CHRISTIAN AZAR GER RÅD ÅT MAKTHAVARE Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CHRISTIAN AZAR GER RÅD ÅT MAKTHAVARE Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna."

Transkript

1 Nr Tidningen för Chalmers alumner Karin Markides om kreativa kulturkrockar Skadeinsekter blir värdefull naturtillgång Intelligenta system styr trafiken Hur blir man en B-nation i forskning? Bilprojekt breddar utbildningen CHRISTIAN AZAR GER RÅD ÅT MAKTHAVARE Jag tror inte att vetenskapliga argument får upp dem som grävt ned sig djupast i skyttegravarna.

2 RE DAKTIO NE L LT Chalmers magasin nr Ansvarig utgivare Annika Priou Chefredaktör Ann-Christine Nordin Tel Redaktion Lasse Nicklason Siri Reuterstrand Christer Wigerfelt Grafisk form Jonatan Sahlin Produktion Alba.nu/Knockout Reportage Andra Långgatan Göteborg Alumnkoordinator Peter Hellquist Tel Tryckeri Printus Digital AB Miljöcertifierade ISO Upplaga ISSN Adress Chalmers magasin Göteborg Du kan även läsa Chalmers magasin på webben: chalmersmagasin Omslagsfoto Ola Carlberg Livet teknologins största utmaning E T F I N N S UTM A N I N GA R en ingenjör inte tänker på när det gäller användandet av ny teknik, som den att programvaran i våra hjärnor fortfarande körs på maskinvara som inte uppgraderats på år. Kanske är det just därför vi tycker att mer och snabbare alltid är bättre? Jag funderade på detta när min vän Niklas ringde upp: Jag har en ny tideräkning. Faktum är att jag är en ny person. Jag har lämnat Niklas 3.0 och gått in i Niklas 4.0. Jag tror att fyran är bäst hittills. Varför då? Jag arbetar jämt, även på fritiden. Nu har jag bestämt mig för att dra ner för att umgås mer med mina barn och vänner. I slutet på 60-talet trodde ledande experter att vi i Sverige runt år 2000 skulle ha sex timmars arbetsdag, tre månaders semester och hem utrustade med helautomatiska kök, dataterminal och en bild- skärmstelefon i allrummet. En vanlig familj hade dessutom två elbilar. Det blev inte riktigt som experterna tänkt sig. Men självklart kan tekniken ge oss ett bättre liv. Den är en förutsättning för att vi ska använda jordens resurser på ett hållbart sätt. Det här numret handlar om samhällets nytta av forskning och utbildning. Klimatforskaren Christian Azar bidrar med kunskap och råd till beslutsfattare världen över. Mikael Mangold jobbar tillsammans med Läkare utan gränser för rent vatten i Sydsudan. Nu ska Lisbeth Olsson undersöka vad skadeinsekter i vietnamesiska regnskogar har i sin tarmflora. Den kunskapen kan bli värdefull vid framställning av etanol från svensk skogsråvara. Inom Chalmers Formula Student möts studenter från hela världen och lär sig teamwork via ledarskap och får ett skarpare hållbarhetstänk. Välkomna till ett nytt nummer av Chalmers magasin! Ann-Christine Nordin Chefredaktör

3 I N N E HÅ L L 6 9 Chalmers magasin vänder sig till alla som är intresserade av fördjupande läsning om högskolans verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är Chalmers alumner. Det här numret går även ut till DN:s prenumeranter. Innehåll nr UTB LICK K ARIN MARKIDE S Hon är säker på att man blir en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett samhällsproblem N Y H E TE R LI S B E TH O L S SO N Hon ger sig ut på jakt efter nya enzymer i de vietnamesiska regnskogarna. Skadeinsekter kan bli användbara inom industrin I N N OVATIO N E R Hörapparat som skruvas fast i huvudet och bläckstråleskrivaren. Många innovationer har sitt ursprung på Chalmers PRO FI LE N CH R I S TIAN A Z AR När han talar klimat lystrar politiker, både i Sverige och utomlands. Men hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna själva ta ansvar för. 24 FO R S K N I N G S P O LITI K E U G E N IA PE R E Z Nyttig forskning skapar patent och nya bolag. Så tänker inte bara politiker och finansiärer, utan även många forskare själva. Är det rimligt? NYH ETE R TOR BJÖR N LU N DH Hur blir man en B-nation i forskningssammanhang? Det finns förstås flera bra recept, men så här lyder ett av de mer effektiva: Prioritera bort matematiken I N F R A S TR U K T U R BA L A Z S K U LC SA R Övervakning och reglering av trafikflödena sker ännu med trubbiga verktyg. Med hjälp av datorkraft och dynamisk styrning kan de bli intelligentare UTBILDN ING Chalmers Formula Student är så mycket mer än en stenhård konstruktionstävling. Den ger framförallt de blivande ingenjörerna ett skarpare hållbarhetstänkande CHALMERS MAGASIN, NR

4 NY H E T E R Sveriges största vindkraftverk GER INTE BARA ENERGI Text: Lasse Nicklasson Foto: Göteborg Energi MARS KÖ RS SVE R IG E S största vindkraftverk igång i Göteborgs hamninlopp. Big Glenn, som den 145 meter höga snurran kallas, kommer att producera 15 miljoner kilowattimmar el om året, vilket räcker till hushållsel för lägenheter. Men verket ska inte bara alstra grön el utan också vara ett forskningscentrum, Göteborg Wind Lab, för vindkraft och energiproduktion. Vi får nu en möjlighet att forska tillämpat på senaste tekniken för marin vindkraft, i fullskalig drift, säger Ola Carlson, föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum på Chalmers. 4 C HALMERS MAGASIN, NR Havsbaserad vindkraft är inte bara en av Europas bästa chanser till stor egen kapacitet av hållbar elproduktion, den förväntas också ge nya arbetstillfällen i Sverige. Men tekniken bjuder stora utmaningar. De mekaniska påfrestningarna på anläggningar ute till havs är större och underhåll och avbrott kostsamma. Big Glenn, som är en prototyp designad för låga drifts- och underhållskostnader i havsmiljö, är full av sensorer för uppsamling av mät- och maskindata. Förhoppningsvis får vi våra första mätdata inom några veckor, säger Ola Carlsson. Göteborg Wind Lab Göteborg Wind Lab är ett samarbete mellan ägaren Göteborg Energi, leverantören General Electric, SKF och Chalmers.

5 N Y HE T E R Klimatgaser kan lagras i hålrum Det finns inte mycket olja på havsbottnen mellan Norge och Danmark. Däremot hålrum som är lämpliga lagringsplatser för koldioxid, menar professor Filip Johnsson. Med så kallad CCS-teknik går det idag att separera koldioxid från röken i till exempel kolkraftverk. Det är dyrt, men ett tänkbart sätt att klara klimatmålen. Alternativet, att frivilligt lämna kolet kvar i backen, framstår tyvärr inte som särskilt sannolikt, säger Filip Johnsson, på Chalmers.se. Facebook eldar för kråkorna De tusentals processorer i Facebooks tre serverhallar som byggs i Luleå kommer att släppa ut enorma mängder värme. Energin, som hade räckt till att värma upp villor, kommer att vädras ut i det norrbottniska landskapet. All elenergi som driver elektroner genom ett datachip blir värme. Att vi samtidigt får elektronerna att utföra beräkningar åt oss är en sorts bieffekt, säger Per Stenström, professor i datorkonstruktion till tidningen Byggindustrin. Facebooks serverhallar kommer att sluka mer energi än SSAB:s stålverk i Luleå och lika mycket som Västerås kommuns elbehov. Bygg om Göteborg med Ipad-app Lägg ner varven, bygg villor i Angered och höghus i Askim. Med det nya Ipad-spelet 2021 kan du vrida tillbaka historien och utveckla Göteborg precis som du vill från 1972 till Men räkna med motstånd. Vad du än gör blir alltid några av stadens invånare missnöjda. Spelet har utvecklats för skolelever och ska ge en inblick i hur det är att arbeta med hållbar stadsutveckling, men kan laddas hem gratis i App Store av vem som helst. Två chalmerister bland Sveriges tio miljömäktigaste Professor Christian Azar, klimatexpert och ledamot i FN:s klimatforskningspanel, är Sveriges sjätte miljömäktigaste person enligt tidningen miljöaktuellts årliga ranking. På tionde plats hamnar docent Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten, som nu är ordförande för Japan Renewable Energy Foundation och arbetar i Japan efter Fukushimakatastrofen. Om kärnkraftsanvändningen ska vara ekonomiskt rimlig så måste världens myndigheter bli duktigare på att stänga reaktorer innan de havererar, säger Tomas Kåberger. Läs mer på Chalmers.se Ett av världens fem viktigaste fysikgenombrott 2011 Nobelpriset kanske inte är i sikte än, men ändå på femte plats i tidskriften Physics worlds lista över de tio viktigaste genombrotten 2011 hamnar Chalmersexperimentet där ljus för första gången har skapats ur vakuum. Poängen är att vakuum inte är helt tomt. Där finns partiklar som existerar i ett ögonblick och sedan försvinner. Professor Per Delsing och hans medarbetare på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap har lyckats tillföra energi till virtuellt ljus som då blivit stabilt. Läs mer på Chalmers.se CHALMERS MAGASIN, NR

6 P R O F IL E N POLITIKER, BESTÄM E När Christian Azar talar klimat lystrar politiker, både i Sverige och utomlands. Men han aktar sig för att blanda ihop fakta och värderingar. Hur klimatproblemen ska lösas måste politikerna själva ta ansvar för. Text: Björn Forsman Foto: Anna-Lena Lundqvist 6 C HALMERS MAGASIN, NR

7 PROFILEN R! O M K LI MATFO R S K A R E har Christian Azar ett tydligt uppdrag. Inte bara att förstå och beskriva världen utan också i någon mån att förändra den. Ambitionen är dels hans egen, men finns också inbyggd i namnet på den befattning på Chalmers han har sedan drygt tio år: Professor i bärkraftig energi- och materialomsättning. Skulle han strikt begränsa sig till att studera det som redan är bärkraftigt hade det räckt med en halvtidstjänst. Avsikten är förstås att hans forskning även ska undersöka hur vägen till en hållbarare världsordning kan se ut. Detta gör honom knappast unik bland forskare. Men få har i lika hög grad haft tillträde till beslutsfattarna. Därför blir man inte särskilt förvånad när Christian Azar, i förbigående, nämner att han nyligen var och diskuterade klimatpolitik med USA:s energiminister, nobelpristagaren i fysik, Steven Chu. Vilka råd ger man en sådan makthavare? Jag berättade om hur vi i Sverige med hjälp av koldioxidskatten lyckats minska våra utsläpp, samtidigt som BNP vuxit kraftigt. Sådana exempel är viktiga för ledande politiker i omvärlden att känna till. Förhoppningsvis kan det inspirera. Miljön kräver riktade insatser Samtalet handlade även om smarta sätt att stödja lovande nya tekniker: En skatt på koldioxid är inte tillräckligt för att driva fram solceller, bättre batterier, vätgaslagring, koldioxidinfångning eller ny kärnkraft om man skulle vilja det. Då krävs riktade insatser. Fast Steven Chu vet ju redan allt detta. Han har gett stöd till solcellsbranschen och sedan fått hård kritik när företag gått omkull. Behovet att stödja specifika tekniker gäller förstås inte enbart USA, utan är ett råd som Christian Azar gärna delar ut till makthavare oavsett hemvist. Rådet går dock på tvärs mot uppfattningen hos många ekonomer, nämligen att styrmedel ska vara teknikneutrala. Det är ett feltänk. Politiker måste ha modet att välja ut och ge stöd till de tekniker som har utsikter att i framtiden stå på egna ben, exempelvis sol och vind. Inom dessa båda teknikområden har utvecklingen redan kommit en bra bit på väg: År 2010 växte den globala elproduktionen från sol och vind ungefär lika snabbt som el från kärnkraft under kärnkraftens storhetstid. Investeringarna ligger nu i storleksordningen miljarder kronor per år och i takt med att satsningarna fortsätter blir tekniken billigare. Vid sidan av fysiken och naturvetenskapen har Christian Azar alltid haft ett intresse för hur det politiska beslutsmaskineriet fungerar. CHALMERS MAGASIN, NR

8 P R O F IL E N FOTO : IISD/ EA RT H NEGOT IAT IO NS BUL L ET IN Det är ingen slump att hans bok från 2008 fick titeln Makten över klimatet. Politik är spännande, det är väldigt roligt att prata med politiker och kunna förmedla grundläggande fakta. Att få vara en kunskapsbank. Innebär det att du måste hålla inne med din egen uppfattning för att behålla ställningen som rådgivare? Nej, varför skulle jag göra det? Då skulle jag ju inte göra mitt jobb. Men jag brukar inte ta skarp position i frågor som i grunden handlar om politisk strategi för att nå ett visst mål. Även om makthavarna i regel lyssnar på honom så gör de inte nödvändigtvis som han säger. Ett exempel är satsningen på att subventionera etanol som fordonsbränsle, en linje omhuldad av politiker ur de flesta läger. I den frågan har Christian Azar en annan uppfattning eftersom han ser stora ekonomiska och miljömässiga problem med biodrivmedel gjort på spannmål liksom på raps. Det fick honom att skriva ett eget, särskilt yttrande till Oljekommissionens slutbetänkande, där han förordade en successiv avveckling av subventionerna. Vi hade många intressanta diskussioner. Och det finns bra argument mot min hållning. Om man inte stödjer spannmålsetanol kanske det bara används olja istället. Är det bättre? Det tål verkligen att diskuteras. Alla inte alltid ense Hur reagerar han då som rådgivare när politikerna visserligen lyssnar men sedan väljer att gå i en annan riktning? Surar han? På den frågan följer en fundersam tystnad medan professor Azar kryper upp i tjänsterummets soffa och viker ihop de jeansklädda benen i skräddarställning. Nej, jag skulle snarare säga att det känns lite skönt. Vilket kanske låter konstigt. Men finns det en bred politisk majoritet för en viss linje vore det bra underligt om en enskild forskare skulle kunna ändra beslutet. Christian Azar medger att kommunikation mellan forskare och politiker inte är helt enkelt. Forskare är experter. Håller man på med exempelvis vindkraft eller kärnkraft tenderar man att betrakta omvärlden utifrån sin egen specialitet. Då vill man ha mer stöd till det man själv råkar studera. Men världen är svårare än så, menar Azar. Bra tekniker kan ha negativa konsekvenser på andra plan. Det man själv tycker är stort kan vara litet i det globala perspektivet Och duktiga politiker är ofta bättre än forskare på att väga olika intressen mot varandra. De kan också ha en intuition för vilka vägar som är politiskt framkomliga. 8 C HALMERS MAGASIN, NR Forskaren Christian Azar i sin rådgivarroll som innebär flitigt umgänge med politiker och andra makthavare.

9 PROFILEN»Om en forskare säger att vi måste satsa på elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna sig fram till vilka mål man bör ha«kort om Christian Azar Blev som ung och nyutnämnd professor rådgivare till Margot Wallström under hennes tid som EU:s miljökommissionär. Ledamot i Göran Perssons oljekommisson och i regeringen Reinfeldts hållbarhetskommission. En av de svenska medlemmarna i FN:s klimatpanel IPCC. Gav 2008 ut den populärvetenskapliga boken Makten över klimatet. Brukar hamna högt upp på listor över miljöområdets mest inflytelserika personer, 2009 rent av på första plats. Har fått Harry Martinsson-priset och det internationella världskulturrådet WCC:s utbildningspris för sin insats som rådgivare och kunskapsspridare. Resultatet av politisk kohandel blir sällan den allra bästa eller mest kostnadseffektiva lösningen, men enligt Christian Azar får man vara glad om det näst bästa beslutet blir verklighet och detta gäller inte minst inom klimatpolitiken. Ett exempel är EU:s system för handel med utsläppsrätter. När det infördes fick kolkraftverk gratis utsläppsrätter en gigantisk överföring av resurser till dem som släppte ut mest. Det var knappast attraktivt, men kanske nödvändigt för att få igenom systemet. Hålla isär politik och vetenskap eller inte? Enligt Azar är inte vetenskapens uppgift att ställa sig ovanför politiken och diktera de bästa lösningarna. Vad som är bra och dåligt är värderingsfrågor. Vetenskapens primära roll är att reda ut vad som är sant och vad som är falskt. Att tillhandahålla fakta, så att de politiska besluten blir så bra underbyggda som möjligt. Om en forskare säger att vi måste satsa på elbilar, så är det en åsikt. Det går inte att räkna sig fram till vilka mål man bör ha. Men kan man verkligen hålla isär politik och vetenskap när så mycket står på spel? Att minska klimatutsläppen till nära noll de närmaste åren kommer rimligen att få enorm betydelse för våra energisystem, liksom för vår matförsörjning. FN:s klimatforskningspanel IPCC, där Azar varit huvudförfattare, har fått kritik för att ägna sig åt politiserad vetenskap särskilt av klimatskeptiker. Christian Azar har förståelse för att konstruktionen kan uppfattas som kontroversiell regeringstjänstemän sitter till exempel med och godkänner rad för rad sammanfattningen för beslutsfattare. Politiker och myndighetsexperter är inte med och skriver innehållet i de underliggande rapporterna. Men genom att godkänna sammanfattningen och kommentera underlagsrapporten blir det politiska systemet involverat i den vetenskapliga utvärderingen. Någonstans måste ju de här två världarna mötas. IPCC-modellen är inte enkel, men jag tycker att den utgör ett effektivt sätt att sprida kunskap om klimatfrågan in i politiken. I likhet med många andra anser Christian Azar att det är USA som nu har nyckelrollen i det globala klimatspelet. Obama och de flesta demokrater har försökt få igenom nationella åtgärder. Men tyvärr har klimatet blivit en symbolfråga i en mycket större politisk kamp mellan demokrater och republikaner om statens roll. Den misstro mot vetenskapen som odlas av klimatskeptiker är enligt Christian Azar av underordnad betydelse. Men argumenten som framförs skänker en skenbar vetenskaplig legitimitet åt oviljan att ta ansvar. Men tiden är sanningens bästa vän. I takt med att temperaturen stiger faller många av skeptikernas argument. Tror vi klarar klimatet Kan då världen trots allt klara klimatutmaningen? Ja, det tror Christian Azar och ett skäl är det rika energiflödet från solen. Det finns tillräckligt med energi för att alla människor på jorden ska kunna leva ett gott liv materiellt sett, anser han. Men den teknikomställning som då krävs är gigantisk. För mig är det självklart att vi behöver utnyttja industrisamhällets, ja, kapitalismens inneboende kraft för att åstadkomma detta. Problemet är dock att samma kraft också skapar en massa nya lockande och energikrävande möjligheter och föder behov av fler prylar, rymligare bostäder, längre resor. Ständig tillväxt har kommit att prägla vår kultur. För Christian Azar är därför den riktigt djuplodande frågan i klimatdebatten denna: Kommer vi medborgare att vilja rösta fram politiker som successivt gör energin dyrare och är detta möjligt utan att vi också på ett genomgripande sätt omvärderar den materiella konsumtionskulturen? Behöver vi alltså förändra ett av de centrala idéelementen i vår civilisation eller går det att ändra teknik och sedan tuffa på ungefär som vanligt? Den frågan har jag inget svar på än. Det återstår att se. CHALMERS MAGASIN, NR

10 NY H E T E R Anna Nilsson-Ehle föreståndare för Chalmers centrum för fordons- och trafiksäkerhetsforskning, SAFER. Analyserar FARORNA Hur gör du när du byter kanal på radion? Troligtvis finns det både riskabla och säkra sätt att använda elektronisk utrustning medan man kör bil. SAFER ska reda ut skillnaden mellan dem i världens största trafiksäkerhetsstudie. Text: Malin Avenius Foto: Jan-Olof Yxell möjliga saker samtidigt som de susar fram i hög fart på motorvägen. Forskarna på SAFER har sett det många gånger på nära håll, när de studerat filmer från videokameror som monterats i personbilar. Man blir helt förbluffad. Folk äter mat, läser mejl, knappar på färddatorn och pratar i telefon, ibland allt på en gång. Och vi vet att ouppmärksamhet är orsak till väldigt många olyckor i trafiken, säger Anna Nilsson-Ehle som är föreståndare för Chalmers centrum för fordons- och trafiksäkerhetsforskning, SAFER. ILISTER GÖR ALLA finns det gott om elektronisk utrustning som kan distrahera föraren, och hur stor trafikfara instrumenten och prylarna medför beror till stor del på hur bilisterna använder dem, förklarar Anna Nilsson-Ehle. Det finns studier som visar att vissa tillbehör i bilen är farligare att hantera än andra, men vi vet inte riktigt vad det är i bilförarens sätt att använda dem på som I M O D E R N A FO R DO N 10 C HALMERS MAGASIN, NR är så riskfyllt. Sannolikt kan man använda en bilstereo på både säkra och farliga sätt. Volvo Personvagnar och VTI, Statens vägoch transportforskningsinstitut. på SAFER delta i ett amerikanskt projekt som inte bara blir den största undersökningen av bilförares beteenden som gjorts, utan också den största trafiksäkerhetsstudien någonsin. På vägar runt om i USA rullar över bilar, försedda med videokameror som filmar föraren samt utrustning som registrerar hur exempelvis broms, gas och ratt används. Under två år ska data samlas in och det stora materialet kommer omfatta över en petabyte, vilket motsvarar över en miljon gigabyte. SAFER:s uppgift blir att bearbeta och analysera informationen. Vi fick uppdraget eftersom vi har världsledande kompetens på området. Vår styrka ligger i att vi låter forskare inom exempelvis signalteknik, beteendevetenskap och matematik samarbeta, och att forskarteamen består av personal från både universitet, forskningsinstitut och fordonsindustrin. Inom det här projektet samarbetar Chalmers med AB Volvo, AT T H IT TA E N M ETO D N U SK A FORSK AR E för att leta rätt på och bearbeta adekvat information i den enorma mängden data är en svår vetenskaplig utmaning, menar Anna Nilsson-Ehle. Beskrivet i stora drag kommer forskarna att identifiera olika kritiska situationer, då föraren exempelvis gjort en kraftig inbromsning, och sedan med hjälp av videoinspelningarna studera vad föraren gjorde ögonblicken före. Tidigare har mycket av forskningen gjorts i körsimulatorer, eller utifrån en betydligt mindre mängd insamlad data. Det ska bli spännande att få arbeta med ett så här stort material från verkliga situationer. SY F TET M E D B ETE E N DE STU DI E N, som kommer att pågå under sammanlagt tre år, är att man i framtiden ska kunna utveckla bättre aktiva säkerhetssystem för fordon, och utforma instrument, kringutrustning och mobiltelefoner så att bilförare använder dem på ett mindre riskfyllt sätt.

11 ANNONS CP+B Bli det du aldrig drömt om. Det är konstigt. Hela uppväxten säger de till dig vad du ska göra, och sen helt plötsligt en dag får du välja själv. Vad du ska bli. Vem du ska bli. Du bombarderas med snack om karriär och drömmar. Du ska förändra framtiden nu. Är du redo? Har du bestämt dig? Antagligen inte. Och det är precis som det ska vara. För intressen förändras. Det kommer ny teknik. Och plötsligt har dina drömmar utvecklats, eller helt enkelt bytts ut. Kolla bara på Martin Lorentzon. Han ville läsa Industriell ekonomi men kom inte in, trots topp betyg. Istället valde han Väg- och vattenbyggnad. Men under sin utbildning kom han på en idé för att lättare sköta musiken på alla fester han ordnade en idé som blev en dröm, som blev verklighet. Idag heter den Spotify. Den är rätt poppis. På Chalmers lär du dig vikten av kreativt tänkande och skapande för att lösa problem, oavsett vilket program du väljer. För det är så du utvecklas och hjälper andra att göra det också. Och även om du inte skulle snubbla över din egen Spotify längs vägen så har du fortfarande en framgångsrik och spännande karriär som arkitekt, ingenjör eller sjökapten framför dig. Så välj Chalmers. CHALMERS MAGASIN, NR

12 NY H E T E R Odlat kött ett bra MILJÖALTERNATIV I I VÄ ST VÄR LDE N äter allt mer kött. Ju bättre enades om viktiga gemensamma ståndpunkter om ekonomi, desto mer kött tenderar män- hur man kan föra forskningen på området framåt. niskor att äta. Samtidigt ifrågasätts håll- I diskussionerna deltog även miljöforskare, etiker barheten i denna konsumtion allt oftare. och samhällsvetare. Forskarna har inte hittat några Att producera kött tar stora arealer i anspråk och avgörande argument mot odlat kött. genererar stora mängder växthusgaser. Det etiska Tvärtom, flera etiska problem skulle lösas, säri att äta djur debatteras också livligt. skilt när det gäller djurskyddsfrågor, säger Stellan Alternativen till dagens köttkonsumtion röner Welin, professor i bioteknik, kultur, samhälle, och därför allt större intresse. En möjlighet är att odla en av arrangörerna bakom workshopen. kött i bioreaktorer från animaliska muskelceller. Många av de teknologiska komponenter som Ännu har ingen lyckats odla kött för allmän kon- krävs för att förverkliga konceptet odlat kött finns sumtion, men de senaste rapporterna talar om att redan. Bland dem en celltyp som är möjligt att andet kan ske inom en snar framtid. vända, flera alternativa metoder för att omvandla Jämfört med konventionell köttproduktion skul- dessa celler till muskelceller för kött, och en näle odlat kött innebära dramatiska minskningar i ringslösning fri från animaliska ämnen som kan markanvändning, vattenanvändning och utsläpp. produceras ur solljus och koldioxid. Kort uttryckt odlat kött är klimatsmartare och Problem att lösa är att få köttet att växa tillräckmättar dessutom fler. ligt snabbt. Utseende och smak blir naturligtvis I höstas hölls en workshop arrangerad av Chal- också viktiga för hur produkten kommer att motmers och European Science Foundation där ett tas av konsumenterna. Den första produkten ut blir tvärvetenskapligt internationellt forskarnätverk köttfärs. med olika kompetenser på området träffades. De Snabbare koll på virusinfektioner räddar liv n ny metod för att snabbt identifiera enstaka virus och se hur de binder till värdceller kan leda till ett nytt sätt att tidigt få kontroll över vinterkräksjukan och andra virusbaserade sjukdomar. I västvärlden skulle det spara pengar och minska störningar inom sjukvården och i u-länder kan det rädda liv. Att förstå hur ett virus binder till värdcellens yta är helt avgörande för att få bukt med virussjukdomar. 12 C HALMERS MAGASIN, NR Den nya metoden är ett stort steg mot en effektivare diagnostik och förbättrar möjligheten att utveckla virushämmande läkemedel. I korthet blir det möjligt att identifiera och studera enstaka virus, 40 nanometer stora, ett och ett, säger professor Fredrik Höök som lett studien som resulterat i att den nya metoden utvecklats i ett samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska akademin. Strukturen för det virus som orsakar vinterkräksjukan, med tolv av de 180 bindande regionerna indikerade med gröna cirklar.

13 NOTISER Satsning på återvinning av kärnavfall FOTO: JAN-OLOF YXELL Fjärde generationens kärnkraftssystem kan innebära att mängden högaktivt långlivat kärnavfall minskar till en tiondel jämfört med idag, samtidigt som energiutbytet ökar hundrafalt. Den nya tekniken kan nå ett kommersiellt genombrott om 20 år. Tekniken som behövs finns redan, säger Christian Ekberg, professor och forskningsledare i kärnkemi på Chalmers. Det som återstår är att koppla ihop alla delar med varandra, så att man kan bygga kärnkraftverk med anläggningar som återvinner avfallet och tillverkar nytt kärnbränsle av det på plats. Christian Ekberg är koordinator för det nystartade forskningsprojektet Asgard, som fått 55 miljoner kronor i EU-anslag. Ett 50-tal europeiska forskare deltar i projektet under fyra år. Studenter ger inspiration och läxhjälp I snart två år har Chalmers bedrivit läxhjälp på fyra grundskolor i Biskopsgården, Bergsjön och centrum. I år kommer vi dessutom att finnas på två skolor i Hammarkullen, säger chalmeristen Tabassum Jahan, som leder läxhjälpprojektet. Principen är enkel; Ihop med skolpersonal hjälper små grupper av utländska och svenska masterstudenter barnen med matte och andra ämnen i en redan befintlig läxhjälpsstruktur. Tanken är också att studenterna, genom sin blotta närvaro, ska tjäna som förebilder och inspirationskällor för barnen. Chalmers läxhjälpsprojekt har börjat ge eko även utanför Göteborg. Utbildningsminister Jan Björklund fick en presentation av Tabassum i samband med ett av sina besök i Västsverige, och visade stort intresse. Nytt samarbete med AstraZeneca Chalmers Encubator, högskolans företagsinkubator, har ingått ett nytt samarbetsavtal med AstaZeneca i vilket man tar ansvar för affärsutvecklingen av en läkemedelsbolagets idéer. Denna kommer att utvecklas tillsammans med Chalmers School of Entreneurship och drivas som ett innovationsprojekt med målsättningen att skapa ett nytt tillväxtbolag. Entreprenörsutbildningen på Chalmers bedrivs på masternivå där studenterna under det avslutande året arbetar med affärsutveckling av riktiga innovationsprojekt. Sedan starten 1997 Chalmers School of Entreneurship medverakt till bildandet av 50 nya bolag (bland andra Oxeon, Vehco och Avinode) och utexaminerat fler än 350 entreprenörer. Säkrare och mer skonsam mammografi Mammografiundersökningar är ofta besvärliga för patienten och ger inte alltid helt lätttolkade bilder. Nu finns en ny och enklare metod. Den traditionella rötgenstrålningen ersätts med mikrovågor som ger en tredimensionell, tydligare bild, med bättre kontrast, vilket ger säkrare diagnosen. Patienten får vid undersökningen ligga på mage på en brits med hål för bröstet. Till skillnad från röntgen ger metoden också försumbara stråldoser, mindre än en hundradel av den strålning man utsätts för om man pratar i mobiltelefon, säger Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik som är en av de forskare som utarbetat metoden. Sill ger bättre hälsa än kött Studier har visat att en kost där det ingår mycket sill ger en rad hälsofördelar jämfört med köttbaserad kost. Fisk innehåller hälsobringande substanser, till exempel omega- 3-fettsyror och antioxidanter. Men mer exakt; varför är sillen bra för kroppen? Forskare inom styrkeområdet Livsvetenskaper har, med hjälp matematiska modeller av cellernas ämnesomsättning hos möss, upptäckt hur cellerna producerar mindre kolesterol när fettet i kosten kommer från sill istället för ifrån kött. De kunde också avslöja de molekylära mekanismer som gör att sill motverkar åderförkalkning. Resultaten förbättrar möjligheterna att förutsäga och förebygga metabola sjukdomar. CHALMERS MAGASIN, NR

14 UTBLICK LÅT INTE RÄDSLAN STYRA Sinande resurser, befolkningstillväxt och klimatförändringar. I en tid då människan står inför enorma utmaningar måste universiteten ta ett större samhällsansvar. Karin Markides vill att forskningen och utbildningen drivs av en vilja att lösa konkreta problem och menar att de bäste idéerna uppstår när olika kulturer och ämnesområden möts. Text: Malin Avenius Foto: Oscar Mattsson 14 CHALMERS MAGASIN, NR

15 UTBLICK»Jag är säker på att man blir en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett samhällsproblem«ad TÄNKER FOLK PÅ när de hör ordet ingenjör? Chalmers rektor sitter längst fram på fåtöljen och lutar sig en aning över soffbordet. Hon tycker om att diskutera och hennes fråga är inte enbart retorisk. Kanske på seriefiguren Dilbert, föreslår jag som aldrig tidigare funderat på saken. Karin Markides sjunker tillbaka mot ryggstödet med en lätt suck. En sorts tekniker är ett ganska vanligt svar. I den tecknade karikatyren skildras han dessutom som en ganska inskränkt person. Men en bra ingenjör måste vara utåtriktad och öppen för tvärvetenskap, som de som en gång var med och lade grunden för det moderna Sverige. Hon lutar sig åter framåt och fortsätter: Det var personer som kunde analysera tidsandan, förstod sig på ekonomi, politik, kommunikation och människors behov. De såg teknikens möjligheter och bidrog till att driva samhällsutvecklingen framåt med hjälp av den. Ta ansvar för samhället På stenläggningen utanför rektorskansliet passerar en aldrig sinande ström av unga kvinnor och män på väg mellan spårvagnshållplatsen och entrén till campusområdet Johanneberg i centrala Göteborg. Dagen då de tar sin examen och går ut i arbetslivet är de ett av universitetets viktigaste bidrag till samhället, enligt Karin Markides. För henne är det självklart att ett tekniskt universitet ska vara med och aktivt ta ansvar för hur samhället formas, både lokalt och globalt. Särskilt nu, när jordens växande befolkning är i stort behov av hållbara lösningar för att klara försörjningen av mat, råvaror och energi. Jag är övertygad om att universiteten kan spela en viktig roll och bidra till att vi kan behålla och sprida vår välfärd. Det kan vi göra på flera sätt, dels genom att utbilda morgondagens problemlösare, dels genom att inrikta forskningen på de utmaningar som världen står inför, säger hon. En invändning som ibland hörs när man pratar om att satsa på behovsdriven forskning, är att grundforskningen, den som främst drivs av viljan att utforska, blir lidande. Det håller Karin Markides inte alls med om. Jag är säker på att man blir en bättre grundforskare om man är inspirerad av ett samhällsproblem, då har man något som sporrar till att gräva djupare. Men jag är medveten om de farhågor som finns och diskussionen är viktig. Utan bra grundforskning står vi oss slätt. Inspiration är ett ord Karin Markides ofta använder. Hon pratar om det som ger intellektuell näring, energi och nya insikter till såväl studenter som forskare och andra som arbetar på universitetet. Att skapa en inspirerande miljö ser hon som en av sina största utmaningar som rektor, och hon är fast övertygad om att inspirationen springer ur möten mellan människor med olika bakgrund och från olika delar av samhället. Visst kan det komma bra resultat från avskiljda forskningsmiljöer, men de mest banbrytande idéerna brukar infinna sig när man får impulser utifrån. Det kan ske vid möten med näringslivet, offentliga verksamheter eller med forskare från andra kulturer och ämnesområden. Tvärvetenskapliga mötesplatser Tyvärr kan universitetens traditionella organisation, där verksamheten är uppdelad utifrån ämnesområden i institutioner, innebära att forskare blir för isolerade från varandra, menar Karin Markides. För ett par år sedan satsade Chalmers på att bilda åtta styrkeområden, där forskare och studenter från skilda ämnesområden tillsammans försöker lösa olika samhällsproblem. Styrkeområdena är en sorts virtuella, tvärvetenskapliga mötesplatser. Det handlar om att skapa arenor där forskare och lärare kan medverka, och göra sådant som det inte riktigt finns utrymme för inom den egna institutionen. Rätt använt leder det till framsteg som verkligen blir till nytta för människor i framtiden. Karin Markides har ett stort internationellt nätverk och säger att det är där hon hämtar mycket av sin egen inspiration. Under många år har hon arbetat i Utah på Brigham Young-universitetet, som är USA:s tredje största privata universitet och känt för sitt täta samarbete med näringslivet. Karin Markides tycker att erfarenheterna därifrån passar bra på hennes nuvarande arbetsplats, som har liknande traditioner. Bland annat finansierar Chalmers en del av forskningen genom långsiktiga kompetensoch kunskapsavtal med stora företag. Företagen som bidrar med resurser kan i gengäld få tillgång till forskningsresultat, ha möjlighet att använda en del av Chalmers fysiska forskningsmiljöer och få hjälp med kompetensutveckling och rekrytering. Universiteten kan ha en väldigt viktig funktion som neutrala mötesplatser, som en sorts mäklare som sammanför samhällets olika krafter. I flera av våra forskningsprojekt och centrumbildningar kan till och med konkurrerande företag ingå. Det är en svensk modell som jag vet att europeiska företag och universitet vill lära sig mer om. CHALMERS MAGASIN, NR

16 NY H E T E R Paneldiskussion på Chalmers Lindholmen, från vänster: Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, Karin Markides, rektor på Chalmers, Anneli Hultén, kommunstyrelsens ordförande, Cecilia Malmström, EU-kommissionär. Ett exempel är nyöppnade Software Center på Lindholmen Science Park, där bland annat Chalmers, Göteborgs universitet, Ericsson, Saab Group, Volvo Group och Volvo Cars ska bilda ett av landets viktigaste forskningscentrum för mjukvaruutveckling. Parallellt med forskningen ska också tre utbildningsprogram drivas där. Viktigt skilja på rollerna Samtidigt som både universitet och näringsliv har mycket att vinna på att sammanföra sina olika resurser, är det viktigt att rollerna hålls isär. Mervärdet ligger i att vi går in i samarbetet från olika håll, om våra funktioner smälter ihop förstör vi de långsiktiga möjligheterna att uppnå något större. Men jag tror inte att det är någon risk så länge man har det i åtanke och pratar om det, säger Karin Markides. En viktig uppgift som hon anser att universitetet inte får tappa bort är att ha ett granskande förhållningssätt till teknikutvecklingen, att sätta in den i ett större sammanhang och försöka förutse hur den kan komma att påverka människor. Karin 16 C HALMERS MAGASIN, NR Markides framhåller också universitets ansvar att delta i det offentliga samtalet, och att sprida kunskap till politiker och allmänhet inför demokratiska beslut som rör teknikutveckling. Hon tror att det är vanligt att människor känner sig otrygga i vårt teknologiska samhälle på grund av att de har för lite naturvetenskap i bagaget. Många av de upptäckter som görs innebär också risker som vi måste ta på allvar och hantera. Bara genom att vara öppna och sprida kunskap kan vi få allmänhetens förtroende. Det är väldigt olyckligt om rädsla ska styra samhällsutvecklingen. Ett av Chalmers bidrag för att höja intresset för naturvetenskap och teknik bland ungdomar i Göteborg är läxhjälp. Studenter, såväl svenska som internationella mastersstudenter, besöker gymnasieskolor i förorterna och hjälper eleverna med deras hemuppgifter. Förhoppningen är också att studenterna ska inspirera gymnasieeleverna till att vilja bli ingenjörer, och ge dem en mer nyanserad bild av yrket som alternativ till den inskränka teknikern, och till Dilbert och hans trista kontorsjobb. Regionala kluster I Västsverige har akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans identifierat fem tillväxtområden och bildat regionala kluster, inom vilka man vill samverka mot gemensamma mål. Områdena är: Stadsplanering, marin/maritim miljö, transportlösningar, grön kemi samt livs vetenskaper. Klustren överlappar till stor del Chalmers styrkeområden.

17 ANNONS Våra mest lovande ledare går Executive MBA-utbildningen vid Handelshögskolan i Göteborg. Anders Jansson Koncernchef, Stena Metall Stena Metallkoncernen är ett av Europas ledande återvinningsföretag med verksamhet också inom de senaste tio åren. Vi verkar inom internationella branscher där kunder, leverantörer och lagstiftning kräver att våra kunskaper ständigt ligger i framkant. SMS:a din e-postadress till Handelshögskolan på så får du mer information. PA RTNE RUNI V ERSITET CHALMERS MAGASIN, NR

18 I N T E R N AT IONELLT SKADEINSEKTER SKA GE ETANOL Skadeinsekter i tropiska regnskogar kan bli en värde full naturtillgång. Det tror Lisbeth Olsson, som ger sig ut på jakt efter nya enzymer tillsammans med vietnamesiska forskare. Text: Malin Avenius Foto: Peter Lloyd 18 C HALMERS MAGASIN, NR

19 I N T E R N AT I O N E L LT N DAG FÖ R R A sommaren ringde Vu Nguyen Thanh från Vietnams livsmedelstekniska forskningsinstitut (FIRI) till Lisbeth Olsson. Han hade sökt på internet efter intressanta samarbetsparter, kommit in på Chalmers webbsida och fastnat för gruppen för industriell bioteknik. Lisbeth Olsson, professor i bioprocessteknik och den som leder gruppen, blev ganska förvånad men kände snart hon och Vu Nguyen Thanh hade liknande målsättningar. Man kan säga att det uppstod bra vetenskaplig personkemi mellan oss, och när han presenterade sitt samarbetsförslag lät det väldigt intressant. dernt laboratorium i Vietnam, och att under projektets gång vara värd för en eller ett par gästforskare från Vietnams livsmedelstekniska forskningsinstitut. Samarbetet inleddes hösten 2011, och före jul var Vu Nguyen Thanh på besök i Göteborg för att träffa sina svenska kollegor och se vilka fysiska resurser som fanns på Chalmers. Han blev väldigt imponerad av våra laboratorier, men även om vi arbetar med ganska skilda förutsättningar och med lite olika typer av projekt, är de vietnamesiska forskarna jämbördiga med oss rent vetenskapligt. Jag tror att det blir ett ömsesidigt utbyte. Enzymer som katalysatorer Gemensam Workshop Tillsammans ska nu forskare från Chalmers och Vietnam leta efter tidigare okända enzymer i de vietnamesiska regnskogarna, och förhoppningen är att hitta enzymer som kan fungera som katalysatorer inom industrin. Lisbeth Olsson är framför allt intresserad av de som kan användas när man framställer etanol från svensk skogsråvara, då cellulosan i trädets cellväggar måste brytas ner till sockermolekyler som sedan får jäsa och bilda etanol. Traditionellt sönderdelar man cellulosan med hjälp av utspädd svavelsyra under högt tryck och hög temperatur, men med hjälp av enzymer kan processen gå snabbare, ge färre oönskade biprodukter och kräva mindre energi, berättar hon. I regnskogar finns det gott om organismer som är väldigt effektiva när de bryter ner dött växtmaterial, och där finns bland annat flera olika sorters skadeinsekter som lever av trä. Jag är väldigt nyfiken på vad för sorts enzymer de har i sin tarmflora, som gör att de kan smälta träfibrer så bra. Forskarna på Chalmers är också intresserade av att utnyttja enzymer för att bryta ner olika restprodukter från jordbruket, och användningsområdena är flera. Förutom framställning av olika drivmedel, används sönderdelade växt- och träfibrer bland annat till att utveckla miljövänliga kemikalier och plastmaterial på Chalmers. Ytterligare ett tänkbart användningsområde för regnskogsenzymerna är att frigöra viktiga näringsämnen i livsmedel och djurfoder, något som framför allt intresserar de vietnamesiska forskarna. Det är främst de som ska ge sig ut i fält och samla in enzymerna, medan kollegorna på Chalmers ska arbeta med att beskriva enzymernas karaktär och ta fram metoder för att mångfaldiga dem i laboratorier. För Lisbeth Olssons del kommer det att bli ett antal studiebesök på forskningsinstitutet i Vietnam framöver, och näst på tur är en gemensam workshop. Även om institutet inte alls har samma resurser som Chalmers, så tror Lisbeth Olsson att hon och hennes kollegor kan få lära sig nya intressanta arbetsmetoder där. Forskare som kommer från miljöer med begränsade tillgångar blir ofta väldigt kreativa när det gäller att lösa problem. Det kan mycket väl vara så att de har kommit på tekniker som vi har glädje av att ta till oss. Jag ser verkligen fram emot det här samarbetet och är glad att Vu Nguyen Thanh valde att ringa just oss. Höjd kompetens i Vietnam Samarbetsprojektet stöds av biståndsorganet Sida och för Vietnams del handlar det om att få hjälp med att utnyttja inhemska resurser bättre, samt att höja kompetensnivån inom bioteknik. Chalmers har åtagit sig att hjälpa till att bygga upp ett toppmo- Lisbeth Olsson En av projektledarna i Wallenberg Wood Science Center. Tillsammans med KTH ska Chalmers utveckla ny teknik för att stärka den svenska skogsindustrin. Satsningen stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De vietnamesiska regnskogarna innehåller enzymer som kan komma till användning inom industrin. CHALMERS MAGASIN, NR

20 NY H E T E R Hjälmen som ökar oddsen att klara en stroke Propp eller blödning? En hjälm som redan i ambulansen avgör vilken typ av stroke en patient drabbats av ökar chansen att bli helt återställd. Text: Christer Wigerfelt Foto: Jan-Olov Yxell N STRO K E M E DFÖ R SYR E B R I ST i hjärnan. Ju tidigare en stroke kan behandlas, desto större är chanserna att den drabbade kan bli helt återställd. Mikael Persson och hans forskarteam från Chalmers och Sahlgrenska akademin har nu utarbetat en prototyp som närmast kan jämföras med en hjälm kopplad till ett mätinstrument för att avläsa vilken typ av stroke som en patient har drabbats av. Just nu utvecklar vi en prototyp som vi testar i sjukhusmiljö. Det är med innovationer som med stroke; de kan komma från oväntade håll i oväntade situationer. Mikael Persson är till vardags professor på institutionen för signaler och system och gjorde för några år sedan en undersökning av mikrovågor från mobiltelefoner och deras eventuella skadeverkningar på hjärnan. 20 C HALMERS MAGASIN, NR Vi simulerade hur telefonens mikrovågor bredde ut sig inne i huvudet och fann att signalerna kunde dämpas av exempelvis en blödning. När vi diskuterade eventuella variationer i hjärnan med forskare från neurokirurgiska avdelningen på Sahlgrenska akademin växte tanken att vi skulle undersöka möjligheterna att mäta vad som händer vid en stroke.. Jag tror att strokehjälmen kan bli vanlig på sjukhusen om ungefär tre år. Och när mätinstrumentet har kommit ner till samma storlek som en mobiltelefon kan den bli standard i ambulanser, om kanske fem år. Då ökar hoppet att fler patienter kan bli helt återställda efter en stroke. Men för att kunna komma ut till vården måste det finnas någon som kan tilverka den. I det här fallet tas steget från forskarmiljön till marknaden genom det nybildade företaget Medfield Diagnostics. Mikael Persson visar upp en prototyp till strokehjälmen.

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

CHALMERS FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID VÅR VISION: Visionen genomsyrar all verksamhet inom forskning, utbildning och innovation

CHALMERS FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID VÅR VISION: Visionen genomsyrar all verksamhet inom forskning, utbildning och innovation VÅR VISION: CHALMERS FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Visionen genomsyrar all verksamhet inom forskning, utbildning och innovation Målet är att utveckla tekniska lösningar som behövs för att skapa morgondagens samhälle

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen

Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen Vad blir jag? Tidigare studenter på Högskolans miljö- och naturprogram berättar om arbetslivet efter examen FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry Greenhouse Labs Connecting Science and Industry Något motsvarande Greenhouse Labs har inte funnits tidigare i Stockholmsområdet, det blir en stor tillgång för nystartade bolag med inriktning på kemi. jessica

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS 17-18 MAJ 2017, GÖTEBORG Inbjudan Hur kommer framtidens elkraftssystem se ut i telefoner, bilar, hus och städer?

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB

Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Dag Jungenfelt: Hej, Välkomna till denna webbhearing för Medfield Diagnostics AB. Jag heter Dag Jungenfelt och är VD för bolaget. Ni är nu hjärtligt

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse

Läs mer

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa talare

Läs mer

Lite av det som deltagarna kom fram till på ADA:s föreläsning/workshop Stabilitet i oroliga tider? med Kairos Future

Lite av det som deltagarna kom fram till på ADA:s föreläsning/workshop Stabilitet i oroliga tider? med Kairos Future Lite av det som deltagarna kom fram till på ADA:s föreläsning/workshop Stabilitet i oroliga tider? med Kairos Future 1. Trendspaning för framtidens framgångsrika kreativa byrå Skriv ner viktiga trender

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

90 stycken genskjutsintervjuer

90 stycken genskjutsintervjuer 90 stycken genskjutsintervjuer Studenter och personal på KTH Valhallavägen och KTH Södertälje. Gymnasieelever från: S:ta Ragnhildgymnasiet Täljegymnasiet i Södertälje samt Östra gymnasiet i Skogås och

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer