGASIN, NR Markides framhåller också universitets ansvar att delta i det offentliga samtalet, och att sprida kunskap till politiker och allmänhet inför demokratiska beslut som rör teknikutveckling. Hon tror att det är vanligt att människor känner sig otrygga i vårt teknologiska samhälle på grund av att de har för lite naturvetenskap i bagaget. Många av de upptäckter som görs innebär också risker som vi måste ta på allvar och hantera. Bara genom att vara öppna och sprida kunskap kan vi få allmänhetens förtroende. Det är väldigt olyckligt om rädsla ska styra samhällsutvecklingen. Ett av Chalmers bidrag för att höja intresset för naturvetenskap och teknik bland ungdomar i Göteborg är läxhjälp. Studenter, såväl svenska som internationella mastersstudenter, besöker gymnasieskolor i förorterna och hjälper eleverna med deras hemuppgifter. Förhoppningen är också att studenterna ska inspirera gymnasieeleverna till att vilja bli ingenjörer, och ge dem en mer nyanserad bild av yrket som alternativ till den inskränka teknikern, och till Dilbert och hans trista kontorsjobb. Regionala kluster I Västsverige har akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans identifierat fem tillväxtområden och bildat regionala kluster, inom vilka man vill samverka mot gemensamma mål. Områdena är: Stadsplanering, marin/maritim miljö, transportlösningar, grön kemi samt livs vetenskaper. Klustren överlappar till stor del Chalmers styrkeområden.

17 ANNONS Våra mest lovande ledare går Executive MBA-utbildningen vid Handelshögskolan i Göteborg. Anders Jansson Koncernchef, Stena Metall Stena Metallkoncernen är ett av Europas ledande återvinningsföretag med verksamhet också inom de senaste tio åren. Vi verkar inom internationella branscher där kunder, leverantörer och lagstiftning kräver att våra kunskaper ständigt ligger i framkant. SMS:a din e-postadress till Handelshögskolan på så får du mer information. PA RTNE RUNI V ERSITET CHALMERS MAGASIN, NR

18 I N T E R N AT IONELLT SKADEINSEKTER SKA GE ETANOL Skadeinsekter i tropiska regnskogar kan bli en värde full naturtillgång. Det tror Lisbeth Olsson, som ger sig ut på jakt efter nya enzymer tillsammans med vietnamesiska forskare. Text: Malin Avenius Foto: Peter Lloyd 18 C HALMERS MAGASIN, NR

19 I N T E R N AT I O N E L LT N DAG FÖ R R A sommaren ringde Vu Nguyen Thanh från Vietnams livsmedelstekniska forskningsinstitut (FIRI) till Lisbeth Olsson. Han hade sökt på internet efter intressanta samarbetsparter, kommit in på Chalmers webbsida och fastnat för gruppen för industriell bioteknik. Lisbeth Olsson, professor i bioprocessteknik och den som leder gruppen, blev ganska förvånad men kände snart hon och Vu Nguyen Thanh hade liknande målsättningar. Man kan säga att det uppstod bra vetenskaplig personkemi mellan oss, och när han presenterade sitt samarbetsförslag lät det väldigt intressant. dernt laboratorium i Vietnam, och att under projektets gång vara värd för en eller ett par gästforskare från Vietnams livsmedelstekniska forskningsinstitut. Samarbetet inleddes hösten 2011, och före jul var Vu Nguyen Thanh på besök i Göteborg för att träffa sina svenska kollegor och se vilka fysiska resurser som fanns på Chalmers. Han blev väldigt imponerad av våra laboratorier, men även om vi arbetar med ganska skilda förutsättningar och med lite olika typer av projekt, är de vietnamesiska forskarna jämbördiga med oss rent vetenskapligt. Jag tror att det blir ett ömsesidigt utbyte. Enzymer som katalysatorer Gemensam Workshop Tillsammans ska nu forskare från Chalmers och Vietnam leta efter tidigare okända enzymer i de vietnamesiska regnskogarna, och förhoppningen är att hitta enzymer som kan fungera som katalysatorer inom industrin. Lisbeth Olsson är framför allt intresserad av de som kan användas när man framställer etanol från svensk skogsråvara, då cellulosan i trädets cellväggar måste brytas ner till sockermolekyler som sedan får jäsa och bilda etanol. Traditionellt sönderdelar man cellulosan med hjälp av utspädd svavelsyra under högt tryck och hög temperatur, men med hjälp av enzymer kan processen gå snabbare, ge färre oönskade biprodukter och kräva mindre energi, berättar hon. I regnskogar finns det gott om organismer som är väldigt effektiva när de bryter ner dött växtmaterial, och där finns bland annat flera olika sorters skadeinsekter som lever av trä. Jag är väldigt nyfiken på vad för sorts enzymer de har i sin tarmflora, som gör att de kan smälta träfibrer så bra. Forskarna på Chalmers är också intresserade av att utnyttja enzymer för att bryta ner olika restprodukter från jordbruket, och användningsområdena är flera. Förutom framställning av olika drivmedel, används sönderdelade växt- och träfibrer bland annat till att utveckla miljövänliga kemikalier och plastmaterial på Chalmers. Ytterligare ett tänkbart användningsområde för regnskogsenzymerna är att frigöra viktiga näringsämnen i livsmedel och djurfoder, något som framför allt intresserar de vietnamesiska forskarna. Det är främst de som ska ge sig ut i fält och samla in enzymerna, medan kollegorna på Chalmers ska arbeta med att beskriva enzymernas karaktär och ta fram metoder för att mångfaldiga dem i laboratorier. För Lisbeth Olssons del kommer det att bli ett antal studiebesök på forskningsinstitutet i Vietnam framöver, och näst på tur är en gemensam workshop. Även om institutet inte alls har samma resurser som Chalmers, så tror Lisbeth Olsson att hon och hennes kollegor kan få lära sig nya intressanta arbetsmetoder där. Forskare som kommer från miljöer med begränsade tillgångar blir ofta väldigt kreativa när det gäller att lösa problem. Det kan mycket väl vara så att de har kommit på tekniker som vi har glädje av att ta till oss. Jag ser verkligen fram emot det här samarbetet och är glad att Vu Nguyen Thanh valde att ringa just oss. Höjd kompetens i Vietnam Samarbetsprojektet stöds av biståndsorganet Sida och för Vietnams del handlar det om att få hjälp med att utnyttja inhemska resurser bättre, samt att höja kompetensnivån inom bioteknik. Chalmers har åtagit sig att hjälpa till att bygga upp ett toppmo- Lisbeth Olsson En av projektledarna i Wallenberg Wood Science Center. Tillsammans med KTH ska Chalmers utveckla ny teknik för att stärka den svenska skogsindustrin. Satsningen stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De vietnamesiska regnskogarna innehåller enzymer som kan komma till användning inom industrin. CHALMERS MAGASIN, NR

20 NY H E T E R Hjälmen som ökar oddsen att klara en stroke Propp eller blödning? En hjälm som redan i ambulansen avgör vilken typ av stroke en patient drabbats av ökar chansen att bli helt återställd. Text: Christer Wigerfelt Foto: Jan-Olov Yxell N STRO K E M E DFÖ R SYR E B R I ST i hjärnan. Ju tidigare en stroke kan behandlas, desto större är chanserna att den drabbade kan bli helt återställd. Mikael Persson och hans forskarteam från Chalmers och Sahlgrenska akademin har nu utarbetat en prototyp som närmast kan jämföras med en hjälm kopplad till ett mätinstrument för att avläsa vilken typ av stroke som en patient har drabbats av. Just nu utvecklar vi en prototyp som vi testar i sjukhusmiljö. Det är med innovationer som med stroke; de kan komma från oväntade håll i oväntade situationer. Mikael Persson är till vardags professor på institutionen för signaler och system och gjorde för några år sedan en undersökning av mikrovågor från mobiltelefoner och deras eventuella skadeverkningar på hjärnan. 20 C HALMERS MAGASIN, NR Vi simulerade hur telefonens mikrovågor bredde ut sig inne i huvudet och fann att signalerna kunde dämpas av exempelvis en blödning. När vi diskuterade eventuella variationer i hjärnan med forskare från neurokirurgiska avdelningen på Sahlgrenska akademin växte tanken att vi skulle undersöka möjligheterna att mäta vad som händer vid en stroke.. Jag tror att strokehjälmen kan bli vanlig på sjukhusen om ungefär tre år. Och när mätinstrumentet har kommit ner till samma storlek som en mobiltelefon kan den bli standard i ambulanser, om kanske fem år. Då ökar hoppet att fler patienter kan bli helt återställda efter en stroke. Men för att kunna komma ut till vården måste det finnas någon som kan tilverka den. I det här fallet tas steget från forskarmiljön till marknaden genom det nybildade företaget Medfield Diagnostics. Mikael Persson visar upp en prototyp till strokehjälmen.

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013 I DIN VARDAG NR. 3 - OKTOBER 2013 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN ETT SAMARBETE FÖR

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända. Björn Sandén Chalmers

Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända. Björn Sandén Chalmers Ridån går upp för den industriella revolutionens andra akt om energin, klimatet och vad som får saker att hända Björn Sandén Chalmers Prolog Människan befolkar jorden För 10 000 år sedan var alla kontinenter

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Redovisning Student Green Day

Redovisning Student Green Day Redovisning Student Green Day 2014-12-22 Sammanfattning Student Green Day är en mötesplats i form av en tävling. En mötesplats för studenter, lärare, näringsliv och offentlig sektor. För att få en tvärvetenskaplig

Läs mer

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry Greenhouse Labs Connecting Science and Industry Något motsvarande Greenhouse Labs har inte funnits tidigare i Stockholmsområdet, det blir en stor tillgång för nystartade bolag med inriktning på kemi. jessica

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production

PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning. Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production PULSEN WHITEPAPER #IRCE15 Chicago - trendspaning Signerad David Landerborn Affärsområdeschef Pulsen Production #IRCE15 Chicago - trendspaning På plats på IRCE i Chicago var jag till en början rätt fundersam.

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

90 stycken genskjutsintervjuer

90 stycken genskjutsintervjuer 90 stycken genskjutsintervjuer Studenter och personal på KTH Valhallavägen och KTH Södertälje. Gymnasieelever från: S:ta Ragnhildgymnasiet Täljegymnasiet i Södertälje samt Östra gymnasiet i Skogås och

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer